Konjunktur- och Strukturrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konjunktur- och Strukturrapport"

Transkript

1 Konjunktur- och Strukturrapport Swedbank bedömer svensk ekonomi 22 januari 2008 Svensk ekonomi minskar farten men undviker tvärnit Finansoron och den svagare omvärldskonjunkturen dämpar tillväxten i svensk ekonomi. Utrikeshandeln och investeringstillväxten varvar ned. BNP växer i år med hyggliga 2 %, jämfört med 2,9 % ifjol. Riskbilden har blivit mörkare, men vårt huvudscenario utgår från en minskad finansiell oro under andra halvåret i år samt att den globala ekonomin visar tecken på återhämtning. Sveriges relativt starka inhemska sektor håller tillbaka nedgången i svensk ekonomi. Under 2009 stiger återigen BNP-tillväxten och når 2,8 %. Exporten stärks, men det höga kostnadsläget dämpar uppgången. Resursutnyttjandet fortsätter att stiga, även om sysselsättningstillväxten avtar. Därmed förblir hushållen en viktig motor för den svenska tillväxten. Hushållen gynnas även av finanspolitiska stimulanser under Regeringens dystra opinionsläge och konjunkturavmattningen öppnar upp för att använda en del av överskotten i de offentliga finanserna. En expansiv finanspolitik, höga inflationsförväntningar och en inflation som överstiger målet under prognosperioden bidrar till en stramare penningpolitik under nästa år. Riksbanken skiftar fokus från tillväxtsvacka till inflationsoro. Att Sverige går in i nästa högkonjunktur med ett redan högt resursutnyttjande ställer krav på strukturreformer för att stärka kapacitet och konkurrenskraft. Cecilia Hermansson Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: Internet: Ansvarig ugivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Innehållsförteckning Sidan Som en bro över mörka vatten 3 Försörjningsbalans och nyckeltal 4 Effekterna av finansoron på Sverige 5 Exporten växer under trend 13 Investeringstillväxten avtar 16 Arbetslösheten minskar ytterligare 19 Hushållen är tillväxtens motor 25 Finanspolitik inleds i frestelse 33 Inflationen når inte ned till målet 36 Penningpolitiken i valet och kvalet 38 Det lönar sig satsa på de unga 43 2 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

3 Inledning Som en bro över mörka vatten Finansoro, recession i USA och hög svensk inflation: Vi är inne i en period där negativa nyheter är i dominans. Tillväxten i svensk ekonomi under 2007 på 2,8 % ser också ut att ha blivit drygt ½ procentenhet lägre än vi förutsåg i augusti ifjol främst till följd av en svagare exportutveckling. Kreditoron har hittills påverkat den svenska ekonomin marginellt, men desto större är effekterna på de finansiella marknaderna. Vårt scenario utgår från att läget på världens kreditmarknader förbättras mer tydligt till sommaren, och att den amerikanska ekonomin som växer endast svagt i år påbörjar en långsam återhämtning under nästa år. Likväl dämpar omvärldskonjunkturen och finansoron den svenska ekonomin i år. BNPtillväxten revideras ned från 2,9 % i augustiprognosen till 2 %. Investeringstillväxten avtar när omvärldskonjunkturen och framtidstron dämpas. Exportvolymen förutses växa under trend. Att svensk ekonomi växer nära sin långsiktiga trend med denna mörkare globala konjunkturbild kan tyckas märkligt. Dels innebär våra internationella antaganden att konjunktursvackan i världsekonomin varken blir djup eller långvarig. Dels är den inhemska efterfrågan i utgångsläget stark. Tjänstesektorn fortsätter att växa, och får en extra skjuts av lägre arbetsgivaravgifter. Sysselsättningstillväxten dämpas, men avmattningen sker gradvis och med fördröjning. Resursutnyttjandet fortsätter att stiga. Trots en högre inflation stiger hushållens inkomster i reala termer, om än inte lika mycket som ifjol. Hushållen förblir ekonomins motor med en fortsatt måttlig konsumtionstillväxt. I och med att den globala konjunktursvackan blir relativt kortvarig kan den inhemska sektorn hålla tillbaka nedgången i svensk ekonomi. När den globala konjunkturen åter stärks under 2009, tilltar exportaktiviteten. Uppgången kommer i ett läge där resursutnyttjandet är högt. Samtidigt öppnar konjunkturavmattningen och regeringens svaga opinionsläge upp för finanspolitisk stimulans inför valåret, vilket även stärker den inhemska efterfrågan. BNP-tillväxten stiger till 2,8 % nästa år. Riksbanken skiftar fokus från tillväxtoro till inflationsoro. Efter att ha hållit styrräntan oförändrad under 2008, blir det med sådana förutsättningar svårt att föra en mer expansiv penningpolitik. Snarare ökar behovet av ytterligare ett par räntehöjningar. På pluskontot finner vi att svensk ekonomi klarar den globala konjunkturavmattningen relativt väl, men på minuskontot förutser vi att otillräcklig kapacitet kommer att hålla tillbaka konjunkturuppgången. Att den ekonomiska politiken inriktas på reformer som stärker kapaciteten och konkurrenskraften fortsätter att ligga högt på vår önskelista. I denna rapport fokuserar vi på unga vuxnas situation där förutsättningarna för ungas utbildning, arbete och bostäder måste bli bättre. Negativa nyheter dominerar Finansoro och svagare omvärldskonjunktur medför att BNP-tillväxten revideras ned till 2 % i år Exporten dämpas, men den inhemska sektorn håller emot väl En global återhämtning och en expansiv finanspolitik höjer upp BNP-tillväxten till 2,8 % under 2009 När konjunkturen åter stärks har Sverige få lediga resurser: Inflationshotet återkommer, vilket ställer krav på strukturreformer Cecilia Hermansson Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

