Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten

Transkript

1 2003:181 SHU EXAMENSARBETE Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten En utmaning för den liberala demokratin? SIMON MATTI Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET D-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Statsvetenskap - Historia - Geografi Vetenskaplig handledare: Elin Wihlborg 2003:181 SHU ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 Sammanfattning Miljöfrågorna och vikten av ett världsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hållbar utveckling har sedan FN: s världstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framträdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att världens miljöproblem endast kan lösas i de fall människans livsstil, vanor och rutiner förändras samt att miljöfrågorna därför bör införlivas i alla aspekter av samhället, i politiken såväl som i vardagslivet. För svenska hushåll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushållsavfallet förändrats med krav på källsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock ännu inte fått fullt genomslag i alla hushåll. Många individer försöker naturligtvis ställa om sin livsstil på olika sätt, men mycket pekar också på att denna utveckling går relativt långsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i världen är en förhållandevis ny företeelse. Dock kan eftersläpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hållbar livsstil också vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan på hushållen avfallshanteringspolitiken, är låg. Något som kan bero på att denna utmanar centrala värden i en modern, liberal demokrati, framförallt den grundläggande liberaldemokratiska principen om den neutrala och värderingsfria staten. Uppsatsen syftar, med utgångspunkt i detta resonemang, till att undersöka om så är fallet, det vill säga om utformningen på den svenska avfallshanteringspolitiken är kompatibel med den liberaldemokratiska neutralitetsprincipen. För att uppfylla syftet är uppsatsen utformad som en tvådelad analys. Den första, teoretiska delen inriktas på att undersöka grunderna för neutralitetsprincipen och i vilka fall, om några, denna princip kan frångås. För detta studeras ett antal politiska teoretiker med relevans för dagens moderna demokratier. Den andra, mer empiriskt inriktade, delen visar först på utformningen av den svenska avfallshanteringspolitiken och del mål samt styrmedel som denna innehåller, för att sedan utmynna i en jämförelse mellan utformningen på avfallshanteringspolitiken och neutralitetsprincipen i liberaldemokratisk teori som ska visa på kompatibiliteten mellan de två. Uppsatsen visar att argumentet för att staten, i frågor som gäller moral, värderingar och livsstilar, bör förhålla sig neutral härstammar ur framför allt tre aspekter av den liberaldemokratiska teorin; (1) individualismen samt de individuella fri- och rättigheterna, (2) 1

3 nödvändigheten av tolerans och neutralitet i pluralistiska demokratier, (3) Jämlikheten och alla individers lika rätt till självförverkligande. Emellertid framgår det också att, framför allt den första aspekten, innehåller ett viktigt förbehåll till den annars strikta neutralitetsprincipen. Detta innebär att en icke-neutral stat kan rättfärdigas i de fall förbjudandet eller undertryckandet av specifika livsstilar eller handlingar är nödvändigt med hänsyn till en större frihet för alla, av omtanke för framtida generationer samt till skydd för naturen och dess inverkan på människors rätt till liv, frihet och egendom. Undantaget till neutralitetsprincipen kan dock, som ett skydd för minoritetsgrupper, endast rättfärdigas genom hänvisning vetenskapligt belagda och allmänt erkända fakta. Uppsatsen drar, i jämförelsen mellan liberaldemokratisk teori och utformningen på den svenska avfallshanteringspolitiken, slutsatsen att dessa två inte är kompatibla samt att avfallshanteringspolitiken i dess nuvarande utformning på ett problematiskt sätt utmanar centrala liberaldemokratiska värden, trots hänvisningarna till vikten av en omlagd livsstil för framtida generationers lika möjligheter. De handlingar som avfallshanteringspolitiken förespråkar är dels inte med självklarhet en viktig del av arbetet i riktning mot en ekologiskt hållbar utveckling, dels endast ett medel för att nå ett högre mål vilket innebär att avfallshanteringspolitiken inte kan rättfärdigas med hänvisning till neutralitetsprincipens undantagsregel. Farhågan är att denna inkompatibilitet innebär att det blir svårt att legitimera den förda politiken, vilket i sin tur kan innebära ett legitimitetsunderskott för hela miljöpolitiken som den idag är utformad. Avfallshanteringspolitiken riskerar därmed att motverka sitt eget syfte. 2

4 Innehåll 1. Den neutrala staten och svensk avfallshanteringspolitik 5 2. Om individualismen och den individuella friheten Individens frihet och det sociala kontraktet Den begränsade staten och självförverkligandet Undantag till den kontraktsteoretiska friheten Det utilitaristiska argumentet för individens frihet Avslutning Om den neutrala staten och demokratisk pluralism Rawls och demokratisk pluralism Avslutning Om jämlikheten och den neutrala staten Den naturgivna jämlikheten Lika möjligheter för alla Avslutning En utgångspunkt för fortsatta jämförelser Den svenska avfallshanteringspolitiken mål En dagordning för det 21: a århundradet miljöarbetet i Sverige Femton miljökvalitetsmål Den svenska avfallshanteringspolitiken och dess mål Avfallshanteringen och en ekologiskt hållbar livsstil Avslutning Den svenska avfallshanteringspolitiken styrmedel Avfallshanteringspolitikens lagstiftning Ekonomiska styrmedel Information och folkbildning 50 3

5 7.4 Avslutning Om svensk avfallshanteringspolitik och den neutrala staten 54 Källor och litteratur 4

6 1 Den neutrala staten och svensk avfallshanteringspolitik The Dogma of recycling has nothing to do with economics or resource management. Indeed, the case for more recycling remains unproven. Its promotion is more about preaching a new code of personal morality. [ ] The underlying aim is to clean up our minds, to sort the worthy ideas from the rotten ones. Mick Hume, The Times ( ). Over himself, over his own body and mind, the individual is sovereign. John Stuart Mill, On Liberty Miljöfrågorna i Sverige, framförallt de som också innefattar hushållens bidrag till arbetet i riktning mot en hållbar ekologisk utveckling, har under det senaste decenniet slagit igenom på allvar och tagit en framträdande plats på den politiska arenan. Detta gäller såväl i den svenska inrikespolitiken som i de kontakter som förs med andra länder i Europa och världen. Sammantaget har miljöfrågorna utvecklats och fördjupats i takt med att insikten om befintliga samt framtida miljöproblem ökat. Naturvårdsverket identifierar de nuvarande miljöproblemen som samhällsproblem, ytterst beroende av människans ekologiskt ohållbara vanor och rutiner. Det är också dessa vanor, eller annorlunda uttryckt människans hela livsstil, som måste förändras för att miljön ska kunna förbättras (SNV:5007 s.57). Som ett led i en utveckling mot en mer ekologiskt hållbar livsstil har bland annat ett krav på källsortering av vissa delar av hushållsavfallet genom riksdagsbeslut införts i Sverige. Relativt sett är dock miljöpolitiken i sin nuvarande form en förhållandevis ny företeelse och således också det politiska arbetet för att öka de svenska hushållens engagemang i utvecklingen för en ekologiskt hållbar utveckling. Detta innebär att de många aspekterna av den svenska miljöpolitiken ännu inte blivit en helt naturlig del av det dagliga livet för många människor. Det tar tid innan nya rutiner formas och accepteras, något som särskilt gäller inom miljöområdet eftersom ett arbete mot en ekologiskt hållbar utveckling på många sätt förutsätter att de svenska hushållens vanor förändras. Svårigheten att få till stånd en sådan total förändring av människors livsstil och attityder har, inte minst under tiden efter det svenska riksdagsvalet år 2002, bekräftats. Debatten om förbränning kontra återvinning av avfall som förts i media samt den infekterade frågan 5

7 rörande införandet av trängselavgifter/biltullar i Stockholms innerstad kan vara ett uttryck för att målet ännu inte är nått och att miljöfrågorna ännu inte har införlivats i all politik, i vardagsliv, i myndighets- och samhällsarbete (SOU 2000:52 s.25). Svårigheten med att införa mer miljövänliga vanor i de svenska hushållen kan därmed alltså vara ett uttryck för att insikten om vikten av ett allmänt miljöarbete ännu inte fått ett ordentligt fäste hos individerna i samhället. Den del av den svenska miljöpolitiken som innefattar just hushållens bidrag till en hållbar ekologisk utveckling kan dock stå inför ett problem som är både större och mer strukturellt förankrat än det faktum att vissa individer och hushåll tidsmässigt släpar efter i anpassningen mot en ekologiskt hållbar livsstil. Det kan också vara så att den svenska miljöpolitiken är utformad på ett sätt som gör legitimiteten för densamma låg och att ett allmänt deltagande därför är svårt att få till stånd. Detta problem, som exemplifieras på ett talande sätt vid en jämförelse mellan de två inledande citaten ovan, gäller framförallt frågan om avfallshanteringen eftersom det är just på detta område som de svenska hushållens bidrag till den ekologiskt hållbara utvecklingen blir tydligast. En väl fungerande avfallshantering, skriver Naturvårdsverket i sin Aktionsplan Avfall (1996), kräver ett aktivt deltagande från alla i samhället (SNV:4601 s.55) Eftersom en effektiv och väl fungerande svensk avfallshanteringspolitik därmed innebär ett stort bidrag också från hushållen, måste dessa påverkas att välja en ekologisk livsstil där bland annat källsortering av avfall ingår som en viktig komponent. I sin tur torde detta innebära att den svenska staten, som Mick Hume i citatet ovan antyder, står inför den stora uppgiften att förändra moralen, värderingarna och attityderna till miljön hos svenska hushåll. Att förmå alla individer att förändra sin livsstil till att bli mer miljövänlig och därigenom lämna sitt bidrag till den ekologiskt hållbara utvecklingen. Frågan är dock i vilken utsträckning en politik som syftar till att uppnå dessa mål kan rättfärdigas inom ramarna för det nuvarande liberaldemokratiska systemet i Sverige? Den liberala demokratin bygger på vissa fundamentala principer där den neutrala staten, inom vilken alla medborgare fritt ska kunna välja livsstil och sträva efter sina individuella uppfattningar om det goda livet, utgör ett mycket framträdande drag. Det är också just på denna punkt som försöken att involvera hushållen i arbetet mot en ekologiskt hållbar utveckling kan tänkas utmana ett liberaldemokratiskt system. Ett målmedvetet arbete, där en stat öppet visar sina preferenser för ett visst sätt att leva och med hjälp av olika medel styr in medborgarna i de föredragna levnadsmönstren och tankesätten kan anses gå emot principen 6

8 om den neutrala staten, eftersom neutralitetsprincipen föreskriver en icke-inblandning i just sådana typer av frågor. En konflikt mellan grundläggande liberaldemokratiska värderingar samt utformningen av den svenska miljöpolitiken i allmänhet, och avfallshanteringspolitiken i synnerhet, kan därmed visa sig vara en reell möjlighet. För den svenska miljö- och avfallshanteringspolitiken kan detta innebära stora problem. Eftersom ett framgångsrikt arbete i riktning mot en ekologiskt hållbar utveckling kräver ett allmänt deltagande av alla individer, måste också den bakomliggande politiken samt de konsekvenser denna politik får för individernas liv kunna legitimeras och rättfärdigas på ett övertygande sätt. Detta kan dock avsevärt försvåras om den svenska miljöpolitiken, eller delar av den, inte är förenlig med de grundläggande värderingar som den svenska demokratin bygger på. Med avstamp i detta resonemang formuleras den huvudsakliga problemställningen som denna uppsats ämnar utreda, nämligen om den svenska avfallshanteringspolitikens utformning utgör en utmaning för den centrala liberaldemokratiska principen som föreskriver att staten ska vara neutral. Är den liberaldemokratiska principen om den neutrala och värderingsfria staten samt utformningen på den svenska avfallshanteringspolitiken kompatibla? Uppsatsens syfte är därmed att undersöka huruvida den centrala liberaldemokratiska principen om den neutrala staten är kompatibel med utformningen av den svenska avfallshanteringspolitiken, i första hand den del av politiken som riktar sig mot hushållen. Om så inte är fallet, det vill säga om de avfallshanteringspolitiska mål och styrmedel som ställts upp gentemot de svenska hushållen istället utgör problematiska utmaningar till den liberala demokratins centrala värden, kan detta, enligt resonemanget ovan, utgöra en svårighet dels för avfallshanteringspolitiken, dels för det svenska arbetet mot en ekologiskt hållbar utveckling i sin helhet. Ur detta syfte kan två, mer specifika, frågeställningar formuleras. (1) Hur ser argumentet för den neutrala staten ut inom liberaldemokratisk teori, vilka resonemang underbygger detta argument och kan principen om neutralitet vid något tillfälle frångås? Denna fråga utgör den vitala, teoretiska delen av uppsatsen. Orsakerna till samt tankegångarna bakom argumentet för den neutrala staten är av största vikt då en utvärdering av den svenska avfallshanteringspolitikens kompatibilitet med denna princip ska göras. För att svara på frågeställningen kommer uppsatsen att undersöka ett antal fundamentala begrepp inom liberaldemokratisk teori, vilka alla utgör aspekter av argumentet för den neutrala staten. Framförallt kommer synen på individen, dennas friheter, rättigheter och skyldigheter såväl som synen på staten och i vilken utsträckning denna ska ha ett inflytande över sin medborgares val av livsstil att studeras. Dessa centrala principer kommer vidare att utgöra 7

9 utgångspunkten i en granskning av den svenska avfallshanteringspolitikens mål samt styrmedel, vilka därmed blir föremål för den andra frågeställningen. (2) Vilka är målen för den svenska avfallshanteringspolitiken och vilka styrmedel används för att uppnå dessa mål? Detta empiriska material inriktas på utformningen av avfallshanteringspolitiken samt ger de fakta som är nödvändiga för att en påföljande analys av kompatibiliteten mellan avfallshanteringspolitikens utformning och det liberaldemokratiska argumentet för den neutrala staten ska kunna företas. Framförallt är den empiriska undersökningen intresserad av att utreda huruvida avfallshanteringens mål och styrmedel är ett led i en mer omfattande förändring av individernas livsstil och värderingar. Uppsatsens metod tar därmed formen av en tvådelad textanalys, där de slutsatser som dras ur den inledande teoretiska diskussionen till stor del kommer att ligga till grund för uppsatsens nästa steg, det vill säga det empiriska studiet av utformningen på svensk avfallshanteringspolitik. Vidare disponeras uppsatsen på följande sätt. Inledningsvis, i kapitel 2, 3 samt 4, undersöks och klarläggs de teoretiska resonemangen bakom argumentet för den neutrala staten samt i vilka fall, om några, denna princip kan utvidgas eller brytas. Dessa tre kapitel syftar därmed främst till att svara mot den första av de två inledningsvis presenterade frågeställningarna. Som tidigare nämnts utgör detta teoretiska resonemang också den centrala delen av uppsatsen och resultatet ligger följaktligen till grund för den fortsatta jämförelsen mellan teori och empiri. I kapitel 5 kopplas resultaten av de tre teoretiska kapitlen samman och slutsatserna presenteras i form av en teoretisk ram, vilken utgör en utgångspunkt för den, i följande kapitel, fortsatta jämförelsen med det empiriska materialet. Det vill säga av kompatibiliteten mellan den liberaldemokratiska principen om den neutrala staten (teori) och utformningen på den svenska avfallshanteringspolitiken (empiri). Ett antal specifika undersökningspunkter för, samt frågeställningar till, det empiriska materialet presenteras därmed i kapitlet. Kapitel 6 respektive 7 är uteslutande empiriska. Här redovisas de mål samt de styrmedel som ingår i den svenska avfallshanteringspolitiken och därmed inriktar sig dessa två kapitel på att besvara den andra av syftets två, ovan formulerade, frågeställningar. Med hänsyn till resultatet av den inledande analysen som presenterad i den teoretiska ramen (kapitel 5) behandlas också det empiriska materialet, till viss del, utifrån vissa specifika utgångspunkter vilka framstått som centrala för jämförelsen av hur kompatibel den svenska avfallshanteringspolitiken är med de liberaldemokratiska värderingarna. I det avslutande kapitlet, kapitel 8, knyts de teoretiska resonemangen samman med uppsatsens empiriska kapitel i en sammanfattande slutdiskussion, där också de övergripande frågeställningarna 8

10 besvaras. De teoretiska resonemangen kring de liberaldemokratiska värderingarna jämförs med empiriska fakta rörande mål samt styrmedel inom avfallshanteringspolitiken för att utvärdera kompatibiliteten mellan principen om den neutrala staten och utformningen på den svenska avfallshanteringspolitiken. Detta kapitel är till stor del uppbyggt kring resultatet av den teoretiska undersökningen som förevisas och sammanfattas i kapitel 5 och svarar konkret mot de frågeställningar samt undersökningspunkter till det empiriska materialet som där presenteras. Kapitlet avslutas med ett kort resonemang om betydelsen av uppsatsens resultat. För att uppfylla syftet samt besvara de två frågeställningarna som följer av detta utgår uppsatsen från ett antal politiska teorier som alla har haft en stor inverkan på liberaldemokratisk teoribildning. Förhoppningen är att den inledande teoridelen ska ge en djup och utförlig bild av argumentet för den neutrala staten inom den liberaldemokratiska tankeskolan. Av denna anledning har också flertalet politiska teorier använts, vilket innebär att argumentet belyses från flera infallsvinklar och med olika typer av bakomliggande resonemang. Det teoretiska material som används i uppsatsen har valts ut för att ge en bred översikt över liberaldemokratisk teoribildning. Materialet innefattar såväl utilitarister som kontraktsteoretiker samt sträcker sig från historiskt tongivande teoretiker till mer moderna och från teoretiker som betonar jämlikheten mellan individer till de som sätter individens frihet främst. Förhoppningen är att denna spridning av materialet ska göra det möjligt att identifiera vissa grundläggande värderingar som finns genomgående inom liberaldemokratisk teoribildning, inte bara i specifika teoretiska inriktningar av den liberala ideologin. Den idéhistoriska bakgrunden representeras framförallt av John Locke, som med sina teorier i A Letter Concerning Toleration (1689) samt The Second Treatsie of Government (1690) utgör en viktig grund för resonemanget hos flertalet moderna teoretiker. Vidare fokuserar uppsatsen i hög grad på moderna liberala teoretiker, i synnerhet John Rawls som med sina bidrag, kanske framförallt A Theory of Justice (1971), till den politiska debatten gjort sig oumbärlig för en heltäckande diskussion om frihet, rättvisa och jämlikhet. Rawls är också särskilt intressant vid en beskrivning av det moderna liberaldemokratiska samhället på grund av hans betoning av den liberala välfärdsstaten. Som ett komplement till de ovanstående kontraktsteoretikerna innefattar teoriavsnittet också argument hämtade från utilitaristerna John Stuart Mill och Ronald Dworkin, vilka ger ytterligare en aspekt av argumentet för statens neutralitet. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger, som tidigare nämnts, på den teoretiska delen, vilket innebär att denna blir relativt omfattande. Eftersom argumentet för statens neutralitet, framförallt hur detta uttrycks i liberaldemokratisk teori, är av central betydelse 9

