PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND

Transkript

1 PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND

2 2 Innehåll 1 Uppdrag och bakgrund till projektet 3 2 Aktuella lagstiftningsprojekt 3 3 Administrativa lösningar för social- och hälsovårdstjänsterna i Finland Fusion mellan kretssjukhuset och samkommunen för primärvården Samarbetsområde för social- och häslovården Social- och hälsovårdsområde för en kommun Hälsovårdsområde Kajanalands landskapsförvaltning Sammandrag 6 4 Projektets syfte 7 5 Resurser för projektet Styrgrupp Beredande arbetsgrupp Arbetsgrupper Separata utredningar Seminarier Budget 9 6 Hur projektet går vidare 10 7 Slutrapport

3 3 Uppdrag och bakgrund till projektet Avsikten med projektet är att reda ut om det är möjligt att organisera tjänsterna inom social- och primärvården och den specialiserade sjukvården inom Borgå sjukvårdsområde på ett nytt sätt. Meningen är också att få fram nya sätt att producera social- och hälsovårdstjänster så kundvänligt och flexibelt som möjligt. Den personalbrist som drabbar oss under de kommande åren ger oss också anledning att utveckla arbetsmiljöerna så att de motiverar de anställda och så att arbetet känns innovativt. Lösningarna ska också stödja en fortlöpande kompetensutveckling för personalen. Nya arbetskoncept ska utvecklas så att de ger de anställda möjlighet att sköta sitt arbete på ett meningsfullt sätt och så att de känner att de behärskar hela arbetsprocessen. Bakom utredningen ligger också den fortgående kostnadsökningen, som kommunerna inte har möjligheter att påverka tillräckligt. Det ser inte heller ut att bli ett slut på denna kostnadsökning. Det igen leder till att de offentliga medlen inte kommer att räcka till för att ordna tjänster, om man inte genomför strukturella ändringar. 2 Aktuella lagstiftningsprojekt Kssr-lagen trädde i kraft år 2007 och gäller till slutet av år I slutet av året gav statsrådet en redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen. Till reformens mål hör att förstärka kommunoch servicestrukturen och utveckla de sätt på vilka tjänsterna produceras. Enligt utredningen har reformen särskilt koncentrerats på att utveckla de administrativa strukturerna. I anslutning till Kssr-lagstiftningen kom regeringen överens att man under den pågående regeringsperioden i överensstämmelse med regeringsprogrammet utfärdar en hälsovårdslag, där riktlinjer dras upp för hur tjänsterna ska utvecklas efter att ramlagen för kommun- och servicestrukturreformen inte längre gäller, dvs. från år 2013 framåt. Däremot utfärdas inte den s.k. lagen om organiseringen av social- och hälsovårdstjänster i detta skede. Vid förhandlingarna kom man överens om att alla kommuner också i fortsättningen ska höra till ett sjukvårdsdistrikt. När man tidigare hade tänkt utarbeta en hälsovårdslag utfärdas nu tre lagar om organiseringen av hälsovårdstjänster. I hälsovårdslagen kommer arbetsfördelningen inom den specialiserade sjukvården att klarläggas per specialansvarsområde och på riksnivå. Dessutom kommer klienternas valfrihet i fråga om bruket av tjänster att utökas. Också bestämmelserna om det preventiva arbetet preciseras. Bestämmelserna om ansvaret för organiseringen av hälsovården kommer inte att ändras, det som föreskrivs i folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård gäller fortfarande. I lagarna görs dock vissa justeringar som hänför sig till organiseringen av social- och hälsovårdstjänsterna. Samarbetet kring social- och hälsovårdstjänsterna kommer att intensifieras. Föreskrifterna gällande harmoniseringen av social- och hälsovården förtydligas. När det gäller ramlagen preciseras vilka tjänster inom social omsorg som kommunen utöver primärvårdstjänster ska ordna i en kommun med minst ca invånare eller i ett samarbetsområde. På den punkten ändas också ramlagens bestämmelse. 3

