Årsredovisning Statskontoret 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning Statskontoret 2014"

Transkript

1 Årsredovisning Statskontoret 2014

2 Innehållsförteckning Generaldirektörens förord...2 Året i sammandrag...4 Vårt uppdrag...6 Instruktion...7 Regleringsbrev Vision, verksamhetsidé och strategiska områden...8 Verksamhetens kostnader och intäkter...10 Resultatredovisning...12 Sammanfattande resultatredovisning och bedömning...13 Utredningar, utvärderingar och uppföljningar...19 Utveckling av förvaltningspolitiken...26 Kommunalekonomisk utjämning...29 Remisser...31 Förslag på utredningar, utvärderingar och uppföljningar...31 Metod- och utredningsstöd...32 Jämställdhetsaspekter...32 Samverkan med Ekonomistyrningsverket...33 Kompetensförsörjning...34 Analys...35 Åtgärder...35 Bedömning...37 Fakta och finansiell redovisning...38 Sammanställning av väsentliga uppgifter...39 Resultaträkning...40 Balansräkning...41 Anslagsredovisning...42 Tilläggsupplysningar och noter...42 Lista över uppgifter i instruktion och regleringsbrev med sidhänvisning...46 Statskontorets publikationer

3 Generaldirektörens förord u Statskontoret är regeringens utrednings- och utvärderingsmyndighet. Vi gör utredningar som underlag för omprövning, utveckling och effektivisering av statliga myndigheter och statligt finansierad verksamhet. Till våra uppgifter hör också att stödja utvecklingen av förvaltningspolitiken. Vi är experter när det gäller förvaltningens organisering, utveckling och styrning. u Efterfrågan på Statskontorets tjänster har varit glädjande hög. Det faktum att vi några gånger under året haft svårt att ta emot ytterligare uppdrag från regeringen ser jag som ett kvitto på att beställarna är nöjda med oss. De har nytta av våra utredningar och blir hjälpta när vi lånar ut expertkompetens till Regeringskansliet. Vi får också många remisser till oss. Men det är inte enbart efterfrågetrycket som ger oss ett kvitto på vårt arbete. Vi har ett systematiskt uppföljningsarbete för att kunna bedöma och redovisa resultatet av utredningsverksamheten; både internt och externt. Utfallet av uppföljningen redovisas i denna årsredovisning och visar att våra rapporter används som beslutsunderlag för omprövning och utveckling av förvaltningen, att rapporterna håller hög kvalitet och att förtroendet för Statskontoret är stort. u Rapportmängden visar hur mångfacetterad statens, och därmed Statskontorets, verksamhet är. Det går inte att nämna alla rapporter här, men några exempel kan få illustrera mångfalden. Vi har utvärderat flytten av körkortsfrågor från länsstyrelserna till Transportstyrelsen. Ett mål var att verksamheten skulle effektiviseras, men 2

4 överflyttningen fungerade dåligt. Ärendebalanserna sköt i höjden och handläggningstiderna blev längre. Verksamheten har sedermera satt sig, men målet att sänka kostnaderna har inte nåtts. Däremot har målet om bättre förutsättningar för en enhetlig rättstillämpning infriats. I en rapport om Försvarsexportmyndigheten (FXM), som ska främja svensk försvarsexport och samordna försvarsmyndigheternas exportstöd, bedömde vi att de syften regeringen angav i samband med att FXM bildades till stor del var uppfyllda. En förbättrad redovisning av verksamhetens resultat och effekter är dock nödvändig. Vi har också analyserat hur några universitet och högskolor fördelat sina forskningsanslag ur ett jämställdhetsperspektiv. Analysen visade att kvinnor fick tillgång till forskningsanslag i mindre utsträckning än män vid de undersökta lärosätena. Skillnaden mellan kvinnor och män varierade dock mellan och inom lärosäten. I rapporten Myndigheternas säljverksamhet hur och varför? belyser vi frågan kring statliga myndigheters försäljning av varor och tjänster i konkurrens med privata aktörer. Regeringen har i 2010 års förvaltningspolitiska proposition angett att sådan säljverksamhet som regel inte bör ske och att omfattningen av detta bör minska. I rapporten diskuterades och analyserades motiven för och organiseringen av denna verksamhet. Rapporten ingår i Statskontorets serie om offentlig sektor (OOS). Alla våra publikationer finns tillgängliga på och förtecknas i slutet av årsredovisningen. u Vårt förvaltningspolitiska uppdrag har ökat i vikt. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att den avsåg att prioritera förvaltningspolitiken, och jag hoppas att Statskontorets roll som en viktig stödjepunkt för förvaltningspolitiken ska kunna stärkas. Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att vi ska kunna dra ännu mer nytta av de iakttagelser vi gör i den reguljära utredningsverksamheten och därmed stärka ett kreativt växelspel mellan utredningar och vår egeninitierade förvaltningspolitiska analysverksamhet. Det är också viktigt att vi förmår att sprida våra kunskaper, och det gör vi genom rapporter i vår särskilda skriftserie Om offentlig sektor (OOS). Under 2014 publicerade vi två sådana rapporter. Vi sprider också kunskapen genom seminarier av olika slag. Därtill är den årliga förvaltningspolitiska dagen, som hölls den 9 april, en viktig kanal och plattform för oss. u Statskontorets båda råd har gett värdefulla råd i utvecklingsarbetet. En nyhet under året var att Statskontorets råd, som består av myndighetschefer och chefer i Regeringskansliet, och Vetenskapliga rådet, som består av forskare, höll ett gemensamt förvaltningspolitiskt seminarium i maj. Ett av inslagen under dagen var ett internt seminarium tillsammans med hela Statskontorets personal då frågor kring förvaltningspolitikens utveckling diskuterades. I slutet av året inleddes också ett internt utvecklingsarbete som syftar till att öka våra kontakter med vetenskapssamhället och att bredda kontaktytorna. u Statskontoret bedriver ett kontinuerligt kvalitets- och metodutvecklingsarbete. Bland annat har stödet för arbetet med myndighetsanalyser förbättrats genom en stödsamling på vårt intranät. Vi bedriver också ett systematiskt arbete med omvärldsbevakning som genererar uppslag för initiativ när det gäller nya uppdrag och egeninitierade förvaltningspolitiska projekt. u Statskontoret står och faller med utredarna. Så sa en av mina företrädare när vi träffades. Det är både rätt och fel! Det är rätt i den meningen att det är tack vare utredarnas kompetens och engagemang som utredningarna kan hålla hög kvalitet. Det är fel i den meningen att det inte enbart är utredarna som bär upp Statskontoret: vi skulle aldrig klara vårt uppdrag utan ett välfungerande utredningsstöd. Jag vill rikta ett varmt tack till hela personalen på Statskontoret för alla goda insatser under Under året lämnade generaldirektör Yvonne Gustafsson efter sex förtjänstfulla år på Statskontoret. Jag själv tillträdde den 1 oktober. Denna årsredovisning innehåller en redogörelse för verksamheten under Med detta intygar jag att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Ingvar Mattson Generaldirektör 3