11 dels för uppsatsens slutliga analys, dels för utformningen av den empiriska studien, får dock denna omfattning anses vara väl motiverad. De teoretiska kapitlen följs av ett empiriskt avsnitt som framförallt avser att undersöka de mål samt medel som svenska myndigheter använder sig av inom ramarna för miljö- och avfallshanteringspolitiken. Det är viktigt att den empiriska undersökningen framförallt visar hur målen och styrmedlen uttrycks i officiella dokument samt skrifter liksom det faktiska syftet med dem, inte nödvändigtvis hur de uppfattas av allmänheten. Av denna anledning utgörs materialet i den empiriska delen till största del av offentliga dokument. Exempelvis regeringens propositioner och skrivelser, Statens offentliga utredningar samt yttranden och skrivelser från Naturvårdsverket, den myndighet som har det övergripande ansvaret för miljö- och avfallshanteringsfrågor i Sverige. Eftersom huvuddelen av det empiriska materialet innefattar skrifter från svenska myndigheter anses materialets tillförlitlighet vara hög samt uttrycka de värderingar som ligger till grund för utformningen av den svenska miljö- och avfallshanteringspolitiken. Vid ett tillfälle (kap 7.3) i uppsatsen används dock även hänvisningar till en artikel i DN debatt som empiriskt underlag. Denna debattartikel är naturligtvis inte representativ för andra åsikter än artikelförfattarnas, men visar ändå på en viktig avvikelse, från den av regeringen företrädda linjen, i avfallshanteringsfrågan och har därför fått plats i uppsatsens empiriska del. Uppsatsen avgränsas därmed till att behandla ett antal liberaldemokratiska teorier om den neutrala staten, vilket framförallt motiveras med att det är just den liberala demokratin som förefaller utmanas av en svensk avfallshanteringspolitik. Det kan naturligtvis invändas att de liberaldemokratiska teorier som denna uppsats presenterar inte är representativa för de verkliga politiska värderingarna i dagens Sverige, utan endast företräder en idealbild av den liberala demokratin. Dessutom kan det argumenteras att Sverige, med sina starka kommunitära drag, inte är representativt för den liberala demokratin som sådan. Detta är förvisso korrekta invändningar men till uppsatsens försvar bör dock två viktiga punkter belysas. För det första är de aspekter av den liberala demokratin som leder fram till argumentet för den neutrala staten så pass grundläggande för den politiska kulturen i hela västvärlden att de förefaller högst osannolikt att det moderna svenska samhället inte starkt skulle ha influerats av dessa. För det andra leder också de studerade aspekterna fram till ett annat resultat, nämligen till ett argument för demokrati. Detta är naturligtvis av avgörande betydelse för de studerade teoriernas relevans i det svenska samhället. Vad gäller metoden hade naturligtvis andra angreppssätt kunnat användas i syfte att undersöka legitimiteten för den förda svenska avfallshanteringspolitiken. Framförallt hade olika typer av kvantitativa 10

12 undersökningar (enkäter och/eller intervjuer) kunnat ge en bild av de värderingar som de svenska hushållen har samt dessas inställning till avfallshanteringspolitikens konsekvenser för hushållen. Denna uppsats fokuserar emellertid på att istället undersöka överensstämmelsen mellan de värderingar, framförallt rörande den neutrala staten, som den svenska liberala demokratin, i teorin, implicit innefattar samt utformningen av avfallshanteringspolitiken, för att svara på frågan om dessa två är kompatibla eller ej. Intresset riktas därmed mot en jämförelse mellan liberaldemokratisk teori och den faktiska utformningen på avfallshanteringspolitiken, inte i första hand mot hur den förda politiken uppfattas i hushållen. Av denna anledning blir ett djupgående och omfattande teoretiskt resonemang rörande den liberaldemokratiska principen om statens neutralitet istället en mer passande, för att inte säga essentiell, utgångspunkt i uppsatsen, metoden har därför också blivit av det kvalitativa slaget. Materialet i uppsatsen har avgränsats såtillvida att den teoretiska delen endast innehåller välkända och tongivande liberala demokratiteoretiker. På grund av det stora genomslag dessa idéer har haft inom den politiska teoribildningen samt, som ovan nämnts, den bredd som dessa representerar blir dock de använda teoretikerna goda företrädare för den liberaldemokratiska teorin i stort. Avsiktligt har inga så kallade gröna teorier använts, vare sig om de utvecklats ur den liberaldemokratiska teoribildningen eller inte. Avsikten med den teoretiska delen av uppsatsen är att ge en bild av de grundläggande värderingar som underbygger den svenska demokratin och de gröna teoretiska inriktningarna torde inte ha ett så betydande inflytande på den svenska demokratin. I den empiriska delen har materialet begränsats till att framförallt utgöras av officiella publikationer för att på detta sätt visa på de faktiska målen, motiven och metoderna för att genomdriva den svenska avfallshanteringspolitiken. Detta bör dock inte uppfattas som att det empiriska materialet manipuleras för att ett visst, förutbestämt, resultat skall uppnås. Snarare ger de officiella publikationerna en god insikt om vilket resonemang som ligger bakom den förda politiken samt hur den är tänkt att fungera, detta utan att riskera att författares personliga värderingar lyser igenom i materialet. Tidsmässigt avgränsas uppsatsen till att behandla den nu förda avfallshanteringspolitiken i Sverige. 11

