1. VALD REGIONAL STRATEGI

Transkript

1 xxx 1

2 Innehåll 1. VALD REGIONAL STRATEGI PLAN Mål, åtgärder och indikatorer för de tyngdpunkter som fastställts i strategin Landskapet Österbotten Landskapet Mellersta Österbotten Fastställande av landsbygdsområden Urvalskriterier Utvecklingsprojekt Företagsstöd FINANSIERING Bedömning av hur finansieringen fördelar sig enligt åtgärd Kommunernas medfinansiering Behov av finansiering och årsverken för tekniskt bistånd SAMMANJÄMKNING AV PROGRAMMEN PÅ OMRÅDET OCH ARBETSFÖRDELNINGEN GENOMGÅENDE TEMAN REGIONAL BEREDNING AV PLANEN BILAGOR

3 1. VALD REGIONAL STRATEGI Den viktigaste uppgiften med den regionala landsbygdsstrategins verksamhetsplan är att styra finansieringen från programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland på Österbottens NTM-centrals område, dvs. landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten. Under programperioden genomförs det ett enda riksomfattande landsbygdsprogram i Finland. Inom ramen för det kan man i regionerna fastställa egna prioriteringar för hur landsbygdsutvecklingsstöden ska användas. Den regionala beredningen inför den nya programperioden gjordes i två etapper enligt jord- och skogsbruksministeriets anvisningar. Strategidelen blev klar hösten I denna verksamhetsplan beskrivs vilka åtgärder som ska vidtas för att verkställa strategin. Landsbygdsprogrammets struktur Nationell nivå Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Regional nivå NTM-centralens regionala landsbygdsstrategi Verksamhetsplan för NTM-centralens regionala landsbygdsstrategi Lokal nivå Leader-aktionsgruppernas lokala strategier och program Projektgenomförare Stödtagarna NTM-centralen har svarat för det regionala planeringsarbetet, men som underlag för både strategin och verksamhetsplanen har man hört ett stort antal landsbygdsaktörer och försökt ställa upp målen i enlighet med den gemensamma målbilden. I båda landskapen ses landsbygden som en viktig källa till välmående och konkurrenskraft, som på ett centralt sätt främjar landskapens utveckling och framgång. Den regionala landsbygdsstrategin och verksamhetsplanen grundar sig på regionens egna starka sidor, kunnande och resurser. Målen och åtgärderna i planen är till många delar bekanta från tidigare programperioder, men strävan har varit att även beakta framtida utmaningar fördomsfritt. Hållbar utveckling samt innovationer, klimatförändringen och miljön syns tydligt. De är också gemensamma, genomgående teman i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. När den regionala verksamhetsplanen skrivs, är många frågor ännu öppna vad gäller den kommande programperioden. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland finns hittills endast som utkast och inga säkra uppgifter finns att tillgå om storleken på programmets finansiering. Det antas ändå att NTM-centralens och regionens Leader-aktionsgruppers medel för landsbygdsutveckling hålls på åtminstone samma nivå som under den föregående programperioden. Planens prioriteringar har med avsikt fastställs med relativt vida formuleringar, så att målen i det slutgiltiga programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland ska kunna beaktas så väl som möjligt. Det måste också lämnas rum för nya utmaningar som kan segla upp under programperioden och idéer som föds ur regionens aktörers egna behov. 3

4 2. PLAN 2.1. Mål, åtgärder och indikatorer för de tyngdpunkter som fastställts i strategin Landsbygdsprogrammet för Fastlandsfinland har sex prioriteringar: 1. Främja kunskapsöverföring och innovationer inom jord- och skogsbruket och på landsbygden 2. Öka jordbrukets konkurrenskraft och gårdarnas livskraft 3. Främja livsmedels- och non-foodkedjans organisering och jordbrukets riskhantering 4. Restaurera, bevara och förbättra de ekosystem som anknyter till jord- och skogsbruket 5. Främja effektiv användning av resurserna samt övergång till en koldioxidsnål och klimatvänlig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogssektorerna 6. Främja social delaktighet, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygdsområden Det finns många likheter mellan de två landskapen på Österbottens NTM-centrals område, men de har också sina egna tydliga särdrag. För att lyckas med genomförandet av programmet är det viktigt att beakta båda landskapens särdrag. I följande tabeller har tyngdpunkterna därför ställts upp enligt landskap på det sätt som bestäms i den regionala strategin. De exempel på stödberättigande åtgärder som nämns i tabellerna utesluter inte andra åtgärder. För varje tyngdpunkt har också konstaterats vilken av åtgärderna i Fastlandsfinlands program som den genomför och vilka stödformer som kan användas. Som indikatorer används indikatorerna i programmet för Fastlandsfinland, inga separata regionala indikatorer tas i bruk. Indikatorerna preciseras och de kvantitativa målen ställs upp, då Fastlandsfinlands programs indikatorplan har fått sin slutgiltiga utformning och programmets finansiering säkerställts. I strategin har följande tyngdpunkter fastställts för respektive landskap: Österbotten Jordbruk Höjning av förädlingsgraden på livsmedel och närproducerad mat Förnybar energi och energieffektivitet Skogs- och träbranschen Utveckling av företagandet Välmående befolkning Välmående natur och miljö Mellersta Österbotten Kunnig landsbygd Företagsam och livskraftig landsbygd Välmående landsbygd Fungerande landsbygd Miljö som genomgående tema 4

5 Jordbruk Landskapet Österbotten Jordbruk Mål Exempel på åtgärder Indikatorer Lönsamma och konkurrenskraftiga gårdar Främja utvecklingen av gårdarnas struktur. Gårdsbruksinvesteringar och ägoregleringsprojekt Andel gårdar som fått investeringsstöd av alla gårdar i landskapet %, Främja generationsväxlingar Andel gårdar som fått startstöd av alla gårdar i landskapet X % Utvidga företagsverksamheten utanför jordbruket. Utveckla nya produkter, förfaringssätt, metoder och tekniker och minska kostnader. Andel gårdar som fått företagsstöd av alla gårdar X % Utveckla jordbruks-, päls- och trädgårdsbranschen Forsknings- och försöksprojekt samt projekt som främjar samarbete och nätverksbildning Inrätta kompetenscentrum för växthus- och potatisproduktionsbranschen och främja utveckling av pälsbranschen. Permanenta arbetsplatser som de understödda projekten gett upphov till X st. Antal utvecklingsprojekt X st. Utveckla jordbruksföretagarnas kunnande, fortbildningsprojekt för odlare Antal utbildningsevenemang X st. Stärka odlarnas arbetsförmåga och kunnande Projekt för att främja arbetshälsan och upprätthålla arbetsförmågan Antal deltagare i utbildningsevenemang X personer Tillämpa innovationer och ny teknologi Antal understödda samarbetsinsatser X st. Åtgärder i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Stödformer 1. Utbildning och informationsförmedling 2. Rådgivning 3. Investeringar i fysisk egendom 4. Utveckling av gårdsbruks- och företagsverksamheten 12. Samarbete Utvecklingsprojekt, företagsstöd, gårdsbruksinvesteringar Antal utvecklingsprojekt X st. 5

6 Höjning av förädlingsgraden på livsmedel och närproducerad mat Höjning av förädlingsgraden på livsmedel och närproducerad mat Mål Exempel på åtgärder Indikatorer Utveckla livsmedelskedjans olika delar från åker till matbord Antal utvecklingsprojekt X st. Höja förädlingsgraden på jordbruksprodukter Öka nätverkandet och samarbetet mellan företag i livsmedelskedjan Säkra kvaliteten och säkerheten på livsmedelskedjans produkter Antal företag som fått stöd X st. Göra närproducerad och ekologisk mat populärare Främja forskning och produktutveckling, utveckla förädlingsvaror och höja företagens kompetens Öka tillgången på närproducerad och ekologisk mat och göra den mer känd Stöda utvecklingsprojekt som hänför sig till närproducerad och ekologisk mat Utveckla marknadsföringen för företag som producerar närproducerad och ekologisk mat och stöda företagen Permanenta arbetsplatser som de understödda projekten gett upphov till X st. Antal deltagare i utbildningsevenemang X personer Utveckla samarbetet och informationsutbytet mellan producenter och företagare Identifiera och utnyttja förändringar i konsumtionskulturen och nya affärsmöjligheter Förbättra tillgången på säsongsprodukter och utveckla kedjor för direktförsäljning Antal understödda samarbetsinsatser X st. Åtgärder i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Stödformer 2. Utbildning och informationsförmedling 4. Investeringar i fysisk egendom 8. Ekologisk produktion 11. Samarbete 12. LEADER Utvecklingsprojekt, företagsstöd Främja frågor och evenemang som hänför sig till närmatskulturen 6

7 Förnybar energi och energieffektivitet Förnybar energi och energieffektivitet Mål Exempel på åtgärder Indikatorer Stöda ibruktagandet av decentraliserade energiformer på lokal nivå Antal utvecklingsprojekt X st., Permanenta arbetsplatser som de understödda projekten gett upphov till X st. Utveckla decentraliserade och förnybara energiformer och öka användningen av förnybar energi Utveckla företagandet kring decentraliserad och förnybar energi och främja uppkomsten av nya företag och serviceformer Utveckla tekniska förutsättningar och lösningar som hänför sig till decentraliserad energiproduktion, användning och energieffektivitet i samarbete med forskningsinstitut, högskolor och företag Företagsprojekt som hänför sig till förädling av förnybara råvaror inom bioenergi Lokala allmännyttiga investeringar för att förbättra energieffektiviteten Antal understödda samarbetsinsatser X st., Antal företag som fått stöd X st. Antal deltagare i utbildningsevenemang X personer Antal utbildningsevenemang X st. Antal projekt som gäller förnybar energiproduktion X st. Det totala beloppet investeringar X Åtgärder i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Stärka energiklustret 2. Utbildning och informationsförmedling 4. Investeringar i fysisk egendom Projekt som stärker energikunnandet och främjar användningen av ny teknik Produktutvecklings- och forskningsprojekt 5. Utveckling av gårdsbruks- och företagsverksamheten 11. Samarbete 12. LEADER Mängden förnybar energi som producerats inom de understödda projekten (TOE/avkastning) Stödformer Utvecklingsprojekt, Allmännyttiga investeringar, Företagsstöd 7

8 Skogs- och träbranschen Skogs- och träbranschen Mål Exempel på åtgärder Indikatorer Hållbar utveckling och lönsam företagsverksamhet inom skogsbruket Aktivera skogsägarna och stärka deras och skogsbranschens företags kunnande Utnyttja skogarna bättre på ett hållbart sätt och främja uppkomsten av nya företag och tjänster inom skogsbranschen Antal utvecklingsprojekt X st. Permanenta arbetsplatser som de understödda projekten gett upphov till X st. Utnyttja skogarna mångsidigt Projekt som utvecklar skogarnas ägostruktur Utveckla användningen av skogarna för rekreation Mångsidigt utnyttja och utveckla skogarna och deras råvaror Utveckla företagen i träbranschen Antal understödda samarbetsinsatser X st. Antal företag som fått stöd X st. Öka användningen av bioenergi Utveckla mångsidigt samarbete och företagsverksamhet. Företagsrådgivning, utveckla och utnyttja nya verksamhetskoncept och ny teknik Antal deltagare i utbildningsevenemang X personer Åtgärder i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Främja användningen av och tillgången till lokala biobränslen 2 Utbildning och informationsförmedling 4. Investeringar i fysisk egendom 5. Utveckling av gårdsbruks- och företagsverksamhet 11. Samarbete 12. LEADER Antal utbildningsevenemang X st. Stödformer Utvecklingsprojekt, företagsstöd 8

9 Utveckling av företagandet Utveckling av företagandet Mål Exempel på åtgärder Indikatorer Stärka företagandet och utveckla ett mångsidigt företagande och ny företagsverksamhet på landsbygden för att främja nya försörjningsmöjligheter Främja en mångsidig näringsstruktur på landsbygden. Stöda investerings- och utvecklingsåtgärder som syftar till att utvidga gårdarnas verksamhet att omfatta även annat än jordbruk Stöda och främja åtgärder som grundar sig på nya lönsamma affärsmöjligheter och innovationer vid landsbygdsföretag Antal utvecklingsprojekt X st. Permanenta arbetsplatser som de understödda projekten gett upphov till X st. Stöda etablering av nya företag, utveckla nya produkter, tillvägagångssätt och metoder och främja marknadsföring av produkter och tjänster Antal understödda samarbetsinsatser X st. Stärka landsbygdsföretagens konkurrenskraft och förbättra företagens verksamhetsbetingelser Stöda företagsspecifika åtgärder som syftar till förbättring av verksamheten och produktiviteten för befintliga mikro- och små och medelstora företag, utveckling av nya produkter och tjänster, lönsam tillväxt och internationalisering samt att stärka företagarnas kompetens Antal företag som fått stöd X st. Antal deltagare i utbildningsevenemang X personer Åtgärder i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Stödformer 2. Utbildning och informationsförmedling 4. Investeringar i fysisk egendom Stöda projekt och åtgärder som syftar till att höja företagens affärskompetens och öka nätverkande och samarbete för att främja möjligheterna att tillämpa ny kunskap och nya tekniker och innovationer 5. Utveckling av gårdsbruks- och företagsverksamhet 11. Samarbete 12. LEADER Företagsstöd, Utvecklingsprojekt Omsättningens utveckling /år 9

10 Välmående befolkning Välmående befolkning Mål Exempel på åtgärder Indikatorer Investeringar i byarnas funktionsduglighet och trivsel samt projekt som förbättrar bymiljön och bylandskapet. Öka byarnas dragningskraft och gemenskapskänsla Bygga och restaurera samlingslokaler och ställen för fritidsaktiviteter (t.ex. vandringsleder, simstränder, lek- och idrottsplatser). Locka nya invånare och höja delaktigheten Permanenta arbetsplatser som de understödda projekten gett upphov till X st. Stöda den lokala kulturen och kulturarvet och utveckla kultur-, rekreations- och fritidstjänster Utveckla närdemokratin Antal understödda samarbetsinsatser X st. Utveckla världsarvsområdet med stöd för investeringar i besöksobjekt och projekt för informationsförmedling Utnyttja naturen för rekreation på ett hållbart sätt Öka miljömedvetenheten, främja gemensamma miljöinsatser och utveckla skärgården, naturleder, rekreationsområden och naturturismen på ett hållbart sätt Öka utbudet av Green care-tjänster Antal personer i befolkningen som drar nytta av de förbättrade tjänsterna X personer Göra ungdomen delaktig Förbättra möjligheterna för arbete och fritidsaktiviteter, utöka de tjänster som riktar sig till unga samt stärka samarbetet och delaktigheten Locka unga med i by- och föreningsverksamhet Åtgärder i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Stödformer Trygga tillgången till service 2. Utbildning och informationsförmedling 6. Utveckling av servicen och byarna på landsbygden 11. Samarbete 12. LEADER Utvecklingsprojekt, allmännyttig investering Pröva nya servicemodeller Småskaliga infraprojekt (t.ex. gångbroar, bredband till byarna, vatten- och avloppstjänster) 10

11 Välmående natur och miljö Välmående natur och miljö Mål Exempel på åtgärder Indikatorer Utveckla förnybara energilösningar och öka användningen av dem. Förbättra företagens miljöeffektivitet. Främja insatser som bidrar till ett koldioxidsnålt samhälle. Processa och lagra gödsel, reglerad täckdikning, täckdikning, anläggning av våtmarker, restaurering av naturbeten Antal gårdar som fått stöd X st. Stävja klimatförändringen, förbättra vattendragens tillstånd och trygga den biologiska mångfalden Miljöersättningar till jordbruket: Gårdsspecifika åtgärder, skiftesspecifika åtgärder, miljöavtal Förbindelser om ekologisk produktion Andelen avtal för främjande av naturens mångfald, vattenvård och markvård av hela jordbruksarealen (%) Antal gårdar som fått ersättning för ekologisk produktion år 2020, areal som omfattas av ersättning för ekologisk produktion år 2020 Öka miljömedvetenheten och miljökunnandet hos odlare, företag och medborgare Praktiskt inriktad tillämpad forskning, stöda utveckling och ibruktagande av innovationer och nya tillvägagångssätt eller tekniker Utbildnings- och informationsförmedlingsprojekt som gäller hållbara och miljövänliga produktionssätt, vattenskydd, miljöfrågor samt landskaps- och naturvård Gårdsrådgivning om bl.a. klimatförändringen, den biologiska mångfalden, vatten- och markskydd, miljöersättningar, ekologisk produktion och växtskydd Antal understödda samarbetsinsatser X st. Antal deltagare i utbildningsevenemang X personer, Antal utbildningsevenemang X st. Antal rådgivningsbesök per tema X st. Utbetalad ersättning totalt x, Åtgärder i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Stödformer 2. Utbildning och informationsförmedling 8. Ekologisk produktion 3. Rådgivning 11. Samarbete 4. Investeringar i fysisk egendom 12. LEADER 5. Utveckling av gårdsbruks- och företagsverksamhet 7. Miljöersättningar Utvecklingsprojekt, företagsstöd, miljöersättningar, ersättning för ekologisk produktion, stöd för gårdsrådgivning 11

12 Kunnig landsbygd Landskapet Mellersta Österbotten Kunnig landsbygd Mål Exempel på åtgärder Indikatorer Utöka möjligheterna för bioekonomi Ett mångsidigt samarbete mellan leveranskedjans aktörer för att de nya möjligheterna med bioekonomi i omfattande tolkning ska kunna realiseras, för att hitta nya kopplingar och för att utveckla ny teknologi och verksamhetsmodeller Antal samarbetsprojekt som hänför sig till bioekonomi x st. Utveckla naturresursbranschens innovationsmiljö Fortbildningsprojekt för företagare inom jordbruks- och skogsbranschen Utvecklingsprojekt som bidrar till att främja tillämpningen av innovationer och ny teknologi i naturresursbranschen Antal utbildnings- och informationsförmedlingsprojekt, x st. Antal evenemang x st. Antal deltagare i utbildning x personer Antal samarbetsprojekt inom naturresursbranschen x st. Åtgärder i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Internationella samarbetsprojekt 2. Utbildning och informationsförmedling 11. Samarbete 12. LEADER Antal internationella samarbetsprojekt x st. Stödformer Utvecklingsprojekt 12

13 Företagsam och livskraftig landsbygd Företagsam och livskraftig landsbygd Mål Exempel på åtgärder Indikatorer Investeringar och generationsväxlingar på gårdsbruk Antal gårdar som fått stöd x st. och understödda investeringar Utveckla konkurrenskraften och lönsamheten hos företagen på landsbygden Projekt som hänför sig till utveckling av jordoch skogsbruksföretagarnas kunnande och främjande av deras arbetsförmåga Projekt som siktar till att utveckla jord- och skogsbrukets och pälsdjursnäringens lönsamhet och konkurrenskraft Företagsspecifika åtgärder som hänför sig till utveckling av mikroföretags och små och medelstora företags lönsamhet och utveckling Andel gårdar som fått investeringsstöd av alla gårdar i landskapet % Andel gårdar som fått startstöd av alla gårdar i landskapet % Antal utvecklingsprojekt X st. Antal deltagare i utbildningar x pers. Antal utbildningsevenemang X st. Främja tillväxt hos ett starkt och mångsidigt bestånd av landsbygdsföretag Utveckling av nya produkter, tillvägagångssätt, metoder och tekniker vid landsbygdsföretagen och samarbete med leveranskedjans aktörer för att främja nya verksamhetsmodeller Antal företag som fått stöd X st. Omsättningens utveckling /år Permanenta arbetsplatser som de understödda projekten gett upphov till X st. Främja skogsbaserade näringar Främja decentraliserad produktion, distribution och användning av förnybar energi Antal samarbetsinsatser x st. Antal projekt som gäller produktion av förnybar energi x st. och det totala beloppet av investeringarna x Åtgärder i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Stödformer Projekt som hänför sig till utveckling av livsmedelskedjan 2. Utbildning och informationsförmedling 4. Investeringar i fysisk egendom 5. Utveckling av gårdsbruks- och företagsverksamhet 11. Samarbete 12. LEADER Investeringsstöd till gårdsbruk, startstöd för unga jordbrukare, företagsstöd, utvecklingsprojekt 13