5 Året i sammandrag Januari u Myndigheters säljverksamhet hur och varför?, en skrift i OOS-serien u Studiebesök från Norge u Rapporten Politik för global utveckling. Regeringens gemensamma ansvar? u Jämställdhetsminister Maria Arnholm besöker Statskontoret u Vårens praktikanter börjar u PM, Förstudie om nordiskt samarbete rörande socialt och miljömässigt hållbar offentlig upphandling, delrapport Mars u Rapporten Utvärdering på olika områden. En analys av sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter u Rapporten Kommunal medfinansiering av statlig infrastruktur och högskoleverksamhet u Rapporten Nordiska museet ett centralmuseum i stiftelseform. En analys enligt myndighetsanalysmodellen u Rapporten Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet u Rapporten Kostnadsunderlaget i kollektivtrafikmodellen en översyn u Rapporten Delegerad digitalisering. En utvärdering av E-delegationen u Delrapporten Inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg u PM, Förstudie om nordiskt samarbete rörande socialt och miljömässigt hållbar offentlig upphandling Februari u Rapporten Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning av systemet från 2014 u Rapporten Från analog till digital. Insatser för att främja en digital planprocess u Rapporten Myndigheternas ledningsformer en kartläggning och analys u Frukostseminarium för myndighetschefer: Myndigheternas säljverksamhet hur och varför? u Rapporten Innovationer till en rimlig kostnad? En analys av Vinnovas förvaltningsutgifter u Rapporten Mer krisberedskap för pengarna? MSB:s hantering av anslag 2:4 u Möte med Statskontorets råd April u Rapporten Utvärdering av samordningen av arbetet mot prostitution och människohandel vid Länsstyrelsen i Stockholms län u Delrapporten Reformeringen av försvarslogistiken u Förvaltningspolitisk dag med temat Den svenska staten en förvaltning i världsklass? u PM, Systemrelaterade effektiviseringspotentialer i statlig kärnverksamhet. Delrapport u Skriften Svensk förvaltning i ett internationellt perspektiv Maj u Frukostseminarium för myndighetschefer: Myndigheters ledningsformer en kartläggning och analys u Studiebesök från Palestina u PM, Sjukfrånvaron i staten år 2013 myndigheter och sektorer u Möte samt förvaltningspolitiskt seminarium med Statskontorets råd och Vetenskapliga råd 4

6 Juni u Rapporten Utvärdering av samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande (Digisam) u Rapporten Vägledning till en bättre tillsyn. En utvärdering av tillsynsvägledningen på miljöområdet u Gd-möte inom EUPAN i Aten u PM, En framtida förvaltning utvecklingsområden och prioriteringar u Skriften Den offentliga sektorn i korthet 2014 Augusti u Höstens praktikanter börjar November u Statskontoret på Twitter u Möte med Statskontorets vetenskapliga råd December u Rapporten Informationsförsörjning om kommuner u Rapporten Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv u Rapporten Att effektivisera system. Om förutsättningar och möjligheter att använda systemperspektivet för att effektivisera statlig kärnverksamhet u PM, Uppföljning av landstingens ekonomiska redovisning av folktandvården u Rapporten Statistikansvar för utbildningar som Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för September u Rapporten Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Utvärdering av överenskommelsen mellan regeringen och SKL u Rapporten Sorgen finns det inga ord för. Om utredningar av vissa dödsfall u Rapporten Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar u Studiebesök från Armenien u Myndighetsanalys av Arbetsmiljöverket u Rapporten Utvärdering av projektet Offentligt etos Oktober u Ingvar Mattson tillträder som ny generaldirektör vid Statskontoret u Rapporten Patientklagomål och patientsäkerhet. Utvärdering av hanteringen av enskildas klagomål mot hälso- och sjukvården u PM, Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Uppföljning av överenskommelsen mellan regeringen och SKL. Delrapport u Rapporten Kriminalvårdens bidrag till ideella organisationer u Rapporten Tydligare roller och ökad transparens en uppföljning av Försvarsexportmyndigheten u Myndighetsanalys av Konjunkturinstitutet u Samverkansmöte med Budgetavdelningen, Finansdepartementet u Rapporten Tillsyn och klagomålshantering inom migrationsområdet u Delrapporten Nya myndigheter på transportområdet fördjupningsfrågor för uppföljning av Trafikverket och Transportstyrelsen u Överenskommelser som styrmedel, en skrift i OOS-serien u Förvaltningsministermöte samt Gd-möte inom EUPAN i Rom u Rapporten Grönt, gult eller rött ljus? Utvärdering av ändrad ansvarsfördelning för körkortsfrågor u Möte med Statskontorets råd 5

7 Vårt uppdrag Statskontoret analyserar och utvärderar statliga verksamheter ur ett effektivitetsperspektiv. Vi är experter på ledning, styrning och organisering och bidrar till att effektivisera och utveckla statsförvaltningen. 6

8 Instruktion Statskontoret är regeringens stabsmyndighet för utredning, utvärdering och uppföljning av statlig och statligt finansierad verksamhet samt för övergripande frågor om den offentliga förvaltningens funktionssätt. I uppdraget ingår att analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv, redovisa effekter av statliga åtgärder samt ge underlag för omprövning och effektivisering. Statskontoret har också ett förvaltningspolitiskt uppdrag och ska bistå regeringen med underlag för utvecklingen av förvaltningspolitiken. I detta ingår bland annat att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling, att följa och analysera den strategiska kompetensförsörjningen i statsförvaltningen och uppmärksamma regeringen på behov av samlade stödinsatser för att främja kompetensförsörjningen, samt att bevaka vissa frågor om kvalitets- och verksamhetsutveckling i statsförvaltningen. Statskontoret svarar även för att följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. Statskontoret har därutöver i uppdrag att lämna förslag till regeringen på utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet och efter överenskommelse bistå Regeringskansliet och statliga kommittéer med metod- och utredningsstöd. I uppdraget ingår också att Statskontoret ska uppdatera och vidareutveckla strategiska förvaltningspolitiska utvecklingsbehov som myndigheten identifierade i det uppdrag som lämnades i Statskontorets regleringsbrev för budgetåret Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 9 juni Effektivare statsförvaltning Statskontoret ska identifiera effektivitetsökningar som kan uppstå i den statliga kärnverksamheten genom olika systemrelaterade förändringar. I uppdraget ingår att analysera hur effekterna av kärnverksamheten kan öka i förhållande till insatta resurser genom dessa förändringar. I uppdraget ingår också att föreslå vilka insatser som bör genomföras, hur de bör genomföras, samt göra en bedömning av vilka konsekvenser dessa kan få för kärnverksamhetens effekter och kostnader. I analys och förslag ska hänsyn tas till att statlig verksamhet är olika och har olika förutsättningar, inte minst gäller detta universitet och högskolor. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 april 2014 och slutredovisas senast den 15 december Regleringsbrev 2014 I regleringsbrevet för 2014 fick Statskontoret tre uppdrag som gällde förvaltningspolitisk utveckling, effektivare statsförvaltning och myndigheternas sjukfrånvaro. Förvaltningspolitisk utveckling Statskontoret ska redovisa inriktning och prioriteringar för myndighetens arbete under avseende följande uppgifter enligt förordningen (2007:827) med instruktion för Statskontoret: att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling, samt att bevaka vissa frågor om kvalitets- och verksamhetsutveckling i statsförvaltningen. Myndigheternas sjukfrånvaro Statskontoret ska senast den 14 maj 2014 sammanställa och till Regeringskansliet (Socialdepartementet) redovisa uppgifter om sjukfrånvaro vid myndigheterna enligt 7 kap. 3 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 7

9 Vision, verksamhetsidé och strategiska områden Vår vision är en effektiv svensk statsförvaltning. Vi förser regering och departement med användbara beslutsunderlag för omprövning, utveckling och effektivisering av statliga verksamheter. 8

10 För att genomföra vårt uppdrag har vi tagit fram en vision, en verksamhetsidé samt fem strategiska områden för vårt utvecklingsarbete. Vision u En effektiv svensk statsförvaltning! Verksamhetsidé Vi är det självklara stödet till regeringen för att uppnå en effektiv svensk statsförvaltning: u Vi utreder och analyserar myndigheter och verksamheter i ett effektivitetsperspektiv. u Vi kan statsförvaltningen och bidrar till förvaltningspolitikens utveckling. u Vi följer upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. u Vi är en sektorsoberoende remissinstans. Strategiska områden Strategiskt viktiga områden är att u säkra att våra produkter och tjänster håller en hög kvalitet Vi ska förse regeringen och departementen med relevanta, konkreta och användbara beslutsunderlag för omprövning och effektivisering. Det innebär att våra rapporter måste hålla en hög kvalitet och nå upp till de krav som uppdragsgivaren ställer. Våra analyser och förslag ska vara väl underbyggda och de metoder som vi använder ska vara lämpliga och motiverade utifrån uppdragets karaktär. u vi är beställarorienterade Vår verksamhet är i hög grad uppdragsstyrd. Det innebär att det finns ett stort behov av kontakter mellan Statskontoret och de olika departementen. Detta kräver i sin tur att vi har goda kunskaper om Regeringskansliets arbetsformer, processer och prioriteringar. Därutöver krävs en bra omvärldsbevakning. Den ger oss möjlighet att föra bra uppdragsdialoger med departementen och att utveckla vår samlade kompetens om det offentliga åtagandet och den offentliga sektorns utveckling. u vi utvecklar vårt förvaltningspolitiska uppdrag Vårt förvaltningspolitiska uppdrag att bistå regeringen med underlag för utvecklingen av förvaltningspolitiken är ett område som vi i hög grad själva tolkar och utformar. Det kräver att vi ständigt utvecklar vår förmåga att fånga upp viktiga förvaltningspolitiska frågor och omsätta dessa i produkter och tjänster. u vi är välkända med hög trovärdighet och högt attraktionsvärde Hög trovärdighet är helt avgörande i vår verksamhet. Vårt kommunikationsarbete syftar till att kommunicera tydligare och bli en synligare myndighet bland prioriterade målgrupper. Med hög trovärdighet följer bland annat ett högt attraktionsvärde, vilket bland annat underlättar att behålla och rekrytera medarbetare. u vi kännetecknas av tydligt effektivitetsfokus I vår instruktion lyfts effektivitetsperspektivet särskilt fram. Det genomsyrar vårt arbete inom våra fyra verksamhetsområden: i utredningsverksamheten, i arbetet med förvaltningspolitiken, i arbetet med att följa upp det kommunala utjämningssystemet samt inom ramen för vårt remissarbete. 9

11 Verksamhetens kostnader och intäkter Statskontoret är i huvudsak anslagsfinansierat. Verksamhetens kostnader och intäkter redovisas indelade i fyra verksamhetsområden: utredningar, utvärderingar och uppföljningar, utveckling av förvaltningspolitiken och uppföljning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet samt remissverksamheten. varit av mindre omfattning. Kostnaderna för remissyttranden är lägre jämfört med föregående år i och med att betydligt färre remisser har besvarats. Hur kostnaderna fördelar sig över våra olika verksamheter framgår av Tabell 1. Figur 1. Statskontorets totala kostnader fördelat på verksamhetsområden 9% 5% 2% Utredningar Förvaltningspolitik Kommunalekonomi Remissyttranden Tabell 1. Statskontorets totala kostnader fördelat per verksamhet, tkr Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Utveckling av förvaltningspolitiken Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet Remissyttranden Summa % Kostnader Statskontorets kostnader under 2014 uppgick till tkr. Kostnaderna ligger på en högre nivå än under föregående år. Verksamheten har varit mer omfattande under året. Kostnaderna för utredningar, utvärderingar och uppföljningar har ökat jämfört med föregående år, medan kostnaderna för området Utveckling av förvaltningspolitiken och Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet har minskat. Under 2014 har Statskontoret genomfört ungefär lika många uppdrag inom dessa verksamhetsområden som under 2013, men uppdragen har Intäkter Statskontorets intäkter under 2014 uppgick till tkr. Intäkterna ligger på en högre nivå än under föregående år. Verksamheter som haft extern finansiering har varit mer omfattande under året. Statskontoret är i allt väsentligt anslagsfinansierat. Förvaltningsanslaget uppgick till tkr och svarade för 95 procent av Statskontorets intäkter. Under 2013 och 2012 uppgick andelen till 98 respektive 95 procent. Utöver anslaget erhöll Statskontoret dels ersättningar från uppdragsgivaren för extraordinära kostnader (exempelvis för större enkätundersökningar och omfattande konsultinsatser) och dels ersättningar för 10

12 resurssamordning. De totala ersättningarna (bidrag och avgifter) samt finansiella intäkter uppgick till tkr. Det är en kraftig ökning jämfört med 2013 då de totala ersättningarna samt finansiella intäkterna uppgick till tkr. Ökningen förklaras av karaktären på uppdragen under året, där uppdragsgivarna bidragit med extern finansiering av extraordinära kostnader i högre utsträckning än under 2013 och ökade intäkter från resurssamordning. Hur intäkterna fördelas över våra olika verksamheter framgår av Tabell 2. Resurssamordning har under året skett med Fastighetsmäklarinspektionen (FMI), Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), Myndigheten för Kulturanalys och Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). Resurssamordningen avser vissa kringtjänster bestående av vaktmästeri, arkiv och förråd, avfallshantering, intendentur, brandskydd, bevakning, lokalvård, IT och telefoni, växel och receptionstjänst samt bibliotek. Intäkterna från resurssamordningen uppgår till tkr (och ingår i summan tkr under Summa avgifter m.m. i Tabell 2). Det är en ökning i förhållande till föregående år då intäkterna från resurssamordningen uppgick till 878 tkr. Förklaringen till ökningen av intäkter från resurssamordningen är engångsersättning till Statskontoret för inköp av datorer och telefoner, men även att Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) varit helår s ansluten under året. Tabell 2. Statskontorets totala intäkter fördelat per verksamhet, tkr Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Utveckling av förvaltningspolitiken Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet Remissyttranden Summa anslag Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Utveckling av förvaltningspolitiken Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet Remissyttranden Summa avgifter, m.m Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Utveckling av förvaltningspolitiken Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet Remissyttranden Summa övriga intäkter Summa

13 Resultatredovisning Årets resultat visar att vi haft stor efterfrågan på vårt utredningsarbete och en hög produktion av rapporter. Rapporterna håller hög kvalitet och förtroendet för vår verksamhet är högt. 12

14 I detta kapitel redovisas verksamhetens resultat med fokus på hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Resultatredovisningen av prestationer avser slutprestationer i uppdragsverksamheten. Uppdragsverksamheten består av utredningar, utvärderingar och uppföljningar som utförs på regeringens uppdrag samt efter överenskommelse med enskilda departement och kommittéer. Hit hör också uppdrag inom det förvaltningspolitiska området och inom den kommunalekonomiska utjämningen. I ovanstående tre verksamhetsområden ingår även utlåning av personal, så kallade stabsbiträden. Uppdragsverksamheten omfattar även andra uppdrag som har sitt ursprung i särskilda regeringsbeslut, regleringsbrev eller instruktion. Uppdrag kan ibland bestå av en eller flera delredovisningar i form av rapporter eller promemorior, men delredovisningar räknas inte som en slutprestation. Interna utvecklingsprojekt och liknande räknas inte heller som en slutprestation. Som samlingsnamn för slutprestationer används begreppet avrapporterade uppdrag. Remissverksamheten ligger utanför själva uppdragsverksamheten och sär redovisas. Kapitlet inleds med en översiktlig resultatredovisning för samtliga fyra verksamhetsområden. Därefter följer en fördjupad resultatredovisning för respektive verksamhetsområde (utredningar, utvärderingar och uppföljningar, utveckling av förvaltningspolitiken och uppföljning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet samt remissverksamheten). Verksamhetsindelningen är förhållandevis grov. Det finns exempelvis ofta betydande förvaltningspolitiska inslag i utredningsverksamheten och vice versa. Sammanfattande resultatredovisning och bedömning Verksamheten under året kännetecknas av en stor produktion och hög kvalitet. Produktiviteten, uttryckt som utvecklingen av driftskostnad per årsarbetskraft i förhållande till föregående år, har förändrats marginellt i negativ riktning. Vi bedömer att vi sammantaget har nått ett bra resultat. Denna slutsats bygger på en samlad bedömning av levererade underlag och tjänster utifrån aspekterna omfattning, tid, kvalitet och genomslag. Vi har levererat underlag och tjänster till regeringen i den utsträckning som har efterfrågats och till Regeringskansliet (departement) och kommittéer i den omfattning det har funnits tillgängliga resurser inom Statskontoret. Vi har levererat samtliga rapporter, promemorior och andra tjänster inom givna tidsramar och i enlighet med fattade beslut eller ingångna överenskommelser. Vår uppföljning på kort sikt visar en hög kvalitet. Vår uppföljning på lång sikt visar att vi i hög utsträckning har bidragit med viktiga beslutsunderlag till regeringen. Totalt antal uppdrag Statskontoret inledde verksamhetsåret 2014 med en hög ingående balans av uppdrag. Vid årets början pågick 38 uppdrag, vilket är nio fler än i början av Mottagarkapaciteten påverkas av de lediga resurser som uppstår under året inom ramen för givna resurser. Storleken och karaktären på den ingående balansen påverkar utrymmet för att ta emot nya uppdrag. Under 2014 har Statskontoret tagit emot eller själv initierat 43 uppdrag, vilket är 14 färre uppdrag än under Statskontoret har under året totalt bedrivit (påbörjat, fortsatt arbetet med eller avrapporterat) 81 uppdrag, vilket är fem uppdrag färre än under Tabell 3. Totalt antal uppdrag Pågående vid årets början Nya uppdrag under året Summa uppdrag under året Avrapporterade uppdrag under året Pågående vid årets slut Antalet avrapporterade uppdrag uppgår till 52 stycken, vilket är fyra fler än under Statskontoret avslutade verksamhetsåret 2014 med 29 pågående uppdrag, vilket är nio färre uppdrag än under Hur volymen av uppdrag har utvecklat sig de senaste åren framgår av Tabell 3. Avrapporterade uppdrag kan redovisas efter olika indelningsgrunder. Exempel på sådana indelningsgrunder är uppdragstyp och vilket departement uppdraget kan hänföras till. Avrapporterade uppdrag per uppdragstyp Ett uppdrag kan ha sitt ursprung i särskilda regeringsbeslut, regleringsbrev eller instruktion. Hur avrapporterade uppdrag fördelar sig över dessa typer framgår av Tabell 4. Den vanligaste uppdragstypen är särskilda regeringsbeslut som fattas löpande under verksamhetsåret. Under året har Statskontoret avrapporterat 30 sådana uppdrag. Under 2013 var regeringsuppdragen färre, men mer omfattande till sin karaktär. Det är relativt ovanligt att Statskontoret tilldelas uppdrag i regleringsbrev. Under året har tre uppdrag avrapporterats som haft sitt ursprung i myndighetens regleringsbrev. 13

15 Tabell 4. Avrapporterade uppdrag efter typ Särskilda regeringsbeslut Regleringsbrev Instruktion metod- och utredningsstöd (stabsbiträde) metod- och utredningsstöd (uppdrag) egeninitierat med stöd av instruktion Totalt En tredje uppdragstyp är uppdrag som genomförs med stöd av instruktionen. Under 2014 har Statskontoret totalt avrapporterat 19 sådana uppdrag. Enligt instruktionen ska myndigheten efter överenskommelse bistå Regeringskansliet och statliga kommittéer med metod- och utredningsstöd. Stödet kan delas in i att bistå med stabsbiträde eller självständigt genomföra ett uppdrag. Under 2014 har Statskontoret lämnat 10 stabsbiträden till departement och kommittéer. Enligt instruktionen ska Statskontoret lämna förslag till regeringen på utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet och kan därutöver genomföra egeninitierade uppdrag inom det förvaltningspolitiska området och inom uppgiften att följa upp den kommunalekonomiska utjämningen. Under 2014 har Statskontoret avrapporterat nio sådana uppdrag, varav ett förslag till regeringen på utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet. Avrapporterade uppdrag per departement Statskontoret är en i huvudsak anslagsfinansierad utredningsresurs för hela Regeringskansliet. I vilken utsträckning olika departement använder sig av Statskontoret varierar över tid. Användandet påverkas även av förekomsten av sektorsvisa utvärderingsmyndigheter och andra utredningsresurser inom området samt av andra överväganden. Hur uppdragen fördelar sig mellan departement framgår av Tabell 5. I tabellen redovisas antal avrapporterade uppdrag, andel kostnader och andel nedlagd tid för uppdrag fördelat på olika departement. De uppdrag som lämnas i regleringsbrev eller som genomförs med stöd av instruktionen har fördelats på det departement som Statskontoret sorterar under. Tabell 5. Avrapporterade uppdrag per departement samt andel av kostnad och tid Antal Kostn Tid Antal Kostn Tid Antal Kostn Tid Arbetsmarknadsdepartementet 2 2,8 2,8 4 8,7 8,9 4 15,2 15,7 Finansdepartementet 6 11,5 11,4 5 19,7 19, ,2 13,9 Försvarsdepartementet 2 5,6 5,7 1 1,0 1,0 1 1,7 1,8 Justitiedepartementet 4 6,6 6,7 4 2,7 2,8 3 7,9 7,8 Kulturdepartementet 4 4,2 4,2 2 2,9 3,0 1 0,4 0,4 Landsbygdsdepartementet 0 0,0 0,0 0 0,0 0,0 2 4,3 4,5 Miljödepartementet 3 9,7 9,9 2 2,0 2,1 1 1,7 1,7 Näringsdepartementet 4 9,2 9,3 7 12,8 12,9 4 6,2 6,3 Socialdepartementet 22 42,2 41, ,9 33, ,6 27,0 varav boende och byggande, förvaltningspolitik, 17 27,5 27, ,8 9, ,1 13,4 statlig förvaltning och upphandling Utbildningsdepartementet 4 6,0 6,0 4 4,0 4,1 8 13,9 14,3 Utrikesdepartementet 1 2,2 2,0 3 12,4 12,4 2 6,7 6,5 Totalt

16 Under 2014 har Statskontoret avrapporterat uppdrag för samtliga fackdepartement utom Landsbygdsdepartementet. Flest uppdrag och mest resurser mätt i kostnader och tid kan hänföras till Socialdepartementet. Under åren har ansvaret för frågor om bland annat statlig förvaltning sorterat under Socialdepartementet. Det innebär att uppdrag som lämnats i regleringsbrev eller som Statskontoret gjort med stöd av instruktionen räknats in under Socialdepartementet. Under 2014 avrapporterades tolv sådana uppdrag. Av Tabell 5 framgår även att andelen uppdrag och resurser som kan hänföras till Socialdepartement har ökat under perioden Kostnaderna för att genomföra olika uppdrag består till största delen av personalkostnader och till en mindre del av olika kringkostnader som konsultkostnader, resor och enkäter. Tabell 6. Nyckeltal uppdragslängd, resursinsats och kostnad Antal uppdrag Genomsnittlig uppdragslängd, dagar Genomsnittlig resursinsats per uppdrag, dagar Genomsnittlig kostnad per uppdrag, tkr Not: Avser avrapporterade uppdrag. Avrapporterade uppdrag uppdragslängd, resursinsats och kostnad Hur verksamhetens prestationer utvecklas med avseende på volym och kostnader påverkas i huvudsak av yttre ramar. När det gäller de uppdrag som lämnas i särskilda regeringsbeslut och regleringsbrev är uppdragens längd, den resursinsats som krävs för att genomföra uppdragen och den kostnad detta genererar är i allt väsentligt redan givet. Kostnaden påverkas i hög grad av karaktären på de uppdrag som Statskontoret får, det vill säga långa och omfattande uppdrag drar upp den genomsnittliga längden, resursinsatsen och kostnaden och vice versa. Statskontoret har vissa möjligheter att inom givna ramar påverka både resursinsats och kostnader genom bemanning, metod och projektupplägg, kvalitetssäkring med mera. När det gäller de uppdrag som Statskontoret själv initierar med stöd av sin instruktion är ramarna större. Uppdragens längd, den resursinsats som krävs för att genomföra uppdragen och den kostnad detta genererar påverkas i allt väsentligt av svårighetsgrad, ambitionsnivå och avgränsningar. I genomsnitt uppgick uppdragens längd till 273 dagar (tiden från registrering till avrapportering). Det är en ökning jämfört med 2013 då uppdragens längd var 255 dagar. Variationen är dock stor. Det längsta uppdraget var dagar när det avrapporterades, medan det kortaste uppdraget var 18 dagar. Resursinsatsen (den tidredovisning som hänförs till uppdraget från registrering till avrapportering) för att genomföra uppdragen uppgick i genomsnitt till 154 dagar under året. Det är en minskning jämfört med Variationen mellan uppdragen är stor. Det mest omfattande uppdraget uppgick till 647 dagar, medan det minst omfattande uppdraget bara krävde två dagar. De avrapporterade uppdragen genererade en genomsnittskostnad på tkr per uppdrag. Det är en marginell minskning jämfört med 2013 då den genomsnittliga kostnaden uppgick till tkr. Även kostnaden per uppdrag varierar. Det mest kostnadskrävande uppdraget som avrapporterats under året omfattade tkr, medan det minst kostnadskrävande uppdraget omfattade 24 tkr. Utvecklingen av verksamhetens prestationer med avseende på volym och kostnader förklaras i allt väsentligt av karaktären på de uppdrag som Statskontoret avslutat under året. Kvalitet, genomslag och långsiktiga resultat Vi mäter kvalitet, genomslag och resultat av vår verksamhet på olika sätt. Som ett kortsiktigt resultatmått mäter vi hur uppdragsgivaren bedömer kvaliteten på rapporter och genomförande samt förtroende. Vi mäter även användandet, uttryckt i hur många av Statskontorets rapporter och remissvar som åberopas i regeringens propositioner och skrivelser eller i utskottsbetänkanden. Dessutom mäter vi genomslaget 15

17 för Statskontoret i media. Som ett långsiktigt resultatmått används måttet hur Statskontorets rapporter används på längre sikt. Uppdragsgivarens bedömning av kvalitet Statskontoret ska förse regeringen och departementen med relevanta, konkreta och användbara beslutsunderlag för omprövning och effektivisering. Det innebär att våra rapporter måste hålla en hög kvalitet och nå upp till de krav som uppdragsgivaren ställer. Våra analyser och förslag ska vara väl underbyggda och de metoder som vi använder ska vara lämpliga och motiverade utifrån uppdragets karaktär. Statskontoret följer upp de avrapporterade uppdragen på olika sätt beroende på vilken typ av uppdrag det handlar om. Regeringsuppdragen följs upp enligt en särskild standardiserad modell. Vi mäter hur uppdragsgivaren bedömer kvaliteten på rapporter och genomförande samt förtroende. Tabell 7. Uppdragsgivarens bedömning av kvalitet Total bedömning 1,86 1,89 1,87 Bedömning av produktkvalitet 1,77 1,84 1,79 Bedömning av uppdragsdialog 1,94 1,90 1,90 och kontakter under genomförande Bedömning av förtroende 2,0 2,0 2,0 Not: Komponenterna består av olika frågor som vägts samman: produktkvalitet (3 frågor), uppdragsdialog och kontakter (2 frågor) samt förtroende (1 fråga). Total bedömning är en sammanvägning av samtliga sex frågor. I tabellen framgår att vi under året fått ett något lägre betyg av uppdragsgivaren. Värdet för uppdragsgivarens totala bedömning av Statskontorets arbete har minskat något från föregående år, från 1,89 till 1,86. Bedömningen av produktkvalitet har minskat till 1,77. Kvaliteten på rapporterna bedöms fortfarande som hög, men under året har de inte nått upp till samma höga kvalitet som under tidigare år. Bedömningen av hur kontakterna fungerat med uppdragsgivaren innan och under arbetets genomförande har däremot ökat från 1,90 till 1,94. I likhet med 2013 och 2012 får vi högsta möjliga omdöme när det gäller vilket förtroende uppdragsgivaren har för oss. Det redovisade värdet 2,0 betyder att samtliga mottagare av Statskontorets rapporter har svarat ja på frågan Skulle du rekommendera att Statskontoret anlitas igen? Åberopanden i propositioner, skrivelser och betänkanden Vi mäter hur många av Statskontorets rapporter och remissvar som åberopas i regeringens propositioner och skrivelser eller i utskottsbetänkanden. Det finns externa faktorer som påverkar antalet åberopanden. Hur många rapporter och remissvar som åberopas kan dock ses som en indikator på användbarheten. Antalet rapporter och remisser varierar mellan olika år, men det gör också antalet propositioner, skrivelser och utskottsbetänkanden. Ett sätt att hantera detta är att relatera antalet åberopanden till antalet propositioner, skrivelser och utskottsbetänkanden. Tabell 8. Antal rapporter och remissvar som åberopas i riksdagstrycket Rapporter i propositioner och regeringsskrivelser Remissvar i propositioner och regeringsskrivelser Jämförelsetal * Andel rapporter (%) Andel remisser (%) Rapporter i utskottsbetänkanden Rapporter och remissvar i motioner *) samtliga till riksdagen avlämnade propositioner och regeringsskrivelser under året exklusive årliga skrivelser om Allmänna Arvsfonden, Kommittéberättelsen, Statliga företag, AP-fonderna och EU-verksamheten. Måttet är en approximation. 16

18 Av tabellen framgår att våra rapporter under året har fått ett något högre genomslag som beslutsunderlag jämfört med De senaste fem åren har andelen varierat mellan 15 och 25 procent. Våra remisser har däremot fått ett marginellt lägre genomslag som beslutsunderlag under året. De senaste fem åren har andelen varierat mellan 8 och 12 procent. Statskontoret i media Vi mäter vårt genomslag i media genom mediebevakning sedan 2012, uttryckt i artiklar som publicerats digitalt. Tabell 9. Antal digitala publiceringar Antalet digitala publiceringar * *) Mätmetoden utgår från det totala antalet digitala publiceringar om Statskontoret som fångats upp i bevakningen (Meltwater news). Därefter har statistiken rensats från sådant som inte är media i traditionell bemärkelse såsom bloggar och myndigheters och organisationers webbplatser. Det som återstår och det som vi mäter är publiceringar i rikspress, landsortspress, fackpress och etermedia. Statskontoret har utvecklat en metod för att bedöma det långsiktiga resultatet av sina rapporter. Utgångspunkten är samtliga rapporter som producerats sedan Dessa rapporter har först klassificerats i sådana som har omnämnts i riksdagstryck respektive inte omnämnts. De rapporter som omnämns har sedan i ett första steg delats in i rapporter som på något vis har lett till en förändring i linje med det eller de förslag som Statskontoret lämnat respektive sådana rapporter som enbart har nämnts utan att regeringen har tagit ställning till rapporten. De rapporter som inte omnämnts har kategoriserats efter typ av rapport. Därefter har skälet till varför de inte omnämnts analyserats närmare. Antalet lämnade rapporter ackumuleras för varje år och resultatet kan avläsas årsvis. Nedan redovisas resultatet för samtliga rapporter för åren Statistiken visar att Statskontoret förekommit i 655 artiklar och notiser i media under året, vilket är en minskning med 15 procent jämfört med 2013 och med 38 procent i förhållande till Vår bedömning är att vi har producerat färre rapporter med relevans för en bred allmänhet, som därmed fångas upp av media, under 2014 jämfört med 2013 och Under 2014 har vi också producerat något färre pressmeddelanden än tidigare. Riks- och landsortspress är de medier som dominerar i publiceringarna. De rapporter som uppmärksammats mest i media under året har handlat om reformen av körkortshantering, Socialstyrelsens dödsfallsutredningar och Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsverksamhet. Resultatet på längre sikt Även om rapporterna håller en hög kvalitet och når upp till de krav som uppdragsgivaren ställer kan det dröja innan de kommer till användning. Det gör det svårt att bedöma resultatet av de utredningar som Statskontoret gör. Slutresultatet av Statskontorets arbete kan ofta avläsas på lite längre sikt. Det beror på att förslag ska övervägas och beredas av regeringen. Rapporten från Statskontoret kan utgöra ett beslutsunderlag bland andra som regeringen behöver ta in i sina överväganden. Regeringen kan också behöva analysera behovet av och besluta om ytterligare beslutsunderlag och det kan därför gå avsevärd tid från det att vi lämnar en rapport till dess att regeringen tar ställning. Översikt Fram till och med 2014 har 259 rapporter lämnats. Av dem har 166 stycken omnämnts i riksdagstrycket. Av dessa har 89 stycken, lett till någon form av förändring i den riktning som Statskontoret föreslagit. 77 av de rapporter som har omnämnts har (ännu) inte lett fram till någon form av förändring. Tidsfaktorn har betydelse för om en rapport enbart nämns eller om den också leder fram till någon form av förändring; ju kortare tid som gått sedan en rapport publicerades, desto lägre andel förändring. Det bör noteras att inte alla av de rapporter som Statskontoret producerar har syftet att leda fram till någon förändring, utan de är mer av sammanställande karaktär, exempelvis sjukfrånvaron i staten. I dessa fall är det inte troligt att förvänta sig någon särskild åtgärd från regeringens sida. 93 rapporter har (ännu) inte omnämnts i riksdagstrycket. 17

19 Tabell 10. Översikt Statskontorets långsiktiga resultat 2014 Andel 2013 Andel 2012 Andel Totalt antal rapporter Antal rapporter som har omnämnts i riksdagstryck , , ,7 varav har lett till någon form av förändring i den riktning 89 34, , ,4 Statskontoret föreslagit regeringen i princip har följt Statskontorets förslag 32 12, , ,7 regeringen delvis har följt Statskontorets förslag eller uppmanat 33 12, , ,5 myndigheten har blivit underlag för utredning eller motsvarande 24 9,3 19 8,6 17 9,2 varav inte lett till någon form av förändring 77 29, , ,3 har nämnts i budgetpropositionen, utan någon särskild kommentar 44 17, , ,4 regeringen har kommenterat rapporten, utan att ställning 17 6,6 13 5,9 11 6,0 regeringen har ämnat återkomma till förslagen vid senare tidpunkt 8 3,1 4 1,8 4 2,2 regeringen har använt rapporten för att bekräfta den förda politiken 8 3,1 6 2,7 5 2,7 Antal rapporter som inte har omnämnts i riksdagstryck 93 35, , ,3 varav kartläggningar och delrapporter 27 10,0 20 9,0 16 8,7 skriftserien Om offentlig sektor 12 4,6 13 5,9 11 6,0 myndighetsanalyser 12 4,6 10 4,5 10 5,4 övriga ej omnämnda 42 16, , ,2 Not: Totalt antal rapporter år 2014, 2013 och 2012 avser samtliga rapporter som producerats , respektive Rapporter som omnämns Till och med 2014 har 166 rapporter omnämnts i riksdagstrycket. Av dessa har mer än hälften, 89 stycken, lett till någon form av förändring i den riktning som Statskontoret har föreslagit. Det vanligaste är att regeringen delvis har följt förslagen eller uppmanat den myndighet som omfattats av utredningen att följa förslagen. Näst vanligast är att regeringen i princip har följt förslagen. I vissa fall har Statskontorets rapporter utgjort underlag för en utredning, exempelvis inom kommittéväsendet. Det eller de förslag som Statskontoret har lämnat har då via utredningen lett fram till en proposition och till en förändring. Av de rapporter som har omnämnts har 77 stycken (ännu) inte lett fram till någon förändring. I flertalet av dessa fall (44 stycken) nämns rapporten i budgetpropositionen, utan någon särskild kommentar. I vissa fall (17 stycken) kommenterar regeringen rapporten, utan att ta ställning till eventuella förslag. I enstaka fall skriver regeringen att den ämnar återkomma till förslagen vid en senare tidpunkt. Det finns också ett antal rapporter, där regeringen använder rapportens resultat till att bekräfta den förda politiken. Rapporter som inte omnämns Fram till och med 2014 har 93 rapporter inte omnämnts i riksdagstrycket. Rapporterna är av mycket olika karaktär. För vissa typer av rapporter är sannolikheten för att de ska omnämnas i riksdagstrycket förhållandevis låg. Det kan bland annat vara fråga om uppdrag som består av kartläggningar eller delrapporter (vilka också kan vara kartläggningar). 27 av de 93 rapporterna tillhör denna kategori. Vanligtvis innehåller inte kartläggningar eller delrapporter några förslag. Det är rimligt att anta att dessa rapporter därmed inte omnämns särskilt ofta i riksdagstrycket. En annan typ av rapporter är de skrifter som framställs inom skriftserien Om offentlig sektor (OOS). Greppet är genomgående sektorsövergripande, ofta jämförande och summerande. 12 av de 93 rapporterna tillhör denna kategori. En annan typ av rapporter är myndighetsanalyser. De kan med sin speciella karaktär förväntas komma till konkret användning i Regeringskansliet och inom den berörda myndigheten, utan att det nödvändigtvis går att utläsa i riksdagstrycket. 12 av de 93 rapporterna tillhör denna kategori. 42 rapporter kan inte hänföras till någon av ovanstående kategorier. Statskontoret har i likhet med tidigare år särskilt studerat dessa. Rapporterna är av olika karaktär och det går inte att utläsa några tydliga mönster, men drygt hälften av rapporterna är sådana att man inte kan förvänta sig något omnämnande i riksdagstrycket. 18

20 Sammanfattande bedömning Statskontoret följer det långsiktiga resultatet genom att följa utvecklingen över tid. I förhållande till årsredovisningen 2013 har resultaten förbättrats något. Andelen rapporter som lett till någon form av förändring har ökat från 32 till 34 procent. Som nämndes inledningsvis är det svårt att bedöma det långsiktiga resultatet av de utredningar som Statskontoret gör. Men om man tar hänsyn till dessa svårigheter och till de olika typer av uppdrag som Statskontoret genomför får verkningsgraden ändå betraktas som förhållandevis hög. Statskontorets ambition är att följa resultat och trender framöver i kommande årsredovisningar i enlighet med den metod som vi har utvecklat. Avbrutna eller avböjda uppdragsdialoger och förfrågningar Inför varje regeringsuppdrag och i samband med förfrågningar från departement och kommittéer genomförs en så kallad uppdragsdialog. Alla uppdragsdialoger eller förfrågningar leder inte till ett uppdrag, utan en del avbryts eller avböjs. Tabell 11. Avbrutna eller avböjda uppdragsdialoger och förfrågningar Regeringsuppdrag Departementsuppdrag Kommittéuppdrag Totalt Antalet avbrutna eller avböjda uppdragsdialoger och förfrågningar varierar mellan olika år liksom sammansättningen mellan regeringsuppdrag och departements- och kommittéuppdrag. Under 2014 har totalt 27 stycken uppdragsdialoger eller förfrågningar avbrutits eller avböjts. Det är något färre i förhållande till uppdragsdialoger om regeringsuppdrag har avbrutits under året, varav fyra har avbrutits på grund av resursbrist inom Statskontoret. Särskilt under hösten 2014 har uppdragsläget varit ansträngt. Som jämförelse kan nämnas att under 2013 och 2012 avbröts inte någon uppdragsdialog av detta skäl. Under året har det vanligaste skälet till att det inte blivit något regeringsuppdrag varit förändrade förutsättningar hos uppdragsgivaren eller att uppdragsgivaren valt andra lösningar för att få frågan utredd. Uppdrag åt departement och kommittéer genomförs efter överenskommelse. De kan avse både att utföra självständiga utredningar och stabsbiträden. Sju förfrågningar om att utföra självständiga utredningar har avböjts (samtliga har avsett statliga kommittéer). När det gäller stabsbiträden har två avböjda förfrågningar avsett Regeringskansliet och tre stycken har avsett statliga kommittéer. Den helt dominerande orsaken har varit resursbrist inom Statskontoret. Regeringsuppdrag prioriteras alltid. Remissverksamheten Statskontoret är en sektorsoberoende remissinstans. Under 2014 besvarades 97 remisser, vilket är en kraftig minskning jämfört med 2013 då 146 remisser besvarades. Den genomsnittliga kostnaden för att besvara en remiss var 16,3 tkr under 2014, vilket är en liten minskning jämfört med 2013 då kostnaden uppgick till 17 tkr. Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Figur 2. Kostnader för Utredningar, utvärderingar och uppföljningar i förhållande till Statskontorets totala kostnader. 84% Övrigt Utredningar Verksamhetsområdet Utredningar, utvärderingar och uppföljningar är det mest omfattande inom Statskontoret och svarar för 84 procent av kostnaderna. Under 2013 och 2012 stod området för 75 respektive 86 procent av kostnaderna. 19

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten Regeringsbeslut 20 Försvarsdepartementet 2013-12-19 Fö2013/123/ESL (delvis) Fö2013/489/MFU Fö2013/1773/MFU m.fl. Se bilaga 1 Försvarsexportmyndigheten Box 56081 10217 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Statskontorets myndighetsanalys

Statskontorets myndighetsanalys s myndighetsanalys Sammanfattande iakttagelser och bedömningar samt er I denna sammanställning (handlingsplan) kommenterar KB s iakttagelser och bedömningar i myndighetsanalysen. Följande områden tas upp:

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringsbeslut I 2 REGERINGEN 2013-11-28 N2013/5553/ENT Näringsdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona mil. i Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringens

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

En framtida förvaltning

En framtida förvaltning 2014/6-5 En framtida förvaltning Utvecklingsområden och prioriteringar 2014 2015 MISSIV DATUM DIARIENR 2014-06-04 2014/68-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-12-19 S2013/9067/SAM (delvis) Regeringskansliet

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt Regeringsbeslut 3 Försvarsdepartementet 2011-12-22 Fö2011/90/ESL (slutligt) Fö2011/1883/ESL m.fl. Sebilaga1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 BROMMA Regleringsbrev för budgetåret avseende Försvarets

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering Regeringsbeslut I:14 2011-12-20 S2011/11229/VS(delvis) Socialdepartementet Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650 114 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Lotteriinspektionen

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Lotteriinspektionen 1^ REGERINGEN Regeringsbeslut 2014-12-22 LOTTERIINSPEKTIONEN Ink. 2014-12-29 Dnt: Fi2014/4555 (delvis) Finansdepartementet Lotteriinspektionen Box 199 64523 Strängnäs Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2003 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Sekretariatet för utvärdering och

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Vad säger myndighetsanalyserna om styrning?

Vad säger myndighetsanalyserna om styrning? PM 1 (24) 2013-10-22 Vad säger myndighetsanalyserna om styrning? En bearbetning och analys av Statskontorets rapport Stärk kedjan! Sammanställd av Petter Kockum och Peter Ehn, utredare vid Statskontoret

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2010:1764 Utkom från trycket den 14 december 2010 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: Att bidra till att offentlig förvaltning planerar

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Exportkreditnämnden

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Exportkreditnämnden Regeringsbeslut II:16 Utrikesdepartementet 2013-12-19 UF2013/76341/UD/FIM (delvis) UF2013/78269/UD/FIM Exportkreditnämnden Box 3064 10361 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Exportkreditnämnden

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringsbeslut I 9 Näringsdepartementet 2012-12-20 N2012/6241/KLS (slutligt) N2012/6073/ENT N2012/302/ENT m.fl. Se bilaga 1 Bolagsverket Stuvarvägen 21 85181 SUNDSVALL Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-03-30 Dnr: 10-7697 1(13) Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress:

Läs mer

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg Digikult, Göteborg 2015-03-25 Digisam Johanna Berg Digisam ska Presentera allmänna råd för digitalisering och tillgängliggörande av samlingar och arkiv som ska främja prioriteringar inom digitaliseringsarbetet

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringsbeslut II 2-06-11 N/4796/SUBT Näringsdepartementet Statens väg- och transportforskningsinstitut Olaus Magnus väg 35 58195 Linköping Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut

Läs mer

It-kostnadsuppdraget

It-kostnadsuppdraget It-kostnadsuppdraget Ett gemensamt språk Frukostseminarie 2015-06-04 Förstärkt styrning, samordning och uppföljning av den övergripande itanvändningen i staten En god bild av myndigheternas it-användning

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter Regeringsbeslut II:18 Utrikesdepartementet 2008-12-18 UD2008/14588/PLAN (delvis) Inspektionen för strategiska produkter Box 70252 107 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för

Läs mer

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 1(7) 2006-02-28 Dnr 2006-428 Till Regeringen Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 Revisorsnämnden (RN) överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåret

Läs mer

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN VERKSAMHETSPLAN ENHETENS AKTIVITETSPLAN Datum 2013-12-16 Dnr 100-4357-13 1(6) Strategisk

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården

Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården Regeringsbeslut III:5 2015-03-05 S2015/1659/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården Regeringens beslut

Läs mer

Presentation av resultat av frågeenkät

Presentation av resultat av frågeenkät Presentation av resultat av frågeenkät Internrevisorernas uppfattning av hur ESV fullföljer sitt uppdrag rörande internrevision i staten Innehåll Bakgrund... 2 Mottagare och svarande av enkäten... 2 Enkäten...

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Analys av den totala verksamheten och dess kostnader inom området för kompetensutveckling

Analys av den totala verksamheten och dess kostnader inom området för kompetensutveckling Analys av den totala verksamheten och dess kostnader inom området för kompetensutveckling 1 SAMMANFATTNING...4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN...6 2.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING...6 2.2 VERKSAMHETENS

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Innehåll budgetunderlag 2016 2018

Innehåll budgetunderlag 2016 2018 Fortifikationsverket 2015-02-16 Sida 1 (6) Innehåll budgetunderlag 2016 2018 1. Inledning... 2 2. Förslag till finansiering för åren 2016--2018... 3 3. Kredit på räntekonto i Riksgälden... 4 4. Lån i Riksgälden...

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 1 Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens (KemI) årsredovisning, inklusive komplettering, daterad 2019-02-19. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet Regeringsbeslut I:25 Utbildningsdepartementet 2013-12-19 U2013/4248/UH U2013/6131/UH U2013/6543/UH U2013/7793/UH U2013/7484/SAM(delvis) Lunds universitet Box 117 22100Lund Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2008 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

2008:17. Modell för myndighetsanalyser

2008:17. Modell för myndighetsanalyser 2008:17 Modell för myndighetsanalyser MISSIV DATUM DIARIENR 2008-12-08 2007/207-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2007-10-11 Fi2007/8016 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag till Statskontoret

Läs mer

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr: För förvaltningschefsgruppen 1 (5) SKRIVELSE (Diskussionsunderlag) 2014-08-14 Roland Persson Socialchef Kommunstyrelsen Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning

Läs mer

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2 2 (2) Patentombudsnämndens årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1 1 Inledning... 2 2 Verksamhetsresultat... 2 2.1 Intäkter och kostnader

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringsbeslut II:3 2015-06-17 S2012/275/FST Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn 1 bilaga Regeringens

Läs mer