13 2 Om individualismen och den individuella friheten Människan föds fri, likväl fjättras hon överallt i bojor. Jean-Jacques Rousseau, Om Samhällsfördraget Som redan nämnts i inledningen ovan, är idén om den neutrala staten mycket central inom liberaldemokratisk teori och det är just denna idé vilken kan ses som utmanad av en avfallshanteringspolitik som begränsar människors möjlighet att själva välja hur, och med vilka moraliska värderingar, de ska leva sitt liv. Följande tre kapitel i uppsatsen kommer att ta upp tre aspekter av argumentet för den neutrala staten som de presenteras av liberala teoretiker, för att undersöka hur detta argument har utformats och på vilka föreställningar det grundar sig. Syftet är att de följande tre kapitlen ska komma att utgöra en teoretisk grund utifrån vilken fortsatta jämförelser mellan den liberala demokratins centrala begrepp och den svenska avfallshanteringspolitiken kan företas, med det slutgiltiga målet att utreda huruvida dessa två är inkompatibla. Detta inledande kapitel fokuserar på individualismen samt de individuella fri- och rättigheterna för att visa på det argument som dessa centrala delar av den liberala demokratin utgör till förmån för den neutrala staten. Det kan dock vara nödvändigt att inledningsvis notera att begreppet individuell frihet, i liberaldemokratisk teori, innebär individens frihet till självbestämmande i en politisk och social kontext. Det vill säga friheten att individuellt och självständigt besluta om sina sociala samt politiska handlingar (se bland andra: Ball & Dagger 1999 s.89; Holden 1993 s.23). 2.1 INDIVIDENS FRIHET OCH DET SOCIALA KONTRAKTET Respekten för individualismen och den medföljande respekten för de individuella fri- och rättigheterna är sannolikt den aspekt av de liberala idéerna som har haft det största genomslaget i de moderna demokratierna. Det var också dessa tankar de som lade grunden för den liberala utvecklingen i världen och idag räknas skyddet för samt bevarandet av de individuella fri- och rättigheterna som den fundamentala principen i en liberal demokrati (Bay 12

14 i Sainsbury 1985 s.159f). Denna utveckling tog fart under 1600-talets andra hälft. Fram till dess hade individen endast en undanskymd plats i den politiska periferin och istället betraktades folken, samhällena och stammarna som de centrala beståndsdelarna ur vilka individerna utvecklades. Uppkomsten av den så kallade kontraktsteorin kom emellertid att förändra denna bild till förmån för ett mer individcentrerat perspektiv. De idéer som presenterades av kontraktsteoretiska tänkare beskriver människans situation innan uppkomsten av en stat som ett naturtillstånd (State of Nature), vilket omvandlas till samhällen genom överenskommelser, eller sociala kontrakt, upprättade mellan fria, rationella individer. Enligt de liberala kontraktsteoretikerna, vilkas argument kommer att utvecklas närmare nedan, skapas och rättfärdigas staten dock huvudsakligen för ett enda syfte, nämligen att skydda och bevara de naturgivna fri- och rättigheter som individen har i naturtillståndet. Av de ursprungliga kontraktsteoretikerna är John Locke, med sina liberala grundvärderingar och starka argumentation för den politiska friheten, den mest aktuella att diskutera i denna uppsats, då den syftar till att visa på grundläggande drag i en liberal demokrati. Locke riktade, i sina verk, hård kritik mot den engelska monarkin och förespråkade istället upprättandet av en liberal rättsstat, vilket också blev verklighet i och med den engelska ärorika revolutionen 1688 och antagandet av Bill of Rights påföljande år. I The Second Treatise of Government (1690) beskriver Locke naturtillståndet, innan upprättandet av en statsmakt, som ett tillstånd av fullständig frihet för människan att själv besluta över sig själv och sin egendom. Enligt Lockes teori har människan, trots sin frihet, emellertid en skyldighet att begränsa sina handlingar så att dessa inte bryter mot vad han kallar naturrätten (the Law of Nature), det vill säga varje människas rätt till liv, frihet och egendom. Naturrätten är universell och gäller för alla människor i naturtillståndet vilket innebär att ingen godtyckligt kan ta ifrån någon annan dessa rättigheter. Det är dock möjligt för en människa att själv förbruka eller ge upp sin rätt till liv eller frihet, exempelvis genom att attackera någon annan och därigenom bryta mot naturrätten. Därefter är det tillåtet för alla människor, utan att bryta naturrätten, att bestraffa lagbrytaren i proportion till dennas brott eftersom handlingar i strid med naturrätten hotar hela mänsklighetens existens. In this case, and upon this ground, skriver Locke, every man hath a right to punish the offender, and be executioner of the law of nature (Locke 2002 s.3f). Till skillnad från den något samtida Thomas Hobbes beskrivning av naturtillståndet som ett allas krig mot alla, lever människorna, enligt Locke, ett i allmänhet fredligt liv. Avsaknaden av en statsmakt som kan upprätthålla och försvara naturrätten för alla gör dock att livet också präglas av osäkerhet. Inte alla människor respekterar naturrätten och det egenintresse som 13

15 Locke framhäver vara ett av människans särdrag kan leda till att naturrätten ibland åsidosätts för personlig vinnings skull. Eftersom individerna i naturtillståndet också är rationella människor inser de att ett sammanslutande i en stat är nödvändigt för att skydda var och ens rätt till liv, frihet och egendom samt undvika ett alltför ohållbart tillstånd av otrygghet, (Locke 2002 s.8ff, 44-59). Naturtillståndets osäkerhet byts därför, genom upprättandet av det sociala kontraktet, ut mot samhällstillståndet där individerna förenas till i en trygg stat med en gemensam, etablerad lag och rättsskipning att förlita sig till vid oenigheter eller lagöverträdelser. Också i moderna, liberaldemokratiska teorier har kontraktsteorin använts för att dels förklara individers sammanslutning till en stat, dels rättfärdiga utformandet av staten. Resonemangets fundament är likaså desamma och bygger på ett betraktande av individen som fri och rationell, med ett starkt egenintresse. John Rawls tar, i A Theory of Justice (1971), intryck av kontraktsteorin hos såväl Locke som Rousseau och Kant för att forma sitt eget argument för det rättvisa samhället. Målet, som Rawls själv uttrycker det, med A Theory of Justice, är att generalisera och lyfta till en högre abstraktionsnivå, den traditionella doktrinen om det sociala kontraktet (Rawls 1996 s.32). Det klassiska kontraktsteoretiska förfarandet leder fram till ett fastställande om vilka principer som bör styra grundstrukturen, det vill säga de grundläggande ekonomiska, politiska och sociala institutionerna, i ett rättvist, demokratiskt samhälle. Fastställandet grundas därmed, enligt Rawls, inte bara på principernas intuitiva önskvärdhet och praktiska genomförbarhet, men också på ett samhällskontraktsargument, det vill säga att principerna faktiskt skulle väljas av rationella individer i en rättvis situation. Att kontraktssituationen är utformad på ett sätt som gör den rättvis blir därmed en viktig del av Rawls samhällskontraktsargument. Detta eftersom det innebär att de valda principerna därmed också är rättvisa samt moraliskt acceptabla, oavsett vilka de visar sig vara (ibid. s.129). Av denna anledning skapar Rawls en hypotetisk ursprungsposition (the original position) där eventuella ojämlikheter i förhandlingsstyrka, beroende av godtyckliga tillfälligheter eller den relativa jämvikten mellan samhällskrafter, som annars kan inverka negativ på förhandlingens rättvishet, är utraderade. Parterna i ursprungspositionen placeras i detta syfte bakom en okunnighetens slöja (the veil of ignorance), vilken gör att alla kunskaper om dem själva och deras situation förblir dolda för så länge som förhandlingen pågår. Detta innebär att parterna inte vet hur de olika alternativen som står till buds kommer att påverka dem personligen. Valet av principer för samhällets organisation kommer istället att göras 14

16 utifrån de generella faktakunskaper, om ekonomiska, politiska och sociala lagar, som, enligt Rawls, inte påverkas av okunnighetens slöja (Rawls 1996 s.143f). För att kontraktssituationen ska kunna definieras som rättvis och representativ är definitionen av parterna i ursprungspositionen också central och i detta följer Rawls till stor del Lockes definition av individen i naturtillståndet. För det första förutsätter Rawls att individerna är rationella, vilket innebär att de dels har individuella livsplaner med särskilda mål och intressen, dels förmågan att självständigt formulera dessa individuella mål samt att anpassa sina handlingar för att uppnå dem. Vidare förutsätter Rawls att alla individer är ointresserade av varandra. De försöker därmed inte tillfoga någon annan skada lika lite som deras resonemang i ursprungspositionen drivs av välvilja gentemot andra individer. Parterna är, enligt Rawls, endast intresserade av att maximera sina egna fördelar. Slutligen har individerna också, som en förutsättning för att kunna göra rationella val, en normalt utvecklad känsla för rättvisa. Sammantaget innebär dessa karaktärsdrag att individerna betraktar sig själva som, och ur en demokratisk synpunkt även är, fria (ibid. s ). Det innebär emellertid också att alla individer är lika fria och därmed jämlika, vilket hos Rawls, såväl som hos liberaldemokratisk teori i stort, till stor del inverkar på utformandet av staten och kommer att diskuteras mer ingående nedan. De principer som de fria, rationella individerna i den rättvisa ursprungspositionen, enligt Rawls, kommer att välja och vad dessa i sin tur innebär för utformandet av staten avhandlas härnäst. 2.2 DEN BEGRÄNSADE STATEN OCH SJÄLVFÖRVERKLIGANDET Som ovan visats bygger den liberala kontraktsteorin på att staten uppkommer genom ett fördrag mellan fria och rationella individer, som ett instrument för att skydda de grundläggande fri- och rättigheterna. Detta innebär dock ett problem för kontraktsteoretikerna eftersom individen, vid inträdet i staten, också tvingas att ge upp delar av dessa fri- och rättigheter som staten initialt skapats för att bevara. Liberala idéer, även de som inte har sin grund i kontraktsteorin, har bland annat av denna anledning kommit att kretsa mycket kring teorier om den begränsade statsmakten, där en så stor del som möjligt av individens fri- och rättigheter bevaras och där staten endast ges ansvaret för begränsade aspekter av människans liv. Framförallt betonas vikten av att staten, i frågor om samvete, moral och religion bör förhålla sig neutral. 15

17 För Locke innebar inträdet i samhällstillståndet, det vill säga upprättandet av en myndighet för bevarandet av liv, frihet och egendom, att individerna blir tvungna till vissa eftergifter gentemot staten. Rätten att själv straffa den som bryter mot naturrätten måste ges upp och likafullt måste alla individer förbinda sig att respektera majoritetens vilja liksom att följa de lagar som, i samband med upprättandet av samhällstillståndet, skapas (Locke 2002 s.44f). Detta innebär dock inte att statsmakten tilldelas oinskränkt makt att godtyckligt bestämma över individerna i alla frågor. Locke är tvärtom noga med att påpeka att statsmakten, för att vara legitim, måste begränsas så att naturrätten, alla individers rätt till liv, frihet och egendom, hela tiden respekteras samt upprätthålls. Att staten är skapad för individernas bästa och därför också måste styras med folkets bästa för ögonen är en uppenbar kritik gentemot de absoluta monarkier som, under Lockes tid, var vanliga i Europa och världen. En myndighet som inte respekterar naturrätten förlorar sin legitimitet och därigenom också folkets förtroende samt stöd, vilket till sist kan leda till, ett rättfärdigat, uppror mot myndigheten (ibid. s.93ff, 111f). Många liberaler har inspirerats av Lockes tankar om de naturgivna rättigheterna och den begränsade staten. Framförallt är likheterna med Locke slående i Tomas Jeffersons Declaration of Independence från 1776, skriven inför de amerikanska koloniernas frigörelse från Storbritannien. I Jeffersons formuleringar framkommer klart synen på individens fri- och rättigheter som naturgivna och vikten av att staten är begränsad för att dessa rättigheter inte ska kränkas. I likhet med Locke anser Jefferson att staten skapas av individerna i syfte att bevara deras säkerhet samt frihet: That all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness. That to secure these rights, Governments are instituted among Men, deriving their just powers from the consent of the governed. That whenever any Form of Government becomes destructive to these ends, it is the Right of the People to alter or to abolish it, and to institute new Government, laying its foundation on such principles, an organizing its powers in such form, as to them shall seem most likely to effect their Safety and Happiness (Jefferson i Ball & Dagger 1999 s.61). Nödvändigheten med en begränsad statsmakt framgår än mer tydligt i Lockes A Letter Concerning Toleration (1689) där vikten av samvets- och religionsfrihet nu utgör det huvudsakliga argumentet. Detta är ett argument som visar vikten av en tolerant stat vilken låter de enskilda individerna ordna sina liv på det sätt de själva finner bäst (detta kan jämföras med vad som hos Jefferson ovan uttrycks som en naturlig rättighet till the pursuit of happiness). Enligt Locke bör staten på intet sätt engagera sig i frågor som rör individernas 16

18 religion eller samvete, eftersom dess makt, såsom avsedd vid inträdet i samhällstillståndet, endast utsträcks till att gälla frågor av världslig natur. Till detta ger Locke tre orsaker. För det första kan ingen individ överlåta makten över sin egen frälsning till vare sig någon myndighet eller någon annan individ. Eftersom all sann tro kräver en fullständig inre övertygelse är det inte möjligt för någon att förändra denna i enlighet med andra individers eller myndigheters föreskrifter. För det andra menar Locke att den sanna trons natur gör att staten inte har någon möjlighet att påverka denna, eftersom statens medel endast består i tvångsmakt. Ett öppet erkännande av den, enligt staten, sanna läran under tvång förändrar dock inte den inre övertygelsen och därmed är alla försök att skapa tro med tvångsmedel förgäves eftersom tro förutsätter just personlig övertygelse (Locke 2002 s.118f, 128). För det tredje kan inte makten över människans frälsning tillhöra en världslig makt, eftersom det finns möjligheten att den uppfattning som staten har kan vara felaktig. Människor skulle, i detta fall, tvingas överge sitt eget förnuft och istället följa destruktiva irrläror, skriver Locke: For there being but one truth, one way to heaven, what hope is there that more men would be led into it if they had no rule but the religion of the court, and were put under the necessity to quit the light of their own reason, and oppose the dictates of their own consciences, and blindly resign themselves of their governors, and to the religion which either ignorance, ambition, or superstition had chanced to establish in the countries where they were born? (Locke 2002 s.120). Den individuella friheten är också en viktig del i Rawls konstruktion av det rättvisa samhället. Eftersom de så kallade antikens friheter 1 och demokratin, i Rawls teori, är vedertagna beståndsdelar i ett rättvist samhälle kommer dock hans argument som nedan presenteras mer att gälla vikten av andra typer av (moderna) individuella friheter. I den hypotetiska kontraktssituationen, som redovisats ovan, skulle individerna välja två rättviseprinciper på vilka de grundläggande institutionerna i samhället ska organiseras. Den slutgiltiga versionen av Rawls två principer slår fast att: (1) Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att alla har ett liknande frihetssystem. (2) Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de är både 1 Till antikens friheter (the liberties of the ancients) räknar Rawls framförallt lika politiska fri- och rättigheter. De moderna friheterna (the liberties of the moderns) lägger större vikt vid tanke- och samvetsfriheten samt den personliga friheten (se Rawls 1996 s.201; Rawls 1993 s.5). Rawls följer här diskussionen om skillnaderna mellan den politiska filosofins tonvikt under olika tider, som presenterad av Benjamin Constant i Liberty of the Ancients Compared with that of the Moderns (1819). 17

19 a. Till största möjliga fördel för de minst gynnade, men förenligt med den rättvisa sparprincipen, och b. Knutna till ämbeten och befattningar som står öppna för alla under förhållanden som ger alla skäligt jämngoda möjligheter (Rawls 1996 s.291). Till ovanstående principer fogar dock Rawls en prioritetsregel vilken framhäver vikten av friheten genom att ge den första principen lexikalisk prioritet över den andra 2. Detta innebär att en begränsning av någon av de grundläggande friheterna endast kan tillåtas då syftet är att förhindra en ännu större inskränkning av de grundläggande friheterna (Rawls 1996 s.291). På detta sätt rättfärdigas också de ekonomiska omfördelningar samt konstruktionen av det moderna välfärdssamhället som blir resultatet av den andra av de två rättviseprinciperna, vilken diskuteras mer nedan (kapitel 2.3 & 3). Den frihet som inskränks genom transfereringar av inkomster och en viss statlig begränsning av den fria marknaden anser Rawls vara rättfärdigad genom att det i själva verket leder till en större frihet för alla 3. Skälen till att Rawls väljer att rangordna principerna sinsemellan är två. För det första är detta ett sätt att undvika det intuitionistiska problemet där ett antal, alla lika viktiga, principer måste vägas mot varandra. För det andra är det också ett förkastande av det utilitaristiska användandet av endast en princip som styrande för samhällets organisation, något som inte tillräckligt tar hänsyn till enskilda individers preferenser samt fri- och rättigheter (ibid. s.59-63). I ett utilitaristiskt samhälle är synen på det goda starkt förknippad med nyttomaximeringsprincipen, det vill säga största möjliga lycka åt största möjliga antal, och det goda definieras som det som uppfyller denna princip. Rawls menar att faran med ett sådant resonemang ligger i att vissa individers fri- och rättigheter kan komma att offras för det allmänna bästa eftersom det endast är den slutgiltiga, sammanlagda lyckan i samhället som nyttomaximeringsprincipen tar hänsyn till. Trots att utilitarismen, som nedan ska visas, faktiskt kommer fram till samma slutsatser som Rawls i fråga om vikten av en neutral stat, anser Rawls den otillräcklig som styrande i ett rättvist samhälle, eftersom: Alla människor äger en på rättvisa grundad okränkbarhet som inte ens samhällets väl kan åsidosätta. Därför förnekar rättvisan att några personers förlorade frihet kan rättfärdigas av att andra får dela på något större värde. Den låter inte ett fåtal personers påtvingade uppoffringar uppvägas av att fördelarna 2 Den fullständiga formuleringen av Rawls rättviseprinciper innehåller egentligen också en andra prioritetsregel vilken ger rättvisan företräde framför effektivitet och välfärd. Eftersom detta kapitel fokuserar på att utreda vikten av den individuella friheten i liberaldemokratisk teori är dock detta inte relevant att diskutera. 3 Huruvida detta argument är hållbart har varit föremål för en intensiv debatt och kritik sedan utgivningen av A Theory of Justice. Det är dock varken denna uppsats ambition eller syfte att ta någon ställning i frågan och därmed lämnas den utan ytterligare kommentarer. 18

20 sammanlagt blir större för flertalet. I ett rättvist samhälle anses därför de friheter som hör till det jämlika medborgarskapet vara fastslagna; de rättigheter som garanteras av rättvisan blir inte föremål för politiskt köpslående eller kalkyler över samhällsintressen (Rawls 1996 s.25). Vidare påpekar Rawls att det i ett rättvisa samhället istället måste finnas utrymme för individerna att utveckla samt söka uppnå individuella livsmål: I ett välordnat samhälle skiljer sig således individers livsplaner åt i bemärkelsen att dessa planer sätter olika mål främst, och en person lämnas att fritt avgöra vad som är bra för honom, medan andras åsikter räknas som enbart rådgivande. Denna variation mellan uppfattningarna om det goda är nu i sig något bra, det vill säga att det är rationellt för ett välordnat samhälles medlemmar att vilja att deras planer ska vara olika (Rawls 1996 s.419). När väl de två rättviseprinciperna är valda som styrande för samhällets grundläggande organisation, finns det därmed ingen anledning att försöka få till stånd också en samhällelig enighet om det goda. Eftersom individernas uppfattning om det goda skiljer sig åt, kommer ett sådant försök oundvikligen att leda till att vissa preferenser förtrycks till förmån för majoritetens uppfattningar om det goda, och således konstaterar Rawls att majoritetens övertygelser kan göra det omöjligt att bevara friheten (Rawls 1996 s.421). Frågor om det goda livet bör därför inte bör avgöras av människor gemensamt, det vill säga av staten, utan lämnas till det enskilda individerna att ta ställning till utan yttre påtryckningar. De friheter som enligt Rawls åsyftas i den första av rättviseprinciperna är de så kallade grundläggande friheterna (basic liberties), inte helt olika från den lockeianska naturrätten med rätten till liv, frihet och egendom. De grundläggande friheterna innefattar bland annat den personliga friheten (det vill säga frihet från fysiskt och psykiskt förtryck samt våld), den politiska friheten (rätten att rösta och inneha offentliga ämbeten), yttrande- och mötesfriheten samt rätten att inneha personlig egendom. Likt Locke inkluderar också Rawls samvets- och religionsfriheten bland de grundläggande friheterna garanterade av den första rättviseprincipen, dock är argumentet för detta något annorlunda än Lockes. Eftersom individerna i ursprungspositionen får ta ställning till rättviseprinciperna bakom en slöja av okunnighet, vet de själva inte vilka religiösa, moraliska eller filosofiska uppfattningar de besitter och följaktligen inte heller om deras uppfattningar tillhör majoriteten eller minoriteten. Det enda rationella resultatet av valet av principer för att reglera religiösa, moraliska och filosofiska friheter är därför, enligt Rawls, att tillåta en fullständig 19

21 samvetsfrihet eftersom ingen då riskerar att missgynnas på grundval av sin religiösa eller moraliska uppfattning. Principen om fullständig frihet torde också vara den enda som de rationella individerna i ursprungspositionen skulle lyckas ena sig kring, eftersom det inte är troligt att någon rationell individ skulle acceptera att ha mindre frihet än någon annan. Än mindre troligt anser Rawls det vara att någon ska överlåta rätten att tolka eller formulera religiösa och moraliska förpliktelser till någon annan (Rawls 1996 s.207). Det faktum att samvetsfriheten ingår som en av de grundläggande friheterna garanterade av rättviseprinciperna innebär också att den stat som upprättas kommer att vara tolerant, och ha en regim vilken garanterar upprätthållandet av moralisk och religiös frihet. Den religiösa, såväl som den omnikompetenta sekulära, staten förkastas därmed eftersom statens uppgifter endast är att upprätthålla allmänhetens intresse av ordning och säkerhet, inte att ägna sig åt religiösa, moraliska eller filosofiska läror i allmänhet och än mindre att gynna en specifik religion. Regeringens plikter, skriver Rawls, inskränker sig till att garantera alla samma moraliska och religiösa frihet (ibid. s.211). Ytterligare ett perspektiv, om än något extremt, på den begränsade staten och individens frihet ges av libertarianen Robert Nozick. Nozick är sannolikt den politiska filosof som tagit mest intryck av det lockeianska resonemanget och enligt honom leder individernas önskan att försvara och bevara sina naturliga rättigheter (till liv, frihet och egendom) nästan omedvetet in dem i en stat (Nozick 1974: kap.1-6). Den libertarianska ideologi som Nozick företräder tar dock de liberala idéerna om individens fri- och rättigheter till det yttersta genom påståendet att staten, under inga omständigheter, ska intervenera mer än absolut nödvändigt i människors liv. People have rights, skriver Nozick i inledningen till Anarchy, State, and Utopia (1974), and there are things no person or group may do to them (without violating these rights) (ibid. inledning, ix). Istället anser Nozick att staten endast kan utsträckas till att omfatta det fysiska försvaret av individer samt deras fri- och rättigheter gentemot andra. Alla övriga aspekter av människors liv, som idag är en del av den moderna välfärdsstatens uppgifter, bör lämnas till verkningarna av den fria marknaden och frivilliga transaktioner av varor och tjänster mellan individerna. Det är framförallt mot välfärdliberalismens, och Rawls, ekonomiska omfördelningsprogram som Nozicks teori vänder sig, eftersom individerna i en stat med ekonomiska transfereringar och skatter inte anses tillerkännas fullständiga rättigheter till sina ägodelar. Därför kommer Nozick till slutsatsen att den minimala staten, med ansvar för endast rättsväsende och försvar, är den mest extensiva stat som kan rättfärdigas och som inte kränker människors rättigheter (ibid. s.149). Men detta innebär också att staten inte heller 20