till kollektivtrafik. Tätare maskvidd i huvudgatunätet, genomsilning av trafik för att avlasta väg 111 och väg 112. Återskapa historiska kopplingar

Transkript

1 Trafikrörelser till och från viktiga målpunkter utgör en stor del av det som ger liv åt staden. De största arbetsplatserna och inrättningarna med centrala funktioner är exempel på målpunkter som genererar många trafikrörelser. I kartan redovisas närmsta koppling mellan huvudgata och respektive målpunkts parkering. MÅLPUNKT KOPPLING TILL MÅLPUNKT HUVUDGATA GATA METER hänvisas onödigt mycket biltrafik till väg 111, genom att inga alternativa gator finns. Ett liknande problem för en framtida utbyggnad norröver är den ringa integrationen mellan väg 112 och Höganäs tätort, framför allt Storgatan. För att motverka en framtida barriäreffekt så måste gaturummet längs väg 112 omgestaltas. Vid stadens utbyggnad framstår områden som domineras av återvändsgator som barriärer vilket hindrar kommunikation mellan nya utbyggnadsområden och den befintliga staden. För att uppnå en helhetslösning krävs dels åtgärder inom det befintliga trafiksystemet och dels utvidgning av det befintliga stadstrafiknätet. Följande rekommendationer bör ligga till grund för förändringar av trafiksystemet i Höganäs. Målsättningen är att höja stadens attraktionskraft och möjliggör en nära integrering av befintliga och nya stadsdelar. Omvandling av väg 111 från motorväg genom stad till en stadsgata. Väg 111 förstärks som kollektivtrafikstråk, flytta fokus från biltrafik till kollektivtrafik. Tätare maskvidd i huvudgatunätet, genomsilning av trafik för att avlasta väg 111 och väg 112. Återskapa historiska kopplingar mellan olika stadsdelar som skiljts åt av nuvarande trafikstruktur. Samla istället för att sprida. Skapa gemensamma rum för olika trafikslag i attraktiva kommunikationsstråk för att stötta ett rikare stadsliv. Lokalisera målpunkter utmed attraktiva stråk, huvudgator, istället för placering i anslutning till lokalgator i storkvarterens/stadsdelarnas inre. Antagandehandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Stadens struktur

2 TORG OCH PLATSER Torg och platser är ett grundläggande stadsbyggnadselement. Vissa torg och platser har vuxit fram naturligt medan andra har varit föremål för noggranna överväganden innan de anlades. För vissa torg och platser är formen viktigare än användningen, för andra är det tvärtom. Gemensamt för de flesta torg och platser är att de är allmänt tillgäng liga, att de kan användas på många olika sätt, att de är viktiga för orienterbarheten i staden och att de ofta speglar stadens identitet. Höganäs uppvisar en stor variation av platser och torg. Hamnplanen är en plats som snarare domieras av sin användning än sin form. Det visar sig bland annat i det faktum att det är svårt att definiera gränserna för platsens utbredning. Sundstorget är ett medvetet anlagt torg i samband med att näringsfriheten gjorde att fiskesam hället utvecklades. Formmässigt har torget fått anpassa sig efter den befintliga bebyggelsen, varför torget inte har någon strikt geometri. Strikt geometri har däremot Gruvtorget som är anlagt som ett torg omslutet av bebyggelse. Här är det snarare formen än användningen som dominerar. Bebyggelsen som kringgärdar torget hade tidigare stora symbolvärde i form av huvud kontor, stadshotell etc. Kyrkplatsen har också en strikt geometri och domineras dess utom av en monumentalbygg nad, Himmelsfridskyrkan. Förutom de medvetet gestaltade torgen Gruvtorget, Sundstorget och Kyrkplatsen, finns mindre platser som Nymbergs plats, Sundsplan, Kvarnplatsen, Olof Palmes plats, Arnbergs plats samt namnlösa platser framför offentliga byggnader som exempelvis Stationshuset och Brukshallen. Efterkrigstidens stadsbyggande i Höganäs har inte resulterat i anläggandet av nya platser och torg. Undantaget är kanske de cirkulationsplatser som trafikomläggningar längs väg 111 och väg 112 har krävt. Om detta höghastighetens trafiklandskap ska förändras i framtiden kan anläggandet av mo derna platser i strategiska punkter vara en intressant strategi. En sekvens av platsbildningar längs med väg 111 och väg 112 skulle bidra till att bryta vägarnas nuvarande barriärverkan och förändra deras karaktär från genomfartsgator till vistelserum, även för fotgängare. En platsbildning i korsningen Långarödsvägen och väg 111 skulle dessutom kunna annonsera entréen till Höganäs. En platsbildning vid banvallens korsning med väg 111 skulle kunna markera en eventuell ny bytespunkt, se vidare under kommunikationer i kapitelet planeringsförutsättningar. Nya platser skulle också kunna övervägas i anslutning till byggnaderna Tre Kronor och Blå hallen, med anledning av deras betydelse för att spegla Höganäs kulturarv som industristad. Form och användning behöver definieras. SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Höganäs har en stor variation av torg och platser. Form eller funktion är bestämmande för torgens ursprung. Ryggraderna i Höganäs gatunät, väg 111 och väg 112, saknar helt platsbildningar. Platsbildningar kan bidra till att skapa en trivsammare gatumiljö och bryta barriärer. Nya platser kan övervägas för att spegla Höganäs kulturarv som industristad. Namnsätt namnlösa platser framför offentliga byggnader. Sundstorget Byggnader indragna från gatan skapar platsbildning. Gruvtorget Platsbildning i mötet mellan två gator. Kyrkplanen i Väsby. 40 Stadens struktur // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

3 VÄG 112 SUNDSTORGET HAMNPLAN ARNBERGS PLATS KYRKPLATSEN GRUVTORGET OLOF PALMES PLATS LÅNGARÖDSVÄGEN TORG/PLATSBILDNING HUVUDGATA GATA CYKELVÄG PLANERAD CYKELVÄG VÄG METER Antagandehandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Stadens struktur

4 Kattegatt Kattegatt KKuulll aabbee rrgg Mölle Björkeröd Björkeröd Himmelstorp Himmelstorp Arild Kockenhus Kockenhus Möllehässle Möllehässle Nabben Nabben Skäret Skäret Krapperup Krapperup Lerhamn Lerhamn Brunnby Brunnby Bräcke Bräcke Fjälastorp Fjälastorp Rågåkra Rågåkra Smedstorp Smedstorp Bölsåkra Bölsåkra Nyhamnsläge Tranekärr Tranekärr Södåkra Södåkra Glimminge Glimminge Strandbaden Strandbaden Gösarp Gösarp U U Rögla Rögla Öresund Öresund Väsby kV kv kv kv kv kv G G G G G G Ornakärr Ornakärr G G G G G G Höganäs kV kv kv kv kv kv G G G G G G Hustofta Hustofta Höganäs Höganäs Höganäs flygfält flygfält Höganäs Höganäs Höganäs flygfält flygfält flygfält flygfält Ingelsträde D kV kv kv kv kv kv Äsperöd Äsperöd Lerberget Buskeröd Buskeröd Brandstorp Brandstorp meter Brännan Brännan Södra Ingelsträ Ingelsträ Södra Svanebäck Svanebäck Klappe Klappe 662