4 4 I ramlagen ändras också bestämmelsen om statsrådets möjlighet att förplikta en kommun att höra till ett samarbetsområde som uppfyller kraven på befolkningsunderlag inom social- och hälsovården. Denna linje fanns i statsrådets redogörelse för kommun- och servicestrukturreformen från november 2009, som är under behandling i riksdagen. Lagändringarna bereds och meningen är att de ska träda i kraft under denna regeringsperiod. Vid förhandlingarna kom man också överens om ett försök med social- och hälsovårdsområden. Försöket räcker till år Som bäst pågår förhandlingar om innehållet och om vilka kommuner som ska delta i försöket. Om försöket stiftas en lag och propositionen överlämnas till riksdagen denna vår och följande höst. Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården trädde ikraft i början av sommaren Lagens syfte är att göra tjänsteproduktionen mångsidigare och smidigare. Kommunerna beslutar själva om de tar i bruk servicesedlarna och i vilken omfattning. För att det ska lyckas förutsätts dock att det finns fler producenter av välfärdstjänster i Östra Nyland. 3 Administrativa lösningar för social- och hälsovårdstjänsterna i Finland I syfte att förena hälsovårdstjänsterna eller social- och hälsovårdstjänsterna till en helhet i Finland har vissa lösningar genomförts och en del projekt pågår. I Forssa, Brahestad och Jakobstad har det sjukhus som producerar sjukvård kopplats loss från sjukvårdsdistriktet. I alla fungerar en samkommun. I inget av dessa projekt har man lyckats införliva hela socialväsendet eller äldreomsorgen till samkommunen. Endast vissa funktioner av socialväsendet sköts av samkommunen, t.ex. missbrukarvården. Äldreomsorgen sköts i de flesta fall av primärkommunen. 1 Fusion mellan kretssjukhuset och samkommunen för primärvården Samkommunen Forssa (Forssan kuntayhtymä) bildades år 2001 och i den ingår kretssjukhuset och samkommunen för hälsocentralerna. Forssa hör till Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Orsaken till att samkommunen bildades var risken för att förlossningarna skulle upphöra på kretssjukhuset. Det centrala i Forssa-modellen är enligt Maija-Liisa Junnila att den är administrativt självständig, att kommunerna betalar för sin egen serviceutrustning, samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården löper friktionsfritt, ett gemensamt datasystem, avtalsstyrning som täcker hela hälsovården, att samkommunen förvaltar kommunernas alla hälsovårdsutgifter och att de har en fast budget. Målet i Forssa är att ytterligare ansluta äldreomsorgen och barnskyddet. Ett eventuellt mål är ett gemensamt social- och hälsovårdsområde. 4

