Löften till cancerpatienter - samlad resultatredovisning

Transkript

1 Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - samlad resultatredovisning December 2016

2 INNEHÅLL INLEDNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 STANDARDISERADE VÅRDFÖRLOPP... 4 Figur 1. Antal patienter som genomgått standardiserat vårdförlopp sedan augusti 2015, sydöstra sjukvårdregionen... 4 Figur 2. Ledtider SVF, andel patienter inom maximal ledtid, sydöstra sjukvårdsregionen... 4 Figur 3. Antal patienter som genomgått SVF per månad samt andel som startat cancerbehandling, Region Östergötland... 5 Figur 4. Antal patienter som genomgått SVF per månad samt andel som startat cancerbehandling, Landstinget i Kalmar län... 5 Figur 5. Antal patienter som genomgått SVF per månad samt andel som startat cancerbehandling, Region Jönköpings län... 5 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor (om inte annat anges i standardiserade vårdförlopp)... 6 Figur 6. Andel inom fyra veckor för sydöstra regionen och alla diagnoser Figur 7. Tid till behandling för sydöstra regionen, alla diagnoser Figur 8. Tid till behandling för alla diagnoser, uppdelad på patientens hemlän Figur 9. Tid till behandling för sydöstra regionen, uppdelad på diagnos Figur 10. Tid till behandling för Östergötlands län (patientens hemlän), uppdelad på diagnos Figur 11. Tid till behandling för Jönköpings län (patientens hemlän), uppdelad på diagnos Figur 12. Tid till behandling för Kalmar län (patientens hemlän), uppdelad på diagnos LÖFTE 2 Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice Figur 13. Multidisciplinär konferens för sydöstra regionen, alla diagnoser Figur 14. Multidisciplinär konferens för alla diagnoser, uppdelad på patientens hemlän

3 Figur 15. Multidisciplinär konferens för alla diagnoser, uppdelad på diagnos Figur 16. Multidisciplinär konferens för Östergötlands län (patientens hemlän), uppdelad på diagnos Figur 17. Multidisciplinär konferens för Jönköpings län (patientens hemlän), uppdelad på diagnos Figur 18. Multidisciplinär konferens för Kalmar län (patientens hemlän), uppdelad på diagnos LÖFTE 3 Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan LÖFTE 4 Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort Figur 19. Måluppfyllelse enligt 7 av Socialstyrelsens indikatorer 2014, utifrån folkbokföringsort och alla diagnoser Figur 20. Måluppfyllelse enligt 7 av Socialstyrelsens indikatorer Q3 2016, utifrån folkbokföringsort och alla diagnoser Figur 21. Palliativa indikatorer, trend januari oktober 2016 i Kalmar län Figur 22. Täckningsgrad till Svenska Palliativregistret. Utveckling 2011 t.o.m. Q LÖFTE 5 Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram Figur 23. Andelen vaccinerade med minst en dos HPV-vaccin, flickor födda Data t.o.m Figur 24. Rekommendation av antal provtagningar samt tillfälle då de ska tas. Socialstyrelsen Tabell 1. Deltagandefrekvens och andel selekterade från screeningen i Sydöstra regionen, januari-oktober LÖFTE 6 Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet Definitioner för löfte 1 och löfte

4 Vi vill gärna veta vad du tycker! Inom Regionalt cancercentrum sydöst arbetar vi kontinuerligt med att utveckla redovisningen av relevanta kvalitetsindikatorer, exempelvis aktuella väntetider inom cancervården i vår region. Resultatredovisningen är en del i det arbetet. Tanken är att Resultatredovisningen ska vara ett användbart verktyg för dig som vill vara med och utveckla framtidens cancervård. Därför vill vi gärna veta vad du tycker om den. Får du reda på det du behöver? Presenteras data på ett användbart sätt? Har du förbättringsförslag? Maila in dina svar till oss: Srinivas Uppugunduri verksamhetschef srinivas.uppugunduri@regionostergotland.se Sofie Drake af Hagelsrum kommunikatör, webbredaktör sofie.drake.af.hagelsrum@regionostergotland.se Lisa Åkesson statistiker lisa.akesson@regionostergotland.se Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 1

5 INLEDNING Regionalt cancercentrum sydöst sammanställer regelbundet rapporter som belyser cancervårdens aktuella måluppfyllelse och utveckling över olika tidsperioder. Målnivåer för sydöstra sjukvårdregionen formulerades 2011 av regionledningen som sex löften till patienter och medborgare. Alla cancerpatienter i vår region ska: 1. Få behandling inom fyra veckor (om inte annat anges i standardiserade vårdförlopp) 2. Erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice 3. Vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan 4. Få lika god palliativ vård oavsett bostadsort 5. Erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram 6. Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet För att kunna få en uppdaterad och samlad värdemätare över regionens cancervårdsresultat utifrån löfte 1 och 2 har stora cancergrupper, som motsvarar cirka hälften av alla nya cancerfall, tagits med i redovisningen. Diagnoserna är: - Bröstcancer - Huvud-halscancer - Lungcancer - Kolorektalcancer (ej akuta) - Prostatacancer (medel- eller högrisk). Resultaten av de specifika cancergrupperna redovisas utifrån olika tidsperioder och är uppdelade på patientens hemlän. Diagnosspecifika resultatredovisningar med kommentarer från respektive processledare är nu också tillgängliga. Samtliga av dessa rapporter tas fram och publiceras av RCC Sydöst tre gånger per år. Från och med 2017 kommer rapporterna att publiceras två gånger per år, i mitten på maj samt i mitten på november. Framtida rapporter kan även komma att se annorlunda eftersom standardiserade vårdförlopp (SVF) ställer nya krav på vilka tidpunkter som ska redovisas i registren. Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 2

6 SAMMANFATTNING Standardiserade vårdförlopp: En första redovisning av resultaten av standardiserade vårdförlopp finns nu på cancercentrum.se. I denna rapport visas ett par bilder från sydöstra sjukvårdsregionen. Löfte 1: Det är mycket glädjande att notera att andelen patienter som får behandling inom 4 veckor är mer än 30 % för första gången sedan vi började mäta Framförallt är det Jönköping och Kalmar som står för förbättringen i andelen patienter som får behandling inom 4 veckor, men även andelen som fick behandling inom 8 veckor har ökat jämfört med tidigare period. De olika cancerdiagnoserna har olika långt kvar för att uppfylla löfte 1. Kolorektalcancer har störst andel patienter med behandlingsstart inom 4 veckor. Stora utmaningar kvarstår för hela sydöstra sjukvårdsregionen när det gäller löfte 1, men vi ser tecken på förbättringar sedan SVF införts för flera diagnoser. Löfte 2: Sjukvårdsregionen har hög andel patienter som diskuteras på multidisciplinär konferens (MDK). Vi ser en stadig förbättring för denna indikator i alla tre län om man följer utvecklingen sedan vi började mäta (2012). Rutinen är väl etablerad för bröst, kolorektal samt huvud och halscancer, men utrymme finns för ytterligare förbättringar, särskilt inom sjukdomsgrupperna lung- och prostatacancer. Det är en stadig förbättring av andelen högriskpatienter inom prostatacancer som diskuteras på MDK. Löfte 3: Pilotprojektet att digitalisera Min vårdplan pågår i två av sydöstra regionens län, Östergötland och Jönköping. Reviderat vårdprogram för cancerrehabilitering är ute på remissrunda 2 och beräknas vara klart under första halvåret av Mötesplatserna Andrum (Linköping) och Hjärtats hus (Jönköping) har varit uppskattat och inspirerar Kalmar att starta en plats med liknande koncept. Patienters upplevelser av att utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp mäts sedan maj 2016 med hjälp av en nationell patientenkät. RCC Sydöst har fått uppdraget att bilda en nationell arbetsgrupp som ska utreda och utarbeta ett förslag om hur RCCs stöd för PROM och PREM ska se ut. Löfte 4: Det finns fortfarande skillnader i den palliativa vården inom den sydöstra sjukvårdsregionen. Men resultaten i denna rapport visar att måluppfyllelsen generellt ökar i regionen de senaste åren. Det som främst skiljer kommunerna och vårdformerna åt är hur man använder sig av smärt- och symtomskattningsinstrument. Den årliga konferensen Palliation sydöst hölls i Kalmar september 2016 och fokuserade just på smärtskattning och övrig symtomskattning. Löfte 5: Det är fortsatt hög aktivitet i hälsofrämjande arbete och screeningverksamhet för cervixoch bröstcancer. Samtliga bröstcancerscreening-enheter i sydöstra sjukvårdsregionen klarar av uppsatta målvärden för deltagandefrekvens i screeningprogrammet och andel selekterade för kompletterande utredning. Löfte 6: Den nationella databasen Cancerstudier i Sverige gick i drift den 7 september. Arbetet i den nationella arbetsgruppen till stöd för klinisk cancerforskning (NASKC) har avslutats och en rapport har skickats till RCC i samverkan. Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 3

7 STANDARDISERADE VÅRDFÖRLOPP De standardiserade vårdförloppen ska förkorta tiden mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. De är framtagna nationellt och beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka tidsgränser som gäller dels för hela förloppet, dels för de olika utredningsstegen. Tidsgränserna ska enbart omfatta medicinskt motiverad tid och varierar mellan diagnoser och behandlingar. Det är nu totalt 18 diagnoser som har standardiserade vårdförlopp. En första redovisning av resultaten av standardiserade vårdförlopp finns på cancercentrum.se. Antal patienter som genomgått ett standardiserat vårdförlopp och väntetider för patienter med cancer som utretts enligt standardiseringsförlopp finns presenterat. Det går att se hur det ser ut nationellt men även på region och landstingsnivå. Nedan följer ett par exempel på hur det ser ut för sydöstra sjukvårdsregionen. Statistiken i sin helhet finns här: Sydöstra sjukvårdsregionen Figur 1. Antal patienter som genomgått standardiserat vårdförlopp, sydöstra sjukvårdregionen. Hämtad Sydöstra sjukvårdsregionen Figur 2. Ledtider SVF, andel patienter inom maximal ledtid, sydöstra sjukvårdsregionen. Hämtad Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 4

8 I figur 3-5 visas antal patienter som genomgått SVF per månad som ett blått fält och den mörkare linjen visar hur många av dessa som startat en cancerbehandling.. Region Östergötland Figur 3. Antal patienter som genomgått SVF per månad samt antal som startat cancerbehandling, Region Östergötland. Hämtad Landsting i Kalmar län Figur 4. Antal patienter som genomgått SVF per månad samt antal som startat cancerbehandling, Landstinget i Kalmar län. Hämtad Region Jönköpings län Figur 5. Antal patienter som genomgått SVF per månad samt antal som startat cancerbehandling, Region Jönköpings län. Hämtad Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 5

9 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor (om inte annat anges i standardiserade vårdförlopp) Figur 6. Andel inom fyra veckor för sydöstra regionen och alla diagnoser. Fem diagnoser som motsvarar ca 50 % av alla cancerfall har slagits ihop för att få en generell bild av cancervårdens väntetider. Det är mycket glädjande att notera att andelen patienter som får behandling inom 4 veckor är mer än 30 % för första gången sedan vi började mäta Den nationella ledtidssatsningen Varje dag räknas startade under hösten 2015 i sydöstra sjukvårdsregionen och har inneburit nya rutiner och processer genom införande av standardiserade vårdförlopp (SVF). Det finns fortfarande stora utmaningar kvar innan vi kan uppfylla löfte 1. SVF för tjock- och ändtarmscancer (kolorektal), bröstcancer och lungcancer lanserades under olika delar av 2016 och vi kan hoppas på ytterligare förändring och förbättringar. Samtidigt måste man vara försiktig med tolkning av sista kvartalen på grund av fördröjd rapportering. Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 6