14 Välmående landsbygd Välmående landsbygd Mål Exempel på åtgärder Indikatorer Antal utvecklings- och investeringsprojekt x st. Invånarna på landsbygden mår bra, både psykiskt och fysiskt Restaurera och utveckla byarna, utveckla verksamheten, planera och utveckla ekologiskt boende på landsbygden, göra upp, utveckla och genomföra planer för byautveckling Utveckla tjänster som hänför sig till välmående och hälsa (t.ex. Green Care) Antal personer av invånarna på landsbygden som drar nytta av de förbättrade tjänsterna X personer Insatser som främjar ett koldioxidsnålt samhälle, gemensamma miljöinsatser, främja användningen av förnybar energi i byarna Öka samarbetet och delaktigheten på landsbygden Ungdomsverksamhet Antal byautvecklingsplaner x st. Stärka gemenskapskänslan Förbättra möjligheterna för kultur- och fritidsaktiviteter, skapa tjänster för turism, rekreation och fritid och förbättra den småskaliga infrastrukturen som hör samman med dem Förbättra innovationsmiljöerna för kulturoch fritidsaktiviteter Antal investeringar som hänför sig till förbättring av kultur- och naturarvet x st. Antal understödda samarbetsinsatser X st. Åtgärder i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Internationell samverkan för invånarna och aktörerna på landsbygden 4. Investeringar i fysisk egendom, miljöinvesteringar 6. Utveckling av servicen och byarna på landsbygden 11. Samarbete 12. LEADER Antal projekt för internationellt samarbete x st. Stödformer Utvecklingsprojekt, allmännyttigt investeringsprojekt 14

15 Fungerande landsbygd Fungerande landsbygd Mål Exempel på åtgärder Indikatorer Nåbarhet Projekt som utvecklar den lokala infrastrukturen för datakommunikation och främjar ibruktagandet, mindre investeringar i infrastruktur för datakommunikation (s.k. byanätsprojekt) Antal utvecklings- och investeringsprojekt x st. Antal invånare på landsbygden som drar nytta av de förbättrade tjänsterna x personer Planera, skapa, förbättra eller utvidga småskalig infrastruktur, bl.a. investeringar som gäller förnybara energikällor och vatten- och avloppstjänster Antal understödda samarbetsinsatser X st. Antal företag som fått stöd X st. Utveckla markanvändningen Att planera och utveckla ekologiskt landsbygdsboende när det gäller byautveckling och byaplaner, att göra upp planer för byarnas markanvändning, att utveckla byarnas markanvändning Utvecklingsprojekt som främjar ägostrukturen på jord- och skogsbruk Antal utarbetade utvecklingsplaner x st. Åtgärder i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Stödformer Trygga tillgången till service 4. Investeringar i fysisk egendom Nya verksamhetskoncept och servicemodeller, serviceförsök, landsbygdsavtal, flerserviceställen, utveckling av serviceföretagande, nätverkande bland serviceföretagen 5. Utveckling av gårdsbruks- och företagsverksamhet 6. Utveckling av servicen och byarna på landsbygden 11. Samarbete 12. LEADER Utvecklingsprojekt, allmännyttigt investeringsprojekt, företagsstöd 15

16 Miljö Miljö Åtgärder i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Stödformer Mål Exempel på åtgärder Indikatorer Stävja klimatförändringen Bevara den biologiska mångfalden Vatten- och avloppstjänster Miljöersättningar till jordbruket Satsa på jordbrukets vattenskydd och på att upprätthålla åkrarnas kulturtillstånd, gårdsvisa åtgärder och informationsförmedlingsprojekt Företagsstöd och utvecklingsprojekt för att virke ska utnyttjas på flera olika sätt i högre grad Landskapets skogars funktion som koldioxidsänka Samarbets-, forsknings-, informationsförmedlings- och utbildningsprojekt som siktar till att förbättra miljöns tillstånd och ett hållbart utnyttjande av naturresurserna (t.ex. hållbara och miljövänliga produktionsätt, vattenskydd och miljöärenden, landskaps- och naturvård) Utveckling av förnybara och decentraliserade energilösningar Gårdsbruksinvesteringar som fokuserar på energieffektiva lösningar som utnyttjar förnybar energi samt användning av förnybara och återvinningsbara material Processa gödsel för att stävja gårdarnas belastning på miljön Företagsinvesteringar som fokuserar på att förbättra företagens miljöeffektivitet Energiplaner och -syner på gårdar som förädlar jordbruksprodukter och livsmedel Restaurering av vårdbiotoper och naturbeten Förbindelser om ekologisk produktion Animalieproduktionsdjurs betesgångs inverkan på landskapet Rådgivning till gårdarna bl.a. om klimatförändringen, den biologiska mångfalden, vatten- och markskydd, miljöersättningar, ekologisk produktion, växtskydd Täckdikning samt reglerad täckdikning av sura sulfatjordar och torvmarker Andelen avtal om främjande av naturens mångfald, vattenskydd och markskydd av hela jordbruksmarken % Antal gårdar som fått stöd x st. Antal företag som fått stöd X st. Antal utvecklings-, utbildnings- och informationsförmedlingsprojekt x st. Antal understödda samarbetsinsatser X st. Antal planer och syner x st. Antal gårdar som fått ekoersättning och den areal som omfattas av ekoersättning år 2020 Antal gårdsbesök och beloppet utbetalat stöd x st Anläggning av våtmarker Antal stödobjekt x st. 2. Utbildning och informationsförmedling 3. Rådgivning 4. Investeringar i fysisk egendom 5. Utveckling av gårdsbruks- och företagsverksamhet 6. Utveckling av servicen och byarna på landsbygden 7. Miljöersättningar 8. Ekologisk produktion 9. Kompensationsbidrag 10. Djurens välbefinnande 11. Samarbete 12. LEADER Investeringsstöd till gårdsbruk, företagsstöd, utvecklingsprojekt, allmännyttiga investeringsprojekt, miljöinvesteringar, miljöstödet för jordbruket, ersättning för ekologisk produktion 16

17 2.2. Fastställande av landsbygdsområden Landsbygdsprogrammets företagsfinansiering ska riktas till företag på landsbygdsområden. På Österbottens NTMcentrals område avgränsas de centrala tätortsområdena i Vasa och Karleby att inte omfattas av landsbygdsprogrammets företagsfinansiering (bilaga 1 och 2). Gränsdragningen har diskuterats med landskapsförbunden, aktionsgrupperna och internt inom NTM-centralen med dem som ansvarar för arbets- och näringsministeriets företagsstöd. Vid fastställandet har Finlands miljöcentrals regiontypologi från år 2013 använts som hjälp och i båda städerna följer avgränsningen mycket noga regionklassificeringens gräns för yttre stadsområde. I Karleby är avgränsningen likadan som under den föregående programperioden. Avvikande från regiontypologin omfattas storindustriområdena norr om staden inte av landsbygdsprogrammets åtgärder. I Vasa följer avgränsningen den som fastställdes för den föregående programperioden med tillägget att också områdena Smedsby, Fågelberget och Stormossen i Korsholms kommun räknas som centrala tätortsområden. Avsikten är att också aktionsgrupperna ska följa samma avgränsning för båda städernas del Urvalskriterier Kriterierna för vilka projekt som väljs ut ska bidra till att genomföra den regionala strategin och säkerställa att finansieringen beviljas för objekt som överensstämmer med tyngdpunkterna. De omfattar inte kriterier för stödberättigande, vilka föreskrivs direkt i lagstiftningen. Urvalskriterierna ändras vid behov, om jord- och skogsbruksministeriet ger närmare anvisningar om deras innehåll eller principer. 17

18 Utvecklingsprojekt Allmänna kriterier projektet främjar de strategier, mål eller tyngdpunkter som landskapen ställt upp i sina utvecklingsprogram projektet överensstämmer med NTM-centralens tyngdpunkter för utvecklingsarbetet och/eller främjar realiseringen av dem på ett nytt sätt i projektet har man beaktat regionens styrkor, svagheter, möjligheter och hotbilder (landskapens swotanalyser) projektets målgrupp och samarbetspartner involveras redan när projektet planeras Utbildningsprojekt utbildarens kunnande lämpar sig för projektets målgrupps behov utbildningsprojektet främjar jordbrukets eller någon annan företagsverksamhets förmåga att svara mot utmaningarna i en omvärld som ständigt förändras utbildningen har en koppling till ett behov Projekt som gäller utveckling av företagsverksamhet nya verksamhetsprocesser och/eller teknologi tas fram inom projektet projektet främjar konkurrenskraft, lönsamhet och tillväxt hos landsbygdsföretag och/eller gårdsbruk projektet främjar kostnadseffektivitet eller kvalitet hos landsbygdsföretagens produkter/produktion projektets resultat kan utnyttjas på bred basis i samarbete med områdets aktörer projektet utvecklar förhållandena för företagsverksamhet projektet främjar samarbete mellan företag, forskningsinstitut och leveranskedjor, nätverkande och utveckling av nya verksamhetsmodeller i projektet försöker man identifiera nya affärsmöjligheter på landsbygden och arbeta för att de utnyttjas projektet främjar ibruktagande av nya bioenergikällor och förnybar energi och/eller energieffektivitet projektet har en postiv inverkan på utvecklingen av verksamhetsmöjligheterna och kompetenshöjningen för företag inom livsmedels- eller skogsbranschen projektet höjer förädlingsvärdet på råvaror som producerats på området och ökar användningen av närproducerad mat projektet främjar serviceföretagande, kvinnoföretagande eller sysselsättning av unga projektet främjar uppkomsten av nya servicemodeller på landsbygden sökanden har erfarenhet och ett tillräckligt omfattande nätverk för att genomföra ett projekt som utvecklar företagsverksamheten eller näringarna på landsbygden Projekt som främjar landsbygdsmiljön och välbefinnandet projektet främjar utveckling av kultur- eller fritidstjänster på landsbygden projektet främjar ungdomarnas möjligheter att utöva ett fritidsintresse projektet lyfter fram den lokala historian och traditionen projektet förbättra byns/landsbygdsområdets dragningskraft eller trivsel projektet främjar byns/landsbygdsområdets invånares samhörighet och invånare involveras i projektet projektet främjar vattenskyddet projektet främjar ett koldioxidsnålt samhälle 18

19 Företagsstöd Urvalskriterier för företagsstöd projektet riktar sig till ett område som klassificerats som landsbygdsområde (kärn- eller glesbygd) projektet stärker företagets konkurrenskraft projektet gör företagets verksamhet mångsidigare (inkomsterna fås från flera olika verksamheter) projektet skapar nya arbetsplatser och försörjningsmöjligheter projektets mål är att främja företagets tillväxt och/eller lönsamhet projektet skapar möjligheter för internationalisering och/eller inträde på nya marknader projektet är innovativt och/eller utnyttjar nya affärsmöjligheter projektet leder till utveckling av nya produkter eller tjänster projektet höjer nivån på produkterna/tjänsterna projektet leder till att företaget får effektivare produktion och/eller högre teknologisk nivå projektet ökar företagets kunnande och/eller leder till att nya verksamhetssätt, metoder, tekniker eller innovationer tas i bruk projektet främjar kvinnoföretagande eller sysselsättningen av unga projektet främjar utveckling av decentraliserade och förnybara energiformer och ökad produktion (bioenergi) projektet förbättrar material- och/eller energieffektivitet projektet främjar ökad produktion och/eller marknadsföring av ekologisk och/eller närproducerad mat projektet leder till högre förädlingsvärde på jord- och skogsbruksprodukter För följande branscher och åtgärder kan företagsstöd i regel inte beviljas: trafik och transport (förutom påbyggnadskonstruktioner inom bioenergibranschen) detalj-, partihandel och import jordbyggnadsbranschen uthyrningsverksamhet (förutom uthyrningsverksamhet som bedrivs inom turismbranschen) byggnadsbranschen, om företagets verksamhet omfattar endast entreprenad ägarbyten anskaffningar som sker inom närkretsen transportmateriel (bl.a. traktorer, schaktmaskiner) bilanskaffningar 19

20 3. FINANSIERING 3.1. Bedömning av hur finansieringen fördelar sig enligt åtgärd I följande tabell bedöms hur den finansiering som finns tillgänglig för projekt- och företagsstöd fördelas enligt åtgärd. Bedömningen utgår från antagandet att det utöver mikroföretag också är möjligt att stöda små företag. Åtgärd i Fastlandsfinlands landsbygdsprogram Utbildning och informationsförmedling 15 % Projektstöd Företagsstöd Förädling, lansering och utveckling av jordbruksprodukter 15 % Utveckling av gårdsbruks- och företagsverksamhet 45 % Utveckling av servicen och byarna på landsbygden 10 % Samarbete 15 % 40 % 60 % 3.2. Kommunernas medfinansiering Områdets kommuner befinner sig i en rätt svår ekonomisk situation. Det är inte ännu klart hur stor medfinansiering som programmet kräver av kommunerna, men den torde gå att samla in via allmännyttiga investeringsprojekt, dvs. inom åtgärden Utveckling av servicen och byarna på landsbygden. Investeringsprojekten gagnar i regel kommunen där de genomförs och på basis av erfarenheterna från tidigare programperioder har kommunerna gärna finansierat projekt av detta slag. För omfattande utvecklingsprojekt som genomförs på flera kommuners eller ett helt landskaps område krävs utgångsvis inte kommunal medfinansiering. Områdets alla kommuner torde gå att få med i finansieringen av Leader-aktionsgruppernas program Behov av finansiering och årsverken för tekniskt bistånd Med tanke på de resurser som står till buds för genomförandet av programmet är tekniskt bistånd nödvändigt i synnerhet då det ständigt görs nedskärningar i NTM-centralernas verksamhetsanslag. Bedömningen av behovet av tekniskt bistånd grundar sig på de årsverken och eurobelopp som var i bruk i slutet av programperioden Årsverken / år 6 årsv. Personalens lönekostnader / år Uppföljning, kommunikation, utbildning och andra kostnader / år Behov av tekniskt stöd/år sammanlagt Uppgifter för anställda med tekniskt stöd: beredning och föredragning av Leader-utvecklingsprojekt vid kontoret i Karleby samt uppgiften som Leader-kontaktperson i landskapet Mellersta Österbotten Utbetalningsuppgifter vid kontoret i Karleby Utbetalningsuppgifter vid kontoret i Vasa 2 företagsanalytiker vid kontoret i Vasa beredning av utvecklingsprojekt samt administrations- och uppföljningsuppgifter i anslutning till landsbygdsprogrammet vid kontoret i Vasa 20

21 4. SAMMANJÄMKNING AV PROGRAMMEN PÅ OMRÅDET OCH ARBETSFÖRDELNINGEN En resultatrik landsbygdsutveckling kräver ett brett samarbete mellan olika program och organisationer. Den partnerskapsöverenskommelse mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) som ingås på ministerienivå ger en klar och konkret grund för arbetsfördelningen också på regional nivå. I överenskommelsen konstateras att i regionerna sker den strategiska samordningen av fondprogrammen i landskapens samarbetsgrupper (MYR) och deras sekretariat. I partnerskapsöverenskommelsen uppmanas aktörerna att på regional nivå fastställa arbetsfördelningen och förfarandena genom överläggningar mellan behöriga myndigheter och skriftliga avtal mellan aktörerna. I Österbotten och Mellersta Österbotten har man beslutat att komma överens om arbetsfördelningen med riktgivande samarbetsavtal mellan NTM-centralens olika enheter och landskapsförbunden för att försäkra sig om att programmen kompletterar varandra och för att undvika överlappande finansiering. Genom avtal kan arbetsfördelningen göras tydligare och ännu genomskinligare också för intressentgrupperna och den stora allmänheten. Överläggningar fördes sommaren 2013 då man beslöt att avfatta ett avtal mellan ESI-fonderna som gäller fram till att programperioden faktiskt kommer igång. I Österbotten bereds avtalsutkastet av landskapsförbundet och i Mellersta Österbotten i samarbete mellan NTM-centralen och landskapsförbundet. Meningen är att avtalen ska vara riktgivande och de kan alltid ändras vid behov. För företagsfinansieringen görs vid behov en mer detaljerad överenskommelse internt inom NTM-centralen. Mellan Leader-aktionsgrupperna och NTM-centralen ingås också ett riktgivande samarbetsavtal (bilaga 3). Målet är att fortsätta och ytterligare förbättra samarbetet, som fungerande väl under den föregående programperioden. I avtalet har man kommit överens om principerna för behandlingen av ansökningar och avtalet är också till hjälp för att hitta rätt finansiär till enskilda projekt. Det slutgiltiga avtalet undertecknas när programperiodens aktionsgrupper har utsetts officiellt. Leader-aktionsgruppernas lokala strategier för den nya programperioden blev klara i juni 2013 och de mål som ställts upp i dem har beaktats i denna plan. Landskapsplanen, landskapsprogrammet och landskapsprogrammets genomförandeplan spelar en betydande roll när riktlinjerna för finansieringen dras upp. Inom de omfattande utvecklingsteman som sammanjämkas gemensamt i dessa dokument finansierar de olika fonderna enskilda projekt, som tillsammans bildar en resultatrik projekthelhet. I landskapet Österbotten är avsikten att fortsätta landsbygdssektionens verksamhet enligt principerna för en bred landsbygdspolitik. Vid sidan av den intressebevakning som gäller landsbygdsutveckling kan sektionen också ha uppgifter som gäller sammanjämkandet av olika utvecklingsåtgärder. Preliminärt har överenskommits att Österbottens förbund svarar för landsbygdssektionens praktiska verksamhet. I anslutning till Österbottens landskaps samarbetsgrupps sekretariat har det också funnits en separat projektarbetsgrupp som har i uppgift att sammanjämka och söka rätt finansiär till projekt under planering. I landskapet Mellersta Österbotten har landsbygdssektionens verksamhet, som följer principerna för landsbygdspolitik, ersätts av en arbetsgrupp för landsbygdsutveckling som sammanträder 3-4 gånger varje år i samband med arbetet med landskapsprogrammets genomförandeplan. Arbetsgruppen för landsbygdsutveckling, den s.k. temagruppen för landsbygden, följer upp projekt som gäller landsbygdsutveckling och som finansieras och genomförs i landskapet. I arbetet med landskapsprogrammet drar gruppen också upp riktlinjerna för hur landsbygdsutvecklingen ska synas inom prioriteringarna som genomgående tema. På mötena har man alltid tillgång till den nyaste informationen om pågående projektidéer och projektutlysningar samt lägesrapporter om genomförandet av programmet och landsbygdsfondens bevillningsfullmakt i Mellersta Österbotten. Det goda samarbetet fortsätter också under den nya programperioden utifrån temagruppens arbete. 21

22 I fråga om enskilda projekt sammanjämkas beviljandet av finansiering internt på NTM-centralen mellan EU- och finansieringsgruppen och företagsfinansieringsgruppen. Ett naturligt och nära samarbete mellan de finansierande organisationerna garanterar goda möjligheter att se till att programmen kompletterar varandra. 5. GENOMGÅENDE TEMAN I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland har innovationer, klimatförändringen och miljön fastställts som gemensamma, genomgående teman. I den regionala strategin fastslogs dessutom sex gemensamma genomgående teman för landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten. På landsbygden ligger innovativiteten i de lokala mänskliga resurserna. Av tradition har man på landsbygden sett innovativitet närmast som ett sätt att lösa vardagliga problem på och inte för att utveckla teknologi på toppnivå. Som innovationsmiljö har landsbygden därför lämnat i skuggan av städerna. Innovationer uppstår emellertid inte endast av att man utnyttjar forskningsresultat. Praktiskt inriktade innovationer har ofta en stor betydelse för orten. I områdets bägge landskap finns ett stort antal läroanstalter och forskningsorganisationer, vars arbete har en nära koppling till utvecklingen av landsbygden och jordbruket. Dessa organisationer är viktiga innovationskällor. I Österbotten uppstår innovationer naturligt kring det mycket starka energiklustret och inom speciella jordbruksbranscher, såsom växthusodling och pälsdjursuppfödning och i Mellersta Österbotten via det branschöverskridande forsknings-, utbildnings- och utvecklingsnätverket för naturresursbranschen. Landsbygdsprogrammet för Fastlandsfinland och lagstiftningen ställer rätt snäva ramar för den verksamhet som ska finansieras, men inom ramen för dem är det ändå möjligt att förhålla sig fördomsfritt till finansiering av försöksprojekt och projekt som representerar ett helt nytt tänkesätt. Målet är att skapa en atmosfär som uppmuntrar såväl landsbygdsaktörer, företag som forskningsinstitut att nätverka och söka nya möjligheter att förbättra regionens konkurrenskraft. Vid finansieringen av enskilda projekt är det viktigt att försäkra sig om att de har en koppling till andra pågående motsvarande nationella och regionala projekt och att de utnyttjar all den kunskap som redan finns tillgänglig. En ren miljö och naturens samt miljöns välbefinnande är starka attraktionsfaktorer för landskapen. Principerna för en ekonomiskt, ekologiskt och samhälleligt hållbar utveckling bör lyftas fram i allt utvecklingsarbete. I det regionala utvecklingsarbetet utnyttjas läroanstalternas kompetens och forskningsinstitutens forskningsresultat i fråga om naturens och miljöns välbefinnande och samtidigt främjas samarbetet mellan olika aktörer. Utvecklingsinsatser, undersökningar och försök som är viktiga för jordbrukets och den övriga företagsverksamhetens lönsamhet och konkurrenskraft i landskapen kan stödas inom ramen för landsbygdsprogrammet och lagstiftningen. Det kan gälla t.ex. att söka en lösning eller lindring för problemen med sura sulfatjordar. På den österbottniska kusten finns många s.k. sura sulfatjordar som släpper ut surhet och metaller i vattendragen och orsakar stora risker. Med hjälp av landsbygdsprogrammet stöds också åtgärder som strävar till att åstadkomma eller bevara en trygg, hälsosam, trivsam och stimulerande miljö för boende och företagande. Med tanke på landsbygdens dragningskraft, områdets invånare och även turismen är det mycket viktigt att bevara kulturlandskapet och att använda naturen på ett hållbart sätt för rekreation. I anslutning till det lyfter man inom ramen för landsbygdsprogrammet för Fastlandsfinland fram åtgärder för främjande, utveckling, nätverkande och samarbete. De uppställda målen ska nås genom att iaktta principerna för hållbar utveckling, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt öka miljömedvetenheten. En av de svåraste utmaningarna i framtiden är klimatförändringen och arbete med att bekämpa den. Åtgärder för ett koldioxidsnålt samhälle främjas. Att i högre grad använda förnybara energikällor och att öka energieffektiviteten 22

23 spelar en mycket central roll när det gäller att stävja klimatförändringen. Energifrågor och betydelsen av samarbete i energifrågor betonas starkt under programperioden Med hjälp av Fastlandsfinlands landsbygdsprogram kan man främja olika åtgärder för stävjande av klimatförändringen, såsom utveckling och ökad användning av förnybara energiformer, särskilt bioenergi, samt ökad energieffektivitet på gårdar och mikroföretag, särskilt inom energiintensiva branscher, såsom växthus. Mer kunskap och rådgivning i energifrågor har en central ställning inom arbetet med att stävja klimatförändringen. Man kommer att satsa på forskning, särskilt regionbaserad tillämpad forskning, och på att utnyttja forskningsresultaten. Forskningsobjekten kan vara decentraliserad energiproduktion, nya energitekniska lösningar, distributionssystem och energisparande lösningar. 6. REGIONAL BEREDNING AV PLANEN Den regionala planen har utarbetats under ledning av Österbottens NTM-centrals landsbygds- och energienhet. Trots den snäva tidtabellen har en mycket omfattande skara aktörer fått ta del i beredningsprocessen. Beredningen av programperioden inleddes på en framtidsworkshop som ordnades av jord- och skogsbruksministeriet, landsbygdsnätverksenheten, samarbetsgruppen för landsbygdspolitik och Sitra i Jakobstad i april Arbetet med att utforma den egentliga strategin fortsatte efter det och det samordnades av en för den uppgiften anställd planerare. Efter att strategin var klar, ordnades ett omfattande remissförfarande under vilket det inkom väldigt många synpunkter. I Mellersta Österbotten bereddes den regionala landsbygdsstrategin av landskapsförbundet. Ministeriets anvisningar för den andra etappen i utarbetande av den regionala planen kom på våren NTMcentralen i Österbotten och regionens aktionsgrupper introducerade tillsammans i början av juni möjligheten att diskutera planeringen på finansministeriets webbtjänst dinasikt.fi. Att sköta den regionala planeringen på webben är än så länge rätt nytt och diskussionen var inte särskilt livlig. Trots det kan försöket betraktas som lyckat och det främjade öppenhet och jämlikhet i beredningen. Utkastet till verksamhetsplan blev klart i september 2013 och de kommentarer som gavs under remissförfarandet har beaktats i den slutliga versionen av planen. Att koppla samman utarbetandet av den regionala landskapsplanen med uppdateringen av landskapsplanerna lyckades väl. I Österbotten var det en mindre arbetsgrupp, som i huvudsak bestod av medlemmar från landsbygdssektionen, som beredde bakgrundsmaterialet för landsbygdsutveckling till stöd för den kommande landskapsstrategin. Vid beredningen av materialet utnyttjades bl.a. de redskap som ingår i modellen för logisk referensram. Arbetsgruppen sammanträdde tre gånger under våren och början av sommaren. Som resultat av arbetet utsågs utvecklingsteman, som kunde utnyttjas direkt i den regionala landsbygdsplanen. I Mellersta Österbottens gavs beredningen av den regionala landsbygdsplanen en nära koppling till beredningen av landskapsprogrammet och landsbygdsstrategin och de regionala utvecklingstemana följer prioriteringarna i dessa dokument. Under vårens lopp behandlades landsbygdsplanen på möten med bl.a. landsbygdstemagruppen för Mellersta Österbottens landskapsprogram, nätverket för naturresurser samt intressentgrupper inom jordbruksbranschen. 23

24 BILAGOR Bilaga 1. Det centrala tätortsområde i Vasa som inte omfattas av landsbygdsprogrammets företagsstöd innehåller material från Lantmäteriverkets terrängkarta raster 03/

25 Bilaga 2. Det centrala tätortsområde i Karleby som inte omfattas av landsbygdsprogrammets företagsstöd innehåller material från Lantmäteriverkets terrängkarta raster 03/

26 Bilaga 3. Utkast till riktgivande samarbetsavtal med Leader-aktionsgrupperna RIKTGIVANDE SAMARBETSAVTAL X.X.2013 För att med begränsade resurser uppnå högklassigt resultatgivande regionalt utvecklingsarbete på landsbygden krävs god planering, en noggrant sammanjämkad strategi och verksamhet så att det inte uppstår överlappande verksamhet eller förlorare. Förändringskänslighet är viktigt och därför preciseras samarbetsformerna årligen. NTM-centralen i Österbotten har fört diskussioner med samtliga aktionsgrupper och kommit överens om följande: Samarbete mellan NTM-centralen i Österbotten och regionens Leaderaktionsgrupper Behandling av stöd- och utbetalningsansökningar I projekthanteringen följs till alla delar lagar och förordningar samt Jord- och skogsbruksministeriets och Landsbygdsverkets föreskrifter och anvisningar. Såväl NTM-cenralen i Österbotten som aktionsgrupperna strävar till att ge så bra och högklassig kundservice som möjligt. Beskrivning av behandlingen av stödansökningar (kompletteras senare). Beskrivning av behandlingen av utbetalningsansökningar (kompletteras senare). Att stödsökande och stödtagare får högklassig rådgivning i alla projektskeden är av största vikt. Såväl NTMcentralen som aktionsgrupperna strävar till att följa en enhetlig praxis på området. I kundrådgivningen utgår man från betjäning över en disk, dvs. finansiären ger också anvisningarna. Man försöker ordna ett startmöte för alla utvecklingsprojekt som fått ett bifallande stödbeslut. Även för företagsstödens del ordnas startmöten när det är ändamålsenligt. NTM-centralen ordnar regelbundet gemensamma och enskilda möten med aktionsgrupperna. Målet är att ordna två möten varje år, ett som är gemensamt för alla aktionsgrupper och ett enskilt med respektive aktionsgrupp. Information Varje aktör svarar självständigt för sin egen information på lokal nivå. Under programperioden genomfördes ett projekt där man tillsammans informerade om landsbygdsprogrammet på regional nivå. Finansieringen användes till att anställa en gemensam informatör. Avsikten är att fortsätta med den välfungerande modellen i sådan form som den nya projektperiodens regler medger. 26

27 Utvecklingsprojekt NTM-centralen i Österbotten finansierar i regel stora branschutvecklingsprojekt som täcker flera kommuner eller hela landskapet, landskapsöverskridande projekt samt stora allmännyttiga investeringsprojekt. Aktionsgrupperna finansierar i regel bya-, kommun- och regionprojekt samt mindre allmännyttiga investeringsprojekt. I de projekt som aktionsgrupperna stöder betonas Leader-verksamhetens principer, som definierats i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Vid behov diskuteras och överenskoms från fall till fall vem som ska finansiera en enskild projektansökan. När det gäller speciellt stora projekt kan man också gå till väga på så sätt att både NTM-centralen och aktionsgruppen finansierar separata delar som ingår i samma projekthelhet. Företagsstöd Aktionsgrupperna begränsar inte sin verksamhet på basis av företagsstorlek eller stödområde. NTMcentralen och aktionsgrupperna uppmärksammar sina egna och andras prioriteringar och mål för beviljandet av stöd för företagsverksamhet. Det beaktas också när kunderna ges rådgivning om stödmöjligheterna. Den understödda verksamheten bör stämma överens med det nationella utvecklingsprogrammets prioriteringar och mål för företagsverksamhet som understöds. När stödet beviljas bör uppmärksamhet fästas vid att företagsstöden inte har någon snedvridande effekt på konkurrenssituationen i strid med den tillämpliga lagstiftningen. NTM-centralen beaktar konkurrenssituationen bl.a. i sina egna finansieringsriktlinjer på så sätt att branscher där det av tradition råder hård konkurrens i regel inte beviljas investerings- eller etableringsstöd. Under den nuvarande programperioden har avgränsningen gällt följande branscher och åtgärder: Följande branscher och åtgärder beviljas i regel inte företagsstöd: trafik och transport (förutom påbyggnadskonstruktioner inom bioenergibranschen) detaljhandel, partihandel och import ägarbyten anskaffningar som sker inom närkretsen personliga tjänster (t.ex. barberar-frisörsalonger, skönhetssalonger osv.) jordbyggnadsbranschen fortskaffningsmedel (bl.a. traktorer, maskiner som används inom jordbyggnadsbranschen osv.) bilanskaffningar uthyrningsverksamhet (förutom uthyrningsverksamhet som bedrivs inom turismbranschen) byggbranschen om företagets verksamhet omfattar endast entreprenad (Obs! Avgränsningarna justeras ännu innan programperioden börjar) Överenskoms att aktionsgrupperna i sitt arbete tar NTM-centralens finansieringsriktlinjer i beaktande. Om en aktionsgrupp beviljar företagsstöd inom en bransch som uteslutits i NTM-centralens riktlinjer, måste man noga klarlägga konkurrenssituationen. Det ska finnas tungt vägande skäl till att stödet beviljas. Parterna ska iaktta stor försiktighet med att bevilja investerings- och etableringsstöd till företag vars produkter eller tjänster till största delen marknadsförs och konsumeras lokalt (t.ex. handelsbranschen och personliga tjänster) [Under förutsättning att stödet kan beviljas till företag som är aktiva på den lokala marknaden] Överenskoms att aktionsgrupperna vid behov diskuterar enskilda ansökningar om företagsstöd med NTMcentralen innan den egentliga behandlingen inleds i aktionsgrupperna. På detta sätt kan motstridig eller överlappande verksamhet undvikas. 27