4 Försörjningsbalans och Nyckeltal Swedbanks konjunkturprognos Januari 2007 Försörjningsbalans Procentuell volymförändring P 1) 2008P 1) 2009P 1) Hushållens konsumtions- 2,5 3,1 (3,1) 2,5 (2,7) 2,9 (2,4) utgifter Offentliga konsumtions- 1,5 0,7 (1,8) 0,8 (1,0) 1,2 (0,6) utgifter Fasta bruttoinvesteringar 7,7 8,5 (9,2) 4,5 (5,0) 4,0 (3,5) - näringsliv exkl bostäder 6,6 9,2 (9,6) 4,5 (4,7) 3,8 (3,4) - offentliga myndigheter 7,1 5,3 (5,5) 5,8 (3,5) 6,0 (3,5) - bostäder 13,8 8,8(10,2) 3,5 (6,0) 3,0 (3,0) Lagerinvesteringar 2) 0,2 0,5 (0,3) -0,3 (0) 0,0 (0) Export av varor och tjänster 8,9 5,5 (6,3) 4,9 (6,0) 5,8 (5,5) Import av varor och tjänster 8,2 9,2 (8,8) 5,2 (5,6) 6,0 (5,3) BNP 4,1 2,8 (3,4) 2,2 (3,1) 2,8 (2,5) BNP, kalenderkorrigerad 4,4 2,9 (3,5) 2,0 (2,9) 2,8 (2,5) Inhemsk slutlig användning 3,0 3,2 (3,6) 2,2 (2,4) 2,4 (2,0) Nettoexport 1,0-1,1(-0,5) 0,3 (0,7) 0,4 (0,5) 1) Siffrorna från vår senaste prognos i augusti 2007 finns inom parentes 2) Förändring i procent av föregående års BNP Nyckeltal Årlig procentuell förändring om inte annat anges P 2008P 2009P Nominella timlöner, totalt 3,2 3,6 4,1 4,5 Nominella timlöner, industri 3,2 3,9 3,4 4,2 Industriproduktion 5,2 2,0 1,7 2,8 Konsumentpriser, årsgenomsnitt 1,4 2,2 3,4 2,5 Konsumentpriser, dec-dec 1,6 3,4 2,8 2,2 KPIX, årsgenomsnitt 1,2 1,2 2,4 2,3 KPIX, dec-dec 1,2 2,0 2,5 2,1 Disponibelinkomst 2,8 4,5 2,1 3,5 Sparkvot, nivå 7,7 8,9 8,6 9,2 Öppen arbetslöshet 3) 7,0 6,2 5,7 5,6 Total arbetslöshet 3) 4) 10,0 8,2 7,7 7,6 Antalet sysselsatta 1,9 2,4 1,0 0,5 Bytesbalans 5) 6,9 6,8 6,2 6,5 Finansiellt sparande i offentlig 2,5 2,5 2,0 1,2 sektor 5) Statsskuld (Maastricht) 5) 47,0 42,0 38,0 33,0 3) Procent av arbetskraften, EU-harmoniserad 4) Öppen arbetslöshet och personer i arbetsmarknadsåtgärder (16-64 år) 5) Andel av BNP 4 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

5 Finansoro och internationella antaganden Effekterna av finansoron på Sverige Se upp med orsakssambanden! Den amerikanska bolånekrisen en följd av aggressiv utlåning till amerikanska hushåll med låg återbetalningsförmåga har med värdepapperisering 1 och åtföljande internationell spridning dominerat utvecklingen på finansmarknaderna de senaste månaderna och även dämpat konjunkturläget. I vår augustiprognos diskuterade vi eventuell påverkan på den svenska ekonomin. Utan vetskap om krisens djup, längd, och spridning utanför kreditmarknaden till andra delar av finansmarknaderna, kunde vi inte bedöma effekterna på den reala ekonomin. Vi landade i bedömningen att svensk ekonomi inte behövde påverkas i stor utsträckning, men att tillväxten ändå kunde dämpas något. Sedan augusti kan vi konstatera att effekterna på centralbankers agerande och finansiella marknaders utveckling har varit större än vad vi då förväntade oss. Den amerikanska bolånekrisen har muterat från en likviditetskris till en global kreditmarknadskris, där riskerna för kreditåtstramning, fastighetskris och en amerikansk recession har ökat. Effekterna på den svenska reala ekonomin har hittills varit begränsade, men riskerna för att effekterna blir större och mer spridda i hela ekonomin ökar ju längre finansoron pågår. En amerikansk börsnedgång skulle kunna vara startskottet för en djupare nedgång, eftersom hushållens förmögenheter då försämras både av fallande huspriser och fallande börskurser. Vi behöver dock vara försiktiga med vilka slutsatser vi drar av det som händer. Det är alltför lätt att skylla all utveckling på kreditkrisen. Det finns ofta ett behov att påvisa samband, trots att de kanske inte finns eller är fullt så okomplicerade. En del av förändringarna i den reala ekonomin har skett oavsett kreditoron. Detta märks t ex genom att den svenska exporten redan hade dämpats innan kreditkrisen blev mer allmänt känd efter sommaren. Annan realekonomisk utveckling som påverkas av aktörers framtidstro kan påskyndas av oron på de finansiella marknaderna. Här får psykologin en stor betydelse. Framtidstron påverkas dels av nyhetsflödet, dels av aktörerna egna erfarenheter. Nedan går vi igenom några områden i svensk ekonomi med direkt påverkan av kreditkrisen. Finansoron blev värre än förväntat och har nu ändrat karaktär Det är inte lätt att dra slutsatser om orsakssambanden vissa finns inte och andra är mer indirekta, såsom psykologin! Effekter på det senaste halvårets utveckling Räntor och Riksbanken: Interbankräntorna i ett antal länder, inklusive Sverige, har stigit sedan kreditkrisen blev uppenbar i augusti ifjol, och detta fördyrar utlåningen mellan banker. Räntedifferensen var ungefär 0,25 procentenheter mellan 3-måna- 1 Värdepapperisering kan beskrivas som ett förfarande när en tillgång ompaketeras och säljs som värdepapper på kapitalmarknaden. Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