10 Figur 7. Tid till behandling för sydöstra regionen, alla diagnoser. Vi ser en avsevärd förbättring av andelen patienter som får behandling inom 4 veckor från 21 % i Q1-Q till 28 % i Q1-Q Andel patienter som får behandling inom 8 veckor har också ökat från 61 % i Q1-Q till 70 % i Q1-Q Det är också glädjande att notera att även andelen patienter som fått vänta mer än tre månader på behandlingsstart minskade från 25 % Q1-Q till 17 % i Q1-Q Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 7

11 (Totalantal) (461) (457) (438) (331) (314) (358) (301) (253) (275) (287) (235) (250) Figur 8. Tid till behandling för alla diagnoser, uppdelad på patientens hemlän. En större andel patienter i Jönköpings län (64 % respektive 78 %) och i Kalmar län (61 % respektive 75 %) fick behandling inom 8 veckor om man jämför Q1-Q med Q1-Q Läget i Östergötland var oförändrat. Samtidigt är det glädjande att det finns en klar tendens till minskning av andel patienter som fick vänta mer än 12 veckor för alla län. Andelen som fick vänta mer än 12 veckor halverades i Jönköpings län. Jönköpings län har störst andel patienter med behandlingsstart inom fyra veckor (Figur 8). Andel patienter som fick behandling inom 4 veckor har ökat markant från 34 % (Q1-Q2 2015) till 45 % (Q1-Q2 2016). Även Kalmar visar en stark förbättring med ökning av antalet från 18 % (Q1-Q2 2015) till 36 % (Q1-Q2 2016). Läget i Östergötland var oförändrat. Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 8

12 (Totalantal) (161) (200) (164) (114) (382) (441) (353) (371) (258) (237) (263) (170) (65) (66) (54) (61) (184) (158) (140) (118) Figur 9. Tid till behandling för sydöstra regionen, uppdelad på diagnos. De olika cancerdiagnoserna har olika långt kvar för att uppfylla löfte 1, se figur 9. Det är fortsatt en positiv utveckling av ökande andel patienter som får behandling inom 8 veckor för bröstcancer om man jämför Q1-Q med Q1-Q (82 % respektive 89 %). I bröstcancerregistret från och med har variabeln Datum för första vårdkontakt ersatts av Beslutsdatum för välgrundad misstanke om cancer. Därför bör jämförelser mellan väntetider för bröstcancer innan och efter 2016 tolkas med försiktighet. Det är en positiv utveckling även för kolorektalcancer under samma period (83 % respektive 88 %). Kolorektalcancer har störst andel patienter som får behandling inom 4 veckor. Det bör även nämnas att andelen patienter som har behövt vänta över 12 veckor minskar stadigt för både bröst och kolorektalcancer. Det är små förändringar i andel patienter med huvud- och halscancer som får behandling inom 4 veckor (9 % respektive 15 %) och inom 8 veckor (53 % respektive 59 %). Det är Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 9

13 ett liknade mönster för lungcancer med små förändringar i andel patienter som får behandling inom 4 veckor (11 % respektive 16 %) och inom 8 veckor (47 % respektive 56 %). Stora utmaningar kvarstår för hela sydöstra sjukvårdsregionen när det gäller tid till behandling för patienter med prostatacancer, men vi ser tecken på förbättringar sedan SVF infördes för prostatacancer under hösten Andelen patienter som fick behandling inom 9-12 veckor ökade till 13 % under första perioden Patienter som fick vänta mer än 12 veckor minskade något under första perioden Även om väntetiderna för prostatacancer fortfarande är längst i alla tre länen jämfört med övriga diagnoser så är det glädjande att notera dessa små förändringar. (Totalantal) (62) (73) (67) (44) (186) (179) (166) (149) (105) (99) (114) (50) (27) (28) (21) (30) (81) (78) (70) (58) Figur 10. Tid till behandling för Östergötlands län (patientens hemlän), uppdelad på diagnos. Den samlade bilden för hela sydöstra sjukvårdsregionen återspeglas i Östergötlands län med vissa skillnader. Andel patienter som fick behandling inom 4 veckor ökade endast för kolorektalcancer om man jämför Q1-Q med Q1-Q (22 % respektive 36 %). Under samma period var andel Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 10

14 patienter som får behandling inom 8 veckor oförändrad på 80 % för bröstcancerpatienter och för kolorektalcancer patienter (70 %). Samma trend noterades för huvud - och halscancer (40 %) och lungcancer (55 %). Införande av SVF för prostatacancer påbörjades under hösten 2015 och vi kan se tecken på små förbättringar. Andel patienter som fick behandling inom 12 veckor ökade till 23 %. Andel patienter som fick vänta mer än 12 veckor minskade för första gången (96% till 77%). Förhoppningsvis kommer fortsatt arbete med förändring av rutiner och arbetssätt ge resultat under (Totalantal) (44) (71) (46) (33) (100) (149) (101) (131) (91) (75) (88) (41) (24) (24) (24) (16) (55) (39) (42) (32) Figur 11. Tid till behandling för Jönköpings län (patientens hemlän), uppdelad på diagnos. Den samlade bilden för hela sydöstra sjukvårdsregionen återspeglas även i Jönköpings län. Andel patienter som får behandling inom 4 veckor för bröstcancer respektive kolorektalcancer är högst i Jönköpings län (60 % respektive 56 % Q2 2016). Andel patienter som får behandling inom 8 veckor Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 11

15 har förbättrats ytterligare om man jämför Q1-Q med Q1-Q för bröstcancerpatienter (88 % respektive 95 %) och för kolorektalcancerpatienter (88 % respektive 93 %). Det är en större andel som får behandling inom 8 veckor även för huvud-och halscancer (63 % respektive 81 %) och för lungcancer (41 % respektive 63 %). Det är också glädjande att notera att andelen som har väntat mer än 12 veckor har minskat stadigt för alla cancerformer med undantag av prostatacancer. Bilden är lite mer svårtolkad för prostatacancer pga. svagare inrapportering och vi kan tyvärr inte bekräfta de tecken på små förändringar som vi rapporterade i tidigare rapport. Andel patienter som fick vänta mer än 12 veckor minskade visserligen men ligger kvar på hög nivå. Förhoppningsvis kommer fortsatt arbete med förändring av rutiner och arbetssätt ge resultat under (Totalantal) (55) (56) (51) (37) (96) (113) (86) (91) (62) (63) (61) (79) (14) (14) (9) (15) (48) (41) (28) (28) Figur 12. Tid till behandling för Kalmar län (patientens hemlän), uppdelad på diagnos. Det är en stor ökning av andel patienter som får sin behandling inom 4 veckor för kolorektalcancer (48 % respektive 68 %) men även bröstcancer (16 % respektive 31 %) om man jämför Q1-Q med Q1-Q Det är fortsatt positiv utveckling av andel patienter som fick sin behandling inom Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 12

16 8 veckor för bröstcancer (80 % respektive 95 %) medan för kolorektalcancer var det oförändrat på 95 %. Liknande trend finns för lungcancer med en ökning av andelen patienter som får behandling inom 8 veckor (46 % respektive 50 %) men oförändrad för 4 veckor (14 %). Siffror för huvud- och halscancer är svårtolkade på grund av lågt antal fall totalt. Införande av SVF för prostatacancer påbörjades under hösten 2015 och vi ser små tecken på förändring även i Kalmar län. Andel patienter som fick behandling inom 8 veckor i Q ökade till 5 % och inom 12 veckor till 8 %. Andel patienter som fick vänta mer än 12 veckor minskade för första gången till 86 %. Förhoppningsvis kommer fortsatt arbete med förändring av rutiner och arbetssätt ge resultat under Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 13

17 LÖFTE 2 Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice Figur 13. Multidisciplinär konferens för sydöstra regionen, alla diagnoser. Multidisciplinär konferens (MDK) är en viktig kvalitetsvariabel för löfte 2 och har blivit en handläggningsprincip som praktiseras för de allra flesta fallen. Sammantaget över tid ser vi en stadig förbättring och nu är det över 90 % av patienterna i de fem diagnosgrupperna som får sina fall diskuterade på MDK. Siffrorna för senast redovisade kvartal måste tolkas försiktigt på grund av svag inrapportering av kvalitetsvariabeln för diagnoserna lungcancer och huvud-halscancer. Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 14

18 Figur 14. Multidisciplinär konferens för alla diagnoser, uppdelad på patientens hemlän. Vi ser en stadig förbättring i alla tre län om man följer utvecklingen sedan vi började mäta med mindre fluktuationer mellan perioderna. Det är 90 % av patienterna i de fem diagnosgrupperna som får sina fall diskuterade på MDK i Kalmar och Jönköping. Östergötland visade en liten minskning under Q1 och Q Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 15

19 Figur 15. Multidisciplinär konferens för alla diagnoser, uppdelad på diagnos. Rutinen att ha MDK är väl etablerad för bröstcancer, kolorektalcancer. Rutinen verkar vara väl etablerad för huvud-och halscancer även om det var en liten minskning under Q3-Q så har det skett en förbättring och andelen hamnade på 99 % under Q1-Q Nära 100 % av patienterna i dessa tre diagnosgrupper får sina fall diskuterade på MDK. Det finns en förbättringspotential inom lungcancervården men antal patienter som får sina fall diskuterade på MDK har länge legat kring 75 %. SVF för prostatacancer påbörjades under hösten 2015 och förändrade rutiner har haft verkan även på MDK. Det är en stadig förbättring av andelen högriskpatienter inom prostatacancer som får tillgång till MDK. Andelen har ökat till 45 % i Q1-Q Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 16

20 (Totalantal) (36) (56) (37) (41) (201) (187) (177) (167) (148) (134) (144) (79) (33) (23) (29) (28) (105) (104) (91) (73) Figur 16. Multidisciplinär konferens för Östergötlands län (patientens hemlän), uppdelad på diagnos. Rutinen att ha MDK är väl etablerad för bröstcancer och kolorektalcancer i Östergötland, där alla patienter får tillgång till MDK. Rutinen är väletablerad för huvud-halscancer (96 %). Viss förbättringspotential finns för lungcancer men data för Q1-Q 2 måste tolkas med försiktighet pga. av lägre täckningsgrad. Även prostatacancer visar förbättringar och större antal MDK rapporteras ha utförts för prostatacancerpatienterna om man jämför Q1-Q med Q1-Q (20 % respektive 32 %). Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 17

21 (Totalantal) (28) (43) (48) (23) (108) (164) (116) (141) (111) (95) (118) (63) (25) (26) (23) (21) (66) (66) (52) (41) Figur 17. Multidisciplinär konferens för Jönköpings län (patientens hemlän), uppdelad på diagnos. Rutinen att ha MDK är väl etablerad för bröstcancer, kolorektalcancer och huvud-halscancer i Jönköping. 100 % av patienterna fick sina fall diskuterade på MDK. Även lungcancer förbättrades och 93 % av patienterna fick sina fall diskuterade på MDK (Q1-Q2 2016). Rutinen att ha MDK för prostatacancerpatienterna har börjat ta fart och 48 % av patienterna fick sina fall diskuterat på MDK. Det är en stigande trend 2016 men data måste tolkas försiktigt pga. lågt antal inrapporterade fall. Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 18

22 (Totalantal) (39) (44) (32) (18) (110) (135) (102) (101) (86) (78) (70) (104) (13) (16) (8) (19) (61) (51) (41) (35) Figur 18. Multidisciplinär konferens för Kalmar län (patientens hemlän), uppdelad på diagnos. Rutinen att ha MDK i Kalmar verkar vara väl etablerad för bröstcancer, kolorektalcancer och även för huvud-halscancer. 100 % av alla tre diagnoserna fick sitt fall diskuterat på MDK. Det finns en förbättringspotential inom lungcancervården men även här finns en långsam förbättring. Antal patienter som får sitt fall diskuterat på MDK har ökat från 57 % till 63 % (Q1-Q respektive 2016). Stora förbättringar har skett när det gäller andel patienter som får MDK för högriskgruppen av prostatacancer och andelen har ökat från 66 % i början av 2105 till 72 % i början av Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 19

23 LÖFTE 3 Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan Kontaktsjuksköterskor Det finns nu 337 kontaktsjuksköterskor i sydöstra regionen som ser till att patienter får en vårdplan vid diagnosbeskedet med en tidslinje så att nästa steg är planerat. Detta förbättrar för patienter och närstående, som kan planera för undersökningar och behandlingar i samråd med vården. Kontaktsjuksköterskorna samordnar också cancerrehabiliteringen från dag ett och ser till att patienterna får information om vikten av egenvård. Kontaktsjuksköterskenätverket har haft möte den 25 oktober med omkring 115 deltagare. Pilotprojektet att digitalisera Min vårdplan Det är tre landsting/regioner i Sverige som testar att använda Min vårdplan på det it- baserade verktyget Stöd och behandling. Pilotprojektet av Min vårdplan kommer att göras i Jönköping på onkologen där bröstcancerpatienter behandlas med cytostatika och/eller strålbehandling. I Östergötland är det prostatacancerpatienter som ingår i pilotprojektet. Det kommer att vara patienter inom varje diagnosgrupp. Även Uppsala-Örebro deltar i pilotprojektet och där ingår kolorektalcancerpatienter. Det finns även intresse hos andra kliniker och det kan hända att fler går in i pilotprojektet under I samband med Temadag om cancerrehabilitering den 25 oktober i Nässjö presenterade patientföreträdare fördelar och behov av kommunikation och att ha Min vårdplan på nätet. Fördelarna med att Min vårdplan blir it-baserad är att patienterna kan kommunicera med vården men även att de kan få svar från sin kontaktsjuksköterska. Här finns en artikel som beskriver pilotprojektet mer detaljerat: Aktiva överlämningar Det är viktigt att vården arbetar med aktiva överlämningar, så att kommunikationen fungerar väl mellan de vårdande enheterna. Hur kommunikationen ska förbättras och säkerställa överlämningarna är något som diskuterats på Temadag om cancerrehabilitering och i andra forum. I enkätsvaren från Temadag om cancerrehabilitering 25 oktober framkom också ett behov av mer samarbete med primärvården och kommunerna. Vårdpersonal ser också värdet av att patientföreträdare kommer in i vården när det gäller vårdutveckling. sida 20

24 Stödverksamhet för personer med stomi ILCO Tarm- uro- och stomiförbundet har haft tre regionkonferenser för att bygga upp en stödverksamhet för personer med tarm- och urodiagnoser. Det blir utbildningsdagar april 2017 i Stockholm för stödpersoner som kommer att jobba nationellt med telefonkontakter. Cancerrehabilitering, nationellt vårdprogram Vårdprogrammet för cancerrehabilitering 2016 är ute på remissrunda 2 och beräknas vara klart under första halvåret Gällande vårdprogram finns här: Mötesplatser för cancerpatienter Projektet Hjärtats hus i Jönköping har välbesökta träffar i flygeln vid Ryhovs Herrgård. Även Andrum i Linköping har varit uppskattat under våren och hösten Nu har också Kalmar tankar på att bilda något liknande Andrum och Hjärtats hus. Tanken är att detta ska vara mötesplatser där patienter och närstående får möjlighet att träffas med inslag av föreläsningar. Patient och närståenderåd (PNR) RCC Sydösts Patient och närståenderåd består av 15 personer från olika föreningar med schemalagda möten två gånger/termin. Patient och närståenderådet träffades den 8 december för det sista mötet för Patientföreträdare från PNR finns bland annat representerade i: RCCs ledningsgrupp Bäckenrehabiliteringsprocessen Palliativa processen Bröstcancerprocessen Kolorektalcancerprocessen Det finns ett beslut att då en patientföreträdare ska medverka i ett projekt ska RCCs verksamhetschef skriva under överenskommelsen som gäller mellan patientföreträdare och RCC. sida 21

25 Bäckenrehabilitering En nulägeskartläggning har genomförts, för att synligöra resurser och kompetenser, samt identifiera brister inom bäckenrehabilitering i sydöstra sjukvårdsregionen. För att ytterligare sätta fokus på patientperspektivet intervjuades nio personer med bäckenkomplikationer från hela sjukvårdsregionen. En workshop kommer att arrangeras av RCC Sydöst i mars 2017, som ska vara en grund för fortsatt arbete. Målet med dagen är att lägga grunden till lokala/regionala eller sjukvårdsregionala nätverk, med multiprofessionell kompetens, som fortsätter att arbeta med de förbättringsområden som framkommit under kartläggningen och som man enats om att prioritera. PROM och PREM Patientrapporterade mått Från och med maj 2016 mäts patienters upplevelser av att utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp. Det görs genom en nationell patientenkät med 26 frågor som används för alla vårdförlopp oavsett cancerdiagnos. Frågorna innehåller åtta dimensioner/områden för att mäta patientens och/eller närståendes upplevelse av vården. Både de patienter som har fått en cancerdiagnos och de som enligt utredningen inte har cancer får möjlighet att besvara enkäten. De skickas ut sex till åtta veckor efter avslutat SVF. Första rapporten om patienternas upplevelser av standardiserade vårdförlopp är publicerad och kan hämtas från Cancercentrum.se. Rapport: Så tycker patienterna om standardiserade vårdförlopp. Stöd för PROM och PREM Regionala Cancercentrum i samverkan har beslutat att utreda hur RCC kan stödja hantering av patientenkäter på ett samlat sätt. Syftet med detta är bl.a. att kvalitetssäkra cancersjukvården och att fånga in patientrapporterade utfallsmått. RCC Sydöst har fått uppdraget att bilda en nationell arbetsgrupp som får i uppgift att snabbt utreda och i samråd med våra intressenter utarbeta ett förslag om hur RCCs stöd ska utformas och vad det ska innehålla. Vi förväntas att beröra bl.a. följande frågor: Hur ska/kan RCC stödja PROM/PREM på bästa sätt? Ska både PROM och PREM stödjas eller endast en del? Vad finns det för erfarenheter idag? Erfarenheter från Registercentrum och kvalitetsregister som arbetat med frågan Finansiering? Arbetsgruppen består utav representanter för alla RCC, AKI, SKL och kommer även inkludera en patientrepresentant. Ett första möte äger rum i januari Vi tror det är nödvändigt med en omstart i PROM och PREM-frågor. RCC Sydöst är har ett särskilt intresse i frågan och siktar på att bli ett nationellt kunskapscenter och vara en förebild i arbetet med patientrapporterade mått. sida 22

26 Upphandling av tryckeritjänster Tillsammans med andra RCC har vi bildat en nationell arbetsgrupp och samarbetar med Kommentus på SKL för att genomföra nationell upphandling av tryckeritjänster. Detta projekt syftar till att underlätta beställning och utdelning av PROM och PREM enkäter. Vi har tagit fram ett underlag för kravspecifikation och detta ska nu kompletteras. Detta underlag beskriver processer och krav för en tänkt upphandling av tryckeri- och skanningstjänster som ska integreras med den nuvarande systemlösningen på INCA. sida 23

27 LÖFTE 4 Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort I vår region avlider årligen människor, en av fyra i cancer. De flesta med behov av palliativa insatser under kortare eller längre perioder, oavsett var vården sker. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som på patientnivå mäter i vilken grad personen som avlidit fått del av den palliativa vårdens innehåll, till exempel avseende brytpunktssamtal, smärtskattning, övrig symtomskattning, munhälsobedömning och vidbehovsordination för viktiga symtom som bland annat smärta och ångest. Då tillgången till palliativ vård är ojämlik över landet utformade 2013 Socialstyrelsen på uppdrag av Socialdepartementet ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, omfattande ALLA åldrar och ALLA diagnoser. För att kunna göra uppföljningar och utvärderingar på vårdens processer och resultat används kvalitetsindikatorer. I kunskapsstödet presenteras nio kvalitetsindikatorer där åtta indikatorer i dagsläget fångas via registrering i Svenska palliativregistret. De åtta indikatorerna är: Täckningsgrad i registret Förekomst av trycksår (grad 2 4) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid Dokumenterad munhälsobedömning Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal) Nedanstående två diagram, figur 19 och 20, visar på hur måluppfyllelsen (resultat/mål) utvecklats de senaste två åren. Sju av de ovan presenterade indikatorerna (täckningsgrad exkluderat) är här sammanslagna i ett index där varje indikator viktas lika. Utgångsläget visade även i vår region på stora variationer det vill säga det är skillnad utifrån bostadsort hur vi möter personers behov i livets slutskede. sida 24

28 Figur 19. Måluppfyllelse enligt 7 av Socialstyrelsens indikatorer 2014, utifrån folkbokföringsort och alla diagnoser Figur 20. Måluppfyllelse enligt 7 av Socialstyrelsens indikatorer Q3 2016, utifrån folkbokföringsort och alla diagnoser sida 25

29 I figur 20 ses fortfarande skillnader utifrån bostadsort och tillgången till god palliativ vård. Men resultaten visar att måluppfyllelsen ökar generellt i den sydöstra sjukvårdsregionen de senaste åren. Allt fler, oavsett diagnos och vårdplats, får tillgång till den palliativa vårdens innehåll. Idag når nästan alla kommuner en måluppfyllelse på > 60 % för sina medborgare, den generella måluppfyllelsen är högre och variationerna har minskat. De kommuner som ökat mest i måluppfyllelse har fler brytpunktssamtal med patienten registrerade. De har även utvecklat sitt användande av smärt- och symtomskattningsinstrument. Resultatet blir att fler döende har fått ett läkarsamtal om vårdens inriktning och mål, samt fått sin smärta eller annat symtom skattat var det 10 kommuner som hade en måluppfyllelse på >70 %. Den siffran är vid senaste mätningen 2016, 16 stycken kommuner. Det som främst skiljer de olika kommunerna och vårdformerna åt är hur man använder sig av smärtoch symtomskattningsinstrument. I Kalmar län ses en positiv trend. Nedanstående diagram, figur 21, visar hur man i Kalmar län ökat smärt och symtomskattningen sedan januari Bilden är tagen direkt från Kvalitetsportal.se Figur 21. Palliativa indikatorer, trend januari oktober 2016 i Kalmar län I januari 2014 registrerade man 22,37 % i symtomskattning. I oktober 2016 har antalet symtomskattningar fördubblats till 46,79 %. Antalet smärtskattningar har mellan januari 2014 till oktober 2016 ökat från 47,37 % till 70,64 %. Det palliativa rådgivningsteamet i Kalmar län har arbetat för denna positiva utveckling genom nätverket med palliativa ombud, som finns i alla kommuner och inom olika verksamheter i landstinget. Den årliga regionala konferensen Palliation sydöst i Kalmar september 2016 besöktes av 330 medarbetare från hela regionen. Där fanns fokus just på smärtskattning och övrig symtomskattning. Processledare Jessica Eriksson visade på goda exempel och att man genom att börja använda smärt- sida 26

30 och symtomskattningsinstrument kan förbättra sin måluppfyllelse betydligt. Genom den regionala processgrupp som finns i Palliativ vård, är syftet att nå ut till de olika verksamheterna i regionen. Under 2016 har det varit 4 fysiska möten och flera telefonmöten för att tillsammans driva den palliativa vården framåt. I Resultatredovisningen från september 2016 såg man att täckningsgraden i svenska palliativa registret minskade det senaste året, i framförallt Region Östergötland och Kalmar län. Det togs då krafttag för att göra medarbetarna i regionen medvetna om detta. Arbetsgruppen fick till uppgift att försöka vända trenden, genom att visa på resultat och driva fram förbättringsarbeten. Nedanstående diagram, figur 22, visar hur täckningsgraden per kvartal (i registret registrerade avlidna/totalt antal avlidna) utvecklats i vår region. Figur 22. Täckningsgrad till Svenska Palliativregistret. Utveckling 2011 t.o.m. Q I figur 22 ses en ökning i täckningsgraden både i Östergötlands län och i Kalmar län. Jönköping minskar sin täckningsgrad, till att nu ligga på samma nivå som de två övriga. Under 2017 planeras det fler regelbundna möten med den regionala processgruppen, där man följer och analyserar resultat för att kunna synliggöra förbättringsområden. Den regionala konferensen Palliation sydöst planeras att hållas i Östergötland under hösten Kunskapen i Palliativa vård behöver ökas, konferensen är ett sätt att sprida kunskap. RCC Sydöst planerar också för att kunna erbjuda medarbetarna i regionen en webbutbildning i Palliativ vård, för att på så sätt kunna nå ut till så många som möjligt. sida 27

31 LÖFTE 5 Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram Cervixcancerprevention Primär prevention mot cervixcancer innebär i huvudsak åtgärder för att undvika infektion med humant papillomvirus (HPV). Vaccination mot HPV ingår i skolvaccinationsprogrammet och täckningsgraden i sydöstra sjukvårdsregionen ligger över 80 %. Referensgruppen för cervixcancerprevention i sydöstra sjukvårdsregionen bevakar dessa siffror. Figur 23. Andelen vaccinerade med minst en dos HPV-vaccin, flickor födda Data t.o.m Ett välfungerande screeningprogram med högt deltagande efter kallelse och hög täckningsgrad är grunden i den sekundära preventionen mot cervixcancer. Resultaten för en del av kvalitetsparametrarna redovisades i förra resultatredovisningen. De flesta parametrarna mäts årligen och finns här: Under hösten har respektive styrgrupp i sydöstra sjukvårdsregionen arbetat intensivt med förberedelserna inför införandet av det nya nationella vårdprogrammet för cervixcancerprevention. RCC i samverkan har presenterat en checklista med en rad punkter inför övergången. Stora förändringar i it-system, samarbete inom t.ex. laboratoriespecialiteter, kommunikationsplaner och utbildningsinsatser behöver ses över och förberedas. I Kalmar har man bland annat gjort en förstudie avseende it-behovet som vi alla tagit del av. sida 28

32 Inför remissrunda 2 av det nationella vårdprogrammet skrevs en konsekvensanalys som Regional medicinsk programgrupp (RMPG) för cervixcancerprevention tog del av. I början av oktober presenterades ett förslag om ett gemensamt kallelsesystem och kallelsekansli för verksamhetscheferna på ett RMPG-möte i Ullinge. Kontakt togs även med enheten för gemensam upphandling av it-system, e-spir. Förslaget gillades och skulle tas vidare till Centrumrådet. Där beslutades att ge BKC (Barn-och kvinnocentrum) i uppdrag att driva frågan. Den 19 oktober hade referensgruppen för cervixcancerprevention ett möte i Linköping. Omkring 30 deltagare från alla yrkeskategorier inom screeningverksamheten var representerade. Vi diskuterade våra mål inför 2017 samt våra resultat framtagna ur nationella kvalitetsregistret samt ur cytburken. Dr Anna Saland presenterade ett nytt koncept med effektiv mottagning och vårdenhetschef Åsa Råsbrink redogjorde för uppmärksamhetsveckan. Ordförande i Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention Björn Strander presenterade det nya vårdprogrammet. Figur 24. Rekommendation av antal provtagningar samt tillfälle då de ska tas. Socialstyrelsen Som går att se i figur 24, är antalet provtagningstillfällen, 12 st, samma som tidigare. Vid 30 års ålder byter man från primär analys av cytologi på cellprovet till primär analys av HPV på cellprovet. Efter 50 års ålder glesas provtagningsintervallen ut till 7år. Med denna strategi kommer man att öka känsligheten i testmetoden. Ca 1000 fler fall av höggradiga dysplasier, 60 färre fall av cervixcancer och 30 färre fall som avlider i cervixcancer/ år i Sverige kommer man vinna med detta. Vi har deltagit i framtagandet av nya nationella kallelser och svarsbrev samt granskat ett utbildningsmaterial som SKL tagit fram med hjälp av RCC i samverkan. Uteblivarprojektet fortskrider i Östergötland och till årsskiftet beräknas 2000 kvinnor blivit uppringda av en barnmorska och 2000 kvinnor fått ett HPV självtest hem i brevlådan. sida 29

33 Ett nytt telefonmöte är planerat till den 5 december med arbetsgruppen inom den regionala referensgruppen för att diskutera införandet av det nya vårdprogrammet. Hur ligger vi till? Hur kan vi hjälpas åt gemensamt? Hur får vi ekonomisk finansiering för detta? En ändring i vårt regionsgemensamma nuvarande vårdprogram diskuteras. Det handlar om uppföljningen av kvinnor som har en HPV-infektion på sista cellprovet inom screeningen, så kallat exit-test. En ansökan om finansiering till SKL skall skickas in för att genomföra de utbildningsinsatser som kommer behövas och en utbildningsfilm planeras till 1177/Vårdguiden. Fortsatt arbete med nationella kallelser och svarsbrev är planerat. Bröstcancerscreening Välfungerande screeningverksamhet omfattar både högt deltagande i screeningprogrammet och god kvalité i screeningprocessen. I sydöstra sjukvårdsregionen är det samma vårdgivare i samtliga regioner/län från kallelse till screening till besked om resultat av screeningen vilket medför en sammanhållen process. I kommande nationella kvalitetsregister kommer kvalitetsmått på screeningprocessen att mätas. I nedanstående tabell, tabell 1, redovisas två av de tretton kvalitetsvariabler som kommer att mätas i det registret. Det är deltagandefrekvens i screeningprogrammet, som är antal genomförda screeningundersökningar utav de som är kallade till screening samt andel selekterade för kompletterande utredning efter screeningundersökningen. Uppsatta nivåer på kvalitetsvariablerna i kommande register är angivna inom parentes i tabellen. Resultatet visar att samtliga screeningenheter i sydöstra sjukvårdsregionen klarar uppsatta målvärden. Under nästa år planeras för upparbetning av bättre rutiner för genomförande av screeningundersökning i annat län vilket kan öka deltagandet ytterligare. Kalmar norra Kalmar södra Region Jönköpings län Region Östergötland Deltagandefrekvens (> 80%) 84% 85% 85% 82% Selekterade (< 3%) 2,1% 2% 2% 3% Tabell 1. Deltagandefrekvens och andel selekterade från screeningen i Sydöstra regionen, januari-oktober 2016 sida 30

34 LÖFTE 6 Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet En webbaserad nationell databas över pågående kliniska studier har tagits fram av representanter från RCC och NASTRO (Nätverket för universitetssjukhusens prövningsenheter inom onkologi). Den gick i drift den 7 september Studiedatabasen heter Cancerstudier i Sverige och vänder sig till sjukvården, vårdgivare samt till patienter som har intresse av att söka efter pågående cancerstudier i Sverige. Studiedatabasen är lättöverskådlig och det finns möjlighet att söka studier utifrån diagnos eller sjukhus. Inmatning av studier kommer att ske på de ställen där huvudprövaren finns. Till att börja med lägger de olika kliniska prövningsavdelningarna (KPE) i landet in sina studier. Som patient/anhörig ska man ta kontakt med sin behandlande läkare om man är intresserad att vara med i någon pågående studie. Cancerstudier i Sverige är en integrerad del av webbplatsen Övergripande verksamhetsmål med Cancerstudier i Sverige är att Underlätta för vården att rekrytera och inkludera patienter i kliniska studier. Bidra till ökat antal (andel) patienter som deltar i kliniska studier. Bidra till mer jämlik vård för patienter med cancer i hela landet. Möjliggöra för forskare att hitta studier som kan vara samarbetsprojekt. Stärka och stödja klinisk cancerforskning i Sverige. Arbetet i den nationella arbetsgruppen till stöd för klinisk cancerforskning (NASKC) har avslutats och en rapport har skickats till RCC i samverkan. Vi har vid de senaste tillfällena vi träffats bland annat tittat på samtyckesformuleringar i olika studier om de är kompatibla med de bestämmelser som finns om bland annat i PUL (personuppgiftslagen) och biobankslagen. Vi har också gjort enkätutskick för att ta reda på hur olika grupper ställer sig till att delta i forskningsprojekt. Ett utskick gick till produktägare för olika journalsystem och frågan där gällde om det finns filtreringsfunktioner i journalsystemen så att man t.ex. kan söka på en specifik diagnoskod och ytterligare kliniska variabler som t.ex. metastaser. Vi frågade även vilka personalkategorier som hade rätt att göra sökningar. I dagsläget är det oklart om denna grupp kommer att fortsätta jobba tillsammans med forskningsfrågor. Den regionala gruppen med forskningssjuksköterskor har i oktober träffats för ett nytt gemensamt möte, 14 forskningssjuksköterskor deltog. Detta möte hölls på hematologen US Linköping. Vi hade en föreläsning om nya dyra cancerläkemedel av apotekare Morgan Edström. Överläkare Ingemar Lagerlöf på hematologen berättade bl.a. om sitt arbete som processledare inom hematologi på RCC. En inbjudan har kommit till nätverket om att besöka ett liknande nätverk som vårt i Uppsala. Det bådar gott för ett framtida nationellt samarbete. sida 31

35 Definitioner för löfte 1 och löfte 2 Datauttag: Analyserna baseras på data från kvalitetsregistren i INCA. Materialet för löfte 1 består av de fall som diagnostiserades mellan och Materialet för löfte 2 består av de fall som diagnostiserades eller behandlades (gäller prostatacancer) mellan och Datauttagen gjordes Län: Syftar på patientens hemmahörande län vid diagnostillfället. Diagnoser: För figurerna 6-12 ingår patienter med diagnoserna; prostatacancer (mellan- eller högrisk), bröstcancer, kolorektalcancer (ej akuta), lungcancer eller huvud- och halscancer. För figurerna ingår patienter med diagnoserna; prostatacancer (högrisk), bröstcancer, kolorektalcancer, lungcancer eller huvud- och halscancer (ej läppcancer). Väntetider: I figurerna 6-12 redovisas väntetiden från första registrerade kontakt till start av behandling. Definitonen av första kontakt samt start av behandling kan skilja mellan de olika diagnoserna på grund av skillnad i vilka tider som registren valt att registrera. För figur 1 anger det gröna fältet hur stor andel av patienterna som har en väntetid från första registrerade kontakt till start av behandling inom 28 dagar. I figur 7-12 har figurerna kompletterats med gult, orange och rött fält, vilket anger hur stor andel av patienterna som har en väntetid mellan dagar, dagar respektive mer än 84 dagar. Multidisciplinär konferens (MDK): I figurerna 13 och anger det gröna fältet hur stor andel av patienterna som har diskuterats på MDK innan och/eller efter operation. Det röda fältet anger de som har registrerat att ingen MDK har genomförts. Det grå fältet anger hur stor andel som saknar informationen om MDK. Figurer 6-18: Samtliga figurer under löfte 1-2 är uppdelade i tidsperioder som kvartal, som har förkortats med Q (quartile). Samtliga figurer har kompletterats med procentsiffror som anger hur stor andel av patienterna som finns inom respektive område. Siffrorna till höger (inom parentes) i figurerna 8-12 samt 16-18, anger hur många patienter respektive stapel motsvarar. sida 32

36 resultatredovisning SAMLAD December Rapporten är utgiven av Regionalt cancercentrum sydöst