Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr

Transkript

1 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Ökad finansoro och svagare omvärldskonjunktur hur klarar svensk ekonomi det? Nedrevideringarna i prognoserna för global och svensk ekonomi duggar tätt i spåren av finansoro och svagare global tillväxt. Konjunkturinstitutet, till exempel, har enbart sedan januari i år dragit ned BNP-tillväxten från 3 % för 28 till 2,5 % i den marsprognos som presenteras idag. I vår konjunktur- och strukturrapport från i januari förväntade vi oss redan då att årets faktiska BNP-tillväxt skulle bli 2,2 %, men att det fanns möjligheter för en konjunkturförbättring under 29 utifrån en långsam global återhämtning och en mer expansiv svensk finanspolitik. Sedan publiceringen av vår januariprognos har finansoron fortsatt och snarast förvärrats, ny konjunkturstatistik har inkommit och Riksbanken har höjt sin styrränta. Det finns därför anledning att reflektera över vår presenterade konjunkturbild och de underliggande argumenten för hur utvecklingen förväntas bli. Vi går igenom följande frågeställningar: 1) Finns det tydligare tecken på att den allmänna oron påverkat den svenska reala ekonomin, eller är effekterna främst synliga i den finansiella sektorn? 2) Stärker eller försvagar inkommande data vår svenska konjunkturbild? Har riskbilden förändrats? 3) Vilka ekonomisk-politiska förändringar kan noteras sedan januariprognosen? Vilka är effekterna på kort sikt och lite längre sikt? 4) Finns anledning att revidera vår prognos? Finansorons påverkan på svensk finansmarknad Sedan vår prognos i januari har den finansiella turbulensen främst handlat om USA varifrån kreditkrisen emanerade. I vår globaliserade värld inte minst när det gäller finansmarknaderna smittas resten av världens börser, obligationsmarknader, valutamarknader, osv. En svagare ekonomisk utveckling i USA ger också effekter på den reala ekonomin i resten av världen, och osäkerheten om hur stora dessa effekter i slutändan blir har snarare ökat än minskat de senaste månaderna. Hittills har finansoron i första hand ökat utlåningsräntorna och utökat räntedifferenserna som avspeglar förtroendet på finansmarknaden även i Sverige. Kronan har stärkts mot dollarn, och det kommer att få effekter för exportindustrin (men vi får inte glömma att många exportföretag också är stora importörer som gynnas av en starkare krona). Lägre företagsvinster förutses, aktiekurserna faller i första hand för företag inom finans- och fastighetssektorer, men även i andra sektorer. För svenskt vidkommande syns ännu ingen kreditåtstramning och de finansiella institutionerna har hittills klarat finansoron bra. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 5 34 Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar,

2 Räntor och räntedifferenser Förtroendet i den finansiella sektorn stärktes efter årsskiftet och hade förbättrats något när vi skrev januariprognosen. Därefter har finansoron återigen förvärrats. Det handlar bland annat om problem i de amerikanska återförsäkringsbolagen (monoliners), kollapsen för USA:s femte största investeringsbank Bear Stearns, tecknen på åtstramning på den amerikanska kreditmarknaden, fallande huspriser i USA, sjunkande dollar och hög volatilitet på världens börser. Även i Sverige har finansmarknaderna påverkats. Gapet mellan interbankmarknadsräntan och statsskuldväxeln steg återigen efter att prognosen publicerats (se diagram nedan), och också ränteskillnaden mellan bolåneräntor och statsskuldväxlar. Dessutom har Riksbanken höjt sin styrränta, vilket ytterligare driver upp de rörliga bolåneräntorna jämfört med i höstas. När det gäller obligationsräntorna ( år) har de amerikanska tappat,2 procentenheter sedan januariprognosen, medan de svenska snarare stigit marginellt och