5 5 2 Samarbetsområde för social- och häslovården Lojo, Sjundeå, Ingå och Karislojo bildade ett samarbetsområde inom social- och hälsovården (Lost) Kommunerna gav i uppdrag år Lojo stad att ordna alla social- och hälsovårdstjänster förutom småbarnsfostran. En gemensam nämnd och stadsstyrelsen i Lojo samt den grundtrygghetscentral som är underställd dem svarar för att målen för serviceproduktionen uppnås. Den regionala omorganiseringen av social- och hälsovården grundade sig på förnyandet av kommun- och servicestrukturen enligt Kssr-lagstgiftningen. Målet är en processorganisation. 3 Social- och hälsovårdsområde för en kommun I Kouvola utreds en modell, där staden fungerar som värdkommun och sjukhuset är en del av stadens organisation. Liknande modeller används i Imatra, Kemijärvi och Jakobstad från början av detta år. Befolkningsunderlaget i Kouvola är ca Där används beställar-utförarmodellen. Staden har som mål att hela hälso- och sjukvården är underordnad en ledning från början av år Vi en extra samkommunsstämma för Samkommunen för Kymmenedalens sjukvårds- och socialtjänster , fattade man beslut om att börja lösgöra Kuusankoski kretssjukhus från samkommunen. Kouvola har anmält sig till det riksomfattande försöket med social- och hälsovårdsområden. 4 Hälsovårdsområde Mänttäregionens hälsovårdsområde är en regional enhet inom Birkalands sjukvårdsdistrikt. Serviceproduktionen styrs av de serviceavtal som varje år ingås med kommunerna, av en stark kommunal styrning och av distriktets uppföljningssystem. Hälsovårdsområdet bildades år Området har ett relativt litet befolkningsunderlag (12 000) med tanke på hälsovårdstjänsterna. Primärvården och kretssjukhuset utgör en administrativ helhet. Också i Mänttä fanns ett hot om nedläggning av kretssjukhuset. Sjukhuset erbjöd goda hälsovårdstjänster, dock till ett högre pris än i genomsnitt. Äldreomsorgen omfattas inte av hälsovårdsområdet. Nu efter sammanslagningen står utgifterna för hälsovården i relation till behovet och ligger på medelnivån för Birkalands sjukvårdsdistrikt. 5 Kajanalands landskapsförvaltning Försöket med landskapsförvaltning i Kajanaland inleddes år 2005 och fortsätter till år Genom försöket fick landskapets ett större ansvar för utvecklingen av det egna området. Ändringen dvs. förvaltningsförsöket kan karaktäriseras så att det demokratiskt valda landskapsfullmäktige fick den beslutande- och styrningsrätt som statens centralförvaltning och deras regionala aktörer (TE-centralen, vägdistriktet, länsstyrelsen, skogscentralen och miljöcentralen) traditionellt haft. Landskapsförvaltningen beslutar om fördelningen av de statliga utvecklingspengarna för Kajanaland under försöksperioden (de ovan nämnda aktörernas penningflöden). I förvaltningsförsöket fråntogs kommunerna å andra sidan det ansvar för välfärdspolitiken som kommunerna nu har. Från kommunens beslutanderätt och serviceproduktion försvann nästan hela social- 5

6 6 och hälsovården och gymnasie- och yrkesutbildningen. Ansvaret för tjänsterna finns hos landskapet som producerar alla dessa tjänster. Finansieringen blev dock kvar hos kommunerna. 6 Sammandrag I alla de lösningar som nämnts tidigare skiljer sig omfattningen av tjänster och funktioner en aning. I tabellen nedan beskrivs funktionerna i de tre första organisationsmodellerna. Marja-Liisa Junnila har jämfört omfattningen av verksamheten i Forssas, Kouvolas och Lojos organisationer i en strukturutredning för social- och hälsotjänsterna i Rihimäkitrakten. FSTKY (Forssa) LOST (Lojo) Kouvola Verksamheten inledd Befolkningsunderlag Primärvård Ja Ja Ja Specialiserad sjukvård på basnivå Ja Nej Fr. början av 2011 Mottagningar för olika specialiteter inom den specialiserade sjukv. Egen spec. sjukvård på basnivå Äldreomsorg Nej Ja Ja Handikapptjänster Nej Ja Ja Mentalvårdstjänster Psykosociala tjänster, Familjerådgivning, Skolpsykologoch Familjerådgivning, Psykiatriska sjukvårdare och Psykologer Öppna tjänster inom vuxenpsykiatri, Psykosociala tjänster för barn kuratorstjäns- ter Missbrukarvård Ja Ja Ja Socialt arbete Nej Ja Ja Barnskydd Nej Ja Ja Roll som beställare av spec. sjukvård Ansvarig beställare Nej Fungerar som sakkunnig Fast budget Ja Nej Nej Nej Ansvarig beställare 4 Projektets syfte Projektets syfte är att kartlägga förutsättningarna för att skapa en ny organisation för social- och hälsovården i Borgånejden, som också skulle omfatta den specialiserade sjukvården. Fördelen med detta skulle vara att hela processen inom primärvård, socialvård och specialiserad sjukvård på basnivå 6

7 7 är underordnad en och samma ledning och närtjänsterna dominerar tjänsteprocesserna. Med närtjänster avses den servicehelhet som baserar sig på klienternas behov och som produceras så nära klienten som möjligt. Det handlar inte om det geografiska läget. I Östra Nyland är problemet den snabbt åldrande befolkningen. Det kommer oundvikligen att leda till att tjänsteproduktionen bör inriktas på ett sätt som avsevärt skiljer sig från den situation vi har idag. Vi har utvecklat vårdkedjor mellan primärvården och den specialiserade sjukvården, men de fungerar inte ännu på det rätt sätt. Rekryteringen inom alla yrkesgrupper kommer också i Östra Nyland att vara synnerligen svår redan inom den närmaste framtiden. För den skull bör man i fortsättningen investera betydligt mer i personalutbildning än vad man gör idag. I den nya hälsovårdslagen kommer man att införa noggrannare bestämmelser om den förebyggande verksamheten. I dagens läge har vi ingen plan för välmående som skulle omfatta hela befolkningen. Sjukvårdsdistriktet HNS torde vara det enda av landets sjukvårdsdistrikt, där det inte finns en förebyggande enhet som aktivt vänder sig till kommunerna. Syftet med projektet har varit att ha en bättre framförhållning när det gäller ändringarna i verksamhetsmiljön, bättre trygga tjänsternas tillgänglighet, åstadkomma helhetsomfattande kundservice (vårdkedjor), säkerställa kompetensen och tillgången på arbetskraft, sudda ut gränserna mellan primärvården och den specialiserade sjukvården, integrera hälsovården, socialvården och äldreomsorgen samt förbättra produktiviteten genom att slopa överlappaningar. 5 Resurser för projektet Borgå stad har utsett Leena Penttinen till utredare för tiden Styrgrupp Om alla kommuner i Östra Nyland deltar i utredningen, bör styrgruppen vara sammansatt av kommun- eller stadsdirektörerna, kommunala beslutsfattare och representanter för sjukvårdsdistriktet HNS. Att sammanslå social- och hälsovårdstjänsterna till en helhet är en synnerligen omfattande process som kommer att ändra de regionala samhällsstrukturerna på djupet. Av den orsaken är det av största vikt att man involverar de kommunala beslutsfattarna i processen ända från början. Detta kan aldrig betonas tillräckligt. I framtiden är den lokala aspekten viktig när det gäller bastjänsterna och gränsen mellan den specialiserade sjukvården och primärvården suddas ut. För att stärka den politiska processen bör man under projektets gång ordna tillräckligt många möten, där beslutsfattarna kan ta ställning till projektets mål och riktning. Styrgruppens uppgift skulle vara att bl.a. dra upp politiska riktlinjer och leda de förhandlingar som förs med sjukvårdsdistriktet HSN. 7

8 8 2 Beredande arbetsgrupp Beredningsgruppen kunde bestå av de olika kommunernas och sjukhusets ledande tjänsteinnehavare. Beredningsgruppens uppgift är att för styrgruppen bereda förslag om hur social- och hälsovårdstjänsterna ska ordnas i Östra Nyland. 3 Arbetsgrupper Beroende på de lösningar som väljs behövs olika arbetsgrupper för att harmonisera olika processer. Beredningsgruppen har sammankommit en gång och konstaterat att planeringen ska utgå från verksamhetsmässiga helheter. För det behövs olika arbetsgrupper, vars funktion bestäms i beredningsgruppen. Som ett exempel på en arbetsgrupp kan nämnas att utveckla jourverksamheten som en enda servicekedja. Arbetsgruppens medlemmar är experter på den verksamhet som företräds i arbetsgruppen. 4 Separata utredningar Separata utredningar behövs för att bedöma behovet av tjänster inom den specialiserade sjukvården på långsikt i relation till ändringarna i befolkningsstrukturen. I Östra Nyland är problemet den snabbt ökande andelen äldre. I bilden nedan har man uppskattat den ändring i produktionen inom olika specialiteter som den ändrade åldersstrukturen bland invånarna i Kouvola mellan åren leder till. (Kouvolan terveyspalveluhanke, väliraportti ) Ändring Specialitet % Inremedicin 16,09 Anestesiologi och intensivvård 0,16 Kirurgi 9,45 Kvinnosjukdomar och förlossningar -9,48 Barnsjukdomar -15,51 Barnkirurgi -15,51 Ögonsjukdomar 20,32 Öron, näs- och svalgsjukdomar 2,05 Tand-, mun- och käksjukdomar -10,47 Hud- och könssjukdomar 0,7 Cancersjukdomar och strålbehandling 11,47 Neurologi 7,29 Barnneurologi -15,51 Lungsjukdomar 4,51 Fysiatri -7,15 Primärvård, akut verksamhet på 8

9 9 vårdavelning En omsorgsfull riskanalys görs av projektets effekter och eventuella problem. En tydlig och heltäckande informationsstrategi utarbetas för projektet. 5 Seminarier Ett inledande och ett avslutande seminarium ordnas för både kommunala beslutsfattare och sakkunniga inom social- och hälsovården. Information om seminarierna till personalen. 6 Budget De totala kostnaderna för projektet har uppskattats till ca euro för tiden För projektet har ansökts om landskapets utvecklingspengar. Nedan betalningsandelarna om alla deltar. Andelarna ändras givetvis beroende på deltagarna. Finansieringsandelar Landsk. utv.pengar Borgå stad Lovisa Lappträsk Askola Borgnäs 4307 Sibbo Totalt Om Borgå stad blir social- och hälsovårdsministeriets försöksområde, kommer budgeten att ändas utgående från hur försöksområdet är sammansatt. Man har också möjlighet att ansöka om finansiering av ministeriet. 6 Hur projektet går vidare I början av 2010 möts beredningsgruppen och utvärderar kommunernas synpunkter på det redan pågående projektet. Arbetsgruppens redogörelse ges före slutet av mars. Med tanke på utvärderingen av de olika modellerna bör man fundera på utvärderingsgrunderna och välja de olika organiserings- 9

10 sätt som man ska gå igenom utgående från de överenskomna kriterierna. Forskare på Institutet för hälsa och välfärd har sammanställt kriterier som anses viktiga när man utvärderar de sätt på vilka tjänsterna ska produceras. Experterna anser att följande kriterier är viktiga: 10 Systemet ska förbättra kontrollen över kostnadsutvecklingen och framförhållningen när det gäller utgifterna Det ska göra serviceproduktionen mer ekonomisk och förbättra produktiviteten Det ska skapa förutsättningar för att kunna utnyttja resurserna i området förnuftigt Det ska förbättra tjänsternas tillgänglighet Det ska förbättra tillgången på arbetskraft Det ska förbättra integrationen inom branschen Det ska klargöra tjänsteproducentens roll Det ska beakta olika befolkningsgruppers behov Det ska utöka invånarnas valmöjligheter Det ska bevara kommunernas påverkningsmöjligheter I Borgå anser man att de sakkunnigas kriterier stödjer de mål som ställts på utredningen när det gäller att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna. 1. Våren 2010 ordnas ett seminarium för kommunala beslutsfattare och sakkunniga, till vilket man inbjuder representanter för de organisationer som redan genomfört ändringar. Representanterna redogör för processen i de egna organisationerna. 2. Om våren genomförs en omfattande intervju som riktas till beslutsfattare och experter och en eventuell förfrågan som genomförs med hjälp av TAK-metoden (Tutki-Arvioi-Kehitä) över internet. De preliminära resultaten kan behandlas på seminariet. Förfrågan riktas till så många yrkesgrupper och beslutsfattare som möjligt. 3. Efter seminariet bedömer man hur arbetet ska fortsätta. 4. Om våren stiftar utredaren bekantskap med litteratur om organisationsändringar och gör upp en analys för beredningsgruppen. Om Borgå ett försöksområde för ministeriet behövs ingen utredning, eftersom försöket redan ger en färdig modell för hur social- och hälsovårdstjänsterna ska organiseras. 5. En mellanrapport ges i början av augusti Under år 2010 genomförs en analys över behovet, användningen och utgifterna för tjänster i Östra Nyland. 10

11 7. Om våren 2011 ordnas ett annat seminarium där man utvärderas utredarens förslag till ny organisation och till de ändringar i verksamheten i anslutning till den. 8. Efter seminariet fattas beslut om hur arbetet ska fortsätta. 7 Slutrapport 11 Slutrapporten innehåller de ändringar i verksamheten som man kommit överens om och förslag om hur de ska genomföras. 11