6 Finansoro och internationella antaganden ders interbankräntan och statsskuldsväxeln under 2006, men har under hösten ifjol varierat mellan drygt 0,5 och knappt 0,8 procentenheter. Sedan årsskiftet kan noteras en viss nedgång. Följden av högre interbankräntor är att även utlåningen till företag och hushåll blivit dyrare. Sedan augusti ifjol har räntedifferensen mellan 3 månaders statsskuldsväxlar och den rörliga bolåneräntan stigit till i genomsnitt 1,24 procentenheter, vilket kan jämföras med genomsnittet under 2006 som motsvarade 0,82 procentenheter. Detta innebär att bolåneräntorna stigit med drygt 0,4 procentenheter. Räntedifferenser mellan interbankränta och statsskuldsväxel samt rörlig bolåneränta och statsskuldsväxel (procentenheter) 1.50 Grått fält markerar perioden med kreditoro 1.25 Räntedifferens mellan rörlig bolåneränta och statsskuldsväxel Räntedifferens mellan 3 månaders interbankränta (STIBOR) och statsskuldsväxel 0.00 jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan Källa: Reuters Ecowin Source: Reuters EcoWin Å andra sidan är det möjligt att Riksbanken i avsaknad av oron på de finansiella marknaderna och utsikterna om en svagare konjunktur hade höjt styrräntan en eller två gånger ytterligare under hösten. I så fall hade bolåneräntorna stigit med mellan 0,25 och 0,5 procentenheter. Det är därför sannolikt att dagens räntenivå inte nämnvärt skiljer sig från den som gällt utan finansoro. Riksbanken hade troligen höjt räntan under hösten i avsaknad av finansoro Kreditgivningen: Utlåningen från monetära finansiella institut (MFI) totalt sett, samt till hushåll och företag, har till och med november fortsatt att växa med tvåsiffriga tal i årstakt. Även jämfört med de senaste månaderna har tillväxten hållits uppe. Det finns således ännu inga tecken på att kreditgivningen har dämpats. 6 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

7 Finansoro och internationella antaganden Tillväxt i utlåningen från monetära finansiella institut (MFI) till företag och hushåll, samt total utlåning i årstakt (%) MFI-utlåning, totalt Procent MFI-utlåning till hushåll MFI-utlåning till icke-finansiella företag Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB Source: Reuters EcoWin Den svenska börsen har utvecklats sämre än börserna i många andra länder, inklusive de amerikanska och brittiska. Förutom kreditkrisens återverkningar, där börser med perifera valutor i tider av osäkerhet får stigande riskpremier, påverkas Sveriges cykliska (och verkstadsinriktade) börs av en svagare exportutveckling för vissa branscher och för vissa enskilda företag (Ericson). Huvuddelen av börsens företag genererar vinsterna utomlands, och den svenska börsen påverkas därför mer av en global konjunkturavmattning än många andra börser. Den svenska börsen har fallit mer än många andra Börsutveckling i Sverige, USA och Storbritannien, Index 1 augusti 2007 = FTSE 100 Index 1 augusti 2007 = Dow Jones OMXS Källa: Reuters Ecowin Source: Reuters EcoWin Den svenska kronan har sedan november 2005 stärkts trendmässigt mot den amerikanska dollarn. Det är svårt att avgöra hur stor betydelse kreditoron har haft för det senaste halvårets utveckling, när dollarn tappat ytterligare mot kronan och många andra valutor. Konjunkturavmattningen i USA har lett till att ränteskillnaderna mellan USA och Europa har minskat, och det har hjälpt till att försvaga dollarn. Mot euron har kronan snarare försvagats sedan augusti ifjol, och i effektiva termer, mätt som TCW-index, har kronan i princip varit oförändrad. Kronan har stärkts mot dollarn, men försvagats mot euron Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

8 Finansoro och internationella antaganden Svenska kronan mot den amerikanska dollarn och euron samt TCW-index, index 1 augusti 2007 = USD/SEK 115 TCW-index EUR/SEK Källa: Reuters Ecowin Source: Reuters EcoWin Den svenska exporten dämpades redan under första halvåret ifjol, det vill säga innan kreditoron gjort sig gällande. Varuexporttillväxten avseende USA har fallit sedan i mitten av 2006, både i volym och värde. Dollarns försvagning gör nedgången i värde mer markant. Det är främst vissa branscher som påverkats, främst skog, kemi och läkemedel samt transportmedel. Exporten försvagades redan före kreditoron Export till USA, Storbritannien, Tyskland, Norge samt total export i värde, årlig procentuell förändring Norge Tyskland Totalt Procent 5 0 Storbritannien USA -15 jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB Source: Reuters EcoWin Villapriserna har varit relativt stabila de senaste månaderna, medan priserna på bostadsrätter har fallit tillbaka. Omsättningen har minskat något, och det kan vara en följd av flera faktorer: Oron för en sämre konjunktur i omvärlden och Sverige, den finansiella turbulensen och Riksbankens styrräntehöjningar med högre bolåneräntor som följd, förändringar avseende fastighetsskatten samt säsongsmässiga variationer. Det är således svårt att enskilt peka ut den amerikanska kreditkrisens återverkningar. Många faktorer har påverkat prisutvecklingen på svensk fastighetsmarknad Företags- och konsumentförtroende: Hushållens positiva syn på den egna ekonomin, på arbetsmarknaden, samt den fortsatt höga utlåningen från bostadsinstituten talar för att ett eventuellt fall på fastighetsmarknaden blir måttligt. Å andra sidan har hushållens syn på den svenska ekonomin dämpats betydligt. Före- 8 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

9 Finansoro och internationella antaganden tagens framtidstro har också blivit svagare under det senaste halvåret. Försvagningen sker från en hög nivå, och är hittills relativt måttlig. Det är rimligt att anta att oron för omvärldskonjunkturen och den finansiella turbulensen sätter spår i olika aktörers framtidsförväntningar. Det är dock inte möjligt att avgöra hur mycket andra faktorer också kan spela in, t ex politiska skandaler, räntehöjningar och stigande inflation. Det är sannolikt att ett lägre förtroende påverkar konsumtions- och investeringsviljan till viss del. Vanligen betyder dock framtidstron om den egna situationen för företaget eller hushållet mer än framtidstron för den svenska ekonomin. Därmed tar det längre tid innan den lägre framtidsframtidstron sätter tydliga spår i aktivitetsnivån. Förtroendet eller framtidstron hos olika företagssektorer (tjänster, tillverkning och bygg) samt hushållssektorn (index) Index Hushållen Byggnadsindustrin Tjänstesektorn Tillverkningsindustrin Källa: EU-kommissionen Source: Reuters EcoWin Sammanfattningsvis har den amerikanska kreditkrisen medfört högre interbankräntor, en svagare börsutveckling och en något mer dämpad framtidstro hos hushåll och företag. Genom konjunkturavmattningen i USA har svensk export dämpats och kronan stärkts mot dollarn. Samtidigt har flera händelser inträffat som sannolikt hade inträffat utan finansoron. Kreditgivningen växer lika snabbt som tidigare, och bolåneräntorna som drivits upp av finansoron, skulle kunna ha varit ungefär lika höga om Riksbanken höjt styrräntan ytterligare någon gång under hösten. Effekter på den framtida utvecklingen Vårt internationella huvudscenario implicerar att oron på de finansiella marknaderna minskar framåt senvåren i takt med att de finansiella institutionerna redovisar sina resultat, och kreditkrisens omfattning blir mer överblickbar. Under andra halvåret i år inleds en långsam global återhämtning, som främst ger viss effekt på svensk exportutveckling under De direkta effekterna av kreditkrisen på svensk ekonomi bedömer vi fortfarande blir begränsade. Räntedifferenserna kommer att fortsätta att sjunka, börsutvecklingen stabiliseras Finansoron kan ha ebbat ut till sommaren och så småningom inleds en långsam global återhämtning Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

10 Finansoro och internationella antaganden något och ett mindre negativt nyhetsflöde leder till att försämringen av framtidstron hos företag och hushåll stannar upp. Det går dock att teckna ett väsentligt mer negativt scenario, vilket innebär större effekter av kreditkrisen och den åtföljande försvagningen i amerikansk ekonomi på Sveriges konjunktur och finansmarknader. Här följer några faktorer som kan bidra till det sämre scenariot: Sannolikheten för ett sämre scenario är hög Större förluster i finansiella institutioner och kvardröjande osäkerhet om storlek och hantering av förlusterna bidrar till fortsatt stora räntedifferenser i Sverige. En sämre börsutveckling i USA, med konsekvenser även för den svenska börsen och med effekter på hushållens förmögenheter som minskar både genom prisfall i fastigheter och i börskurser. Större inslag av kreditåtstramning i USA, och smitta till svenska kreditmarknader. Att USA inte undviker recession, samt att lågkonjunkturen blir mer långvarig. Att tillväxten dämpas mer globalt, och att den globala återhämtningen kommer med fördröjning, samt att även tillväxtekonomierna växer väsentligt svagare. Att en betydligt högre inflation försvårar för centralbankerna att agera kraftfullt med räntesänkningar. Att finanspolitisk stimulans blir otillräcklig för att stävja en recession. Att valutautvecklingen blir mer turbulent, med en kraftig dollarförsvagning som skakar om de finansiella marknaderna rejält, inklusive börser och obligationsmarknader. Vårt huvudscenario avseende finansoron har diskuterats mer utförligt i den internationella konjunktur- och strukturrapporten, som presenterades den 9 januari. Nedan följer den rapportens antaganden också för den globala konjunkturen i sin helhet alla mycket viktiga för den svenska ekonomins utveckling. Omslag i omvärldskonjunkturen Världsekonomins utveckling domineras av utsikterna för den amerikanska ekonomin och spridningen av kreditkrisen på världens finansiella marknader. Sannolikheten för en recession i USA bedöms ha ökat till 40 %. Huvudscenariot med en sannolikhet på marginellt högre 45 % innebär att USA undviker en recession. Likväl växer BNP med endast 1 ½ - 1 ¾ % 2008, för att sedan under 2009 nå upp till måttliga 2 ¼ %. Därmed växer USA under sin potential under hela prognosperioden. Även om en recession i USA kan undvikas växer BNP med endast 1 ½ % i år och 2 ¼ % nästa år Den övriga världen kan knappast undvika smittoeffekter. Dessa blir större ju längre kreditkrisen pågår samt ju djupare och mer långvarig lågkonjunkturen blir i USA. Vårt huvudscenario är att den globala ekonomin kan klara sig undan recession. Västeuropa växer något under sin potential, och Öst- och Centraleuropa på sin potential. I Asien når Japan upp till blygsamma BNP-ökningstal på mellan 1 ½ och 1 ¾ % i en konjunkturuppgång som under fjolåret kom av sig. Kina upplever en lätt exportavmattning och en blygsam inbromsning av Resten av världen påverkas av avmattningen i USA 10 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

11 Finansoro och internationella antaganden den extremt höga investeringstakten. BNP-tillväxten dämpas från 11 ½ % ifjol till 10 ½ % i år, och något ytterligare under Statistiken är högst osäker i utgångsläget, men en lätt dämpning ligger i korten och är också önskvärd med hänsyn till ett tilltagande inflationstryck. Även Indiens BNP-tillväxt har skrivits ned marginellt till 8 % i år och 8 ½ % 2009, en effekt av att ekonomin huvudsakligen drivs av den inhemska efterfrågan och därmed undviker huvuddelen av effekterna från avmattningen i världskonjunkturen. Globalt (med 70 % av världsekonomin medräknad) växer BNP med 3,5 % i år, för att sedan inleda en långsam återhämtning under 2009 då BNP-tillväxten når 3,8 %. Därmed har världsekonomin dämpats jämfört med 2006 då tillväxtsiffrorna låg närmare 5 % och även med fjolårets tillväxt på 4,2 %. Den lägre globala tillväxten i år innebär ett rejält omslag BNP för enskilda länder eller grupper av länder (årlig procentuell förändring) USA Japan Kina Indien EMU UK Global BNP* Källa: Swedbanks internationella konjunktur- och strukturrapport, 9 januari 2008 * Global BNP inkluderar 70 % av världsekonomin. En mer komplett bearbetning av emerging markets skulle höja den globala BNP-tillväxten med ca ¼ procentenhet under samtliga tre år. Kinas vikt i världsekonomin har skrivits ned från 14 % till 10 %. Indiens vikt har skrivits ned från 6 % till 4 %. Även om nedskrivningarna av prognoserna kan tyckas blygsamma, har riskbilden markant försämrats. Risken för en amerikansk recession har ökat, kreditkrisens följdverkningar på kreditgivning, fastighetsmarknader och aktörers förtroende synes kunna bli större än tidigare förväntat. Än finns möjlighet att den reala ekonomin kan undvika långtgående effekter. Ju längre kreditkrisen pågår och ju större förluster som de finansiella institutionerna tvingas till, desto större blir osäkerheten vilken dämpar framtidstron och därmed också investerings- och konsumtionsviljan. och riskbilden har blivit mörkare Samtidigt som tillväxten i världsekonomin avtar, har pristrycket i olika led ökat. Oron för recession riskerar att också innebära att inflationsriskerna underskattas. Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