ligger kring 4 %. Tillväxt i utlåningen från monetära finansiella institut (MFI) till företag och hushåll, samt total utlåning i årstakt (%) Börs MFI-utlåning till hushåll MFI-utlåning, totalt MFI-utlåning till icke-finansiella företag Nedgången på Stockholmsbörsen sedan sommaren 27 innebär att två års värdestegringar har raderats bort. Den svenska börsen har i likhet med så många andra börser haft en slagig utveckling till följd av den finansiella oron. Nedgången är i skrivande stund ett par indexenheter sedan januariprognosen. Räntedifferenser mellan interbankränta och statsskuldsväxel samt rörlig bolåneränta och statsskuldsväxel (procentenheter) Börsutveckling i Sverige, USA och Storbritannien Index 1 augusti 27 = FTSE 1.25 Räntedifferens mellan rörlig bolåneränta och statsskuldsväxel 9 Dow Jones OMXS.25 Efter januariprognosen Räntedifferens mellan 3 månaders interbankränta (STIBOR) och statsskuldsväxel. jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan 6 7 mar Kreditgivning Tillväxttakten i utlåningen till företag och hushåll från monetära finansiella institutioner fortsätter att uppvisa tvåsiffriga tal i årstakt. Sedan januariprognosen har främst utlåningen till företag ökat markant. Det finns ännu inga tecken på åtstramning på den svenska kreditmarknaden, vilket också ger signaler om konjunkturläget fortfarande är hyggligt. Kronan Sedan januariprognosen har den amerikanska dollarn tappat ytterligare 8 % mot kronan. Att den amerikanska centralbanken sänkt sin styrränta kraftigt under perioden, från 4,25 % till 3,5 % (22 januari) till 3 % (3 januari) till 2,25 % (18 mars), samtidigt som europeiska centralbanker endera avvaktat, eller såsom Riksbanken höjt styrräntan, bidrar till dollarförsvagningen. Mot euron har kronan stärkts marginellt och är förhållandevis stabil. Även viktat gentemot betydande handelspartners valutor (TCW) är kronan stabil sett över en längre period. 2 (7)

3 Svenska kronan mot den amerikanska dollarn och euron samt TCW-index Index 1 augusti 27 = EUR/SEK USD/SEK Annan finansmarknadsstatistik TCW-index Finansinspektionens senaste rapport visar att svenska bankers förluster på grund av finansmarknadsoron varit begränsade, vilka snarare handlar om prisfall i obligationsportföljer än om ökade kreditförluster. Interbankmarknaden har fungerat väl i ett internationellt perspektiv. De internationella finansieringsmarknaderna har varit oroliga, men svenska finansinstitutioners tillgång till dessa marknader har varit förhållandevis god. I Kreditmarknadsbarometern som också publiceras av Finansinspektionen syns ännu inga tecken på en dämpning av utlåningstillväxten. Konjunkturdata sedan januariprognosen Tillväxten i svensk ekonomi dämpades från 4,1 % 26 till 2,6 % 27. Detta var i linje med våra förväntningar. Vad säger den senaste konjunkturstatistiken om framtiden? Exportutvecklingen har snarast förbättrats sedan årsskiftet. Industriföretagen har reviderat upp sina investeringsplaner. Inflationen har inte ökat så mycket som befarat. Det är den positiva sidan av myntet. Den mer oroande sidan är att förtroendet bland företag och hushåll fortsätter nedåt. Psykologin skall inte underskattas, och en fortsatt finansoro med negativa konjunkturnyheter dagligen i media, kommer att påverka konsumtions- och investeringsviljan. Huspriserna har haft en sjunkande tendens det senaste kvartalet. Arbetsmarknaden kommer inte att utvecklas lika gynnsamt som i fjol, eftersom konjunkturen dämpas och anställningsbehoven avtar. Det finns likväl fog för hyggliga utsikter med en gradvis avtagande tillväxttakt snarare än tvärnit eftersom stora delar av näringslivet fortfarande utvecklas starkt, inte känner av finansoron och vänder sig till tillväxtmarknader där efterfrågan fortfarande är rätt god. BNP för Q4 och för helåret 27 Svensk ekonomi växte något långsammare än vad vi hade förväntat under fjärde kvartalet 27. För hela fjolåret blev BNP-tillväxten 2,6 % i faktiska termer (2,8 % kalenderkorrigerat). Det var ett par tiondelar lägre än vår bedömning i januari. Importen har utvecklats något starkare, samtidigt som investeringar och den offentliga konsumtionen växte långsammare. Å andra sidan blev lageruppbyggnaden större än vi hade förväntat, och exporten marginellt starkare. Den privata konsumtionen utvecklades helt i linje med våra förväntningar. Bilden av svensk ekonomi såsom den framträder i Nationalräkenskaperna är att tillväxten drivits av den inhemska efterfrågan, medan utrikeshandelsnettot inverkat kraftigt dämpande. Antalet arbetade timmar har ökat snabbare än produktionen, vilket innebär att arbetsproduktiviteten sjunkit under året. Utrikeshandeln Exportutvecklingen har stärkts under årets första två månader, jämfört med fjärde kvartalet i fjol. Framför allt i februari växte varuexporten i värde med hela 18 % i årstakt, och i januari blev uppgången 13 %. Exportvolymen synes också ha vuxit snabbare än importvolymen, vilket innebär att det under första kvartalet kan finnas förutsättningar för ett positivt bidrag från nettoexporten. Export till USA, Storbritannien, Tyskland, Norge samt total export i värde, årlig procentuell förändring och 12 månaders glidande medelvärden Tyskland Totalt USA Norge Storbritannien Detta ligger i våra förväntningar för helåret 28, men den ljusare bilden för utrikeshandeln i nuläget hade vi inte riktigt förväntat oss. Samtidigt finns fog för försiktighet. Mars månad behöver inte uppvisa någon större tillväxt då exporten var förhållandevis stark samma månad i fjol. Kalendereffekter spelar 3 (7)

4 också in, eftersom vi arbetade en extradag i februari i år jämfört med i fjol. Dessutom kan kronförstärkningen och den amerikanska ekonomins inbromsning ge negativa effekter på exportutvecklingen med fördröjning, som visar sig i större utsträckning under senare delen av året. Vi har dessutom skrivit ned de globala tillväxtprognoserna något, vilket sannolikt innebär negativa effekter för svensk utrikeshandel men med fördröjning. Industriproduktion Statistiken över industriproduktionen varierar kraftigt mellan månaderna, men det senaste året kan en nedåtgående trend identifieras. Inköpschefsindex hade t o m februari signaler om en relativt god utveckling i industrin och i morgon (1/4) publiceras uppgifter för mars månad. I januari ökade industriproduktionen (enligt industriproduktionsindex) med 3,8 % i årstakt, d v s mer än dubbelt så starkt som vår helårssiffra på 1,7 % enligt nationalräkenskaperna, och för den senaste tremånadersperioden är utfallet i linje med prognosen Inköpschefsindex och industriproduktion (årlig procentuell förändring) Investeringar Inköpschefsindex (höger) Industriproduktion (vänster) I februari kom investeringsenkäten som visar att företagen förutser fortsatta ökningar av investeringsvolymen, och i industrin i betydligt större utsträckning mer än en dubblering än vad som framkom i oktoberenkäten i fjol. Denna enkät är dock förenad med stor osäkerhet. Det är därför för tidigt att dra några växlar på uppgifterna, men möjligen kan vår prognos för tillväxten i de fasta bruttoinvesteringarna som helhet på 4,5 % för 28 behöva justeras upp vid ett senare tillfälle. En osäkerhetsfaktor är hur stor betydelse den globala finansoron har för de svenska industriföretagens och bostadssektorns investeringsplaner, men hittills verkar dess inverkan vara relativt liten. Arbetsmarknaden Under 27 var sysselsättningstillväxten rekordstark. Under 28 och 29 förutser vi en gravis lägre ökningstakt från 2,4 % i fjol, till 1 % i år och,5 % nästa år. Nyanmälda lediga platser en bra indikator för hur sysselsättningen kan förväntas utvecklas har ökat i januari och i februari jämfört med antalet före årsskiftet. Trendmässigt syns dock en fortsatt nedgång (se diagrammet nedan), och utvecklingen förebådar en avmattning i antalet nya sysselsatta, men däremot ännu inte en minskning. Andra faktorer som stärker bilden av en gradvis avmattning på arbetsmarknaden är en svagare global konjunktur, en något svagare tillväxt i näringslivets produktion, sjunkande förtroende i företagen samt den ifjol krympande produktiviteten och ett inte lika stort uppdämt behov som tidigare av nyanställningar när alltfler sjukskrivna återvänder till arbetet. En relativt god utveckling i den inhemska efterfrågan håller tillbaka avmattningen något Antalet nyanmälda lediga platser och sysselsatta (årlig procentuell förändring) år Nyanmälda lediga platser, v-axel Antal sysselsatta, h-axel Konsumentprisutvecklingen I januari förutsåg vi att KPI skulle stiga med 3,4 % i januari och i februari, men utfallet blev 3,2 respektive 3,1 %. Den underliggande inflationen, KPIX, var i linje med prognosen i januari, men en tiondels procent lägre i februari på 2, %. Fortfarande stiger konsumentpriserna snabbare än Riksbankens inflationsmål. Rå- och insatsvarupriser samt livsmedelsoch energipriser på global nivå stiger också i oönskad snabb takt. De under fjolåret allt högre enhetsarbetskostnaderna slår också igenom med fördröjning. 4 (7)

5 Inflationen 22-29, KPI och KPIX, utfall och prognos från januari (årlig procentuell förändring av konsumentpriserna) Förtroendeindikatorer Sedan vår förra prognos har framtidstron bland olika företagssektorer samt bland hushållen fortsatt att dämpas. Nedgången är dock fortfarande måttlig vilket stärker bilden av att den reala ekonomin fortfarande utvecklas hyggligt KPI KPIX KPI prognos KPIX prognos Huspriser Jan 2 Okt Jan 3 Jan 4 Jan 5 Jan 6 Jan 7 Jan 8 Jan 9 Villapriserna fortsätter att öka i snabb takt i årstakt. I februari var uppgången enligt Mäklarstatistik och SCB:s Småhusbarometer 9 % jämfört med samma period i fjol. Däremot har både hus- och bostadsrättspriser sjunkit något under det senaste kvartalet. Det är dock för tidigt att avgöra om ett trendbrott är förestående. Förändringen av fastighetsskatten kan bidra till att förlänga prisuppgången. Sedan januariprognosen har husköpkraften (enligt vårt Boindex) fallit ned mot -strecket, vilket förebådar en stabilisering av huspriserna på något års sikt. En fortsatt hygglig arbetsmarknad bidrar till att rikets huspriser i årstakt snarare stabiliseras, än faller Småhuspriser (köpeskilling/taxeringsvärde, K/T) (månatlig respektive årlig procentuell förändring) samt omsättning av småhus (årlig procentuell förändring) Årstakt Årlig förändring av köpeskilling/taxeringsvärde (K/T) Månadstakt Årlig förändring av antalet husköp -15 jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep Source: Reuters Ec ow in Förtroendet eller framtidstron hos olika företagssektorer (tjänster, tillverkning och bygg) samt hushållssektorn (index) Hushållen Tjänstesektorn Byggnadsindustrin Tillverkningsindustrin Hushållens syn på den egna ekonomin har inte dämpats så mycket som synen på svensk ekonomi och arbetsmarknaden. För första gången på två år är det nu fler som förutser en ökande arbetslöshet, än tvärtom. Högre inflation och räntor samt en något lugnare uppgång på arbetsmarknaden bidrar till att dämpa hushållens inkomstutveckling under 28, vilket också kommer att ge avtryck i en något långsammare tillväxt i den privata konsumtionen som avtar från 3 % i fjol till 2 2 ½ % under prognosperioden. Detaljhandeln och nybilsregistreringar Hushållens konsumtion svarar för ett stort bidrag till den svenska tillväxten, både i fjol och när vi blickar framåt. Sedan sommaren 26 har tillväxten i detaljhandeln avtagit, men utvecklingen är fortfarande hygglig. I februari steg den kalenderkorrigerade detaljhandelsvolymen med 4,6 %, vilket var mer än förväntat. Nybilsregistreringarna har utvecklats svagare under årets första två månader, inklusive en kraftig minskning i januari. Nedgången skall dock ses i ljuset av en större uppgång samma månad i fjol samt en mycket stark tillväxt i slutet av förra året. 5 (7)

6 Tillväxt i detaljhandelsvolym samt nybilsregistreringar, glidande 12-månaders medelvärden (%) OBS: Glidande medelvärden <-----detaljhandeln Nybilsregistreringar----> Förändringar i den svenska ekonomiska politiken Penningpolitiken har stramats åt sedan januariprognosen via Riksbankens reporäntehöjning, men de monetära förhållandena har också blivit stramare till följd av kronans förstärkning och högre marknadsräntor i spåren av finansoron. Den höga inflationen innebär dock samtidigt att realräntorna inte är så höga (i USA är de negativa). Finanspolitiken kommer att kunna verka konjunkturstabiliserande om så önskas. Viktigare är dock att fokusera finanspolitiken på strukturella reformer som varaktigt höjer upp den potentiella tillväxten i svensk ekonomi. Åtgärderna som planeras i nuläget innebär i sin helhet möjligheter att höja arbetsutbudet på sikt, vilket är positivt. Att inta ett längre tidsperspektiv skulle vara välkommet, och då ingår också att skynda på reformer som väsentlig förbättrar situationen i utbildningssektorn. Därtill ingår åtgärder som höjer utbildningspremien så att det blir mer lönsamt att studera. Penningpolitiken I februari höjde Riksbanken reporäntan till 4,25 %. Många bedömare hade endera förutsett att höjningen skulle komma andra kvartalet, eller att Riksbanken skulle avvakta i ljuset av finansoron och något senare sänka reporäntan. Utsikter om en fortsatt hög inflation väsentligt över Riksbankens inflationsmål på 2 % samt allt högre långfristiga inflationsförväntningar bland olika aktörer, bidrog till att en majoritet av Riksbankens direktionsledamöter valde att trycka på bromspedalen för att kyla av ekonomin och dämpa prisökningstrycket. Sannolikt hade Riksbanken behövt ha en mer aggressiv räntehöjningsbana under föregånde år, eftersom man nu riskerar att hamna behind the curve. Utsikterna om fortsatta behov av att höja räntan minskar nu när de monetära förhållandena stramats åt, och de globala utsikterna försämrats något. En minskad finansmarknadsoro, en långsam global återhämtning, en fortsatt relativt hög inflation samt utsikten om en mer expansiv finanspolitik under nästa år kan dock innebära att en sänkning inte ligger i korten i det korta tidsperspektivet. Skulle finansoron fortsätta, vilket innebär ökade risker för inverkan på den reala ekonomin, samt att inflationen kommer ned snabbare än beräknat, finns sannolikt utrymme för räntesänkningar tidigare än Riksbanken själva beräknat i sin reporäntebana. Finanspolitiken Regeringen har under februari och mars i olika uttalanden stärkt vår bild av att en mer expansiv finanspolitik kommer redan under nästa år, i god tid före valet 2. Försvagningen i konjunkturen medger exempelvis ett tredje steg i jobbskatteavdraget, utan tilltagande överhettningsrisker till följd av stimulansen. Till skillnad från många andra länder i Europa, har Sverige ett utrymme att använda finanspolitiken också för att stabilisera konjunkturen, något som är betryggande om den globala tillväxten skulle visa sig bli lägre än väntat. I vår januariprognos räknade vi med att regeringen skulle genomföra en sänkning av arbetsgivaravgiften i vissa tjänstesektorer, även om vi var kritiska mot förslaget eftersom gränsdragningar är svåra att göra och det skapas skevheter mellan sektorer och olika storlekar på företagen, som på längre sikt kan ge negativa tillväxteffekter. Vi bedömde att förslaget skulle öka sysselsättningen något, vilket nu när det förändrats till att endast inkludera förstärkt jobbsatsning för unga, inte får samma effekter på sysselsättningen. Det nya förslaget sänker sociala avgifter för alla personer under 26 år, vilket innebär sänkta arbetsgivaravgifter från 32,42 % till 15,74 %. Egenavgifterna sänks från 3,71 % till 15,32 %. Det är svårt att bedöma hur stora effekterna blir på sysselsättningen för dessa grupper, inklusive hur många unga som hade fått jobb även utan förslaget. Ett förslag som på sikt kan påverka arbetsutbudet är öppnare regler för arbetskraftsinvandring. Det ska bli lättare för arbetsgivare att rekrytera arbetskraft utanför EU/EES och Schweiz. Anställningsvillkoren skall vara kollektivavtalsenliga, och det föreslås bli arbetsgivaren som bedömer om behov finns för rekrytering utomlands. Det handlar främst om specialistkompetens. Tillståndet blir till en början tidsbestämt till två år. Asylsökanden ska kunna söka arbetstillstånd direkt från Sverige. Gäststudenter kan enligt förslaget efter en termin 6 (7)

7 söka arbetstillstånd inifrån landet. Förslaget ligger väl i linje med globaliseringens utmaningar och ett ökat arbetsutbud inom branscher där arbetsgivaren ser behov. Det kommer dock inte att bli några snabba effekter, utan förslagets effekter på arbetsutbudet måste ses som långsiktigt positiva. Även förslag som reformerar sjukskrivningsprocessen kan innebära positiva effekter på utbudet. Vidare kan inrättandet av en eftergymnasial utbildning, en yrkeshögskola, välkomnas utifrån den fortsatta arbetskraftsbristen, som sannolikt fortsätter att vara relativt hög inom vissa branscher där yrkesutbildningen släpat efter de senaste åren. Däremot riskerar regeringens vårdnadsbidrag att ge negativa effekter på arbetsutbudet. Även om två heltidsarbetande i praktiken har rätt till vårdnadsbidraget är det ändå troligt att de som trots allt har råd med förslaget, kommer att vara hemma med sina barn, vilket var själva meningen. Slutsatsen är att de senaste veckornas propositioner om arbetskraftsinvandring, yrkesutbildning, sjukförsäkringen och förstärkt jobbsatsning för unga kan ge positiva effekter på arbetsmarknadens funktionssätt, medan vårdnadsbidraget beroende på hur många som utnyttjar det istället kommer att ge negativa effekter. Ett tredje steg i jobbskatteavdraget som förutses presenteras i höst kommer också att inverka positivt på arbetsutbudet. Effekterna av åtgärderna kommer sannolikt att dröja, för den här typen av reformer tar tid att få genomslag. Slutsatser Hittills synes den globala finansoron påverkat den svenska finansmarknaden i betydligt större utsträckning än den svenska reala ekonomin. Samtidigt kan effekterna på BNP-tillväxten av en starkare krona, en svagare efterfrågan från USA och även Europa, samt en minskad framtidstro bland olika aktörer, visa sig med fördröjning. Det är för tidigt att utesluta en lägre BNP-tillväxt än 2 % i år, men samtidigt också för tidigt att revidera ned bilden ytterligare. Även om den globala konjunkturen försvagats och tillväxtbedömningarna skrivs ned på löpande band, har svensk exportutveckling snarast förbättrats, detaljhandeln utvecklas positivt och det syns inga tecken på lägre kredittillväxt eller nedtonade investeringsplaner. Den svenska konjunktur- och finansmarknadsstatistik samt de ekonomisk-politiska signaler som inkommit sedan januari ligger relativt väl i linje med vår prognos. Riskbilden har dock förmörkats, eftersom den globala finansoron tilltagit. Det finns ännu ingen anledning att revidera prognosen. Lagt kort ligger, men det gäller att ha uppsikt över hela kortleken framöver! Cecilia Hermansson Swedbanks Ekonomiska sekretariat 5 34 Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, Swedbanks Månadsbrev om den Svenska Ekonomin ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 7 (7)