Spetsprojekt 1, Kundorienterad service ÅTGÄRD 4 FÖRSÖK MED SERVICESEDLAR

Transkript

1 Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2016:44 Spetsprojekt 1, Kundorienterad service ÅTGÄRD 4 FÖRSÖK MED SERVICESEDLAR Ansökningsannons Helsingfors 2016

2 2 PRESENTATIONSBLAD Utgivare Social- och hälsovårdsministeriet Författare Datum Uppdragsgivare Social- och hälsovårdsministeriet Projektnummer och datum för tillsättandet av organet - Promemorians titel Spetsprojekt: KUNDORIENTERAD SERVICE, åtgärd 4 Försök med servicesedlar. Beskrivning av och anvisningar för ansökan om statsunderstöd. Sammandrag Kundorienterad service är ett av regeringens fem spetsprojekt vars verkställande ligger på social- och hälsovårdsministeriets ansvar. Projektet delas in i sex delprojekt: ett offentligt servicelöfte, verksamhetsmodeller för kundens deltagande, egenvård och elektroniska tjänster, försök med servicesedlar, försök med basinkomst, och ett bosättningsbaserat system för social trygghet. Projektets budget under denna regeringsperiod är 37 miljoner euro. Utav denna summa har regeringen reserverat 10 miljoner euro för försöket med servicesedlar. I enlighet med regeringens riktlinjer gällande social- och hälsovården från den 7 november 2015 har man inlett beredningsarbetet för valfrihetsmodeller inom social- och hälsovården. Arbetsgruppen med utredningspersoner överlämnade sin halvtidsrapport den 15 mars 2016 och sin slutrapport den 31 maj. Lagstiftningen beträffande kundernas valfrihet och en förenkling av flerkanalsfinansieringen bereds i en beredningsgrupp som tillsatts under projektgruppen för social- och hälsovårdsreformen. Inom försöket med servicesedlar har man som avsikt att beakta regeringens riktlinjer beträffande valfriheten så att försöket producerar information som stöd för beredandet av den kommande valfrihetsmodellen och lagstiftningen. Syftet är att inom ramen för lagen om servicesedlar (569/2009) genomföra försök med servicesedlar i valet av producenter av större tjänstehelheter, till exempel de alternativa tjänstehelheter som preliminärt fastställts i utredningsrapporten, i olika typers kommuner, samkommuner och sammanslutningar av dessa. Inom försöket behandlas inte flerkanalsfinansieringen. På basis av försöket bedöms de bästa verksamhetsmodellerna samt utnyttjas erfarenheterna då man utarbetar lagstiftningen om valfrihet. Inom försöksprojekten kommer serviceproducenter inom social- och hälsovården att ges samma förutsättningar, vilket gör det möjligt för små och medelstora företag och aktörer inom tredje sektorn att delta i serviceproduktionen. Producenterna tävlar inte om vem som har det bästa priset, utan en lika stor summa betalas till alla för utförandet av basservice. I en tjänstehelhet kan det även ingå tjänster på olika nivå, och vid behov kan ersättningsgrunderna för dessa planeras och testas inom projekten. Kunderna kan välja sin egen serviceproducent och byta serviceproducent om de så vill. Syftet med försöket är dessutom att utveckla elektroniska tjänster som gör det möjligt att söka och jämföra nationella serviceproducenter samt datasystemlösningar som stöder valfriheten. Nyckelord kundorientering, kunder, försök, serviceavgifter, servicesedlar, socialvård, hälsovård, val, statligt stöd Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och Övriga uppgifter promemorior ISSN-L ISSN (webbpublikation) ISBN URN:ISBN: Sidantal 9 sidor Språk Svenska

3 3 INNEHÅLL 1. ANSÖKAN OM OCH BEVILJANDE AV STATSUNDERSTÖD Finansiering och mottagare av understöd Ansökningstidtabell Ansökan Handläggning av ansökningarna och möjlighet till komplettering FÖRSÖKETS BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR KRITERIERNA FÖR STATSUNDERSTÖD FÖR VALFRIHETSFÖRSÖKET INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA Begrepp och termer Verksamheten som testas Försöksprojektets kriterier Försökets allmänna målsättningar och kriterier Uppföljning och utvärdering av försöket samt arbete med intressentgrupper... 10

4 4 1. ANSÖKAN OM OCH BEVILJANDE AV STATSUNDERSTÖD 1.1 Finansiering och mottagare av understöd Den totala finansieringen för försöksprojektet med servicesedlar : 10 miljoner euro. Finansiering som riktas till statsunderstödsprojekt: högst 9,5 miljoner euro. Finansiering beviljas till kommuner, samkommuner eller sammanslutningar av dessa (projektkonsortier) som för tillfället ansvarar för basservicen inom social- och hälsovården. Projektkonsortiet bör välja en instans som fungerar som projektadministratör. I enlighet med förordningen om statsunderstöd 1 är kommuners och samkommuners statsunderstödsandel högst 80 % av projektets totala kostnader. Det egna arbete som kommunens eller samkommunens personal utför godkänns också som egen finansieringsandel för dem som deltar i ansökan. Enligt prövning kan statsunderstödet även finansiera kostnader som uppkommit innan Ansökningstidtabell 1. ansökan om statsunderstöd inleds vecka ansökan om statsunderstöd ska lämnas in senast den 31 augusti ansökan kompletteras och riktas i enlighet med regeringens riktlinjer 4. SHM:s beslut om statsunderstöd senast den 31 oktober 2016 Försöket genomförs Ansökan Ansökningsblanketten med projektplan och budget som bilaga ska skickas in till SHM i elektroniskt format senast den 31 augusti 2016 kl Ansökningsanvisningen kompletteras i samband med förordningen om statsunderstöd och utgående från de frågor som framkommer under evenemang som ordnas för de sökande. Ansökningsanvisningen som ännu kommer att kompletteras samt ansökningsblanketten finns på Ansökan görs i enlighet med SHM:s spetsprojekts gemensamma anvisningar för statsunderstöd och på den gemensamma ansökningsblanketten (publiceras separat på SHM:s webbplats). 1.4 Handläggning av ansökningarna och möjlighet till komplettering Försökets innehåll och kriterier specificeras ännu efter att ansökan öppnats när regeringen drar upp riktlinjer för valfrihetsmodellen. Därför kontrolleras det med dem som ansökt om att delta i försöket att projektplanerna och -ansökningarna uppfyller de målsättningar och ramvillkor som fastställs för projekten i enlighet med regeringens riktlinjer om valfrihet. Sökandena kan komplettera och rikta sina ansökningar så att de uppfyller dessa målsättningar och ramvillkor. 1 Beroende på definitionerna i förordningen om spetsprojekt, förordningen träder i kraft sommaren 2016.

5 5 2. FÖRSÖKETS BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR Kundorienterad service är ett av regeringens fem spetsprojekt vars verkställande ligger på social- och hälsovårdsministeriets ansvar. Projektet delas in i sex delprojekt: ett offentligt servicelöfte, verksamhetsmodeller för klientens deltagande, egenvård och elektroniska tjänster, försök med servicesedlar, ett bosättningsbaserat system för social trygghet, och försök med basinkomst. Projektets budget under denna regeringsperiod är 37 miljoner euro. Målet är kundorienterade verksamhetsprocesser inom social- och hälsovården som stöder egen aktivitet. Kundernas erfarenheter och respons beaktas i utvecklandet och styrningen av tjänsterna. Serviceanordnaren drar både funktionell och ekonomisk nytta av en effektiverad administration, förbättrad styrning av tjänster samt förnyade verksamhetsmodeller för tjänster. Serviceproducenter inom social- och hälsovården kommer att ges samma förutsättningar, vilket gör det möjligt för små och medelstora företag och aktörer inom tredje sektorn att delta i serviceproduktionen. Dessutom har man som mål att utveckla en elektronisk tjänst som gör det möjligt att söka och jämföra serviceproducenter samt datasystemlösningar som stöder valfriheten. Genom systematisk bedömning av försöket produceras information för verkställandet av valfrihetsmodellen. I enlighet med regeringens riktlinjer gällande social- och hälsovården från den 7 november 2015 har man inlett beredningsarbetet för valfrihetsmodeller inom social- och hälsovården. Arbetsgruppen med utredningspersoner överlämnade sin halvtidsrapport den 15 mars 2016 och sin slutrapport den 31 maj Lagstiftningen beträffande kundernas valfrihet och en förenkling av flerkanalsfinansieringen bereds i en beredningsgrupp som tillsatts under projektgruppen för social- och hälsovårdsreformen. Målet med den framtida modellen med valfrihet är att stärka i synnerhet tjänsterna på basnivå och trygga tillgången till snabb vård samt stödja individens valmöjligheter genom enhetliga kvalitetskriterier för tjänsterna och offentlig information som stöder valet. Inom försöksprojekten genomförs ett försök på basis av gällande lagstiftning (bl.a. lagen om servicesedlar 569/2009 och klientavgiftslagen 734/1992) om användarens möjlighet att själv välja serviceproducent bland producenter från offentliga, privata och tredje sektorn Valfriheten genomförs i regel på basnivån och i tillämpliga delar när det gäller tjänster på den specialiserade nivån. Regeringens preciserande riktlinjer om valfriheten styr begränsningen av försöken. Inom försöken behandlas inte flerkanalsfinansieringen. På basis av försöket bedöms de bästa verksamhetsmodellerna samt utnyttjas erfarenheterna då man utarbetar lagstiftningen om valfrihet. Försöksprojekten beviljas statsunderstöd. Kriterierna för finansieringen består av de mål som regeringsprogrammet fastställer för försöket samt av regeringens riktlinjer om valfrihetsmodellen som prövas. Förutom projekten som beviljas statsunderstöd kommer man tillsammans med kommunerna, samkommunerna och övriga aktörer att planera ett nytt användningssätt för servicesedeln som grundar sig på större tjänstehelheter inom munhälsovården. Verksamhetsmodellen som skapas kommer att tas i bruk i kommunerna och samkommunerna

6 6 3. KRITERIERNA FÖR STATSUNDERSTÖD FÖR VALFRIHETSFÖRSÖKET INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA 3.1 Begrepp och termer Kund En person som använder social- och hälsovårdstjänster och som deltar i försöket. Anordnare I enlighet med gällande lagstiftning är det i första hand kommunen som ansvarar för ordnandet av invånarnas social- och hälsovårdstjänster. Den hälsovård som ligger på kommunens ansvar delas in i primärvård (folkhälsoarbete) och specialiserad sjukvård. Kommunerna har kunnat överföra ansvaret för att ordna socialvård och primärvård till ett samarbetsområde som kan vara en samkommun eller basera sig på värdkommunsmodellen. För att ordna specialiserad sjukvård måste kommunen höra till samkommunen för något sjukvårdsdistrikt. Ersättning genom kapitation Årsavgift för kunden som anordnaren betalar till producenten och som fastställs bl.a. på basis av antalet kunder som finns inskrivna hos producenten. Serviceavgift Avgift som kunden betalar till serviceproducenten. Avgiften är lika stor för alla serviceproducenter. Serviceproducent/producent Med serviceproducent avses här de serviceproducenter inom privata, offentliga eller tredje sektorn som deltar i försöket. De serviceproducenter som deltar i försöket ska kunna erbjuda kommuninvånarna den tjänstehelhet som fastställs inom försöket och som ersätts serviceproducenter inom privata eller tredje sektorn genom servicesedel och offentliga serviceproducenter genom en ersättning som motsvarar servicesedelns värde. 3.2 Verksamheten som testas Försökets rättsliga grund Försöket genomförs på basis av gällande lagstiftning. Den centrala lagstiftningen i detta sammanhang är lagen om servicesedlar och klientavgiftslagen. Ur de rättsliga grundprinciperna skapas gemensamma riktlinjer för alla försöksprojekt, och då ansökningarna handläggs ser man till att dessa riktlinjer följs. Understödssökande Ansökan om statsunderstöd ska göras av den part som anordnar en tjänst som omfattas av försöket.

7 7 Val av serviceproducent Kommunen eller samkommunen som ansvarar för projektet (anordnaren) utarbetar förteckningskriterierna för serviceproducenterna i enlighet med kriterierna för statsunderstöd och den tjänstehelhet som fastställs senare och publicerar dessa kriterier. Beträffande producenternas tillstånd följer man gällande lagstiftning och anvisningar (bl.a. Valvira och regionförvaltningsverken). Producenter inom privata och tredje sektorn som uppfyller de fastslagna kriterierna anmäler sig som villiga producenter. Kommunen eller samkommunen som ansvarar för projektet (anordnaren) godkänner producenter som uppfyller kriterierna och låter dem delta i försöket. Innehållet i den basservice inom social- och hälsovårdens som erbjuds - social- och hälsovårdstjänster eller -serviceprodukter som ingår i den service som erbjuds som ett alternativ för kunden - modell för ordnandet av tjänsterna, bl.a. hantering av kundrelationer, kund- eller servicestyrning, praxis för att styra kunder till andra stadiets eller specialiserade tjänster - modell för finansiering av tjänsterna, bl.a. användning av ekonomiska incitament och de serviceavgifter som används - tidsmässig möjlighet att byta tjänster som ges kunden - kundgrupper som väljs till försöket - tryggande av samarbetet mellan olika aktörer (integration av information och servicekedjor). Under ansökningsprocessen ser man till att projektet erbjuder innehållsmässiga lösningar för att verkställa valfriheten inom social- och hälsovårdstjänsterna på basis av regeringens riktlinjer. Finansieringsmodell Varje månad betalar anordnaren en s.k. behovsstandardiserad ersättning genom kapitation till producenten i enlighet med antalet kunder som skrivit in sig hos serviceproducenten. En del av ersättningen som betalas till producenterna kan även bestå av prestationsbaserade tillägg eller ekonomiska incitament. Sökandena ska inkludera en preliminär ersättningsmodell i sin ansökan. Närmare beslut om ersättningsmodeller fattas i samband med beredningen av besluten om statsunderstöd. Ersättningen betalas som servicesedlar till serviceproducenter inom privata och tredje sektorn och i form av en ersättning som motsvarar servicesedelns värde till offentliga serviceproducenter. Fortsatta tjänster och fortsatt vård som grundar sig på en serviceplan och/eller en bedömning av vårdbehovet finansieras separat på det sätt som beslutas av anordnaren. Under försöket ska kommunen och samkommunen kunna differentiera kostnaderna och ersättningarna för kunder som börjar använda tjänsterna genom val (samma ersättning som för privata serviceproducenter som deltar i försöket) från kostnader för övrig verksamhet. Kundens ställning

8 8 Kunden väljer en serviceproducent inom social- och hälsovården genom att skriva in sig som kund hos producenten. De kunder som inte väljer en serviceproducent får sina tjänster från sin hemkommun. Kunden har möjlighet att byta serviceproducent om hen så önskar. Ersättningen betalas till producenten för en månad i taget. Serviceproducenterna måste ta emot alla kunder som vill skriva in sig hos dem. Kunden betalar samma klientavgift oberoende av producent.

9 9 Produktionsmodell Försöket utförs av företag, organisationer eller övriga serviceproducenter inom tredje sektorn i samarbete med kommunerna och/eller samkommunerna. Inom serviceproduktionen förutsätts en nätverksaktig produktionsmodell där små och medelstora företag ingår. 3.3 Försöksprojektets kriterier I projektplanen som utarbetas av sökanden bör man beskriva hur projektet kommer att verkställa de kriterier som anges i detta stycke. Dessa kriterier utgör minimikraven för projektplanen. Dessutom bör projektets innehåll uppfylla de allmänna mål som ställts upp för spetsprojektet och som beskrivs i stycke 3.4. Kriterier för projektets innehåll Sökandens projektplan ska innehålla en beskrivning av utgångsläget, hur försöket genomförs och de åtgärder som används för att säkerställa att de permanenta verksamhetsmodellerna som fastställs senare rotar sig som en del av den normala verksamheten under och efter projektet. Kriterier för projektets omfattning I ansökan ska man beskriva hur stort geografiskt område försöket utförs på samt hur stor kundkrets och hur många serviceproducenter försöket omfattar. Försöket ska utföras med ett tillräckligt stort antal kunder och serviceproducenter. Kriterierna för projektets omfattning fastställs separat för varje ansökan. I ansökan ska man beskriva hur och med vilka kriterier man väljer kommuninvånare till försöket. Urvalssättet får inte äventyra kommuninvånarnas likabehandling. Kriterier för projektets genomförande I ansökan ska man beskriva situationen för beredningen av beslutsfattande i de kommuner och samkommuner som deltar i försöksprojektet samt en plan om de beslut och övriga åtgärder som behövs bl.a. för att ordna självfinansieringsandelen. Datasystemlösningar som används inom försöket Sökanden beskriver sin plan för vilka datasystemlösningar som kommer att användas inom försöket. De gås igenom i samband med ansökningarnas handläggningsfas och sökandena ges möjligheten att komplettera och ändra sin ansökan. Klient- och patientuppgifter ska i första hand behandlas med Kanta-tjänsterna, men sökanden kan även föreslå en annan modell om sökanden inte har full beredskap att utnyttja Kanta. För övriga riksomfattande lösningar (bl.a. förteckning över tjänster) görs det upp en plan som används då de projektspecifika planerna preciseras. Behandlingen av projektets administrativa data samt de uppföljningsuppgifter som krävs ska levereras i digitalt format (maskinläsbart format). 3.4 Försökets allmänna målsättningar och kriterier

10 10 Dessutom ska försöksprojektet uppfylla de allmänna målsättningar som fastställts för spetsprojektet och försöket med servicesedlar, och modellen för deras genomförande ska beskrivas i projektplanen. 1. Kundorientering, som inkluderar kundens respons om sin tjänst och mer omfattande erfarenhetsexpertis om hela servicesystemet. Kundens delaktighet stärks. 2. Integrering av social- och hälsovården: integrering av ordnandet, finansieringen, informationen, servicekedjorna och produktionen. 3. Förenklad administration: digitalisering av processer, underlättande av det administrativa arbetet. 4. Utveckling av verksamheten: modellen uppmuntrar serviceproducenter att utveckla sin verksamhet. Den kommunala serviceproduktionen kan anpassas på ett behärskat sätt. 5. Social- och hälsovårdspersonalens deltagande: Social- och hälsovårdspersonalen deltar aktivt i planeringen och utvärderingen av försöket. 3.5 Uppföljning och utvärdering av försöket samt arbete med intressentgrupper Understödsmottagaren ska delta i den utvärdering som utförs på basis av THL:s plan samt i att samla och leverera den information som behövs för denna utvärdering. I ansökningarna ska man beskriva hurdana verktyg för uppföljning och rapportering av tjänster redan används (t.ex. programvaror för kundrespons och fakturering). Vad som ska följas upp och bedömas (på basis av THL:s förteckning på kommande); kund, kund- och servicestyrning, tjänster som testas, kostnader, prissättning av tjänster, ersättning som betalas till serviceproducenterna, val av serviceproducent, serviceproducentens kriterier, datasystem, anordnare, o.s.v. Dessutom ska understödsmottagaren förbinda sig till arbete med intressentgrupper som genomförs under försöket och som är på SHM:s ansvar. Målet med detta arbete är att höra synpunkter från aktörer som står utanför försöket samt att sprida resultat från försöket till intressentgrupper redan under försökets gång.