12 Finansoro och internationella antaganden Metall- och energipriserna fortsätter att stiga av strukturella orsaker, såsom industrialiseringen i Kina och Indien. Den finansiella turbulensen och ökad oro om den globala konjunkturen pressar tillbaka metallpriserna på kort sikt. Oljepriset (brent) förutses fluktuera kring ett genomsnitt på 80 dollar per fat i år, men bedöms åter stiga när globala återhämtningen inleds. Livsmedelspriserna fortsätter att stiga, dels som en effekt av den ökande efterfrågan från exempelvis Kina (där målet från politikernas sida är att höja befolkningens konsumtion av protein vilket påverkar kött, mjölk, och spannmålspriser), dels som en effekt av miljöåtgärder där livsmedelsproduktion alltmer konkurrerar med bränsleproduktion om mark och råvaror. Centralbankernas agerande skiljer sig åt eftersom den amerikanska centralbanken fokuserar på nedgången i ekonomin vilket innebär sänkta styrräntor, medan europeiska centralbanken snarare oroas av stigande inflation. På senare tid har ECB börjat framstå som mer splittrad mellan inflations- och tillväxtoron, men vårt huvudantagande är en oförändrad styrränta. Valutautvecklingen påverkas framför allt av konjunkturen, finansoron och räntepolitiken. Den amerikanska dollarn antas stärkas med början under andra halvåret i takt med en långsam återhämtning i den amerikanska ekonomin. Sammanfattningsvis kan omslaget i världsekonomin främst karaktäriseras av en något svagare global tillväxt med ökade risker för recession i USA och ett starkare pristryck från främst högre råvarupriser och i vissa länder stigande arbetskraftskostnader. Därutöver märks en mer oroande riskbild till följd av effekterna av kreditkrisen där världens börser riskerar att falla, fastighetspriserna sjunker mer tydligt och på fler håll i världen, kreditåtstramningen blir en realitet och försvagningen av den amerikanska dollarn mer dramatisk. Cecilia Hermansson 12 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

13 Utrikeshandeln Exporten växer under trend En svagare global konjunktur och kapacitetsbrister i svensk industri har satt avtryck i den svenska varuexporten. Vi bedömer att exporten av varor steg med 3,5 % i volym i genomsnitt under 2007, vilket är en ordentlig inbromsning från 8,2 % år Det är framför allt färre leveranser till Nordamerika och Asien knappt en femtedel av den svenska exporten som bidrar till den lägre exportutvecklingen. Sveriges exportberoende med USA fortsätter att krympa från närmare 11 % år 2004 till knappt 8 % förra året. Att handelsutbytet med Asien avtog, trots regionens starka expansion, kan till viss del bero på att fler svenska företag har förlagt sin produktion där borta för att komma närmare marknaden. Istället har Sveriges exportleveranser till geografiskt närbelägna marknader ökat i betydelse. Sveriges exportberoende med USA har krympt Varuexport i värde länderfördelat (jan-sep) procentuell förändring EU Övriga Europa Nordamerika Sydamerika Asien Källa: SCB och Swedbank Dämpningen av den amerikanska tillväxten och kronans förstärkning mot dollarn har främst påverkat leveranser av läkemedel och elektronikprodukter; varor som väger tungt i den svenska exporten till USA. Även skogsprodukter inte minst trävaror - utvecklades svagt under förra året, och en orsak kan vara det svaga amerikanska bostadsbyggandet. Verkstadsexporten, exklusive elektronikprodukter, stod bättre emot en svagare omvärldsefterfrågan. Den svenska tjänsteexporten fortsatte att växa med tvåsiffriga tillväxttal under 2007 och svarar för en allt viktigare del av det svenska totala exportvärdet. Tjänsteexporten bidrog starkt till att den totala exporten steg med 5,5 % för helåret Den kraftiga uppgången i resevalutanettot, i samband med en växande gränshandel och en ökad merchanting, lyfter den svenska exporten av tjänster. Även exporten av företagstjänster växer. Verkstadsexporten gick bättre än genomsnittet Fortsatt stark tjänsteexport Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

14 Utrikeshandeln Givet våra internationella antaganden (se ovan) förutser vi att marknadstillväxten för svensk export efter en svacka i år stiger med 6 ½ under nästa år. Vi förutser att den svenska exportvolymen av varor och tjänster stiger med knappt 5 % i år, och med 5 ¾ % under 2009 i takt med att den globala efterfrågan långsamt stärks. Det innebär att exporten under nästa år närmar sig tillväxttrenden för perioden som är 6,2 %, efter att två år i rad ha vuxit under trend. Utvidgas tidsperioden till , då den svenska exporten växte med i genomsnitt 8 % per år, blir den förväntade återhämtningen i exporten mindre framträdande. Samtidigt som marknadstillväxten dämpas under 2008 kommer konkurrenssituationen för svenska exportföretag att bli mindre fördelaktig. Högre lönekostnadsökningar och en relativt blygsam produktivitetstillväxt driver upp enhetsarbetskostnaderna. Det är ett omslag efter flera år av låga eller till och med minskade enhetsarbetskostnader. En fortsatt kronförstärkning gentemot dollarn skulle också äventyra de svenska exportmöjligheterna. Konkurrensen gentemot våra viktigaste konkurrentländer kommer därför att tillta. Risken för fortsatta marknadsandelsförluster ökar såvida inte produktivitetstillväxten i svensk industri tar förnyad fart. Ökade investeringar i ny teknik och personalnedskärningar behöver komma mer i fokus under de närmaste åren så att konkurrenskraften stärks. Vi bedömer att exporten av bearbetade varor begränsas av att investeringarna i omvärlden växer i en lugnare takt. Det är framför allt leveranser av teleprodukter och transportmedel som är känsliga för förändringar i investeringsefterfrågan. Den pågående industrialiseringen i BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) talar dock för en fortsatt stark efterfrågan på investeringsvaror. Idag motsvarar Sveriges direkta export till dessa länder omkring 4,5 % av varuexporten, vilket motsvarar exporten till Belgien. Om än en liten andel i nuläget, finns likväl en svensk exportpotential. Svensk export förväntas växa under den långsiktiga tillväxttrenden de närmaste två åren Högre arbetskraftskostnader skärper konkurrenssituationen för svenska företag Global efterfrågan på investeringsvaror gynnas av den pågående asiatiska industrialiseringen Den globala efterfrågan på råvaror kommer att vara fortsatt stark, om än i avtagande takt under prognosperioden. Kapacitetsutbyggnaden inom den svenska råvaruindustrin, framför allt i mineralvaruindustrin, kan mildra de senaste årens kapacitetsbrister och på sikt lyfta exporten. Förutsättningar finns för en hygglig råvaruexport under de närmaste två åren. Men eftersom endast en mindre del av Sveriges råvaruexport går till de snabbväxande asiatiska länderna, vilka svarar för merparten av den globala råvarukonsumtionen, utnyttjas inte marknadspotentialen för råvaror till fullo. Samtidigt skärps den globala konkurrensen, inte minst från tillväxtekonomierna i Asien och Sydamerika. Vi förutser att den svenska tjänsteexporten kommer att växa snabbare än varuexporten. En lättare dämpning i exporten av tjänster förutses dock under när den svenska varuexporten växlar ned till en lägre tillväxttakt. En snabb teknisk ut- 14 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

15 Utrikeshandeln veckling och en hårdnande konkurrens på varumarknaden ökar kraven på mer sofistikerade produkter och tjänster. En förbättrad köpkraft i flera av dagens snabbväxande ekonomier kommer också gradvis att leda till en ökad efterfrågan på tjänster, något som svenska företag successivt kan dra fördel av. Utrikeshandelns bidrag till BNP vänds från minus till plus Den svenska importen av varor och tjänster steg med drygt 9 % i volym under 2007, trots en avtagande tillväxt i industriproduktionen och en vikande varuexport. Det är framför allt den starka expansionen i näringslivets maskininvesteringar och till viss del den privata konsumtionen som driver upp importen. Kronförstärkningen gentemot dollarn har sannolikt också hjälpt till att lyfta importen. Nettoexporten, dvs skillnaden mellan ökningen i exporten och importen, gav således ett stort negativt bidrag till BNP-tillväxten under 2007, med uppskattningsvis 1,1 procentenheter. I år förutser vi en måttligare importtillväxt. Näringslivets expansiva investeringssatsningar under 2007 förväntas plana ut under 2008, vilket håller tillbaka efterfrågan på investeringsvaror. Importen av insatsvaror till industrin begränsas också av en lägre tillväxt i varuexporten. Under 2009 när den svenska exporttillväxten och den privata konsumtionen växer något snabbare ökar importvolymen med 6 %, jämfört med drygt 5 % i år. Eftersom exporten väger mer än importen som andel av BNP (drygt 50 % respektive 45 %), kommer utrikeshandelns bidrag till BNP bli lätt positivt under 2008 och 2009, trots att importen ökar snabbare än exporten. Stark inhemsk efterfrågan lyfte importen 2007 Lägre importtillväxt förutses när investeringarna i näringslivet avtar Nettoexporten ger åter ett positivt bidrag till BNP-tillväxten Jörgen Kennemar Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

16 Investeringar Investeringstillväxten avtar Investeringskonjunkturen i svensk ekonomi fortsatte att vara stark under Utfallet för fjolårets tre första kvartal visar att landets samlade investeringar steg med närmare 9 % i årstakt. Maskininvesteringarna svarar för den största uppgången. En lättare avmattning i investeringstillväxten framför allt i byggandet syns dock under senare delen av Det var fjärde året i rad som investeringarna ökade kraftigt och uppgången omfattar nu i stort sett hela ekonomin. Sedan bottennivån 2003 har investeringsandelen stigit till närmare 20 % av BNP, vilket är den högsta nivån sedan början av 1990-talet. Investeringarna växte på bred front under förra året Investeringskvot och kvartalsvis investeringstillväxt 25 Investeringskvot, höger skala 20 Investeringstillväxt, vänster skala Procent Källa: SCB och Swedbank Source: Reuters EcoWin Vi bedömer att de senaste årens starka investeringstillväxt inte kommer att vara uthållig. I SCB:s investeringsenkät från november ifjol reviderades företagens investeringsplaner ned jämfört med motsvarande undersökning i maj Med hänsyn till den finansiella oron och utsikter om en mer dämpad global tillväxt för 2008, har vi reviderat ned investeringsprognosen från 5 % till 4,5 % för Vi förutser att investeringarna ökar med 4 % under Eftersom investeringarna trots allt växer snabbare än den förväntade BNP-tillväxten, kommer investeringskvoten alltjämt att stiga något under prognosperioden 2008/09. Investeringstakten avtar under prognosperioden En gradvis förskjutning i investeringstillväxten från industrin till tjänstebranscher förutses under i samband med att exporttillväxten avtar. En svagare omvärldskonjunktur och ett lägre kapacitetsutnyttjande håller tillbaka industrins utbyggnadsbehov. Undantaget är råvaruindustrin med gruv- och stålindustrin i spetsen. Här förväntas fler investeringar i stor skala, åtminstone under det närmaste året, på grund av den starka efterfrågan på råvaror och behovet av att bygga ut produktionskapaciteten. Satsningar för att säkerhetsställa och effektivisera energiförsörjningen kommer att kräva omfattande investeringar inom energisektorn, till exempel i elnäten och i kärnkraftsverken. Åt- 16 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

17 Investeringar gärder för att minska oljeberoendet och koldioxidutsläppen förväntas också lyfta investeringarna inom energisektorn. Utbudsrestriktioner, såsom brist på arbetskraft och byggmaterial, dämpar tillväxten i bostadsinvesteringarna under 2008 och Pressade vinstmarginaler till följd av högre arbetskostnader och dyrare byggmaterial håller också tillbaka nyproduktionen av bostäder. Även slopandet av räntesubventioner för hyresrätter påverkar utbudet av nya bostäder. Vi bedömer att ökningen i antalet påbörjade lägenheter kommer att dämpas den närmaste framtiden efter flera år av stark uppgång. Sammantaget förklarar detta varför tillväxten i bostadsinvesteringarna blir mer måttliga 3-5 % under 2008/2009. Den underliggande efterfrågan på bostäder kommer dock att vara hög under hela prognosperioden. Bristen på bostäder är alltjämt ett problem i ett stort antal kommuner, inte minst i de regioner som har en stark befolkningsinflyttning. Efterfrågan på bostäder påverkas även av demografiska faktorer. Ett större inträde av ungdomar på arbetsmarknaden och en relativt omfattande flyktinginvandring ökar behovet av nya bostäder. Samtidigt kommer ombyggnadsinvesteringarna att tillta i den befintliga bostadsstocken och som delvis kommer att stimuleras av olika offentliga insatser. Förbättrade offentliga finanser skapar utrymme för fler investeringar inom kommuner och landsting. Ökade infrastruktursatsningar, vägar och järnvägar, kommer att lyfta de statliga investeringarna under 2008 och Ytterligare åtgärder för att skapa effektiva transporter aviseras från regeringen och kommer troligen att läggas fram i höstens budgetproposition. Utbudsrestriktioner bromsar bostadsbyggandet Efterfrågan på bostäder förväntas vara fortsatt stark under hela prognosperioden Ökade satsningar på infrastrukturen lyfter de offentliga investeringarna Stor ökning i färdigvarulagren under 2007 Näringslivets lagerinvesteringar steg kraftigt under fjolårets tre första kvartal. Bidraget till BNP-tillväxten blev hela 0,9 procentenheter. Orsaken till att lagren växer kan förklaras på två olika sätt. Stigande lager kan å ena sidan vara en indikation på att företagen får svårare att sälja sina produkter på marknaden på grund av en svagare efterfrågan med stigande färdigvarulager som följd. Å andra sidan kan lageruppbyggnaden tolkas som att företagen planerar att höja produktionen, vilket skulle medföra växande inköp av insatsvaror. Genom att undersöka industrins lagerstockar för 2007 förefaller det som om att den största lageruppbyggnaden har skett i färdigvarulagren. Det gäller framförallt under årets två första kvartal, vilket också kan förklaras av den svaga varuexportutvecklingen. Det skulle betyda att merparten av fjolårets lageruppbyggnad var ofrivillig, vilket kan få implikationer på den framtida industriproduktionen. Även om lagren av färdiga produkter har stigit något i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer är lagernivåerna alltjämt lägre än under Tredje kvartalets lagersiffror ger dock anledning till en viss konjunkturoptimism eftersom färdigvarulagren avtar och insatslagren stiger. Ofrivillig lageruppbyggnad under 2007 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

18 Investeringar Förändring i industrins lagerstockar, procentuell förändring Insatsvaror Varor i arbete Färdigvarulager K1 2007K2 2007K3 Källa: SCB och Swedbank En svagare omvärldskonjunktur och en mindre fördelaktig konkurrenssituation till följd av högre enhetsarbetskostnader ökar trycket på kostnadseffektivisering i det privata näringslivet. Vi räknar med att lagerinvesteringarna inte kommer upp i 2007 års nivåer, vilket innebär att lagren kommer att ge ett litet negativt bidrag till BNP-tillväxten För nästa år förutser vi i stort sett oförändrade lagerinvesteringar. Jörgen Kennemar 18 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

19 Arbetsmarknad Arbetslösheten minskar ytterligare Rekordstark sysselsättningstillväxt 2007 Arbetsmarknaden utvecklades mycket positivt under fjolåret. Den största sysselsättningsuppgången sedan 2000 kunde noteras. Antalet sysselsatta steg med drygt personer, vilket var en ökning med 2,4 % jämfört med året innan och i linje med vad vi prognostiserade i augusti. Nyanställningarna var koncentrerade till den privata tjänstsektorn. Främst handel- och företagsnära tjänsteföretag ökade sin personal. Dessa två branscher svarade för hela tre fjärdedelar av fjolårets totala sysselsättningsökning! Även varuproducerande företag utökade personalstyrkan, inte minst i byggföretagen. Förbättrade finanser i kommuner och landsting har också möjliggjort fler nyanställningar. Efter en viss tvekan har heltidsanställningarna helt tagit över, vilket tyder på en framtidsoptimism inom det privata näringslivet. Heltidsanställningarna dominerar, vilket tyder på konjunkturoptimism Antal nyanställda efter varaktighet Årsförändringar Fast anställning Tillfällig anställning q2 2005q3 2005q4 2006q1 2006q2 2006q3 2006q4 2007q1 2007q2 2007q3 Källa: SCB och Swedbank Det som har överraskat oss är den starka uppgången i antalet arbetade timmar (enligt NR), både bland varu- och tjänsteproducenter. Även om utfallet för fjärde kvartalet ännu inte är känt, förefaller det rimligt att anta att arbetade timmar för helåret 2007 steg med i linje med de tre första kvartalens ökningstakt, det vill säga i storleksordningen 3-3 ½ %. Att timmarna ökat mer än antalet sysselsatta innebär att arbetad tid per sysselsatt har stigit. Fler utförda arbetstimmar än förväntat beror delvis på en sjunkande frånvaro. De lägre ersättningsnivåerna, som regeringen införde i början av 2007, samt regelbundna frånvarokontroller från Försäkringskassan, har bidragit och förstärkt den nedåtgående frånvarotrenden sedan Sänkta inkomstskatter i syfte att stimulera ett högre arbetskraftsdeltagande kan också ha gjort det mer attraktivt att arbeta. Konjunkturinstitutet uppskattar Minskad frånvaro leder till fler arbetade timmar Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari

20 Arbetsmarknad att den så kallade diskretionära utbytesgraden stiger till 22,6 % nästa år, från 17,1 % Andra faktorer, såsom fler heltidsanställningar och ett ökat inflöde av ungdomar på arbetsmarknaden, talar också för ett större arbetsuttag. Men trots att antalet arbetade timmar är i nivå med 1990 års toppnivå är det alltjämt färre timmar som utförs om hänsyn tas till den arbetsföra befolkningens storlek. För 18 år sedan var antalet arbetade timmar per individ drygt jämfört med dagens timmar. Fler åtgärder måste således vidtas för att stimulera till en högre sysselsättningsgrad och ökat arbetskraftsdeltagande inte minst på grund av demografiska faktorer. Från och med år 2010 kommer den arbetsföra befolkningen (16-64 år) att minska. Inhemsk efterfrågan håller uppe sysselsättningen Under hösten och vintern har ökningen i antalet nyanmälda lediga platser sjunkit, om än från en hög nivå. Det är en indikation på att efterfrågan på arbetskraft håller på att avta. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) visar också att ökningen i antalet sysselsatta minskade under fjolårets sista månader. Efterfrågan på arbetskraft avtar Antalet nyanmälda lediga platser och sysselsatta (årlig procentuell förändring) år %-förändring Nyanmälda lediga platser, v-axel Antal sysselsatta, h-axel %-förändring Källa: SCB och Swedbank Source: Reuters EcoWin En svagare global konjunktur, högre arbetskostnader och fjolårets låga produktivitetstillväxt kommer att vara återhållande på tillväxten i antalet sysselsatta. Avmattningen på arbetsmarknaden begränsas dock av att det i regel tar tid för företagen att anpassa arbetsstyrkan när produktionstillväxten avtar. Fjolårets stora ökning i antalet heltidsanställningar talar också emot en större nedgång i sysselsättningen. Samtidigt påverkas årets genomsnittliga sysselsättningsnivå av ett stort överhäng från 2007, som vi uppskattar till mellan personer. Det krävs således en betydande försämring på arbetsmarknaden under 2008 om den genomsnittliga sysselsättningsnivån ska hamna under 2007 års nivå. Vi förutser att totala antalet sysselsatta stiger med omkring personer i genomsnitt under 2008, vilket motsvar en ökning med 1 % jämfört med Begränsad avmattning i sysselsättningen förutses under 2008/09 20 Swedbanks Konjunktur- och Strukturrapport 22 januari 2008

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Swedbank Analys Nr 13 12 december 2012 Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Sedan 2005 har tjänstesektorn i Sverige skapat närmare 300 000 nya arbetstillfällen

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Konjunktur och räntor Nummer juni Sidan Osäkra utsikter Sidan Riksbanken sparar på krutet Sidan Omvärldsriskerna ökar igen Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Tor Borg, Chefsekonom Ekonomiska

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 38 19 september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna.

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Konjunkturläget Januari 2008

Konjunkturläget Januari 2008 Konjunkturläget Januari 8 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET JANUARI 8 KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och den internationella ekonomin samt bedriver forskning i anslutning

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

VECKOBREV v.33 aug-11

VECKOBREV v.33 aug-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 3,3 % i juni från tidigare ökning med 2,1 %. Årstakten sjönk därmed från 13,2 % till 6,4 %. Förväntat var -0,9 % samt 10,5 %. Arbetslösheten

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2004-04-01 TALARE: PLATS: Riksbankschef Lars Heikensten Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

DET EKONOMISKA LÄGET

DET EKONOMISKA LÄGET DET EKONOMISKA LÄGET NOVEMBER 2015 Läs mer på http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/konjunkturprognos/ Innehåll Sammanfattning...4 Internationell ekonomi...5 Kinas ekonomi saktar ned... 5 Europas återhämtning

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Varför är inflationen låg?

Varför är inflationen låg? Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

DET EKONOMISKA LÄGET

DET EKONOMISKA LÄGET DET EKONOMISKA LÄGET NOVEMBER 2014 Läs mer på http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/konjunkturprognos/ Innehåll Sammanfattning...4 Internationell ekonomi...5 Trög återhämtning i euroområdet... 5 Tillväxten

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Konjunkturprognos. April 2002

Konjunkturprognos. April 2002 Konjunkturprognos FöreningsSparbanken bedömer internationell och svensk konjunktur April 2002 Svensk ekonomi stärks gradvis i takt med att omvärldskonjunkturen förbättras: BNP växer med 1,6 % i år och

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Bra tillväxt 2010, men svagare 2011

Bra tillväxt 2010, men svagare 2011 Konjunkturprognos 21-211 19 januari 21 Bra tillväxt 21, men svagare 211 Världsekonomin växer med 4 procent 21. Efter att ha minskat med nästan 1 procent 29 så växer global BNP med 4 procent mellan 29 och

Läs mer

VECKOBREV v.18 maj-11

VECKOBREV v.18 maj-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Det svenska inköpschefsindexet steg från 58,6 till 59,8 i april. Förväntat var 58,5. I övrigt var det skralt med väsentlig svensk statistik, dock offentliggjordes protokollet

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 5

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 5 SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 5 DATUM: 2007-05-03 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer