Årsredovisning Statskontoret 2014

Transkript

1 Årsredovisning Statskontoret 2014

2 Innehållsförteckning Generaldirektörens förord...2 Året i sammandrag...4 Vårt uppdrag...6 Instruktion...7 Regleringsbrev Vision, verksamhetsidé och strategiska områden...8 Verksamhetens kostnader och intäkter...10 Resultatredovisning...12 Sammanfattande resultatredovisning och bedömning...13 Utredningar, utvärderingar och uppföljningar...19 Utveckling av förvaltningspolitiken...26 Kommunalekonomisk utjämning...29 Remisser...31 Förslag på utredningar, utvärderingar och uppföljningar...31 Metod- och utredningsstöd...32 Jämställdhetsaspekter...32 Samverkan med Ekonomistyrningsverket...33 Kompetensförsörjning...34 Analys...35 Åtgärder...35 Bedömning...37 Fakta och finansiell redovisning...38 Sammanställning av väsentliga uppgifter...39 Resultaträkning...40 Balansräkning...41 Anslagsredovisning...42 Tilläggsupplysningar och noter...42 Lista över uppgifter i instruktion och regleringsbrev med sidhänvisning...46 Statskontorets publikationer

3 Generaldirektörens förord u Statskontoret är regeringens utrednings- och utvärderingsmyndighet. Vi gör utredningar som underlag för omprövning, utveckling och effektivisering av statliga myndigheter och statligt finansierad verksamhet. Till våra uppgifter hör också att stödja utvecklingen av förvaltningspolitiken. Vi är experter när det gäller förvaltningens organisering, utveckling och styrning. u Efterfrågan på Statskontorets tjänster har varit glädjande hög. Det faktum att vi några gånger under året haft svårt att ta emot ytterligare uppdrag från regeringen ser jag som ett kvitto på att beställarna är nöjda med oss. De har nytta av våra utredningar och blir hjälpta när vi lånar ut expertkompetens till Regeringskansliet. Vi får också många remisser till oss. Men det är inte enbart efterfrågetrycket som ger oss ett kvitto på vårt arbete. Vi har ett systematiskt uppföljningsarbete för att kunna bedöma och redovisa resultatet av utredningsverksamheten; både internt och externt. Utfallet av uppföljningen redovisas i denna årsredovisning och visar att våra rapporter används som beslutsunderlag för omprövning och utveckling av förvaltningen, att rapporterna håller hög kvalitet och att förtroendet för Statskontoret är stort. u Rapportmängden visar hur mångfacetterad statens, och därmed Statskontorets, verksamhet är. Det går inte att nämna alla rapporter här, men några exempel kan få illustrera mångfalden. Vi har utvärderat flytten av körkortsfrågor från länsstyrelserna till Transportstyrelsen. Ett mål var att verksamheten skulle effektiviseras, men 2

4 överflyttningen fungerade dåligt. Ärendebalanserna sköt i höjden och handläggningstiderna blev längre. Verksamheten har sedermera satt sig, men målet att sänka kostnaderna har inte nåtts. Däremot har målet om bättre förutsättningar för en enhetlig rättstillämpning infriats. I en rapport om Försvarsexportmyndigheten (FXM), som ska främja svensk försvarsexport och samordna försvarsmyndigheternas exportstöd, bedömde vi att de syften regeringen angav i samband med att FXM bildades till stor del var uppfyllda. En förbättrad redovisning av verksamhetens resultat och effekter är dock nödvändig. Vi har också analyserat hur några universitet och högskolor fördelat sina forskningsanslag ur ett jämställdhetsperspektiv. Analysen visade att kvinnor fick tillgång till forskningsanslag i mindre utsträckning än män vid de undersökta lärosätena. Skillnaden mellan kvinnor och män varierade dock mellan och inom lärosäten. I rapporten Myndigheternas säljverksamhet hur och varför? belyser vi frågan kring statliga myndigheters försäljning av varor och tjänster i konkurrens med privata aktörer. Regeringen har i 2010 års förvaltningspolitiska proposition angett att sådan säljverksamhet som regel inte bör ske och att omfattningen av detta bör minska. I rapporten diskuterades och analyserades motiven för och organiseringen av denna verksamhet. Rapporten ingår i Statskontorets serie om offentlig sektor (OOS). Alla våra publikationer finns tillgängliga på och förtecknas i slutet av årsredovisningen. u Vårt förvaltningspolitiska uppdrag har ökat i vikt. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 att den avsåg att prioritera förvaltningspolitiken, och jag hoppas att Statskontorets roll som en viktig stödjepunkt för förvaltningspolitiken ska kunna stärkas. Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att vi ska kunna dra ännu mer nytta av de iakttagelser vi gör i den reguljära utredningsverksamheten och därmed stärka ett kreativt växelspel mellan utredningar och vår egeninitierade förvaltningspolitiska analysverksamhet. Det är också viktigt att vi förmår att sprida våra kunskaper, och det gör vi genom rapporter i vår särskilda skriftserie Om offentlig sektor (OOS). Under 2014 publicerade vi två sådana rapporter. Vi sprider också kunskapen genom seminarier av olika slag. Därtill är den årliga förvaltningspolitiska dagen, som hölls den 9 april, en viktig kanal och plattform för oss. u Statskontorets båda råd har gett värdefulla råd i utvecklingsarbetet. En nyhet under året var att Statskontorets råd, som består av myndighetschefer och chefer i Regeringskansliet, och Vetenskapliga rådet, som består av forskare, höll ett gemensamt förvaltningspolitiskt seminarium i maj. Ett av inslagen under dagen var ett internt seminarium tillsammans med hela Statskontorets personal då frågor kring förvaltningspolitikens utveckling diskuterades. I slutet av året inleddes också ett internt utvecklingsarbete som syftar till att öka våra kontakter med vetenskapssamhället och att bredda kontaktytorna. u Statskontoret bedriver ett kontinuerligt kvalitets- och metodutvecklingsarbete. Bland annat har stödet för arbetet med myndighetsanalyser förbättrats genom en stödsamling på vårt intranät. Vi bedriver också ett systematiskt arbete med omvärldsbevakning som genererar uppslag för initiativ när det gäller nya uppdrag och egeninitierade förvaltningspolitiska projekt. u Statskontoret står och faller med utredarna. Så sa en av mina företrädare när vi träffades. Det är både rätt och fel! Det är rätt i den meningen att det är tack vare utredarnas kompetens och engagemang som utredningarna kan hålla hög kvalitet. Det är fel i den meningen att det inte enbart är utredarna som bär upp Statskontoret: vi skulle aldrig klara vårt uppdrag utan ett välfungerande utredningsstöd. Jag vill rikta ett varmt tack till hela personalen på Statskontoret för alla goda insatser under Under året lämnade generaldirektör Yvonne Gustafsson efter sex förtjänstfulla år på Statskontoret. Jag själv tillträdde den 1 oktober. Denna årsredovisning innehåller en redogörelse för verksamheten under Med detta intygar jag att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Ingvar Mattson Generaldirektör 3

5 Året i sammandrag Januari u Myndigheters säljverksamhet hur och varför?, en skrift i OOS-serien u Studiebesök från Norge u Rapporten Politik för global utveckling. Regeringens gemensamma ansvar? u Jämställdhetsminister Maria Arnholm besöker Statskontoret u Vårens praktikanter börjar u PM, Förstudie om nordiskt samarbete rörande socialt och miljömässigt hållbar offentlig upphandling, delrapport Mars u Rapporten Utvärdering på olika områden. En analys av sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter u Rapporten Kommunal medfinansiering av statlig infrastruktur och högskoleverksamhet u Rapporten Nordiska museet ett centralmuseum i stiftelseform. En analys enligt myndighetsanalysmodellen u Rapporten Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet u Rapporten Kostnadsunderlaget i kollektivtrafikmodellen en översyn u Rapporten Delegerad digitalisering. En utvärdering av E-delegationen u Delrapporten Inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg u PM, Förstudie om nordiskt samarbete rörande socialt och miljömässigt hållbar offentlig upphandling Februari u Rapporten Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning av systemet från 2014 u Rapporten Från analog till digital. Insatser för att främja en digital planprocess u Rapporten Myndigheternas ledningsformer en kartläggning och analys u Frukostseminarium för myndighetschefer: Myndigheternas säljverksamhet hur och varför? u Rapporten Innovationer till en rimlig kostnad? En analys av Vinnovas förvaltningsutgifter u Rapporten Mer krisberedskap för pengarna? MSB:s hantering av anslag 2:4 u Möte med Statskontorets råd April u Rapporten Utvärdering av samordningen av arbetet mot prostitution och människohandel vid Länsstyrelsen i Stockholms län u Delrapporten Reformeringen av försvarslogistiken u Förvaltningspolitisk dag med temat Den svenska staten en förvaltning i världsklass? u PM, Systemrelaterade effektiviseringspotentialer i statlig kärnverksamhet. Delrapport u Skriften Svensk förvaltning i ett internationellt perspektiv Maj u Frukostseminarium för myndighetschefer: Myndigheters ledningsformer en kartläggning och analys u Studiebesök från Palestina u PM, Sjukfrånvaron i staten år 2013 myndigheter och sektorer u Möte samt förvaltningspolitiskt seminarium med Statskontorets råd och Vetenskapliga råd 4

6 Juni u Rapporten Utvärdering av samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande (Digisam) u Rapporten Vägledning till en bättre tillsyn. En utvärdering av tillsynsvägledningen på miljöområdet u Gd-möte inom EUPAN i Aten u PM, En framtida förvaltning utvecklingsområden och prioriteringar u Skriften Den offentliga sektorn i korthet 2014 Augusti u Höstens praktikanter börjar November u Statskontoret på Twitter u Möte med Statskontorets vetenskapliga råd December u Rapporten Informationsförsörjning om kommuner u Rapporten Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv u Rapporten Att effektivisera system. Om förutsättningar och möjligheter att använda systemperspektivet för att effektivisera statlig kärnverksamhet u PM, Uppföljning av landstingens ekonomiska redovisning av folktandvården u Rapporten Statistikansvar för utbildningar som Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för September u Rapporten Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Utvärdering av överenskommelsen mellan regeringen och SKL u Rapporten Sorgen finns det inga ord för. Om utredningar av vissa dödsfall u Rapporten Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar u Studiebesök från Armenien u Myndighetsanalys av Arbetsmiljöverket u Rapporten Utvärdering av projektet Offentligt etos Oktober u Ingvar Mattson tillträder som ny generaldirektör vid Statskontoret u Rapporten Patientklagomål och patientsäkerhet. Utvärdering av hanteringen av enskildas klagomål mot hälso- och sjukvården u PM, Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Uppföljning av överenskommelsen mellan regeringen och SKL. Delrapport u Rapporten Kriminalvårdens bidrag till ideella organisationer u Rapporten Tydligare roller och ökad transparens en uppföljning av Försvarsexportmyndigheten u Myndighetsanalys av Konjunkturinstitutet u Samverkansmöte med Budgetavdelningen, Finansdepartementet u Rapporten Tillsyn och klagomålshantering inom migrationsområdet u Delrapporten Nya myndigheter på transportområdet fördjupningsfrågor för uppföljning av Trafikverket och Transportstyrelsen u Överenskommelser som styrmedel, en skrift i OOS-serien u Förvaltningsministermöte samt Gd-möte inom EUPAN i Rom u Rapporten Grönt, gult eller rött ljus? Utvärdering av ändrad ansvarsfördelning för körkortsfrågor u Möte med Statskontorets råd 5

7 Vårt uppdrag Statskontoret analyserar och utvärderar statliga verksamheter ur ett effektivitetsperspektiv. Vi är experter på ledning, styrning och organisering och bidrar till att effektivisera och utveckla statsförvaltningen. 6

8 Instruktion Statskontoret är regeringens stabsmyndighet för utredning, utvärdering och uppföljning av statlig och statligt finansierad verksamhet samt för övergripande frågor om den offentliga förvaltningens funktionssätt. I uppdraget ingår att analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv, redovisa effekter av statliga åtgärder samt ge underlag för omprövning och effektivisering. Statskontoret har också ett förvaltningspolitiskt uppdrag och ska bistå regeringen med underlag för utvecklingen av förvaltningspolitiken. I detta ingår bland annat att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling, att följa och analysera den strategiska kompetensförsörjningen i statsförvaltningen och uppmärksamma regeringen på behov av samlade stödinsatser för att främja kompetensförsörjningen, samt att bevaka vissa frågor om kvalitets- och verksamhetsutveckling i statsförvaltningen. Statskontoret svarar även för att följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. Statskontoret har därutöver i uppdrag att lämna förslag till regeringen på utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet och efter överenskommelse bistå Regeringskansliet och statliga kommittéer med metod- och utredningsstöd. I uppdraget ingår också att Statskontoret ska uppdatera och vidareutveckla strategiska förvaltningspolitiska utvecklingsbehov som myndigheten identifierade i det uppdrag som lämnades i Statskontorets regleringsbrev för budgetåret Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 9 juni Effektivare statsförvaltning Statskontoret ska identifiera effektivitetsökningar som kan uppstå i den statliga kärnverksamheten genom olika systemrelaterade förändringar. I uppdraget ingår att analysera hur effekterna av kärnverksamheten kan öka i förhållande till insatta resurser genom dessa förändringar. I uppdraget ingår också att föreslå vilka insatser som bör genomföras, hur de bör genomföras, samt göra en bedömning av vilka konsekvenser dessa kan få för kärnverksamhetens effekter och kostnader. I analys och förslag ska hänsyn tas till att statlig verksamhet är olika och har olika förutsättningar, inte minst gäller detta universitet och högskolor. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 april 2014 och slutredovisas senast den 15 december Regleringsbrev 2014 I regleringsbrevet för 2014 fick Statskontoret tre uppdrag som gällde förvaltningspolitisk utveckling, effektivare statsförvaltning och myndigheternas sjukfrånvaro. Förvaltningspolitisk utveckling Statskontoret ska redovisa inriktning och prioriteringar för myndighetens arbete under avseende följande uppgifter enligt förordningen (2007:827) med instruktion för Statskontoret: att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling, samt att bevaka vissa frågor om kvalitets- och verksamhetsutveckling i statsförvaltningen. Myndigheternas sjukfrånvaro Statskontoret ska senast den 14 maj 2014 sammanställa och till Regeringskansliet (Socialdepartementet) redovisa uppgifter om sjukfrånvaro vid myndigheterna enligt 7 kap. 3 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 7

9 Vision, verksamhetsidé och strategiska områden Vår vision är en effektiv svensk statsförvaltning. Vi förser regering och departement med användbara beslutsunderlag för omprövning, utveckling och effektivisering av statliga verksamheter. 8

10 För att genomföra vårt uppdrag har vi tagit fram en vision, en verksamhetsidé samt fem strategiska områden för vårt utvecklingsarbete. Vision u En effektiv svensk statsförvaltning! Verksamhetsidé Vi är det självklara stödet till regeringen för att uppnå en effektiv svensk statsförvaltning: u Vi utreder och analyserar myndigheter och verksamheter i ett effektivitetsperspektiv. u Vi kan statsförvaltningen och bidrar till förvaltningspolitikens utveckling. u Vi följer upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. u Vi är en sektorsoberoende remissinstans. Strategiska områden Strategiskt viktiga områden är att u säkra att våra produkter och tjänster håller en hög kvalitet Vi ska förse regeringen och departementen med relevanta, konkreta och användbara beslutsunderlag för omprövning och effektivisering. Det innebär att våra rapporter måste hålla en hög kvalitet och nå upp till de krav som uppdragsgivaren ställer. Våra analyser och förslag ska vara väl underbyggda och de metoder som vi använder ska vara lämpliga och motiverade utifrån uppdragets karaktär. u vi är beställarorienterade Vår verksamhet är i hög grad uppdragsstyrd. Det innebär att det finns ett stort behov av kontakter mellan Statskontoret och de olika departementen. Detta kräver i sin tur att vi har goda kunskaper om Regeringskansliets arbetsformer, processer och prioriteringar. Därutöver krävs en bra omvärldsbevakning. Den ger oss möjlighet att föra bra uppdragsdialoger med departementen och att utveckla vår samlade kompetens om det offentliga åtagandet och den offentliga sektorns utveckling. u vi utvecklar vårt förvaltningspolitiska uppdrag Vårt förvaltningspolitiska uppdrag att bistå regeringen med underlag för utvecklingen av förvaltningspolitiken är ett område som vi i hög grad själva tolkar och utformar. Det kräver att vi ständigt utvecklar vår förmåga att fånga upp viktiga förvaltningspolitiska frågor och omsätta dessa i produkter och tjänster. u vi är välkända med hög trovärdighet och högt attraktionsvärde Hög trovärdighet är helt avgörande i vår verksamhet. Vårt kommunikationsarbete syftar till att kommunicera tydligare och bli en synligare myndighet bland prioriterade målgrupper. Med hög trovärdighet följer bland annat ett högt attraktionsvärde, vilket bland annat underlättar att behålla och rekrytera medarbetare. u vi kännetecknas av tydligt effektivitetsfokus I vår instruktion lyfts effektivitetsperspektivet särskilt fram. Det genomsyrar vårt arbete inom våra fyra verksamhetsområden: i utredningsverksamheten, i arbetet med förvaltningspolitiken, i arbetet med att följa upp det kommunala utjämningssystemet samt inom ramen för vårt remissarbete. 9

11 Verksamhetens kostnader och intäkter Statskontoret är i huvudsak anslagsfinansierat. Verksamhetens kostnader och intäkter redovisas indelade i fyra verksamhetsområden: utredningar, utvärderingar och uppföljningar, utveckling av förvaltningspolitiken och uppföljning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet samt remissverksamheten. varit av mindre omfattning. Kostnaderna för remissyttranden är lägre jämfört med föregående år i och med att betydligt färre remisser har besvarats. Hur kostnaderna fördelar sig över våra olika verksamheter framgår av Tabell 1. Figur 1. Statskontorets totala kostnader fördelat på verksamhetsområden 9% 5% 2% Utredningar Förvaltningspolitik Kommunalekonomi Remissyttranden Tabell 1. Statskontorets totala kostnader fördelat per verksamhet, tkr Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Utveckling av förvaltningspolitiken Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet Remissyttranden Summa % Kostnader Statskontorets kostnader under 2014 uppgick till tkr. Kostnaderna ligger på en högre nivå än under föregående år. Verksamheten har varit mer omfattande under året. Kostnaderna för utredningar, utvärderingar och uppföljningar har ökat jämfört med föregående år, medan kostnaderna för området Utveckling av förvaltningspolitiken och Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet har minskat. Under 2014 har Statskontoret genomfört ungefär lika många uppdrag inom dessa verksamhetsområden som under 2013, men uppdragen har Intäkter Statskontorets intäkter under 2014 uppgick till tkr. Intäkterna ligger på en högre nivå än under föregående år. Verksamheter som haft extern finansiering har varit mer omfattande under året. Statskontoret är i allt väsentligt anslagsfinansierat. Förvaltningsanslaget uppgick till tkr och svarade för 95 procent av Statskontorets intäkter. Under 2013 och 2012 uppgick andelen till 98 respektive 95 procent. Utöver anslaget erhöll Statskontoret dels ersättningar från uppdragsgivaren för extraordinära kostnader (exempelvis för större enkätundersökningar och omfattande konsultinsatser) och dels ersättningar för 10

12 resurssamordning. De totala ersättningarna (bidrag och avgifter) samt finansiella intäkter uppgick till tkr. Det är en kraftig ökning jämfört med 2013 då de totala ersättningarna samt finansiella intäkterna uppgick till tkr. Ökningen förklaras av karaktären på uppdragen under året, där uppdragsgivarna bidragit med extern finansiering av extraordinära kostnader i högre utsträckning än under 2013 och ökade intäkter från resurssamordning. Hur intäkterna fördelas över våra olika verksamheter framgår av Tabell 2. Resurssamordning har under året skett med Fastighetsmäklarinspektionen (FMI), Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), Myndigheten för Kulturanalys och Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). Resurssamordningen avser vissa kringtjänster bestående av vaktmästeri, arkiv och förråd, avfallshantering, intendentur, brandskydd, bevakning, lokalvård, IT och telefoni, växel och receptionstjänst samt bibliotek. Intäkterna från resurssamordningen uppgår till tkr (och ingår i summan tkr under Summa avgifter m.m. i Tabell 2). Det är en ökning i förhållande till föregående år då intäkterna från resurssamordningen uppgick till 878 tkr. Förklaringen till ökningen av intäkter från resurssamordningen är engångsersättning till Statskontoret för inköp av datorer och telefoner, men även att Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) varit helår s ansluten under året. Tabell 2. Statskontorets totala intäkter fördelat per verksamhet, tkr Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Utveckling av förvaltningspolitiken Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet Remissyttranden Summa anslag Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Utveckling av förvaltningspolitiken Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet Remissyttranden Summa avgifter, m.m Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Utveckling av förvaltningspolitiken Uppföljning av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet Remissyttranden Summa övriga intäkter Summa

13 Resultatredovisning Årets resultat visar att vi haft stor efterfrågan på vårt utredningsarbete och en hög produktion av rapporter. Rapporterna håller hög kvalitet och förtroendet för vår verksamhet är högt. 12

14 I detta kapitel redovisas verksamhetens resultat med fokus på hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Resultatredovisningen av prestationer avser slutprestationer i uppdragsverksamheten. Uppdragsverksamheten består av utredningar, utvärderingar och uppföljningar som utförs på regeringens uppdrag samt efter överenskommelse med enskilda departement och kommittéer. Hit hör också uppdrag inom det förvaltningspolitiska området och inom den kommunalekonomiska utjämningen. I ovanstående tre verksamhetsområden ingår även utlåning av personal, så kallade stabsbiträden. Uppdragsverksamheten omfattar även andra uppdrag som har sitt ursprung i särskilda regeringsbeslut, regleringsbrev eller instruktion. Uppdrag kan ibland bestå av en eller flera delredovisningar i form av rapporter eller promemorior, men delredovisningar räknas inte som en slutprestation. Interna utvecklingsprojekt och liknande räknas inte heller som en slutprestation. Som samlingsnamn för slutprestationer används begreppet avrapporterade uppdrag. Remissverksamheten ligger utanför själva uppdragsverksamheten och sär redovisas. Kapitlet inleds med en översiktlig resultatredovisning för samtliga fyra verksamhetsområden. Därefter följer en fördjupad resultatredovisning för respektive verksamhetsområde (utredningar, utvärderingar och uppföljningar, utveckling av förvaltningspolitiken och uppföljning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet samt remissverksamheten). Verksamhetsindelningen är förhållandevis grov. Det finns exempelvis ofta betydande förvaltningspolitiska inslag i utredningsverksamheten och vice versa. Sammanfattande resultatredovisning och bedömning Verksamheten under året kännetecknas av en stor produktion och hög kvalitet. Produktiviteten, uttryckt som utvecklingen av driftskostnad per årsarbetskraft i förhållande till föregående år, har förändrats marginellt i negativ riktning. Vi bedömer att vi sammantaget har nått ett bra resultat. Denna slutsats bygger på en samlad bedömning av levererade underlag och tjänster utifrån aspekterna omfattning, tid, kvalitet och genomslag. Vi har levererat underlag och tjänster till regeringen i den utsträckning som har efterfrågats och till Regeringskansliet (departement) och kommittéer i den omfattning det har funnits tillgängliga resurser inom Statskontoret. Vi har levererat samtliga rapporter, promemorior och andra tjänster inom givna tidsramar och i enlighet med fattade beslut eller ingångna överenskommelser. Vår uppföljning på kort sikt visar en hög kvalitet. Vår uppföljning på lång sikt visar att vi i hög utsträckning har bidragit med viktiga beslutsunderlag till regeringen. Totalt antal uppdrag Statskontoret inledde verksamhetsåret 2014 med en hög ingående balans av uppdrag. Vid årets början pågick 38 uppdrag, vilket är nio fler än i början av Mottagarkapaciteten påverkas av de lediga resurser som uppstår under året inom ramen för givna resurser. Storleken och karaktären på den ingående balansen påverkar utrymmet för att ta emot nya uppdrag. Under 2014 har Statskontoret tagit emot eller själv initierat 43 uppdrag, vilket är 14 färre uppdrag än under Statskontoret har under året totalt bedrivit (påbörjat, fortsatt arbetet med eller avrapporterat) 81 uppdrag, vilket är fem uppdrag färre än under Tabell 3. Totalt antal uppdrag Pågående vid årets början Nya uppdrag under året Summa uppdrag under året Avrapporterade uppdrag under året Pågående vid årets slut Antalet avrapporterade uppdrag uppgår till 52 stycken, vilket är fyra fler än under Statskontoret avslutade verksamhetsåret 2014 med 29 pågående uppdrag, vilket är nio färre uppdrag än under Hur volymen av uppdrag har utvecklat sig de senaste åren framgår av Tabell 3. Avrapporterade uppdrag kan redovisas efter olika indelningsgrunder. Exempel på sådana indelningsgrunder är uppdragstyp och vilket departement uppdraget kan hänföras till. Avrapporterade uppdrag per uppdragstyp Ett uppdrag kan ha sitt ursprung i särskilda regeringsbeslut, regleringsbrev eller instruktion. Hur avrapporterade uppdrag fördelar sig över dessa typer framgår av Tabell 4. Den vanligaste uppdragstypen är särskilda regeringsbeslut som fattas löpande under verksamhetsåret. Under året har Statskontoret avrapporterat 30 sådana uppdrag. Under 2013 var regeringsuppdragen färre, men mer omfattande till sin karaktär. Det är relativt ovanligt att Statskontoret tilldelas uppdrag i regleringsbrev. Under året har tre uppdrag avrapporterats som haft sitt ursprung i myndighetens regleringsbrev. 13

15 Tabell 4. Avrapporterade uppdrag efter typ Särskilda regeringsbeslut Regleringsbrev Instruktion metod- och utredningsstöd (stabsbiträde) metod- och utredningsstöd (uppdrag) egeninitierat med stöd av instruktion Totalt En tredje uppdragstyp är uppdrag som genomförs med stöd av instruktionen. Under 2014 har Statskontoret totalt avrapporterat 19 sådana uppdrag. Enligt instruktionen ska myndigheten efter överenskommelse bistå Regeringskansliet och statliga kommittéer med metod- och utredningsstöd. Stödet kan delas in i att bistå med stabsbiträde eller självständigt genomföra ett uppdrag. Under 2014 har Statskontoret lämnat 10 stabsbiträden till departement och kommittéer. Enligt instruktionen ska Statskontoret lämna förslag till regeringen på utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet och kan därutöver genomföra egeninitierade uppdrag inom det förvaltningspolitiska området och inom uppgiften att följa upp den kommunalekonomiska utjämningen. Under 2014 har Statskontoret avrapporterat nio sådana uppdrag, varav ett förslag till regeringen på utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet. Avrapporterade uppdrag per departement Statskontoret är en i huvudsak anslagsfinansierad utredningsresurs för hela Regeringskansliet. I vilken utsträckning olika departement använder sig av Statskontoret varierar över tid. Användandet påverkas även av förekomsten av sektorsvisa utvärderingsmyndigheter och andra utredningsresurser inom området samt av andra överväganden. Hur uppdragen fördelar sig mellan departement framgår av Tabell 5. I tabellen redovisas antal avrapporterade uppdrag, andel kostnader och andel nedlagd tid för uppdrag fördelat på olika departement. De uppdrag som lämnas i regleringsbrev eller som genomförs med stöd av instruktionen har fördelats på det departement som Statskontoret sorterar under. Tabell 5. Avrapporterade uppdrag per departement samt andel av kostnad och tid Antal Kostn Tid Antal Kostn Tid Antal Kostn Tid Arbetsmarknadsdepartementet 2 2,8 2,8 4 8,7 8,9 4 15,2 15,7 Finansdepartementet 6 11,5 11,4 5 19,7 19, ,2 13,9 Försvarsdepartementet 2 5,6 5,7 1 1,0 1,0 1 1,7 1,8 Justitiedepartementet 4 6,6 6,7 4 2,7 2,8 3 7,9 7,8 Kulturdepartementet 4 4,2 4,2 2 2,9 3,0 1 0,4 0,4 Landsbygdsdepartementet 0 0,0 0,0 0 0,0 0,0 2 4,3 4,5 Miljödepartementet 3 9,7 9,9 2 2,0 2,1 1 1,7 1,7 Näringsdepartementet 4 9,2 9,3 7 12,8 12,9 4 6,2 6,3 Socialdepartementet 22 42,2 41, ,9 33, ,6 27,0 varav boende och byggande, förvaltningspolitik, 17 27,5 27, ,8 9, ,1 13,4 statlig förvaltning och upphandling Utbildningsdepartementet 4 6,0 6,0 4 4,0 4,1 8 13,9 14,3 Utrikesdepartementet 1 2,2 2,0 3 12,4 12,4 2 6,7 6,5 Totalt

16 Under 2014 har Statskontoret avrapporterat uppdrag för samtliga fackdepartement utom Landsbygdsdepartementet. Flest uppdrag och mest resurser mätt i kostnader och tid kan hänföras till Socialdepartementet. Under åren har ansvaret för frågor om bland annat statlig förvaltning sorterat under Socialdepartementet. Det innebär att uppdrag som lämnats i regleringsbrev eller som Statskontoret gjort med stöd av instruktionen räknats in under Socialdepartementet. Under 2014 avrapporterades tolv sådana uppdrag. Av Tabell 5 framgår även att andelen uppdrag och resurser som kan hänföras till Socialdepartement har ökat under perioden Kostnaderna för att genomföra olika uppdrag består till största delen av personalkostnader och till en mindre del av olika kringkostnader som konsultkostnader, resor och enkäter. Tabell 6. Nyckeltal uppdragslängd, resursinsats och kostnad Antal uppdrag Genomsnittlig uppdragslängd, dagar Genomsnittlig resursinsats per uppdrag, dagar Genomsnittlig kostnad per uppdrag, tkr Not: Avser avrapporterade uppdrag. Avrapporterade uppdrag uppdragslängd, resursinsats och kostnad Hur verksamhetens prestationer utvecklas med avseende på volym och kostnader påverkas i huvudsak av yttre ramar. När det gäller de uppdrag som lämnas i särskilda regeringsbeslut och regleringsbrev är uppdragens längd, den resursinsats som krävs för att genomföra uppdragen och den kostnad detta genererar är i allt väsentligt redan givet. Kostnaden påverkas i hög grad av karaktären på de uppdrag som Statskontoret får, det vill säga långa och omfattande uppdrag drar upp den genomsnittliga längden, resursinsatsen och kostnaden och vice versa. Statskontoret har vissa möjligheter att inom givna ramar påverka både resursinsats och kostnader genom bemanning, metod och projektupplägg, kvalitetssäkring med mera. När det gäller de uppdrag som Statskontoret själv initierar med stöd av sin instruktion är ramarna större. Uppdragens längd, den resursinsats som krävs för att genomföra uppdragen och den kostnad detta genererar påverkas i allt väsentligt av svårighetsgrad, ambitionsnivå och avgränsningar. I genomsnitt uppgick uppdragens längd till 273 dagar (tiden från registrering till avrapportering). Det är en ökning jämfört med 2013 då uppdragens längd var 255 dagar. Variationen är dock stor. Det längsta uppdraget var dagar när det avrapporterades, medan det kortaste uppdraget var 18 dagar. Resursinsatsen (den tidredovisning som hänförs till uppdraget från registrering till avrapportering) för att genomföra uppdragen uppgick i genomsnitt till 154 dagar under året. Det är en minskning jämfört med Variationen mellan uppdragen är stor. Det mest omfattande uppdraget uppgick till 647 dagar, medan det minst omfattande uppdraget bara krävde två dagar. De avrapporterade uppdragen genererade en genomsnittskostnad på tkr per uppdrag. Det är en marginell minskning jämfört med 2013 då den genomsnittliga kostnaden uppgick till tkr. Även kostnaden per uppdrag varierar. Det mest kostnadskrävande uppdraget som avrapporterats under året omfattade tkr, medan det minst kostnadskrävande uppdraget omfattade 24 tkr. Utvecklingen av verksamhetens prestationer med avseende på volym och kostnader förklaras i allt väsentligt av karaktären på de uppdrag som Statskontoret avslutat under året. Kvalitet, genomslag och långsiktiga resultat Vi mäter kvalitet, genomslag och resultat av vår verksamhet på olika sätt. Som ett kortsiktigt resultatmått mäter vi hur uppdragsgivaren bedömer kvaliteten på rapporter och genomförande samt förtroende. Vi mäter även användandet, uttryckt i hur många av Statskontorets rapporter och remissvar som åberopas i regeringens propositioner och skrivelser eller i utskottsbetänkanden. Dessutom mäter vi genomslaget 15

17 för Statskontoret i media. Som ett långsiktigt resultatmått används måttet hur Statskontorets rapporter används på längre sikt. Uppdragsgivarens bedömning av kvalitet Statskontoret ska förse regeringen och departementen med relevanta, konkreta och användbara beslutsunderlag för omprövning och effektivisering. Det innebär att våra rapporter måste hålla en hög kvalitet och nå upp till de krav som uppdragsgivaren ställer. Våra analyser och förslag ska vara väl underbyggda och de metoder som vi använder ska vara lämpliga och motiverade utifrån uppdragets karaktär. Statskontoret följer upp de avrapporterade uppdragen på olika sätt beroende på vilken typ av uppdrag det handlar om. Regeringsuppdragen följs upp enligt en särskild standardiserad modell. Vi mäter hur uppdragsgivaren bedömer kvaliteten på rapporter och genomförande samt förtroende. Tabell 7. Uppdragsgivarens bedömning av kvalitet Total bedömning 1,86 1,89 1,87 Bedömning av produktkvalitet 1,77 1,84 1,79 Bedömning av uppdragsdialog 1,94 1,90 1,90 och kontakter under genomförande Bedömning av förtroende 2,0 2,0 2,0 Not: Komponenterna består av olika frågor som vägts samman: produktkvalitet (3 frågor), uppdragsdialog och kontakter (2 frågor) samt förtroende (1 fråga). Total bedömning är en sammanvägning av samtliga sex frågor. I tabellen framgår att vi under året fått ett något lägre betyg av uppdragsgivaren. Värdet för uppdragsgivarens totala bedömning av Statskontorets arbete har minskat något från föregående år, från 1,89 till 1,86. Bedömningen av produktkvalitet har minskat till 1,77. Kvaliteten på rapporterna bedöms fortfarande som hög, men under året har de inte nått upp till samma höga kvalitet som under tidigare år. Bedömningen av hur kontakterna fungerat med uppdragsgivaren innan och under arbetets genomförande har däremot ökat från 1,90 till 1,94. I likhet med 2013 och 2012 får vi högsta möjliga omdöme när det gäller vilket förtroende uppdragsgivaren har för oss. Det redovisade värdet 2,0 betyder att samtliga mottagare av Statskontorets rapporter har svarat ja på frågan Skulle du rekommendera att Statskontoret anlitas igen? Åberopanden i propositioner, skrivelser och betänkanden Vi mäter hur många av Statskontorets rapporter och remissvar som åberopas i regeringens propositioner och skrivelser eller i utskottsbetänkanden. Det finns externa faktorer som påverkar antalet åberopanden. Hur många rapporter och remissvar som åberopas kan dock ses som en indikator på användbarheten. Antalet rapporter och remisser varierar mellan olika år, men det gör också antalet propositioner, skrivelser och utskottsbetänkanden. Ett sätt att hantera detta är att relatera antalet åberopanden till antalet propositioner, skrivelser och utskottsbetänkanden. Tabell 8. Antal rapporter och remissvar som åberopas i riksdagstrycket Rapporter i propositioner och regeringsskrivelser Remissvar i propositioner och regeringsskrivelser Jämförelsetal * Andel rapporter (%) Andel remisser (%) Rapporter i utskottsbetänkanden Rapporter och remissvar i motioner *) samtliga till riksdagen avlämnade propositioner och regeringsskrivelser under året exklusive årliga skrivelser om Allmänna Arvsfonden, Kommittéberättelsen, Statliga företag, AP-fonderna och EU-verksamheten. Måttet är en approximation. 16

18 Av tabellen framgår att våra rapporter under året har fått ett något högre genomslag som beslutsunderlag jämfört med De senaste fem åren har andelen varierat mellan 15 och 25 procent. Våra remisser har däremot fått ett marginellt lägre genomslag som beslutsunderlag under året. De senaste fem åren har andelen varierat mellan 8 och 12 procent. Statskontoret i media Vi mäter vårt genomslag i media genom mediebevakning sedan 2012, uttryckt i artiklar som publicerats digitalt. Tabell 9. Antal digitala publiceringar Antalet digitala publiceringar * *) Mätmetoden utgår från det totala antalet digitala publiceringar om Statskontoret som fångats upp i bevakningen (Meltwater news). Därefter har statistiken rensats från sådant som inte är media i traditionell bemärkelse såsom bloggar och myndigheters och organisationers webbplatser. Det som återstår och det som vi mäter är publiceringar i rikspress, landsortspress, fackpress och etermedia. Statskontoret har utvecklat en metod för att bedöma det långsiktiga resultatet av sina rapporter. Utgångspunkten är samtliga rapporter som producerats sedan Dessa rapporter har först klassificerats i sådana som har omnämnts i riksdagstryck respektive inte omnämnts. De rapporter som omnämns har sedan i ett första steg delats in i rapporter som på något vis har lett till en förändring i linje med det eller de förslag som Statskontoret lämnat respektive sådana rapporter som enbart har nämnts utan att regeringen har tagit ställning till rapporten. De rapporter som inte omnämnts har kategoriserats efter typ av rapport. Därefter har skälet till varför de inte omnämnts analyserats närmare. Antalet lämnade rapporter ackumuleras för varje år och resultatet kan avläsas årsvis. Nedan redovisas resultatet för samtliga rapporter för åren Statistiken visar att Statskontoret förekommit i 655 artiklar och notiser i media under året, vilket är en minskning med 15 procent jämfört med 2013 och med 38 procent i förhållande till Vår bedömning är att vi har producerat färre rapporter med relevans för en bred allmänhet, som därmed fångas upp av media, under 2014 jämfört med 2013 och Under 2014 har vi också producerat något färre pressmeddelanden än tidigare. Riks- och landsortspress är de medier som dominerar i publiceringarna. De rapporter som uppmärksammats mest i media under året har handlat om reformen av körkortshantering, Socialstyrelsens dödsfallsutredningar och Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsverksamhet. Resultatet på längre sikt Även om rapporterna håller en hög kvalitet och når upp till de krav som uppdragsgivaren ställer kan det dröja innan de kommer till användning. Det gör det svårt att bedöma resultatet av de utredningar som Statskontoret gör. Slutresultatet av Statskontorets arbete kan ofta avläsas på lite längre sikt. Det beror på att förslag ska övervägas och beredas av regeringen. Rapporten från Statskontoret kan utgöra ett beslutsunderlag bland andra som regeringen behöver ta in i sina överväganden. Regeringen kan också behöva analysera behovet av och besluta om ytterligare beslutsunderlag och det kan därför gå avsevärd tid från det att vi lämnar en rapport till dess att regeringen tar ställning. Översikt Fram till och med 2014 har 259 rapporter lämnats. Av dem har 166 stycken omnämnts i riksdagstrycket. Av dessa har 89 stycken, lett till någon form av förändring i den riktning som Statskontoret föreslagit. 77 av de rapporter som har omnämnts har (ännu) inte lett fram till någon form av förändring. Tidsfaktorn har betydelse för om en rapport enbart nämns eller om den också leder fram till någon form av förändring; ju kortare tid som gått sedan en rapport publicerades, desto lägre andel förändring. Det bör noteras att inte alla av de rapporter som Statskontoret producerar har syftet att leda fram till någon förändring, utan de är mer av sammanställande karaktär, exempelvis sjukfrånvaron i staten. I dessa fall är det inte troligt att förvänta sig någon särskild åtgärd från regeringens sida. 93 rapporter har (ännu) inte omnämnts i riksdagstrycket. 17

19 Tabell 10. Översikt Statskontorets långsiktiga resultat 2014 Andel 2013 Andel 2012 Andel Totalt antal rapporter Antal rapporter som har omnämnts i riksdagstryck , , ,7 varav har lett till någon form av förändring i den riktning 89 34, , ,4 Statskontoret föreslagit regeringen i princip har följt Statskontorets förslag 32 12, , ,7 regeringen delvis har följt Statskontorets förslag eller uppmanat 33 12, , ,5 myndigheten har blivit underlag för utredning eller motsvarande 24 9,3 19 8,6 17 9,2 varav inte lett till någon form av förändring 77 29, , ,3 har nämnts i budgetpropositionen, utan någon särskild kommentar 44 17, , ,4 regeringen har kommenterat rapporten, utan att ställning 17 6,6 13 5,9 11 6,0 regeringen har ämnat återkomma till förslagen vid senare tidpunkt 8 3,1 4 1,8 4 2,2 regeringen har använt rapporten för att bekräfta den förda politiken 8 3,1 6 2,7 5 2,7 Antal rapporter som inte har omnämnts i riksdagstryck 93 35, , ,3 varav kartläggningar och delrapporter 27 10,0 20 9,0 16 8,7 skriftserien Om offentlig sektor 12 4,6 13 5,9 11 6,0 myndighetsanalyser 12 4,6 10 4,5 10 5,4 övriga ej omnämnda 42 16, , ,2 Not: Totalt antal rapporter år 2014, 2013 och 2012 avser samtliga rapporter som producerats , respektive Rapporter som omnämns Till och med 2014 har 166 rapporter omnämnts i riksdagstrycket. Av dessa har mer än hälften, 89 stycken, lett till någon form av förändring i den riktning som Statskontoret har föreslagit. Det vanligaste är att regeringen delvis har följt förslagen eller uppmanat den myndighet som omfattats av utredningen att följa förslagen. Näst vanligast är att regeringen i princip har följt förslagen. I vissa fall har Statskontorets rapporter utgjort underlag för en utredning, exempelvis inom kommittéväsendet. Det eller de förslag som Statskontoret har lämnat har då via utredningen lett fram till en proposition och till en förändring. Av de rapporter som har omnämnts har 77 stycken (ännu) inte lett fram till någon förändring. I flertalet av dessa fall (44 stycken) nämns rapporten i budgetpropositionen, utan någon särskild kommentar. I vissa fall (17 stycken) kommenterar regeringen rapporten, utan att ta ställning till eventuella förslag. I enstaka fall skriver regeringen att den ämnar återkomma till förslagen vid en senare tidpunkt. Det finns också ett antal rapporter, där regeringen använder rapportens resultat till att bekräfta den förda politiken. Rapporter som inte omnämns Fram till och med 2014 har 93 rapporter inte omnämnts i riksdagstrycket. Rapporterna är av mycket olika karaktär. För vissa typer av rapporter är sannolikheten för att de ska omnämnas i riksdagstrycket förhållandevis låg. Det kan bland annat vara fråga om uppdrag som består av kartläggningar eller delrapporter (vilka också kan vara kartläggningar). 27 av de 93 rapporterna tillhör denna kategori. Vanligtvis innehåller inte kartläggningar eller delrapporter några förslag. Det är rimligt att anta att dessa rapporter därmed inte omnämns särskilt ofta i riksdagstrycket. En annan typ av rapporter är de skrifter som framställs inom skriftserien Om offentlig sektor (OOS). Greppet är genomgående sektorsövergripande, ofta jämförande och summerande. 12 av de 93 rapporterna tillhör denna kategori. En annan typ av rapporter är myndighetsanalyser. De kan med sin speciella karaktär förväntas komma till konkret användning i Regeringskansliet och inom den berörda myndigheten, utan att det nödvändigtvis går att utläsa i riksdagstrycket. 12 av de 93 rapporterna tillhör denna kategori. 42 rapporter kan inte hänföras till någon av ovanstående kategorier. Statskontoret har i likhet med tidigare år särskilt studerat dessa. Rapporterna är av olika karaktär och det går inte att utläsa några tydliga mönster, men drygt hälften av rapporterna är sådana att man inte kan förvänta sig något omnämnande i riksdagstrycket. 18

20 Sammanfattande bedömning Statskontoret följer det långsiktiga resultatet genom att följa utvecklingen över tid. I förhållande till årsredovisningen 2013 har resultaten förbättrats något. Andelen rapporter som lett till någon form av förändring har ökat från 32 till 34 procent. Som nämndes inledningsvis är det svårt att bedöma det långsiktiga resultatet av de utredningar som Statskontoret gör. Men om man tar hänsyn till dessa svårigheter och till de olika typer av uppdrag som Statskontoret genomför får verkningsgraden ändå betraktas som förhållandevis hög. Statskontorets ambition är att följa resultat och trender framöver i kommande årsredovisningar i enlighet med den metod som vi har utvecklat. Avbrutna eller avböjda uppdragsdialoger och förfrågningar Inför varje regeringsuppdrag och i samband med förfrågningar från departement och kommittéer genomförs en så kallad uppdragsdialog. Alla uppdragsdialoger eller förfrågningar leder inte till ett uppdrag, utan en del avbryts eller avböjs. Tabell 11. Avbrutna eller avböjda uppdragsdialoger och förfrågningar Regeringsuppdrag Departementsuppdrag Kommittéuppdrag Totalt Antalet avbrutna eller avböjda uppdragsdialoger och förfrågningar varierar mellan olika år liksom sammansättningen mellan regeringsuppdrag och departements- och kommittéuppdrag. Under 2014 har totalt 27 stycken uppdragsdialoger eller förfrågningar avbrutits eller avböjts. Det är något färre i förhållande till uppdragsdialoger om regeringsuppdrag har avbrutits under året, varav fyra har avbrutits på grund av resursbrist inom Statskontoret. Särskilt under hösten 2014 har uppdragsläget varit ansträngt. Som jämförelse kan nämnas att under 2013 och 2012 avbröts inte någon uppdragsdialog av detta skäl. Under året har det vanligaste skälet till att det inte blivit något regeringsuppdrag varit förändrade förutsättningar hos uppdragsgivaren eller att uppdragsgivaren valt andra lösningar för att få frågan utredd. Uppdrag åt departement och kommittéer genomförs efter överenskommelse. De kan avse både att utföra självständiga utredningar och stabsbiträden. Sju förfrågningar om att utföra självständiga utredningar har avböjts (samtliga har avsett statliga kommittéer). När det gäller stabsbiträden har två avböjda förfrågningar avsett Regeringskansliet och tre stycken har avsett statliga kommittéer. Den helt dominerande orsaken har varit resursbrist inom Statskontoret. Regeringsuppdrag prioriteras alltid. Remissverksamheten Statskontoret är en sektorsoberoende remissinstans. Under 2014 besvarades 97 remisser, vilket är en kraftig minskning jämfört med 2013 då 146 remisser besvarades. Den genomsnittliga kostnaden för att besvara en remiss var 16,3 tkr under 2014, vilket är en liten minskning jämfört med 2013 då kostnaden uppgick till 17 tkr. Utredningar, utvärderingar och uppföljningar Figur 2. Kostnader för Utredningar, utvärderingar och uppföljningar i förhållande till Statskontorets totala kostnader. 84% Övrigt Utredningar Verksamhetsområdet Utredningar, utvärderingar och uppföljningar är det mest omfattande inom Statskontoret och svarar för 84 procent av kostnaderna. Under 2013 och 2012 stod området för 75 respektive 86 procent av kostnaderna. 19