Konjunktur- och Strukturrapport

Transkript

1 Konjunktur- och Strukturrapport Swedbank bedömer svensk ekonomi 22 januari 2008 Svensk ekonomi minskar farten men undviker tvärnit Finansoron och den svagare omvärldskonjunkturen dämpar tillväxten i svensk ekonomi. Utrikeshandeln och investeringstillväxten varvar ned. BNP växer i år med hyggliga 2 %, jämfört med 2,9 % ifjol. Riskbilden har blivit mörkare, men vårt huvudscenario utgår från en minskad finansiell oro under andra halvåret i år samt att den globala ekonomin visar tecken på återhämtning. Sveriges relativt starka inhemska sektor håller tillbaka nedgången i svensk ekonomi. Under 2009 stiger återigen BNP-tillväxten och når 2,8 %. Exporten stärks, men det höga kostnadsläget dämpar uppgången. Resursutnyttjandet fortsätter att stiga, även om sysselsättningstillväxten avtar. Därmed förblir hushållen en viktig motor för den svenska tillväxten. Hushållen gynnas även av finanspolitiska stimulanser under Regeringens dystra opinionsläge och konjunkturavmattningen öppnar upp för att använda en del av överskotten i de offentliga finanserna. En expansiv finanspolitik, höga inflationsförväntningar och en inflation som överstiger målet under prognosperioden bidrar till en stramare penningpolitik under nästa år. Riksbanken skiftar fokus från tillväxtsvacka till inflationsoro. Att Sverige går in i nästa högkonjunktur med ett redan högt resursutnyttjande ställer krav på strukturreformer för att stärka kapacitet och konkurrenskraft. Cecilia Hermansson Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig ugivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Innehållsförteckning Sidan Som en bro över mörka vatten 3 Försörjningsbalans och nyckeltal 4 Effekterna av finansoron på Sverige 5 Exporten växer under trend 13 Investeringstillväxten avtar 16 Arbetslösheten minskar ytterligare 19 Hushållen är tillväxtens motor 25 Finanspolitik inleds i frestelse 33 Inflationen når inte ned till målet 36 Penningpolitiken i valet och kvalet 38 Det lönar sig satsa på de unga 43 2 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

3 Inledning Som en bro över mörka vatten Finansoro, recession i USA och hög svensk inflation: Vi är inne i en period där negativa nyheter är i dominans. Tillväxten i svensk ekonomi under 2007 på 2,8 % ser också ut att ha blivit drygt ½ procentenhet lägre än vi förutsåg i augusti ifjol främst till följd av en svagare exportutveckling. Kreditoron har hittills påverkat den svenska ekonomin marginellt, men desto större är effekterna på de finansiella marknaderna. Vårt scenario utgår från att läget på världens kreditmarknader förbättras mer tydligt till sommaren, och att den amerikanska ekonomin som växer endast svagt i år påbörjar en långsam återhämtning under nästa år. Likväl dämpar omvärldskonjunkturen och finansoron den svenska ekonomin i år. BNPtillväxten revideras ned från 2,9 % i augustiprognosen till 2 %. Investeringstillväxten avtar när omvärldskonjunkturen och framtidstron dämpas. Exportvolymen förutses växa under trend. Att svensk ekonomi växer nära sin långsiktiga trend med denna mörkare globala konjunkturbild kan tyckas märkligt. Dels innebär våra internationella antaganden att konjunktursvackan i världsekonomin varken blir djup eller långvarig. Dels är den inhemska efterfrågan i utgångsläget stark. Tjänstesektorn fortsätter att växa, och får en extra skjuts av lägre arbetsgivaravgifter. Sysselsättningstillväxten dämpas, men avmattningen sker gradvis och med fördröjning. Resursutnyttjandet fortsätter att stiga. Trots en högre inflation stiger hushållens inkomster i reala termer, om än inte lika mycket som ifjol. Hushållen förblir ekonomins motor med en fortsatt måttlig konsumtionstillväxt. I och med att den globala konjunktursvackan blir relativt kortvarig kan den inhemska sektorn hålla tillbaka nedgången i svensk ekonomi. När den globala konjunkturen åter stärks under 2009, tilltar exportaktiviteten. Uppgången kommer i ett läge där resursutnyttjandet är högt. Samtidigt öppnar konjunkturavmattningen och regeringens svaga opinionsläge upp för finanspolitisk stimulans inför valåret, vilket även stärker den inhemska efterfrågan. BNP-tillväxten stiger till 2,8 % nästa år. Riksbanken skiftar fokus från tillväxtoro till inflationsoro. Efter att ha hållit styrräntan oförändrad under 2008, blir det med sådana förutsättningar svårt att föra en mer expansiv penningpolitik. Snarare ökar behovet av ytterligare ett par räntehöjningar. På pluskontot finner vi att svensk ekonomi klarar den globala konjunkturavmattningen relativt väl, men på minuskontot förutser vi att otillräcklig kapacitet kommer att hålla tillbaka konjunkturuppgången. Att den ekonomiska politiken inriktas på reformer som stärker kapaciteten och konkurrenskraften fortsätter att ligga högt på vår önskelista. I denna rapport fokuserar vi på unga vuxnas situation där förutsättningarna för ungas utbildning, arbete och bostäder måste bli bättre. Negativa nyheter dominerar Finansoro och svagare omvärldskonjunktur medför att BNP-tillväxten revideras ned till 2 % i år Exporten dämpas, men den inhemska sektorn håller emot väl En global återhämtning och en expansiv finanspolitik höjer upp BNP-tillväxten till 2,8 % under 2009 När konjunkturen åter stärks har Sverige få lediga resurser: Inflationshotet återkommer, vilket ställer krav på strukturreformer Cecilia Hermansson Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

4 Försörjningsbalans och Nyckeltal Swedbanks konjunkturprognos Januari 2007 Försörjningsbalans Procentuell volymförändring P 1) 2008P 1) 2009P 1) Hushållens konsumtions- 2,5 3,1 (3,1) 2,5 (2,7) 2,9 (2,4) utgifter Offentliga konsumtions- 1,5 0,7 (1,8) 0,8 (1,0) 1,2 (0,6) utgifter Fasta bruttoinvesteringar 7,7 8,5 (9,2) 4,5 (5,0) 4,0 (3,5) - näringsliv exkl bostäder 6,6 9,2 (9,6) 4,5 (4,7) 3,8 (3,4) - offentliga myndigheter 7,1 5,3 (5,5) 5,8 (3,5) 6,0 (3,5) - bostäder 13,8 8,8(10,2) 3,5 (6,0) 3,0 (3,0) Lagerinvesteringar 2) 0,2 0,5 (0,3) -0,3 (0) 0,0 (0) Export av varor och tjänster 8,9 5,5 (6,3) 4,9 (6,0) 5,8 (5,5) Import av varor och tjänster 8,2 9,2 (8,8) 5,2 (5,6) 6,0 (5,3) BNP 4,1 2,8 (3,4) 2,2 (3,1) 2,8 (2,5) BNP, kalenderkorrigerad 4,4 2,9 (3,5) 2,0 (2,9) 2,8 (2,5) Inhemsk slutlig användning 3,0 3,2 (3,6) 2,2 (2,4) 2,4 (2,0) Nettoexport 1,0-1,1(-0,5) 0,3 (0,7) 0,4 (0,5) 1) Siffrorna från vår senaste prognos i augusti 2007 finns inom parentes 2) Förändring i procent av föregående års BNP Nyckeltal Årlig procentuell förändring om inte annat anges P 2008P 2009P Nominella timlöner, totalt 3,2 3,6 4,1 4,5 Nominella timlöner, industri 3,2 3,9 3,4 4,2 Industriproduktion 5,2 2,0 1,7 2,8 Konsumentpriser, årsgenomsnitt 1,4 2,2 3,4 2,5 Konsumentpriser, dec-dec 1,6 3,4 2,8 2,2 KPIX, årsgenomsnitt 1,2 1,2 2,4 2,3 KPIX, dec-dec 1,2 2,0 2,5 2,1 Disponibelinkomst 2,8 4,5 2,1 3,5 Sparkvot, nivå 7,7 8,9 8,6 9,2 Öppen arbetslöshet 3) 7,0 6,2 5,7 5,6 Total arbetslöshet 3) 4) 10,0 8,2 7,7 7,6 Antalet sysselsatta 1,9 2,4 1,0 0,5 Bytesbalans 5) 6,9 6,8 6,2 6,5 Finansiellt sparande i offentlig 2,5 2,5 2,0 1,2 sektor 5) Statsskuld (Maastricht) 5) 47,0 42,0 38,0 33,0 3) Procent av arbetskraften, EU-harmoniserad 4) Öppen arbetslöshet och personer i arbetsmarknadsåtgärder (16-64 år) 5) Andel av BNP 4 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

5 Finansoro och internationella antaganden Effekterna av finansoron på Sverige Se upp med orsakssambanden! Den amerikanska bolånekrisen en följd av aggressiv utlåning till amerikanska hushåll med låg återbetalningsförmåga har med värdepapperisering 1 och åtföljande internationell spridning dominerat utvecklingen på finansmarknaderna de senaste månaderna och även dämpat konjunkturläget. I vår augustiprognos diskuterade vi eventuell påverkan på den svenska ekonomin. Utan vetskap om krisens djup, längd, och spridning utanför kreditmarknaden till andra delar av finansmarknaderna, kunde vi inte bedöma effekterna på den reala ekonomin. Vi landade i bedömningen att svensk ekonomi inte behövde påverkas i stor utsträckning, men att tillväxten ändå kunde dämpas något. Sedan augusti kan vi konstatera att effekterna på centralbankers agerande och finansiella marknaders utveckling har varit större än vad vi då förväntade oss. Den amerikanska bolånekrisen har muterat från en likviditetskris till en global kreditmarknadskris, där riskerna för kreditåtstramning, fastighetskris och en amerikansk recession har ökat. Effekterna på den svenska reala ekonomin har hittills varit begränsade, men riskerna för att effekterna blir större och mer spridda i hela ekonomin ökar ju längre finansoron pågår. En amerikansk börsnedgång skulle kunna vara startskottet för en djupare nedgång, eftersom hushållens förmögenheter då försämras både av fallande huspriser och fallande börskurser. Vi behöver dock vara försiktiga med vilka slutsatser vi drar av det som händer. Det är alltför lätt att skylla all utveckling på kreditkrisen. Det finns ofta ett behov att påvisa samband, trots att de kanske inte finns eller är fullt så okomplicerade. En del av förändringarna i den reala ekonomin har skett oavsett kreditoron. Detta märks t ex genom att den svenska exporten redan hade dämpats innan kreditkrisen blev mer allmänt känd efter sommaren. Annan realekonomisk utveckling som påverkas av aktörers framtidstro kan påskyndas av oron på de finansiella marknaderna. Här får psykologin en stor betydelse. Framtidstron påverkas dels av nyhetsflödet, dels av aktörerna egna erfarenheter. Nedan går vi igenom några områden i svensk ekonomi med direkt påverkan av kreditkrisen. Finansoron blev värre än förväntat och har nu ändrat karaktär Det är inte lätt att dra slutsatser om orsakssambanden vissa finns inte och andra är mer indirekta, såsom psykologin! Effekter på det senaste halvårets utveckling Räntor och Riksbanken: Interbankräntorna i ett antal länder, inklusive Sverige, har stigit sedan kreditkrisen blev uppenbar i augusti ifjol, och detta fördyrar utlåningen mellan banker. Räntedifferensen var ungefär 0,25 procentenheter mellan 3-måna- 1 Värdepapperisering kan beskrivas som ett förfarande när en tillgång ompaketeras och säljs som värdepapper på kapitalmarknaden. Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

