5. planeringsförutsättningar

Transkript

1 I detta kaptel redovisas planeringsförutsättningar som har betydelse för höganäs och väsby. redovisningarna har flera syften. dels ska de utgöra ett beslutsunderlag för de förslag som lämnas i denna fördjupning av översiktsplanen, dels ska de kunna utgöra kunskapsunderlag för framtida prövningar. För varje planeringsförutsättning redovisas kortfattat vad andra sektorsplaner och program innehåller. För flera av planerinsförutsättningarna anges också förslag till åtgärder. Dessa åtgärder kan vara förslag till att utarbeta fördjupade kunskapsunderlag, att uppdatera befintliga kunskapsunderlag eller att säkerställa vissa värden i detaljplaner etc. 5. planeringsförutsättningar

2 Höganäs och väsby i regionen samverkan tätort / kommun / region Höganäs tätort är kommunens central ort. Som sådan fungerar den som en nod för de omkringliggande mindre orterna med ett bredare serviceutbud och bättre kommunikationer. Det är också här satsningarna på bostadsutbyggnad prioriteras. Jonstorp och Nyhamnsläge kompletterar Höganäs som samlande orter i ett mer finmaskigt eller underordnat nät. På ett mellankommunalt plan kan Helsingborg beskrivas som ett center för nordvästra Skåne, medan Malmö måste beatraktas som Skånes nod och Köpenhamn som Öresundsregionens. En viktigt utgångspunkt för förståelsen av Höganäs roll i regionen är Region Skånes arbete med Strukturbild Skåne. Målet med strukturbildsarbetet är att nå en samverkan inom den fysiska planeringen för att utveckla energieffek tiva och hållbara fysiska strukturer. Andra utgångspunkter för struktur bilds arbetet är att infrastruktur, bostäder och arbetsplatser ska planeras med en hushållning av den goda åkermarken och ett be varan de av grönytor samtidigt som den fysiska planeringen behöver utveckla attraktiva livsmiljöer och platser där människor vill leva och bo. Människor Skånes befolkning är i stark tillväxt och har så varit under relativt lång tid. Främst är det de största städerna, Malmö, Lund och Helsingborg som antas växa mest i faktiska tal. Folkökningen beror främst på inflyttning till Skåne, både från andra regioner i Sverige och från utlandet. Majoriteten av dem som flyttar till Skåne är unga vuxna och Skånes befolkning, har enligt strukturbild Skåne, en lägre genomsnittlig ålder än den svenska gene rellt sett. Här skiljer sig Höganäs kommun åt med en något högre medelålder än genomsnittet i Sverige. Skåningarnas utbildningsnivå är i genomsnitt relativt hög enligt strukturbild Skåne. Inom Skåne är skillnaderna dock stora. I Malmö, Lund, i orterna runt dessa städer och utmed Öresundskusten samt i Helsingborg, Hässleholm och Kristianstad är befolkningens utbildningsnivå hög, medan den är lägre i ett antal orter öster om Helsingborg och i östra Skåne. Höganäs kommun ligger strax över länssnittet i fråga om utbildningsnivå för alla nivåer utom den förgymnasiala där kommunen har en något lägre siffra. bostadsmarknad Länsstyrelsen i Skåne redovisar i sin årliga bostadsmarknadsanalys att befolkningsökningen under de senaste åren har inneburit ett ökat tryck på bostadsmarknaden samtidigt som bostadsbyggandet minskat och befolkningssammansättningen förändrats. Förutsättningarna varierar kraftigt i Skånes kommuner med högt befolkningstryck i västra Skåne och mindre tryck i de östra delarna. 25 kommuner av länets 33 rapporterar bostadsbrist i kommunen som helhet, och 29 kommuner rapportera brist på hyresrätter. De hinder kommunerna ser för ökat bostadsbyggande generellt är framförallt höga produktionskostnader samt brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen. Höganäs kommun har redovisat en brist på bostäder både i kommunen som helhet och i centralorten, dvs Höganäs tätort. Kommunen anger ett förväntat bostadsbyggande under Hierarki av skånska orter. Kartbild från Strukturbild Skåne Kartbild från Strukturbild Skåne 52 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling

3 2011 till ett par hundra bostäder. Detta motsvarar 1,6-3,0 bostäder per 1000 invånare. Jämfört med andra kommuner längs Öresundskusten ligger denna uppskattning lågt. I bostadsmarknadsanalysen för medlas också ett antal utmaningar. Särs kilt relevant för arbetet med föreliggande fördjupning av översikts planen är att bygga fler bostäder med varierade upplåtelseformer för att inte tillväxten och människors valmöjligheter på bostadsmarknaden ska hämmas. Vidare att stärka sambandet mellan infrastruktur och bostadsbyggande. Näringsliv Precis som stora delar av världen genomgår Skåne en strukturomvandling; successivt förflyttas tyngdpunkten i samhällsekonomin från tillverkningsindustri till service- och kunskapsbaserade näringar. Det postindustriella samhällets präglas av en ökad rörlighet hos människor och företag och en av de främsta produktionsfaktorerna är humankapital. Företagen lockas till de regioner där det finns en god tillgång till kompetent arbetskraft. Detta ställer krav på kommunerna att kunna erbjuda goda livsmiljöer som attraherar de människor som företagen efterfrågar. Enligt strukturbild för Skåne har Nordvästra Skåne en varierande sammansättning av branscher. Handel och logistik sticker dock ut som särskilt viktiga. Tillväxten anges vara stark inom partihandel och handel med hem- och fritidsvaror. Området omfattar även logistikcentrum och tillverkningsindustrier. Höganäs näringslivsstruktur överensstämmer inte riktigt med den bild som skisseras för Nordvästra Skåne. Kommunen präglas fortfarande av många arbetstillfällen inom tillverkning och utvinning. Här skiljer sig kommunen markant åt jämfört med riket i övrigt. Män utgör en majoritet av de som är anställda inom denna näringsgren. Samma sak gäller för jordbruk, skogsbruk och fiske. Även här är betydligt fler anställda i kommunen än riket i övrigt och den övervägande delen är män. Vård och omsorg är den näringsgren som sysselsätter flest kvinnor i kommunen. Andelen överensstämmer relativt väl med riket i övrigt. Utbildning är en näringsgren som också sysselsätter många kvinnor i kommunen. Här finns en skillnad mot riket i övrigt då kommunen har en större andel sysselsatta inom denna näringsgren. Handel och företagstjänster samt civila myndigheter och förs var är näringsgrenar som sysselsätter påtagligt färre i kommunen än riket i genomsnitt. Andra sådana näringsgrenar är information och kommunikation respektive transportsektorn. Pendling Strukturbild Skåne pekar på regionens unika tillgänglighet avståndet mellan orterna är korta och kollektivtrafiksystemet är väl utbyggt. Kollektivtrafikens utveckling anges också vara en förutsättning för den regionförstoring som har skett i Skåne det senaste decenniet. Inom Skåne finns utpräglade utpendlings- respektive inpendlingsorter. Vidstående kartor visar att Höganäs är en utpräglad utpendlingsort. De lokala arbetsmarknadsregionerna vidgas och Skåne är idag uppdelat i tre lokala arbetsmarknader där västra Skåne utgör en. Tätorterna har de största arbetsmarknaderna, men uppvisar också den högsta arbetslösheten. Detta anges bland annat bero på att de nya jobben ofta går till personer som bor utanför kommunen och på att befolkningen i tätorterna i många fall ökar snabbare än vad nya jobb skapas. Bostadsmarknadsläget i huvudorten Kartbild frånbostadsmarknadsanalysen. Kartbild från Strukturbild Skåne Kartbild från Strukturbild Skåne Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar 53

4 luft, vatten, mark Vattendelar längs med Öresundskusten samt förslag till ny dagvatten/vårmarkspark. Jordartsklassificering LUFT Från och med sommaren 2003 finns miljökvalitetsnormer för sex typer av ämnen i luft. De är kvävedioxider och kväveoxider, partiklar (PM10), bensen, svaveldioxid, bly och kolmonoxid. Höganäs kommuns miljökontor har och 2009 genomfört mätningar av luftens kvalitet vid mätpunkt i Höganäs centralort. Kompletterande mätningar finns från Kullaberg avseende kväve- och svaveldioxid. Genomförda mätningar i Höganäs kommun visar värden för kväveoxid, svaveldioxid och bensen som inte överskrider miljökvalitetsnormerna. För bly och kolmonoxid är värdena generellt långt under normen. Värdet för partiklar i luft överskrider inte normen enligt mätningar från Planförslaget bedöms inte påverka luftkvaliteten i den utsträckningen att några åtgärder behöver vidtas. VATTEN Höganäs grundvatten uppfyller idag de kvalitetskrav enligt statusklassificering för grundvatten. Höganäs ingår i Västerhavets vattendistrikt och ytvattnet från området ingår i Görslövsåns avrinningsområde. Huvudvattendelaren går i nord-sydlig riktning mycket nära Öresunds kust. Detta betyder att merparten av Höganäs tätort avvattnas till Skälderviken via Görslövsån. Miljökvalitetsnormer finns för vattenkvalitet. Görslövsån uppfyller idag inte de kvalitetskrav som innebär god ekologisk status, något som den enligt vattendirektivet ska leva upp till senast år Görslövsån uppfyller idag målet som eftersträvas för den kemiska ytvattenstatusen. För att förhindra att skadliga ämnen når till Görslövsån och grundvattnet tillämpas löpande lokalt omhändertagande av dagvatten. En dagvattenpolicy för kommunen är under utarbetande och kommer att kunna redogöras för i senare skede av planarbetet. Den tekniska infrastrukturen som leder dagvatten från tätorten ut till Öresund har i princip nått sitt kapacitetstak. Alternativ till att bygga ut denna är att tillskapa ett större våtmarksområde, vilket kan ta emot dagvatten från tätorten. Ett sådant område föreslås lokaliseras till de naturliga lågpunkerna i östra delen av tätorten. Förutom att utföra denna ekosystemtjänst kan ett sådant område också bli en stor tillgång för närrekreation och 54 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling

5 biologisk mångfald. Naturliga småvatten och sjöar saknas nästan helt i kommunen. I jordbrukslandskapet kring tätorterna finns dock flera, av människan skapade småvatten. Dessa omfattas av biotopsskydd, se vidare i avsnittet naturvård. MARK Berggrunden kring Höganäs och Väsby består av sedimentär bergarter, främst i form av triassiska och jurassiska bergarter. Dessa är mycket varierade och består av leror, sand-, silt- och lerstenar samt kolflöster. I vissa lager är kornen löst sammanhållna medan de i de andra är hårdare sammanbundna. De jurassisiak bergarterna finner man främst runt Höganäs, medan den triassiska bergarten återfinns i ett bälte norr om Väsby och Höganäs. Bergarterna har varit en förutsättning för den kolbrytning som tog sin början under 1700-talet i Höganäs. I ett första skede tillkom dagbrott vid Tjörröd, men vid 1800-talets mitt förekom även gruvschakt på bland annat Övre och vid Brors Backe. Det sista schaktet stängde på 1960-talet och gruvgångarna är i dag vattenfyllda. En utredning kring lokaliseringen av gruvorter i Höganäs har genomförts av Lars Dahlbon vid Stawfordska sällskapet. Utredningen har sammanläst moderna kartor med gruvkartor från tidigt 1800-tal och framåt. Vistående kartor och föjande redovisning är hämtade ur utredningen. Kartbild 1 visar var i gamla gruvan man kan förvänta orter på ett djup understigande 10 meter. Dessa områden har markerats med rött. Områdena A och B markerar var den undre flötsen ligger 10 0 meter under markytan och område C är motsvarande för den övre flötsen. Eftersom kolbrytningen följde dessa flötser kan man förvänta sig orter här som ligger på motsvarande djup. I kartan har schakt <10 m markerats röda, m är blå och djupare än 20 m, gröna. I de fall man har bearbetat båda flötserna från något schakt har djupet till övre flötsen använts för färgmarkeringen. Kartbild 2 visar utbrutet område i den undre flötsen och kartbild 3 motsvarande för den övre flötsen. För nya gruvan finns det, i motsats till Gamla gruvan (Tjörröds-området), gruvkartor med djupkurvor att tillgå. Kartbild 4 visar utöver djupkurvorna också det utbrutna områdets omfattning fram till Gruvdriften efter 1933 var lokaliserad till områden på djup från 100 meter och neråt. Under påverkan av de stora tryck som råder på dessa djup har troligen de forna orterna fyllts med lera, varför några öppna orter, med undantag för några få stenorter, knappast finns kvar. ÅTGÄRDER Lokalisering av ny dagvatten/våtmarkspark utreds. Kartbild 1 Kartbild 2 Kartbild 3 Kartbild 4 Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar 55

6 areella näringar Klassificering av jordbruksmarkens produktionsförmåga Jordbruk Höganäs och Väsby är belägna i ett jordbrukslandskap. Landskapet utanför tätorten karakteriseras av de öppna uppodlade fälten med bebyggelsen utspridd längs vägar eller uppförd i anslutning till träddungar och läplanteringar. Jordbruket är en basnäring i Kullabygden. Jordbruksmarken i Skåne har ett högt produktionsvärde och på den tio-gradiga skalan som används, klassificeras marken kring Höganäs och Väsby till mellan fem och åtta. Den mest värdefulla marken återfinns i detta avsnitt en bit in från kusten. fiske Visst yrkesfiske bedrivs i Höganäs hamn. 56 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling

7 klimatanpassning Majoriteten av världens klimatforskare är nu överens om att klimatet håller på att förändras och att översvämningar, förändrade nederbördsmönster, varmare klimat och en ökad frekvens av extrema vädersituationer är att vänta i framtiden. En annan konsekvens är stigande havsytenivåer. Den huvudsakliga orsaken till att havsytenivån stiger är att vattnet expanderar när det blir varmare, men även att smältande glaciärer och inlandsisar påverkar nivån. Identifierade problem till följd av stigande havsnivåer är översvämning, ökad kusterosion, skred/ras och höjda grundvattennivåer. Dessa fyra problem kan samverka både med varandra och med andra effekter av klimatförändringarna t.ex. intensivare regn och ökade högvattenflöden i vattendrag, kraftigare stormar med högre våghöjder. Även andra åtgärder utmed kusten, t.ex. pirarmar som ändrar erosionsmönster, kan medföra att vissa effekter förstärks. Med en stigande havsytenivå följer konsekvenser för samhället och miljön. I kustnära områden står stora ekonomiska värden på spel eftersom bebyggelse och teknisk infrastruktur i stor utsträckning är lokaliserade utmed kusterna. I nuläget har reningsverket och vattenledningssystemet identifierats som risk objekt då det kan komma att utsättas för en ökad belastning, vilket kan öka behovet av bräddning. Reningsverket ligger dessutom lågt, vilket gör det sårbart för en stigande havs- och grundvattennivå. Större mängder dagvatten är också att vänta, vilket bl a ger en ökad belastning på avloppsledningsnätet. Fördröjningsåtgärder kan vidtas för att minska dagvattenproblematiken. Våtmarker och över sväm nings zoner kan vara en lösning, dagvattenpolicy i översiktsplanen en annan. Hela Höganäs centralort riskerar kanske också att drabbas av översväm ningar, då stora delar av orten ligger lågt, källaröversvämningar kan exempelvis väntas, särskilt kring Storgatan. Klimatanpassning är också en hälso riskfråga eftersom konsekvenserna kan bli osunda boendemiljöer, bristande tillgänglighet, rasrisk mm. Kustnära natur- och kulturmiljöer riskerar i värsta fall att försvinna och näringar som turism kan påverkas negativt. Jordbruket är troligtvis en näring som kan komma att dra nytta av klimatförändringarna. Vegetationssäsongen kommer att bli längre, vilket ger en möjlighet till rikare skördar och en möjlighet att odla andra sorters grödor. Klimatförändringarna kommer dock även att innebära utmaningar, dels i form av skyfall och stora regnmängder och dels i form av extrem torka under sommarhalvåret. För att dra nytta av fördelarna måste jordbruken anpassa sig. Frågor kring klimatanpassning är ett av de tematiska arbeten som har påbörjats inom ramen för omarbetningen av den kommunomfattande översiktsplanen för Höganäs kommun. Allt eftersom kunskapsunderlag utarbetas kommer detta att implementeras även i föreliggande fördjupning av översiktsplanen. Vidstående kartor är en tematiserad topografisk karta där nivån +1, +2 respektive +3 meter lyfts fram. Det bör uppmärksammas att dessa kartor inte är en översvämningskartering. Höjderna kan trots allt ge en indikation på hur markens höjd förhåller sig till havsytenivån. åtgärder Tematiskt kunskapsunderlag för klimatanpassningsfrågor utarbetas inom ramen för revideringen av den kommunomfattande över sikts planen och kompletteras föreliggande fördjupning av översiktsplanen. Blå områden visar mark och vattenområden som understiger +1 möh. Blå områden visar mark och vattenområden som understiger +2 möh. Blå områden visar mark och vattenområden som understiger +3 möh. Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar 57

8 naturvård Höganäs och Väsby ingår i Kullabyggden och den naturgeografiska zonen som kallas Skånes sediment- och horst område. Kustzonen kring Höganäs präglas av en bebyggd miljö av bostäder och verksamhet. Trots detta finns det flera områden med höga naturvärden eller områden som är viktiga för rekreation och friluftsliv. Enligt miljöbalkens 7 kap 11 omfattas mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter av biotopskydd. Sådana mark- eller vattenområden kan vara alléer, småvatten och våtmarker, odlingsrösen, pilevallar, stenmurar och åkerholmar. I jordbrukslandskapet som kringgärdar Höganäs och Väsby finns en rik förekomst av biotoper som omfattas av biotopskydd. Sedan den 1 januari 2008 gäller också en ny Artskyddsförordning (2007:845). Artskyddsförordningen syftar till att skydda arten och dess livsmiljö så att förutsättningarna bibehålls för att arten ska uppnå en gynnsam bevarandestatus i sitt naturliga utbredningsområde. Av områdesredovisning en nedan framgår i vilken mån hotade arter förekommer inom skydds värda områden. Det kan dock inte uteslutas att även andra områden kan vara berörda av artskyddsförordningen. Viken-Svanebäck-Lerberget Det strandnära området Viken- Svanebäck-Lerberget är utpekat av Länsstyrelsen och Region Skåne som förslag till tätortsnära områden som bör skyddas för friluftsliv och naturvård. Programmet, som omfattar hela Skåne, avser en 10-års period under vilken upptagna områden bör skyddas. Viken-Svanebäck-Lerberget beskrivs som ett grönstråk längs kusten söder om Höganäs. Vidare att det är en kusthed av stor betydelse för friluftslivet. Stråket passerar tärorterna Viken och Lerberget och slutar i Höganäs. Både strandområdet och vattnet utanför, som används för bad- och båtliv mm, är intressanta för friluftsliv. Flera områden finns också utpekade i Länsstyrelsens Naturvårdsprogram fastställt i december Tre klasser anges, klass 1 motsvarar särskilt höga naturvärden, klass 2 mycket höga naturvärden och klass 3 höga naturvärden. För områdena inom och i anslutning till Höganäs anges följande: Ärtan och Bönan Omfattar 9 hektar och är utpekat som klass 3 för sina rekreativa värden. Området beskrivs som kulligt, bestående av gamla slagghögar och tidigare åkermark. Vegetationen är varierad med blandlövskog av framför allt björk men även ek, bok och alm, buskmark och öppna gräsytor. Några fuktigare partier har lämnats till fri utveckling. Området har utvecklats till ett omtyckt närrekreationsområde med ett rikt fågelliv. Området ingår också i kommunens naturvårdsplan antagen av kommunfullmäktige Hotade arter inom området är skogsknipprot och borstskölding. Framtida sträckningar av väg 111 befaras enligt Naturvårdsplanen utgör ett hot. Kusten mellan Höganäs och Viken Omfattar knappt 50 hektar och är utpekat som klass 2 för sina värden som kuststräcka, naturtyp och rekreativa värden. Kusten mellan Höganäs och Viken utgör rester av de i äldre tid mer utbredda kusthedarna längs den norra Öresundskusten. Parallellt med stranden löper här en fyra meter hög vall, vilken härrör från en tidigare kustlinje, (Litorinavallen). Kustheden karakteriseras av bl a ljung, kråkris och mer eller mindre sluten gräshedsvegetation. På några platser växer martorn. Längs nästan hela kuststräckan förekommer även viss dynbildning med karakteristisk vegetation. De grunda vattenområdena utanför stranden är blockrika och på några platser finns låga revbildningar. På dessa häckar regelbundet småtärna, t ex på Långarödsrevet. Hela kuststräckan är estetiskt tilltalande och har stor betydelse för rekreation och friluftsliv, särskilt bad. Området ingår också i kommunens naturvårdsplan, vilket sträcker sig ytterligare norrut till Höganäs hamn. Hotade arter inom området är småtärna, fisktärna och hedblomster. Äsperödsskogen Omfattar knappt 5 hektar och ingår i klass 2 pga att området hyser ädellövsskog samt innehar en värdefull flora. Örtrik ädellövskogsdunge med lång kontinuitet bakåt i tiden. Området har troligen tidigare varit en stubbskottäng. Ask dominerar trädskiktet som i övrigt utgörs av alm, al, lönn och hassel. Floran är mycket rik med en del mindre vanliga arter. Flera mindre vanliga svamparter förekommer. Fågellivet är rikt och varierat. Skogen är ett omtyckt utflyktsmål på våren, inte minst av skolklasser. Området ingår också i kommunens naturvårdsplan. Hotade arter inom området är tvåblad, brunnäva och skogs duva. Något omedelbart skydds behov tycks inte finnas utöver de allmänna hänsynsreglerna som finns i Skogsvårdslagen. Grundområdet längs norra Öresund Grundområdena omfattar ett system av grund och rev ut till ca 2 km från stranden. De hyser en rik algflora och utgör tillhåll för bland annat fiskyngel. De är ofta också av betydelse för såväl häckande som rastande sjöfåglar. Ytterligare områden Den kommunala naturvårdsplanen anger, utöver de ovan redovisade områdena, ett antal objekt inom eller i anslutning till Höganäs. Dessa är: Ängs- och hagmark NO Höganäs Flygfält. Inga hotade arter. 58 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling

9 SUMPSKOG VID MÅARP-TJÖRRÖD STRANDHED OCH VÅTMARK VID MARGRETEBERG ÄNGS- OCH HAGMARK VID TJÖRRÖD ÄDELLÖVSSKOG VID TJÖRRÖD GRUNDOMRÅDET LÄNGS NORRA ÖRESUND ÄRTAN OCH BÖNAN VIKEN-SVANEBÄCK-LERBERGET ÄNGS- OCH HAGMARK NO HÖGANÄS FLYGFÄLT STRANDSKYDD REGIONALT NATURVÅRDSPROGRAM TÄTORTSNÄRA OMRÅDE FÖR FRILUFTSLIV OCH NATURVÅRD LERBERGSKOGEN ÄSPERÖDSSKOGEN OMRÅDE UTPEKAT I KOMMUNAL NATURVÅRDSPLAN HAV, VATTENDRAG OCH SMÅVATTEN Lerbergskogen. Hotade arter är getrams, blockticka, svamparna Lachnellula ppseudofarinacea och Trichodiscus pinicola. Ädellövsskog vid Tjörröd. Ett par arter orkidéer anges som hotade. Sumpskog vid Måarp-Tjörröd. Hotade arter inom området är ett par arter orkidéer, klotpyrola, ringmusseron och svampen Otidea alutacea. Ängs- och hagmark vid Tjörröd. Inga kända arter är hotade. Strandhed och våtmark vid Margreteberg. Hotade arter inom området är mindre strandpipare, gullviva och dikesveronika. Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar 59

10 kommunikationer Resvanor Höganäs är en pendlingsort. Ungefär 45% av det totala resandet sker till målpunkter utanför kommunen. Huvuddelen går söderut, 61% mot Helsingborg, 12% längre söderut mot Landskrona, Lund, Malmö. Utbytet med Ängelholm motsvarar 12%, mot Åstorp och vidare österut 9%. Resterande 6% går norrut. Bilen är det dominerande transportmedlet. 2/3 av det totala resandet sker med bil. Höganäs ser ut att vara en bilstad. Men 22%, mer än var femte, använder bussen vid pendlingsresan. Inom främst tätorterna går och cyklar var tredje. Gångtrafik Fotgängaren prioriterar genhet mycket starkt, vilket syns i de stigar som många gånger trampas upp på gräsmattor och grönytor. De vardagliga förflyttningarna är ofta en del av en resa med annat färdmedel, ibland handlar det om motion eller rekreation. Nätet består av gångbanor, gång-och cykelvägar, ibland av lokalgator eller vägrenar. Genhet, lutningar och orienterbarhet är viktigt, likaså säkerhet och trygghet. Möjligheterna att passera en gata eller röra sig längs en gata begränsar ofta tillgängligheten, inte minst för barn och äldre. Låga hastigheter och små flöden ökar fotgängarens rörelsemöjligheter. Den som går upplever staden och stadslivet på ett närmare och tydligare sätt. Kvaliteter som bidrar till upplevelsen kan vara särskilt viktiga att upprätthålla i stadens centrala delar. Sammanhängande områden och trivsamma miljöer gynnar både möjligheterna att röra sig till fots och stadslivet som sådant. Studerar man ett antal målpunkter i centrala staden ser man att dessa hänger ihop. Från gästhamnen till Triangelplatsen är det bara en kilometer. Från Köpmangatan till Gruvtorget ungefär 1½. Däremot blir det lite längre ner till nya badet och sportcentret. Dit får man kanske ta cykeln. Det kan också finnas hinder på vägen. Biltrafiken är ett sådant. Stora bilflöden och hög fart gör det svårare för de som går att passera över en gata. Man pratar om barriäreffekt. För en vuxen börjar det bli svårt då hastigheten är 50 km/tim och trafikflödet uppgår till mer än 8000 bilar per dygn. Sjunker farten till 30 km/tim så klarar man mer. För ett barn i lågstadiet behövs både 30 km/tim och lägre flöden, helst inte mer än ca 2000 bilar per dygn. Väg 111 blir därför en barriär ett hinder för de som vill röra sig till fots mellan stadens olika delar. Omvänt kommer åtgärder som underlättar för de gående att bli ett hinder för bussar och bilar längs vägen. Det finns intressanta och viktiga målpunkter öster om väg 111 redan idag, dessutom stora utbyggnadspotentialer. Förhållandena aktualiserar behovet av att avlasta stråket längs nuvarande väg 111 genom en ny sträckning utanför staden. cykeltrafik Även cyklisten behöver gena förbindelser, vilket erbjuds i ett tätt nät. Generellt sett bör gångnätet vara tätare än cykelnätet som i sin tur bör vara tätare än bilnätet. Cykeln har en större räckvidd än foten. Cykeln är attraktiv upp till drygt 5 km, därefter tar bussen eller bilen över. Med andra ord är avståndet inget hinder inom stadsområdet, vare sig på längden eller tvären. Däremot får cyklisten i stort sett samma problem som den gående när det gäller att passera väg 111. Även i detta fall finns det skäl att pröva möjligheterna att avlasta vägen exempelvis genom en ny förbifart utanför stadsområdet. Cykelnätets standard har också stor betydelse. Behovet varierar beroende på om man cyklar till jobbet eller skolan eller om man är ute på en cykelutflykt. Vardagens mer eller mindre regelbundna cykelturer kräver vanligen lite bättre standard. På fritiden eller under semestern väljer man ofta andra vägar och har inte lika bråttom. Detta leder fram till en struktur som skulle kunna innehålla tre typer av stråk, ett för vardagen, ett för fritiden och ett för turister. Inget hindrar förstås att man även till vardags cyklar längs kusten. Vardagens stråk illustreras i bilden bredvid som ett plus, ett stråk i nordsydlig riktning som följer väg 111, ett annat i väst-östlig riktning längs den gamla banvallen. Cykelnätet kan behöva fler viktiga vardagsstråk. Detta får prövas i det fortsatta arbetet beroende på var det tillkommer ny bebyggelse och nya målpunkter. För mer frekventa vardagsstråken, kanske också längs kusten, kan det finnas skäl att tänka lite nytt när det gäller utformning, vägvisning, service och samåkning. Bilderna nederst på motstående sida är hämtade från ett projekt som är under genomförande i Köpenhamn. Tabellen visar exempel hämtade från Trafikverkets projekt Den Goda Staden. 60 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling

11 Exempel på gångavstånd. Bilden illustrerar grovt hur avståndet påverkar valet av färdmedel. Moderna kommunikationer gör det möjligt att cykla tillsammans, tryggare och trevligare. Plats för cykelservice under tak. Cykelbana med snabbfil för omkörning (enkelriktad bana i bilden). Den gröna remsan innehåller information om hur lång tid det tar att cykla till närmaste målpunkt och ledljus i färg som hjälper till att visa vägen. Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar 61

12 kommunikationer forts. Kollektivtrafik Höganäs betjänas idag av 6 regionala linjer och en lokal flexlinje. Snabbusslinjen 220 är ryggraden i systemet med tre stora hållplatser inom stadsområdet. Stadshusets hållplats har i dagsläget 750 påstigande per dag och Kullagymnasiet 390 påstigande. Linje 220 går var 15:e minut dagtid under högtrafik morgon och eftermiddag var 10:e minut. Linjen förlängs vissa tider mot Mölle respektive Arild så att man får direkttrafik till och från Helsingborg. Linje 225 går via Jonstorp mot Ängelholm, linje 227 går mot Ingelsträde, Mjöhult och Hjälmshult, där det numera finns fortsättning med Helsingborgs stadsbusslinje 5. Hur ska busslinjenätet se ut då det blir spårvagn till staden? Det kan vara svårt nog att argumentera för en förlängning mot Mölle och knappast rimligt att tänka sig en delning mot Arild. Därför kommer det att krävas kompletterande busstrafik för omgivande tätorter i framtiden, gärna så att ungdomar kan nå Kullagymnasiet med direktbussar. Terminalen ligger idag vid Stationshuset. Med tanke på stadens fortsatta tillväxt och utbredning norrut och kanske mot Väsby så kan det finnas skäl att pröva en alternativ lokalisering, förslagsvis där den gamla banvallen och gc-stråket passerar planskilt över väg 111. LINJE 1 - FLEXLINJEN LINJE 220 LINJE 225 LINJE 227 LINJE 222, M FRÅN BUSSHÅLLPLATS Busshållplatser och linjesträckningar för dagens kollektivtrafiknät. 62 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling

13 Gatunät Diskussionen om gång-, cykel- och busstrafikens utvecklingsmöjligheter pekar på en motsättning mellan biltrafiken längs väg 111 och de övriga trafikslagen. Trafikflödena är höga året runt, med fordon per dygn. Tidvis under sommaren är siffrorna än högre. Höga siffror är förvisso inte enbart av ondo. Det tyder på att stråket har ett bra och effektivt läge samt att det bidrar till turisterna uppmärksammar staden och kanske lockas till stadens begivenheter på ett annat sätt. Stadens och kommunens tillväxt innebär att biltrafiken ökar, vilket ytterligare försvårar utvecklingen av de andra trafikslagen. Till detta kommer behoven för näringslivets transporter, inte minst de tunga transporterna till och från Höganäsbolaget. En grov bedömning med utgångspunkt från resvaneundersökningen 2007 tyder på att genomfartstrafiken längs väg 111 från områdena norr om staden uppgår till bilar per dygn på avsnittet närmast norr om rondellen vid väg 112. Resten är trafik som ska till staden eller som genereras i de norra delarna av stadsområdet. Bilnätet är innehåller tre nivåer, rött visar riksvägen/förbifarten, blått är huvudgator som har mer övergripande funktion inom stadsområdet och även fungerar som infarter utifrån samt grönt som är gator med mer uppsamlande funktion inom olika delar av staden. Gatorna ska tillsammans bilda ett nätverk som fördelar ut trafiken och bidrar till att öka den lokala tillgängligheten. Mer om detta i kapitlet om Markanvändning. Ett exempel på framtida struktur i stadens bilnät om staden växer mot Väsby Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar 63