Årsredovisning Statskontoret 2015

Transkript

1 Årsredovisning Statskontoret 2015

2 Innehållsförteckning Generaldirektörens förord...2 Året i sammandrag...4 Vårt uppdrag...6 Instruktion...7 Regleringsbrev Vision, verksamhetsidé och strategiska områden...8 Verksamhetens kostnader och intäkter...10 Resultatredovisning...12 Sammanfattande resultatredovisning och bedömning...13 Utredningar, utvärderingar och uppföljningar...20 Utveckling av förvaltningspolitiken...25 Kommunalekonomisk utjämning...30 Remisser...31 Förslag på utredningar, utvärderingar och uppföljningar...32 Metod- och utredningsstöd...32 Jämställdhetsaspekter...33 Samverkan med Ekonomistyrningsverket...33 Kompetensförsörjning...34 Analys...35 Åtgärder...35 Resultat och nyckeltal...36 Bedömning...37 Fakta och finansiell redovisning...38 Sammanställning av väsentliga uppgifter...39 Resultaträkning...40 Balansräkning...41 Anslagsredovisning...42 Tilläggsupplysningar och noter...42 Lista över uppgifter i instruktion och regleringsbrev med sidhänvisning...47 Statskontorets publikationer

3 Generaldirektörens förord 2 Under 2015 har Statskontoret återigen verkat för att vara det självklara stödet till regeringen för att uppnå en effektiv svensk statsförvaltning. Vi har utrett och analyserat myndigheter och verksamheter. Vi har bidragit med kunskap för att understödja utvecklingen av förvaltningspolitiken. Vi har följt upp det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Och vi har svarat på remisser utifrån vår sektorsoberoende ställning. Det är inte utan stolthet jag blickar tillbaka på vad vi åstadkommit. De många rapporterna visar vilken spännvidd vår verksamhet har. Vi har gjort utredningar inom åtskilliga sektorer och med flera olika fokus. Alla departement har gett oss uppdrag, och våra rapporter tar sikte på både utvärdering och utveckling. Vår uppföljning visar att våra utredningar har hög kvalitet och att de används som beslutsunderlag. I år har vi för första gången nått toppbetyg när det gäller dialog och kontakter med uppdragsgivaren under utredningsarbetet. Förtroendet för Statskontoret fortsätter att vara uppmuntrande och utmanande högt. Efterfrågan på våra tjänster är glädjande stor. Det märks inte minst på de förfrågningar vi får om att genomföra myndighetsanalyser.

4 Jag upplever ett stort intresse för de kunskapsunderlag som vi levererar om förvaltningspolitiken. I den förvaltningspolitiska planen Vägen till en lärande och effektiv förvaltning Utvecklings områden och prioriteringar tillät vi oss att spana in i framtiden och utveckla tankar om viktiga utvecklingsområden för den statliga förvaltningen. Den innehåller uppslag till olika projekt som kan utföras av Statskontoret men även andra. Som ett led i att bli tydligare sjösatte vi en uppdaterad och utvecklad hemsida. Vi har även arbetat med klarspråksutveckling. Det har handlat både om språk och struktur i våra rapporter. Vi har också arbetat med att stärka vår interna organisation. I höstas samlades hela myndigheten på ett internat där vi både hade möjlighet att hälsa alla nyanställda välkomna och att arbeta med värdegrund och organisationskultur. Ett viktigt arbete som fortsätter. När det gäller ordning och reda på myndigheten jobbade vi bland annat med att se över informationssäkerheten och genomförde ett arbete för att förhindra förtroendeskador. Under året ställde sig hela den offentliga sektorn på tå för att klara arbetet med flyktingmottagandet. Statskontoret är inte direkt påverkat av den ökade migrationen, men vi har lämnat underlag till regeringen om asylboenden och vi har dessutom haft möjlighet att låna ut personal till Länsstyrelsen i Stockholm och till Delegationen för migrationspolitiska studier (DELMI). Det är en skärva i det stora hela, men det är viktigt att myndigheter klarar av att samarbeta och stödja varandra. Myndigheter skola räcka varandra handen som det stod redan i 1634 års regeringsform. Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till Statskontorets personal! Det är tack vare ert lojala, kompetenta och engagerade arbete som Statskontoret kan leverera. Denna årsredovisning innehåller en redogörelse för verksamheten under Med detta intygar jag att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Ingvar Mattson Generaldirektör 3

5 Året i sammandrag Januari u Samverkansmöte med Ekonomistyrningsverket u Besök av kanslicheferna i riksdagens utskott u Gd-föreningen har möte på Statskontoret u Samverkansmöte med Riksrevisionen u Vårens praktikanter börjar u Rapporten Sju förslag för effektivare användning av tolkar i domstol Februari u Rapporten Analys av den nationella handlingsplanen för arbetsmiljöpolitiken u Samverkansmöte med Riksdagens utredningstjänst April u Rapporten Reformeringen av försvarslogistiken u Delrapporten Vård till papperslösa. En uppföljning av lagen om vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd u Antologin Förändringar i svensk statsförvaltning och framtida utmaningar. En skrift i OOS-serien u Förvaltningspolitisk dag med temat Förändringar i svensk statsförvaltning och framtida utmaningar u Rapporten Utvärdering av regeringens strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken u Seminarium för Regeringskansliet om Outsourcing av statlig kärnverksamhet u Ny webbplats lanseras, u Rapporten Rekrytering av nämndemän. Konsekvensanalys av förslaget om en fri kvot u Möte med Statskontorets råd Mars u Rapporten Samverkan för bredband i hela landet u Rapporten Jämställdhet i skolan. Utvärdering av Skolverkets särskilda uppdrag u Förvaltningspolitiska lunchmöten med myndighetschefer u Besök av civilminister Ardalan Shekarabi u Rapporten Inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg u Rapporten Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar (Inom uppdraget Uppföljning av kommunala utjämningssystemet) u Besök av statssekreterare Annelie Roswall Ljunggren Maj u PM, Utvärdering av folkbildningen, en arbetsplan u Möte med Statskontorets råd u PM, Sjukfrånvaron i staten år 2014 myndigheter och sektorer u PM, Könsfördelningen i myndigheternas ledningsgrupper läget i början av 2014 u Möte med Statskontorets vetenskapliga råd u Att göra eller köpa? Om outsourcing av statlig kärnverksamhet. En skrift i OOS-serien u Frukostmöte för myndighetschefer: Att göra eller köpa? u Studiebesök från Ukraina u Rapporten Värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Utvärdering av en handlingsplan 4

6 Juni u PM, Statligt ägda asylbostäder? Kostnader och konsekvenser u Rapporten På rätt väg? Uppföljning av Trafikverket och Transportstyrelsen u Delrapporten Uppföljning av karriärstegsreformen u Myndighetsanalys av Statens skolverk u Rapporten Avgifter i livsmedelskontrollen. Förslag på en mer effektiv avgiftshantering u Myndighetsanalys av Ekonomistyrningsverket u PM, Vägen till en lärande och effektiv förvaltning utvecklingsområden och prioriteringar u Frukostmöte för myndighetschefer: Vägen till en lärande och effektiv förvaltning u Rapporten Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar. En utvärdering av satsningens effekter u Generaldirektörsmöte inom EUPAN i Riga Oktober u Rapporten De statliga insatserna för kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 u Myndighetsanalys av Statens musikverk u Rapporten Myndigheternas arbete för att förebygga och upptäcka korruption u PM, Myndigheternas arbete med vidareutnyttjande av information. En nulägesbild u Rapporten Det framtida behovet av teckenspråks- och skrivtolkar. En översyn av tolkutbildningarna vid folkhögskolorna u Myndighetsanalys av Statens museer för världskultur u Gd-föreningen har möte på Statskontoret u Skriften Den offentliga sektorn i korthet 2015 Augusti u Höstens praktikanter börjar September u Rapporten Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Utvärdering av överenskommelsen mellan regeringen och SKL u Studiebesök från Jordanien u Rapporten Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund (Inom uppdraget Uppföljning av kommunala utjämningssystemet) u Gd-föreningen har möte på Statskontoret u Studiebesök från Södertörns högskola u Seminarium tillsammans med SCORE med rubriken Staten och marknaden sitter de i samma båt? u Delrapporten Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar November u Rapporten Ändamålsenlig organisering. Om ledningsformen för Nämnden för statligt stöd till trossamfund u Möte med Statskontorets vetenskapliga råd u Samverkansmöte med Ekonomistyrningsverket December u PM, Myndigheters arbete med frågor om delaktighet i EU u Myndighetsanalys av Svenska institutet u Seminarium om verksamhetsöversyner tillsammans med Finansdepartementet och OECD u Generaldirektörsmöte inom EUPAN i Luxemburg u Rapporten Den ifrågasatta avgiften. Om arrangörers skyldighet att ersätta polisens bevakningskostnader u Att styra mot ökat förtroende är det rätt väg? En skrift i OOS-serien 5

7 Vårt uppdrag Statskontoret analyserar statliga verksamheter ur ett effektivitetsperspektiv och gör utredningar och utvärderingar inom alla sektorer. Vi är experter på ledning, styrning och organisering och bidrar till att effektivisera och utveckla statsförvaltningen. 6

8 Instruktion Statskontoret är regeringens stabsmyndighet för utredning, utvärdering och uppföljning av statlig och statligt finansierad verksamhet samt för övergripande frågor om den offentliga förvaltningens funktionssätt. I uppdraget ingår att analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv, redovisa effekter av statliga åtgärder samt ge underlag för omprövning och effektivisering. Statskontoret har också ett förvaltningspolitiskt uppdrag och ska bistå regeringen med underlag för utvecklingen av förvaltningspolitiken. I detta ingår bland annat att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling, att följa och analysera den strategiska kompetensförsörjningen i statsförvaltningen och uppmärksamma regeringen på behov av samlade stödinsatser för att främja kompetensförsörjningen, samt att bevaka vissa frågor om kvalitets- och verksamhetsutveckling i statsförvaltningen. Statskontoret svarar även för att följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. Statskontoret har därutöver i uppdrag att lämna förslag till regeringen på utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet och efter överenskommelse bistå Regeringskansliet och statliga kommittéer med metod- och utredningsstöd. Regleringsbrev 2015 I regleringsbrevet för 2015 fick Statskontoret tre uppdrag som gällde förvaltningspolitisk utveckling, myndigheternas sjukfrånvaro och strategisk kompetensförsörjning. Uppdragen formulerades på följande sätt: Förvaltningspolitisk utveckling Statskontoret ska redovisa inriktning och prioriteringar för myndighetens arbete under Statskontoret ska utifrån olika tidshorisonter identifiera strategiska förvaltningspolitiska utvecklingsbehov. Statskontoret ska även redovisa inriktning och prioriteringar under för de underlag om förvaltningspolitikens utveckling som myndigheten ska bistå regeringen med enligt förordningen (2007:827) med instruktion för Statskontoret. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Myndigheternas sjukfrånvaro Statskontoret ska senast den 14 maj 2015 sammanställa och till Regeringskansliet (Finansdepartementet) redovisa uppgifter om sjukfrånvaro vid myndigheterna enligt 7 kap. 3 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Strategisk kompetensförsörjning Statskontoret ska genomföra en samlad uppföljning av könsfördelningen i myndigheternas respektive ledningsgrupp. Statskontoret ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 14 maj

9 Vision, verksamhetsidé och strategiska områden Vår vision är en effektiv svensk statsförvaltning. Vi utreder statliga verksamheter och bidrar till att utveckla förvaltningspolitiken. Vår verksamhet kännetecknas av hög kvalitet, tydligt effektivitetsfokus och hög trovärdighet. 8

10 För att genomföra vårt uppdrag har vi tagit fram en vision, en verksamhetsidé samt fem strategiska områden för vårt utvecklingsarbete. Vision u En effektiv svensk statsförvaltning! Verksamhetsidé Vi är det självklara stödet till regeringen för att uppnå en effektiv svensk statsförvaltning: u Vi utreder och analyserar myndigheter och verksamheter i ett effektivitetsperspektiv. u Vi kan statsförvaltningen och bidrar till förvaltningspolitikens utveckling. u Vi följer upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. u Vi är en sektorsoberoende remissinstans. u vi kännetecknas av tydligt effektivitetsfokus I vår instruktion lyfts effektivitetsperspektivet särskilt fram. Det genomsyrar vårt arbete inom våra fyra verksamhetsområden: i utredningsverksamheten, i arbetet med förvaltningspolitiken, i arbetet med att följa upp det kommunala utjämningssystemet samt inom ramen för vårt remissarbete. u vi är beställarorienterade Vår verksamhet är i hög grad uppdragsstyrd. Det innebär att det finns ett stort behov av kontakter mellan Statskontoret och de olika departementen. Detta kräver i sin tur att vi har goda kunskaper om Regeringskansliets arbetsformer, processer och prioriteringar. Därutöver krävs en bra omvärldsbevakning. Den ger oss möjlighet att föra bra uppdragsdialoger med departementen och att utveckla vår samlade kompetens om det offentliga åtagandet och den offentliga sektorns utveckling. u vi utvecklar vårt förvaltningspolitiska uppdrag Vårt förvaltningspolitiska uppdrag att bistå regeringen med underlag för utvecklingen av förvaltningspolitiken är ett område som vi i hög grad själva tolkar och utformar. Det kräver att vi ständigt utvecklar vår förmåga att fånga upp viktiga förvaltningspolitiska frågor och omsätta dessa i produkter och tjänster. Strategiska områden Strategiskt viktiga områden är att u säkra att våra produkter och tjänster håller en hög kvalitet Vi ska förse regeringen och departementen med relevanta, konkreta och användbara beslutsunderlag för omprövning och effektivisering. Det inne - bär att våra rapporter måste hålla en hög kvalitet och nå upp till de krav som uppdragsgivaren ställer. Våra analyser och förslag ska vara väl underbyggda och de metoder som vi använder ska vara lämpliga och motiverade utifrån uppdragets karaktär. u vi är välkända med hög trovärdighet och högt attraktionsvärde Hög trovärdighet är helt avgörande i vår verksamhet. Vårt kommunikationsarbete syftar till att kommunicera tydligare och bli en synligare myndighet bland prioriterade målgrupper. Med hög trovärdighet följer bland annat ett högt attraktionsvärde, vilket bland annat underlättar att behålla och rekrytera med arbetare. Under året har en översyn av de strategiska områdena genomförts. Viktiga frågor i översynen har varit om de strategiska områdena fortfarande är relevanta och om de aktiviteter som tagits fram till varje område är genomförda eller inte. Resultatet av översynen var att samtliga fem strategiska områden bedömdes vara relevanta. I översynen kunde också konstateras att merparten av framtagna aktiviteter var genomförda. 9

11 Verksamhetens kostnader och intäkter Statskontoret är i huvudsak anslagsfinansierat. Verksamhetens kostnader och intäkter redovisas indelade i fyra verksamhetsområden: utredningar, utvärderingar och uppföljningar, utveckling av förvaltningspolitiken och uppföljning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet samt remissverksamheten. Figur 1 Statskontorets totala kostnader fördelat på verksamhetsområden 6% 2% 2% Tabell 1. Statskontorets totala kostnader fördelat per verksamhet, tkr Kostnader Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Utveckling av förvaltningspolitiken Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet Remissyttranden Summa % Utredningar Förvaltningspolitik Kommunalekonomi Remissyttranden Kostnader Statskontorets kostnader under 2015 uppgick till tkr. De totala kostnaderna ligger på samma nivå som under föregående år. Kostnaderna för utredningar, utvärderingar och uppföljningar har ökat jämfört med föregående år, medan kostnaderna för områdena Utveckling av förvaltningspolitiken och Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet har minskat. Statskontoret har under 2014 och 2013 bedrivit flera regeringsuppdrag inom dessa två områden. Under 2015 har inte något respektive ett regeringsuppdrag bedrivits. Övriga uppdrag har bedrivits med stöd av instruktionen, vilket innebär att de normalt inte är lika resurskrävande som ett regeringsuppdrag. Kostnaderna för remissyttranden är något högre jämfört med föregående år i och med att fler remisser har besvarats. Hur kostnaderna fördelar sig över våra olika verksamheter framgår av Tabell 1. Intäkter Statskontorets intäkter under 2015 uppgick till tkr. Intäkterna ligger på samma nivå som under föregående år. Statskontoret är i allt väsentligt anslagsfinansierat. Förvaltningsanslaget uppgick till tkr och svarade för 97 procent av Statskontorets intäkter. Under 2014 och 2013 uppgick andelen till 95 respektive 98 procent. Utöver anslaget erhöll Statskontoret dels ersättningar från uppdragsgivaren för extraordinära kostnader (exempelvis för större enkätundersökningar och omfattande konsultinsatser) och dels ersättningar för resurssamordning med andra myndigheter. De totala ersättningarna (bidrag och avgifter) samt finansiella intäkter uppgick till tkr. Det är en minskning jämfört med 2014 då de totala ersättningarna samt finansiella intäkterna uppgick till tkr. Minskningen förklaras av karaktären på uppdragen under året, där uppdrags givarna bidragit med extern finansiering av extraordinära kostnader i lägre utsträckning än under 2014 samt av minskade intäkter från resurssamordning. Hur intäkterna fördelas över våra olika verksamheter framgår av Tabell 2. 10

12 Resurssamordning har under året skett med Fastighetsmäklarinspektionen (FMI), Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), Myndigheten för Kulturanalys och Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). Resurssamordningen avser vissa kringtjänster bestående av vaktmästeri, arkiv och förråd, avfallshantering, intendentur, brandskydd, bevakning, lokalvård, IT och telefoni, växel och receptionstjänst samt bibliotek. Intäkterna från resurssamordningen uppgår till tkr (och ingår i summan tkr under Summa avgifter m.m. i Tabell 2). Det är en minskning i förhållande till föregående år då intäkterna från resurssamordningen uppgick till tkr. Under 2014 ingick en engångsersättning för inköp av datorer och telefoner. Någon sådan intäkt har inte uppstått under Tabell 2. Statskontorets totala intäkter fördelat per verksamhet, tkr Intäkter Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Utveckling av förvaltningspolitiken Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet Remissyttranden Summa anslag Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Utveckling av förvaltningspolitiken Uppföljning av d et kommunalekonomiska utjämnings- systemet Remissyttranden Summa avgifter, m.m Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Utveckling av förvaltningspolitiken Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet Remissyttranden Summa övriga intäkter Summa

13 Resultatredovisning Årets resultat visar att vi haft stor efterfrågan på vårt utredningsarbete och en hög produktion av rapporter. Rapporterna håller hög kvalitet och används som beslutsunderlag för effektivisering och omprövning. 12

14 I detta kapitel redovisas verksamhetens resultat med fokus på hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Resultatredovisningen av prestationer avser slutprestationer i uppdragsverksamheten. Uppdragsverksamheten består av utredningar, utvärderingar och uppföljningar som utförs på regeringens uppdrag samt efter överenskommelse med enskilda departement och kommittéer. Hit hör också uppdrag inom det förvaltningspolitiska området och inom den kommunalekonomiska utjämningen. I ovanstående tre verksamhetsområden ingår även utlåning av personal, så kallade stabsbiträden. Uppdragsverksamheten omfattar även andra uppdrag som har sitt ursprung i särskilda regeringsbeslut, regleringsbrev eller instruktion. Uppdrag kan ibland bestå av en eller flera delredovisningar i form av rapporter eller promemorior, men delredovisningar räknas inte som en slutprestation. Interna utvecklingsprojekt och liknande räknas inte heller som en slutprestation. Som samlingsnamn för slutprestationer används begreppet avrapporterade uppdrag. Remissverksamheten ligger utanför själva uppdragsverksamheten och särredovisas. Kapitlet inleds med en översiktlig resultatredovisning för samtliga fyra verksamhetsområden. Därefter följer en fördjupad resultatredovisning för respektive verksamhetsområde (utredningar, utvärderingar och uppföljningar, utveckling av förvaltningspolitiken och uppföljning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet samt remissverksamheten). Verksamhetsindelningen är förhållandevis grov. Det finns exempelvis ofta betydande förvaltningspolitiska inslag i utredningsverksamheten och vice versa. Sammanfattande resultatredovisning och bedömning Verksamheten under året kännetecknas av omfattande produktion och hög kvalitet. Produktiviteten, uttryckt som utvecklingen av driftskostnad per årsarbetskraft i förhållande till föregående år, har förändrats marginellt i negativ riktning. Vi bedömer att vi sammantaget har nått ett bra resultat. Denna slutsats bygger på en samlad bedömning av levererade underlag och tjänster utifrån aspekterna omfattning, tid, kvalitet och genomslag. Vi har levererat underlag och tjänster till regeringen i den utsträckning som har efterfrågats och till Regeringskansliet (departement) och kommittéer i den omfattning det har funnits tillgängliga resurser inom Statskontoret. Vi har levererat samtliga rapporter, promemorior och andra tjänster inom givna tidsramar och i enlighet med fattade beslut eller ingångna överenskommelser. Vår uppföljning på kort sikt visar en hög kvalitet. Vår uppföljning på lång sikt visar att vi i hög utsträckning har bidragit med viktiga beslutsunderlag till regeringen. Totalt antal uppdrag Statskontoret inledde verksamhetsåret 2015 med färre pågående uppdrag än 2014 (ingående balans). Vid årets början pågick 29 uppdrag, vilket är nio färre än i början av Mottagarkapaciteten för nya uppdrag påverkas av de lediga resurser som uppstår under året inom ramen för givna resurser. Karaktären på den ingående balansen påverkar utrymmet för att ta emot nya uppdrag. Under 2015 har Statskontoret tagit emot eller själv initierat 47 uppdrag, vilket är fyra fler uppdrag än under Statskontoret har under året totalt bedrivit (påbörjat, fortsatt arbetet med eller avrapporterat) 76 uppdrag, vilket är fem uppdrag färre än under Tabell 3. Totalt antal uppdrag Pågående vid årets början Nya uppdrag under året Summa uppdrag under året Avrapporterade uppdrag under året Pågående vid årets slut Antalet avrapporterade uppdrag uppgår till 42 stycken, vilket är tio färre än under Statskontoret avslutade verksamhetsåret 2015 med 34 pågående uppdrag (utgående balans), vilket är fem fler uppdrag än under Hur volymen av uppdrag har utvecklat sig de senaste åren framgår av Tabell 3. Avrapporterade uppdrag kan redovisas efter olika indelningsgrunder. Exempel på sådana indelningsgrunder är uppdragstyp och vilket departement uppdraget kan hänföras till. Avrapporterade uppdrag per uppdragstyp Ett uppdrag kan ha sitt ursprung i särskilda regeringsbeslut, regleringsbrev eller instruktion. Hur avrapporterade uppdrag fördelar sig över dessa typer framgår av Tabell 4. Den vanligaste uppdragstypen är särskilda regeringsbeslut som fattas löpande under verksamhetsåret. Under året har Statskontoret avrapporterat 26 sådana uppdrag. Det är relativt ovanligt att Statskontoret tilldelas uppdrag i regleringsbrev. Under året har tre uppdrag avrapporterats som haft sitt ursprung i myndighetens regleringsbrev. 13

15 Tabell 4. Avrapporterade uppdrag efter typ Särskilda regeringsbeslut Regleringsbrev Instruktion metod- och utredningsstöd (stabsbiträde) metod- och utredningsstöd (uppdrag) egeninitierat med stöd av instruktion Totalt En tredje uppdragstyp är uppdrag som genomförs med stöd av instruktionen. Under 2015 har Statskontoret totalt avrapporterat 13 sådana uppdrag. Enligt instruktionen ska myndigheten efter överenskommelse bistå Regeringskansliet och statliga kommittéer med metod- och utredningsstöd. Stödet kan delas in i att bistå med stabsbiträde eller självständigt genomföra ett uppdrag. Under 2015 har Statskontoret lämnat sex stabsbiträden till departement och kommittéer. Enligt instruktionen ska Statskontoret lämna förslag till regeringen på utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet och kan därutöver genomföra egeninitierade uppdrag inom det förvaltningspolitiska området och inom uppgiften att följa upp den kommunalekonomiska utjämningen. Under 2015 har Statskontoret avrapporterat sju sådana uppdrag. Avrapporterade uppdrag per departement Statskontoret är en i huvudsak anslagsfinansierad utredningsresurs för hela Regeringskansliet. I vilken utsträckning olika departement använder sig av Statskontoret varierar över tid. Användandet påverkas även av förekomsten av sektorsvisa utvärderingsmyndigheter och andra utredningsresurser inom området samt av andra överväganden. Hur uppdragen fördelar sig mellan departement framgår av Tabell 5. I tabellen redovisas antal avrapporterade uppdrag, andel kostnader och andel nedlagd tid för uppdrag fördelat på olika departement. De uppdrag som lämnas i regleringsbrev eller som genomförs med stöd av instruktionen har fördelats på det departement som Statskontoret sorterar under. Under 2015 har Statskontoret avrapporterat uppdrag för samtliga fackdepartement utom Miljö- och energidepartementet. Flest uppdrag, 16 stycken, kan hänföras till Finansdepartementet, varav merparten inom förvaltningspolitik, statlig förvaltning och upphandling. Socialdepartementet har stått för tre uppdrag, men dessa har varit mycket resurskrävande mätt i kostnader och tid. Av Tabell 5 framgår även Tabell 5. Avrapporterade uppdrag per departement samt andel av kostnad och tid Antal Kostn Tid Antal Kostn Tid Antal Kostn Tid Arbetsmarknadsdepartementet 1 3,2 3,1 2 2,8 2,8 4 8,7 8,9 Finansdepartementet 16 16,6 15,8 6 11,5 11,4 5 19,7 19,9 varav förvaltningspolitik, statlig förvaltning och upphandling * 14 11,5 10, Försvarsdepartementet 1 9,7 9,9 2 5,6 5,7 1 1,0 1,0 Justitiedepartementet 5 12,5 12,2 4 6,6 6,7 4 2,7 2,8 Kulturdepartementet 5 8,2 8,4 4 4,2 4,2 2 2,9 3,0 Miljö- och energidepartementet 0 0,0 0,0 3 9,7 9,9 2 2,0 2,1 Näringsdepartementet 5 9,4 9,7 4 9,2 9,3 7 12,8 12,9 Socialdepartementet 3 22,7 22, ,2 41, ,9 33,2 varav boende och byggande, förvaltningspolitik, ,5 27, ,8 9,3 statlig förvaltning och upphandling * Utbildningsdepartementet 5 14,6 14,8 4 6,0 6,0 4 4,0 4,1 Utrikesdepartementet 1 3,1 3,1 1 2,2 2,0 3 12,4 12,4 Totalt *) Under åren har ansvaret för frågor om bland annat statlig förvaltning sorterat under Socialdepartementet. Det innebär att uppdrag som lämnats i regleringsbrev eller som Statskontoret gjort med stöd av instruktionen räknats in under Socialdepartementet. Från och med 2015 sorterar dessa frågor, utom boende och byggande, återigen under Finans departementet. 14

16 att Justitie-, Kultur- och Utbildningsdepartementet mätt i kostnader och tid har ökat sina andelar av de avrapporterade uppdragen. Avrapporterade uppdrag uppdragslängd, resursinsats och kostnad Hur verksamhetens prestationer utvecklas med avseende på volym och kostnader påverkas i huvudsak av yttre ramar. När det gäller de uppdrag som lämnas i särskilda regeringsbeslut och regleringsbrev är uppdragens längd, den resursinsats som krävs för att genomföra uppdragen och den kostnad detta genererar i allt väsentligt redan givet. Kostnaden påverkas i hög grad av karaktären på de uppdrag som Statskontoret får, det vill säga långa och omfattande uppdrag drar upp den genomsnittliga längden, resurs insatsen och kostnaden och vice versa. Statskontoret har vissa möjligheter att inom givna ramar påverka både resurs insats och kostnader genom bemanning, metod och projektupplägg, kvalitetssäkring med mera. När det gäller de uppdrag som Statskontoret själv initierar med stöd av sin instruktion är ramarna större. Uppdragens längd, den resursinsats som krävs för att genomföra uppdragen och den kostnad detta genererar påverkas i allt väsentligt av svårighetsgrad, ambitionsnivå och avgränsningar. Kostnaderna för att genomföra olika uppdrag består till största delen av personalkostnader och till en mindre del av olika kringkostnader som konsultkostnader, resor och enkäter. Tabell 6. Nyckeltal uppdragslängd, resursinsats och kostnad Antal uppdrag Genomsnittlig uppdragslängd, dagar Genomsnittlig resursinsats per uppdrag, dagar Genomsnittlig kostnad per uppdrag, tkr Not: Avser avrapporterade uppdrag. I genomsnitt uppgick uppdragens längd till 328 dagar (tiden från registrering till avrapportering). Det är en ökning jämfört med 2014 då uppdragens längd var 273 dagar. Variationen är dock stor. Det längsta uppdraget var dagar när det avrapporterades, medan det kortaste uppdraget var 46 dagar. Resursinsatsen (den tidredovisning som hänförs till uppdraget från registrering till avrapportering) för att genomföra uppdragen uppgick i genomsnitt till 179 dagar under året. Det är en ökning jämfört med Variationen mellan uppdragen är stor. Det mest omfattande uppdraget uppgick till 855 dagar, medan det minst omfattande uppdraget bara krävde tre dagar. De avrapporterade uppdragen genererade en genomsnittskostnad på tkr per uppdrag. Det är en ökning jämfört med 2014 då den genomsnittliga kostnaden uppgick till tkr. Även kostnaden per uppdrag varierar. Det mest kostnadskrävande uppdraget som avrapporterats under året omfattade tkr, medan det minst kostnadskrävande uppdraget omfattade 27 tkr. Utvecklingen av verksamhetens prestationer med avseende på volym och kostnader förklaras i allt väsentligt av karaktären på de uppdrag som Statskontoret avslutat under året. Under respektive verksamhetsområde lämnas en mer fördjupad analys av utvecklingen. Kvalitet, genomslag och långsiktiga resultat Vi mäter kvalitet, genomslag och resultat av vår verksamhet på olika sätt. Som ett kortsiktigt resultatmått mäter vi hur uppdragsgivaren bedömer kvaliteten på rapporter och genomförande samt förtroende. Vi mäter även användandet, uttryckt i hur många av Statskontorets rapporter och remissvar som åberopas i regeringens propositioner och skrivelser eller i utskottsbetänkanden. Dessutom mäter vi genomslaget för Statskontoret i media. Som ett långsiktigt resultatmått används måttet hur Statskontorets rapporter används på längre sikt. Uppdragsgivarens bedömning av kvalitet Statskontoret ska förse regeringen och departementen med relevanta, konkreta och användbara beslutsunderlag för omprövning och effektivisering. Det innebär att våra rapporter måste hålla en hög kvalitet och nå upp till de krav som uppdragsgivaren ställer. Våra analyser och förslag ska vara väl underbyggda och de metoder som vi använder ska vara lämpliga och motiverade utifrån uppdragets karaktär. Statskontoret följer upp de avrapporterade uppdragen på olika sätt beroende på vilken typ av uppdrag det handlar om. Regeringsuppdragen följs upp enligt en särskild standardiserad modell. Vi mäter hur uppdragsgivaren bedömer kvaliteten på rapporter och genomförande samt förtroende. 15

17 Tabell 7. Uppdragsgivarens bedömning av kvalitet Total bedömning 1,89 1,86 1,89 Bedömning av produktkvalitet 1,77 1,77 1,84 Bedömning av uppdragsdialog 2,0 1,94 1,90 och kontakter under genomförande Bedömning av förtroende 2,0 2,0 2,0 Not: Komponenterna består av olika frågor som vägts samman: produktkvalitet (3 frågor), uppdragsdialog och kontakter (2 frågor) samt förtroende (1 fråga). Total bedömning är en sammanvägning av samtliga sex frågor. I tabellen framgår att vi under året fått ett något högre betyg av uppdragsgivaren. Värdet för uppdragsgivarens totala bedömning av Statskontorets arbete har ökat något från föregående år, från 1,86 till 1,89. Bedömningen av produktkvalitet ligger dock kvar på oförändrad nivå i förhållande till Bedömningen av hur kontakterna fungerat med uppdragsgivaren innan och under arbetets genomförande har däremot ökat från 1,94 till maximala 2,0. I likhet med 2014 och 2013 får vi högsta möjliga omdöme när det gäller vilket förtroende uppdragsgivaren har för oss. Det redovisade värdet 2,0 betyder att samtliga mottagare av Statskontorets rapporter har svarat ja på frågan Skulle du rekommendera att Statskontoret anlitas igen?. och utskottsbetänkanden. Ett sätt att hantera detta är att relatera antalet åberopanden till antalet propositioner, skrivelser och utskottsbetänkanden. Tabell 8. Antal rapporter och remissvar som åberopas i riksdagstrycket Rapporter i propositioner och regeringsskrivelser Remissvar i propositioner och regeringsskrivelser Jämförelsetal * Andel rapporter (%) Andel remisser (%) Rapporter i utskotts betänkanden Rapporter och remissvar i motioner *) samtliga till riksdagen avlämnade propositioner och regeringsskrivelser under året exklusive årliga skrivelser om Allmänna Arvsfonden, Kommittéberättelsen, Statliga företag, AP-fonderna och EU-verksamheten. Måttet är en approximation. Mätmetoden utgår från en sökning på Statskontoret i riksdagstrycket under året. Därefter har statistiken rensats från sådant som inte är åberopanden. Av tabellen framgår att våra rapporter under året har fått ett något högre genomslag som beslutsunderlag jämfört med De senaste fem åren har andelen varierat mellan 15 och 25 procent. Våra remisser har däremot fått ett något lägre genomslag som beslutsunderlag under året. De senaste fem åren har andelen varierat mellan 8 och 11 procent. Statskontoret i media Vi mäter vårt genomslag i media genom mediebevakning sedan 2012, uttryckt i artiklar som publicerats digitalt. Tabell 9. Antal digitala publiceringar Antalet digitala publiceringar * Åberopanden i propositioner, skrivelser och betänkanden Vi mäter hur många av Statskontorets rapporter och remissvar som åberopas i regeringens propositioner och skrivelser eller i utskottsbetänkanden. Det finns externa faktorer som påverkar antalet åberopanden. Hur många rapporter och remissvar som åberopas kan dock ses som en indikator på användbarheten. Antalet rapporter och remisser varierar mellan olika år, men det gör också antalet propositioner, skrivelser *) Mätmetoden utgår från det totala antalet digitala publiceringar om Statskontoret som fångats upp i bevakningen (Newsmachine). Därefter har statistiken rensats från sådant som inte är media i traditionell bemärkelse såsom bloggar och myndigheters och organisationers webbplatser. Det som återstår och det som vi mäter är publiceringar i rikspress, landsortspress, fackpress och etermedia. Statistiken visar att Statskontoret förekommit i artiklar och notiser i media under året, vilket är en kraftig ökning i förhållande till både 2014 och Vår bedömning är att vi har producerat fler rapporter med relevans för en bred allmänhet, som därmed fångas upp av media, under 2015 jämfört med 2014 och Sedan 2014 gör vi en egen nyhetsvärdering 16

18 av i vilka fall vi ska göra ett pressmeddelande. Under 2015 har vi producerat tretton pressmeddelanden. Riks- och landsortspress är de medier som dominerar i publiceringarna. Det som uppmärksammats mest i media under året har handlat om vårt pågående uppdrag om myndigheternas lokalisering samt rapporterna om vård till papperslösa, myndighetsanalys av Statens skolverk och statligt ägda asylbostäder. Resultatet på längre sikt Även om rapporterna håller en hög kvalitet och når upp till de krav som uppdragsgivaren ställer kan det dröja innan de kommer till användning. Det gör det svårt att bedöma resultatet av de utredningar som Statskontoret gör. Slutresultatet av Statskontorets arbete kan ofta avläsas på lite längre sikt. Det beror på att förslag ska övervägas och beredas av regeringen. Rapporten från Statskontoret kan utgöra ett beslutsunderlag bland andra som regeringen behöver ta in i sina överväganden. Regeringen kan också behöva analysera behovet av och besluta om ytterligare beslutsunderlag och det kan därför gå avsevärd tid från det att vi lämnar en rapport till dess att regeringen tar ställning. Vad är ett bra långsiktigt resultat? Vi ska förse regeringen och departementen med relevanta, konkreta och användbara beslutsunderlag för omprövning och effektivisering. Våra rapporter ska hålla en hög kvalitet och nå upp till de krav som uppdragsgivaren ställer. Att regeringen i samtliga fall skulle följa Statskontorets förslag är inte särskilt realistiskt. Det skulle innebära att det inte fanns några andra perspektiv att beakta eller att våra bedömningar i samtliga fall vägde tyngre. Det är heller inte särskilt realistiskt att regeringen inte i något fall skulle följa förslagen. Det skulle innebära att regeringen hade liten eller ingen nytta av våra rapporter. Ett sätt att få ett högt genomslag skulle kunna vara att försöka ligga så nära den förda politiken som möjligt. Det är dock inte någon utgångspunkt för vårt arbete. Att man kan lita på vår objektivitet utgör grunden för vår trovärdighet. Det har också betydelse för uppdragsgivaren. Värdet för regeringen är att underlagen kommer från en fristående myndighet med integritet och hög trovärdighet. Eftersom våra underlag ingår i en omfattande och komplicerad berednings- och beslutsprocess är det svårt att bedöma det långsiktiga resultatet. Att det är svårt innebär inte att vi avstår från att försöka att bedöma resultatet. Statskontoret har utvecklat en metod för att bedöma det långsiktiga resultatet av sina rapporter. Utgångspunkten är samtliga rapporter som producerats sedan Dessa rapporter har först klassificerats i sådana som har omnämnts i riksdagstryck respektive inte omnämnts. De rapporter som omnämns har sedan i ett första steg delats in i rapporter som på något vis har lett till en förändring i linje med det eller de förslag som Statskontoret lämnat respektive sådana rapporter som enbart har nämnts utan att regeringen har tagit ställning till rapporten. De rapporter som inte omnämnts har kategoriserats efter typ av rapport. Därefter har skälet till varför de inte omnämnts analyserats närmare. Antalet lämnade rapporter ackumuleras för varje år och resultatet kan avläsas årsvis. Nedan redovisas resultatet för samtliga rapporter för åren

19 Tabell 10. Översikt Statskontorets långsiktiga resultat 2015 Andel 2014 Andel 2013 Andel Totalt antal rapporter Antal rapporter som har omnämnts i riksdagstryck , , ,7 varav har lett till någon form av förändring i den riktning , , ,0 Statskontoret föreslagit regeringen i princip har följt Statskontorets förslag 38 12, , ,1 regeringen delvis har följt Statskontorets förslag eller uppmanat myndigheten 33 10, , ,4 har blivit underlag för utredning eller motsvarande 31 10,2 24 9,3 19 8,6 varav inte lett till någon form av förändring 98 32, , ,7 har nämnts i budgetpropositionen, utan någon särskild kommentar 57 18, , ,4 regeringen har kommenterat rapporten, utan att ta ställning 19 6,3 17 6,6 13 5,9 regeringen har ämnat återkomma till förslagen vid senare tidpunkt 15 5,0 8 3,1 4 1,8 regeringen har använt rapporten för att bekräfta den förda politiken 7 2,3 8 3,1 6 2,7 Antal rapporter som inte har omnämnts i riksdagstryck , , ,3 Varav kartläggningar och delrapporter 27 8, ,0 20 9,0 skriftserien Om offentlig sektor 12 4,0 12 4,6 13 5,9 myndighetsanalyser 14 4,6 12 4,6 10 4,5 övriga ej omnämnda 50 16, , ,9 Not: Totalt antal rapporter år 2015, 2014 och 2013 avser samtliga rapporter som producerats , respektive Översikt Fram till och med 2015 har 303 rapporter lämnats. Av dem har 200 stycken omnämnts i riksdagstrycket. Av dessa har 102 stycken, lett till någon form av förändring i den riktning som Statskontoret föreslagit. 98 av de rapporter som har omnämnts har (ännu) inte lett fram till någon form av förändring. Tidsfaktorn har betydelse för om en rapport enbart nämns eller om den också leder fram till någon form av förändring; ju kortare tid som gått sedan en rapport publicerades, desto lägre andel förändring. Det bör noteras att inte alla av de rapporter som Statskontoret producerar har syftet att leda fram till någon förändring, utan de är mer av sammanställande karaktär, exempelvis sjukfrånvaron i staten. I dessa fall är det inte troligt att förvänta sig någon särskild åtgärd från regeringens sida. 103 rapporter har (ännu) inte omnämnts i riksdagstrycket. Rapporter som omnämns Till och med 2015 har 200 rapporter omnämnts i riksdagstrycket. Av dessa har något mer än hälften, 102 stycken, lett till någon form av förändring i den riktning som Statskontoret har föreslagit. Det vanligaste är att regeringen i princip har följt förslagen. Näst vanligast är att regeringen delvis har följt förslagen eller uppmanat den myndighet som omfattats av utredningen att följa förslagen. I många fall har Statskontorets rapporter utgjort underlag för en utredning, exempelvis inom kommittéväsendet. Det eller de förslag som Statskontoret har lämnat har då via utredningen lett fram till en proposition och till en förändring. Av de rapporter som har omnämnts har 98 stycken (ännu) inte lett fram till någon förändring. I flertalet av dessa fall (57 stycken) nämns rapporten i budgetpropositionen, utan någon särskild kommentar. I vissa fall (19 stycken) kommenterar regeringen rapporten, utan att ta ställning till eventuella förslag. I andra fall skriver regeringen att den ämnar återkomma till förslagen vid en senare tidpunkt. Det finns också ett antal rapporter, där regeringen använder rapportens resultat till att bekräfta den förda politiken. Rapporter som inte omnämns Fram till och med 2015 har 103 rapporter inte omnämnts i riksdagstrycket. Rapporterna är av mycket olika karaktär. För vissa typer av rapporter är sannolikheten för att de ska omnämnas i riksdags- 18

20 trycket förhållandevis låg. Det kan bland annat vara fråga om uppdrag som består av kartläggningar eller delrapporter (vilka också kan vara kartläggningar). 27 av de 103 rapporterna tillhör denna kategori. Vanligtvis innehåller inte kartläggningar eller delrapporter några förslag. Det är rimligt att anta att dessa rapporter därmed inte omnämns särskilt ofta i riksdagstrycket. En annan typ av rapporter är de skrifter som framställs inom skriftserien Om offentlig sektor (OOS). Greppet i denna serie är genomgående sektorsövergripande, ofta jämförande och summerande. 12 av de 103 rapporterna tillhör denna kategori. En annan typ av rapporter är myndighetsanalyser. De kan med sin speciella karaktär förväntas komma till konkret användning i Regeringskansliet och inom den berörda myndigheten, utan att det nödvändigtvis går att utläsa i riksdagstrycket. 14 av de 103 rapporterna tillhör denna kategori. 50 rapporter kan inte hänföras till någon av ovanstående kategorier. Statskontoret har i likhet med tidigare år särskilt studerat dessa. 10 rapporter kan hänföras till det kommunalekonomiska uppdraget. Övriga rapporter är av olika karaktär. Många av rapporterna rör förhållandevis små och avgränsade verksamheter. Det går inte att utläsa några tydliga mönster, men drygt hälften av rapporterna är sådana att man inte kan förvänta sig något omnämnande i riksdagstrycket. Sammanfattande bedömning Statskontoret följer det långsiktiga resultatet genom att följa utvecklingen över tid. I förhållande till årsredovisningen 2014 ligger resultaten, andelen rapporter som lett till någon form av förändring kvar på samma nivå, 34 procent. Som nämndes inledningsvis är det svårt att bedöma det långsiktiga resultatet av de utredningar som Statskontoret gör. Men om man tar hänsyn till dessa svårigheter och till de olika typer av uppdrag som Statskontoret genomför får verkningsgraden ändå betraktas som förhållandevis hög. Statskontorets ambition är att följa resultat och trender framöver i kommande årsredovisningar i enlighet med den metod som vi har utvecklat. Tabell 11. Avbrutna eller avböjda uppdragsdialoger och förfrågningar Regeringsuppdrag Departementsuppdrag Kommittéuppdrag Totalt Antalet avbrutna eller avböjda uppdragsdialoger och förfrågningar varierar mellan olika år liksom sammansättningen mellan regeringsuppdrag och departements- och kommittéuppdrag. Under 2015 har totalt 28 stycken uppdragsdialoger eller förfrågningar avbrutits eller avböjts. 14 uppdragsdialoger om regeringsuppdrag har avbrutits under året, varav ett har avbrutits på grund av resursbrist inom Statskontoret. Under året har det vanligaste skälet till att det inte blivit något regeringsuppdrag varit förändrade förutsättningar hos uppdragsgivaren eller att uppdragsgivaren valt andra lösningar för att få frågan utredd. Uppdrag åt departement och kommittéer genomförs efter överenskommelse. De kan avse både att utföra självständiga utredningar och stabsbiträden. Fem förfrågningar om att utföra självständiga utredningar har avböjts (samtliga har avsett en statlig kommitté). När det gäller stabsbiträden har fem avböjda förfrågningar avsett Regeringskansliet och fyra stycken har avsett statliga kommittéer. Den helt dominerande orsaken har varit resursbrist inom Statskontoret. Regeringsuppdrag prioriteras alltid. Remissverksamheten Statskontoret är en sektorsoberoende remissinstans. Under 2015 besvarades 117 remisser, vilket är en ökning jämfört med 2014 då 97 remisser besvarades. Den genomsnittliga kostnaden för att besvara en remiss var 15,4 tkr under 2015, vilket är en minskning jämfört med 2014 då kostnaden uppgick till 16,3 tkr. Avbrutna eller avböjda uppdragsdialoger och förfrågningar Inför varje regeringsuppdrag och i samband med förfrågningar från departement och kommittéer genomförs en så kallad uppdragsdialog. Alla uppdragsdialoger eller förfrågningar leder inte till ett uppdrag, utan en del avbryts eller avböjs. 19

21 Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Figur 2 Kostnader för Utredningar, utvärderingar och uppföljningar i förhållande till Statskontorets totala kostnader 90% Verksamhetsområdet Utredningar, utvärderingar och uppföljningar är det mest omfattande inom Statskontoret och svarar för 90 procent av kostnaderna. Under 2014 och 2013 stod området för 84 respektive 75 procent av kostnaderna. Avrapporterade uppdrag uppdragslängd, resursinsats och kostnad Tabell 12. Nyckeltal uppdragslängd, resursinsats och kostnad Antal uppdrag Genomsnittlig uppdragslängd, dagar Genomsnittlig resursinsats per uppdrag, dagar Genomsnittlig kostnad per uppdrag, tkr Not: Avser avrapporterade uppdrag. I genomsnitt uppgick uppdragens längd till 376 dagar (tiden från registrering till avrapportering). Det är en ökning jämfört med 2014 då uppdragens längd var 318 dagar. Variationen i slutprestationerna är stor. Det längsta uppdraget var dagar när det avrapporterades, medan det kortaste uppdraget var 46 dagar. Resursinsatsen (den tidredovisning som hänförs till uppdraget från registrering till avrapportering) för att genomföra uppdragen uppgick i genomsnitt till 233 dagar under året. Det är en ökning jämfört med Variationen mellan uppdragen är stor. Det mest omfattande uppdraget uppgick till 855 dagar, medan det minst omfattande uppdraget bara krävde 10 dagar. De avrapporterade uppdragen genererade en genomsnittskostnad av tkr per uppdrag. Det är en ökning jämfört med 2014 då den genomsnittliga kostnaden uppgick till tkr. Även kostnaden per uppdrag varierar. Det mest kostnadskrävande uppdraget under året omfattade tkr, medan det minst kostnadskrävande uppdraget omfattade 90 tkr. Utvecklingen av prestationer inom verksamhetsområdet med avseende på volym och kostnader förklaras av att de uppdrag som avrapporterats under året varit mer resurskrävande. Under året har fem stora uppdrag avslutats; sammanhållen vård för de mest sjuka äldre, effektiviseringar inom försvarslogistiken, strategi för ANDT-politiken, jämställdhetsinsatser inom skolväsendet och uppföljning av Trafikverket och Transportstyrelsen. En andra förklaring är att Statskontoret bedrivit flera resurs krävande uppdrag som ska avrapporteras 2016 eller senare, exempelvis statliga myndigheters lokalisering, ombildning av Polisen, ledning, styrning och uppföljning av Arbetsförmedlingen, karriärstegsreformen och utvärdering av statsbidraget till folkbildningen. Det har inneburit försämrade möjligheter att erbjuda s.k. stabsbiträden till departement och kommittéer, vilka normalt inte är särskilt resurs krävande. Under 2015 har sex stabsbiträden avslutats. Under 2014 och 2013 avslutades 10 respektive 14 stabsbiträden. Sammantaget har detta inneburit att färre uppdrag genomförts under året, att den genomsnittliga uppdragslängden och den genomsnittliga resursinsatsen ökat samt att den genomsnittliga kostnaden per uppdrag ökat jämfört med Avrapporterade uppdrag Statskontoret har avrapporterat 29 uppdrag inom verksamhetsområdet under året. Av dessa uppdrag har 25 stycken genomförts efter särskilda regeringsbeslut, inget uppdrag har genomförts efter beslut i regleringsbrev samt fyra uppdrag har genomförts med stöd av instruktionen, varav samtliga har avsett stabsbiträden åt departement och kommittéer. I Statskontorets instruktion framgår att det ingår i vårt uppdrag att analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv, att redovisa effekter av statliga åtgärder samt att ge underlag för omprövning och effektivisering. Uppdragen varken ges eller initieras utifrån eller faller tydligt in i dessa kategorier. Kategorierna kan i stället ses som huvudperspektiv. Uppdragen har ofta flera perspektiv men vanligen finns ett huvudperspektiv. Nedan följer ett urval av avrapporterade uppdrag redovisade efter denna indelningsgrund. Samtliga rapporter, PM och skrifter redovisas sist i årsredovisningen. 20

22 Analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv När det gäller perspektivet att analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv kan nämnas uppdrag som på olika sätt belyser en myndighets verksamhet i förhållande till anslag. En annan upp dragstyp inom denna kategori är myndighetsanalyser. Användning av tolkar och översättare i domstol Statskontoret har utrett hur domstolarna bättre kan utnyttja befintliga tolk- och översättarresurser i syfte att använda så kvalificerade tolkar och översättare som möjligt i domstol. I rapporten konstaterades att behovet av tolkar vid Sveriges domstolar är stort och att en stor andel av de tolkar som domstolarna använder sig av inte är auktoriserade. I genomsnitt sker var tredje förhandling utan den tolkkompetens som rättegångsbalken anger som norm. Det innebär att det uppstår onödiga risker, att felaktigheter kan uppstå och därmed att rättssäkerheten för enskilda kan äventyras. För att minska dessa risker behöver domstolarna ges bättre förutsättningar för att anlita rätt tolkar. I rapporten föreslogs flera olika åtgärder, bland annat bör möjligheter skapas för simultantolkning via video, upphandlingen av tolktjänsterna behöver utvecklas samt att Domstolsverket och domstolarna behöver utveckla mer effektiva rutiner för bokning och användning av tolkar. Behovet av tolkar vid Sveriges domstolar är stort, en stor andel saknar auktorisation Inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg I rapporten har Statskontoret följt upp och utvärderat inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Myndigheten inrättades den 1 juni 2013 och tog samtidigt över tillsyn och viss tillståndsverksamhet från Socialstyrelsen. I en delrapport 2014 konstaterade Statskontoret att myndigheten behövde få kontroll över de ökande ärendebalanserna samt få till stånd ett fungerande IT-system för uppföljning av ärenden. I denna slutrapport bedömde Statskontoret att myndighetens förändringsarbete låg i linje med motiven för inrättandet av IVO: en tydlig, samordnad och effektiv tillsyn. Statskontoret konstaterade samtidigt att myndigheten för närvarande genomför olika åtgärder för att effektivisera tillsynen, men behöver korta handläggningstiderna, stärka det juridiska stödet och fortsätta att utveckla verktygen för att styra och följa upp verksamheten. Uppföljning av Trafikverket och Transportstyrelsen Statskontoret har följt upp Trafikverkets och Transportstyrelsens verksamhet och resultat. Bakgrunden till utredningen är senare års organisatoriska förändringar på transportområdet. I rapporten bedömde Statskontoret att Transportstyrelsens regelgivning, tillståndsprövning och tillsyn överlag utvecklats åt rätt håll, men att det samtidigt fanns brister och utmaningar för myndigheten att hantera. Statskontoret ansåg även att myndigheten behövde utveckla sin marknadsövervakning. Statskontoret bedömde vidare att förutsättningarna för trafikslagsövergripande planering hade blivit bättre sedan Trafikverket bildades. Det var dock osäkert om det utvecklingsarbete Trafikverket har bedrivit för att främja produktivitet och innovation inom anläggningsbranschen lett till avsett resultat. I rapporten analyserades även ansvaret för forskning och statistik på transportområdet. Statskontorets slutsats var att ansvaret i huvudsak var ändamålsenligt fördelat mellan myndigheterna på området. Avgifter i livsmedelskontrollen I rapporten har Statskontoret utvärderat avgiftsfinansieringen av den offentliga livsmedelskontrollen. Utvärderingen visade att de kommunala kontrollmyndigheterna inte alltid utför nödvändig kontroll och att avgifterna för kontrollen varierar stort över landet. Små kommuner har generellt sett större problem inom livsmedelskontrollen än stora kommuner. Statskontoret konstaterade vidare att modellen för riskklassning av livsmedelsföretag brister i tydlighet 21

23 och legitimitet. Detsamma gäller principen att företagen betalar för kontrollen innan den har utförts. För att förbättra systemet för avgiftsfinansiering och för att öka antalet kontroller föreslog Statskontoret en förenklad modell för riskklassning, att det blir möjligt att ta ut avgift efter genomförd kontroll, att uppdra till länsstyrelserna att aktivt verka för kommunal samverkan inom livsmedelskontrollen samt ett mer aktivt agerande från Livsmedelsverket mot kommuner som missköter sitt uppdrag. Myndighetsanalyser En myndighetsanalys ger en översiktlig bild av en myndighets förutsättningar, verksamhet, resultat och utmaningar och kan fungera som underlag i myndighetsdialogen mellan departement och myndighet samt visa på eventuella behov av en fördjupad granskning. Under året har vi avrapporterat fem myndighetsanalyser. Myndighetsanalys av Statens skolverk Statens skolverk är förvaltningsmyndighet för skolväsendet och ska genom sin verksamhet främja att alla barn och elever får tillgång till likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska även bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever. Statskontoret konstaterade i rapporten att myndighetens uppdrag har förändrats under de senaste åren samtidigt som myndigheten har vuxit kraftigt. Myndigheten har dock inte anpassat sin organisation utifrån det förändrade uppdraget, vilket försämrade Skolverkets möjligheter att uppnå goda resultat med sin verksamhet. Samtidigt innebar regeringens detaljstyrning att Skolverket fick svårt att använda statliga medel på ett effektivt sätt. Statskontoret bedömde i rapporten att för att Skolverket ska kunna bli en mer effektiv myndighet och ett mer verkningsfullt instrument för regeringens skolpolitik krävs både att regeringen anpassar sin styrning och att Skolverket utvecklar sin organisation, styrning och uppföljning. Myndighetsanalys av Statens musikverk Statens musikverk ska främja ett varierat musikaliskt utbud i hela landet som är präglat av konstnärlig förnyelse och hög kvalitet. Här ingår att främja utvecklingen av ett professionellt musikliv. Myndigheten ska också dokumentera, bevara, främja, bygga upp kunskap om och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv. Myndigheten bildades 2011 genom en sammanslagning av verksamheter av olika karaktär. Statskontoret bedömde i analysen att regeringens intentioner med myndigheten ännu inte förverkligats. Statskontoret bedömde att myndigheten fullgjorde stora delar av sitt uppdrag, men såg en risk för att Statens musikverk kunde få svårt att klara sitt samlade kulturarvsuppdrag framöver. I rapporten rekommenderade Statskontoret regeringen att ge myndigheten bättre vägledning för att göra prioriteringar i kärnverksamheten och rekommenderade myndigheten att stärka sin interna styrning och uppföljning av verksamheten. Myndighetsanalys av Statens museer för världskultur Statens museer för världskultur ska bedriva museiverksamhet med inriktning mot att levandegöra världens kulturer. Myndigheten består av fyra museer: Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Världskulturmuseet. Statskontoret bedömde i analysen att myndigheten i allt väsentligt uppfyllde sitt uppdrag och hade uppnått goda resultat på flera områden, men att det var otydligt vad myndighetens inriktning mot världskultur innebar. I rapporten konstaterades att ekonomiska resurser måste frigöras för att utveckla verksamheten, samtidigt som den interna styrningen behövde utvecklas. Statskontoret rekommenderade regeringen att förtydliga myndighetens uppdrag och ge myndigheten i uppdrag att redovisa olika handlingsalternativ för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna. Statskontoret rekommenderade myndigheten att förtydliga sin tolkning av uppdraget, utveckla myndighetens organisering och interna styrning samt överväga olika alternativ för att utnyttja resurserna mer effektivt. Redovisa effekter av statliga åtgärder Inom denna kategori finns ett antal längre uppdrag från regeringen att följa och utvärdera reform- och utvecklingsarbete, som pågår mer än ett år. Ett exempel på ett sådant uppdrag är sammanhållen vård för de mest sjuka äldre. Nationella handlingsplanen för arbetsmiljöpolitik Statskontoret har analyserat den nationella handlingsplanen för arbetsmiljöpolitik för perioden med fokus på dess vägledande och styrande funktion för prioriteringar inom arbetsmiljöpolitiken samt dess träffsäkerhet i förhållande till trender och utmaningar på arbetsmiljöområdet. I rapporten konstaterades att planens styrkor är att den i stor utsträckning fångar upp viktiga utmaningar inom arbetsmiljöområdet. 22

24 Statskontoret bedömde dock att handlingsplanen inte uppfyllde de krav som bör ställas på en plan som ska vara styrande för att genomföra åtgärder inom arbetsmiljöpolitiken. Det gäller till exempel krav på tydliga målformuleringar, ett utpekat ansvar för genomförandet av konkreta åtgärder samt krav på uppföljning och återrapportering av resultat. Statskontoret lämnade förslag på hur såväl processen kan utformas som planens struktur samt dess inriktning och omfattning som grund för utformandet av nästa handlingsplan. Utvärdering av handlingsplanen mot våldsbejakande extremism I rapporten har Statskontoret genomfört en utvärdering av handlingsplanen för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Handlingsplanen omfattar 15 åtgärder som har utförts av utpekade myndigheter. Statskontoret bedömde att en handlingsplan är ett effektivt sätt att systematisera den här typen av arbete. Men flera delar saknas i handlingsplanen, bland annat en målgruppsanalys. Antalet åtgärder och aktörer har dessutom varit för litet. De flesta av åtgärderna har bidragit till respektive delmål och till de övergripande målen med handlingsplanen. Det går dock inte att uttala sig om huruvida omfattningen av den våldsbejakande extremismen har påverkats av detta. Statskontoret lämnade i rapporten rekommendationer om hur regeringens arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism kan utvecklas. Det är lång väg kvar till en sammanhållen vård, där aktörerna inom vården och omsorgen samverkar med den äldre i centrum Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Statskontoret har följt upp och utvärderat överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen omfattar perioden Inom ramen för detta uppdrag har Statskontoret lämnat fem delrapporter. Utvärderingen visade att vården och omsorgen har förbättrats i vissa avseenden. Arbetssätten inom vården och omsorgen har förbättrats i verksamheter där personalen under längre tid har registrerat i kvalitetsregister. Resultaten från registren används dock inte i tillräcklig utsträckning. Utvärderingen visar också att det är lång väg kvar till en sammanhållen vård, där aktörerna inom vården och omsorgen samverkar med den äldre i centrum. I rapporten redovisas också erfarenheter som kan vara värda att uppmärksamma inför liknande satsningar inom vården och omsorgen. Myndigheternas arbete med att förebygga korruption I rapporten har Statskontoret kartlagt de statliga myndigheternas arbete med att förebygga korruption. I uppdraget har ingått att beskriva myndigheternas nuvarande arbete och att analysera behovet av förändrade arbetssätt. I rapporten konstaterades att merparten av de statliga myndigheterna hade vidtagit någon korruptionsförebyggande åtgärd. Samtidigt kan arbetet med att hantera korruptionsrisker utvecklas ytterligare. För att stärka arbetet ytterligare föreslog Statskontoret att regeringen ska vidta åtgärder i syfte att utveckla stödet till myndigheterna i deras arbete med att hantera korruptionsrisker. Statskontoret lämnade även förslag till myndigheterna, bland annat betydelsen av att inkludera korruptionsrisker i det löpande arbetet med riskanalyser. Ge underlag för omprövning och effektivisering När det gäller uppdrag med inriktning mot omprövning finns inte något sådant explicit uppdrag under året. När det gäller uppdrag med inriktning mot effektivisering kan nämnas reformeringen av försvarslogistiken och uppdrag om statligt ägda asylbostäder. I några regeringsuppdrag behandlas möjligheter till omprövning och effektivisering samtidigt. Reformeringen av försvarslogistiken Statskontoret har följt upp och utvärderat det arbete som Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) gemensamt bedriver för att effektivisera försvarslogistiken. Reformen ska leda till en 23

25 sammanhållen försörjning av materiel och logistik och till att kostnaderna sänks med 760 miljoner kronor per år från och med I rapporten konstaterades att myndigheternas omställningsarbete varit komplicerat och att genomförandet av reformen är minst två år försenat. I tre omgångar har verksamhet förts över från Försvarsmakten till FMV. Först 2017 beräknas den totala ackumulerade besparingen ligga i närheten av målet och då uppgå till 730 miljoner kronor. Det återstår stora utmaningar framöver. En ny beställar- utförarmodell ska införas som medför att myndigheterna behöver arbeta och samverka på ett nytt sätt. Myndigheterna behöver också komma överens om bland annat vilket systemstöd som ska gälla för de gemensamma delarna i försvarslogistiken, hur beställningar av vidmakthållande ska hanteras och hur försvarslogistiken ska anpassas till de nya kraven på förbandens beredskap och tillgänglighet. ägda asylbostäder inklusive tillkommande kostnader för möbler, utrustning och ekonomisk förvaltning ungefär motsvarade dygnskostnaden för upphandlade asylbostäder. Statskontoret bedömde att det fanns möjligheter för Migrationsverket att sänka kostnaderna för asylboende genom bättre upphandling, till exempel genom att teckna längre avtal. Utbildningen till teckenspråkstolk är överdimensionerad i förhållande till intresset 24 Försvarsmaktens och FMV:s omställningsarbete har varit komplicerat och genomförandet av reformen är minst två år försenat Statligt ägda asylbostäder I rapporten analyserades om det är kostnadseffektivt för staten att förvärva fastigheter och genom ny- eller ombyggnad eller genom upphandling av flyttbara moduler skapa bostäder för asylsökande. Statskontoret har i rapporten utrett vad det skulle kosta att bygga eller förvärva bostäder till asylsökande samt belyst de juridiska och praktiska möjligheterna för staten att äga asylbostäder. Slutsatsen var att statlig förvaltning och ägande av asylbostäder inte var kostnadseffektivt i jämförelse med nuvarande lösning där Migrationsverket upphandlar bostäder. Beräkningarna visade att dygnskostnaden för statligt Det framtida behovet av teckenspråks- och skrivtolkar Statskontoret har gjort en översyn av folkhögskolornas utbildning till teckenspråks- och skrivtolk. I rapporten konstaterades att utbildningen till teckenspråkstolk är överdimensionerad. Mot bakgrund av att nästan alla nyfödda döva får så kallat cochleaimplantat som möjliggör hörsel kommer behoven av teckenspråkstolk att minska. Redan i dag utbildas för många tolkar i förhållande till arbetsmarknadens behov. Nyutbildade tolkar får arbete, men inte i den omfattning de skulle vilja. Många arbetar deltid och en minoritet har fast anställning. Yrkesverksamma tolkar har i genomsnitt cirka 65 procent av en heltidstjänstgöring. Utbildningen till teckenspråkstolk är överdimensionerad i förhållande till intresset. Söktrycket är lägre än för andra folkhögskoleutbildningar och har under de senaste åren dessutom minskat. Fler än hälften av de som söker till utbildningen blir antagna. I rapporten föreslogs bland annat att antalet nyutbildade teckenspråkstolkar kan halveras, antalet folkhögskolor som bedriver teckenspråkstolkutbildning kan minskas från dagens sju till två eller högst tre. När det gäller skrivtolkning bedömde Stats kontoret däremot ett ökat behov. Statskontoret föreslog därför att antalet nyutbildade skrivtolkar bör öka något.

26 Myndigheternas arbete med frågor om delaktighet i EU I rapporten har Statskontoret analyserat myndigheternas arbete med frågor om delaktighet i EU med fokus på myndigheternas samråd med intresserade aktörer i det svenska samhället. Undersökningen visade att myndigheterna framför allt samråder genom informella kontakter med de mest berörda. Statskontoret konstaterade att många myndigheter tar ett begränsat ansvar för att informera brett om det egna EU-arbetet och om möjligheter till samråd. Undersökningen visade vidare att många myndigheter uppfattar att de vanligtvis deltar som experter i EU-arbetet. I de allra flesta fall är dock myndigheterna representanter för regeringen i arbetet inom EU. Detta tyder på att myndigheterna ibland har svårt att uppfatta vilken roll de har i EU-frågor, men även vilket ansvar de har för att samråda med intresserade aktörer. I rapporten rekommenderade Statskontoret att regeringen tydliggör sina förväntningar på myndigheternas samrådsansvar i EU-arbetet, att myndigheterna kompletterar de informella kontakterna med fler formaliserade och öppna samrådsformer och att myndigheterna tar ett större ansvar för att informera om EU-frågor. Avskaffande av ersättningsskyldighet vid ordningshållning Statskontoret har utvärderat effekterna av avskaffandet av ersättningsskyldigheten för polisens kostnader för att hålla ordning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Bakgrunden till uppdraget är att sedan den 1 januari 2014 ska arrangörer inte längre ersätta polisens kostnader för att hålla ordning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster som anordnas i vinstsyfte. I uppdraget har ingått att analysera om polisens insatser och anordnares arbete för att upprätthålla ordning och säkerhet vid evenemangen förändrats i något avseende med anledning av reformen och analysera om avskaffandet av ersättningsskyldigheten föranlett andra effekter av betydelse. I rapporten konstaterades att Polisens kostnader för ordningshållning inte har förändrats på grund av att ersättningsskyldigheten tagits bort. Arrangörernas insatser för ordning och säkerhet har heller inte minskat. Samarbetsklimatet är påtagligt bättre efter att ersättningsskyldigheten togs bort uppger både Polisen och idrottsaktiebolagen. Statskontoret har dock inte sett några tecken på att det haft någon effekt på ordningen och kan heller inte bedöma om några sådana effekter kommer att uppstå längre fram. Utveckling av förvaltningspolitiken Figur 3 Kostnader för Utveckling av förvaltningspolitiken i förhållande till Statskontorets totala kostnader. 6% Verksamhetsområdet Utveckling av förvaltningspolitiken, är det näst största och svarar för sex procent av kostnaderna. Under 2014 och 2013 stod området för nio respektive elva procent av kostnaderna. Avrapporterade uppdrag uppdragslängd, resursinsats och kostnad Tabell 13. Nyckeltal uppdragslängd, resursinsats och kostnad Antal uppdrag Genomsnittlig uppdragslängd, dagar Genomsnittlig resursinsats per uppdrag, dagar Genomsnittlig kostnad per uppdrag, tkr Not: Avser avrapporterade uppdrag. I genomsnitt uppgick uppdragens längd till 204 dagar (tiden från registrering till avrapportering). Det är en ökning jämfört med 2014 då uppdragens längd var 166 dagar. Variationen i de avrapporterade uppdragen är stor. Det längsta uppdraget var 505 dagar när det avrapporterades, medan det kortaste uppdraget var 76 dagar. Resursinsatsen (den tidredovisning som hänförs till uppdraget från registrering till avrapportering) för att genomföra uppdragen uppgick i genomsnitt till 41 dagar under året. Det är en minskning jämfört med Variationen mellan uppdragen är stor. Det mest omfattande uppdraget uppgick till 83 dagar, medan det minst omfattande uppdraget bara krävde tre dagar. Slutprestationerna genererade en genomsnittskostnad 25

27 av 442 tkr per uppdrag. Det är en minskning jämfört med 2014 då den genomsnittliga kostnaden uppgick till 627 tkr. Även kostnaden per uppdrag varierar. Det mest kostnadskrävande uppdraget under året omfattade 960 tkr, medan det minst kostnadskrävande uppdraget omfattade 27 tkr. Utvecklingen av prestationer inom verksamhetsområdet med avseende på volym och kostnader förklaras av att Statskontoret inte avslutat något särskilt regeringsuppdrag under året, vilka normalt är resurskrävande. Under 2014 avslutades ett större projekt om offentligt etos. I övrigt har ungefär samma verksamhet bedrivits som under tidigare år. Sammantaget har det inneburit att antalet uppdrag är oförändrat, uppdragslängden har ökat samtidigt som resursinsats och den genomsnittliga kostnaden per uppdrag har minskat jämfört med Avrapporterade uppdrag Statskontoret har avrapporterat tolv uppdrag inom verksamhetsområdet under året. Av dessa uppdrag har tre uppdrag genomförts efter beslut i regleringsbrev samt nio uppdrag har genomförts med stöd av instruktionen, varav två stabsbiträden åt departement och kommittéer. Inte något uppdrag har genomförts efter särskilt regeringsbeslut. I Statskontorets instruktion framgår att det ingår i vårt förvaltningspolitiska uppdrag att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling, följa och analysera den strategiska kompetensförsörjningen i statsförvaltningen och uppmärksamma regeringen på behov av samlade stödinsatser för att främja kompetensförsörjningen, och bevaka vissa frågor om kvalitets- och verksamhetsutveckling i statsförvaltningen. Nedan följer samtliga avrapporterade uppdrag redovisade efter denna indelningsgrund. Samtliga rapporter, PM och skrifter redovisas sist i årsredovisningen. Offentliga sektorns utveckling När det gäller perspektivet att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling kan nämnas olika rapporter och skrifter där vi följer upp och analyserar trender och utvecklingstendenser, såväl nationellt som internationellt. Vägen till en lärande och effektiv förvaltning utvecklingsområden och prioriteringar I promemorian presenterade Statskontoret en analys av förvaltningspolitiska utvecklingsområden och de utmaningar och större förändringar i omvärlden som kan tänkas få konsekvenser för den svenska förvaltningen och dess framtida utveckling. Utifrån dessa utmaningar och förändringar identifierades tre områden där det finns strategiska förvaltningspolitiska utvecklingsbehov. Det handlade om mer tillitsbaserad styrning av myndigheterna, utveckling av samverkan och koordinering i förvaltningen och bättre förutsättningar för omprövning av det statliga åtagandet. I promemorian beskrevs också Statskontorets prioriterade insatser under inom det förvaltningspolitiska området. Uppdraget till Statskontoret lämnades i regleringsbrevet Den offentliga sektorn i korthet 2015 I rapporten redovisades en översiktlig bild av utvecklingen de senaste åren inom ett antal utvalda områden. Fokus låg på att redovisa det senaste årets utveckling, framför allt inom den statliga förvaltningen. I rapporten redovisades bland annat utvecklingen för den offentliga sektorns finanser, sysselsättningen, antalet myndigheter och årsarbetskrafter i staten samt medborgarnas uppfattningar om kvaliteten i ett antal myndigheter och kommunala verksamheter. Om offentlig sektor är en skriftserie där vi analyserar statsförvaltningens utveckling Att göra eller köpa? Om outsourcing av statlig kärnverksamhet Den offentliga upphandlingen omsätter stora summor. En del utgörs av outsourcing av statlig kärnverksamhet. Det har tidigare saknats en samlad och övergripande analys av just denna företeelse. I rapporten problematiseras outsourcingen och dess konsekvenser. Statskontoret lyfter fram fem viktiga frågor att tänka på för den som överväger att outsourca kärnverksamhet. Det kan gälla beslutsfattare i såväl 26

28 myndigheter som Regeringskansliet. Dessa frågor är: Vad ska outsourcas och varför? Finns det risk för att andra värden äventyras? Vad betyder outsourcing för myndigheten internt? Vilka krav ställer outsourcing på styrningen? Hur säkerställs den egna kompetensen vid outsourcing? Rapporten ingår i Statskontorets serie om offentlig sektor (OOS). Förändringar i svensk statsförvaltning och framtida utmaningar var temat på förvaltningspolitisk dag Förvaltningspolitisk dag 2015 Under 2015 arrangerade Statskontoret för femte året i rad en förvaltningspolitisk dag. Syftet med dagen är att erbjuda ett tillfälle för den som är i ledande position i staten samt i den förvaltningspolitiska forskningen att träffa kollegor, lära och diskutera frågor kring styrning, ledning och utveckling av offentlig förvaltning. Drygt 300 personer deltog. Temat var Förändringar i svensk statsförvaltning och framtida utmaningar och som underlag för dagen hade en antologi tagits fram. Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson inledde dagen. Professor Steven van de Walle talade sedan om hur den svenska förvaltningen skiljer sig gentemot övriga Europa utifrån resultatet av forskningsprojektet COCOPS, ett europeiskt forskningsprojekt som initierats genom ett samarbete mellan 14 forskningsinstitutioner från lika många länder i Europa. Civilminister Ardalan Shekarabi presenterade därefter regeringens förvaltningspolitik och talade om en ny styrning av offentlig sektor, effektivisering genom samverkan, e-förvaltning, upphandling och regionindelning samt statliga myndigheters närvaro i hela landet. Lars Haikola, utredare på Regeringskansliet, talade på temat Att leda statlig verksamhet och vad det innebär i form av förutsättningar, möjligheter och utmaningar. Den avslutande paneldiskussionen handlade om förvaltningens utmaningar. Statskontorets utvärdering av den förvaltningspolitiska dagen visade att deltagarna var mycket nöjda med dagen. Den förvaltningspolitiska dagen 2015 fick i genomsnitt betyget 4,5 (av maximalt 5). Under 2014 och 2013 var omdömet i genomsnitt 4,0, medan omdömet uppgick till 3,5 och 3,9 under 2012 respektive Förändringar i svensk statsförvaltning och framtida utmaningar Statskontoret har i denna antologi undersökt vilka förändringar som genomförts i svensk statsförvaltning sedan finanskrisen bröt ut. I antologin belystes bland annat följande frågeställningar: Vilka är erfarenheterna av de senaste årens reformarbete? Hur skiljer sig förändringarna i svensk förvaltning från de reformer som präglat andra europeiska länder? Vilka är de framtida utmaningarna för svensk statsförvaltning? I antologin som presenterades på den förvaltningspolitiska dagen 2015 medverkade myndighetschefer, statstjänstemän och forskare. Rapporten ingår i Statskontorets serie om offentlig sektor (OOS). Styrning mot ökat förtroende Medborgarnas förtroende har under senare år blivit allt viktigare för myndigheter med många medborgarkontakter och styrning mot ökat förtroende har kommit att diskuteras alltmer. Statskontoret har studerat under vilka förutsättningar styrning mot ökat förtroende kan vara effektivt och vad som är viktigt att beakta vid denna styrning. I rapporten studeras särskilt Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Polisen som under de senaste åren haft formuleringar i sina regleringsbrev om att de ska ha medborgarnas förtroende. I rapporten konstaterades att motiven för att arbeta med förtroende skiljer sig åt beroende på om man i utgångsläget har lågt eller högt förtroende. I det förra fallet är förtroendet en utgångspunkt för att förändra verksamheten. I det senare fallet handlar det om att bibehålla högt för troende och ha legitimitet. Det finns både för- och nackdelar med att styra mot ökat förtroende. Statskontoret bedömde i rapporten att en rätt utformad styrning kan främja verksamhetsutveckling och bidra till effektivisering av myndigheternas verksamhet. En förutsättning är dock att styrningen är balanserad så att rättssäkerhet och andra värden inte äventyras. Rapporten ingår i Statskontorets serie om offentlig sektor (OOS). 27

29 Strategisk kompetensförsörjning När det gäller perspektivet att följa och analysera den strategiska kompetensförsörjningen i statsförvaltningen och uppmärksamma regeringen på behov av samlade stödinsatser kan nämnas olika tematiska studier och ett uppdrag att redovisa uppgifter om myndigheternas sjukfrånvaro enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Könsfördelningen i myndigheternas ledningsgrupper Statskontoret har genomfört en sammanställning av könsfördelningen i myndigheternas ledningsgrupper. I promemorian konstaterades att fördelningen mellan män och kvinnor var relativt jämn. Andelen kvinnor uppgick till 50 procent om alla myndigheter behandlas lika oavsett storlek (oviktat resultat). Motsvarande siffra med hänsyn tagen till myndigheternas olika storlek uppgick till 44,3 procent (viktat resultat). Om könsfördelningen i ledningsgrupperna ställdes i relation till hur många män respektive kvinnor som arbetar i myndigheterna är andelen kvinnor i ledningsgrupper lägre än deras andel av de anställda. Andelen kvinnor av medelantalet anställda uppgick till 57,1 procent (oviktat) respektive 51,1 procent (viktat). Andelen kvinnor varierar mellan verksamhetsområden. För de allra största myndigheterna är fördelningen mer ojämn. I tolv av de allra största myndigheterna uppgår andelen kvinnor i ledningsgrupperna till 40,3 procent (viktat). Dessa tolv myndigheter svarar för fler årsarbetskrafter än vad alla övriga myndigheter svarar för tillsammans. Endast två av de tolv myndighetscheferna var kvinnor vid undersökningstillfället. Kvinnors och mäns representation i ledningsgrupper varierar stort inom olika verksamhetsområden. Sammanställningen byggde på uppgifter från 215 myndigheter och avsåg läget i början av år Uppdraget till Statskontoret lämnades i regleringsbrevet Sjukfrånvaron i staten 2014 myndigheter och sektorer I promemorian lämnades en sammanställning och redovisning av uppgifter om myndigheternas sjukfrånvaro enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Sjukfrånvaron var 3,4 procent av den tillgängliga arbetstiden 2014, vilket innebar en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med Det var tredje året i rad som sjukfrånvaron i staten ökade. Långtidsfrånvaron har ökat markant som 28

30 andel av den totala frånvaron. Under 2014 uppgick andelen till 50,7 procent jämfört med 43,2 procent under Sjukfrånvaron för kvinnor uppgick till 4,6 procent, medan sjukfrånvaron för män uppgick till 2,2 procent. Sjukfrånvaron ökade med 0,4 procentenheter för kvinnor och med 0,2 procentenheter för män. Fördelat på åldersgrupper var ökningen störst i gruppen år, där sjukfrånvaron ökade med 0,4 procentenheter. I de övriga grupperna, för de som är yngre än 30 år respektive de som är äldre än 50, ökade sjukfrånvaron med 0,2 respektive 0,3 procentenheter. Uppdraget till Statskontoret lämnades i regleringsbrevet Kvalitets- och verksamhetsutveckling När det gäller perspektivet att bevaka vissa kvalitets- och verksamhetsutvecklingsfrågor kan nämnas att delta och biträda regeringen i det internationella förvaltningspolitiska samarbetet inom ramen för European Public Administration Network (EUPAN), att bevaka relevant nationellt och internationellt kvalitetsarbete samt att löpande biträda Regeringskansliet i arbetet med att utveckla styrningen. EUPAN 2015 Sedan 2009 samordnar Statskontoret det svenska deltagandet i EUPAN. Under året har två möten på generaldirektörsnivå ägt rum. Dessutom representerar Statskontoret Sverige i arbetsgruppen för innovativ förvaltningspolitik, Innovative Public Services Group. Arbetsgruppen har haft två möten under året. Under 2014 beslutades att en översyn skulle göras av EUPAN:s funktion och arbetsformer. Sverige har genom Statskontoret medverkat i den arbetsgrupp som genomfört översynen. Arbetsgruppen redovisade sina slutsatser och förslag på 65:e generaldirektörsmötet i Luxemburg i december I den resolution som då antogs beslutades att genomföra arbetsgruppens förslag. EPSA Steering Committee Statskontoret har under 2015 för Sveriges räkning deltagit i styrkommittén för EPSA (European Public Sector Award) samt inom Sverige och den svenska förvaltningen spridit kännedom om priset och kommitténs arbete. Styrkommittén beslutar om inriktning samt val av tema för priset baserat på EIPA:s (European Institute for Public Administration) förslag, bistår och ger vägledning i strategiska beslut om EPSA, samt följer och övervakar det ekonomiska (finansiella) genomförandet. Stabsbiträdesinsatser 2015 Statskontoret har biträtt Finansdepartementet med att delta i OECD:s styrgrupp för projektet Government at a Glance. I arbetsuppgifterna har det ingått att informera och lämna underlag till Finansdepartementet samt att, vid behov, samordna insamling av underlag om Sverige. Myndigheten har även biträtt Finansdepartementet i samband med möten i OECD:s nätverk för Public Sector Integrity. Seminarieverksamhet och studiebesök Arbetet med att bistå regeringen med underlag för utvecklingen av förvaltningspolitiken resulterar inte bara i avrapporterade uppdrag, utan även i seminarier och studiebesök. Statskontorets seminarieverksamhet riktar sig till flera grupper i förvaltningen. Statskontoret arbetar i huvudsak genom tre olika typer: frukostseminarier för myndighetschefer, samt seminarier för tjänstemän i Regeringskansliet och i myndigheterna samt forskarseminarier. Under 2015 arrangerade Statskontoret tre frukostseminarier för myndighetschefer. Temat för seminarierna var outsourcing av statlig kärnverksamhet, förvaltningspolitisk utveckling och myndigheternas arbete med att förebygga korruption. Myndighetschefer från 39 olika myndigheter deltog. Statskontoret har under 2015 även arrangerat två seminarier om outsourcing av statlig kärnverksamhet och myndigheternas arbete med att förebygga korruption för tjänstemän i Regeringskansliet. De seminarierna samarrangerades med Finansdepartementet. Statskontoret har under året arrangerat ett forskarseminarium tillsammans med Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) kallat Staten och marknaden sitter de i samma båt. Under 2015 har Statskontoret tagit emot utländska delegationer från ett flertal länder, såväl från Europa som från övriga världen, för att informera om olika förvaltningspolitiska frågor. Detta arbete sker ofta i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Övrig verksamhet Gd-föreningen Gd-föreningen är ett nätverk för myndighetschefer i staten (chefer som regeringen direkt utser). I nuläget omfattar nätverket cirka 200 personer. Föreningen har möten cirka sex gånger per år. Statskontoret har under året erbjudit föreningen administrativt stöd och tillgång till lokaler för möten. Föreningens årsmöte äger rum i samband med Förvaltningspolitisk dag. 29

31 30 Kommunalekonomisk utjämning Figur 4 Kostnader för verksamhetsområdet Kommunalekonomisk utjämning i förhållande till Statskontorets totala kostnader. 2% Verksamhetsområdet Kommunalekonomisk utjämning, är det tredje största och svarar för två procent av kostnaderna. Under 2014 och 2013 stod området för fem respektive elva procent av kostnaderna. Inom ramen för uppgiften att följa upp det kommunala utjämningssystemet analyserar vi och lämnar förslag på förbättringar och förenklingar i syfte att öka systemets träffsäkerhet respektive enkelhet. Avrapporterade uppdrag uppdragslängd, resursinsats och kostnad Tabell 14. Nyckeltal uppdragslängd, resursinsats och kostnad Antal uppdrag Genomsnittlig uppdragslängd, dagar Genomsnittlig resursinsats per uppdrag, dagar Genomsnittlig kostnad per uppdrag, tkr Not: Avser avrapporterade uppdrag. Variationen inom verksamhetsåret, inom och mellan åren, är mycket stor. Det påverkar i hög grad längd, resursinsats och kostnad. Under 2015 har ett uppdrag genomförts. Under 2014 och 2013 genomfördes tre uppdrag. Uppdragets längd uppgick till 451 dagar (tiden från registrering till avrapportering). Det är en kraftig ökning jämfört med 2014 då uppdragens längd var 156 dagar. Resursinsatsen (den tidredovisning som hänförs till uppdraget från registrering till avrapportering) för att genomföra uppdraget uppgick till 247 dagar under året. Det är en kraftig ökning jämfört med Det avrapporterade uppdraget genererade en kostnad av tkr per uppdrag. Det är en kraftig ökning jämfört med 2014 då den genomsnittliga kostnaden uppgick till 912 tkr. Utvecklingen av prestationer inom verksamhetsområdet med avseende på volym och kostnader förklaras i allt väsentligt av karaktären på det uppdrag som Statskontoret avslutat under året. Uppdraget har varit omfattande och bestått av två separata delar. Statskontoret har inte avslutat något uppdrag under året som kan hänföras till myndighetens instruktion. Det har heller inte varit aktuellt att genomföra en omfattande översiktsrapport som under Sammantaget har det inneburit att färre uppdrag genomförts under året, att uppdragslängden och resursinsatsen ökat samt att kostnaden per uppdrag ökat jämfört med Avrapporterade uppdrag Statskontoret har avrapporterat ett uppdrag inom verksamhetsområdet under året. Uppdraget har genomförts efter ett särskilt regeringsbeslut. I Statskontorets instruktion framgår det att vi ska följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. Någon särskild indelningsgrund för verksamhetsområdet finns inte. Samtliga rapporter, PM och skrifter redovisas sist i årsredovisningen. Översyn av två delmodeller inom kostnadsutjämningen Kostnadsutjämningen är en del av det kommunalekonomiska utjämningssystemet och består av flera delmodeller. Syftet med den är att utjämna för strukturella kostnads- och behovsskillnader mellan kommuner och mellan landsting. Statskontoret har inom ramen för ett och samma regeringsuppdrag genomfört två olika utredningar. Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet I delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet används uppgifter från 2005 om barnens vistelsetider i förskolan på kommungruppsnivå. Numera finns kommunvisa uppgifter från 2012 tillgängliga. Statskontorets uppdrag har varit att uppdatera underlaget om barns vistelsetider som används i delmodellen och undersöka om indelnings grunden ska vara kommungrupp eller kommun samt undersöka om reduceringen av genomslaget för skillnader i vistelsetider ska kvarstå eller inte. I rapporten föreslogs att delmodellen ska uppdateras med uppgifter om

32 vistelse tider från 2012 enligt följande: indelningsgrunden ska vara kommun, reduceringen av genomslaget för skillnader i vistelsetider ska kvarstå och de genomsnittliga vistelsetiderna som ska användas i delmodellen ska korrigeras i vissa avseenden. Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund Statskontoret har undersökt om distriktsindelningen som kommer att införas i folkbokföringen 2016 bör utgöra indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Nuvarande indelningsgrund är församling. I delmodellen utjämnas för de merkostnader i framför allt förskola och skola som kan följa av att en kommun har stadsdelar med relativt många barn och elever med utländsk bakgrund. I rapporten har Statskontoret utvärderat distriktsindelning i förhållande till alternativa indelningsgrunder (församling, kommun och valdistrikt) utifrån krav på precision, dataförsörjning och enkelhet. Distrikt uppfyller de krav som ställts upp för indelningen. Statskontoret föreslog därför att distrikt bör utgöra indelningsgrund i delmodellen. Remisser Figur 5 Kostnader för Remisser i förhållande till Statskontorets totala kostnader. 2% perspektiv i våra remissvar är statlig organisering och styrning, statligt åtagande och statens relation till kommuner och landsting. Under 2015 besvarades 117 remisser, varav 59 remisser besvarades med att Statskontoret inte hade några synpunkter. Andelen remisser som besvarades med att Statskontoret inte hade några synpunkter uppgick därmed till 50 procent. Under 2014 och 2013 besvarades 97 respektive 146 remisser. Andelen remisser som besvarades med att Statskontoret inte hade några synpunkter uppgick till 47 respektive 46 procent. Statskontoret är en viktig remissinstans. En indikation på detta är den andel av lämnade betänkanden, departementspromemorior och myndighetsremisser som vi yttrar oss över. Hur många och hur stor andel som remitteras till Statskontoret avgörs i hög grad av karaktären på remisserna. Under 2015 minskade andelen besvarade remisser något i förhållande till föregående år. Statskontoret har i samband med årsredovisningen i likhet med tidigare år gjort en analys av lämnade betänkanden och departementspromemorior under året. Analysen visar att karaktären på betänkanden och departementspromemorior under året i högre utsträckning fallit utanför de perspektiv som normalt remitteras till Statskontoret. Tabell 15. Nyckeltal antal besvarade remisser Antal besvarade remisser Jämförelsetal * Andel (%) *) samtliga avlämnade betänkanden (SOU) och samtliga departementspromemorior (Ds) och samtliga till myndigheten inkomna myndighetsrapporter (från departement eller direkt från myndighet). Måttet är en uppskattning eftersom inte samtliga betänkanden, departementspromemorior och myndighetsrapporter remitteras eller remitteras under det år då de har producerats. Över tid bör dock måttet vara stabilt. Verksamhetsområdet Remisser, är det minsta området och svarar för två procent av kostnaderna. Under 2014 och 2013 stod området för två respektive tre procent av kostnaderna. Den övervägande delen av remisserna kommer från Regeringskansliet. Ett fåtal remisser kommer från statliga myndigheter. Statskontoret är en sektorsoberoende remissinstans inom statsförvaltningen. Vi yttrar oss främst över hur förslag i betänkanden och andra utredningar påverkar effektiviteten i offentlig sektor. Andra Kostnaden för att handlägga och besvara remisser påverkas dels av antalet remisser, dels av karaktären på de remisser som Statskontoret får. Även remisser som besvaras med att Statskontoret inte har några synpunkter medför kostnader. Det krävs normalt inläsning och en viss analys för att komma fram till ett ställningstagande om att Statskontoret inte har några synpunkter på det som har remitterats. Tabell 16. Nyckeltal kostnader Total kostnad, tkr Antal besvarade remisser Genomsnittlig kostnad, tkr 15,4 16,3 17,0 31

33 Den genomsnittliga kostnaden för att besvara en remiss var under året 15,4 tkr. Det är en minskning jämfört med 2014 och Bland besvarade remisser under året kan nämnas Systematiska jämförelser för lärande i staten (SOU 2015:36), Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34), Tillsyn över polisen och Kriminalvården (SOU 2015:57), Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) och Mer trygghet och bättre försäkring. Socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21). Utvecklingen av prestationer inom verksamhetsområdet med avseende på volym och kostnader förklaras i allt väsentligt av antalet och karaktären på de remisser som Statskontoret får. Under året har vi besvarat fler remisser, samtidigt som en högre andel besvarats med att Statskontoret inte haft några synpunkter. Remisserna har i högre utsträckning fallit utanför de perspektiv som normalt remitteras till Statskontoret jämfört med tidigare år. Sammantaget har det inneburit fler besvarade remisser, ökad totalkostnad och minskad genomsnittlig kostnad för att besvara dem jämfört med Förslag på utredningar, utvärderingar och uppföljningar Vi ska enligt vår instruktion lämna förslag till regeringen på utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet. Denna uppgift ingår i verksamhetsområdet Utredningar, utvärderingar och uppföljningar. Under 2015 har Statskontoret inte lämnat något förslag till regeringen. Förklaringen till detta är att vi bedömt att vi i förhållande till de uppdrag och uppdragsdialoger vi har bedrivit under året inte haft något tillräckligt intressant och genomarbetat utredningsförslag. Under 2014 och 2013 lämnades ett respektive två förslag. Metod- och utredningsstöd Vi ska enligt vår instruktion efter överenskommelse bistå Regeringskansliet och statliga kommittéer med metod- och utredningsstöd. Uppdragen består av självständiga utredningsuppdrag och så kallade stabsbiträden. Att lämna stabsbiträde innebär att Statskontoret ställer en eller flera av sina medarbetare till förfogande. Ansvaret för arbete, kvalitetssäkring och avrapportering ligger på respektive departement och kommitté. Det finns inget eget verksamhetsområde för uppgiften, utan den ingår i övriga verksamhetsområden. Uppdrag och stabsbiträden Under året har metod- och utredningsstöd enbart lämnats i form av stabsbiträde. Totalt har sex stabsbiträden lämnats till departement och kommittéer. Fyra stabs- 32

34 biträden har avsett departement, medan två stabsbiträden har avsett statliga kommittéer. Efterfrågan på stöd i form av stabsbiträden från departement och kommittéer har under året varit oförändrat stort, men under året har utrymmet varit mindre då vi bedrivit flera resurskrävande regeringsuppdrag. Under 2014 och 2013 lämnades 10 respektive 14 stabsbiträden. Uppdrag Under året har inte något utredningsuppdrag genomförts inom ramen för metod- och utredningsstöd. Efterfrågan på stöd i form av uppdrag från Statskontoret har kommit från en kommitté inom utbildningsområdet. I tre fall har uppdragsdialogen resulterat i andra och bättre lösningar för kommittén att få sina utredningsbehov tillgodosedda. I två fall har skälet till att det inte blivit något uppdrag varit resursbrist inom Statskontoret och att regeringsuppdrag alltid prioriteras (se även Tabell 11). Stabsbiträden Under året har Statskontoret lämnat fyra stabsbiträden till olika departement som stöd i deras beredning av vissa frågor. Stöd till departementen har lämnats när det gäller: u vissa frågor avseende anslutningen till Svensk e-legitimation, u vissa frågor avseende myndighetsstyrningen av Statens skolverk, u vissa uppgifter när det gäller att biträda Finansdepartementet med att delta i OECD:s nätverk för Public Sector Integrity, u vissa uppgifter när det gäller att biträda Finansdepartementet med att delta i OECD:s styrgrupp för projektet Government at a Glance. Under året har Statskontoret medverkat som metodoch utredningsstöd i form av ett stabsbiträde till två kommittéer. u Utredningen om Utvecklingen i staten genom systematiska jämförelser (S 2014:18), u Parlamentariska landsbygdskommittén (N 2015:04). Stabsbiträdesinsatserna uppgick i genomsnitt till 207 dagar (tiden från registrering till expediering). Resursinsatsen (den tidredovisning som hänförs till uppdraget från registrering till expediering) uppgick i genomsnitt till 24 dagar. Uppdraget genererade en genomsnittskostnad av 223 tkr per uppdrag. Variationen mellan insatserna är stor. Jämställdhetsaspekter Vi ska enligt vår instruktion, där så är relevant, ta hänsyn till kvinnors och mäns villkor i vårt utvärderings- och analysarbete. Metod för att beakta jämställdhetsaspekter En konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv ska göras för varje uppdrag i samband med att arbetet planeras och startar. Konsekvensanalysen motsvarar det krav som ställs inom kommittéväsendet, där förslagens konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män ska anges i betänkandet, 15 i Kommittéförordningen (1998:1474). Formerna för hur konsekvensanalysen ska genomföras finns reglerat i vår projekthandbok. Som ett stöd i arbetet med att ta fram en konsekvensanalys har vi tagit fram en vägledning för bedömningen om ett förslag innebär några konsekvenser för jämställdheten. Vägledningen är tillgänglig via vårt intranät. Samverkan med Ekonomistyrningsverket Vi ska enligt vår instruktion samverka med Ekonomistyrningsverket i syfte att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig statsförvaltning. Former för samverkan Samverkan med Ekonomistyrningsverket sker på två nivåer. Dels genom möten med de båda myndigheter nas ledningsgrupper för informationsoch erfaren hets utbyte, dels genom informations- och erfarenhetsutbyte inom utredningsverksamheten. Under året har myndigheternas ledningsgrupper träffats två gånger för informations- och erfarenhetsutbyte. Informations- och erfarenhetsutbyte inom utredningsverksamheten sker informellt på utredarnivå. Omfattningen av samverkan avgörs i allt väsentligt av karaktären på de uppdrag som respektive myndighet genomför. Under året har samverkan främst ägt rum inom ramen för det uppdrag som Ekonomistyrningsverket genomför där myndigheten under 2015 och 2016 ska sprida goda exempel om effektivisering i statsförvaltningen avseende resultat, arbetssätt och metoder, som exempelvis digitalisering, samt styrning och uppföljning. Uppdraget ska enligt direktiven genomföras i samverkan med Statskontoret. 33

35 Kompetensförsörjning Medarbetarnas kompetens och professionella engagemang är nyckeln i vår verksamhet. Vi är en attraktiv arbetsgivare och jobbar aktivt med kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. 34

36 Vi redovisar här hur Statskontoret säkerställer att det finns kompetens för att fullgöra de uppgifter som framgår av vår instruktion och vårt regleringsbrev, samt en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att vi har kunnat fullgöra uppgifterna. Analys Den viktigaste frågan för att Statskontoret ska kunna fullgöra sina uppgifter är att myndigheten kan attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Kompetensen inom Statskontoret består av kärnkompetens (utredare) och av stödkompetens (utredningsstöd). Kärnkompetensen utgör huvuddelen av Statskontorets personal och består av ett 60-tal utredare som samtliga har akademisk examen, varav de flesta på magister- eller masternivå. Elva medarbetare (i tjänst vid årets slut) har doktorsexamen, varav fem var män och sex var kvinnor. De vanligaste utbildningsinriktningarna är statsvetenskap och nationalekonomi, men även andra inriktningar förekommer. En betydande andel av utredarna har också erfarenhet av effektivitetsrevision. Vidare har Statskontoret en chefsjurist som i hög utsträckning deltar i utredningsarbetet. Stödkompetensen består av ett tiotal medarbetare. Utbildningsbakgrunden är nära kopplad till den specifika funktion och de arbetsuppgifter man arbetar med. På arbetsmarknaden finns generellt en hög efterfrågan på skickliga utredare och Statskontoret konkurrerar i hög grad om samma kompetens med andra utrednings- och analysverksamheter. Det innebär också att Statskontorets utredare är efterfrågade på arbetsmarknaden och att rörligheten i denna grupp är förhållandevis hög. Rörligheten är i grunden en positiv företeelse, eftersom det främjar utbyte, lärande och kunskapsöverföring. Negativa aspekter är kontinuitets- och bemanningsproblem i kärnverksamheten. Samtidigt har Statskontoret inga problem att attrahera och rekrytera nya utredare. När vi söker såväl erfarna som mindre erfarna utredare får vi i allmänhet ett stort antal ansökningar från personer som vi kan anställa. Vid sidan om rekrytering är kompetensutveckling den andra huvuddelen i Statskontorets kompetensförsörjning och den består dels av utbildning, dels av ett lärande i arbetet. Inom myndigheten finns en generös inställning och särskilt avsatta medel för kompetensutveckling. Utbildningar bedrivs både på myndighetsnivå och individnivå. Huvuddelen av kompetensutvecklingen sker dock inom ramen för själva arbetet. Genom att växla mellan olika utredningsprojekt, roller och grupper utvecklar utredarna sin kompetens. För att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter krävs att kärn- och stödverksamheten samspelar på ett bra sätt. Stödverksamheten präglas i hög grad av personberoende, vilket medför vissa risker. Rörligheten inom denna del av verksamheten är dock förhållandevis låg. Inom utredningsstödet sker kompetensutveckling i huvudsak genom att medarbetarna inom respektive funktion identifierar utvecklingsinsatser som förhållandevis snabbt kan omsättas i det egna arbetet. Flera pensionsavgångar väntas de närmaste tre åren. En viktig uppgift blir att säkerställa kompetensöverföring för att upprätthålla kontinuitet och kvalitet i stödverksamheten. Åtgärder Statskontorets uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev kräver rätt kompetens. Arbetet med att säkerställa att det finns kompetens för att fullgöra myndighetens uppgifter kan sammanfattas i en fungerande kompetensplanering, utvecklade former för kompetensutveckling och en strävan efter att kunna erbjuda goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Kompetensplanering Den normala anställningsformen inom Statskontoret är tillsvidareanställning som i normalfallet föregås av sex månaders provanställning. I vissa fall tillämpar vi visstidsanställning exempelvis vid arbetstoppar eller när vi under en begränsad tid behöver specifik kompetens eller extra stöd. Vi anlitar också extern kompetens i kärnverksamheten. Statskontoret har ramavtal med konsulter inom tre kompetensområden (kvalificerade allmänutredare, kvalificerade redovisningsekonomer och kvalificerade nationalekonomer) som förhållandevis snabbt kan anlitas. Personer som slutar sin anställning intervjuas om sin tid på Statskontoret för att vi ska kunna ta till oss synpunkter och göra förändringar. Behovet av nyrekryteringar inom kärnverksamheten prövas löpande under året gentemot det ekonomiska utrymmet. När det gäller kärnverksamheten söker vi vanligen utredare med generalistkompetens, men det kan ibland vara aktuellt att söka efter mer specifik kompetens för att möta vissa behov som identifierats. Under året har rekryteringsbehovet varit förhållandevis stort och vi har genomfört en samlad rekryteringsomgång av utredare under våren

37 En del av vår kompetensplanering är vår praktikantverksamhet. Varje termin tar vi emot 3 4 studenter i kärnverksamheten. Praktikanterna får arbeta under handledning av erfarna utredare eller projektledare inom något av våra utredningsprojekt, delta i uppdragsdialoger och vara med i arbetet med att besvara remisser samt delta i interna och externa seminarier. Genom praktiken får de en inblick i statsförvaltningen. Vi erbjuder ofta sommarjobb efter praktiken och det förekommer även att praktikanter får erbjudande om anställning efter avslutade studier. Praktikanter och nyanställda medarbetare genomgår ett gemensamt introduktionsprogram. Vi tar också emot praktikanter från Arbetsförmedlingen i den utsträckning vi kan erbjuda lämpliga arbetsuppgifter och handledning. Kompetensutveckling Behovet av kompetensutveckling inventeras löpande under året, såväl på myndighets- som individnivå som i samband med verksamhetsplaneringen. Med utvecklingssamtalen som utgångspunkt planeras individuella utvecklingsinsatser som följs upp årligen. En viktig del av den löpande kompetensutvecklingen är seminarieverksamheten. Statskontoret anordnar interna seminarier cirka två gånger i månaden med externa talare. Goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö Statskontoret har ett förmånligt arbetstidsavtal och möjligheterna att ta ut sammanhängande semester är goda. För att bland annat uppnå goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö genomförs uppdrags- och bemanningsplaneringen gemensamt av utredningscheferna. Arbetet i kärnverksamheten kan med sin kombination av höga kvalitetskrav och kravet att arbeta inom ibland snäva tidsramar ibland upplevas som stressfyllt. Även inom stödverksamheten förekommer det perioder med hög arbetsbelastning. Statskontoret erbjuder utöver stöd från arbetsledning också stöd via företagshälsovården när det gäller stressrelaterade frågor. Ett sätt att motverka stress är arbetet med friskvård. Statskontorets friskvård består av flera delar: ergonomigenomgång med alla nyanställda, en friskvårdstimme i veckan och en så kallad friskvårdspeng som man kan använda till hälsofrämjande aktiviteter. Vidare finns tillgång till massage på arbetet. Möjlighet att delta i motionslopp som finansieras av arbetsgivaren finns också. Vi genomför utvecklingssamtal varje år. I dessa följs utveckling och arbetsresultat upp. Under 2015 har vi för sjunde året i följd tillämpat lönesättande samtal. All lönesättning av personal görs gemensamt av personalansvariga chefer. Inför de lönesättande samtalen sker en samverkan med arbetstagarorganisationerna, tillsammans med dessa sker också en utvärdering av processen i efterhand. Vi har även haft löpande kontakt med arbetstagarorganisationerna i rekryterings- och arbetsmiljöfrågor om arbetsbelastning och stress. Resultat och nyckeltal Kompetensplanering Under våren 2015 sökte vi i en gemensam rekryteringsomgång såväl erfarna som mindre erfarna utredare och fick då 108 respektive 344 ansökningar. Det indikerar att Statskontoret är en attraktiv arbetsgivare för de grupper vi vill nå. Rekryteringsunderlaget har varit gott och vi har anställt nio utredare för att fortsatt kunna fullgöra våra uppgifter. Under året har vi rekryterat en ny utredningschef med ansvar för Kultur-, Miljö- och energi- samt Utbildningsdepartementets frågor. Rekryteringsunderlaget var gott och vi fick 73 ansökningar till tjänsten. Statskontorets organisation består av fyra utredningsenheter och en enhet för utredningsstöd under generaldirektören. Ledningsgruppen bestod i slutet av året av åtta personer, tre män och fem kvinnor. Gruppen utredningschefer bestod av en man och tre kvinnor. Intresset från studenter vid olika lärosäten att göra praktik vid Statskontoret har under året varit stort. De senaste två terminerna har vi fått ansökningar till praktikplatserna. Praktikanterna är i regel mycket nöjda med sin praktik på Statskontoret, vilket skapar ett intresse för praktik hos studenter vid lärosätena. Under 2015 har vi också visstidsanställt fyra tidigare praktikanter. Under 2015 har vi, i likhet med 2014 och 2013, därutöver tagit emot en praktikant inom ramen för Arbetsförmedlingens praktikantprogram för arbetssökande med funktionsnedsättning. Kompetensutveckling Utifrån de gemensamma utvecklingsbehoven som vi har identifierat, har vi under året genomfört en utbildning i intervjumetodik, utbildning i presentationsoch föredragningsteknik, vidareutbildning för erfarna projektledare och individuell ledarskapsutbildning. Utbildningarna har följts upp med utvärderingar som har visat på gott resultat. Under året har seminarieverksamheten varit omfattande. Utöver aktuella och årligen återkommande teman som exempelvis budgetpropositionen och finanspolitiska rådets rapport, har seminarierna 36

38 under året bland annat handlat om styrnings-, effektivitets- och organisationsfrågor samt arbetsmiljöfrågor. Seminarierna har varit välbesökta och uppskattade. Goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö Vid avgångsintervjuer framkommer att huvudanledningen att medarbetare slutar är att de vill gå vidare i sin yrkesroll. Arbetsvillkor och arbetsmiljö spelar en mindre roll i detta sammanhang. Arbetsplatsen värderas högt i medarbetarundersökningar. Den senaste medarbetarundersökning gjordes Den visade på ett i huvudsak gott resultat. Engagemang, meningsfullhet, frihet, ansvarstagande och tydlighet i arbetet upplevs mycket positivt av de flesta på Statskontoret. Inom några områden: arbetsbelastning och vissa frågor som har att göra med stämning och samarbete samt kreativt klimat och lärande identifierades dock behov av förbättringar. Under 2014 och 2015 har vi arbetat vidare med dessa frågor. Under 2015 har vi riktat in oss på att utveckla upplevelsen av högt i tak, gott samarbete och givande feedback. Vi har bland annat tagit vara på tillfällen att följa upp och diskutera aktuella frågor. Vi har också haft två myndighetsdagar i början av oktober 2015 där vi diskuterat Statskontorets värdegrundsfrågor utifrån den så kallade case-metodiken och arbetat med samarbetsfrågor tillsammans med Vardagens dramatik. Under året har gruppen utredningschefer, som är delvis ny, också inlett en gemensam grupputveckling. En ny medarbetarundersökning är planerad till Uppdrags- och bemanningsplanering genomförs veckovis. I och med att utredningscheferna tar ett gemensamt ansvar för planeringen blir det också möjligt att löpande följa upp arbetsläget och vidta åtgärder för att undvika arbetsmiljöproblem i kärnverksamheten. Nyckeltal Medeltalet anställda inom Statskontoret uppgick till 69, medan antal årsarbetskrafter uppgick till 64 under Under året uppgick personalrörligheten till 10 procent. Förutom den rörlighet som uppkommer i och med att utredare börjar och slutar vid Statskontoret finns en rörlighet i form av tjänstledigheter. Vid årets slut var fyra utredare tjänstlediga för arbete inom kommittéväsendet och sex utredare tjänstlediga för andra statliga anställningar. Det senare ligger väl i linje med Arbetsgivarverkets plan för gemensamma aktiviteter 2015, där samverkan med andra arbetsgivare för att öka rörligheten är ett åtagande inom en av de fem arbetsgivarpolitiska prioriteringarna. Under 2015 började tio nya medarbetare (exklusive visstidsanställningar), samtliga i kärnverksamheten. Av de nyrekryterade medarbetarna var tre män och sju kvinnor. Avgångarna under året var betydligt lägre än under Anställningstiden har minskat mot bakgrund av flera nyrekryteringar. Den genomsnittliga anställningstiden uppgick till 5,7 år för utredare och till 7,8 år för samtliga anställda. Statskontoret har sedan tidigare en förhållandevis jämn könsfördelning. Under året har fler kvinnor än män varit anställda. 54 procent var kvinnor, medan 46 procent var män. Medelåldern under året uppgick till 45 år. Statskontoret har i jämförelse med många andra statliga myndigheter en låg sjukfrånvaro. Enligt de senaste siffrorna uppgick sjukfrånvaron i staten till 3,4 procent (2014). Sjukfrånvaron vid Statskontoret var 1,6 procent under 2015, vilket är en ökning jämfört med Tabell 17. Nyckeltal Kompetensförsörjning Medeltal anställda (antal) Årsarbetskrafter (antal) Personalrörlighet (%) * Nyanställda under året (antal) Slutat under året (antal) Genomsnittlig anställningstid 7,8 8,1 7,9 (år) Genomsnittlig anställningstid 5,7 6,4 6,3 (år), utredare Andel Kvinnor/Män (%) 54/46 52/48 53/47 Medelålder (år) Sjukfrånvaro (%) 1,6 0,9 1,4 *) Personalrörlighet definieras som: (Nyanställda under året + Slutat under året ) / 2. Talet divideras sedan med Medeltal anställda och kvoten multipliceras med 100 samt avrundas till närmaste heltal. Bedömning Vi bedömer att arbetet med att se till att det finns kompetens för att fullgöra de uppgifter som framgår av vår instruktion och vårt regleringsbrev har varit ändamålsenligt och tillräckligt. 37

39 Fakta och finansiell redovisning 38

40 Sammanställning av väsentliga uppgifter Belopp i tkr Låneram i Riksgälden Beviljad i regleringsbrevet Utnyttjad vid räkenskapsårets slut Kontokredit hos Riksgälden Beviljad i regleringsbrevet Maximalt utnyttjad Räntekonto Räntekostnader Ränteintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp i regleringsbrevet Resurssamordning Övriga avgifter enligt 4 avgiftsförordn. m.m Summa faktiskt utfall Avgiftsintäkter som inte disponeras Beräknat belopp i regleringsbrevet Anslagskredit Beviljad anslagskredit 1:1 ap Utnyttjad anslagskredit Anslagssparande Utgående anslagssparande 1:1 ap Vissa nyckeltal Medelantalet anställda Antal årsarbetskrafter Driftkostnad/årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring 39

41 Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 1) Intäkter av bidrag (not 2) Finansiella intäkter (not 3) 2 37 Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 4) Kostnader för lokaler (not 5) Övriga driftskostnader (not 6) Finansiella kostnader (not 7) Avskrivningar och nedskrivningar (not 8 och 9) Summa Verksamhetsutfall 0 0 Årets kapitalförändring

42 Balansräkning Belopp i tkr TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar (not 8) Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 0 0 Summa 0 0 Materiella anläggningstillgångar (not 9) Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer, m.m Summa Fordringar Fordringar hos andra myndigheter (not 10) Övriga fordringar 3 0 Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader (not 11) Summa Avräkning med statsverket (not 12) Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgälden (not 13) Kassa 2 0 Summa SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 0 0 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa 0 0 Avsättningar Avsättningar (not 14) Övriga avsättningar (not 15) Summa Skulder m.m. Lån i Riksgälden (not 16) Skulder till andra myndigheter (not 17) Leverantörsskulder (not 18) Övriga skulder (not 19) Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader (not 20) Oförbrukade bidrag (not 21) Övriga förutbetalda intäkter (not 22) 0 83 Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

43 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag (belopp i tkr) Anslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl. regleringsbrevet Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 02 1:1 ap.3 Statskontoret, ramanslag Finansiella villkor i regleringsbrev uppföljning Anslag 02 1:1 ap.3 Statskontoret har 2015 ett ingående anslagssparande på tkr. För avgifter som gäller resurssamordningen och som tas ut med stöd av 4 avgiftsförordningen (1992:191) p. 7 har Statskontoret undantagits från de begränsningar som anges i 4 andra stycket. Avgifterna för resurssamordningen uppgick 2015 till tkr. Statskontoret har utnyttjat möjligheten att ta ut avgifter enligt 9 förordningen (2007:827) med instruktion för Statskontoret. Avgifterna uppgick 2015 till 407 tkr. Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp avser löpande priser samt tusental kronor om inte annat anges. Redovisnings- och värderingsprinciper Statskontoret följer god redovisningssed och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring, förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) samt Ekonomistyrningsverkets (ESV) föreskrifter och allmänna råd till förordningarna. Värdering av fordringar och skulder Fordringarna har upptagits till de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fakturor samt underlag för fakturering som inkommit efter brytdatum redovisas som periodavgränsningsposter. Så bokförs även skuld- eller fordringsbelopp som inte varit exakt kända när bokslutet upprättades. Övriga händelser tas upp som fordringar respektive skulder. Värdering av anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp och en beräknad ekonomisk livslängd om lägst tre år definieras som anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Statskontoret tillämpar följande avskrivningstider: Programvaror 3 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 6 år Datorer och kringutrustning 3 år Övriga inventarier 5 år Periodavgränsningsposter Som periodiseringsposter bokförs belopp som överstiger 50 tkr. Undantag från periodisering görs därutöver för löpande verksgemensamma driftkostnader och motsvarande kostnader, som innebär regelbundet återkommande utbetalningar, till exempel avgifter för serviceavtal, telefoni, lokalvård, bevakning. Beloppsgränserna tillämpas inte för avslutade projekt. Uppgifter enligt 7 kap 2 FÅB Statskontoret ska redovisa ersättningar och andra förmåner som har utgått till ledande befattningshavare vid myndigheten. Även de uppdrag som dessa har som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheters styrelser eller råd och uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag ska redovisas. Ingvar Mattson tkr Ledamot i Ekonomistyrningsverkets insynsråd 42

44 Noter Resultaträkningen Not 1. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Avgifter enligt 4, avgiftsförordningen Resurssamordning Ersättningar för externa kostnader i projekten m.m Summa Övriga avgifter och ersättningar 0 14 Intäkter av avgifter och andra ersättningar, totalt Resurssamordning avser gemensamt utnyttjande av kringtjänster med andra myndigheter. Not 2. Intäkter av bidrag Kammarkollegiet Konjunkturinstitutet Summa Not 3. Finansiella intäkter Ränteintäkter räntekonto, Riksgälden 2 37 Summa 2 37 Not 5. Kostnader för lokaler Kontorslokaler Övriga lokaler Övriga lokalkostnader Summa Not 6. Övriga driftskostnader Konsultkostnader Övrigt Resurssamordning Summa Ökningen beror några projekt som krävt specialkompetens. Not 7. Finansiella kostnader Räntekostnader, Riksgälden 27 7 Summa 27 7 Not 4. Kostnader för personal Löner Avgifter Övriga personalkostnader Summa

45 Noter Balansräkningen Not 8. Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde 0 0 Summa bokfört värde för immateriella anläggningstillgångar 0 0 Not 9. Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Anskaffningsvärde Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer, m.m. Anskaffningsvärde Avgående tillgångar Årets anskaffningar 0 0 Avgående tillgångar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Summa bokfört värde för materiella anläggningstillgångar Not 10. Fordringar hos andra myndigheter Resurssamordning Övriga myndigheter Fordran moms Summa Not 12. Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Summa avräkning med statsverket Not 13. Behållning Räntekonto i Riksgäldskontoret Summa Not 14. Avsättningar Ingående avsättning Årets pensionsavsättning Pensionsutbetalningar Utgående avsättning Not 15. Avsättningar Ingående avsättning (RALS) Avsättning (RALS) Utgående avsättning Not 11. Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader Summa Not 16. Lån i Riksgälden Ingående skuld Under året nyupptagna lån 0 0 Årets amorteringar Utgående skuld

46 Noter Balansräkningen Not 17. Skulder till andra myndigheter Skatteverket (arbetsgivaravgift) Övriga myndigheter Summa Not 21. Oförbrukade bidrag Konjunkturinstitutet Summa Not 18. Leverantörsskulder Summa Not 22. Övriga förutbetalda intäkter Regeringskansliet 0 83 Summa 0 83 Not 19. Övriga skulder Skatteverket (källskatt) Summa Not 20. Upplupna kostnader Semesterlöneskuld, inkl. sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa Not 23. Sjukfrånvaro (procent) Totalt 1,6 0,9 varav långtidssjuka 0,3 0 (60 dagar eller mer) Kvinnor 2,4 1,0 Män 0,7 0,9 Anställda 29 år 0 0,3 Anställda år 2,1 0,9 Anställda 50 år 1,1 1,1 45

47