KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

Transkript

1 1 (2) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN VÄLKOMMEN Kommunstyrelsen i Höganäs kommun kallas till sammanträde. Datum och tid: , kl 16:00 Plats: Stadshuset, Gruvsalen Ledamot som är förhindrad att närvara vid sammanträdet bör snarast anmäla detta till ewa.jacobsson@hoganas.se, , niklas.akerstrom@hoganas.se, ÄRENDEN 1. Justering 2. Personalinformation 3. Ekonomiinformation 4. Information från räddningschefen Kommunstyrelsens egna ärenden 5. Godkännande av Trafikpm; trafikstrategi för staden som planeringsunderlag, s Kommunfullmäktiges ärenden 6. Förlängning av Höganäs kommuns folkhälsoplan, s Kommunstyrelsens egna ärenden 7. Godkännande av årsredovisning (bokslut) 2013 för kommunstyrelsens förvaltningar. s Godkännande av uppföljning av intern kontroll för 2013 avseende kommunstyrelsens förvaltningar exklusive kultur- och fritidsförvaltningen, s Överflyttning av förskolekökspersonal till kostenhet, s Uppföljning av skador till följd av stormar under november och december 2013, s Utredning av miljö- och folkhälsoutskottets uppdrag, administration och beslutsgång, s Restaurering av skylt på fotograf Peter P Lundhs hus, s Markanvisningstävling avseende övernattningsstugor vid Höganäs Sportcenter, s Uppdrag att utreda för- och nackdelar med kommunala intraprenader, s Kommunfullmäktiges ärenden 15. Anhållan om att få bilda egen lantmäterimyndighet, s Konsekvenser av uppsagt intraprenadavtal avseende Tornlyckeskolan, s Antagande av taxor och avgifter inom utbildningsnämndens verksamhetsområde 2014, s forts. KOMMUNLEDNINGSKONTORET 1

2 2 (2) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN Godkännande av köpeavtal och godkännande av anläggningsarrendeavtal avseende fastigheten Höganäs Viken 127:1, s Godkännande av förvärv av byggnaderna på fastigheten Farhult 15:33, s Redovisning av beslut fattade i kommunstyrelsens utskott samt kommunstyrelsens informationsoch anmälningsärenden, s Höganäs Péter Kovács Ordförande KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2

3 Ärende 5 Godkännande av Trafikpm; trafikstrategi för staden som planeringsunderlag 3

4 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2013/845 GODKÄNNANDE AV TRAFIKPM; TRAFIKSTRATEGI FÖR STADEN SOM PLANERINGSUNDERLAG Sammanfattning av ärendet Den fördjupade översiktsplanen för Höganäs och Väsby antogs i juni 2012 i vilken utvecklingsstrategier som ska vara vägledande för planeringen av den fysiska miljön formuleras. Strategierna utgår från tre övergripande perspektiv om attraktivitet, variation och långsiktighet. I den fördjupade översiktsplanen finns förslag till hur trafiken ska hanteras men en samlad strategi för hur trafiksystemet ska utvecklas saknas. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver i en tjänsteskrivelse den 14 januari 2014 att som i ett led i detta har förvaltningen utarbetat ett förslag på TRAFIKPM; trafikstrategi för staden. Syftet är att ge en samlad bild av hur trafiksystemet ska utvecklas inom stadsområdet medans kommunen som helhet hanteras inom ramen för pågående arbete med översiktsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill lyfta fram gatusystemets betydelse för stadsbyggande och hur den byggda miljön upplevs. Utformningen av gatorna är i sin tur vägledande för hur man uppträder som trafikant. I utarbetandet av TrafikPM:et har samhällsbyggnadsförvaltningen genomfört ett trafikseminarium med förtroendevalda och tjänstemän. Förslaget till TrafikPM har utarbetats för godkännande som planeringsunderlag och innehåller handlingsplan för hur de olika trafikslagen ska utvecklas; gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik. Underlag för Åtgärdsvalsstudie för väg 111 som kommer att göras tillsammans med trafikverket ingår i denna. Sedan kommunstyrelsens planutskott behandlade ärendet den 21 januari 2014, 6, har föreslagna TrafikPM reviderats med avseende på rättning av stavfel, bildhänvisningar. Utöver revideringarna har avsnittet rörande gångdelen kompletterats med tillgänglighet. Av anledningen ovan har föreslaget TrafikPM daterats den 21 januari Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 21 januari 2014, 6, Samhällsbyggnadsförvaltningens TRAFIKPM; trafikstrategi för staden den 21 januari 2014, Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 14 januari Ytterligare underlag i ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningens TRAFIKPM; trafikstrategi för staden den 18 december 2013, Fördjupad översiktsplan för Höganäs och Väsby, antagen Kommunstyrelsens beslut Planutskottets förslag: Planutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna TRAFIKPM; trafikstrategi för staden den 18 december 2013 som planeringsunderlag. Beslutet ska skickas till KOMMUNLEDNINGSKONTORET 4

5 PROTOKOLLSUTDRAG KS PLANUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Arbetsutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Kerstin Schultz Sekreterare Maria Nyström Protokollet har justerats den 27 januari 2014 Anslaget på kommunens anslagstavla den 27 januari

6 PROTOKOLLSUTDRAG KS PLANUTSKOTT KS/2013/845 6 GODKÄNNANDE AV TRAFIKPM; TRAFIKSTRATEG FÖR STADEN SOM PLANERINGSUNDERLAG Sammanfattning av ärendet Den fördjupade översiktsplanen för Höganäs och Väsby antogs i juni 2012 i vilken utvecklingsstrategier som ska vara vägledande för planeringen av den fysiska miljön formuleras. Strategierna utgår från tre övergripande perspektiv om attraktivitet, variation och långsiktighet. I den fördjupade översiktsplanen finns förslag till hur trafiken ska hanteras men en samlad strategi för hur trafiksystemet ska utvecklas saknas. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver i en tjänsteskrivelse den 14 januari 2014 att som i ett led i detta har förvaltningen utarbetat ett förslag på TRAFIKPM; trafikstrategi för staden. Syftet är att ge en samlad bild av hur trafiksystemet ska utvecklas inom stadsområdet medans kommunen som helhet hanteras inom ramen för pågående arbete med översiktsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill lyfta fram gatusystemets betydelse för stadsbyggande och hur den byggda miljön upplevs. Utformningen av gatorna är i sin tur vägledande för hur man uppträder som trafikant. I utarbetandet av TrafikPM:et har samhällsbyggnadsförvaltningen genomfört ett trafikseminarium med förtroendevalda och tjänstemän. Förslaget till TrafikPM har utarbetats för godkännande som planeringsunderlag och innehåller handlingsplan för hur de olika trafikslagen ska utvecklas; gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik. Underlag för Åtgärdsvalsstudie för väg 111 som kommer att göras tillsammans med trafikverket ingår i denna. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 14 januari 2014, Samhällsbyggnadsförvaltningens TRAFIKPM; trafikstrategi för staden den 18 december Ytterligare underlag i ärendet Fördjupad översiktsplan för Höganäs och Väsby, antagen Kommunstyrelsens planutskotts beslut Planutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna TRAFIKPM; trafikstrategi för staden den 18 december 2013 som planeringsunderlag. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen 6

7 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2013/845 TRAFIKPM; TRAFIKSTRATEGI FÖR STADEN Sammanfattning av ärendet Den fördjupade översiktsplanen för Höganäs och Väsby antogs i juni Där formuleras utvecklingsstrategier som ska vara vägledande för planeringen av den fysiska miljön. Strategierna utgår från tre övergripande perspektiv om attraktivitet, variation och långsiktighet. I den fördjupade översiktsplanen finns förslag till hur trafiken ska hanteras men en samlad strategi för hur trafiksystemet ska utvecklas saknas. Därför har TRAFIKPM; trafikstrategi för staden tagits. Syftet är att ge en samlad bild av hur trafiksystemet ska utvecklas inom stadsområdet. Kommunen som helhet hanteras inom ramen för pågående arbete med översiktsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill lyfta fram gatusystemets betydelse för stadsbyggande och hur vi upplever den byggda miljön. Utformningen av gatorna är i sin tur vägledande för hur man uppträder som trafikant. Efter trafikseminariet den 3 december 2013 med förtroendevalda och tjänstemän, har förslaget till TrafikPM utarbetats för godkännande som planeringsunderlag. Det innehåller handlingsplan för hur de olika trafikslagen ska utvecklas; gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik. Underlag för Åtgärdsvalsstudie för väg 111 som kommer att göras tillsammans med trafikverket ingår. En första information presenterades vid planutskottet den 22 oktober Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens TRAFIKPM; trafikstrategi för staden Ytterligare underlag i ärendet Fördjupad översiktsplan för Höganäs och Väsby, antagen Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Planutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna TRAFIKPM; trafikstrategi för staden som planeringsunderlag. Kerstin Nilermark Samhällsbyggnadschef SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 7

8 (33) TRAFIKPM T R A F I K S T R A T E G I F Ö R S T A D E N FÖRVALTNING Höganäs kommunen@hoganas.se 8

9 1 (33) FÖRORD Gatan är en av de viktigaste delarna i samhällsbyggandet, kanske den allra viktigaste. På gatan försiggår livet, och med hjälp av gator når vi andra kvarter, byar och samhällen. Gatan är sam-hällets pulsåder. Här transporterar vi varor, tjänster och inte minst oss själva. Att förflytta sig är en viktig möjlighet för oss. På så sätt bygger vi relationer, tar vi oss till arbetet och shopping; vi bygger våra sociala nätverk. På gatan kommer även t ex utryckningsfordon, sopbilar, färdtjänsten och många andra. Alla gator är inte lika och kanske inte heller lika viktiga. Det krävs ett system, en struktur, som definierar stadens olika stråk i relation till varandra, så att det blir lätt för oss att använda och tolka; vad är viktigt och vad är av mer servicekaraktär, bakgator eller förbifarter. Vad som är mer offentligt där stadslivet kan blomma ut, och vad som är mer privat, där man ska kunna vara mer i ro. De olika gaturummen ska visa vilken ordning de tillhör, så att stadslivet kan kanaliseras. Fungerar inte strukturen kan vi ha byggt in oss i återvändsgator med barriärer och segregation som resultat. Stadens gatunät binder samman platser, byggnader och stadsdelar. Här sker de rörelser som ger upphov till möten; det gäller promenad och cykel men också kollektivtrafik och bilar. Genom utformning anges hur gaturummet kan användas och därmed också olika trafikslags hastighet och framkomlighet. Syftet med detta TRAFIK-PM är att vara underlag för fysisk planering och utformning av stadens gatunät. Under de senaste sextio åren har stadsbyggande huvudsakligen inneburit att bilens framkomlighet prioriterats. Nu är det tid att låta människorna njuta av de offentliga platserna, gatorna och torgen, genom att integrera behovet av rörelse, möten och marknad i gaturummets utformning. Olika avvägningar har gjorts och kommer att studeras ytterligare avseende stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljöpåverkan. TRAFIK-PM innehåller riktlinjer och underlag för -väg 111:s sträckning i anslutning till Höganäs och norrut -attraktivt utformat gatunät i Höganäs -hållbar pendling genom kollektivtrafikprioritet av Höganäs som cykelstad. TRAFIK -PM är ett planeringsunderlag och kan tillämpas direkt. Förslag till fortsatt fördjupningsarbete ingår, där till exempel cykelplan är ett konkret exempel på en mer detaljerad nivå, eller plan för utbyggnad av gångnätet. Kopplingen mellan trafik- och stadsbyggnadsfrågor illustreras bra av analysuppdrag av framtida lokalisering av kollektivtrafikterminal. Underlaget kan också spela en viktig roll i den regionala planeringen och som exempel kan nämnas Åtgärdsvalsstudie för väg 111 i samarbete med Trafikverket, eller planeringen av spårväg i korridoren Höganäs Helsingborg. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se Arbetet har utförts under 2013 av Lars Nilsson, trafikingenjör vid samhällsbyggnadsförvaltningen, under ledning av Mila Sladic, planchef och Kerstin Nilermark, samhälls- 9

10 2 (33) byggnadschef. Samordning har skett med berörda avdelningar och förvaltningar. Kommunstyrelsen har deltagit i seminarium och även på annat sätt bidragit med underlag och målsättningar! Det kommer att finnas ett behov av kontinuerlig förankring och återkoppling till andra kommunala strategier och planer. Och det kommer att behövas resurser för att genomföra strategier och åtgärder. Kerstin Nilermark Samhällsbyggnadschef SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 10

11 3 (33) INNEHÅLL Utgångspunkter 4 Syfte och omfattning 5 Mål och inriktning för trafiken 6 Strategier så här kan vi arbeta 8 Förbättra för de som går 8 Steg på vägen mot cykelstaden 13 Bättre kollektivtrafik 19 Ett funktionellt och balanserat biltrafiknät 23 Fortsatt arbete 32 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 11

12 4 (33) UTGÅNGSPUNKTER Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Höganäs och Väsby antogs juni I den formulerades utvecklingsstrategier som ska vara vägledande för planeringen av den fysiska miljön. Strategierna utgår från tre övergripande perspektiv om attraktivitet, variation och långsiktighet. Strategierna och deras koppling till de övergripande perspektiven framgår av följande bild. Bild 1 Övergripande perspektiv Utvecklingsstrategierna har tydlig koppling till hur kommunikationerna ska byggas upp. Inriktningen är given. FÖPen innehåller även förslag till hur trafiken ska kunna hanteras, men det saknas en samlad strategi för hur trafiksystemet som helhet ska utvecklas. Detta är en viktig uppgift i den fortsatta planeringen för trafiken. Bebyggelse och gatustruktur hänger samman. God stadsbyggnad förutsätter omvårdnad av gaturummen och en tydlig struktur som underlättar och samlar rörelserna i staden. Det finns flera grundläggande frågor av betydelse för stadens utveckling. En sådan fråga är framtida funktion och sträckning av väg 111. FÖPen redovisar ett förslag till övergripande struktur för bilnätet där väg 111 får en ny sträckning utanför staden, men norr om staden är sträckningen inte fastlagd. Det finns heller ingen överenskommelse med Trafikverket, som är väghållare. Kommunen kommer därför att tillsammans med Trafikverket genomföra en så kallad Åtgärdsvalsstudie, som visar hur vägen ska utvecklas framöver. Underlag till detta arbete hämtas bland annat från denna TrafikPM. Även framtida funktion av befintlig sträckning behandlas. Stadens centrala delar behöver utvecklas. Kommunen har som mål att bli Årets stadskärna 2016, vilket lägger fokus på trafiksystemets utformning och gaturummens gestaltning i de centrala delarna av staden. Höganäs är något av en pendlingsort. Kollektivtrafiken har därför en nyckelroll för att skapa hållbara resmöjligheter för pendling till arbetsplatser utanför kommunen. Kollektivtrafiken behövs även för att skapa tillgänglighet till arbetsplatser, skolor, handel och service inom kommunen. Bussarnas linjesträckning inom staden och terminalens läge har betydelse för både pendlaren och verksamheterna i centrum. Höganäs har ambitionen att bli en Cykelstad. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 12

13 5 (33) SYFTE OCH OMFATTNING TrafikPM är ett dokument som med utgångspunkt från FÖPen ger fördjupat underlag till planeringen för trafiken och kommande detaljplanering. Avsikten är att TrafikPM ska ge en aktuell och samlad bild av hur trafiksystemet ska utvecklas inom stadsområdet en trafikstrategi för staden. Kommunen som helhet hanteras inom ramen för pågående arbete med Översiktsplanen. TrafikPM inleds med en diskussion om principer för de olika trafikslagens funktion och avslutas med ett förslag till hur man kan arbeta vidare med fördjupade studier och olika genomförandefrågor. TrafikPM behandlar alla trafikslag och hur trafiksystemet som helhet kan byggas upp för att stödja stadens (kommunens) utveckling. För varje trafikslag görs en analys av nuläget som sedan läggs till grund för de åtgärder som föreslås. För varje trafikslag skisseras ett framtida nät, men inga detaljerade tekniska lösningar. I takt med att förutsättningarna förändras måste trafikfrågorna ses över. Det finns då anledning att samordna planeringen för trafiken med den översiktliga planeringen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 13

14 6 (33) MÅL OCH INRIKTNING FÖR TRAFIKEN På en övergripande nivå kan man formulera följande mål för trafiken: Trafiksystemets struktur är en del av stadsbyggandet. Staden upplevs till stor del från gaturum och allmänna platser. Gaturummens funktion måste därför vara tydlig, gaturummen måste vara väl gestaltade. Trafiksystemets ska ge tillgänglighet för medborgare och näringsliv. Trafiksystemet är en helhet som består av nät för samtliga trafikslag. Systemet måste utvecklas så att det blir attraktivt, säkert och funktionellt för alla. Trafikens miljöpåverkan måste begränsas. För att klara detta behövs en ny syn på trafiken och en ny prioritering av trafikslagen. Bilen och dess framkomlighet har historiskt varit den dominerande aspekten i många trafikplaner. En betoning av bilen medför ofta att man förlorar andra kvaliteter. Omgivande bebyggelse får störningar, säkerheten blir inte tillräckligt bra för oskyddade trafikanter, det blir svårare att röra sig till fots och med cykel. Trafikplaneringen måste därför ha ett bredare perspektiv. Framkomligheten för cyklister och gående måste förbättras. Gaturummen måste göras trivsamma, trygga och vackra. Detta betyder dock inte att bilen ska tänkas bort. Bilen behövs även i framtiden, men biltrafiksystemet måste vara i balans med omgivningen och de andra trafikslagen. Höganäs är något av en pendlingsort. Kollektivtrafiken måste därför skapa hållbara resmöjligheter för pendling, men även tillgänglighet till arbetsplatser, skolor, handel och service inom kommunen. Många gånger innehåller en trafikstrategi specifika mål för hur människors val av färdmedel ska påverkas. I detta PM formuleras inga sådana utan övergripande mål om att utveckla gång- och cykeltrafiken och att förbättra kollektivtrafiken i starka pendlingsstråk. Viktigt är att skapa en samlad syn på hur trafiksystemet ska utvecklas och hur man ska hantera ett antal grundläggande frågor i planeringen för trafiken. Gångtrafiken har av tradition inte behandlats som ett eget trafikslag. Trots att vi går varje dag, mer eller mindre långt, ibland till arbetet eller affären, ibland till bussen eller ut med hunden. Normalt brukar gång- och cykeltrafiken behandlas tillsammans i planeringen, vilket är bra, men inte tillräckligt. Den som går har större krav på genhet och närhet, staden upplevs på ett annat och närmare sätt, alla har inte samma förmåga att röra sig, äldre och funktionshindrade behöver extra omsorg, vägen till skolan måste vara säker och trygg. TrafikPM ska ge förslag till hur gångtrafiken kan utvecklas för vardag och rekreation med fokus på de centrala delarna av staden och längs havet. Det finns en stark ambition inom kommunen att utveckla cykeltrafiken ytterligare. Cykeln är med i planeringen, det finns många cykelbanor och fler är på gång. Men det finns ingen samlad plan på hur nätet ska utvecklas framöver. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 14

15 7 (33) TrafikPM ska ge förslag till hur ett framtida nät för vardag, rekreation och turism ska se ut inom stadsområdet. Cykelnätet ska vara gent, säkert, tryggt och attraktivt. Höganäs ska bli en cykelstad. Som pendlingsort behöver Höganäs attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik i de stora pendlingsstråken. Kollektivtrafiken måste även erbjuda resmöjligheter till arbetsplatser och skolor inom kommunen samt till handel och service i staden och de utpekade serviceorterna. En viktig uppgift är också att analysera var terminalen och de stora bytespunkterna ska ligga samt vilka körvägar som ska användas inom staden. TrafikPM ska ge förslag till hur kommunen vill utveckla trafiken i de starka pendlingsstråken och till tätorterna inom kommunen. En huvudfråga för biltrafiknätet är vilken roll som det nuvarande genomgående stråket väg 111 ska ha i framtiden. Väg 111 fungerar idag både som ett samlat stråk för stadens trafik och en förbindelse för pendlare och busstrafik till och genom staden. Till detta kommer de tunga och farliga transporter som idag använder stråket. En ny sträckning av väg 111 utanför stadsområdet har genom åren studerats i flera utredningar, senast i arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Höganäs och Väsby, men det finns ingen handlingsplan eller överenskommen sträckning som kan läggas till grund för ett samarbetsavtal med Trafikverket. Kommunen kommer därför att i samverkan med Trafikverket att genomföra en Åtgärdsvalsstudie, som ska visa hur väg 111 ska utvecklas framöver. Underlaget från TrafikPM är en viktig del i detta arbete. Andra frågor av betydelse är hur infarterna till stadens centrala delar ska utformas och om det behövs en särskild förbindelse till hamnen. Normalt brukar biltrafiknätet delas in i ett huvudnät och ett lokalnät, där huvudnätet är tänkt att användas för bilresor mellan olika delar av staden, till och från staden och för mer övergripande trafik. Många gånger är gränsdragningen mellan huvudnätet och det lokala nätet inte självklar. Viktigt är då att inte överbetona de övergripande funktionerna. Viktigt är också att gaturummen får en gestaltning som tydliggör gatans samlade funktion i trafiksystemet. Biltrafiknätets funktion är precis som de övriga näten beroende av att nätet har en viss täthet, att det är någorlunda enkelt att röra sig mellan närliggande områden och att nätets funktion inte hängs upp på några enstaka stråk. Man pratar om silning. En grundläggande förutsättning för silning är respekt för den hastighet som är lämplig i det enskilda gaturummet med hänsyn till människors rörelsemönster, omgivande bebyggelse och verksamheter. TrafikPM ska ge förslag till hur det framtida biltrafiknätet ska byggas upp med utgångspunkt från de aspekter som beskrivits ovan. Särskilt ska beaktas hur den tunga trafiken och det farliga godset ska hanteras. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 15

16 8 (33) STRATEGIER SÅ HÄR KAN VI ARBETA I det följande beskrivs hur de olika trafikslagen kan utvecklas med utgångspunkt från de mål och inriktningar som formulerats FÖRBÄTTRA FÖR DE SOM GÅR I detta avsnitt beskrivs vilka principer som bör läggas till grund för hur man ska förbättra förutsättningarna att röra sig till fots inom staden. Början till gångstråk för vardag (arbete, skola, butiker) och rekreation skisseras med fokus på de centrala delarna av staden och längs havet. PRINCIPER Det övergripande målet att utveckla gångtrafiken får här en bredare beskrivning som anger hur ett nät för gående skulle kunna byggas upp och vilka kvaliteter man vill uppnå. Kvaliteterna är mjuka till sin karaktär och svåra att mäta på ett entydigt sätt. Utmaningen ligger i att omsätta de generella principerna i den praktiska planeringen. - Det ska vara lätt, tillgängligt, säkert och tryggt att röra sig till fots inom tätorten. Med lätt menas bland annat gent och hinderfritt. - Det handlar kanske inte om ett nät utan om stråk. Särskilt till och inom de centrala delarna av staden och till allmänna målpunkter. - Stråken ska vara attraktiva, ta vara på och förstärka gaturummens goda sidor. - Stråken ska knyta ihop platserna i staden. ANALYS Resvaneundersökningen från 2007 (RVU2007) visar antalet gående är ungefär lika stort som antalet cyklister i Höganäs. Siffrorna avser kommunen som helhet. Troligen är det fler som går än cyklar inom stadsområdet. Tabell 1 Resornas fördelning på trafikslag enligt RVU 2007 FÄRDSÄTT INOM IN OCH UT TOTALT Gång % % Cykel % % % Buss % % % Bil % % % Totalt Bilden som följer visar exempel på hur nära det faktiskt är till några lite större, allmänna målpunkter inom stadsområdet (Köpmansgatan, Stadshuset, Tivolihuset, Gruvtorget, Kullagymnasiet med närliggande skatebana och Sportcentret). Cirkeln har en radie på 500 m, en sträcka som normalt tar knappt 10 minuter att gå. De utvalda målpunkterna är utspridda över hela stadsområdet. Trots detta griper cirklarna tag i varandra. De ligger alltså trots allt ganska nära varandra. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 16

17 9 (33) Normalt är ungefär 85% av alla förflyttningar till fots kortare än 2 km. Äldre och funktionshindrade går vanligen kortare sträckor. Gångavståndet till en busshållplats bör inte vara längre än 400 m fågelvägen. Det finns alltså flera mått att ta hänsyn till i planeringen. Man kan dock konstatera att större delen av stadsområdet ligger inom en fyrkant med 2 km sida. Förutsättningarna borde därför vara goda att skapa en gångbar stad. Bild 2 Exempel på allmänna målpunkter Bild 3 Exempel på hinder Stora bilflöden och hög fart gör det svårare för de som går att passera över en gata. Man pratar om barriäreffekt. För en vuxen börjar det bli svårt då hastigheten är 50 km/tim och trafikflödet uppgår till mer än 8000 bilar per dygn. Sjunker farten till 30 km/tim så klarar man mer. För ett barn i lågstadiet behövs både 30 km/tim och lägre flöden, helst inte mer än ca 2000 bilar per dygn. Väg 111 blir därför en barriär ett hinder för de som vill röra sig till fots mellan stadens olika delar. Omvänt kommer åtgärder som underlättar för de gående att bli ett hinder för bussar och bilar längs vägen. Det finns intressanta och viktiga målpunkter öster om väg 111 redan idag, dessutom stora utbyggnadspotentialer. Förhållandena aktualiserar behovet av att avlasta stråket längs nuvarande väg 111 genom en ny sträckning utanför staden. Trafikmängden ligger idag på drygt bilar per dygn räknat som årsmedeldygn. Sommartid är värdet högre. Bilflödet är tämligen högt även längs väg 112, det väst-östliga övergripande bilstråket. I den västra delen, närmast rondellen, uppgår trafikflödet till ca 6000 bilar per dygn. Nära gränsen för den vuxne, men ett hinder för barnet. Ny bebyggelse norr om stråket skapar behov av fungerande passager över vägen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 17

18 10 (33) Förutom biltrafiken kan sluten bebyggelse och avstängda områden innebära omvägar, hinder, för den som går. I de centrala delarna skulle exempelvis ett genombrott i det långa kvarteret mellan Bruksgatan och Finngatan (kvarteret Röret) underlätta för den gående, särskilt med tanke på den nya bebyggelse som planeras öster om Kullagatan. De gående är ett utsatt trafikslag. Nätet måste vara säkert och tryggt. Annars fungerar det inte. Utdrag ur STRADA 1 visar att de flesta olyckor med gående inom staden är singelolyckor. Man har av olika anledningar halkat eller fallit omkull. Endast i ca 12% av olyckorna har man blivit påkörd av en bil. Viktigt därför att gångbanor underhålls och att snöröjningen fungerar under vintern. HUR KAN MAN UTVECKLA EN GÅNGVÄNLIG STAD När det gäller gångtrafiken så är det svårt, ja nästan omöjligt, att peka ut ett sammanhängande nät av samma typ som för de andra trafikslagen. Fotgängaren prioriterar genheten mycket starkt, vilket syns i de stigar som många gånger trampas upp på gräsmattor och grönytor. De vardagliga förflyttningarna är ofta en del av en resa med annat färdmedel, ibland handlar det om motion eller rekreation. Nätet består av gångbanor, gång- och cykelvägar, ibland av lokalgator eller vägrenar. Genhet, lutningar och orienterbarhet har stor betydelse, likaså säkerhet och trygghet. Möjligheterna att passera en gata eller att röra sig längs en gata begränsar ofta tillgängligheten, inte minst för barn och äldre. Låga hastigheter och små bilflöden ökar fotgängarens rörelsemöjligheter. De som går upplever staden och stadslivet på ett närmare och tydligare sätt. Kvaliteter som bidrar till upplevelsen kan vara särskilt viktiga att upprätthålla och utveckla i stadens centrala delar. Sammanhängande områden och trivsamma miljöer gynnar både möjligheterna att röra sig till fots och stadslivet som sådant. 1 Ett sjukhusbaserat system för olycksrapportering SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 18

19 11 (33) FÖRSLAG FÖR GÅNGTRAFIKEN Hur ska gångnätet utvecklas för att bli attraktivt och funktionellt för de som vill gå? Kan man nöja sig med de tyngre gångstråken och i övrigt förlita sig på trottoarer och gångoch cykelvägar? Om man väljer att satsa på ett fåtal gångstråk, vilka målpunkter ska väljas? Vilka platser ska väljas? I bild 2 ovan illustrerades några allmänna målpunkter som bör kunna nås till fots, exempelvis handelsgatorna Storgatan och Köpmansgatan, kommunala kontor, torgen, hamnen, Kvickbadet, gymnasiet, skatebanan, sportcentret. Dessa målpunkter lägger grunden till hur gångstråken bör byggas upp. Bild 4 redovisar en första ansats till hur lite större gångstråk skulle kunna byggas upp inom de centrala delarna av staden. Grundbulten i systemet är de mer funktionella stråken där genhet och säkerhet är huvuduppgiften (gröna) samt två stråk med betoning på rekreation och motion (blå). Ett längs havet och ett längs den gamla järnvägssträckningen. Utöver dessa stråk så bör stråket längs Storgatan och Köpmansgatan samt ner mot havet utvecklas. Stråket längs havet upplevs med självklarhet som vackert och attraktivt. Andra stråk behöver större omsorg vid sin utformning och hur gaturummet som helhet byggs upp. Bilden innehåller även några röda pilar som markerar nya, framtida behov som måste diskuteras närmare i planeringen för ny bebyggelse eller att de berör väg 111 där Trafikverket är väghållare. Gångnätet som helhet omfattar även befintliga och tillkommande trottoarer (gångbanor) samt befintliga och tillkommande gång- och cykelvägar. De gåendes rörelsemöjligheter måste därför beaktas vid all planläggning så att rörelsemöjligheterna inte förloras utan förbättras. Även om mycket är gjort så visar olycksanalyserna att kompletteringar måste göras, inte minst för att skapa säkra förhållanden längs de utpekade stråken. Ökat gående får inte medföra fler olyckor. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 19

20 12 (33) Bild 4 Skiss till gångstråk och mötesplatser Grönt är huvudstråk, blått stråk för rekreation och motion, ringarna illustrerar mötesplatser, rött markerar kommande behov SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 20

21 13 (33) STEG PÅ VÄGEN MOT CYKELSTADEN I detta avsnitt beskrivs vilka principer som bör läggas till grund för hur man ska förbättra förutsättningarna att cykla inom staden. Ett sammanhängande cykelnät för vardagens cykling till arbete, skola och butiker skisseras med fokus på de centrala delarna av staden och längs havet. Dessutom två stråk för rekreation och turism. Med cykelbana menas en väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik eller trafik med moped klass II. Cykelbanan är normalt dubbelriktad. PRINCIPER Det övergripande målet får även här en bredare beskrivning som i en övergripande form anger hur ett cykelnät skulle kunna byggas upp och vilka kvaliteter man vill uppnå. - Skapa ett sammanhängande nät inom staden och till omgivande orter - Cykelnätet ska vara gent, säkert, tryggt och attraktivt - Cykelnätet ska tillgodose vardagens, fritidens och turismens behov - Cykelnätet ska ge god kontakt med kollektivtrafikens hållplatser - Parkering för cykel bör inarbetas i kommunens parkeringsnorm. ANALYS Enligt resvaneundersökningen från 2007 görs 75% av cykelresorna inom kommunen. Hur stor del av dessa som görs inom stadsområdet eller till och från går inte att få fram, men kommer att ingå i den resvaneundersökning som planeras för hösten Andelen som cyklar är troligtvis högre än de 17% som anges i RVU Cykeln är attraktiv upp till drygt 5-7 km, därefter tar bussen eller bilen över. Stadsområdet är från söder till norr ca 5 km långt, från väster till öster ca 4 km brett. Med andra ord är avståndet inget hinder inom stadsområdet. Däremot får cyklisten i stort sett samma problem som den gående när det gäller att passera främst väg 111. Även i detta fall finns det skäl att pröva möjligheterna att avlasta vägen genom en ny förbifart utanför stadsområdet. Cyklisterna kan också dra nytta av en förbindelse genom det långa kvarteret mellan Bruksgatan och Finngatan. Cyklisterna är ett utsatt trafikslag. Utdrag ur STRADA 2 visar att singelolyckan är vanligast, ca 65% av antalet cykelolyckor inom staden. Man cyklar omkull av olika anledningar, ibland har kassen fastnat i framhjulet, ibland har det varit halt. I genomsnitt inträffar det 8 kollisioner per år mellan bil och cykel, vanligen med lindriga skador som följd. Under senaste 10-årsperiod har två allvarliga olyckor inträffat. 2 Ett sjukhusbaserat system för olycksrapportering SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 21

22 14 (33) Bild 5 nedan illustrerar olycksituationen. Statistiken visar att stråket längs Storgatan är särskilt drabbat. Sammantaget har det inträffat 9 kollisioner mellan bil och cykel på Storgatans västra del under den senaste 10-årsperioden. I flera fall har cyklisten kört på en nyöppnad bildörr. Konflikten mellan cykeltrafik och parkering är uppenbar. Bild 5 Trafikolyckor i de centrala delarna av staden, exklusive singelolyckor SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 22

23 15 (33) HUR KAN MAN UTVECKLA EN CYKELVÄNLIG STAD Cykelnätets standard har stor betydelse. Behovet varierar beroende på om man cyklar till jobbet eller skolan eller om man är ute på en cykelutflykt. Vardagens mer eller mindre regelbundna cykelturer kräver vanligen lite bättre standard. På fritiden eller under semestern väljer man ofta andra vägar och har inte lika bråttom. Detta leder fram till en struktur som skulle kunna innehålla olika typer av stråk, ett för vardagens cykelfärder inom staden, ett för övergripande pendling och ett för turister. Inget hindrar förstås att man även till vardags cyklar längs kusten. I bild 6 redovisas några exempel på stråk som är viktiga att utveckla, ett övergripande som följer väg 111 användbart för pendling i nord-sydlig riktning och några lokala huvudstråk. Samtliga stråk ingår i cykelnätet, men har lite olika inriktning (funktion). Centrumstråket har fokus på att göra centrum nåbart med cykel, stråket öster om Höganäsvägen binder ihop bostäder, skolor och sport, stråket längs gamla banvallen både transport och motion, längs havet samma sak plus upplevelser och turism. Bild 6 Exempel på olika typer av stråk SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 23

24 16 (33) Fotgängare och cyklister har det gemensamt att de mer än andra uppskattar en trygg, säker och trivsam färdmiljö. Det är alltså viktigt att belysningen fungerar och att nätet är funktionsdugligt året om. Det kan också finnas skäl att erbjuda cyklisterna alternativa färdvägar då det är mörkt. Separerad cykelbana bör väljas om biltrafikens hastighet är högre än 40 km/tim eller vid höga bilflöden. Separerad bana bör även väljas för skolvägar. FÖRSLAG FÖR CYKELTRAFIKEN Höganäs har redan idag ett välutvecklat cykelnät även om det saknas en och annan länk främst inom de centrala och äldre delarna av staden. Även cyklisten behöver gena förbindelser, vilket erbjuds i ett tätt nät. Generellt sett bör gångnätet vara tätare än cykelnätet som i sin tur bör vara tätare än bilnätet. Cykelnätet innehåller två delar, ett huvudnät och ett lokalt nät. Huvudnätet används för lite längre cykling inom staden och till och från staden. Det lokala nätet för kortare cykling i närområdet. Bilden som följer illustrerar en första ansats till hur huvudcykelnätet skulle kunna byggas upp inom de centrala delarna av staden. Nätet består både av separerade banor och vanliga gator där cyklisterna blandas med biltrafiken. Nätet är en stomme som behöver utvecklas vidare. Inte minst när det gäller de stråk som pekas ut i bild 6 och hur blandade, vanliga gator ska fungera tillsammans med de utpekade, separata huvudstråken. Blandtrafik kan användas om den skyltade hastigheten är 30 eller 40 km/tim. Vid 40 innebär blandtrafik mindre god standard. Blandtrafik bör dessutom endast användas om bilflödet är mindre än 3000 bilar per dygn. Vid 50 km/tim eller högre bör cykeltrafiken alltid separeras. Separering bör även eftersträvas på de delar av nätet som används för mer övergripande cykeltrafik eller som skolväg av både säkerhets- och komfortskäl. Hastighetssäkring (fartdämpning) bör generellt sett finnas om hastigheten är högre än 30 km/tim vid en passage (eller överfart). Vad som ska göras bör dock avgöras från fall till fall, bland annat beroende på vilka som använder passagen, exempelvis om inslaget av barn och äldre är stort. För mer frekventa vardagliga stråk, exempelvis pendlingsstråket längs väg 111, kanske också längs kusten, kan man behöva tänka lite nytt när det gäller utformning, vägvisning, service och trygghet. Bilderna som följer är hämtade från ett projekt som är under genomförande i Köpenhamn. Huvudstråken måste vara bekväma och tillåta både långsam och snabbare cykling. Det kan vara skönt att hitta en plats att stå på när luften tagit slut eller när något gått sönder. Serviceplatser kan behövas för pendlare och längs turiststråket. För turisterna kompletterat med extra kartor som visar sevärdheter och annat som kan vara intressant längs vägen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 24

25 17 (33) Bild 7 Exempel från Köpenhamn SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 25

26 18 (33) Bild 8 Utkast till framtida cykelnät Grönt är huvudstråk, blått stråk för rekreation och motion, rött markerar kommande behov SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 26

27 19 (33) BÄTTRE KOLLEKTIVTRAFIK I detta avsnitt diskuteras hur kollektivtrafiken kan utvecklas för att underlätta inte bara för de som behöver pendla till arbetsplatser utanför kommunen. Den ska även erbjuda resmöjligheter till skolorna och till handel och service i staden. PRINCIPER - De starka pendlingsstråken ska ha tät och attraktiv kollektivtrafik - Det ska vara möjligt att åka kollektivt mellan kommunens olika tätorter. - Terminalen ska ha en central placering i staden - Varje hållplats ska kunna nås via säkra och trygga gång- och cykelvägar ANALYS Staden betjänas idag av 6 regionala linjer och en lokal flexlinje. Snabbusslinjen 220 är tillsammans med linje 222 ryggraden i systemet och trafikerar det stora pendlingsstråket mot Helsingborg. Linje 225 går mot Ängelholm via Jonstorp och trafikerar det andra stora pendlingsstråket. Linjen erbjuder dessutom kontakt med Västkustbanan norrut. Linje 223 går mellan Arild och Höganäs och linje 227 från Höganäs till Hjälmshult via Ingelsträde och Mjöhult. Samtliga linjer tillhör det regionala linjenätet. Utöver dessa finns en lokal busslinje inom staden, flexlinjen 201. Busslinjernas sträckning genom staden och hållplatsernas läge framgår av bild 9. Linjerna har i dagsläget en effektiv sträckning som ger god tillgänglighet till centrum, arbetsplatser och olika besöksmål inom staden. De regionala linjerna 220 och 222 ger goda förutsättningar för pendling i riktning mot Helsingborg. Däremot kan förbättringar behövas i riktning mot Ängelholm. För framtiden är det också viktigt att ta höjd för stadens tillväxt, exempelvis inom Europanområdet norr om väg 112 och inom Långarödsområdet. Bild 9 Nuvarande linjenät SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 27

28 20 (33) Bussterminalen ligger idag centralt vid Stadshuset. Ytorna är begränsade, vissa bussar stannar idag på Centralgatan. Uppställningsplatser för bussar som behöver vänta in nästa körpass ryms inte vid terminalen. Bussarna får vänta vid bussgaraget på Brännerigatan. Det kan också bli trångt under högtrafik. Ett bekymmer som kommer att växa framöver i takt med att staden och kollektivtrafiken byggs ut. Planering pågår nu för en ombyggnad av terminalen som innebär att det blir fler plattformar inne på busstorget. FÖP Höganäs aktualiserade frågan om var terminalen ska ligga i framtiden. Ett nytt läge för spårburen kollektivtrafik föreslogs vid Triangelplatsen. Detta läge redovisas också i remissen för utredningsarbetet för en framtida spårväg, alternativt superbuss. Terminalens läge påverkas av hur upptagningsområdena ser ut med utgångspunkt från tänkbara hållplatslägen. Bild 10 redovisar hur många boende som idag finns inom en radie av 400 m från olika hållplatser. Här ser man att boendetätheten är högre öster om väg 111, vilket talar för ett östligare läge av terminalen än idag. Siffrorna för boende betonar Höganäs som utpendlingsort. Fördelningen av arbetsplatser och besökspunkter som handel och service måste också in i bilden (inpendling), vilket är till fördel för det nuvarande läget. Terminalens läge måste samverka med busslinjernas sträckning. Ett nytt läge vid Triangelplatsen förutsätter att åtminstone linjerna 220 och 222 får en sträckning längs väg 111, vilket försämrar tillgängligheten till de centrala delarna i väster. Bild 10 Boendetätheter Terminalen är en av flera platser där man kan nå kollektivtrafiken. Hållplatserna är lika viktiga. Terminalen måste därför erbjuda något mer än att vara en central hållplats. Den måste också kunna fungera som en plats för information, behaglig väntan och mötesplats. Möjligheter till detta ingår i pågående planering för busstorget. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 28

29 21 (33) FÖRSLAG FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN FRAMTIDA LINJENÄT OCH STRÄCKNINGAR Linjenätet med sin sträckning genom staden och sina hållplatser ska fungera både för de som vill pendla ut från staden och de som ska in till staden med dess arbetsplatser, skolor, butiker och service av olika slag. Med detta som utgångspunkt kan man säga att linjenätet som sådant har bra sträckningar inom stadsområdet och tillräckligt med hållplatser. Resmönstret mellan Höganäs och några närliggande städer framgår av tabell 2. Helsingborg är den klart största målpunkten, därefter följer Ängelholm som i sig har ett större resutbyte med Höganäs än Landskrona, Lund och Malmö tillsammans. Intressant i tabellen är att andelen som åker kollektivt faktiskt är högre till Lund och Malmö än till Helsingborg och Landskrona. Här har möjligheten att byta till en längre tågresa sannolikt stor betydelse. Förbindelserna till tågstationer blir därför extra viktiga. Andelen som åker med buss till Ängelholm ligger tydligt lägre än till övriga, större målpunkter, vilket tyder på att förbindelserna inte är tillräckligt bra. Tabell 2 Resor mellan Höganäs och de största målpunkterna enligt RVU 2007 MÅLPUNKT BIL KOLLEKTIVT TOTALT ANTAL ANDEL ANTAL ANDEL ANTAL Helsingborg % % Landskrona % % 610 Lund % % 1020 Malmö % % 790 Ängelholm % % 3110 Det finns alltså starka skäl att förbättra resmöjligheterna med buss mot Ängelholm, förslagsvis enligt den modell som är etablerad i riktning mot Helsingborg, dvs att den nuvarande linje 225 kompletteras med en mer direkt och snabbare buss, en busslinje 225plus. Till en början med sikte på pendling till arbete och skolor morgon och kväll. Utanför staden vore det intressant att erbjuda direktförbindelse från Jonstorp mot Helsingborg genom att förlänga och utveckla linje 224 så att den under pendlingstid går hela vägen in till Knutpunkten i Helsingborg. Möjligheter att byta mellan linje 224 och direktbussen 225plus bör etableras i korsningen mellan väg 112 och Mjöhultsvägen, något som bör beaktas i den utredning som ska göras av Trafikverket. Linje 227 går kvar som nu och vänder i Mjöhult och erbjuder därmed de som bor i Ingelsträde kontakt med den nya direktlinjen 224. Kopplat till terminalfrågan vore det bra om antalet vändande busslinjer skulle kunna minskas. Och detta alldeles oavsett var terminalen kommer att ligga. En sammankoppling av linjerna 223 från Arild med linje 227 mot Ingelsträde erbjuder en sådan möjlighet. Två bussar mindre att vända vid Stadshuset. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 29

30 22 (33) Till detta kommer de behov som uppkommer då man bygger ut området norr om väg 112. Detta skulle kunna hanteras genom att endera linje 225 eller nya 227 går genom det nya området med fortsättning genom centrala Väsby. TERMINALFRÅGAN Det finns inget enkelt och självklart alternativ till nuvarande läge vid Stadshuset. En lokalisering vid Triangelplatsen försvåras av de lutningar som finns norr om Triangelplatsen och bristen på utrymme särskilt på södra sidan. Det är svårt att få plats för de hållplatsfickor som behövs även norr om Triangelplatsen. Ett nytt terminalläge norr om Triangelplatsen innebär att linjerna måste få nya sträckningar. Omläggningen innebär att busstrafiken lämnar området väster om centrum. Centrumhandeln i väster förlorar närheten till bussresenärerna, stadens karaktär av pendlingsort förstärks. Till detta kommer väg 111/Höganäsvägen har stor biltrafik och att Triangelplatsen är en av de mest olycksbelastade korsningarna i staden. Läget vid Stadshuset kompliceras av brist på utrymme och risk för konflikt med det gångstråk som skisserats under rubriken gångtrafik. Men om antalet vändande bussar kan minskas så skulle tillgängligt utrymme framför stationshuset kunna samnyttjas för båda ändamålen. Planering pågår nu för ombyggnad av busstorget med fler plattformar och bättre utrymmen för resenärer som väntar, vilket ökar kapaciteten och bekvämligheten för de som reser. FRAMTIDA SPÅRVÄG Förstudien Spårväg Helsingborg-Höganäs redovisar en sträckning längs Höganäsvägen (väg 111) fram till väg 112, där spårvägen fortsätter in i det nya området norr om väg 112. En etappvis utbyggnad kan påbörjas 2019, hela systemet bedöms vara färdigställt Sträckningen är en del av underlaget till val av lokalisering för terminalen, men spårvägens sträckning längs Höganäsvägen förutsätter inte att bussterminalen ska flyttas till Triangelplatsen. Däremot kommer spårvägen att påverka förslagen till förändringar i linjenätet som redovisats ovan och trafikförhållandena längs Höganäsvägen. Den superbuss som diskuteras har ungefär samma längd som nuvarande bussar, men två våningar och ökad komfort. Superbussen kan därför använda både nuvarande terminal och gå i samma sträckning som linje 220. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 30

31 23 (33) ETT FUNKTIONELLT OCH BALANSERAT BILNÄT I detta avsnitt diskuteras ett antal grundläggande frågor för bilnätets framtida uppbyggnad. Det handlar bland annat om hur väg 111 ska utvecklas, bilnätets struktur i stort, hur trafiksystemet i centrum ska byggas upp och om kvaliteter som gestaltning och säkerhet. PRINCIPER - Bilnätet ska vara både funktionellt och väl avpassat till staden och de övriga trafikslagens behov. - Kullagatan och Höganäsvägen bör i framtiden fungera som huvudstråk enbart för stadens trafik. Framtida funktion och sträckning av väg 111 måste därför klargöras. HUR KAN VÄG 111 UTVECKLAS FRAMÖVER? HUR MYCKET TRAFIK TÅL NUVARANDE VÄG 111? Det finns åtminstone tre infallsvinklar på denna fråga, Kapaciteten för biltrafiken, Barriäreffekten för fotgängare och cyklister, Påverkan på omgivningen i form av buller, stadsbild mm. Triangelplatsen är en central och viktig knutpunkt i trafiksystemet. Här möts alla trafikslagen. Biltrafiken ansluter i fem gator. Redan idag ligger belastningsgraden på ca 0,8 under ett genomsnittligt vardagsdygn, vilket betyder att ungefär 80% av den maximala kapaciteten i rondellen är utnyttjad. Blir det fler bussar, gående eller cyklister så minskar framkomligheten för biltrafiken. De övriga trafikslagen behöver också plats. Om biltrafiken genom Triangelplatsen ökar i takt med målsättningen för stadens utveckling i FÖPen så ökar belastningsgraden till ca 0,9 (90%). Troligen mer eftersom det blir fler gående, cyklister och bussar också. Biltrafiken varierar dessutom starkt över året. Sommartid ligger nivån över det genomsnittliga vardagsdygnet. Varje åtgärd som minskar biltrafiken genom Triangelplatsen är således välkommen ur strikt kapacitetssynpunkt. En östlig sträckning kommer att göra viss nytta. Likaså är det viktigt att fortsätta arbetet med att bygga upp parallella stråk vid sidan om huvudaxeln. Alltså ett nätverk som erbjuder alternativa färdvägar för de som behöver röra sig mellan olika delar av stadsområdet ( silning ). Barriäreffekten är redan hög längs väg 111, dels som följd av trafikmängden, dels som följd av att passager i princip inte är möjliga annat än vid gatukorsningarna och att det är förhållandevis långt mellan korsningarna i stadsområdet. I FÖPen illustreras ny bebyggelse utmed vägen, vilket stärker behovet av att kunna passera över vägen. Till detta kommer möjligheterna att nå busshållplatserna längs vägen. Redan idag går man ofta rakt över vägen för att komma till hållplatsen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 31

32 24 (33) Biltrafikmängden ligger i dagsläget på närmare bilar per dygn, vilket genererar bullernivåer som riskerar att ligga över riktvärdet vid nyplanering, 55 dba, ett värde som bör klaras på lång sikt. Enligt bullerkartläggningen från 2011 utsätts bebyggelsen nära vägen för bullernivåer som ligger över 65 dba, dvs en nivå som endast kan tillämpas på kortare sikt för befintlig miljö. HUR STOR POTENTIAL FINNS DET FÖR EN NY STRÄCKNING? Bilderna som följer visar dagens trafikmängder och hur trafiken fördelas i rondellen där väg 111 och väg 112 möts. Den största strömmen, 6500 bilar per dygn, går längs väg 111. Med stöd av RVU 2007 kan genomfartstrafiken längs väg 111 mot Helsingborg och områdena söder om staden uppskattas till ca 2100 bilar per dygn. Flödet från väg 112 och vidare söderut längs väg 111 ca 200. Sammantaget således ca 2300 bilar per dygn genom Höganäs på avsnittet söder om rondellen. Genomfarten längs väg 111 och väg 112 (mot Ängelholm) kan uppskattas till ca 800, men påverkar endast den norra delen av väg 111 (Kullavägen). Bild 11 Biltrafikens fördelning i korsningen mellan väg 111 och väg 112, genomfart till höger Siffrorna kan ligga i underkant och kommer säkert att öka i framtiden. Om alla 2300 väljer den östliga sträckningen innebär detta att trafiken minskar med ca 20% på avsnittet genom staden. Troligen kommer inte alla att välja den yttre sträckningen eftersom den blir längre. Full effekt uppnås dessutom först då hela sträckan är utbyggd. Men det handlar inte enbart om avlastningens storlek, även om vad det är för sorts gata Höganäs behöver genom staden. Tillkommande bebyggelse skapar nya flöden. Merparten av den nya bebyggelse som redovisas i FÖPen för staden ligger längs den gamla nord-sydliga axeln (väg 111), vilket är mycket bra för stadens struktur, tätheten och kollektivtrafiken. Men tillskottet till en östlig sträckning av väg 111 blir inte så stort. Den tunga trafiken längs väg 111 och 112 framgår nedan (Trafikverkets räkningar från 2009). Den tunga trafiken uppgår till ca 5-6% av den totala trafiken. I siffrorna ingår tung trafik till Höganäsbolaget, varubilar och bussar. Enligt uppgift uppgår containertrafiken från bolaget till hamnen i Helsingborg till ca 100 lastbilar per dag. Transporter av farligt gods ingår i siffrorna. Med undantag för varubilar och bussar borde övrig tung trafik i görligaste mån ledas utanför stadsområdet via en ny sträckning av väg 111. Farligt gods bör gå via väg 112 mot E6. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 32

33 25 (33) Bild 12 Tung trafik i korsningen mellan väg 111 och väg 112 TRAFIKOLYCKOR Olycksstatistiken för de senaste 10 åren visar att det har inträffat 26 olyckor med enbart bilar inblandade på avsnittet genom stadsområdet. Två av dessa har resulterat i svårt skadade. Huvuddelen av olyckorna 18 stycken, inträffar inte oväntat i korsningarna, där Triangelplatsen har betydligt fler olyckor än de övriga. Därefter korsningen med Bruksgatan. Rondellen vid väg 112 utmärker sig däremot genom få olyckor. NY FÖRBINDELSE TILL HAMNEN Behovet av en ny för bindelse till hamnen diskuterades i arbetet med FÖPen. Tänkbar sträckning, utformning och anpassning till omgivande bebyggelse har sedan undersökts närmare. Med utgångspunkt från detta material görs därför en förnyad genomgång av de argument som fördes fram i tidigare utredningsarbete. Det befintliga gatunätet är smalt och knixigt, svårorienterat för besökare och svårframkomligt med husbil, husvagn, transporter av båtar, master mm. Med det befintliga gatunätet menas Bruksgatan, som idag fungerar som tillfart till hamnområdet från väg 111. Förvisso är Bruksgatan smal och knixig. Men egentligen försvåras eller förhindras möten mellan två stora bilar, lastbilar, endast på två ställen. Det ena precis söder om korsningen vid Timmermansgatan där omgivande hus nästan bildar en liten port, det andra vid Strandgatan, där förbindelsen svänger 90 grader. I dagsläget transporteras båtar och master förbi dessa trängre avsnitt. Det kan vara svårt, men är inte omöjligt. Böjen vid Strandgatan skulle dessutom kunna rätas ut. Orienterbarheten underlättas av tydlig utformning av gatan och gaturummet, utblickar och förstås av vägvisning. Målpunkten, hamnen och havet syns inte förrän sent (vid 90- graderssvängen), men bör ändå kunna fungera som en bekräftelse för den ovane. Aktuell planering innebär ny bebyggelse nere i hamnområdet Ny bebyggelse innebär att biltrafiken ökar längs tillfartsvägarna, bland annat längs Strandgatan med fördelning mot Bruksgatan, Centralgatan med flera. Vad kan då ny SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 33

34 26 (33) bebyggelse innebära? Antag som exempel 50 nya lägenheter och ett hotell med 50 rum. Grovt innebär detta =250 bilrörelser per dygn, nästan enbart personbilar. Ett tydligt tillskott längs Strandgatan, mindre tydligt längs Bruksgatan och Centralgatan. Biltrafiken sprids över dygnet. Ungefär som mest under en timme, vilket gatunätet kommer att klara av utan bekymmer. Ny bebyggelse medför således i sig inget behov av en ny förbindelse ner till hamnområdet. En sträckning i väster intill Höganäsbolagets område är dessutom inget attraktivt alternativ. Ny bebyggelse, särskilt ett hotell, medför att behovet av orienterbarhet förstärks. Bruksgatan behövs för trafiken till centrum. Bruksgatan är en av flera tillfartsmöjligheter till västra centrumdelen, som även kan nås från Centralgatan, Storgatan eller Långarödsvägen. Avlastningen blir dock mycket begränsad av en ny förbindelse som följd av bebyggelsens och gatunätets struktur inom Bonnhögen och Brasabacken. Den nya förbindelsen har således liten påverkan på Bruksgatans funktion som centrumtillfart. Då och då behöver tung trafik ta sig ner till industrihamnen. Tung trafik mot industrihamnen, reningsverket eller hamnområdet i övrigt kan styras till en ny förbindelse. Varutrafik till centrum ligger dock kvar. Förbättring uppkommer främst genom att de längre och större lastbilarna går annan väg. Farligt gods går inte via Bruksgatan idag. Gatunätet inom Bonnhögen och Brasabacken har ingen tydlig struktur Områdena saknar i stort sett sammankopplingar i väster. Öresundsgatan och Tånggatan är ett undantag. Det finns heller inget utpekat cykelnät. Man cyklar på gatan. Kopplingar behöver utvecklas till omgivande områden. Slutsatsen blir att argumenten är svaga för en ny förbindelse. Beredskap bör dock finnas för framtiden. Tidigare planlagt reservat bör därför finnas kvar. Det lokala gatunätet skulle kunna utvecklas med stöd av en ny, lokal gatuförbindelse i väster. Befintliga gator kan då anslutas till den nya lokala förbindelsen, som därmed får en uppsamlande och sammanbindande funktion för biltrafiken i området. GATUNÄTET I CENTRUM Stadens centrum är långsträckt, ca 1,5 km från Övre till Nedre. Storgatan knyter ihop Övre med Nedre och fungerar tillsammans med Köpmansgatan som ett centrumstråk. Trafikmässigt har stråket tre olika utformningar (funktion). Den östra delen trafikeras av bussar och har separata cykelbanor. Väster om väg 111 råder blandtrafik, inslaget av butiker är större. Parkering finns utmed gatan både öster och väster om väg 111. Köpmansgatan är enkelriktad och kantas av olika sorters centrumverksamheter SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 34

35 27 (33) längs i stort sett hela sin sträckning. Även här finns parkering. Centrumstråket har byggts om och förbättrats genom åren. Köpmansgatan fick sin nuvarande utformning Centralgatan är huvudstråk för bilar, bussar och cyklar. Bruksgatan och Långarödsvägen är viktiga infarter från norr och öster/söder. Bruksgatan är sliten och skulle må väl av en upprustning som tydliggör funktionen och bidrar till ett välkomnande intryck. Långarödsvägens utformning behöver ses över bland annat kopplat till planeringen för den nya bebyggelsen vid Junivallen och dess funktion i cykelnätet. Vid Triangelplatsen möter Storgatans båda delar och Centralgatan det övergripande stråket längs väg 111. Triangelplatsen är därför en viktig nod i stadens trafiksystem som behöver förtydligas och förbättras. Olycksstatistiken är ett skäl. Triangelplatsen är den mest olycksdrabbade korsningen inom stadsområdet. Under den senaste 10-årsperioden har det inträffat 21 olyckor, varav 11 mellan oskyddad trafikant och bil. Nästan alla, 10 stycken, med lindriga skador som följd. Fyra olyckor mellan bilar har resulterat i lindriga skador. Olycksstatistiken visar också att stråket längs Storgatan är särskilt drabbat. Detta gäller särskilt avsnittet väster om Triangelplatsen. Flertalet olyckor är singelolyckor där någon har snubblat eller cyklat omkull. Men det finns också på västra delen flera olyckor där en cyklist har kört på en nyöppnad bildörr. Bild 13 på nästa sida visar fördelningen på olika typer av olyckor. Bild 13 Trafikolyckor i de centrala delarna av staden SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 35

36 28 (33) PRINCIPER FÖR GATUNÄTETS FUNKTION I FÖPen lanseras en tanke på att bygga upp ett gatunät som innehåller tre typer av nordsydliga stråk genom stadsområdet: - Ett stråk närmast vattnet, en strandväg, bygata, som går genom Gamla Viken, Gamla Lerberget och centrala Höganäs på sin väg mot Mölle. Ett stråk för turism och rekreation. - Ett stråk längs nuvarande väg 111 som är huvudaxeln för vardagens biltrafik inom och till staden. - Ett stråk i öster för övergripande trafik, regional trafik och tung trafik. De tre stråken utformas med olika karaktär, hastighet och trafikteknisk standard. Endast förbifarten får karaktär av trafikled med högre hastighet. För stadens huvudstråk, huvudgatan, måste en avvägning ske med hänsyn till anspråken från alla trafikslag. Biltrafiknätet som helhet måste byggas upp så att tillgängligheten kan tillgodoses till alla delar av staden. Generellt sett bör den skyltade hastigheten sättas till 40 km/tim inom staden som helhet med undantag vid skolor, där 30 km/tim bör gälla. Gaturummet bör ges en utformning som tydliggör dess funktion i staden och vilket tempo och samspel som gäller. En självförklarande utformning bör eftersträvas. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 36

37 29 (33) Bild 14 Tre typer av stråk Grönt illustrerar bygatan, ett stråk för turism och rekreation, blått huvudstråk i staden, rött förbifart för övergripande, regional trafik. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 37

38 30 (33) FÖRSLAG FÖR BILTRAFIKEN Bild 15 visar det förslag som togs fram i arbetet med FÖPen. Efterföljande planering visar att det finns anledning att komplettera nätets uppbyggnad, bland annat med Allégatans förlängning ner mot Sportområdet. Begreppet huvudgata behöver nyanseras med tanke på de funktioner som beskrevs i bild 14. Nuvarande väg 111 och väg 112 bör alltså fungera som huvudgator. Övriga gröna gator som stadsgator med mer uppsamlande funktion inom stadsområdet. Kullagatan och Höganäsvägen kommer med de förslag som beskrivs i TrafikPM att fungera som ett samlat stråk för trafik med cykel, buss och bil till och från staden och mellan stadens olika delar. För att öka tillgängligheten inom stadsområdet behövs nya anslutningar. Gaturummet bör ges en tydlig stadsmässig utformning, särskilt i den centrala delen. Den övergripande regionala trafiken har andra anspråk och måste därför få en ny förbindelse utanför stadsområdet. Bild 15 Framtida bilnät i FÖPen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 38

39 31 (33) I nätbilden döljer sig fyra infarter till centrumområdet från väg 111: Långarödsvägen, Storgatan, Centralgatan och Bruksgatan. Samtliga bör ges en funktion och gestaltning som håller för framtiden. Inte minst Bruksgatan som känns oerhört sliten och förvirrande för de besökare som letar sig fram längs gatan. Bruksgatan behöver därför rustas upp. Utformningsprinciper för detta bör tas fram i den fortsatta planeringen. Centralgatan har redan en utformning som motsvarar dess funktion i trafiksystemet. Den nya utformningen i västra delen närmast Bruksgatan begränsar busstrafikens framkomlighet, vilket behöver beaktas i den fortsatta planeringen. Förändringar i gång- och cykelnäten medför nya passager som behöver preciseras och få en säker utformning. Kopplingen mellan Busstorget och Järnvägsgatan är särskilt intressant. Storgatan är det centrala centrumstråket som binder ihop Övre med Nedre med fortsättning mot Köpmansgatan och havet. Längs stråket finns flera platser som behöver accentueras och knytas ihop. Längs stråket finns alla trafikslag. Inte minst cyklister och fotgängare. Både möjligheterna att röra sig längs gatan, att stanna upp, samlas och vistas bör uppmuntras genom en ny gestaltning. Viktigt är också att arbeta bort de olycksrisker som finns för cyklisterna längs stråket. Ett sätt att bereda mer plats för cyklisterna är att enkelrikta Storgatan västerut på avsnittet väster om Triangelplatsen, vilket förutsätter att Centralgatan får en tydligare funktion som matare till och från stråket och att Borgmästaregatan i söder får fungera för trafik tillbaka mot öster. Ett annat sätt är att byta material och att införa cykelfält som gör att cyklisterna får en tydligare plats i gaturummet. Långarödsvägen slutligen måste också studeras närmare i den fortsatta planeringen. Den ska förutom biltrafiken även ta hand om cyklister från öster mot centrum och havet. På en övergripande nivå kommer en så kallad Åtgärdsvalsstudie att påbörjas för att klargöra läge och utformning av en framtida väg 111. Arbetet påbörjas i början av 2014 och genomförs i samarbete med Trafikverket. Inom stadsområdet behöver en fördjupad studie göras av bilnätets uppbyggnad i stort kopplat till anspråken från andra trafikslag samt vilka kompletteringar som kan behövas för att skapa ett tydligare nätverk än idag. Analysen bör göras med utgångspunkt från FÖPens förslag. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 39

40 32 (33) FORTSATT ARBETE Huvudsyftet med TrafikPM är att ge en samlad bild av hur trafiksystemet kan utvecklas framöver. Flera frågor måste studeras vidare och fördjupas i den fortsatta planeringen. Det behövs en samlad syn på trafiken där alla trafikslag är med i planeringen och där principerna (behoven) för alla trafikslag beaktas. De nät som skisseras i detta PM får ses som en första ansats. Förslag till fortsatt arbete gång ARBETSOMRÅDE/PROJEKT Studera de utpekade stråken närmare i syfte att slutligen lägga fast det nät som bildas Fortsatt planering för utpekade framtida behov (rödmarkerade) Arbeta fram en plan för utbyggnad av gångnätet Förslag till fortsatt arbete cykel ARBETSOMRÅDE/PROJEKT Studera de utpekade stråken närmare i syfte att slutligen lägga fast det nät som bildas Fortsatt planering för utpekade framtida behov (rödmarkerade) Arbeta fram en plan för utbyggnad av cykelnätet Förslag till fortsatt arbete kollektivtrafik ARBETSOMRÅDE/PROJEKT Initiera och genomföra en utredning om framtida linjetrafik inom kommunen i samarbete med Skånetrafiken enligt de intentioner som anges i TrafikPM Planering för framtida spårväg i korridoren Höganäs-Helsingborg. Fortsatt analys av terminalens framtida lokalisering Förslag till fortsatt arbete biltrafik ARBETSOMRÅDE/PROJEKT Initiera och under 2014 genomföra en Åtgärdsvalsstudie för väg 111 i samarbete med Trafikverket. Förslag till utformning av gatunätet i centrum och infarterna till centrum, dvs Storgatans västra del, Bruksgatan och Långarödsvägens västra del. Studierna ska samordnas med pågående planering. Sammanställa behovet av trafiksäkerhetshöjande åtgärder med tanke särskilt på gång och cykel. Plan för genomförande. ANSVARIG Sbf Sbf Sbf och ToF ANSVARIG Sbf Sbf Sbf och ToF ANSVARIG Sbf Pågår Sbf ANSVARIG Sbf Sbf ToF och Sbf SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 40

41 Ärende 6 Förlägning av Höganäs kommuns folkhälsoplan 41

42 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN FÖRLÄGNING AV S FOLKHÄLSOPLAN Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 24 november 2011, 144, att anta den nu gällande folkhälsoplanen för Höganäs kommun som gäller till och med KS/2009/243 Vid kommunstyrelsens sammanträde den 3 december 2013, 231, utgick ärendet då den föreslagna folkhälsoplanen inte hade reviderats i enlighet med av kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskottets muntliga önskemål. Folkhälsoplanen har nu reviderats i enlighet med kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskottets muntliga önskemål och kultur- och fritidsförvaltningen skriver i en tjänsteskrivelse den 30 oktober 2013 att förvaltningen samt arbetsgruppen för folkhälsa föreslår att den nuvarande planen förlängs till att gälla även under Förvaltningen samt arbetsgruppen hänvisar till den enkät avseende folkhälsovanor som Region Skåne arbetar med och vars resultat kommer att redovisas på kommunnivå under senhösten 2013 och det är klokt att invänta resultatet av denna. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 3 december 2013, 231, Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts beslut den 5 november 2013, 24, Kultur- och fritidsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 30 oktober 2013, Kultur- och fritidsförvaltningen, förslag på förlängd folkhälsoplan. Ytterligare underlag i ärendet Kommunfullmäktiges beslut den 24 november 2011, 144. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med miljö- och folkhälsoutskottets förslag att anta en förlängning av folkhälsoplanen till och med Beslutet ska skickas till KOMMUNLEDNINGSKONTORET 42

43 PROTOKOLLSUTDRAG KS MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Miljö- och folkhälsoutskott, Ordförande Solweig Adam Stjernvall Justerande Göran Bengtsson Sekreterare Johan Bringle Protokollet har justerats den 10 november Anslaget på kommunens anslagstavla den 11 november

44 PROTOKOLLSUTDRAG KS MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTT 24 FÖRLÄNGNING AV FOLKHÄLSOPLAN KS/2009/243 Sammanfattning av ärendet Den nuvarande folkhälsoplanen,ks/2009/243, fastställdes av kommunfullmäktige och gäller till och med Kultur- och fritidsförvaltningen och arbetsgruppen för folkhälsa föreslår en förlängning av den nuvarande planen under Under 2013 har Region Skåne undersökt folkhälsovanor genom att skicka en folkhälsoenkät till skåningar mellan 18 och 80 år. Resultaten från denna enkät kommer att analyseras av Region Skånes Enhet för folkhälsa och social hållbarhet och redovisas på regionnivå, kommunnivå och i de större kommunerna även på kommundelsnivå under senhösten Mot bakgrund av detta föreslås att den nuvarande folkhälsoplanen förlängs till och med 2014 och att en revidering av planen påbörjas när resultaten för Höganäs kommun är analyserade. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningen, tjänsteskrivelse 30 oktober Folkhälsoplan, 30 oktober Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts beslut Miljö- och folkhälsoutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta en förlängning av folkhälsoplanen till och med Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen 44

45 FOLKHÄLSOPLAN 45

46 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsförvaltningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur- och fritidsförvaltningen Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: 46

47 (7) HÄLSA OCH FOLKHÄLSA VAD ÄR DET? Begreppet folkhälsa används traditionellt för att beskriva det allmänna hälsotillståndet i befolkningen. Folkhälsa är ett ansvar för samhället i stort, men betonar samspelet mellan individ och samhälle. Den svenska folkhälsopolitiken har det övergripande syftet att skapa förutsättningar för en jämn och jämställd hälsa. De elva, nationella målområdena är följande: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande FOLKHÄLSAN I HÖGANÄS I din hand håller du ett reviderat program för folkhälsan i Höganäs, God folkhälsa för en friskare kommun, för år Målsättningen är att folkhälsoprogrammet ska bli en användbar plattform och vägledning för att främja hälsa, utveckling och tillväxt. En förbättrad folkhälsa byggs genom uthålligt och långsiktigt arbete; det finns inga genvägar utan folkhälsoarbetet måste vara övergripande och tvärsektoriellt. Det framgångsrika folkhälsoarbetet handlar också om att stödja de krafter och faktorer som skapar hälsa, s k friskfaktorer; att bygga processer och strukturer, att skapa långsiktiga mål, att få med viktiga opinionsbildare och få uppslutning av så stora delar av samhällslivet som möjligt. Folkhälsoprogrammet för Höganäs ska utgöra ett stöd för respektive förvaltning och nämnd/utskott i det fortsatta folkhälsoarbetet. Det är ett levande dokument som bör revideras utifrån våra invånares behov. Avsikten har varit att skriva ett program som är lättläst, tydligt och lättillgängligt. Programmet kommer att finnas på kommunens hemsida där det också ges möjlighet att lämna synpunkter. Ansvarig nämnd för folkhälsofrågor är kommunstyrelsen. KOMMUNLEDNINGSKONTORET 47

48 4 FOLKHÄLSOARBETE I Höganäs kommuns samtliga förvaltningar och bolag arbetar gemensamt för befolkningens hälsa. Arbetet tar sin utgångspunkt i de nationellt antagna folkhälsomålen och kunskap om hälsoläget i kommunen. Programmet är inte ett handlingsprogram i traditionell mening utan anger främst en politisk vilja att vidareutveckla och successivt förstärka folkhälsoarbetet. Kommunens folkhälsoarbete utgår från koncernövergripande prioriteringar och ledstjärnan Från kol till diamant och kommunens övriga målarbete. Breda satsningar och avgränsande mål prioriteras för bästa genomslag. Av de elva nationella målområdena föreslås Höganäs lägga särskild vikt vid: Kost och fysisk aktivitet, nationella målen 9-10 Alkohol, tobak och narkotika, nationellt mål 11 Stödjande miljöer, nationella målen 1-5 FOLKHÄLSA I HÖGANÄS MÅNGAS ANSVAR! Genom samverkan mellan olika aktörer i kommunen ska bättre förutsättningar skapas som gör det möjligt för alla invånare i Höganäs att ta ansvar för den egna hälsan, påverka sina levnadsvillkor och göra egna hälsosamma val. Bland aktörer menas bl.a. idrotts-och föreningsliv, primärvården, Försäkringskassan, kyrkan, polisen, Arbetsförmedlingen, arbetsplatser och arbetsmarknadens parter. HÄLSA OCH OHÄLSA I HÖGANÄS I Höganäs kommun genomförs redan idag en rad folkhälsoinsatser inom t ex skola, äldreomsorg, kultur- och idrottsanläggningar, miljö- och hälsoskydd och stadsplanering. Fixar-Malte, Hälsans stig, Håll Dig på Benen, Kultur-i-vården och skolor med hälsoprofilsinriktning är några av många goda exempel. I Höganäs gör ideella föreningar och privata organisationer betydande insatser. I det lokala arbetet är det viktigt att följa folkhälsans utveckling och använda metoder och insatser som visar på positiva effekter och livsstilsförändringar. Det är också angeläget att uppmärksamma de synergieffekter som förvaltningarnas och bolagens samlande arbete har på befolkningens folkhälsa. Befolkningen i Höganäs kommun har i förhållande till riket en god och jämlik hälsa. Men det finns hot mot hälsoläget och vi måste uppmärksammas varför kommunen bör prioritera fokusområden - kost och fysisk aktivitet, alkohol, tobak och narkotika samt stödjande miljöer - skola, arbetsliv, boendemiljö och fritidsliv. KOST OCH FYSISK AKTIVITET Övervikt är ett växande problem, bland såväl barn som vuxna. Idag beräknas 18 procent av alla tioåringar och cirka 50 procent av alla vuxna män i Sverige vara överviktiga. Dåliga matvanor och fysisk inaktivitet ligger bakom denna övervikt, som leder till flera vanligt förekommande sjukdomar och ökad dödlighet. KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 48

49 5 De nationella målområdena 9-10 har här sammanförts under rubriken Kost och fysisk aktivitet. HANDLINGSPLAN Vi ska arbeta för att den kost som serveras i kommunal regi i första hand ska tillagas av råvaror som, om möjligt och är ekonomiskt försvarbart, är närodlade och/eller är ekologiskt framtagna. Medvetenheten kring kostens betydelse för en god folkhälsa ska spridas på alla nivåer inom den kommunala organisationen. Bekämpningsmedelsrester och tillförda tillsatser till vår kost, då framförallt smakförstärkare, färgämnen och konserveringsmedel bör minimeras genom direkta val av produkter, då främst ekologiska, där dessa ämnen inte påvisas eller tillåts förekomma med de mätbara målen Att en ökad andel råvaror och/eller ekologiskt framtagna livsmedel används i matlagning. HANDLINGSPLAN Föreningslivets tillgång till lokaler och vardagsmotionen för invånarna ska öka genom utbyggnaden av Höganäs Sportcenter, etapp 2. Vi ska även skapa medvetenhet och mer fysisk aktivitet i anslutning till skolan. Våra grönområden och gång- och cykelvägar ska utvecklas. Vi ska skapa medvetenhet om goda matvanor och fysisk aktivitet. En kommunal livsmedelsstrategi och kostplan bör upprättas. med de mätbara målen Att en ökad andel individer ska ha normal vikt (BMI för vuxna, och motsvarande för barn) Att en ökad andel individer ska utöva regelbunden fysisk aktivitet ALKOHOL, TOBAK OCH NARKOTIKA Närheten till Danmark ökar tillgången till alkohol och narkotika. Konsumtionen av alkohol, och hasch har ökat i Skåne under 2000-talet, även i yngre åldersgrupper. Samtidigt ser man en glädjande minskning av tobakskonsumtionen. Underlaget från Folkhälsoenkät i Skåne 2008 visar på behovet av åtgärder, särskilt när det gäller insatser för de unga. Området utgår från det nationella målet 11. HANDLINGSPLAN KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 49

50 6 Familjen, skolorna och föreningslivet måste verka positivt för att skapa rök- och drogfria miljöer. Vi ska även ge utbildning och information, ha kontroll av tobaksförsäljning och alkoholutskänkning samt samarbeta med föreningslivet kring rök-, alkohol- och drogpolicies. med de mätbara målen Att en ökad andel individer ska vara tobaks- och narkotikafria Att en ökad andel individer ska minska sin alkoholkonsumtion Att rekryteringen till missbruk ska minska Att åldersgränsen för alkoholkonsumtionen respekteras STÖDJANDE MILJÖER SKOLA, ARBETSLIV, BOENDEMILJÖ OCH FRITIDSLIV Utöver inkomst ger arbetet och arbetsplatsen i sin positiva form; självkänsla, identitet, kamratskap och struktur i tillvaron. Eftersom arbetet är en viktig bas för människors identitet och sociala liv får det även effekter på hälsan. Bostaden och en tillfredsställande boendemiljö är en av förutsättningarna för god hälsa och trygghet. Detta bör komma till klart uttryck i kommunens bostadsförsörjningsprogram. En bra och säker psykisk och fysisk miljö för barn och unga ska nås genom att skapa en god skolmiljö som främjar lärande och psykisk hälsa. Fritidslivet är viktigt för att främja och bevara god hälsa och omfattar bl.a. lek, idrott, kultur, mötesplatser för umgänge med familj och vänner. Ett rikt kultur- och fritidutbud kan ge balans i livet och initiera och upprätthålla sociala nätverk. Förenings- och fritidsliv bör tillförsäkras tillräckliga lokaler till sina verksamheter. Området utgår från de nationella målen 1-5. HANDLINGSPLAN Vi ska öka antalet sociala mötesplatser. Det gör vi genom att satsa på utåtriktad verksamhet, anhörigcaféer och med hjälp av föreningslivet. Vi ska satsa på ökad säkerhet och trygghet. Det uppnår vi genom kommunens handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. med de mätbara målen Att skapa bättre förutsättningar för att en ökad andel individer via stödjande miljöer såsom skola, arbetsliv, boendemiljö och fritidsliv ska uppleva hälsa och välbefinnande. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 50

51 7 Miljö- och folkhälsoutskottet föreslås årligen sammanställa, utvärdera och följa upp programmet i bokslutsarbetet. PÅ VILKA GRUNDER VILAR EN FOLKHÄLSOSTRATEGI? Höganäs kommun siktar framåt genom visionen Från kol till diamant. Utöver de elva nationella folkhälsomålen har strategin direkta kopplingar till den regionala strategin för Folkhälsan i Skåne , som har målet att förbättra och öka jämlikheten i hälsa med utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitiken i enlighet med det övergripande målet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hela befolkningen. KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 51

52 52

53 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2009/243 FÖRLÄNGNING AV FOLKHÄLSOPLAN FÖR 2014 Sammanfattning av ärendet Den nuvarande folkhälsoplanen KS/2009/243, fastställdes av kommunfullmäktige och gäller till och med Kultur- och fritidsförvaltningen och arbetsgruppen för folkhälsa föreslår en förlängning av den nuvarande planen under Under 2013 har Region Skåne undersökt folkhälsovanor genom att skicka en folkhälsoenkät till skåningar mellan 18 och 80 år. Resultaten från denna enkät kommer att analyseras av Region Skånes Enhet för folkhälsa och social hållbarhet och redovisas på regionnivå, kommunnivå och i de större kommunerna även på kommundelsnivå under senhösten Mot bakgrund av detta; föreslås att den nuvarande folkhälsoplanen förlängs till och med 2014 och att en revidering av planen påbörjas när resultaten för Höganäs kommun är analyserade. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningens skrivelse den 30 oktober Förslag till beslut Nämndens namn/utskottets namn beslutar/ Miljö- och folkhälsoutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta en förlängning av folkhälsoplanen till och med 2014 Anneli Sjöborg Förvaltningschef KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 53

54 Ärende 7 Godkännande av årsredovisning (bokslut) 2013 för kommunstyrelsens förvaltningar 54

55 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2013/946, KS/2014/18 12 GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNING (BOKSLUT) 2013 FÖR KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGAR Sammanfattning av ärendet Samtliga av kommunstyrelsens förvaltningar har upprättat förslag på årsredovisning för respektive förvaltningar. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade den 27 januari 2014, 12 (ojusterat), räddningstjänstens, samhällsbyggnadsförvaltningens, teknik- och fastighetsförvaltningens samt kommunledningskontorets årsredovisningar (bokslut) för Kultur- och fritidsutskottet behandlade den 20 januari 2014, 34, årsredovisning (bokslut) 2013 för kultur- och fridsförvaltningen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 27 januari 2014, 12 (ojusterat), Kultur- och fritidsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 23 januari 2014, Kultur- och fritidsutskottets beslut den 20 januari 2014, 34, Kultur- och fritidsförvaltningen, verksamhetsberättelse avseende 2013, Räddningstjänsten, tjänsteskrivelse den 18 januari 2014, Räddningstjänsten, verksamhetsberättelse avseende 2013, Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 20 januari 2014, Samhällsbyggnadsförvaltningen, årsredovisning 2013 den 8 november 2013, Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse skattefinansierad verksamhet den 20 januari 2014, Teknik- och fastighetsförvaltningen, årsredovisning skattefinansierad verksamhet 2013 den 8 november 2013, Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse taxefinansierad verksamhet den 20 januari 2014, Teknik- och fastighetsförvaltningen, årsredovisning taxefinansierad verksamhet 2013 den 8 november 2013, Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 27 januari 2014, Kommunledningskontoret, årsredovisning 2013 den 8 november Kommunstyrelsen beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att godkänna bokslut för 2013 för kommunstyrelsens förvaltningar, exklusive kultur- och fritidsförvaltningen. Kultur- och fritidsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kultur- och fritidsutskottets förslag att godkänna årsredovisningen för kultur- och fritidsförvaltningen. Beslutet ska skickas till KOMMUNLEDNINGSKONTORET 55

56 PROTOKOLL KS ARBETSUTSKOTT (7) KS/2013/ GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNING (BOKSLUT) 2013 FÖR KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGAR, EXKLUSIVE KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Sammanfattning av ärendet Förvaltningscheferna för fyra av kommunstyrelsens fem förvaltningar; räddningstjänsten, samhällsbyggnadsförvaltningen, teknik- och fastighetsförvaltningen samt kommunledningskontoret redovisar sina förvaltningars bokslut för Beslutsunderlag Räddningstjänsten, tjänsteskrivelse den 18 januari 2014, Räddningstjänsten, verksamhetsberättelse avseende 2013, Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 20 januari 2014, Samhällsbyggnadsförvaltningen, årsredovisning 2013 den 8 november 2013, Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse skattefinansierad verksamhet den 20 januari 2014, Teknik- och fastighetsförvaltningen, årsredovisning skattefinansierad verksamhet 2013 den 8 november 2013, Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse taxefinansierad verksamhet den 20 januari 2014, Teknik- och fastighetsförvaltningen, årsredovisning taxefinansierad verksamhet 2013 den 8 november 2013, Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 27 januari 2014, Kommunledningskontoret, årsredovisning 2013 den 8 november Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Péter Kovács (M) föreslår att arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna bokslut för 2013 för kommunstyrelsens förvaltningar, exklusive kultur- och fritidsförvaltningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna bokslut för 2013 för kommunstyrelsens förvaltningar, exklusive kultur- och fritidsförvaltningen. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen SIGNATUR 56

57 57

58 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2013/946 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen föredrar bokslutsrapport för Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens bokslutsrapport 2013 pp-presentation jan Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår arbetsutskottet besluta att godkänn och till kommunstyrelsen överlämna Samhällsbyggnadsförvaltningens bokslutsrapport Kerstin Nilermark Samhällsbyggnadschef TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN 58

59 (7) ÅRSREDOVISNING 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING Ordförande: PETER KOVACS Förvaltningschef: KERSTIN NILERMARK VERKSAMHET/ UPPDRAG Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för översikts- och detaljplanering, kartproduktion och mätning, GIS-verksamhet, bostadsförsörjning och infrastrukturplanering, bevarande av natur- och kulturmiljöer, samt utformningen av offentliga platser, gator och stråk. Genomförandet säkras genom förvaltningens beställarroll gentemot andra förvaltningar. Inom förvaltningen finns också bygglovsavdelningen och miljöavdelningen, där byggnadsnämnden och miljötillsynsnämnden är myndighetsnämnder med ekonomiskt ansvar skilt från den övriga förvaltningen. Fram till den 30 juni ingick även de tekniska avdelningarna VA-, gata/park och markbyggnad samt en administrationsavdelning. Dessa tillhör istället den nya teknik- och fastighetsavdelningen. ÅRETS HÄNDELSER MEDBORGARE Medborgarna välkomnas i förvaltningens gemensamma reception. Interaktiva karttjänster presenteras på kommunens hemsida. Exempel är planöversikten för gällande detaljplaner, fördjupad översiktsplan för Höganäs och Väsby, kartor över kommunens vårdboenden och skolor, samt fria surfzoner i Höganäs kommun. Som underlag för arbetet med översiktsplanen genomfördes under året två viktiga utredningar; klimatanalys avseende stigande hav, erosion, extrema regn och höga grundvattennivåer idag och i framtiden, samt en resvaneundersökning. Spårstudien för sträckan Höganäs Helsingborg har varit utställd. Arbete med kommunomfattande översiktsplan har pågått under året. För att klargöra kommunens intentioner och planer vad gäller bostadsutbyggnad har ett förslag till bostadsförsörjningsprogram sammanställts och varit på remiss. För ett antal viktiga förtätningsprojekt pågår planarbete där främst området för Folkparken och Julivallen innebär ett bostadstillskott i centralorten. För att möjliggöra utveckling av befintliga miljöer har planarbete påbörjats för Mölle hamn, västra Storgatan och området kring Saltglaserat i Höganäs. Även mer strukturbildande planer är på gång med trafikstrategi för Höganäs och en ny stadsgata som binder ihop handelsområdet vid ICA med staden norrut. Här omfattar planarbetet även nya bostäder. Förutom de lagstadgade samråden har samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat med utökad medborgardialog inom flera områden; förändringar i Vikens centrala delar har förankrats i olika intressegrupper i byn och ett parallellt uppdrag, som visar olika förslag till utbyggnad FÖRVALTNING 59

60 2 (7) av området kring den centrala busshållplatsen har analyserats tillsammans med fastighetsägarna, för att ligga till grund för planläggning. Samråd ute på plats där förändringar planeras, också ibland kopplade till promenader i området, har genomförts. Förvaltningen har haft Öppet hus under en höstlördag för att i utställningar och föredragningar visar vad som är på gång. Visionsutställningen Vi planerar för Höganäs framtid har visats under flera höstveckor på biblioteket med korta presentationer i anslutning till de olika skärmarnas innehåll, till exempel Gert Wingård som presenterade Välkommen till Kullabygden, eller Underbart är kort sommarblommor i staden. Serien avslutades med ett miljöseminarium i Tivolihuset. Det miljöstrategiska arbetet fortsätter med kommunens miljömål inom arbetet för nytt miljöprogram. Den nya stadsmiljöavdelningen har tagit fram ett stadsmiljöprogram med riktlinjer för allt arbete i den offentliga miljön. Upprustningen av Sjöcronaparken pågår och har varit på upphandling. Arnbergsplats har färdigställts med nya konstverk, som även är sittmöbler. MEDARBETARE Alla medarbetare har berörts av omorganisationen som trädde i kraft den 1 juli 2013, men som diskuterades under hela våren. Arbetsbelastningen var särskilt stor på ledningsnivå innan den nya organisationen började fungera, men osäkerheten berörde alla medarbetare. En ny avdelning; stadsmiljöavdelningen, bildades vid omorganisationen. Avdelningschef har ännu inte rekryterats, varför arbetssituationen vid den nya avdelningen har känts särskilt besvärande. Ny chef för kart-, mät- och GIS-avdelningen, som samtidigt bytt namn till Geodataavdelningen, började under sommaren. Planavdelningen har varit förstärkt med två extra planarkitekter under året. Alla medarbetare på planavdelningen har fått utbildning i projektledning. För att samla förvaltningen har insatser gjorts för att informera och utbilda i den samlade verksamheten, inklusive bygglov och miljötillsyn. Under regelbundna frukostmöten informeras och diskuteras hela förvaltningens verksamhet, exempelvis enfamiljshuset idag och i framtiden utifrån våra olika ansvarsområden; statistik, bevarandekvaliteter, bygglovslättnade, BIMBY-effekt (build in my backyard), enpersonshushållets boende, förtätning och förändring. Kommunens mål eller enkelt avhjälpta hinder är andra frukostämnen under 45 minuter två gånger i månaden. UTVECKLING Förvaltningen fortsätter att prova nya metoder att genomföra samråd, med bland annat utställningar och planpromenader, även interaktiva, istället för klassiska samrådsmöten. Förvaltningen planerar att tillgängliggöra och publicera mer geografisk information via internet. Förbättrad kvalitet på kartan inom sammanhållen bebyggelse förbereds. Nytt FÖRVALTNING 60

61 3 (7) system för snabbare produktion av nybyggnadskarta är på gång. Turistkartan kommer som karttjänst under Med målsättningen förbättrad service till medborgarna ansöker kommunen om att bilda egen lantmäterienhet från och med Kompetensen finns och det är även ett sätt att möta den ökade konkurrensen på mätsidan. Ett område norr om väg 112, tillika en ny stadsdel enligt fördjupad översiktsplan för Höganäs, har varit föremål för en internationell arkitekttävling, EUROPAN. Tjugofem förslag lämnades in. Vinnande förslag utsågs i december och programarbetet inleds våren SPECIALARE MILJÖ: Klimatanalys som visar ett översiktligt underlag för vilka områden som bör undvikas vid nyexploatering och vilka som kräver en mer detaljerad studie av översvämningsriskerna. Resultatet ger även en bild av områden i befintlig bebyggelse som löper risk att översvämmas idag och i framtiden vid klimatförändringar. Genom förvaltningen deltar kommunen i ett forskningsprojekt Inför hotet om stigande havsnivåer planering och design av ett föränderligt landskap under ledning av institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, samt SLU (statens lantbruksuniversitet), Alnarp. Förvaltningen har deltagit i studieresa till Nederländerna och Tyskland, tillsammans med 16 av Skånes kommuner, samt representanter från region Skåne och Lunds Universitet, anordnad av länsstyrelsen för att lära om översvämningsproblematiken. Medverkande i arbetet Miljöprogram EKONOMISK ANALYS Underskottet på 1,6 mnkr beror på att personalkostnader på 1,1 mnkr inte varit budgeterade. Redan 2012 ändrades ansvarsområdet för en av avdelningscheferna men pengar avsattes inte i budget. En brist på 0,6 mnkr har sedan dess belastat samhällsbyggnadsförvaltningen. Årets ökning av underskottet med drygt 0,3 mnkr beror på tillsättning av ny avdelningschef på geodataavdelningen. Kostnaden försvinner under 2014 genom pensionsavgång. Men även för 2014 saknas det medel för ekologen eftersom löneökning och andra tillkommande kostnader inte finns inom budget (hyra, städ och IT) på 0,15 mnkr. Resterande underskott på 0,5 mnkr härrör från förstudie spårväg, där uppdraget 2011 var att delta i spårstudien tillsammans med Helsingborg, men att ta kostnader för förstudien inom FÖRVALTNING 61

62 4 (7) samhällsbyggnadsförvaltningens budget! Det har inte varit möjligt. Spårstudien kommer att slutföras under 2014 och endast marginella kostnader beräknas tillkomma. Investeringsverksamheten inom förvaltningens ansvarsområde redovisade en positiv avvikelse på 29 mnkr varav exploateringsprojekten stod för 22 mnkr. Sjöcronaparken blev något försenad i projekteringsfasen på grund av omorganisationen. Förfrågningsunderlaget har arbetats om under hösten för att utbyggnaden ska kunna ske etappvis inom den budget som nu återstår och som föreslås flyttas till 2014 (1,4 mnkr). Arbetet med nytt busstorg, vilket redovisas i budget som resecentrum, markarbeten, inväntar ställningstagande rörande resecentrum och en överföring på 1,8 mnkr föreslås. Järnvägsgatans ombyggnad har blivit fördröjd därför att bostadsutbyggnaden inom kvarteret Flora utmed Järnvägsgatan ännu inte påbörjats, med en överföring till nästa år på 2,5 mnkr som följd. Utredning för Storgatans ombyggnad inväntar trafikstrategi som underlag och har inte kunnat påbörjas som planerat. 0,4 mnkr föreslås överföras till 2014, eftersom arbetet nu är igång. Utsmyckning rondeller har påbörjats under 2013 men har ännu inte belastat projektet varför årets1,0 mnkr kommer att behövas För exploateringsprojekten har omorganisationen inneburit att tidplanerna för genomförandet har blivit försenade. Det finns naturligtvis också en stark koppling till den vikande byggmarknaden och svårigheter att hitta exploatörer som ekonomiskt kan fullfölja större projekt. Försening för arbetet med utbyggnad i Viken beror dessutom på förändrade förutsättningar för pågående planarbete, som resulterat i en utökad medborgardialog och därigenom bättre förankring. Ett arbete med området kring busshållplatsen som resulterat i tre förslag till utformning av det centrala området, finns nu för utvärdering, och därefter fortsatt planering. För exploateringsprojektet Viken Södra återstår 1,6 mnkr att flyttas till Området Blossalyckan i Arild har haft en trög projektstart med försening som följd. Arbetet med infrastrukturutbyggnaden påbörjas efter årsskiftet och återstående 8,9 mnkr flyttas till Utbyggnaden av kvarteret Linden med främst parhusen utmed Odengatan har försenats och kommunens ansvar är då inte heller slutfört varför 5,3 mnkr återstår för För kvarteret Lugnet och Vikens Ry redovisas tidigarelagda intäkter på 0,6 respektive 4,5 mnkr. FRAMTIDEN Kommunens attraktionskraft är nära kopplad till goda boendemiljöer och bra kommunikationer. Därför kommer centralorten att ha den största konkurrenskraften, men kommunen ska också satsa på de tre tätorterna Viken, Nyhamnsläge och Jonstorp, för att behålla och utveckla befintlig service. Staden som människors livsmiljö blir allt viktigare. Det kommer att innebära medvetna satsningar på de offentliga rummen. Fysisk planering och planeringen av stadens utemiljö kommer att ske i samverkan och med dem som berörs i utökad dialog. För minskat transportbehov kommer större samordning att krävas mellan bebyggelseutveckling och trafikstruktur. Arbetet för en säkrare och mer effektiv infrastruktur måste identifieras och även inkludera kommunens näringsliv. Spårburen trafik Höganäs Helsingborg kan komma att utvecklas etappvis via bussbanor, men framför allt FÖRVALTNING 62

63 5 (7) måste framtida investeringar förberedas. Kopplingen till befintlig bebyggelse är viktig. För att slopa barriäreffekten måste genomfarterna i de viktigaste samhällena som Viken och Nyhamnsläge byggas om. Det gäller även väg 111 i centralorten som har potential att förändras till stadsgata med nya bostäder i ett centralt läge enligt den fördjupade översiktsplanen för Höganäs! Landsbygden kommer att ha stor betydelse för jordbruksnäringen och livsmedelsförsörjningen. Genom samverkan mellan stad och land med till exempel närproducerade varor från landsbygden kommer besöksnäringen att gynnas. Markanvändningsfrågor med bebyggelseutveckling, VA-utbyggnad och energianvändning, minskat transportbehov och klimatförändringarnas konsekvenser med ökade ytor för dagvattenhantering, kommer att öka i betydelse. Konkurrensen om marken kommer att skärpas. Klimatförändringarna kommer också att innebära stora förebyggande investeringar om inte kostnader för skador som resultat av störtregn eller stigande vatten och stormar med översvämningar, ska bli återkommande. Samordning för mer mångfunktionella ytor måste prioriteras. VERKSAMHETSBERÄTTELSE- MÅLDEL medborgare 1. MÅL Diamant 3. MÅLUPPFYLLELSE 2013 Gott bemötande och god service till medborgaren. Aktivt deltagande i företagslots. Under hösten har samhällsbyggnadsförvaltningen haft Öppet Hus där medborgarna fick del av pågående arbeten och projekt i utställning och korta presentationer. Receptionen har förstärkts med handläggare under de mest besöksintensiva timmarna varje dag. Hemsidan har den mest efterfrågade informationen lättillgänglig som detaljplaner och kommunala tomter. Under hela året har förvaltningen arbetat med utökad medborgardialog, exempelvis inför förändringar i Viken, men också i vanliga detaljplanesamråd med promenad på plats, eller till och med digital promenad. Förvaltningen är starkt involverad i företagslots. Skapa och underhålla ytor för lek, idrott med mera. Skapa mötesplatser för de yngre i det centrala Höganäs. Lekplatsen på Östra vägen Lerberget har byggts om och lekplatsen vid Nyponvägen i Viken har renoverats. Samtliga lekplatser har inventerats och ny prioriteringslista har gjorts för kommande renoveringar utefter behov. FÖRVALTNING 63

64 6 (7) medarbetare utveckling Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan. Chefer ska ges förutsättningar för utbildning och utveckling i sitt ledarskap. Citygruppen; stärka handel och stadskärna, attraktiva mötesplatser med bänkar. Årets stadskärna Bygga ut gång och cykelvägar. Attraktiva badplatser med god service och hög standard. Kommentar: Alla medarbetare har haft medarbetarsamtal där individuell utvecklingsplan ingår. Kommentar: Cheferna deltar i relevant utbildning dels genom HR:avdelningens initiativ, dels genom förvaltningens ledningsgrupp. En ny stadsmiljöavdelning bildades den 1 juli 2013 med ansvar för den offentliga miljön. Under året har en förvaltningsövergripande ledningsgrupp för stadsmiljöfrågor arbetat efter beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige har antagit ett stadsmiljöprogram för Höganäs. Ombyggnad av Arnbergs plats är nästan avslutad. Konstverk som också fungerar som sittmöjlighet, är utplacerade. Detaljplan för västra delen av Storgatan är påbörjad med syfte att underlätta länken Storgatan Köpmansgatan. Ny turistkarta håller på att tas fram. Visionsutställningen i biblioteket har genomförts av förvaltningen. Årlig inventering görs av badplatser tillsammans med entreprenörer, räddningstjänsten och miljöavdelningen. Under våren har upprustning av Vikens havsbad, nya bryggan i Revet samt de nya servicebyggnaderna på Kvickbadet i Höganäs avslutats. Under året har gång- och cykelväg på gamla väg 111 i södra Viken byggts ut och Lilla Banan är ombyggd. = Målet är uppfyllt = Målet är delvis uppfyllt = Målet är inte uppfyllt FÖRVALTNING 64

65 7 (7) VERKSAMHETSBERÄTTELSE- TABELLDEL SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING Ordförande: PETER KOVACS Förvaltningschef: KERSTIN NILERMARK (tkr) BOKSLUT 2012 BUDGET 2013 BOKSLUT 2013 AVVIKELSE Totalt Fysisk planering Exploatering Kommunikationer Gator och vägar Parker Gemensamma funktioner Investeringar - tidsbestämda Investeringr - årsanslag Exploateringsprojekt Drift och underhåll av gator och parker är förda till teknik- och fastighetsförvaltningen sedan 1 juli FÖRVALTNING 65

66 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2013/946 TEKNIK OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN, TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET ÅRSBOKSLUT 2013 Härmed överlämnas Teknik och fastighetsförvaltningens årsbokslut för Den taxefinansierade verksamheten lämnar ett överskott på 4 mnkr, varav 3,5 mnkr härhör till renhållningsverksamheten och 0,5 mnkr till VA-verksamheten. Beslutsunderlag Teknik och fastighetsförvaltningens resultaträkning och investeringsuppföljning Teknik och fastighetsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna Teknik och fastighetsförvaltningens årsbokslut för 2013 Margareta Engkvist Björkenhall Förvaltningschef TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN 66

67 (3) ÅRSREDOVISNING 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNSTYRELSE TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET ORDFÖRANDE: PÉTER KOVÁCS (M) FÖRVALTNINGSCHEF: MARGARETA ENGKVIST-BJÖRKENHALL VERKSAMHETSBERÄTTELSE- TEXTDEL VERKSAMHET/ UPPDRAG Förvaltningen ansvarar för dricksvattnet och för omhändertagande av spill- och dagvatten och även för avfallshanteringen i kommunen. MEDBORGARE Medborgarna i kommunen tycker att de har fått ett gott bemötande och god service inom renhållningsområdet. Detta visas både genom enkäter och genom allmänhetens respons till tjänstemän och politiker. Ett nytt renhållningsfordon har köpts in med högre effektivitet både kapacitets- och miljömässigt än den förra bilen och renhållningstaxan för villakunder har sänkts med ungefär tjugo procent från den 1 juli En ny avfallsplan och renhållningsordning har också antagits. Dag- och spillvattenledningar och vattenledningar i Lerbergsvägen har ersatts med nya ledningar. Vattenledningen i Ingelsträde byaväg har lagts om och samtidigt har sanering av dag- och spillvattenledningarna genomförts. Ett mindre område i östra delen av Gamla Södåkravägen har byggts ut för kommunalt vatten och avlopp. Utbytet av luftarsystem för syresättning i den biologiska reningen på reningsverket blev klart i januari 2014 och beräknas ge goda energibesparingar. MEDARBETARE Alla anställda genomgår hjärt- och lungräddningsutbildning. Chefer, arbetsledare, arbetsplats- och skyddsombud har också möjlighet att gå arbetsmiljöutbildning. Under året har skyddsrond utförts inom renhållningsavdelningen för att säkerställa utrustningens kvalitet. UTVECKLING Utredning om ny påse för att lägga matavfall i pågår. Denna är tänkt att underlätta hanteringen för både kund och renhållningsarbetaren. FÖRVALTNING 67

68 2 (3) Upphandling av utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp utmed Krapperups kyrkoväg kommer att genomföras under våren. Sydvattten AB:s arbete med att förlägga en överföringsledning mellan Gunnestorp och Ängelholm är påbörjad och i samband med det kommer kommunen att genomföra en samförläggning av vattenledningar för att förstärka vattenförsörjningen i de östra delarna av kommunen. Projekteringen av spillvatttenöverföringsledningen från Södra Viken till Höganäs kommer att påbörjas under våren Arbetet med att ta fram en långsiktig vatten och avloppsplan för kommunen kommer att avslutas under SPECIALARE MILJÖ: Renhållning har köpt in en ny renhållningsbil (Euro 5) som har högre kapacitet både volymoch miljömässigt. Biogassamarbetet med Höganäsbolaget beräknas ha gett energibesparingar med omkring 0,4 mnkr. EKONOMISK ANALYS Överskottet inom renhållningen blev 3,5 mnkr. Utav dessa berodde 1,1 mnkr av ändrade avtalsförutsättningar med NSR (Nordvästra Skånes renhållning) som innebär att NSR numera bekostar det trä- och trädgårdsavfall som abonnenterna kostnadsfritt får lämna på återvinningsgården. 0,9 mnkr förklaras av att antalet abonnemang och uthyrning av kärl har ökat i högre utsträckning än beräknat. Överskottet inom vatten och avlopp på 0,5 mnkr berodde dels på att kapitalkostnaderna blev lägre än beräknat dels på att energibesparningarna blev högre än förväntat. Särskilt kan biogassamarbetet med Höganäsbolaget AB lyftas fram där energibesparingarna blev omkring 0,4 mnkr högre än uppskattat. Utfallet på tidsbestämda investeringar visar ett överskott på 8,8 mkr. Detta beror främst på försenad vattendom angående Brännandiket, samt avvaktad projektering på spillvattenledning i södra Viken. Vad gäller överskottet med 0,8 mkr inom de periodiserade anslutningsavgifterna beror detta på att anslutningstakten av nya abonnenter på ledningsnätet varit högre än beräknat. FRAMTIDEN EU-bidrag till ett spännande pilotprojekt kommer att sökas under år Projektet handlar om insprutning av vätska i kärlen vid tömningstillfället för att undvika problem med fluglarver. Den nya överföringsledningen för spillvatten mellan Viken och Höganäs som är en förutsättning för utvecklingen av Viken samhälle kommer att projekteras och påbörjas under Saneringen av vatten- och avloppsledningsnätet som ska minska oönskat vatten till reningsverket kommer att fortsätta. FÖRVALTNING 68

69 3 (3) VERKSAMHETSBERÄTTELSE- MÅLDEL Se skattefinansierad verksamhet. Målen avser båda verksamheterna VERKSAMHETSBERÄTTELSE- TABELLDEL TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET Ordförande: PETER KOVACS (M) Förvaltningschef: MARGARETA ENGKVIST- BJÖRKENHALL (tkr) BOKSLUT 2012 BUDGET 2013 BOKSLUT 2013 AVVIKELSE Totalt Renhållning Vatten och avlopp Investeringar - årsanslag Investeringar - tidsbestämda Anslutningsavgifter FÖRVALTNING 69

70 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2013/946 TEKNIK OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN, SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET ÅRSBOKSLUT 2013 Teknik och fastighetsförvaltningen, skattefinansierad verksamhet överlämnar härmed årsbokslut för Under hösten 2013 drabbades Höganäs kommun av stormarna Simone och Sven med omfattande skador på kommunens anläggningar. I bokslutet finns reserverat 5,5 mnkr för återställning, röjning samt bidrag till föreningar på grund av stormskador. Årets resultat slutade på ett underskott på 6,3 mnkr. Teknik och fastighetsförvaltningen är en ny förvaltning som bildades , varför jämförelse mot 2012 års resultat inte är rättvisande. Beslutsunderlag Förvaltningens resultaträkning och investerinsgredovisning. Teknik och fastighetsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna Teknik och fastighetsförvaltningens årsbokslut för Margareta Engkvist Björkenhall Förvaltningschef TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN 70

71 (7) ÅRSREDOVISNING 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNSTYRELSE TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET ORDFÖRANDE: PÉTER KOVÁCS (M) FÖRVALTNINGSCHEF: MARGARETA ENGKVIST-BJÖRKENHALL VERKSAMHETSBERÄTTELSE- TEXTDEL VERKSAMHET/ UPPDRAG Teknik- och fastighetsförvaltningen bildades den 1 juli genom en sammanslagning av fastighetsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningens avdelningar gata/park, markbyggnad, vatten och avlopp samt administration. Förvaltningsledningen finns i nyrenoverade lokaler i Delfinen. Målsättningen är att ge en god kommunal service, såväl till kommunens invånare som till besökare. Teknik- och fastighetsförvaltningen deltar i kommunens samhällsplanering och ansvarar för gator, parker, lekplatser och stränder, hamnar, renhållning samt vatten- och avloppsförsörjning. Förvaltningen ansvarar också för kommunens interna service inom kost och städ samt förvaltar kommunens fastigheter. ÅRETS HÄNDELSER MEDBORGARE Jonstorpskolan har fått en ny tillbyggnad bestående av ett nytt folkbibliotek, lektionssalar, matsal och kök. Ombyggnad av del av den ursprungliga skolan har också genomförts. Byggnadsarbetet för Höganäs Sportcenter etapp II påbörjades och merparten av fotbollsplanerna har blivit sådda. Byggnationen av den nya förskolan Erik Ruuth pågår. Kvickbadets toalett och omklädningsrum var färdigställda inför badsäsongen. FÖRVALTNING 71

72 2 (7) Ombyggnationer och utökat öppethållande av offentliga toaletter utmed Kullaleden har gjorts. Projektering av Vikvallas nya idrottsplats har påbörjats under hösten. Nästan samtliga kök har börjat erbjuda en alternativrätt. Tillagningen görs till omkring åttio procent från grunden, det vill säga från råvara till färdig maträtt. Vägvisningen förbättrades inför årets turistsäsong. Kullaleden invigdes den 1 juni. Flera gator vid Outletområdet är ombyggda och nyasfalterade. Gatuarbetena efter byggnationen i kvarteren Oden och Balder inklusive Köpmansgatans sista etapp blev klara. Gator kring Höganäs museum har byggts om med stenläggning och trädplantering. En gång- och cykelväg lades på den södra delen av den gamla väg 111 i Viken och delen på Lilla Banan har byggts om. Fyra byavandringar har genomförts under sommaren. En spännande lekplats med planteringar där barnen kan leka har byggts vid ängen i Lerberget mellan Östra vägen och Stubbarpsvägen. En ny badbrygga har lagts vid Revets badplats i Jonstorp. Markytorna runt de nya servicebyggnaderna vid Kvickbadet har gjorts fräscha genom bland annat ny markbeläggning, nya bänkar och en bandyplan. Badplatsen i Viken har fått ny lekutrustning, bänkar och en ny handikappanpassad toalett. För att hantera dagvatten har Ruthsparken byggts om med ett nytt fördröjningsmagasin. I samband med detta gjorde man också parken fin genom nya gångvägar, mötesplatser, woodlandsplantering, vattenspel och en gångbro. Ett tjugotal nya träd och mycket perenner har även planterats framför allt i Höganäs tätort och i Östra Lerberget. Höstens stormar har förorsakat mycket skada i främst de stadsnära naturområdena, på kuststräckan och på badplatserna. Ännu pågår arbetet med att återställa skadorna. MEDARBETARE Sedan den organisatoriska sammanslagningen till teknik- och fastighetsförvaltningen är den tidigare fastighetschefen också förvaltningschef. Med anledning av den utökade förvaltningen för förvaltningschefen kommer en avdelningschef för fastighetsavdelningen, tillika fastighetschef, att anställas. Den organisatoriska förändringen har medfört mycket administrativt arbete för förvaltningsledningen. Måltidsstrategin för kostavdelningen är framtagen och beslutad, vilket medför tydliga mål att arbeta mot. Att alternativrätten ägs av respektive kök ger högre möjlighet till delaktighet för medarbetare. Strävan mot mer tillagat från grunden fortsätter. Rotation inom och mellan köken är påbörjad, vilket skapar både utveckling för den enskilde och verksamheten. FÖRVALTNING 72

73 3 (7) Städverksamheten är konkurrensutsatt och kommunen fick möjlighet att lämna anbud på halva verksamheten. Kommunen själva lämnade lägst anbud och vann denna del. Det innebär att halva verksamheten städas i egen regi och resterande verksamhet på entreprenad. I Jonstorp blev entreprenaden dock avbruten och städas av kommunen. Gata/parkavdelningen har minskats från två tjänster till en eftersom en tjänst har flyttats till stadsmiljöavdelningen inom samhällsbyggnadsförvaltningen, varvid vissa arbetsuppgifter också flyttats dit. Detta har inneburit ökad arbetsbelastning och att vissa arbeten skjutits framåt. Ny medarbetare börjar i februari UTVECKLING För att ytterligare utveckla dialogen mellan fastighetsavdelningen och övriga förvaltningar startades ett nytt koncept med en fastighetsdialog under hösten. Kostavdelningen fortsätter att utveckla verksamheten mot både nationella och lokala mål, som till exempel att laga mer mat från grunden samt få ner matsvinnet. Gata/parkavdelningens kraft kommer fortsättningsvis att läggas på att utveckla driften av park- och naturmark samt förbättra kommunens badplatser och lekplatser. Att trygga och trafiksäkra gator och gång- och cykelvägar tillhör också prioriterade områden. Avdelningen ska också fortsätta att utveckla olika former av samarbeten, bland annat med de skånska och halländska kommuner vi har idag. SPECIALARE MILJÖ: Fastighetsavdelningen har bytt oljepannor till fjärrvärme med pelletseldad panna i några av kommunens fastigheter i Jonstorp. En lågenergiskola har byggt i Jonstorp (extratjocka väggar och fönster, energisnål belysning). Erik Ruths nya förskola är byggd som lågenergihus och som koncepthus (koncepthus=testar och se om fler lika hus ska byggas) med bland annat sedumtak (tak med växter på). Gata/parkavdelningenen har bytt ut gatubelysningen till mindre energikrävande armaturer och borttagning av kvicksilverlamporna pågår och kommer att forceras under Genom fortsatt målmedvetet arbete har matsvinnet ytterligare kunnat minskas framför allt genom bättre planering i själva köken. EKONOMISK ANALYS Underskottet totalt sett inom förvaltningen uppgår till 6,3 mnkr vilket förklaras till stor del av kostnader för stormskador under stormarna Simone och Sven motsvarande 5,5 mnkr. Fysisk planering, gator och vägar samt parker redovisade ett överskott på 0,8 mnkr innan kostnaderna för stormskador (5,5 mnkr) kostnadsfördes, och resultatet vändes till ett underskott på sammanlagt 4,7 mnkr. FÖRVALTNING 73

74 4 (7) Fritidsverksamheten redovisar ett överskott på 0,8 mnkr och näringsliv och bostäder redovisar överskott på 0,9 mnkr. Inom gemensamma funktioner redovisas ett underskott på 2,1 mnkr. Detta förklaras av underskott inom fastighet, städ och markbyggnad. Detta kompenseras till viss del av överskott inom administration. Kostverksamheten redovisar ett underskott på 1,2 mnkr på grund av ej fullt ut budgeterade vikariekostnader samt ej inkomna budgeterade intäkter för personalmåltider. Investeringsverksamheten redovisar totalt sett en positiv avvikelse på 63 mnkr. Under året har följande projekt färdigställts: restaurang Kvickbadet, lokal för förskolas utegrupp i Lerberget, Höganäs Sportcenter etapp I, Kvickbadets toa och dusch, Skördevägen 77 i Lerberget, ombyggnation av Köpmansgatan etapp III samt Outletvägen. Dessa projekt har tillsammans gett ett överskott på 1 mnkr. Pågående projekt som inte slutredovisas 2013 utan fortsätter 2014 utgör cirka 21 mnkr av investeringsverksamhetens överskott. Dessa är bland annat Höganäs Sportcenter etapp II, 7,4 mnkr, utfasning av gatubelysning, 4,0 mnkr, uppgradering av brandlarm, 3,0 mnkr och nybyggnation av förskolan Erik Ruuth, 2,8 mnkr. Vikvalla idrottsplats, tillbyggnad av Solgläntans förskola, och ombyggnad av Norra Hagevägen i Viken. För tillbyggnad av Jonstorpskolan överskeds årets budget med cirka 2 mnkr på grund av att arbetena tidigarelagts, men täcks av nästa års budgeterade medel. Kvickbadets bastu överskred budgeten med 226 tkr. Projekt som inte påbörjats förklarar 33 mnkr av överskottet. Av dessa utgör utbyggnaden av förskola i Nyhamnsläge och ny förskola Brorsbacke med 12 respektive 10 mnkr. Ombyggnaden av väg 1412 förklarar 5 mnkr, ombyggnad av korsningen Jonstorpsvägen/Revavägen 3 mnkr. Ombyggnaden av stadshusets huvudentré och en ny båtuppställningsplats har också flyttats fram och förklarar cirka 4 mnkr. Återstående överskott på 8 mnkr avser mindre projekt som även de överförs till Årsanslagen för investeringar ger ett överskott på 2,1 mnkr, vilket främst förklaras av projektet slutbesiktningar. FRAMTIDEN Omsättningsplanen för förskolor kommer att uppdateras och 5 nya förskolor ska byggas. Energieffektivisering av befintligt fastighetsbestånd intensifieras och nya byggprojekt ska energioptimeras. Arbetet med övertagandet av huvudmannaskapet för kommunens vägföreningar fortsätter. Även fortsatt satsning på kommunens prioriterade badplatser med särskild satsning på Kvickbadet med särskild fokus på tillgänglighet planeras. Från och med 1 januari 2014 kommer resterande kommunala kök att föras över till kostavdelningen vilket innebär att samtliga kommunala kök kommer att finns inom kostavdelningen. Avdelningen kommer att fortsätta utveckla kommunens matlagning, livsmedelsupphandling och sin organisation inom hela kostavdelningen. FÖRVALTNING 74

75 5 (7) VERKSAMHETSBERÄTTELSE- MÅLDEL medborgare 1. MÅL Diamant 3. MÅLUPPFYLLELSE 2013 Vi ska bygga och förvalta ändamålsenliga lokaler och sätta hyresgästernas önskemål i fokus. Skapa och underhålla lokaler och anläggningar så att även yngre anser dessa vara tilltalande Minst en gång per år sker en dialog med hyresgästen. Nytt koncept med fastighetsdialog har startat under hösten. Enligt avstämning med verksamheter och brukare bedöms att målet är uppfyllt. medarbetare utveckling Alla medarbetare ska ha medarbetarsamtal. Samtliga chefer ska ges kontinuerlig utbildning i sitt ledarskap. Nytt samarbete med AB Höganäshem vad avser energioptimering. Förvalta attraktiva offentliga toaletter. Medarbetarsamtal har genomförts med all personal under året. Chefer har erbjudits ledarskapsutbildning under året. Samarbete i form av gemensam uppkoppling med gemensamt nätverk av övervakning och styrning av fjärrvärmeanläggningar har påbörjats. Ökad satsning på offentliga toaletter med ny- och ombyggnationer samt utökat öppethållande längs med Kullaleden har skett. = Målet är uppfyllt = Målet är delvis uppfyllt FÖRVALTNING 75

76 6 (7) = Målet är inte uppfyllt VERKSAMHETSBERÄTTELSE- TABELLDEL TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Ordförande: PÉTER KOVÁCS (M) Förvaltningschef: MARGARETA ENGKVIST-BJÖRKENHALL (tkr) BOKSLUT 2012* BUDGET 2013 BOKSLUT 2013 AVVIKELSE Totalt Fysisk planering Gator och vägar Parker Exploatering Fritidsverksamhet Näringsliv och bostäder Gemensamma funktioner Kostverksamhet Investeringar - tidsbestämda Investeringar - årsanslag * Jämförelsetalen 2012 avser dåvande Fastighetsförvaltningen. Verksamhetsområdena Gator och vägar samt Parker redovisades i dåvarande Samhällsbyggnadsförvaltningen. FÖRVALTNING 76

77 7 (7) Verksamhetsområdet Kost redovisades på motsvarande sätt inom Socialförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Kommunledningskontoret. FÖRVALTNING 77

78 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN KS/2013/946 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGENS BOKSLUT 2013 Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsförvaltningen föredrar bokslutsrapport för Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningen bokslutsrapport för 2013 Powerpointpresentation den 20 januari Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår kultur- och fritidsutskottet besluta att godkänna och till kommunstyrelsen överlämna kultur- och fritidsförvaltningen bokslutsrapport Anneli Sjöborg Kultur- och fritidschef KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 78

79 1 (3) VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHET/ UPPDRAG Kultur- och fritidsverksamheten ansvarar för kommunens biblioteksverksamhet, Höganäs Sportcenter och kultursamordning. Utöver detta ansvarar förvaltningen för inköp av offentlig konst, stöd och service till föreningar, studieförbund och allmänhet. ÅRETS HÄNDELSER MEDBORGARE Kultur och fritidsförvaltningen arbetar för att erbjuda ett kultur- och fritidsutbud med stor mångfald, kvalitet och nytänkande för alla åldrar och enskilda. Under året har ca 200 arrangemang genomförts. Nya arrangemang och samarbeten har gjorts med t ex Hovturnén, Skateföreningen, CineSkåne, Keramiskt Center och Skåneidrotten. Vidare fortsätter förvaltningen med att skapa förutsättningar för att föreningar, barn och ungdomar ska få förbättrad tillgänglighet till lokaler, anläggningar och planer. Under året har fem nya föreningar etablerats. Kommunens första mer-öppna bibliotek invigdes i Jonstorp i oktober. Utsmyckning av Arnbergs plats har påbörjats under året. MEDARBETARE Utvecklingsinsatser för personalen bedrivs såväl enskilt som i grupp. Arbetet med Det goda värdskapet fortsätter för att varje besök på våra verksamheter ska bli en upplevelse. För att alla medarbetare ska ha utbildning i grundläggande brandskydd och HLR har särskilda utbildningsinsatser gjorts under UTVECKLING Idrottsligt har många föreningar nått fina resultat under året; Höganäs Bollklubb har avancerat till division 2, Höganäs Basket har avancerat till Basketettan, Höganäs Bowling spelar i division 1 och Höganäs Gymnastikförening erhöll brons i Nordiska Mästerskap i truppgymnastik i Odense. Dessa framgångar beror sannolikt på satsningen på Höganäs Sportcenter som har medfört utökade träningstider, som i sin tur innebär utvecklingsmöjligheter för såväl bredd som elit. Biblioteksverksamheten har under våren implementerat RFID-teknik på samtliga bibliotek (digitalt identifieringssystem). Den 12 oktober sken solen över Höganäs när kommunen firade att befolkningsmålet invånare hade uppnåtts. Dagen firades bl a med invigningar av Jonstorps nya skola och bibliotek, Kvickbadhuset, Köpmansgatan och festligheter över hela kommunen. Arrangemang som Filmdagar och Keramikdagar, då även Höganäs kommuns första keramikstipendium delades ut, skedde under hösten. FÖRVALTNING Höganäs kommunen@hoganas.se 79

80 2 (3) EKONOMISK ANALYS Årets resultat visar ett överskott på 150 tkr som främst beror på färre bidragsansökningar. Kultur- och fritidstutskottets anslag för investeringar uppgår till 0,8 mnkr per år. Under året har investeringar gjorts i RFID-teknik inom biblioteksverksamheten samt ny barnlekdel och värmeväxlare på Höganäs Sportcenter. FRAMTIDEN Befolkningsutvecklingen kommer att innebära en ökning av antalet barn och invånare i aktiva åldrar under de närmaste åren. Detta ställer ökade krav på en meningsfull fritid och en variation av mötesplatser. I augusti 2014 kommer Höganäs Sportcenter etapp II färdigställas. Detta innebär att kommunens fotbollsföreningar får en ny huvudarena. Sportcentret får även friidrott, parkour och boule och kommer att bli Skånes mest kompletta sportcenter. De framtida satsningarna på att utveckla Vikvallas, Jonstorps och Nyhamnsläges idrottsplatser kommer att fortsätta. Planeringen för den framtida biblioteksverksamheten samt Sagabiografen fortskrider under Medborgare Medarbetare 1. MÅL Diamant 3. MÅLUPPFYLLELSE 2013 Sprida kultur- och fritidsutbud genom att erbjuda digitala och virtuella möjligheter såsom digital bio och sociala medier, evenemang och utställningar. Barn mellan 7-20 år ska delta i föreningsliv eller kulturverksamhet Alla medarbetare ska ha medarbetarsamtal. Samtliga chefer ska ges förutsättningar för utbildning och utveckling i sitt ledarskap. Över 200 arrangemang har genomförts under året. Antalet digitala visningar uppgår till nästan 95 %. Föreningslivet har lika hög statistik och verksamhet som De nya konstgräsplanerna tillsammans med skateparken skapar hela tiden nya aktiviteter Samtliga medarbetare har haft medarbetarsamtal och är skriftligt dokumenterade. Samtliga chefer har kompetensutvecklat sig inom arbetsrätt och brandskydd. FÖRVALTNING Höganäs kommunen@hoganas.se 80

81 3 (3) Utveckling Vi ska verka för att etablera nya samverkansområden med föreningsliv, privata och offentliga aktörer. Vi ska verka för att stärka Höganäs som keramiskt centrum. Nya samarbeten har initierats med Hovturnén, Skateföreningen, CineSkåne, Keramiskt Center och Skåneidrotten. Gemensamma aktiviteter med keramiknäringen har initierats; planering av rondellutsmyckning i keramik och en ny keramikfolder har påbörjats. VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ordförande: Péter Kovács Förvaltningschef: Anneli Sjöborg (tkr) BOKSLUT 2012 BUDGET 2013 BOKSLUT 2013 AVVIKELSE Totalt Verksamhetsområde Verksamhetsområde Årsanslag FÖRVALTNING Höganäs kommunen@hoganas.se 81