6 Finansoro och internationella antaganden ders interbankräntan och statsskuldsväxeln under 2006, men har under hösten ifjol varierat mellan drygt 0,5 och knappt 0,8 procentenheter. Sedan årsskiftet kan noteras en viss nedgång. Följden av högre interbankräntor är att även utlåningen till företag och hushåll blivit dyrare. Sedan augusti ifjol har räntedifferensen mellan 3 månaders statsskuldsväxlar och den rörliga bolåneräntan stigit till i genomsnitt 1,24 procentenheter, vilket kan jämföras med genomsnittet under 2006 som motsvarade 0,82 procentenheter. Detta innebär att bolåneräntorna stigit med drygt 0,4 procentenheter. Räntedifferenser mellan interbankränta och statsskuldsväxel samt rörlig bolåneränta och statsskuldsväxel (procentenheter) 1.50 Grått fält markerar perioden med kreditoro 1.25 Räntedifferens mellan rörlig bolåneränta och statsskuldsväxel Räntedifferens mellan 3 månaders interbankränta (STIBOR) och statsskuldsväxel 0.00 jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan Källa: Reuters Ecowin Source: Reuters EcoWin Å andra sidan är det möjligt att Riksbanken i avsaknad av oron på de finansiella marknaderna och utsikterna om en svagare konjunktur hade höjt styrräntan en eller två gånger ytterligare under hösten. I så fall hade bolåneräntorna stigit med mellan 0,25 och 0,5 procentenheter. Det är därför sannolikt att dagens räntenivå inte nämnvärt skiljer sig från den som gällt utan finansoro. Riksbanken hade troligen höjt räntan under hösten i avsaknad av finansoro Kreditgivningen: Utlåningen från monetära finansiella institut (MFI) totalt sett, samt till hushåll och företag, har till och med november fortsatt att växa med tvåsiffriga tal i årstakt. Även jämfört med de senaste månaderna har tillväxten hållits uppe. Det finns således ännu inga tecken på att kreditgivningen har dämpats. 6 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

7 Finansoro och internationella antaganden Tillväxt i utlåningen från monetära finansiella institut (MFI) till företag och hushåll, samt total utlåning i årstakt (%) MFI-utlåning, totalt Procent MFI-utlåning till hushåll MFI-utlåning till icke-finansiella företag Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB Source: Reuters EcoWin Den svenska börsen har utvecklats sämre än börserna i många andra länder, inklusive de amerikanska och brittiska. Förutom kreditkrisens återverkningar, där börser med perifera valutor i tider av osäkerhet får stigande riskpremier, påverkas Sveriges cykliska (och verkstadsinriktade) börs av en svagare exportutveckling för vissa branscher och för vissa enskilda företag (Ericson). Huvuddelen av börsens företag genererar vinsterna utomlands, och den svenska börsen påverkas därför mer av en global konjunkturavmattning än många andra börser. Den svenska börsen har fallit mer än många andra Börsutveckling i Sverige, USA och Storbritannien, Index 1 augusti 2007 = FTSE 100 Index 1 augusti 2007 = Dow Jones OMXS Källa: Reuters Ecowin Source: Reuters EcoWin Den svenska kronan har sedan november 2005 stärkts trendmässigt mot den amerikanska dollarn. Det är svårt att avgöra hur stor betydelse kreditoron har haft för det senaste halvårets utveckling, när dollarn tappat ytterligare mot kronan och många andra valutor. Konjunkturavmattningen i USA har lett till att ränteskillnaderna mellan USA och Europa har minskat, och det har hjälpt till att försvaga dollarn. Mot euron har kronan snarare försvagats sedan augusti ifjol, och i effektiva termer, mätt som TCW-index, har kronan i princip varit oförändrad. Kronan har stärkts mot dollarn, men försvagats mot euron Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

8 Finansoro och internationella antaganden Svenska kronan mot den amerikanska dollarn och euron samt TCW-index, index 1 augusti 2007 = USD/SEK 115 TCW-index EUR/SEK Källa: Reuters Ecowin Source: Reuters EcoWin Den svenska exporten dämpades redan under första halvåret ifjol, det vill säga innan kreditoron gjort sig gällande. Varuexporttillväxten avseende USA har fallit sedan i mitten av 2006, både i volym och värde. Dollarns försvagning gör nedgången i värde mer markant. Det är främst vissa branscher som påverkats, främst skog, kemi och läkemedel samt transportmedel. Exporten försvagades redan före kreditoron Export till USA, Storbritannien, Tyskland, Norge samt total export i värde, årlig procentuell förändring Norge Tyskland Totalt Procent 5 0 Storbritannien USA -15 jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB Source: Reuters EcoWin Villapriserna har varit relativt stabila de senaste månaderna, medan priserna på bostadsrätter har fallit tillbaka. Omsättningen har minskat något, och det kan vara en följd av flera faktorer: Oron för en sämre konjunktur i omvärlden och Sverige, den finansiella turbulensen och Riksbankens styrräntehöjningar med högre bolåneräntor som följd, förändringar avseende fastighetsskatten samt säsongsmässiga variationer. Det är således svårt att enskilt peka ut den amerikanska kreditkrisens återverkningar. Många faktorer har påverkat prisutvecklingen på svensk fastighetsmarknad Företags- och konsumentförtroende: Hushållens positiva syn på den egna ekonomin, på arbetsmarknaden, samt den fortsatt höga utlåningen från bostadsinstituten talar för att ett eventuellt fall på fastighetsmarknaden blir måttligt. Å andra sidan har hushållens syn på den svenska ekonomin dämpats betydligt. Före- 8 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

9 Finansoro och internationella antaganden tagens framtidstro har också blivit svagare under det senaste halvåret. Försvagningen sker från en hög nivå, och är hittills relativt måttlig. Det är rimligt att anta att oron för omvärldskonjunkturen och den finansiella turbulensen sätter spår i olika aktörers framtidsförväntningar. Det är dock inte möjligt att avgöra hur mycket andra faktorer också kan spela in, t ex politiska skandaler, räntehöjningar och stigande inflation. Det är sannolikt att ett lägre förtroende påverkar konsumtions- och investeringsviljan till viss del. Vanligen betyder dock framtidstron om den egna situationen för företaget eller hushållet mer än framtidstron för den svenska ekonomin. Därmed tar det längre tid innan den lägre framtidsframtidstron sätter tydliga spår i aktivitetsnivån. Förtroendet eller framtidstron hos olika företagssektorer (tjänster, tillverkning och bygg) samt hushållssektorn (index) Index Hushållen Byggnadsindustrin Tjänstesektorn Tillverkningsindustrin Källa: EU-kommissionen Source: Reuters EcoWin Sammanfattningsvis har den amerikanska kreditkrisen medfört högre interbankräntor, en svagare börsutveckling och en något mer dämpad framtidstro hos hushåll och företag. Genom konjunkturavmattningen i USA har svensk export dämpats och kronan stärkts mot dollarn. Samtidigt har flera händelser inträffat som sannolikt hade inträffat utan finansoron. Kreditgivningen växer lika snabbt som tidigare, och bolåneräntorna som drivits upp av finansoron, skulle kunna ha varit ungefär lika höga om Riksbanken höjt styrräntan ytterligare någon gång under hösten. Effekter på den framtida utvecklingen Vårt internationella huvudscenario implicerar att oron på de finansiella marknaderna minskar framåt senvåren i takt med att de finansiella institutionerna redovisar sina resultat, och kreditkrisens omfattning blir mer överblickbar. Under andra halvåret i år inleds en långsam global återhämtning, som främst ger viss effekt på svensk exportutveckling under De direkta effekterna av kreditkrisen på svensk ekonomi bedömer vi fortfarande blir begränsade. Räntedifferenserna kommer att fortsätta att sjunka, börsutvecklingen stabiliseras Finansoron kan ha ebbat ut till sommaren och så småningom inleds en långsam global återhämtning Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

10 Finansoro och internationella antaganden något och ett mindre negativt nyhetsflöde leder till att försämringen av framtidstron hos företag och hushåll stannar upp. Det går dock att teckna ett väsentligt mer negativt scenario, vilket innebär större effekter av kreditkrisen och den åtföljande försvagningen i amerikansk ekonomi på Sveriges konjunktur och finansmarknader. Här följer några faktorer som kan bidra till det sämre scenariot: Sannolikheten för ett sämre scenario är hög Större förluster i finansiella institutioner och kvardröjande osäkerhet om storlek och hantering av förlusterna bidrar till fortsatt stora räntedifferenser i Sverige. En sämre börsutveckling i USA, med konsekvenser även för den svenska börsen och med effekter på hushållens förmögenheter som minskar både genom prisfall i fastigheter och i börskurser. Större inslag av kreditåtstramning i USA, och smitta till svenska kreditmarknader. Att USA inte undviker recession, samt att lågkonjunkturen blir mer långvarig. Att tillväxten dämpas mer globalt, och att den globala återhämtningen kommer med fördröjning, samt att även tillväxtekonomierna växer väsentligt svagare. Att en betydligt högre inflation försvårar för centralbankerna att agera kraftfullt med räntesänkningar. Att finanspolitisk stimulans blir otillräcklig för att stävja en recession. Att valutautvecklingen blir mer turbulent, med en kraftig dollarförsvagning som skakar om de finansiella marknaderna rejält, inklusive börser och obligationsmarknader. Vårt huvudscenario avseende finansoron har diskuterats mer utförligt i den internationella konjunktur- och strukturrapporten, som presenterades den 9 januari. Nedan följer den rapportens antaganden också för den globala konjunkturen i sin helhet alla mycket viktiga för den svenska ekonomins utveckling. Omslag i omvärldskonjunkturen Världsekonomins utveckling domineras av utsikterna för den amerikanska ekonomin och spridningen av kreditkrisen på världens finansiella marknader. Sannolikheten för en recession i USA bedöms ha ökat till 40 %. Huvudscenariot med en sannolikhet på marginellt högre 45 % innebär att USA undviker en recession. Likväl växer BNP med endast 1 ½ - 1 ¾ % 2008, för att sedan under 2009 nå upp till måttliga 2 ¼ %. Därmed växer USA under sin potential under hela prognosperioden. Även om en recession i USA kan undvikas växer BNP med endast 1 ½ % i år och 2 ¼ % nästa år Den övriga världen kan knappast undvika smittoeffekter. Dessa blir större ju längre kreditkrisen pågår samt ju djupare och mer långvarig lågkonjunkturen blir i USA. Vårt huvudscenario är att den globala ekonomin kan klara sig undan recession. Västeuropa växer något under sin potential, och Öst- och Centraleuropa på sin potential. I Asien når Japan upp till blygsamma BNP-ökningstal på mellan 1 ½ och 1 ¾ % i en konjunkturuppgång som under fjolåret kom av sig. Kina upplever en lätt exportavmattning och en blygsam inbromsning av Resten av världen påverkas av avmattningen i USA 10 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

11 Finansoro och internationella antaganden den extremt höga investeringstakten. BNP-tillväxten dämpas från 11 ½ % ifjol till 10 ½ % i år, och något ytterligare under Statistiken är högst osäker i utgångsläget, men en lätt dämpning ligger i korten och är också önskvärd med hänsyn till ett tilltagande inflationstryck. Även Indiens BNP-tillväxt har skrivits ned marginellt till 8 % i år och 8 ½ % 2009, en effekt av att ekonomin huvudsakligen drivs av den inhemska efterfrågan och därmed undviker huvuddelen av effekterna från avmattningen i världskonjunkturen. Globalt (med 70 % av världsekonomin medräknad) växer BNP med 3,5 % i år, för att sedan inleda en långsam återhämtning under 2009 då BNP-tillväxten når 3,8 %. Därmed har världsekonomin dämpats jämfört med 2006 då tillväxtsiffrorna låg närmare 5 % och även med fjolårets tillväxt på 4,2 %. Den lägre globala tillväxten i år innebär ett rejält omslag BNP för enskilda länder eller grupper av länder (årlig procentuell förändring) USA Japan Kina Indien EMU UK Global BNP* Källa: Swedbanks internationella konjunktur- och strukturrapport, 9 januari 2008 * Global BNP inkluderar 70 % av världsekonomin. En mer komplett bearbetning av emerging markets skulle höja den globala BNP-tillväxten med ca ¼ procentenhet under samtliga tre år. Kinas vikt i världsekonomin har skrivits ned från 14 % till 10 %. Indiens vikt har skrivits ned från 6 % till 4 %. Även om nedskrivningarna av prognoserna kan tyckas blygsamma, har riskbilden markant försämrats. Risken för en amerikansk recession har ökat, kreditkrisens följdverkningar på kreditgivning, fastighetsmarknader och aktörers förtroende synes kunna bli större än tidigare förväntat. Än finns möjlighet att den reala ekonomin kan undvika långtgående effekter. Ju längre kreditkrisen pågår och ju större förluster som de finansiella institutionerna tvingas till, desto större blir osäkerheten vilken dämpar framtidstron och därmed också investerings- och konsumtionsviljan. och riskbilden har blivit mörkare Samtidigt som tillväxten i världsekonomin avtar, har pristrycket i olika led ökat. Oron för recession riskerar att också innebära att inflationsriskerna underskattas. Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

12 Finansoro och internationella antaganden Metall- och energipriserna fortsätter att stiga av strukturella orsaker, såsom industrialiseringen i Kina och Indien. Den finansiella turbulensen och ökad oro om den globala konjunkturen pressar tillbaka metallpriserna på kort sikt. Oljepriset (brent) förutses fluktuera kring ett genomsnitt på 80 dollar per fat i år, men bedöms åter stiga när globala återhämtningen inleds. Livsmedelspriserna fortsätter att stiga, dels som en effekt av den ökande efterfrågan från exempelvis Kina (där målet från politikernas sida är att höja befolkningens konsumtion av protein vilket påverkar kött, mjölk, och spannmålspriser), dels som en effekt av miljöåtgärder där livsmedelsproduktion alltmer konkurrerar med bränsleproduktion om mark och råvaror. Centralbankernas agerande skiljer sig åt eftersom den amerikanska centralbanken fokuserar på nedgången i ekonomin vilket innebär sänkta styrräntor, medan europeiska centralbanken snarare oroas av stigande inflation. På senare tid har ECB börjat framstå som mer splittrad mellan inflations- och tillväxtoron, men vårt huvudantagande är en oförändrad styrränta. Valutautvecklingen påverkas framför allt av konjunkturen, finansoron och räntepolitiken. Den amerikanska dollarn antas stärkas med början under andra halvåret i takt med en långsam återhämtning i den amerikanska ekonomin. Sammanfattningsvis kan omslaget i världsekonomin främst karaktäriseras av en något svagare global tillväxt med ökade risker för recession i USA och ett starkare pristryck från främst högre råvarupriser och i vissa länder stigande arbetskraftskostnader. Därutöver märks en mer oroande riskbild till följd av effekterna av kreditkrisen där världens börser riskerar att falla, fastighetspriserna sjunker mer tydligt och på fler håll i världen, kreditåtstramningen blir en realitet och försvagningen av den amerikanska dollarn mer dramatisk. Cecilia Hermansson 12 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

13 Utrikeshandeln Exporten växer under trend En svagare global konjunktur och kapacitetsbrister i svensk industri har satt avtryck i den svenska varuexporten. Vi bedömer att exporten av varor steg med 3,5 % i volym i genomsnitt under 2007, vilket är en ordentlig inbromsning från 8,2 % år Det är framför allt färre leveranser till Nordamerika och Asien knappt en femtedel av den svenska exporten som bidrar till den lägre exportutvecklingen. Sveriges exportberoende med USA fortsätter att krympa från närmare 11 % år 2004 till knappt 8 % förra året. Att handelsutbytet med Asien avtog, trots regionens starka expansion, kan till viss del bero på att fler svenska företag har förlagt sin produktion där borta för att komma närmare marknaden. Istället har Sveriges exportleveranser till geografiskt närbelägna marknader ökat i betydelse. Sveriges exportberoende med USA har krympt Varuexport i värde länderfördelat (jan-sep) procentuell förändring EU Övriga Europa Nordamerika Sydamerika Asien Källa: SCB och Swedbank Dämpningen av den amerikanska tillväxten och kronans förstärkning mot dollarn har främst påverkat leveranser av läkemedel och elektronikprodukter; varor som väger tungt i den svenska exporten till USA. Även skogsprodukter inte minst trävaror - utvecklades svagt under förra året, och en orsak kan vara det svaga amerikanska bostadsbyggandet. Verkstadsexporten, exklusive elektronikprodukter, stod bättre emot en svagare omvärldsefterfrågan. Den svenska tjänsteexporten fortsatte att växa med tvåsiffriga tillväxttal under 2007 och svarar för en allt viktigare del av det svenska totala exportvärdet. Tjänsteexporten bidrog starkt till att den totala exporten steg med 5,5 % för helåret Den kraftiga uppgången i resevalutanettot, i samband med en växande gränshandel och en ökad merchanting, lyfter den svenska exporten av tjänster. Även exporten av företagstjänster växer. Verkstadsexporten gick bättre än genomsnittet Fortsatt stark tjänsteexport Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

14 Utrikeshandeln Givet våra internationella antaganden (se ovan) förutser vi att marknadstillväxten för svensk export efter en svacka i år stiger med 6 ½ under nästa år. Vi förutser att den svenska exportvolymen av varor och tjänster stiger med knappt 5 % i år, och med 5 ¾ % under 2009 i takt med att den globala efterfrågan långsamt stärks. Det innebär att exporten under nästa år närmar sig tillväxttrenden för perioden som är 6,2 %, efter att två år i rad ha vuxit under trend. Utvidgas tidsperioden till , då den svenska exporten växte med i genomsnitt 8 % per år, blir den förväntade återhämtningen i exporten mindre framträdande. Samtidigt som marknadstillväxten dämpas under 2008 kommer konkurrenssituationen för svenska exportföretag att bli mindre fördelaktig. Högre lönekostnadsökningar och en relativt blygsam produktivitetstillväxt driver upp enhetsarbetskostnaderna. Det är ett omslag efter flera år av låga eller till och med minskade enhetsarbetskostnader. En fortsatt kronförstärkning gentemot dollarn skulle också äventyra de svenska exportmöjligheterna. Konkurrensen gentemot våra viktigaste konkurrentländer kommer därför att tillta. Risken för fortsatta marknadsandelsförluster ökar såvida inte produktivitetstillväxten i svensk industri tar förnyad fart. Ökade investeringar i ny teknik och personalnedskärningar behöver komma mer i fokus under de närmaste åren så att konkurrenskraften stärks. Vi bedömer att exporten av bearbetade varor begränsas av att investeringarna i omvärlden växer i en lugnare takt. Det är framför allt leveranser av teleprodukter och transportmedel som är känsliga för förändringar i investeringsefterfrågan. Den pågående industrialiseringen i BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) talar dock för en fortsatt stark efterfrågan på investeringsvaror. Idag motsvarar Sveriges direkta export till dessa länder omkring 4,5 % av varuexporten, vilket motsvarar exporten till Belgien. Om än en liten andel i nuläget, finns likväl en svensk exportpotential. Svensk export förväntas växa under den långsiktiga tillväxttrenden de närmaste två åren Högre arbetskraftskostnader skärper konkurrenssituationen för svenska företag Global efterfrågan på investeringsvaror gynnas av den pågående asiatiska industrialiseringen Den globala efterfrågan på råvaror kommer att vara fortsatt stark, om än i avtagande takt under prognosperioden. Kapacitetsutbyggnaden inom den svenska råvaruindustrin, framför allt i mineralvaruindustrin, kan mildra de senaste årens kapacitetsbrister och på sikt lyfta exporten. Förutsättningar finns för en hygglig råvaruexport under de närmaste två åren. Men eftersom endast en mindre del av Sveriges råvaruexport går till de snabbväxande asiatiska länderna, vilka svarar för merparten av den globala råvarukonsumtionen, utnyttjas inte marknadspotentialen för råvaror till fullo. Samtidigt skärps den globala konkurrensen, inte minst från tillväxtekonomierna i Asien och Sydamerika. Vi förutser att den svenska tjänsteexporten kommer att växa snabbare än varuexporten. En lättare dämpning i exporten av tjänster förutses dock under när den svenska varuexporten växlar ned till en lägre tillväxttakt. En snabb teknisk ut- 14 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

15 Utrikeshandeln veckling och en hårdnande konkurrens på varumarknaden ökar kraven på mer sofistikerade produkter och tjänster. En förbättrad köpkraft i flera av dagens snabbväxande ekonomier kommer också gradvis att leda till en ökad efterfrågan på tjänster, något som svenska företag successivt kan dra fördel av. Utrikeshandelns bidrag till BNP vänds från minus till plus Den svenska importen av varor och tjänster steg med drygt 9 % i volym under 2007, trots en avtagande tillväxt i industriproduktionen och en vikande varuexport. Det är framför allt den starka expansionen i näringslivets maskininvesteringar och till viss del den privata konsumtionen som driver upp importen. Kronförstärkningen gentemot dollarn har sannolikt också hjälpt till att lyfta importen. Nettoexporten, dvs skillnaden mellan ökningen i exporten och importen, gav således ett stort negativt bidrag till BNP-tillväxten under 2007, med uppskattningsvis 1,1 procentenheter. I år förutser vi en måttligare importtillväxt. Näringslivets expansiva investeringssatsningar under 2007 förväntas plana ut under 2008, vilket håller tillbaka efterfrågan på investeringsvaror. Importen av insatsvaror till industrin begränsas också av en lägre tillväxt i varuexporten. Under 2009 när den svenska exporttillväxten och den privata konsumtionen växer något snabbare ökar importvolymen med 6 %, jämfört med drygt 5 % i år. Eftersom exporten väger mer än importen som andel av BNP (drygt 50 % respektive 45 %), kommer utrikeshandelns bidrag till BNP bli lätt positivt under 2008 och 2009, trots att importen ökar snabbare än exporten. Stark inhemsk efterfrågan lyfte importen 2007 Lägre importtillväxt förutses när investeringarna i näringslivet avtar Nettoexporten ger åter ett positivt bidrag till BNP-tillväxten Jörgen Kennemar Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

16 Investeringar Investeringstillväxten avtar Investeringskonjunkturen i svensk ekonomi fortsatte att vara stark under Utfallet för fjolårets tre första kvartal visar att landets samlade investeringar steg med närmare 9 % i årstakt. Maskininvesteringarna svarar för den största uppgången. En lättare avmattning i investeringstillväxten framför allt i byggandet syns dock under senare delen av Det var fjärde året i rad som investeringarna ökade kraftigt och uppgången omfattar nu i stort sett hela ekonomin. Sedan bottennivån 2003 har investeringsandelen stigit till närmare 20 % av BNP, vilket är den högsta nivån sedan början av 1990-talet. Investeringarna växte på bred front under förra året Investeringskvot och kvartalsvis investeringstillväxt 25 Investeringskvot, höger skala 20 Investeringstillväxt, vänster skala Procent Källa: SCB och Swedbank Source: Reuters EcoWin Vi bedömer att de senaste årens starka investeringstillväxt inte kommer att vara uthållig. I SCB:s investeringsenkät från november ifjol reviderades företagens investeringsplaner ned jämfört med motsvarande undersökning i maj Med hänsyn till den finansiella oron och utsikter om en mer dämpad global tillväxt för 2008, har vi reviderat ned investeringsprognosen från 5 % till 4,5 % för Vi förutser att investeringarna ökar med 4 % under Eftersom investeringarna trots allt växer snabbare än den förväntade BNP-tillväxten, kommer investeringskvoten alltjämt att stiga något under prognosperioden 2008/09. Investeringstakten avtar under prognosperioden En gradvis förskjutning i investeringstillväxten från industrin till tjänstebranscher förutses under i samband med att exporttillväxten avtar. En svagare omvärldskonjunktur och ett lägre kapacitetsutnyttjande håller tillbaka industrins utbyggnadsbehov. Undantaget är råvaruindustrin med gruv- och stålindustrin i spetsen. Här förväntas fler investeringar i stor skala, åtminstone under det närmaste året, på grund av den starka efterfrågan på råvaror och behovet av att bygga ut produktionskapaciteten. Satsningar för att säkerhetsställa och effektivisera energiförsörjningen kommer att kräva omfattande investeringar inom energisektorn, till exempel i elnäten och i kärnkraftsverken. Åt- 16 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

17 Investeringar gärder för att minska oljeberoendet och koldioxidutsläppen förväntas också lyfta investeringarna inom energisektorn. Utbudsrestriktioner, såsom brist på arbetskraft och byggmaterial, dämpar tillväxten i bostadsinvesteringarna under 2008 och Pressade vinstmarginaler till följd av högre arbetskostnader och dyrare byggmaterial håller också tillbaka nyproduktionen av bostäder. Även slopandet av räntesubventioner för hyresrätter påverkar utbudet av nya bostäder. Vi bedömer att ökningen i antalet påbörjade lägenheter kommer att dämpas den närmaste framtiden efter flera år av stark uppgång. Sammantaget förklarar detta varför tillväxten i bostadsinvesteringarna blir mer måttliga 3-5 % under 2008/2009. Den underliggande efterfrågan på bostäder kommer dock att vara hög under hela prognosperioden. Bristen på bostäder är alltjämt ett problem i ett stort antal kommuner, inte minst i de regioner som har en stark befolkningsinflyttning. Efterfrågan på bostäder påverkas även av demografiska faktorer. Ett större inträde av ungdomar på arbetsmarknaden och en relativt omfattande flyktinginvandring ökar behovet av nya bostäder. Samtidigt kommer ombyggnadsinvesteringarna att tillta i den befintliga bostadsstocken och som delvis kommer att stimuleras av olika offentliga insatser. Förbättrade offentliga finanser skapar utrymme för fler investeringar inom kommuner och landsting. Ökade infrastruktursatsningar, vägar och järnvägar, kommer att lyfta de statliga investeringarna under 2008 och Ytterligare åtgärder för att skapa effektiva transporter aviseras från regeringen och kommer troligen att läggas fram i höstens budgetproposition. Utbudsrestriktioner bromsar bostadsbyggandet Efterfrågan på bostäder förväntas vara fortsatt stark under hela prognosperioden Ökade satsningar på infrastrukturen lyfter de offentliga investeringarna Stor ökning i färdigvarulagren under 2007 Näringslivets lagerinvesteringar steg kraftigt under fjolårets tre första kvartal. Bidraget till BNP-tillväxten blev hela 0,9 procentenheter. Orsaken till att lagren växer kan förklaras på två olika sätt. Stigande lager kan å ena sidan vara en indikation på att företagen får svårare att sälja sina produkter på marknaden på grund av en svagare efterfrågan med stigande färdigvarulager som följd. Å andra sidan kan lageruppbyggnaden tolkas som att företagen planerar att höja produktionen, vilket skulle medföra växande inköp av insatsvaror. Genom att undersöka industrins lagerstockar för 2007 förefaller det som om att den största lageruppbyggnaden har skett i färdigvarulagren. Det gäller framförallt under årets två första kvartal, vilket också kan förklaras av den svaga varuexportutvecklingen. Det skulle betyda att merparten av fjolårets lageruppbyggnad var ofrivillig, vilket kan få implikationer på den framtida industriproduktionen. Även om lagren av färdiga produkter har stigit något i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer är lagernivåerna alltjämt lägre än under Tredje kvartalets lagersiffror ger dock anledning till en viss konjunkturoptimism eftersom färdigvarulagren avtar och insatslagren stiger. Ofrivillig lageruppbyggnad under 2007 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

18 Investeringar Förändring i industrins lagerstockar, procentuell förändring Insatsvaror Varor i arbete Färdigvarulager K1 2007K2 2007K3 Källa: SCB och Swedbank En svagare omvärldskonjunktur och en mindre fördelaktig konkurrenssituation till följd av högre enhetsarbetskostnader ökar trycket på kostnadseffektivisering i det privata näringslivet. Vi räknar med att lagerinvesteringarna inte kommer upp i 2007 års nivåer, vilket innebär att lagren kommer att ge ett litet negativt bidrag till BNP-tillväxten För nästa år förutser vi i stort sett oförändrade lagerinvesteringar. Jörgen Kennemar 18 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

19 Arbetsmarknad Arbetslösheten minskar ytterligare Rekordstark sysselsättningstillväxt 2007 Arbetsmarknaden utvecklades mycket positivt under fjolåret. Den största sysselsättningsuppgången sedan 2000 kunde noteras. Antalet sysselsatta steg med drygt personer, vilket var en ökning med 2,4 % jämfört med året innan och i linje med vad vi prognostiserade i augusti. Nyanställningarna var koncentrerade till den privata tjänstsektorn. Främst handel- och företagsnära tjänsteföretag ökade sin personal. Dessa två branscher svarade för hela tre fjärdedelar av fjolårets totala sysselsättningsökning! Även varuproducerande företag utökade personalstyrkan, inte minst i byggföretagen. Förbättrade finanser i kommuner och landsting har också möjliggjort fler nyanställningar. Efter en viss tvekan har heltidsanställningarna helt tagit över, vilket tyder på en framtidsoptimism inom det privata näringslivet. Heltidsanställningarna dominerar, vilket tyder på konjunkturoptimism Antal nyanställda efter varaktighet Årsförändringar Fast anställning Tillfällig anställning q2 2005q3 2005q4 2006q1 2006q2 2006q3 2006q4 2007q1 2007q2 2007q3 Källa: SCB och Swedbank Det som har överraskat oss är den starka uppgången i antalet arbetade timmar (enligt NR), både bland varu- och tjänsteproducenter. Även om utfallet för fjärde kvartalet ännu inte är känt, förefaller det rimligt att anta att arbetade timmar för helåret 2007 steg med i linje med de tre första kvartalens ökningstakt, det vill säga i storleksordningen 3-3 ½ %. Att timmarna ökat mer än antalet sysselsatta innebär att arbetad tid per sysselsatt har stigit. Fler utförda arbetstimmar än förväntat beror delvis på en sjunkande frånvaro. De lägre ersättningsnivåerna, som regeringen införde i början av 2007, samt regelbundna frånvarokontroller från Försäkringskassan, har bidragit och förstärkt den nedåtgående frånvarotrenden sedan Sänkta inkomstskatter i syfte att stimulera ett högre arbetskraftsdeltagande kan också ha gjort det mer attraktivt att arbeta. Konjunkturinstitutet uppskattar Minskad frånvaro leder till fler arbetade timmar Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

20 Arbetsmarknad att den så kallade diskretionära utbytesgraden stiger till 22,6 % nästa år, från 17,1 % Andra faktorer, såsom fler heltidsanställningar och ett ökat inflöde av ungdomar på arbetsmarknaden, talar också för ett större arbetsuttag. Men trots att antalet arbetade timmar är i nivå med 1990 års toppnivå är det alltjämt färre timmar som utförs om hänsyn tas till den arbetsföra befolkningens storlek. För 18 år sedan var antalet arbetade timmar per individ drygt jämfört med dagens timmar. Fler åtgärder måste således vidtas för att stimulera till en högre sysselsättningsgrad och ökat arbetskraftsdeltagande inte minst på grund av demografiska faktorer. Från och med år 2010 kommer den arbetsföra befolkningen (16-64 år) att minska. Inhemsk efterfrågan håller uppe sysselsättningen Under hösten och vintern har ökningen i antalet nyanmälda lediga platser sjunkit, om än från en hög nivå. Det är en indikation på att efterfrågan på arbetskraft håller på att avta. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) visar också att ökningen i antalet sysselsatta minskade under fjolårets sista månader. Efterfrågan på arbetskraft avtar Antalet nyanmälda lediga platser och sysselsatta (årlig procentuell förändring) år %-förändring Nyanmälda lediga platser, v-axel Antal sysselsatta, h-axel %-förändring Källa: SCB och Swedbank Source: Reuters EcoWin En svagare global konjunktur, högre arbetskostnader och fjolårets låga produktivitetstillväxt kommer att vara återhållande på tillväxten i antalet sysselsatta. Avmattningen på arbetsmarknaden begränsas dock av att det i regel tar tid för företagen att anpassa arbetsstyrkan när produktionstillväxten avtar. Fjolårets stora ökning i antalet heltidsanställningar talar också emot en större nedgång i sysselsättningen. Samtidigt påverkas årets genomsnittliga sysselsättningsnivå av ett stort överhäng från 2007, som vi uppskattar till mellan personer. Det krävs således en betydande försämring på arbetsmarknaden under 2008 om den genomsnittliga sysselsättningsnivån ska hamna under 2007 års nivå. Vi förutser att totala antalet sysselsatta stiger med omkring personer i genomsnitt under 2008, vilket motsvar en ökning med 1 % jämfört med Begränsad avmattning i sysselsättningen förutses under 2008/09 20 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008