5 GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och fritidsfiske, Miljöbalken 3 kap Kulturmiljövård, Miljöbalken 3 kap Naturvård, Miljöbalken 3 kap Sjöfart, Miljöbalken 3 kap Yrkesfiske Riksintressen - Miljöbalken 4 kap Rörligt friluftsliv och turism, Miljöbalken 4 kap Kustzon, Miljöbalken 4 kap Natura 2000, habitatdirektivet Natura 2000, fågeldirektivet Övrigt Skälderviken Kraftledning, 50 kv kv, skyddsavstånd cirka 50 meter Huvudgasledning, skyddsavstånd cirka 100 meter Lokalisering av vindkraft Svanshall För separat redovisning av respektive riksintresse etc. se rapport För byggnation utmed allmäna vägar utanför detaljplanelagt område gäller för väg 111,, söder om väg 112, samt för väg 112 byggnadsförbud 30 meter från vägen. För övriga allmäna vägar gäller 12 meters byggnadsförbud. Rekekroken nnarp Jonstorp Farhultsbaden Häljaröd N. Häljaröd Farhult Görslöv Gunnestorp Danhult Lönnhult Mjöhult GGG I DETTA KAPTEL REDOVISAS VILKA STÄLLNINGSTAGANDEN SOM GJORTS TILL HÖGANÄS OCH VÄSBY UTVECKLING I DEN KOMMUNOMFATTANDE ÖVERSIKTSPLANEN. 130 kv ÄVEN STÄLLNINGSTAGANDEN TILL OLIKA OMRÅDEN AV RIKSINTRESSEN ÅTERGES. de 4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Täppeshusen Karlsfält 663 Översiktsplan för Höganäs kommun ÖP 2002 REGLERINGSKARTA

6 KOMMUNOMFATTANDE ÖVERSIKTSPLAN Ett syfte med en övergripande planeringen är att skapa möjligheter för framtiden genom att föreslå utbygg nadsområden för olika ändamål och ett tillfredställande vägnät som kan försörja dessa. Nya vägar och förbifarter har under lång tid varit svaret på tillväxt och ökad trafik i städer. Höganäs skiljer sig inte här från andra kommuner. År 1965 föreställde man sig en expansiv utveckling med stora utbyggnader, se karta 1 på vidstående sida. ÖVERSIKTSPLAN 1993 År 1993 gjordes den första översiktsplanen för Höganäs kommun enligt Plan- och bygglagen, se karta 2 och 3 på vidstående sida. Redan ÖP 1993 var mer återhållsam än utvecklings planen från 1965 i fråga om expansion av tätorten. Utbyggnadsområden skisseras dock både söder, öster och norrut. Flera nya vägdragningar skisseras i nord-sydlig riktning, bland annat en förbifart öster om Väsby. ÖVERSIKTSPLAN 2002 Den nu gällande kommun omfattande översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 17 oktober 2002 och aktualiserades den 15 december 2005 och den 16 september ÖP 2002 är ytterligare lite mer återhållsam än vad ÖP 1993 var, se karta 4 och 5 på vidstående sida. Områden som 1993 utpekades som verksamhetsområden har i mindre utsträckning blivit utbyggda och föreslås istället utgå eller användas för bostadsbebyggelse i ÖP Föreslagna utbyggnadsområden för bostäder har också i viss mån minskat, framför allt norr om väg 112. Föreslagna vägdragningar är färre i ÖP 2002 jmf med ÖP De i ÖP 1993 föreslagna parallella förbifarterna har ersatts av en förbifart, vilken föreslås få en sträckning väster om Väsby. Förbifarten i ÖP 2002 är en del av en kommunövergripande strategi som handlar om att avlasta tätorterna i väster från genomfartstrafik. Genomförandet av denna strategi har påbörjats i andra delar av kommunen genom förbifart Viken, vilken färdigställdes 2008, finansierad av dåvarande Vägverket, förskotterad av Höganäs kommun. I den kommunomfattande översikts planen lyfts också Höganäs roll som kommunens centralort fram och man pekar på att arbetet med att stärka cen tral orten ska intensifieras, vilket också har skett under senare år genom komp letteringar av bostäder och service samt upprustning av gaturum och torg. Vidare påtalar man att sambandet med havet, badet och hamnen ska förstärkas och utvecklas samt tydliggöras som inslag i en stark och dynamisk centralort. Även detta arbete är pågående bland annat genom upprättandet av planprogram för hamnområdet. Den kommunonfattande översiktsplanen anger också att det fortsatta arbetet för tätorten bör grunda sig på en fördjupning av översiktsplanen. Allmänna inriktningar handlar om att den bebyggda miljön ska värnas och utvecklas för att stärka centralorten som bostads-, service- och arbetsort. Verksamheters behov av skyddsavstånd ska beaktas. Gällande detaljplaners yttre gräns utgör gräns för den bebyggda miljön i dagsläget. Beträffande ny bostadsbebyggelse möjliggörs detta i centrala delarna och i övrigt främst norr om väg 112 samt söder och öster om Långarödsområdet. Ett antal utredningsområden pekas ut. Före detta smärgelfabrikens område i norra Höganäs är idag bevuxet och fungerar som närrekreationsområde, men pekas ut som utredningsområde för att klargöra i vilken omfattning området kan användas för ny bebyggelse. Området berörs av Höganäs AB:s skyddszon. Området mellan väg 111 och Ärtan och Bönan föreslås utredas med avsikt att klarlägga hur området kan användas i ett långsiktigt perspektiv. I södra delen av delområde Strandbaden föreslås också ett utredningsområde öster om Kullagatan och norr om Skjutbanevägen. Beträffande verksamhetsområden pekar den kommunomfattande översiktsplanen på det faktum att Höganäsbolagets område är kommunens mest betydande verksamhetsområde. En allmän väg med kapacitet för tung trafik bör på sikt anläggas till hamnområdet. För Tjörröds verksamhetsområde anges att detta ska rymma allsidiga möjligheter för verksamhetsetablering. Långsiktiga utvecklingsmöjlighet för detta område uppges finnas både norr- och österut. För Steglinge verksamhets område, längs med väg 112, skisseras en möjlig utökning åt söder och för Pålstorp anges att en möjlig utökning kan finnas i den norra delen. Ett antal tärortsnära grönområden markeras samt grönstråk inom befintlig tätort. Även förbifart öster om tätorten redovisas med två alternativa sträckningar. Norr om väg 112 skisseras ett alternativ för fortsättningen på föreslagen förbifart norrut. Befintliga cykelvägar redovisas och och kompletteringar föreslås. Befintlig camping vid Lerbergsskogen bekräftas. För Väsby föreslås ett par utbyggnadsområden för ny bostadsbebyggelse i nordväst och nordost om nuvarande byn. Även här pekas tätortnära grönstruktur ut i form av skogsdungen strax söder om byn. 44 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

7 Karta 1. Utvecklingsplan för Höganäs kommunblock 1967 Karta 2. Föreslagna vägsträckningar enligt ÖP 1993 Karta 3. Framtida markanvändning enligt ÖP1993. Bostäder i gult, verksamheter i lila och nya vägar med streckad linje. Karta 4. Föreslagna vägsträckningar enligt ÖP Antagandehandling Karta 5. Framtida markanvändning enligt ÖP2002. Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar

8 RIKSINTRESSEN Riksintressen regleras i Miljöbalkens 3 och 4 kapitel. Två typer av riksint ressen kan urskiljas, dels verksamhetsanknutna riksintressen dels geografiska områden med särskilda hushållningsbestämmelser. Höganäs kommun är berörd av båda typerna, så även fördjupningens planområd. Planområdet berörs av område av riksintresse för kulturmiljövården, friluftslivet och sjöfarten. Även riksintresset kustzonen är berört. Riksintresse för kulturmiljövården, Höganäs Riksintressen för kulturmiljövården regleras i MB 3 kap 6. Motiveringen till utpekandet anges till följande: Gruvmiljö och brukssamhälle som i bebyggelse och planering speglar den skånska stenkolsbrytningen sedan 1700-talets slut och den fortsatta industriella utvecklingen med manufaktur och keramisk industri samt det samhälle detta skapat. Centrum för ler- och stengodstillverkning i Sverige. Uttryck för riksintresset: Gruvtorget med omgivande välbevarad bebyggelse i Höganäs Övre. Planmönster och byggnader från 1700-talets slut till tidigt 1900-tal, som visar verksamheter och levnadsförhållanden vid bruket, bl.a. bruksgård, äldre apotek, lancasterskola, mejeri och bostadsbebyggelse för olika sociala skikt. Kommunens ställningstagande: Bevarandeinriktade detaljplaner skyddar Gruvtorgsmiljön, Villervallan och Hultabo. Vidare detaljplanering bör ske för att säkerställa riksintresset. Särskilt angeläget är detta för Tivolivången och Kyrkplatsen. Tätortens identitet och särprägel ska fortlöpande beaktas vid förändringsarbeten. Riksintresse för friluftslivet, Öresundskusten Riksintressen för friluftsliv regleras i MB 3 kap 6. Riksintresset utgörs av spetsen på Kullahalvön norr om en linje Lerhamn-Svanshall samt hela Öresundskusten söderut och in i Helsingborgs kommun. Havet är en viktig resurs för fritid och rekreation. Öresundskusten är av riksintresse för fritidsfisket. Fritidsfiske kan vara ett komplement till andra friluftsaktivi te ter som båtliv, semesterresa och camping och utgör därmed en viktig del i förutsättningarna för en utökad turism. Från Viken i söder till Lerhamn i norr finns fina sandstränder. Andra fritidssysselsättningar inom kommunen är skytte, sportflyg och segelflyg, jakt, bergsklättring och fågelskådning. Campingplats finns i södra planområdet vid Lerbergsskogen, vandrarhem i norra delen vid Margreteberg. Därutöver finns serviceutbud och målpunkter även inom Höganäs tätort. Kommunens ställningstagande: Markområden tillgängliga för friluftsliv bör utvecklas främst i tätortsnära lägen. Ny bebyggelse i områden använda eller lämpade för friluftsliv bör endast uppföras om inte friluftslivet påverkas negativt. Gröna stråk bör skapas i landskapet. Anläggningar som främjar friluftslivet bör värnas och utvecklas. Riksintresse för sjöfart. Riksintresset regleras i MB 3 kap 8. Riksintresset för farledsförträngning sträcker sig utmed Öresundskusten. Öresund intar en särställning vad gäller internationell sjöfart. Enligt ett traktat från 1850-talet är Öresund ett internationellt vatten i folkrättslig mening på så sätt att alla nationer har rätt till fri genomfart. Eftersom Öresund är ett så livligt trafikerat farvatten sker separering av den nord- sydgående trafiken. Sjöfartsverket anser att det angivna området med trafiksepareringssystem är av riksintresse för sjöfarten. Till Höganäs hamn leder en allmän farled. Hamnen är av betydelse för handelssjöfarten. Kommunens ställningstagande: Åtgärder som kan utgöra en påtaglig skada på riksintresset ska inte tillåtas. Kustzonen Riksintresset kustzonen regleras i MB 4 kap 1 och 4. Riksintresset innefattar bl a hela Skånes kust och är främst kopplat till de värdefulla natur- och kulturmiljöer samt rekreationsvärden som finns längs kusten. Riksintresset utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Enligt Länsstyrelsens i Skånes rapport, Skånes kustområden ett nationallandskap, ingår kuststräckan inom planområden i två olika kustty per, dels kusten mellan Hallandsgränsen och Höganäs dels kusten mellan Höganäs och Landskrona. Rapporten beskriver dock inte den urbaniserade karaktär som kuststräckan inom planområdet karakteriseras av. Denna präglas av en lång kontinuitet av mänsk lig aktivitet. I de allra mest strandnära områden i de norra delarna finns långa utblickar mot Kullaberg och Kattegatt. Befintliga industriområden upptar områden söder därom. Höganäs hamn med Kvickbadet är populära rekreationsmiljöer året runt. Söder om dessa vidtar en mer naturlik strandzon som även den innehåller stora rekreationsvärden. I södra delen av planområdet återfinns Lerbergsskogen, och söder därom Lerbergets camping. Kommunens ställningstagande: Oexploaterade områden i den direkta kustzonen bör så långt möjligt inte tas i anspråk för bebyggelse. Kullahalvöns landskap är en viktig resurs som ska tas tillvara i framtida boendet. Förutsättningarna för yrkes- och fritids fiske ska kunna utvecklas. Inom och innanför befintlig tätortsområde ska tätorterna kunna utvecklas och förädlas, inklusive anläggningar 46 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

9 RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN RIKSINTRESSE FÖR SJÖFARTEN RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET RIKSINTRESSE FÖR KUSTZONEN HAV, VATTENDRAG OCH SMÅVATTEN för fri tids sysselsättningar och turism. Goda förhållanden för badlivet ska bestå och utvecklas. Strövstråk längs kusterna ska iordningställas. Antagandehandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar

10 668

11 I DETTA KAPTEL REDOVISAS PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SOM HAR BETYDELSE FÖR HÖGANÄS OCH VÄSBY. REDOVISNINGARNA HAR FLERA SYFTEN. DELS SKA DE UTGÖRA ETT BESLUTSUNDERLAG FÖR DE FÖRSLAG SOM LÄMNAS I DENNA FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN, DELS SKA DE KUNNA UTGÖRA KUNSKAPSUNDERLAG FÖR FRAMTIDA PRÖVNINGAR. FÖR VARJE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNING REDOVISAS KORTFATTAT VAD ANDRA SEKTORS PLANER OCH PROGRAM INNEHÅLLER. FÖR FLERA AV PLANERINSFÖRUTSÄTTNINGARNA ANGES OCKSÅ FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER. DESSA ÅTGÄRDER KAN VARA FÖRSLAG TILL ATT UTARBETA FÖRDJUPADE KUNSKAPSUNDERLAG, ATT UPPDATERA BEFINTLIGA KUNSKAPS UNDERLAG ELLER ATT SÄKERSTÄLLA VISSA VÄRDEN I DETALJPLANER ETC. 5. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 669

12 UTBLICK FARM INFILLBOSTAD AV MORPHOSIS INFILLBOSTAD AV DALY GENIK ARCHITECTS I EXEMPEL PÅ OUTNYTTJAD TOMTMARK I VILLASAMHÄLLE TENDENS: STADSODLING Interaktionen mellan odling och stad bär på outforskade möjligheter för en hållbar stadsutveckling. Positiva effekter för klimat, hälsa, integration, småföretagande och stadsmiljö kan skönjas. Stadsodling kan också utgöra ett förnyelseverktyg för städer och inte minst deras samspel med omlandet. Detta gör att stadsodling är små åtgärder som kan få stort genomslag för upplevelsen av, och funktionaliteten hos, våra städer. Stadsodling kan betyda många olika saker. Det kan innefatta småskalig kommersiell odling, men det kan också innefatta privat fritidsodling. Odlingen har också en betydelse för att främja social gemenskap. Odlingen kan ske på marken, men den kan också ske i inglasade miljöer eller vertikalt i anslutning till bostäder eller verksamhetslokaler. Oavsett vilket uttryck odlingen tar finns det positiva värden som är gemensamma. Odlingen kan bidra till att skapa ett bättre klimat genom avdunstning och beskuggning under sommaren. Vegetationen kan, rätt placerad, skapa bättre vindförhållanden. Vegetationen kan också ta hand om stadens näringsöverskott. Slutligen innebär en urban småskalig odling en beredskap för att öka den lokalt producerade maten genom att markens produktiva förmåga bibehålls och genom att kunskaper om odling bibehålls och sprids. Att aktivt arbeta med stadsodling innebär också en medvetenhet om stadens olika system och hur de samspelar. Hållbar stadsutveckling handlar bland annat om att studera dessa system och söka finna synnergieffekter dem emellan. Restprodukter i ett system kan vara råvara i ett annat. Höganäs är en stad som har en nära relation till den omkringliggande jordbruksmarken. Om stadsodling är något som kommer att efterfrågas i staden kanske återstår att se. Odlingskulturen är samtidigt en del av stadens och kommunens kulturarv, vilket kan vara viktigt att vidareutveckla. Samspelet mellan staden och den stadsnära odlingen bör åtminstone beaktas i det fortsatta arbetet. TENDENS: INFILL Infill skall ses som en arkitektonisk strategi för att omvandla monofunk tionella och utglesade bostadsområden. Infill kan vara en bostad som kompletterar enfamiljshuset genom uppförandet av nya boendetyper. Infill kan också vara lokaler för andra ändamål, där ökad tillgång till små och billiga lokaler ökar de sociala och kulturella inslagen i ensartade bostadsområden. Exempel på infill är familjedrivna seniorboenden, småskalig barnomsorg, förädling och utveckling av hobbyverksamheter samt lokal hantering och distribution av dagligvaror. En viktig princip för infillbyggnaden är dess relation till huvudbyggnaden. Genom att infillbyggnaden underordnar sig huvudbyggnaden samt placeras på fastighetens baksida så minimeras dess visuella påverkan av gaturummet. Infillbyggnaden kan betraktas som en något större variant av den svenska friggeboden. Det som skiljer är tillgång till vatten och avlopp. Infillbyggnaden tillför intressanta kvaliteter till en stad. Den ringa skalan och de små kostnaderna som är förknippade med gestaltning och bygg 50 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

13 LOFTBOENDE AV AD REINHARDT OCH EVA HESSE NYBYGGNATION AV LOFT LOFT P. I MALMÖ INFILLBOSTAD AV KORTNIE STUHLMACHER INFILLBOSTAD AV SHIM - SUTCLIFFE ARCHITECTS INFILLBOSTADEN KAN FÖRÄDLA OUTNYTTJAD TOMTMARK I VILLAOMRÅDEN OCH PÅ SÅ SÄTT BIDRA INFILL TILL FÖRTÄTADE STADRUM, FUNKTIONSBLANDNING SAMT NYA EKONOMIER ÅTERBRUK AV GARAGE ÅTERBRUK AV VINDSUTRYMME LOFTET ÄR ETT LIVSRUM SOM STÖTTAR BLANDNINGEN AV BOENDE, ARBETE, UMGÄNGE OCH KONTEMPLATION. INFILLSCENARIO, UTGÅNGSLÄGE INFILLSCENARIO, +5 ÅR LOFT INFILLSCENARIO, +10 ÅR INFILLSCENARIO, +15 ÅR Nya boendeformer och kreativitet har präglat omvandlingen av övergivna industribyggnader i flertalet städer, här exemplifierat med dansstycket SoHo Fire Escape Dance av Marilyn Wood and the Celebration Group från nation av infillbyggnader (t.ex. låga, eller inga, markkostnader) öppnar upp en ny marknad för bygg-, inrednings- och fastighetsbranschen. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv så tillför infillbyggnaden exempelvis en ökad befolkningstäthet, vilket underlättar för utbyggnad av kollektivtrafik och service samt håller tillbaka en utglesning av staden. Höganäs är en villastad med relativt små tomter, men infillbyggnation kanske ändå kan vara värd att pröva i vissa lägen. Fördelarna kanske främst skulle handla om att få till stånd en ökad funktionsblandning och därmed en ökad trygghet genom att områden blir befolkade både dag- och nattetid. TENDENS: LOFT Loftet är både en bostadstypologi och en byggnadstyp, dvs det kan uppträda både som en ombyggnad av en befintlig byggnad och som en ny byggnad. Det kan hävdas att loftet utvecklades till en bostadstypologi på 1950-talet när konstnärer som Robert Rauschenberg, Eva Hesse och Jasper Johns började att ianspråkta övergiv na industrilokaler med syfte att bo och arbeta på samma plats. Målsättningen att finna ett utrymme som stöttar en blandning av olika funktioner är den grundläggande egenskapen för loftet. Denna målsättning utmanade efterkrigstidens planeringsideal, vilka förespråkade funktionsseparering. Under och 90-talet blev loftet till en succé på fastighetsmarknaden. Genom den rumsliga flexibiliteten samt förmågan att stötta omvandlingen av uttjänta byggnader och nedgångna stadskvarter, utvecklades loftet till en bygg nadstyp. Detta skedde i kölvattnet av de ekonomiska omstruktureringarna som präglade det sena 1900-talet, när städer allt mer började arbeta med stadsförnyelse av övergivna och ofta centralt belägna industriom råden. Idag, när planeringsidealen förespråkar ett blandat stadsbyggande, erbjuder loftet ett intressant alternativ till de mer traditionella bostadstypologierna såsom villa, radhus eller flerbostadshus. I ett samhälle som i allt större grad karakteriseras av ökad flexibilitet samt upplösta gränser mellan fritid, arbete och social samvaro, erbjuder loftet ett nytt livsrum som kan stötta de nycker, karriärsskiften och varierande familjekonstellationer som präglar den moderna medborgarens livsföring. Loftet kan kanske också vara en typlogi som erbjuder rum för nyoch småföretagande. Man kan hävda att loftet lämpar sig bäst för en urban livsföring, där kreativa verksamheter kan dela lokaler med bostäder och barnomsorg. För Höganäs del kan loftet också vara ett alternativ, kanske främst i samband med förtätning och förädling av befintliga områden. Loftet kanske kan vara ett sätt att ta tillvara den kreativitet som brukar hävdas finnas i orten och kanske också stimulera till ett ökat småföretagande. Antagandehandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar

14 HÖGANÄS OCH VÄSBY I REGIONEN SAMVERKAN TÄTORT / KOMMUN / REGION Höganäs tätort är kommunens central ort. Som sådan fungerar den som en nod för de omkringliggande mindre orterna med ett bredare serviceutbud och bättre kommunikationer. Det är också här satsningarna på bostadsutbyggnad prioriteras. Jonstorp och Nyhamnsläge kompletterar Höganäs som samlande orter i ett mer finmaskigt eller underordnat nät. På ett mellankommunalt plan kan Helsingborg beskrivas som ett center för nordvästra Skåne, medan Malmö måste beatraktas som Skånes nod och Köpenhamn som Öresundsregionens. En viktigt utgångspunkt för förståelsen av Höganäs roll i regionen är Region Skånes arbete med Strukturbild Skåne. Målet med strukturbildsarbetet är att nå en samverkan inom den fysiska planeringen för att utveckla energieffek tiva och hållbara fysiska strukturer. Andra utgångspunkter för struktur bilds arbetet är att infrastruktur, bostäder och arbetsplatser ska planeras med en hushållning av den goda åkermarken och ett be varan de av grönytor samtidigt som den fysiska planeringen behöver utveckla attraktiva livsmiljöer och platser där människor vill leva och bo. MÄNNISKOR Skånes befolkning är i stark tillväxt och har så varit under relativt lång tid. Främst är det de största städerna, Malmö, Lund och Helsingborg som antas växa mest i faktiska tal. Folkökningen beror främst på inflyttning till Skåne, både från andra regioner i Sverige och från utlandet. Majoriteten av dem som flyttar till Skåne är unga vuxna och Skånes befolkning, har enligt strukturbild Skåne, en lägre genomsnittlig ålder än den svenska gene rellt sett. Här skiljer sig Höganäs kommun åt med en något högre medelålder än genomsnittet i Sverige. Skåningarnas utbildningsnivå är i genomsnitt relativt hög enligt strukturbild Skåne. Inom Skåne är skillnaderna dock stora. I Malmö, Lund, i orterna runt dessa städer och utmed Öresundskusten samt i Helsingborg, Hässleholm och Kristianstad är befolkningens utbildningsnivå hög, medan den är lägre i ett antal orter öster om Helsingborg och i östra Skåne. Höganäs kommun ligger strax över länssnittet i fråga om utbildningsnivå för alla nivåer utom den förgymnasiala där kommunen har en något lägre siffra. BOSTADSMARKNAD Länsstyrelsen i Skåne redovisar i sin årliga bostadsmarknadsanalys att befolkningsökningen under de senaste åren har inneburit ett ökat tryck på bostadsmarknaden samtidigt som bostadsbyggandet minskat och befolkningssammansättningen förändrats. Förutsättningarna varierar kraftigt i Skånes kommuner med högt befolkningstryck i västra Skåne och mindre tryck i de östra delarna. 25 kommuner av länets 33 rapporterar bostadsbrist i kommunen som helhet, och 29 kommuner rapportera brist på hyresrätter. De hinder kommunerna ser för ökat bostadsbyggande generellt är framförallt höga produktionskostnader samt brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen. Höganäs kommun har redovisat en brist på bostäder både i kommunen som helhet och i centralorten, dvs Höganäs tätort. Kommunen anger ett förväntat bostadsbyggande under Hierarki av skånska orter. Kartbild från Strukturbild Skåne Kartbild från Strukturbild Skåne 52 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

15 2011 till ett par hundra bostäder. Detta motsvarar 1,6-3,0 bostäder per 1000 invånare. Jämfört med andra kommuner längs Öresundskusten ligger denna uppskattning lågt. I bostadsmarknadsanalysen för medlas också ett antal utmaningar. Särs kilt relevant för arbetet med föreliggande fördjupning av översikts planen är att bygga fler bostäder med varierade upplåtelseformer för att inte tillväxten och människors valmöjligheter på bostadsmarknaden ska hämmas. Vidare att stärka sambandet mellan infrastruktur och bostadsbyggande. NÄRINGSLIV Precis som stora delar av världen genomgår Skåne en strukturomvandling; successivt förflyttas tyngdpunkten i samhällsekonomin från tillverkningsindustri till service- och kunskapsbaserade näringar. Det postindustriella samhällets präglas av en ökad rörlighet hos människor och företag och en av de främsta produktionsfaktorerna är humankapital. Företagen lockas till de regioner där det finns en god tillgång till kompetent arbetskraft. Detta ställer krav på kommunerna att kunna erbjuda goda livsmiljöer som attraherar de människor som företagen efterfrågar. Enligt strukturbild för Skåne har Nordvästra Skåne en varierande sammansättning av branscher. Handel och logistik sticker dock ut som särskilt viktiga. Tillväxten anges vara stark inom partihandel och handel med hem- och fritidsvaror. Området omfattar även logistikcentrum och tillverkningsindustrier. Höganäs näringslivsstruktur överensstämmer inte riktigt med den bild som skisseras för Nordvästra Skåne. Kommunen präglas fortfarande av många arbetstillfällen inom tillverkning och utvinning. Här skiljer sig kommunen markant åt jämfört med riket i övrigt. Män utgör en majoritet av de som är anställda inom denna näringsgren. Samma sak gäller för jordbruk, skogsbruk och fiske. Även här är betydligt fler anställda i kommunen än riket i övrigt och den övervägande delen är män. Vård och omsorg är den näringsgren som sysselsätter flest kvinnor i kommunen. Andelen överensstämmer relativt väl med riket i övrigt. Utbildning är en näringsgren som också sysselsätter många kvinnor i kommunen. Här finns en skillnad mot riket i övrigt då kommunen har en större andel sysselsatta inom denna näringsgren. Handel och företagstjänster samt civila myndigheter och förs var är näringsgrenar som sysselsätter påtagligt färre i kommunen än riket i genomsnitt. Andra sådana näringsgrenar är information och kommunikation respektive transportsektorn. PENDLING Strukturbild Skåne pekar på regionens unika tillgänglighet avståndet mellan orterna är korta och kollektivtrafiksystemet är väl utbyggt. Kollektivtrafikens utveckling anges också vara en förutsättning för den regionförstoring som har skett i Skåne det senaste decenniet. Inom Skåne finns utpräglade utpendlings- respektive inpendlingsorter. Vidstående kartor visar att Höganäs är en utpräglad utpendlingsort. De lokala arbetsmarknadsregionerna vidgas och Skåne är idag uppdelat i tre lokala arbetsmarknader där västra Skåne utgör en. Tätorterna har de största arbetsmarknaderna, men uppvisar också den högsta arbetslösheten. Detta anges bland annat bero på att de nya jobben ofta går till personer som bor utanför kommunen och på att befolkningen i tätorterna i många fall ökar snabbare än vad nya jobb skapas. Bostadsmarknadsläget i huvudorten Kartbild frånbostadsmarknadsanalysen. Kartbild från Strukturbild Skåne Kartbild från Strukturbild Skåne Antagandehandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar

16 NATURVÅRD Höganäs och Väsby ingår i Kullabyggden och den naturgeografiska zonen som kallas Skånes sediment- och horst område. Kustzonen kring Höganäs präglas av en bebyggd miljö av bostäder och verksamhet. Trots detta finns det flera områden med höga naturvärden eller områden som är viktiga för rekreation och friluftsliv. Enligt miljöbalkens 7 kap 11 omfattas mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter av biotopskydd. Sådana mark- eller vattenområden kan vara alléer, småvatten och våtmarker, odlingsrösen, pilevallar, stenmurar och åkerholmar. I jordbrukslandskapet som kringgärdar Höganäs och Väsby finns en rik förekomst av biotoper som omfattas av biotopskydd. Sedan den 1 januari 2008 gäller också en ny Artskyddsförordning (2007:845). Artskyddsförordningen syftar till att skydda arten och dess livsmiljö så att förutsättningarna bibehålls för att arten ska uppnå en gynnsam bevarandestatus i sitt naturliga utbredningsområde. Av områdesredovisning en nedan framgår i vilken mån hotade arter förekommer inom skydds värda områden. Det kan dock inte uteslutas att även andra områden kan vara berörda av artskyddsförordningen. Viken-Svanebäck-Lerberget Det strandnära området Viken- Svanebäck-Lerberget är utpekat av Länsstyrelsen och Region Skåne som förslag till tätortsnära områden som bör skyddas för friluftsliv och naturvård. Programmet, som omfattar hela Skåne, avser en 10-års period under vilken upptagna områden bör skyddas. Viken-Svanebäck-Lerberget beskrivs som ett grönstråk längs kusten söder om Höganäs. Vidare att det är en kusthed av stor betydelse för friluftslivet. Stråket passerar tärorterna Viken och Lerberget och slutar i Höganäs. Både strandområdet och vattnet utanför, som används för bad- och båtliv mm, är intressanta för friluftsliv. Flera områden finns också utpekade i Länsstyrelsens Naturvårdsprogram fastställt i december Tre klasser anges, klass 1 motsvarar särskilt höga naturvärden, klass 2 mycket höga naturvärden och klass 3 höga naturvärden. För områdena inom och i anslutning till Höganäs anges följande: Ärtan och Bönan Omfattar 9 hektar och är utpekat som klass 3 för sina rekreativa värden. Området beskrivs som kulligt, bestående av gamla slagghögar och tidigare åkermark. Vegetationen är varierad med blandlövskog av framför allt björk men även ek, bok och alm, buskmark och öppna gräsytor. Några fuktigare partier har lämnats till fri utveckling. Området har utvecklats till ett omtyckt närrekreationsområde med ett rikt fågelliv. Området ingår också i kommunens naturvårdsplan antagen av kommunfullmäktige Hotade arter inom området är skogsknipprot och borstskölding. Framtida sträckningar av väg 111 befaras enligt Naturvårdsplanen utgöra ett hot. Kusten mellan Höganäs och Viken Omfattar knappt 50 hektar och är utpekat som klass 2 för sina värden som kuststräcka, naturtyp och rekreativa värden. Kusten mellan Höganäs och Viken utgör rester av de i äldre tid mer utbredda kusthedarna längs den norra Öresundskusten. Parallellt med stranden löper här en fyra meter hög vall, vilken härrör från en tidigare kustlinje, (Litorinavallen). Kustheden karakteriseras av bl a ljung, kråkris och mer eller mindre sluten gräshedsvegetation. På några platser växer martorn. Längs nästan hela kuststräckan förekommer även viss dynbildning med karakteristisk vegetation. De grunda vattenområdena utanför stranden är blockrika och på några platser finns låga revbildningar. På dessa häckar regelbundet småtärna, t ex på Långarödsrevet. Hela kuststräckan är estetiskt tilltalande och har stor betydelse för rekreation och friluftsliv, särskilt bad. Området ingår också i kommunens naturvårdsplan, vilket sträcker sig ytterligare norrut till Höganäs hamn. Hotade arter inom området är småtärna, fisktärna och hedblomster. Äsperödsskogen Omfattar knappt 5 hektar och ingår i klass 2 pga att området hyser ädellövsskog samt innehar en värdefull flora. Örtrik ädellövskogsdunge med lång kontinuitet bakåt i tiden. Området har troligen tidigare varit en stubbskottäng. Ask dominerar trädskiktet som i övrigt utgörs av alm, al, lönn och hassel. Floran är mycket rik med en del mindre vanliga arter. Flera mindre vanliga svamparter förekommer. Fågellivet är rikt och varierat. Skogen är ett omtyckt utflyktsmål på våren, inte minst av skolklasser. Området ingår också i kommunens naturvårdsplan. Hotade arter inom området är tvåblad, brunnäva och skogs duva. Något omedelbart skydds behov tycks inte finnas utöver de allmänna hänsynsreglerna som finns i Skogsvårdslagen. Grundområdet längs norra Öresund Grundområdena omfattar ett system av grund och rev ut till ca 2 km från stranden. De hyser en rik algflora och utgör tillhåll för bland annat fiskyngel. De är ofta också av betydelse för såväl häckande som rastande sjöfåglar. Ytterligare områden Den kommunala naturvårdsplanen anger, utöver de ovan redovisade områdena, ett antal objekt inom eller i anslutning till Höganäs. Dessa är: Ängs- och hagmark NO Höganäs Flygfält. Inga hotade arter. 54 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

17 SUMPSKOG VID MÅARP-TJÖRRÖD STRANDHED OCH VÅTMARK VID MARGRETEBERG ÄNGS- OCH HAGMARK VID TJÖRRÖD ÄDELLÖVSSKOG VID TJÖRRÖD GRUNDOMRÅDET LÄNGS NORRA ÖRESUND ÄRTAN OCH BÖNAN VIKEN-SVANEBÄCK-LERBERGET ÄNGS- OCH HAGMARK NO HÖGANÄS FLYGFÄLT STRANDSKYDD REGIONALT NATURVÅRDSPROGRAM TÄTORTSNÄRA OMRÅDE FÖR FRILUFTSLIV OCH NATURVÅRD LERBERGSKOGEN ÄSPERÖDSSKOGEN OMRÅDE UTPEKAT I KOMMUNAL NATURVÅRDSPLAN HAV, VATTENDRAG OCH SMÅVATTEN Lerbergskogen. Hotade arter är getrams, blockticka, svamparna Lachnellula ppseudofarinacea och Trichodiscus pinicola. Ädellövsskog vid Tjörröd. Ett par arter orkidéer anges som hotade. Sumpskog vid Måarp-Tjörröd. Hotade arter inom området är ett par arter orkidéer, klotpyrola, ringmusseron och svampen Otidea alutacea. Ängs- och hagmark vid Tjörröd. Inga kända arter är hotade. Strandhed och våtmark vid Margreteberg. Hotade arter inom området är mindre strandpipare, gullviva och dikesveronika. Enligt Länsstyrelsens naturvårdsenhet finns en observation av större vattensalamander någonstans i Tjörrödsområdet. Större vattensalamander har födosök och fortplantningslokaler i stillastående vatten som är rent och fritt från fisk. Under höst och vinter lever den på land, i skog och fuktig ängsmiljö. Salamandern kan röra sig ett par kilometer från vatten till övervintringslokalen. Frågan kommer behöva utredas vid detaljplanelägg ning och/eller exploatering. Arten har ett starkt skydd och stor restriktivitet råder kring eventuell dispens. Antagandehandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar

18 LUFT, VATTEN, MARK Vattendelar längs med Öresundskusten samt förslag till ny dagvatten/vårmarkspark. Jordartsklassificering LUFT Från och med sommaren 2003 finns miljökvalitetsnormer för sex typer av ämnen i luft. De är kvävedioxider och kväveoxider, partiklar (PM10), bensen, svaveldioxid, bly och kolmonoxid. Höganäs kommuns miljökontor har och 2009 genomfört mätningar av luftens kvalitet vid mätpunkt i Höganäs centralort. Kompletterande mätningar finns från Kullaberg avseende kväve- och svaveldioxid. Genomförda mätningar i Höganäs kommun visar värden för kväveoxid, svaveldioxid och bensen som inte överskrider miljökvalitetsnormerna. För bly och kolmonoxid är värdena generellt långt under normen. Värdet för partiklar i luft överskrider inte normen enligt mätningar från Planförslaget bedöms inte påverka luftkvaliteten i den utsträckningen att några åtgärder behöver vidtas. VATTEN Höganäs grundvatten uppfyller idag de kvalitetskrav enligt statusklassificering för grundvatten. Höganäs ingår i Västerhavets vattendistrikt och ytvattnet från området ingår i Görslövsåns avrinningsområde. Huvudvattendelaren går i nord-sydlig riktning mycket nära Öresunds kust. Dagvattenhanteringen för centrala Höganäs består av tre principiellt olika hanteringar: Självfallssystem till Öresund. Självfallssystem till Görslövsån med biflöden respektive övriga vattendrag. Själfallssystem till Öresund som backas upp med pumpstationer som kan lyfta ut dagvattnet till Öresund. Dagvattnet leds till utloppsledningen från Höganäs avloppsreningsverk. Miljökvalitetsnormer finns för vattenkvalitet. Görslövsån uppfyller idag inte de kvalitetskrav som innebär god ekologisk status, något som den enligt vattendirektivet ska leva upp till senast år Görslövsån uppfyller idag målet som eftersträvas för den kemiska ytvattenstatusen. För att förhindra att skadliga ämnen når till Görslövsån och grundvattnet tillämpas löpande lokalt omhändertagande av dagvatten. Den tekniska infrastrukturen som leder dagvatten från tätorten ut till Öresund har i princip nått sitt kapacitetstak. Alternativ till att bygga ut denna är att tillskapa ett större våtmarksområde, vilket kan ta emot dagvatten från tätorten. Ett sådant område föreslås lokaliseras till de naturliga lågpunkerna i östra delen av tätorten. Förutom att utföra denna ekosystemtjänst kan ett sådant område också bli en stor tillgång för närrekreation och 56 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

19 biologisk mångfald. Naturliga småvatten och sjöar saknas nästan helt i kommunen. I jordbrukslandskapet kring tätorterna finns dock flera, av människan skapade småvatten. Dessa omfattas av biotopsskydd, se vidare i avsnittet naturvård. MARK Berggrunden kring Höganäs och Väsby består av sedimentär bergarter, främst i form av triassiska och jurassiska bergarter. Dessa är mycket varierade och består av leror, sand-, silt- och lerstenar samt kolflöster. I vissa lager är kornen löst sammanhållna medan de i de andra är hårdare sammanbundna. De jurassisiak bergarterna finner man främst runt Höganäs, medan den triassiska bergarten återfinns i ett bälte norr om Väsby och Höganäs. Bergarterna har varit en förutsättning för den kolbrytning som tog sin början under 1700-talet i Höganäs. I ett första skede tillkom dagbrott vid Tjörröd, men vid 1800-talets mitt förekom även gruvschakt på bland annat Övre och vid Brors Backe. Det sista schaktet stängde på 1960-talet och gruvgångarna är i dag vattenfyllda. En utredning kring lokaliseringen av gruvorter i Höganäs har genomförts av Lars Dahlbon vid Stawfordska sällskapet. Utredningen har sammanläst moderna kartor med gruvkartor från tidigt 1800-tal och framåt. Vistående kartor och föjande redovisning är hämtade ur utredningen. Kartbild 1 visar var i gamla gruvan man kan förvänta orter på ett djup understigande 10 meter. Dessa områden har markerats med rött. Områdena A och B markerar var den undre flötsen ligger 10 0 meter under markytan och område C är motsvarande för den övre flötsen. Eftersom kolbrytningen följde dessa flötser kan man förvänta sig orter här som ligger på motsvarande djup. I kartan har schakt <10 m markerats röda, m är blå och djupare än 20 m, gröna. I de fall man har bearbetat båda flötserna från något schakt har djupet till övre flötsen använts för färgmarkeringen. Kartbild 2 visar utbrutet område i den undre flötsen och kartbild 3 motsvarande för den övre flötsen. För nya gruvan finns det, i motsats till Gamla gruvan (Tjörröds-området), gruvkartor med djupkurvor att tillgå. Kartbild 4 visar utöver djupkurvorna också det utbrutna områdets omfattning fram till Gruvdriften efter 1933 var lokaliserad till områden på djup från 100 meter och neråt. Under påverkan av de stora tryck som råder på dessa djup har troligen de forna orterna fyllts med lera, varför några öppna orter, med undantag för några få stenorter, knappast finns kvar. ÅTGÄRDER Dagvattensystemen skall utformas så att påverkan av den naturliga vattenbalansen i omgivningarna blir så liten som möjligt. Utformningen av anläggningen skall också vara sådan att skadliga uppdämningar vid kraftiga regn och i samband med höga havsvattennivåer undviks. Dagvattnet skall vara en positiv resurs vid samhällsbyggandet. Dagvattenanläggningar bör utformas så att de får ett skönhetsoch rekreationsvärde och så att natur- och kulturvärden tas tillvara. Kraven på anläggningarnas utformning skall anpassas till omgivande förhållanden. Tillförseln av föroreningar till dagvattensystemet skall begränsas så långt som möjligt. Vid byggnation skall material väljas som inte riskerar att tillföra föroreningar till dagvattnet. Så stor del av föroreningarna i dagvattnet som möjligt skall avskiljas på väg till recipienten. Planering av grönytor och parker skall göras så att användning av bekämpningsmedel minimeras. Förorenat dagvatten skall inte blandas med dagvatten med låga föroreningshalter. Hårdgörning av ytor skall om möjligt undvikas för att minska hastig dagvattenavrinning. Vid varje detaljplan som tas fram skall redovisning göras hur utjämning och rening av dagvatten från planområdet skall hanteras. Kartbild 1 Kartbild 2 Kartbild 3 Kartbild 4 Antagandehandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar

20 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Klimatförändringarna kommer att påverka Höganäs på många olika sätt. Framförallt handlar det om mer vatten och högre temperaturer. Mera regn, mer omfattande erosion samt stigande havs- och grundvattennivåer. Jordens medeltemperatur har stigit med 0,74 grader under de senaste 100 åren, och sedan 1950-talet och framåt har temperaturen ökat dubbelt så snabbt jämfört med perioden i sin helhet. Majoriteten av dagens forskare är överens om att detta till stor del är en följd av människans ökade utsläpp av växthusgaser. I synnerhet koldioxid från förbränning av kol, olja och gas, men även skövling av skogar och utsläpp av andra växthusgaser. Hur mycket klimatet kommer att förändras i framtiden beror till stor del på hur mycket växthusgaser vi kommer att släppa ut. De klimatscenarier som SMHI tagit fram för Skåne pekar på att årsmedeltemperaturen kommer att öka med +4-5 C fram till år Temperaturhöjningen beräknas bli störst under vintern. Antalet värmeböljor förväntas öka och likaså längden på dessa. Till följd av detta väntas årsmedelnederbörden i Skåne öka med 15 %. Vinternederbörden är den som kommer att öka mest. Sommarnederbörden i Skåne förväntas minska. Till följd av ökad temperatur kommer en del av den ökade nederbörden försvinna genom avdunstning. Antalet dagar med extrem nederbörd väntas också öka, såväl sommar- som vintertid. Totalt sett under sommaren kommer det att regna mindre, men när det väl regnar kommer det att vara kraftiga skurar. STIGANDE HAVSNIVÅER Den globala uppvärmningen medför att haven stiger. Uppvärmningen av haven gör att vattnet expanderar och att glaciärerna och inlandsisarna smälter. Havsnivån förväntas stiga upp till en meter de kommande 100 åren (SMHI, 2010:55). Eftersom klimatförändringarna kommer att ha lokala variationer förväntas medelvattenståndet i norra Öresund stiga 89 cm fram till år Samtidigt kommer högvattenstånden bli mer omfattande och frekventa. I tabellen nedan presenteras dagens och förväntade höga vattenstånd för mätstationen i Viken. Högvatten i kommunen är vanligast på hösten och vintern vid nordvästliga vindar. Dagens och uppskattat framtida medelvattenstånd sammantaget med högvatten med 100 års återkomsttid, vinduppstuvning, dynamisk vinduppstuvning och vågor kan innebära att havsnivån vid extremfall kan komma att bli +252 cm idag, +262 cm år 2035, +273 cm år 2050 respektive +336 cm år 2100, se diagram på motstående sida. RISKER OCH SÅRBARHETER En höjd medelvattennivå innebär inget omfattande problem för Höganäs, utan problem uppstår först vid extrema händelser när vattenståndet kortvarigt är högt. Det som främst översvämmas är Görslövsån med biflöden. Ån har rätats ut vid ett flertal tillfällen och ligger lågt. När havsvattnet står högt i Skälderviken dämmer det upp i ån. Om en händelse med kraftig nederbörd inträffar samtidigt kan konsekvenserna bli omfattande då Görslövsån avvattnar stora delar av kommunen. Modellering över terrängen (se karta) indikerar att delar av östra Höganäs översvämmas av havsvatten när vattenståndet uppgår till +2,5 meter. Risken att detta inträffar anses vara låg, eftersom man i ett tidigt skede kommer att skydda östra Höganäs genom att styra flödet i Görslövsån med dämmen, pumpar, utjämningsmagasin och våtmarker. Terrängmodellen pekar dock på att dessa delar av Höganäs ligger lågt och risken för översvämning vid kraftfulla regn eller höga grundvatten kvarstår. Dessa områden anses därmed vara sårbara och tas med i vidare analyser. Återkomsttid 2 år 50 % sannolikhet varje år 2011 Medelvatten 5 cm 2035 Medelvatten 15 cm 2050 Medelvatten 26 cm 2100 Medelvatten 89 cm 116 cm cm cm ,0 m 1,9-2,1 10 år 10 % sannolikhet varje år 145 cm cm cm ,3 m 2,2-2,5 25 år 4%sannolikhet varje år 157 cm cm cm ,4 m 2,3-2,6 50 år 2 % sannolikhet varje år 165 cm cm cm ,5 m 2,3-2,8 100 år 1 % sannolikhet varje år 172 cm cm cm ,6 m 2,4-3,0 Tabell. Beräknade extrema havsvattenstånd för olika återkomsttider för dagens och framtidens klimat angivet i cm i RH Det 95 %-iga konfidensintervallet visas som kursiverade siffror. Osäkerheten ökar med ökande återkomsttid. De nivåer som idag har en återkomsttid på 100 år kommer ha en tätare återkomsttid om 100 år när extremväder blir vanligare. Källa: Rapport nr , Framtida vattennivåer för Helsingborg, SMHI Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling