Brändö. gymnasium. Träning för livet. Studieguide & kalender TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING >

Transkript

1 Brändö gymnasium Träning för liet Studieguide & kalender TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING >

2 Brändö gymnasium Namn Telefon Epost Adress Studieguide Brändö gymnasium 2015 Namnsdagar och daglistor: Helsingfors uniersitets almanacksbyrå Grafisk design: MAO Design Omslagsbild: Samuel Rosas Tryckeri: Nord Print, Helsingfors Upplaga 500 Om betalkortet försinner In case of... Allmänt nödnummer 112 Polisen 112 Giftinformationscentralen TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING > 3

3 6 Innehåll 120 Positioner må 12 Veckokalender runt. Okänd ti on to fr Tyngdpunktsområden Delaktighet, ansar, nyfikenhet och glädje Träning för liet Idrottslinjen 112 Studiehandledning Var hittar jag sar på mina frågor? LÖRDAG SÖNDAG VECKA 33 Marita, Marianne, Molly Jaana, Marjatta, Marjo Positioner och läsordningar 6 Lästider, datum och samlingar 8 Terminer och lo 8 Gruppmöte / Samling 8 Proecka 8 Förnyat förhör, FF 8 Höjningstent, HT 8 Resor & projekt 9 Årskalender och Veckokalender Skolans erksamhetsidé 110 Fyra grundstenar 110 Brändö gymnasium en älmånde och älkomnande skola 110 Delaktighet, ansar, nyfikenhet och glädje Träning för liet 111 Idrottslinjen id Brändö gymnasium 111 Studiehandledning och eleård 112 Studiehandledare 112 Gruppledare 112 Tutorer 112 Kurator 112 Skolhälsoårdare 112 Psykiatrisk sjuksköterska 112 Speciallärare 112 Läs- och skrisårigheter 113 Ämneslärare 113 Rektor och biträdande rektor 113 Eleårdsgrupp 113 Moddamöten 114 Studiestöd 114 Elekåren 114 Information, kommunikation och teknik 115 BYOD, Bring your own deice 115 Skolans bärbara datorer 115 Libre Office 116 IKT-tjänster på internet 116 Wilma 116 Fronter 116 Office GoogleDrie 117 Brändöbloggen 117 Facebook-sida 117 Studier utanför 118 Studier id källslinjen i Tölö 118 B-finska 118 Distansstudier: Vasa senska aftonläroerk 118 Utbytesstuderande 118 Att fotografera 119 Regler 120 Ordningsregler 120 Luntning och plagiat 122 Anändning och publicering a fotografier 122 Näraro och frånaro 122 Näraroplikt 122 Anhållan om frånaro 122 Regler för frånaro 122 Giltig frånaro 122 Ogiltig frånaro 123 Frånaro under proecka 123 Förseningar 124 När du är sjuk 124 När du är sjuk id pro 124 Förnyat förhör (FF) 124 Bedömningen 126 Obedömd kurs 126 Abruten kurs 126 Underkänd kurs 126 Rätt att höja ett godkänt kursitsord 126 Studiestopp 127 Själstudier 127 Fullgörande a studierna 127 Anhållan om ny bedömning och rättelseyrkan 128 Agångsbetyg 128 Studentexamen 129 Studentexamensdatumen 130 Anmälan till studentexamen 131 Läkarintyg och intyg öer läs- och skrisårigheter 132 Sjukdom under skriningsdag 133 Studentexamensbetyget 133 Vitsorden och de poängtal de motsarar Att ta om ett pro 134 Bedömningen 134 Kontrollbedömning Kompensation Råd och regler 135 Fusk och brott mot examensordningen 139 Kursal och studieplan Kursordning Kursbricka Kursöersikt och skolböcker 144 Basgrupper och tutorer 154 Frånarouppföljning 170 Lärarnas kontaktuppgifter 174 Direktionen och skolföreningen 176 Skolans kontaktuppgifter 177 Regler Vad ska jag göra om jag är sjuk? Kursal Studentexamen Råd och regler för studentexamen. Anänd tabellen på högra sidan för att kontinuerligt kunna framsteg under läsåret. Förhandsal och kursal Det är i synnerhet iktigt att anända tabellen inför förhan Då kan du kryssa öer de kurser du redan alagt och ringa följande läsår Då är du bättre beredd att föra in di Kursalet sker i april. 140 Kursal och studieplan Min studieplan År 1: kurser Ekholm Carita År 2: kurser Ekrem Leif År 3: kurser Englund Joakim Alla år sammanlagt Forsell Sandra Lärarnas Kontaktuppgifter Förklarningar till koderna i kurs als 1 Aläggs första året 12 Aläggs 1:a eller 2:a året 2 Aläggs 2:a året 234 Aläggs 2:a, 3:e eller 4:e året 3 Aläggs 3:e året obligatoriska fördjupa 4 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 STUDIEPLANERING Studieplan I talongen nedan kan du fylla i antalet kurser du alagt kurser du ska älja per år. Kom ihåg att du ska ha åtmins kurser (beroende på om du läser kort eller lång matemat 10 fördjupade kurser. Lärare och persona Forsman Jonas Frisk Elisabeth Grimm-Sahn Tina Gyllenberg Triin Ijäs Michaela Ikäheimonen Patrick Jattu Sofia ¹ Kaslin Sofia Koskelo Eea-Maija Lasén Hillei Lassus-Utriainen Harriet Lindroos Soleig Munter Jonas Mustonen Jari Nyholm Mikael Nordberg Hélène (helene.nordberg@pp1 Nystedt Staffan a (

4 Positioner & läsordningar må ti on pos 4 p 5 p 6 pos 5 pos 7* to fr pos Period må ti on to fr * pos 1 L GM pos 2 pos 7* pos 3 U pos 7* pos 8 p 1 pos 6 N pos 3 p 2 pos 2 C pos 1 pos 4 pos 6 H p 3 p GM * 7* Period må ti on to fr * 5 Period må ti on to fr * GM 2 7* GM 2 7* * 7* Period må ti on to fr * 5 Period må ti on to fr * 5 MINA LÄSORDNINGAR GM * 7* * Position 7, schema enligt lärarens instruktioner GM * 7* udda eckor jämna eckor < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 7

5 LÄSTIDER, DATUM OCH SAMLINGAR Terminer och lo Höstterminen (ons) (fre) Höstloet (tors) (fre) Julloet (lör) (ons) Vårterminen (tor) (lör) Sportloet (lör) (sön) Gruppmöte / Samling Praktiskt taget arje måndag har i gruppmöte eller samling kl Varje studerande hör till en grupp och har en gruppledare. Under gruppmötena ges iktig information och någon aktuell fråga diskuteras. Näraro id gruppmötena och samlingarna är obligatorisk. Om någon är frånarande t.ex. på grund a sjukdom måste han själ ta reda på ilken information som har getts. Proecka Perioderna aslutas med en proecka. Varje position har sin egen prodag. Proen skris på förmiddagen kl Du måste sitta i prosalen minst en timme, men i rekommenderar att du utnyttjar tiden till fullo för att garantera bästa möjliga resultat. Under proeckan har du en kortare matrast kl Efter lunchen har du den sista lektionen i ämnet som du skrier pro i följande morgon. Tiden efter kl är resererad för själständig proläsning. Förnyat förhör FF Förnyat förhör hålls efter en period. Du kan delta i förnyat förhör om du t.ex. arit sjuk under ett pro eller om du fått underkänt betyg för kursen. Anmälningen sker ia Wilma. Se mer i asnittet om bedömning. Höjningstent HT Du kan försöka höja ett godkänt kursitsord på höjningstenterna, som ordnas tå gånger under läsåret. I period 2 kan du höja kursitsord från perioderna 5 och 1. På höjningstenten i period 5 kan du höja kursitsord från perioderna 2, 3 och 4. Abiturienterna har dessutom en egen höjningstent i period 3. Anmälan sker direkt till ämnesläraren tå eckor före höjningstentamen. Resor & projekt Lägerskolor ordnas för nybörjargrupperna i Enäseppä i augusti. Kursen Friluftsli lär deltagarna att klara sig i skog och mark. Kursen innefattar också ett förlängt eckoslut hösten Kursen Förintelsen ett historiskt undantag kombinerad med studieresa åren 2016 till Polen och Tyskland är ett gemensamt projekt med Tölö gymnasium. EU-resa ordnas i samband med samhällslärakurs 4 under åren Kursen i utförsåkning är ett samarbetsprojekt med Mäkelänrinteen lukio Märsky och genomförs åren Kurssamarbete och laborationer med institutionerna för matematik, fysik och kemi id Helsingfors uniersitet fortsätter. Moddamöten kommer att hållas ett par gånger per termin. Vi hjälper stude ran dena att bearbeta sina texter och stödjer dem i skriprocessen. Tutorlägerskola för bliande tutorer är ett samarbetsprojekt med Mäkelänrinteen lukio Märsky och den genomförs åren < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 9

6 Läsåret Läsåret Augusti 2015 December 2015 April 2016 Augusti 2016 December 2016 April September 2015 Januari 2016 Maj 2016 September 2016 Januari 2017 Maj Oktober 2015 Februari 2016 Juni 2016 Oktober 2016 Februari 2017 Juni Noember 2015 Mars 2016 Juli 2016 Noember 2016 Mars 2017 Juli 2017 ÅRSKALENDER < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 11

7 kalendern kommer in här sid kalendern kommer in här sid < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 13

8 SKOLANS VERKSAMHET Skolans erksamhetsidé Inlärningen är en lislång process. Grundförutsättningen för en studerandes framgångsrika inlärningsprocess i gymnasiet är att han har goda studieanor, grundkunskaper och arbetsmoral. Grundkunskaper i alla ämnen är iktiga. Då studeranden har grundkunskaper kan han erhålla fördjupad och tillämpad kunskap. Både bredd och djup inom ett isst ämnesområde behös för att studeranden ska uppnå målet att bli medeten om underliggande strukturer och se större sammanhang. Studium betyder ansträngning. Faktorer som påerkar lärarnas möjligheter att skapa rum för inlärning (= under isning) är dels de ekonomiska resurserna som påerkar gruppstorlekar och dels de tidsmässiga resurserna som påerkar arbetstakten. Den enskilda studeranden påerkas a miljömässiga, emotionella, kognitia, sociala och fysiska faktorer. Fyra grundstenar Verksamhetskulturen i Brändö gymnasium bygger på: 1. alla ämnens lika ärde 2. kunskap och innehåll - själens bildning 3. öppet diskussionsklimat och öppen dialog 4. respekt för olikhet Brändö gymnasium en älmånde och älkomnande skola Delaktighet, ansar, nyfikenhet och glädje Alla, både lärare och studerande samt personal respekteras för dem de är. Studerandena uppmuntras att ara delaktiga i år erksamhet, bland annat genom att föra en akti och öppen kommunikation med rektor, biträdande rektor, lärare och örig personal. Vi hoppas att alla tar ansar för sina studier, samtidigt som de med nyfikenhet och glädje tar sig an olika utmaningar i skolardagen. Det här läsåret kommer i att betona ansar både i årt ardagsarbete och i andra sammanhang. Alla ska ta ansar för sig själa och för de andra som jobbar i skolan, så att i tillsammans skapar en god och inspirerande inlärningsmiljö. För att moterka den splittring och anonymitet, ilket det årskurslösa gymnasiet lätt kan leda till satsar skolan mycket starkt på studiehandledningen. Studiehandledaren, gruppledaren, tutorerna, kuratorn, hälsoårdaren, arje ämneslärare, rektor och biträdande rektor arbetar alla för att handleda studerandena i studierna. Vi försöker uppmärksamma alla studerande indiiduellt och skapa en trygg inlärningsmiljö. Vi ill att alla ska må bra i sin ardag, i år skolmiljö. Träning för liet Träning för liet har för oss en bredare betydelse, där både hjärnan, hjärtat, kroppen och själen får träning. Vi ger alla studerande en möjlighet att äxa både psykiskt och fysiskt. Vi skapar intellektuella lärmiljöer, där studerandena ökar sin kunskap och utecklar djup och idd i tänkandet. I år skola har seriösa idrottare en möjlighet att uteckla sin idrottsliga karriär samtidigt som de får god utbildning. Alla studerande som är intresserade a idrott och ill upprätthålla och förbättra sin fysiska kondition erbjuds flera specialkurser. Idrottslinjen id Brändö gymnasium Brändö gymnasium har sedan år 1986 arit ett idrottsprofilerat gymnasium. Brändö gymnasium erbjuder toppidrottare en möjlighet att kombinera sitt idrottande med gymnasiestudier genom en flexibel skolgång. Till idrottslinjen antas 15 studerande per år. Brändö gymnasium har ett mycket nära samarbete med det finska idrottsgymnasiet Mäkelänrinteen lukio, ilket möjliggör att toppidrottare i de flesta idrottsgrenar kan delta i träning där. Brändös andra samarbetspartner är alla skolor och grenförbund som hör till huudstadsregionens idrottsakademi Urhea och en del andra föreningar. Brändö gymnasium är med i idrottsakademin Huudstadsregionens idrottsakademi Urhea är ett samarbetsnäterk mellan Olympiska kommittén, skolor på andra stadiet, högskolor, grenförbund och öriga sericefunktioner. Studerande på idrottslinjen hör till Huudstadsregionens idrottsakademi och kan därmed anända dess förmåner. Till idrottarnas stödfunktioner hör bl.a. idrottsläkartjänster, fysioterapi och psykisk träning. Skolåret Skolåret omfattar 38 arbetseckor och är uppdelat i fem arbetsperioder. Varje period består a ungefär sju eckor och arje period har sin egen arbetsordning. Varje period slutar med prodagar och proutgining. Årskurslöshet Årskurslöshet innebär att du själ kan bestämma din studietakt. Du kan själ älja när du läser dina kurser. Naturligtis är du beroende a kursordningen och kursutbudet i skolan. Årskurslösheten förutsätter att du är motierad, målmedeten och att du noggrant planerar ditt studieprogram på lång sikt. Årskurslösheten innebär att det inte längre finns klasser, utan alla studerande är indelade i grupper beroende på ilket år de börjat skolan, t.ex. 13/I eller grupp 14/II. Du kan studera mellan tå och fyra år. Period Skolåret är indelat i fem perioder. Period I Period II Period III Period IV Period V Varje period har sitt eget schema och sin egen arbetsordning. Position Läsordningen består a olika positioner (1 8). I praktiken innebär det att arbetseckan är indelad i positioner, i ilka kurserna är placerade. Du kan inte älja tå kurser ur samma position för de kolliderar med arandra, eftersom de går under samma tider. Kurs Innehållet, lärostoffet, i ett ämne är uppdelat i kurser. Modersmålet har t.ex. 6 obligatoriska kurser, ar och en med sitt speciella innehåll. En kurs består a 38 lektioner, men i praktiken blir det ofta endast ca 30, eftersom prodagar och alla andra aktiiteter i skolan äter upp en del lektioner. 110 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 111

9 STUDIEHANDLEDNING Studiehandledning och eleård Studiehandledare Studiehandledare Pia Winell hjälper dig med ditt studieprogram och ger dig också yrkesägledning. Hon har sitt rum i närheten a musiksalen och hon är anträffbar kl Du kan också kontakta henne ia Wilma. Pia har en stor arbetsbörda med ca 400 studerande, som alla i olika skeden behöer hennes hjälp. Carita Ekholm är studiehandledare för idrottslinjens studerande. Hon hjälper dig med kursplanering och kursändringar. Carita sitter i rummet mittemot skolhälsoårdaren. Spara de iktiga papper du får, betygsblanketter, dina studieprogram och kursal os. i en pärm för iktiga handlingar. Varje periodrapport måste sparas. Något itsord kan försinna i administrationsprogrammet och då måste du kunna isa att du haft en iss kurs. På programmet wilma.edu. hel.fi kan du också på nätet se dina itsord förutsatt att du fått lösenord till programmet från skolan. Gruppledare Gruppledaren motsarar en klassföreståndare. Ni träffas på gruppmötena. Dessutom har gruppledaren arje år ett s.k. minisamtal med dig, då ni diskuterar skolgången, intressen os. Tutorer Tutorerna är andra årets studerande som hjälper dig att landa i gymnasieardagen. Kurator Skolan har en egen kurator Nea Anner, som du kan ända dig till om du ill ha råd, behöer diskutera med för att reda ut frågor som oroar dig eller om du har andra sårigheter. Kontakta henne och be om tid för ett möte. Skolan samarbetar bl.a. med Senska familjerådginingen och Folkhälsans tonårspoliklinik när studerande har problem a något slag. Skolhälsoårdare Skolans hälsoårdare, Pamela Hakulinen och skolans läkare sköter rutinkontroller, accinerar, tar hand om akuta olycksfall, skrier ut remisser os. Skolhälsoårdaren har sin mottagning bredid Pias rum. Du har rätt till agiftsfria läkar- och hälsoårdsbesök i skolan och läkarintyg för armén och körkort. Tandården sköts också kommunalt. Psykiatrisk sjuksköterska Vid beho kan du också kontakta psykiatrisk sjuksköterska. Hon har hand om alla senskspråkiga gymnasiers studerande. På onsdag har hon mottagning i Tölö. Telefon: Speciallärare De senska gymnasiernas gemensamma speciallärare är Elisabeth Frisk. Henne kan du kontakta om du ill testas för läs- och skrisårigheter, diskutera inlärningssårigheter och få stöd och hjälp med skolarbetet. Hon ansarar också för kursen SH 21. Läs- och skrisårigheter Om du misstänker att du har läs- och skrisårigheter eller om de redan har upptäckts i grundskolan bör du genast meddela rektor. En undersökning och ett test ska helst utföras under gymnasietiden. Kontakta år speciallärare. Vår skola erbjuder en kurs för studerande med läs- och skrisårigheter, SH 21. Läs- och skrisårigheter kan beaktas i studentexamen. Intyget skickas till studentexamensnämnden ia skolan då du anmäler dig första gången till studentexamen. Ämneslärare Vid beho ger ämneslärarna stödunderisning i sina respektie ämnen. Modersmålslärarna hjälper dig, om du ber om hjälp, i synnerhet inför studentskriningarna. Rektor och biträdande rektor Skolans rektor Mikael (Mike) Nyholm och biträdande rektor, Harriet (Haje) Lassus-Utriainen, finns också till hands. Kom och diskutera, fråga, föreslå eller be om hjälp. Rektorskansliets dörr brukar ara öppen alla dagar från kl. 9. Eleårdsgrupp Kurator Nea Anner, Studiehandledare Pia Winell, Studiehandledare för idrottslinjen Carita Ekholm, Hälsoårdare Pamela Hakulinen, Speciallärare Elisabeth Frisk, Rektor Mikael (Mike) Nyholm, Biträdande rektor Harriet (Haje) Lassus-Utriainen, Kurser id andra läroinrättningar Du har också möjlighet att älja kurser id andra läroinrättningar. Gymnasiekurser på distans kan läsas id Vasa senska aftonläroerk. Rektor och studiehandledare agör i samråd med ämnesläraren ilka kurser som har tagits på annat håll som kan fogas till ditt slutbetyg. Se bedömningsdelen. Språkprogram Vi läser finska som A-språk, engelska som A- och B-språk, tyska som A-språk och som B2- och B3-språk, franska som B2- och B3-språk samt spanska som B3-språk, nybörjarspråk. (B2-språken har du börjat läsa i högstadiet och B3-språken börjar du läsa i gymnasiet.) Konstämnena Till konstämnena räknas musik och bildkonst. Du bör älja minst tre kurser, och minst en kurs a artdera ämnet, t.ex. en kurs musik och tå kurser bildkonst eller ice ersa. Obligatoriska kurser De obligatoriska kurserna i de olika ämnena läses a alla studerande och de är gemensamma för alla gymnasier. De obligatoriska kurserna är 47 (51 om man läser lång matematik) till antalet. De fördjupade kurserna liksom de s.k. tillämpade kurserna är alfria. Du måste ha minst tio (10) fördjupade kurser innan du kan få ditt agångsbetyg. I tyska B, franska B och engelska B finns bara fördjupade och tilllämpade kurser. De fördjupade kurserna är desamma i hela landet och proen i studentexamen baserar sig på dem och på de obligatoriska kurserna. Tillämpade kurser (kurserna 20-) De tillämpade kurserna är alfria kurser. De är numrerade från 20 uppåt. De är skolans egna kurser. Alla tillämpade kurser går inte arje år. De tilllämpade kurserna måste ara godkända för att räknas med i kursprogrammet. 112 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 113

10 STUDIESTÖD OCH IKT Moddamöten Vi erbjuder moddamöten ett par gånger per termin. Under träffarna hjälper modersmålslärarna dig att bearbeta och uteckla dina texter i t.ex. modersmål och litteratur (essäer eller textkompetens sar) eller i olika realämnen (essäsar). Vi hjälper dig t.ex. att strukturera texten, fördjupa resone manget och att anända lämpligt språk. Studiestöd Studerande som a ekonomiska skäl har sårt att köpa skolböcker eller teknisk utrustning som underisningen kräer kan ansöka om skolans studie stöd eller beiljas rätt att få låna skolböcker ia skolan. Du kan anhålla om skolans studiestöd enligt anisningarna här och om du ill låna läromedel ska du kontakta skolsekreteraren. Studiestöd ia Studiefonden Studerande id Brändö gymnasium kan ansöka om ett studiestödsstipendium från skolan. Ansökan riktas till skolans rektor och den ska ara fritt formulerad och motieras äl och förses med kontaktuppgifter till en person som kan bestyrka ansökan eller ge tilläggsuppgifter. Ansökningarna behandlas konfidentiellt a rektor med ledningsgrupp som också besluter om studiestödet och summan. De som erhållit stipendiet kontaktas personligen ecka 39. Ansökningstiden går ut Studiestöd ia FPA Om du fyllt 17 år kan du ansöka om statens studiestöd ia FPA. Studiestödet kan bestå a studiepenning, bostadsbidrag och statsgaranti för studielån. Föräldrarnas och dina egna inkomster inerkar på beiljandet a studiestödet. Ansökningsblanketter finns på skolans kansli eller på FPA:s webbsidor. Elekåren Studerandena i gymnasiet bildar skolans elekår. Elekåren beakar de studerandenas intressen och rättigheter. Elekåren sträar efter att främja trisel och demokratisk gemenskap i skolan. EK informerar om erksamheten på gruppsamlingarna. Elekåren jobbar för att i alla ska trias i årt skolhus. Vid arje lärarmöte är minst tå styrelsemedlemmar med för att de studerandenas röst också ska höras i lärarrummet. EK sträar efter att få studerandenas röst hörd äen i andra arbetsgrupper. Styrelsen fortsätter att upprätthålla elekårens rum på Fronter. Som motikt till den tunga skolardagen ordnar elekåren eenemang som gör skolgången treligare för studerandena och lärarkåren. EK ill främja gemenskapen och Brändöandan. Under läsåret kommer elekåren bl.a. att ordna julglögg, eleforum, konsternas käll och stadsorientering. Elekåren kommer att ha representanter på plats id Krutexpo och ERIK. Den demokratiska gemenskapen i skolan fortsätter att ara i fokus för elekårens erksamhet. Kom med och påerka! Ställ upp i EK-styrelsealet och direktionsalet i höst! Information, kommunikation och teknik BYOD, Bring your own deice I Brändö gymnasium jobbar i med ett öppet trådlöst näterk (ecampusnet). Eftersom studentexamen fr.o.m. hösten 2016 delis skris med hjälp a datorer, är det a största ikt att i änjer oss id tekniken. Vår och hela stadens princip är att alla första och andra årets studerande utrustar sig med en egen bärbar dator, inte med pekplatta. Pekplattan har sina begränsningar då det gäller att effektit producera text, bild och grafik. Dessutom kan pekplattor inte anändas i studentproet. Abiturienter uppmuntras att ta med egen dator eller pekplatta på lektionerna. Det kräs inte en maskin med högsta prestanda, men med datorn ska du kunna skria och redigera text och bild, producera grafik, göra matematiska beräkningar samt jobba på internet öer öppet trådlöst näterk. För den som inte har möjlighet att utrusta sig själ med en egen dator finns det möjlighet att ansöka om studiestöd för datorköp. Närmare information om detta hittar du under Studiestöd på föregående sida. Skolans bärbara datorer Skolans bärbara datorer får endast anändas för skolarbete och de ska återlämnas direkt efter lektionen. På skolans datorer får inga filer sparas lokalt. Du ansarar för utrustningen ända tills den är returnerad. Meddela läraren ifall du märker något fel på datorn. Det sammanlagda antalet kurser För att du ska kunna få ditt agångsbetyg och dimitteras, ds. bli student, måste du ha sammanlagt minst 75 kurser. Läromedel I gymnasiet ansarar du själ för inköp a läromedel. Det lönar sig att kolla upp skolbokstorget för begagnade läromedel på Studerande brukar också annonsera om begagnande skolböcker på skolans anslagstala id trappan ner till nedre aulan. Läromedel kan också id beho lånas a skolsekreteraren. Materialagift Skolan uppbär en agift på 25 euro som täcker kostnaderna för studieguide-kalendern och kompendier som anänds som läromedel under issa kurser i språk och modersmål. Skåp Du kan få tillgång till ett skåp, som du eentuellt delar med en annan studerande. Fråga grupphandledaren. Skolresor Huudstadsregionens städer och kommuner samarbetar inom kollektitrafiken. Om du är under 17 år, reser du med barnbiljett. När du fyller 17 år behöer du ett studieintyg som du får i skolans kansli. Intyget berättigar dig till studeranderabatt. FPA betalar också skolresestöd. Studerande som har öer 10 kilometers skoläg i en riktning och betalar minst 54 euro/månad i resekostnader få en extra rabatt för skolresorna. Du får mer information i skolans kansli. Då du fyllt 17 år kan du också få ett intyg som berättigar dig till rabatter på Matkahuolto och VR. Tutorer Tutorerna stödjer första årets studerande och alägger med sitt arbete en kurs i studiehandledning. Elekårserksamhet De som arbetar i elekåren på ett förtjänstfullt sätt, i styrelsen eller med olika arrangemang och uppdrag, alägger på det sättet en kurs i elekårserksamhet. 114 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 115

11 Libre Office I studentproen kommer Libre Office ( att utgöra stommen för programara och i önskar att studeranden installerar det på sin egen dator i föräg. Du ansarar själ för installeringen a de program som behös för skolarbetet. I örigt aiserar lärarna ilka specialprogram som är aktuella i de olika kurserna samt i studentproet. De flesta program som anänds är agiftsfria. Tanken är att skolarbetet med datorerna tillräckligt ofta ska likna det arbete som utförs i de digitala studentproen. De äldre studerandena uppmuntras att ta med egen dator eller pekplatta på lektionerna. IKT-tjänster på internet Skolan och lärarna utnyttjar i olika utsträckning olika slags nätbaserade tjänster och underisningserktyg, tex. bloggtjänster, kontorserktyg och molnlagringstjänster. För att ha lättare att följa med de olika informationskanalerna kan du göra inställningar i dina Wilma-, Fronter- och Outlook-konton, så att du får meddelande per e-post då det har kommit information som gäller dig. Ifall du behöer hjälp med inställningarna kan du ta en titt på en instruktionsfilm i laddat upp på Youtube (sökord: Staffan Nystedt meddelanden i wilma ). Instruktioner för hur du registrerar dig på de olika tjänsterna finns i Fronter. Wilma (wilma.edu.hel.fi) Wilma är din iktigaste informationskanal i skolan och till Wilma ska du logga in arje dag. Här kan du bl.a. skicka och läsa meddelanden från lärare, följa med din frånaro och dina studieprestationer. I Wilma gör du dina förhandsal och kursal inför följande läsår, planerar och anmäler dig till studentexamen samt fyller i årskursisa blanketter för studiehandledning. Du ser också ditt personliga schema. Vi rekommenderar att du installerar appen Wilma till din smarttelefon för att enkelt läsa och skria meddelanden. Appen fungerar alltså bara för meddelanden, alla andra funktioner sköts ia webbläsare. Office 365 (o365.edu.hel.fi) Alla som går i en helsingforsskola har ett Office 365-konto (webbersionen). Där ingår också Outlook e-posttjänst samt OneDrie fillagringstjänst. Studerande kan också gratis installera Office 365 ProPlus lokalt på sin dator. Gör så här: 1. Gå till adressen: 2. Skri in i rutan dina edu.hel.fi-koder 3. Därefter dirigeras du till stadens egen inloggningsserer, där du skrier in lösenordet för dina edu.hel.fi-koder 4. Office nerladdningssidan öppnas. Klicka på Asenna/Install-knappen nere på sidan och följ instruktionerna GoogleDrie (drie.google.com) En a de mest centrala tjänsterna i skolan är GoogleDrie och därför förutsätter i att alla har ett Google-konto. Nya studerande gör en handledd registrering på sitt andra gruppmöte samt på lägerskolan i augusti. Brändöbloggen (brandogymnasium.wordpress.com) Skolan upprätthåller en blogg med inlägg och bilder från olika eenemang, resor och idrottstälingar, men också från ardagen i skolan. Vår blogg kan du följa genom att registrera sig i Wordpress och sen kryssa för rutan follow då du är på Brändöbloggen. På så sätt får du ett meddelande per e-post arje gång det kommit ett nytt inlägg. Facebook-sida Brändö gymnasium har en officiell Facebook-sida, som du gärna får följa med. Fronter (fronter.com/helsinki) Skolans underisningsplattform heter Fronter och anänds i olika kurser bl.a. som lagringsplats för lärarnas lektionsmaterial och uppgifter. Där kan du också lämna in kursarbeten och -uppgifter. IKT 116 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 117

12 Studier utanför Att fotografera Studier id källslinjen i Tölö Har du kamera med dig på resor och eenemang? STUDIER UTANFÖR SKOLAN OCH UTBYTE Om du är i beho a att studera kurser utanför Brändö gymnasiums kursbricka, kan du kontakta Tölö specialiseringsgymnasium. Man kan där genomföra gymnasiestudier enligt läroplanen för uxenstudier under källstid. Gymnasiet erkar i samma byggnad som Tölö gymnasium och musikskolan Sandels. Besöksadress: Sandelsgatan 3. B-finska Samtliga gymnasiestuderande som önskar läsa B-finska ska alägga studierna id källslinjen i Tölö. Anmälan sker ia Wilma inom en ecka före kursens start. Distansstudier id Vasa senska aftonläroerk Gymnasiestudier på distans kan du läsa id Vasa senska aftonläroerk: Utbytesstuderande Om du planerar att åka utomlands som utbytesstuderande, ska du själ ta kontakt med organisatören för utbytesstudier kontakta studiehandledaren och informera henne om när du skall åka och art du åker under utbytesåret följa anisningar på Wilma ad gäller dina kursal under år terminen och din eentuella anmälan till höstens studentskriningar i Wilma i maj spara betyg och eentuella andra dokument öer dina studier i utlandet kontakta rektor då du återänder till skolan för en kartläggning a ersättande a kurser Såhär fotar du bra bilder Ställ in din kamera för att ta största möjliga bilder i bästa kalitet. (Brukar se ut såhär:. Du får gärna också fota i RAW-format). Håll ett stadigt grepp om kameran och tryck på alösaren lätt, så att kameran inte skakar Försök gå före människor, så att du kan fota dem framifrån. Fota handling, människor som gör något. Ta alltid åtminstone tre bilder per situation. Fota både närbilder/detaljer/ansikten och helbilder/människor i omgining Genast efter resan/eenemanget, kopiera originalbilderna (inte förminskade bilder) till skolans fotoarki. Nämn åtminstone datum för fotona, ilket eenemang det är frågan om och fotografens namn. Meddela ansarig lärare ar bilderna finns (då de behös t.ex. för årsberättelse) Kurs Är du intresserad a att ta en tillämpad kurs som går ut på att fotografera skolans eenemang? Till uppgifterna hör följande: En lektion planeringsmöte Att fotografera ca 10 eenemang under läsåret. Att sätta in bilderna i skolans bildarki och i s kolans blogg med kort bildtext id arje e enemang. Kursen bedöms enligt godkänd/ underkänd. Arbetsmängden motsarar en gymnasiekurs och dokumenteringen sker på studerandenas ansar. Egen kamera behös 118 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 119

13 Regler Ordningsregler Det är kännetecknande för Brändö gymnasium att i har en änlig och trelig atmosfär i skolan. Mottot Frihet under ansar är den iktigaste regeln. Det innebär att i respekterar och isar hänsyn till arandra, bryr oss om arandra och iakttar god ton och gott sätt. Vi försöker arbeta konstruktit, komma med idéer, ta initiati och ta ansar för att stämningen är god, att skolan är trisam och en inspirerande arbetsmiljö. Skolan är just sådan som arje studerande och arje lärare gör den till. Ordningsreglerna gäller under skoltid, på skolans område och id tillställningar som ordnas a skolan utanför skolans område. Ordningsreglerna gäller äen under skolresor, studiebesök, idrottsturneringar och lägerskolor. Med skolans område ases skolbyggnaden och skoltomten samt trottoarområdena kring skolan. I örigt hänisas till gymnasielagen och gymnasieförordningen (GyL 25, GyL 26 och GyF 11): REGLER & BEDÖMNING 1. Ta a dig ytterkläderna under lektionerna och lämna inte ärdeföremål i fickor eller äskor utan tillsyn. Skolan ansarar inte för de studerandenas egendom. 2. Håll lektionstiderna. Ta alltid med dig de läromedel och den utrustning som underisningen kräer. 3. Datasalens ordningsregler ska följas. 4. I matsalen bör kökspersonalens anisningar följas. 5. Varken mobiltelefoner eller musikspelare ska anändas under lektionerna. 6. Skolans egendom bör hanteras med omsorg. Var och en bidrar till att skol byggnaden, klassrummen och hela skolomginingen hålls snygga. Anmäl genast skada till rektorn eller skolärden. 7. Näraroplikt gäller id lektioner och skolans samlingar. Följ anisningarna för frånaroanmälan. 8. Profrånaro ska meddelas under prodagen och sedan ska ett intyg a årdnadshaaren eller läkarintyg lämnas in till ämnesläraren. Detsamma gäller frånaro id förnyat förhör. 9. Tobaksrökning och snusanändning är förbjuden inom hela skolområdet. Inneha eller anändning a alkohol, narkotika eller andra rusmedel är förbjudet i skolan. 10. Utomstående personer har inte rätt att istas i skolan utan rektors tillstånd. GyL 25 En studerande ska delta i underisningen ifall han inte har beiljats befrielse från den. En studerande ska utföra sina uppgifter sametsgrant och uppträda korrekt. GyL 26 En studerande som bryter mot ordningen, gör sig skyldig till fusk i studierna eller annars uppför sig olämpligt kan tillrättaisas genom disciplinärt straff. Disciplinära straff är skriftlig arning och astängning a studeranden från läroanstalten för högst ett år. GyF 11 Innan en studerande astängs för iss tid, sägs upp från elehemmet eller ges en skriftlig arning ska den handling eller försummelse som åtgärden grundar sig på preciseras, den studerande höras samt behölig utredning skaffas. Innan en studerande påförs disciplinstraff ska hans eller hennes årdnadshaare ges tillfälle att bli hörd. Innan en studerande astängs för iss tid ska också den studerandes årdnadshaare beredas möjlighet att bli hörd. Öer straff ska ett skriftligt beslut utfärdas. Respekt. Vi isar respekt genom att inte anända mobiltelefon eller musikspelare under lektioner eller skolans gemensamma tillställningar, ifall i inte får tillstånd till det. Örig teknisk utrustning anänds i samråd med lärare. 120 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 121

14 REGLER & BEDÖMNING Luntning och plagiat Skolan ser allarligt på plagiat och luntning. Konsekenserna för att en studerande luntar eller kopierar texter från nätet eller plagierar på annat sätt är en abruten kurs (B). I sådana fall måste du gå om hela kursen och ett meddelande skickas hem. Anändning och publicering a fotografier Skolans olika tillställningar dokumenteras i text och bildformat. Dessa bilder, ideoklipp och texter publiceras bl.a. på skolans hemsida, i årsberättelsen och i PowerPoint-presentationer under föräldramöten. Om du inte önskar att ara delaktig i dessa, bör du skriftligen meddela om detta till kansliet i början a läsåret. Näraro och frånaro Näraroplikt Enligt gymnasielagen 23 ska en studerande delta i underisningen ifall han inte har befrielse från den. I gymnasieförordningen stadgas om rektors och gruppledares rätt att beilja ledigt från skolarbetet. Anhållan om frånaro En frånaroanhållan inlämnas i god tid så att gruppledaren eller rektor hinner behandla den. Gruppledaren beiljar 1 3 dagars frånaro, biträdande rektor 4 14 dagar och rektor öer 14 dagar. Idrottskoordinatorn beiljar 1 14 dagar till studerande med träningsrättigheter och/eller som går på idrottslinjen. Regler för frånaro Giltig frånaro: Antalet giltiga frånarolektioner per kurs är begränsat till sex 45 minuters lektioner. Därefter kan den studeranden tingas abryta kursen. 1. Deltagande i tutorarbete eller elekårsstyrelsens möten. Studiebesök, projekt och resor i skolan eller representationsuppdrag för skolans del (t.ex. idrotts tälingar). I dessa fall meddelar den ansariga läraren om studerandes frånaro. Den studerande bör ändå upplysa läraren om sin frånaro. 2. En anhållan om ledighet som har beiljats a gruppledaren eller rektorn. Giltiga orsaker är bl.a. uppbåd, körpro eller halkbana. 3. Vid sjukdom ska årdnadshaare/förälder kontakta skolan (ringa kansliet eller lärarrummet telefonsarare finns eller per e-post till gruppledaren). Flera dagars sjukfrånaro bekräftas skriftligt då den studeranden återänder till skolan. Lappen lämnas till gruppledaren. 4. Studerande som deltar i idrottsturneringar och träningar under skoltid ska på förhand i mån a möjlighet anhålla om ledigt. Om idrottare eller studerande är frånarande från en kurs mer än sex lektioner på grund a träningar, turneringar eller a skolan arrangerade studieresor kan han skriftligen komma öerens om ersättande arbete eller anhålla om rätt att helt eller delis få tentera kursen. 5. Om den studeranden p.g.a. långarig sjukdom eller a annan ägande orsak har arit frånarande flera än sex lektioner kan rektor beilja dispens (t.ex. genom att läraren ger kompenserande arbetsuppgifter eller genom att studeranden anhåller om rätt att helt eller delis få tentera kursen). Ogiltig frånaro: Med ogiltig frånaro ases att den studeranden arit frånarande från ett lektionspass utan att på förhand ha anhållit om ledighet eller om föräldrarna inte anmält sjukfrånaro. Upprepad, ogiltig frånaro leder till att kursen blir abruten. En oanmäld frånarogång kan accepteras, förutsatt att den studeranden kontaktar läraren och kan ange godtagbar orsak. Vid den andra ogiltiga frånaron från ett lektionspass kan den studerande tingas abryta kursen. Frånaro under proecka Om den studeranden inte kan delta i ett pro p.g.a. sjukdom eller annat ägande skäl ska årdnadshaaren meddelar att du är sjuk ia Wilma, e-post eller sms till gruppledaren. Den studeranden har då rätt att delta i det förnyade förhöret. Om den studeranden arit frånarande från skolan den dagen då det förnyade förhöret skris, har han inte rätt att skria det förnyade förhöret. 122 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 123

15 Förseningar Efter att läraren har startat lektionen har studerande inte rätt att komma in till lektionen utan giltig orsak. Giltiga orsaker är t.ex. besök hos studiehandledare, kurator och rektor. Frånaroblankett Exempel på hur blanketten för anhållan om lo för studerande ser ut. När du är sjuk Vårdnadshaaren meddelar att du är sjuk ia Wilma, e-post eller sms till gruppledaren. Du tar reda på ad ni gjort under lektionerna. Ring någon kurskamrat. Se till att du har någon kurskamrats telefonnummer. Be en kamrat om hjälp eller diskutera med din lärare, om du inte själ kan läsa ifatt de andra. Se själ till att du får alla de papper som eentuellt delats ut under lektionerna. När du är sjuk id pro Vårdnadshaaren meddelar under prodagen gruppledaren ia Wilma, e-post eller sms. Skriftligt intyg ska ges till ämnesläraren då du kommer till skolan. REGLER & BEDÖMNING Förnyat förhör (FF) Du får delta i FF om du fått en fyra i kursen om du arit sjuk under prodagen, arit sjukanmäld och isat skriftligt intyg senast samma dag som du anmäler dig till FF. Kom ihåg att anmäla dig i tid, ilket är en förutsättning för att det finns ett pro för dig. Du får inte ara frånarande under lektionerna på FF-dagen. Diskutera alltid med läraren före FF. Anmäl dig till FF på Fronter. 124 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 125

16 Bedömningen Syftet med bedömningen Syftet med bedömningen är att du får en realistisk bild a dina förutsättningar och framsteg i enskilda kurser och ämnen. I början a arje kurs får du eta bedömningsgrunderna och arje kurs bedöms när den aslutas. Alla obligatoriska och fördjupade kurser sifferbedöms med siffrorna Tilllämpade kurser kan bedömas med siffror men i allmänhet bedöms de med bokstasbeteckningen G (godkänd). De tillämpade kurserna måste ara godkända för att räknas in i ditt totala kursantal. Obedömd kurs Om du får ett D i en kurs betyder det att kursen är obedömd. Det kan bero på att du arit sjuk under protillfället eller att du har oinlämnade prestationer i kursen. (D betecknades förr med ett Q.) Ett D på betyget måste du åtgärda före följande FF. I annat fall kan D kan bli ett B (icke bedömd eller abruten kurs) D kan bli 4 D kan bli ett godkänt itsord som är lägre än det kunde ara Abruten kurs Om du får ett B i en kurs, betyder det att kursen är abruten. Det kan bero på att du har för många frånaron eller ogjorda arbeten och då måste kursen tas på nytt. Det kan betyda allarliga problem och din studietid kan förlängas från 3 till 4 år! Underkänd kurs Om du blir underkänd har du rätt att delta i ett förnyat förhör för att bli godkänd i kursen. Om du inte lyckas få godkänt i det förnyade förhöret måste du gå om kursen för att få ett godkänt itsord i den. Studiestopp Du kan få studiestopp i ett läroämne om du har för många underkända kurser i ämnet. Om du alägger tå kurser i ett ämne måste båda kurserna ara godkända. Om du alägger högst fem kurser i ett ämne och tå a dem är underkända, kan du inte gå idare i ämnet förrän åtminstone den ena har bliit godkänd. Om du alägger 6-8 kurser i ett läroämne, uppstår studiestopp då tre kurser är underkända, och om ditt studieprogram omfattar nio eller flera kurser i ett ämne, uppstår studiestopp då fyra kurser är underkända. Då kan du inte gå idare i studierna förrän studiehindret alägsnats så att åtminstone en a de underkända kurserna godkänts. I läroplanen kan det också anges ilka enskilda kurser som måste ara godkända för att den studerande ska kunna gå idare i ämnet. Själstudier Kurser kan också aläggas genom själstudier. Du måste först skriftligt anhålla om rätt att få alägga en kurs genom själstudier. Varje anhållan pröas a ämnesläraren i samråd med rektor. En kurs som aläggs genom själstudier måste ara godkänd för att räknas som en kursprestation. I läroplanen finns en notering ifall kurser inte kan aläggas genom själstudier. Studerande id idrottslinjen bereds enligt den studerandens förutsättningar möjlighet att delis tentera kurser som sammanfaller med träningar, längre idrottsläger eller tälingsresor. Fullgörande a studierna REGLER & BEDÖMNING Rätt att höja ett godkänt kursitsord Du kan försöka höja ett godkänt kursitsord genom att gå om kursen eller alägga den genom själstudier eller genom att delta i ett höjningstillfälle. Möjligheten att höja ett godkänt itsord erbjuds endast en gång och det bästa itsordet gäller. Du måste alltid kontakta ämnesläraren i föräg om du ill försöka höja ett kursitsord. Höjningstentamen i noember: kurser som alagts i period 5 och period 1. Höjningstentamen i april: kurser som alagts i period 2, 3 och 4. Fullgörande a gymnasiets lärokurs När en studerande har alagt alla sina obligatoriska kurser (47/51), sammanlagt minst 75 kurser a ilka minst 10 är fördjupade enligt de regler som har relaterats oan, kan hon eller han få ett agångsbetyg från gymnasiet. A skolans egna tillämpade kurser kan bara de kurser som den studerande har fått godkänt itsord i räknas till gymnasiets lärokurs. Ingen kurs kan alägsnas i efterhand. Alla obligatoriska läroämnen och de alfria språken bedöms med siffror. Studiehandledningen bedöms med anteckningen om fullgjord prestation. Den studeranden har rätt att anhålla om att endast en fullgjord prestation (G) antecknas för gymnastik eller för sådana ämnen där den studerandens lärokurs omfattar endast en kurs samt för alfria språk där den studerandens lärokurs inte har omfattat flera än tå kurser. I annat fall ges också en sifferbedömning för de här ämnena. 126 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 127

17 REGLER & BEDÖMNING Anhållan om ny bedömning och rättelseyrkan Om du är missnöjd med bedömningen kontaktar du i första hand ämneslärarens som gjort bedömningen. Om du är fortfarande missnöjd kan du ända dig till rektorn. En studerande kan hos rektor begära att ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen ompröas. Begäran ska göras skriftligt och riktas till rektor En studerande som är missnöjd med den nya bedömningen eller med det agörandet genom ilken begäran har aslagits kan begära rättelse i bedömningen hos regionföraltningserket. Agångsbetyg Agångsbetyg från gymnasiet (dimissionsbetyg) får du då du klarat a hela ditt studieprogram (minst 75 gymnasiekurser) du fullgjort kurserna i ditt studieprogram och alla dina slutitsord är godkända slutitsord i ett ämne ges då 2/3 a kurserna i ämnet är godkända Vissa ämnen bedöms endast med en prestationsanteckning (G=godkänd, alagd kurs) ifall den studerande begär det (senast 1.5 eller 1.11). Detta gäller ämnen som omfattar endast en kurs gymnastik för alfria främmande språk som omfattar endast tå lärokurser. Du kan försöka höja ditt itsord för en lärokurs efter skriningarna genom muntliga förhör Kom öerens om tidpunkten och tyngdpunkterna med din lärare. De muntliga tenterna omfattar de kurser du alagt i läroämnet. Ifall du behärskar ämnet bättre än itsordsmedeltalet a de kurser du alagt, kan läraren höja itsordet på agångsbetyget. Anmälan är bindande och eentuell annullering måste ske minst en ecka före förhöret. Abiturienter som planerar att bli studenter på hösten ska ha samtliga gymnasiekurser godkända senast 1.11 (inom period 1) på åren ska ha samtliga gymnasiekurser godkända senast 1.5 (inom period 4) Studentexamen Studentexamen består a fyra obligatoriska pro: proet i modersmål samt tre a följande fyra ämnen: proet i det andra inhemska språket A-lång eller B-mellanlång proet i ett främmande språk A-lång eller C-kort proet i matematik A-lång eller B-kort proet i ett realämne Utöer de obligatoriska proen kan du delta i ett eller flera extra pro. I korthet Du kan genomföra din examen så att du alägger studentexamensproen under högst tre examenstillfällen (höst-år-höst eller år-höst-år) Du har rätt att delta i ett pro när du läst åtminstone de obligatoriska kurserna i läroämnet Du anses ha börjat alägga examen när du första gången anmäler dig till ett obligatoriskt eller friilligt pro i examen Du får studentexamensbetyget när du skriit och fått godkänt på fyra obligatoriska pro och dessutom fått agångsbetyg från gymnasiet Du kan få ett agångsbetyg från skolan då slutitsorden i alla ämnen i studieprogrammet är klara. Slutitsord ges då 2/3 a kurserna i ämnet är godkända. För att bli student under höstens dimission bör kurserna ara aklarade senast För att bli student under årens dimission bör kurserna ara aklarade senast 1.5. Mera information om studentproen i de enskilda ämnena får du a ämnesläraren eller på studentexamensnämndens hemsida < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 129

18 STUDENTEXAMEN Studentexamen hösten 2015 Hörförståelseproen måndag 7.9 det andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs, finska A- och B-niå tisdag 8.9 främmande språk, lång lärokurs, engelska, tyska onsdag 9.9 främmande språk, kort lärokurs, tyska, franska, spanska, engelska, ryska/italienska De skriftliga proen fredag 11.9 modersmålet, senska och finska, textkompetens måndag 14.9 real: psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi onsdag 16.9 främmande språk, lång lärokurs fredag 18.9 det andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs måndag 21.9 modersmålet, senska och finska essäpro proet i senska/finska som andraspråk onsdag 23.9 matematik, lång och kort lärokurs fredag 25.9 real: religion, lisåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap måndag 28.9 främmande språk, kort lärokurs onsdag 30.9 modersmålet, samiska Studentexamen åren 2016 Skriftligt pro fredag 12.2 modersmålet, senska och finska, textkompetens Hörförståelseproen måndag 15.2 främmande språk, lång lärokurs, engelska, tyska tisdag 16.2 det andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs, finska, A- och B-niå onsdag 17.2 främmande språk, kort lärokurs, tyska, franska, spanska, engelska, ryska/italienska De skriftliga proen måndag 14.3 modersmålet, senska och finska, essäpro proet i senska/finska som andraspråk onsdag 16.3 real: religion, lisåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap fredag 18.3 främmande språk, lång lärokurs måndag 21.3 det andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs onsdag 23.3 matematik, kort och lång lärokurs onsdag 30.3 real: psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi fredag 1.4 främmande språk, kort lärokurs måndag 4.4 modersmålet, samiska Samtliga skriftliga pro börjar kl och slutar kl Alla måste ara i skolan senast 8.30! Anmälan till studentexamen Studentexamen är ett kunskaps- och mognadspro, ilket innebär att man noga ska tänka igenom ilka ämnen man är klar att skria. Eentuellt är du beredd att skria engelska och finska redan efter tå års studier, om du hunnit ta också de kurser som ger specifik öning inför studentexamen. Däremot rekommenderar i att du i modersmålet, i realproet och matematiken läser flera fördjupade kurser och tillämpade kurser för att klara dig så bra som möjligt. Flera a uppgifterna förutsätter kunskaper ur de fördjupade kurserna. Du skall anmäla dig till studentexamen ia WILMA och sedan bekräfta din anmälan personligen i kansliet genom att underteckna den a rektor, biträdande rektor eller studiehandledare godkända och utskrina anmälan. Anmälan ska omfatta de ämnen som du ill alägga id ifrågaarande examenstillfälle. Anmälan är bindande. Ett pro som en examinand har anmält sig till men utebliit från utan synnerligen ägande skäl betraktas som underkänt. (16 ). Sista anmälningsdagen för årens pro är och för höstens pro helst senast Dessa dagar är markerade i kalendern i denna studieguide. I din anmälan ska du agöra ilka pro du alägger som obligatoriska och ilka som friilliga agöra på ilken niå du alägger proet i språk och matematik (A = lång lärokurs, mer kräande niå. B= kort lärokurs, allmän niå) i fall du ämnar alägga din examen etappis, gör en plan på Wilma hur du delar upp din examen. Denna plan är inte bindande, utan kan ändras i samband med anmälan till senare pro. till anmälan bifogas också alla eentuella intyg öer t.ex dyslexi eller annat som föranleder specialarrangemang ad gäller skritillfällena. De al du gör (t.ex. obligatoriska och extra pro) kan du inte ändra i efterhand. Niån på ett pro eller ämnet i realproet kan du inte heller ändra i efterhand. Valet gäller också under följande examensomgångar, om du ill höja ett itsord. Tå tredjedelar a de obligatoriska kurserna i dina studentexamensämnen måste ara godkända. Om du skrier på åren bör de ara klara senast i period III och om du skrier på hösten senast i period V föregående läsår. För att få delta i ett pro i främmande språk, korta kursen, måste du ha åtminstone tre kurser godkända. Rektor kan dock besluta att en studerande som t.ex. utomlands skaffat sig tillräckliga kunskaper i ett främmande språk har rätt att skria ett pro i det språket. Vid anmälan ska du också meddela om du ger din tillåtelse till att skolan kan uppge att du alagt studentexamen, t.ex. till dagstidningarna. (OBS! De itsord du har fått i examen meddelas inte, endast ditt namn.) Agifter Examensagifterna är enligt preliminär uppgift följande (fakturan skickas hem): Grundagift 14 Agift per pro < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 131

19 Läkarintyg och intyg öer läs- och skrisårigheter I studentexamen kan läs- och skrisårigheter beaktas genom kompensation, ds. id gränsfall kan ett itsord höjas i ett examensämne specialarrangemang, t.ex. inspelning med långa pauser extra tid i hörförståelse eller skriftliga pro rätt att anända dator enskilt prorum Sjukdom under skriningsdag Om du blir sjuk under en skriningsdag och inte tror att du kan skria i salen, ska du kontakta rektorn eller biträdande rektorn så fort som möjligt, helst redan dagen före. Om du kan delta i skriningen i skolan men behöer särskilda arrangemang p.g.a. sjukdom, måste du också kontakta rektorn på förhand. Vid sjukdom måste alltid läkarintyg företes! Det ska framgå när sjukdomen brutit ut, sjukdomens art o.s.. Läkarintyget ger du till rektorn / biträdande rektorn innan skriningarna aslutas. Om en examinand lider a läs- och skrisårigheter och om examinanden eller årdnadshaaren ill att störningen ska beaktas i studentexamen, måste han få en utredning öer sårigheterna. Studentexamensnämnden graderar LoS-sårigheterna efter en skala i fyra steg: ingen störning, lindrig störning, medelsår störning och sår störning. Om LoS-sårigheterna bedöms som medelsåra eller såra, kan examinanden ansöka om specialarrangemang (t.ex. förlängd tid, inspelningar med längre pauser. Studentexamensnämnden fattar beslut om specialarrangemang för examinander som på grund a sjukdom eller därmed jämförbar orsak är förhindrade att genomföra pro på sedanligt sätt.(t.ex. id olycksfall, akut insjuknande eller andra sjukdomar). Examinanden själ eller årdnadshaaren ansöker om specialarrangemang, efter att rektorn hörts i saken. Ett läkarintyg, ett intyg öer läs- och skrisårigheter eller ett annat intyg gäller bara id ett examenstillfälle. Om en examinand med ett sådant intyg senare deltar i examen på nytt, ska ett nytt intyg skickas till nämnden för arje examen för sig, om man ill att det ska beaktas id bedömningen. Studentexamensbetyget På betyget står inskriet ilka obligatoriska pro och extra pro examinanden alagt och på ilken niå samt itsorden. Vitsorden och de poängtal de motsarar L laudatur 7 E eximia cum laude approbatur 6 M magna cum laude approbatur 5 C cum laude approbatur 4 B lubenter approbatur 3 A approbatur 2 I improbatur 0 STUDENTEXAMEN Lämna in intygen i tid Intyg öer läs- och skrisårigheter och en eentuell anhållan om specialarrangemang ska lämnas in i samband med anmälan till studentexamen. Intygen ska skrias på nämndens egna blanketter. Intygen ska skaffas i god tid! Poängtalen har betydelse då man räknar kompensation för ett underkänt pro. 132 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 133

20 Att ta om ett pro Ett godkänt pro får tas om en gång. Det finns ingen tidsgräns för att göra om ett godkänt pro. Ifall du tar om ett godkänt pro innan du hunnit få ditt studentexamensbetyg, är det ditt bästa itsord för proet i fråga som förs in på betyget. En examinand som har fått underkänt på ett obligatoriskt pro kan under nedannämnda förutsättningar ändå få ett studentexamensbetyg, där det underkända itsordet finns upptaget. Detta förfarande, som kallas kompensation, kräer examinandens samtycke. (20 ) Om du inte ill ha kompensation, ska du skriftligt anmäla om saken till rektorn, som skickar anmälan idare till nämnden. I annat fall fungerar både den allmänna kompensationen och den ömsesidiga kompensationen mellan matematikproet och realproet automatiskt. Anmälan ska ara framme hos nämnden senast den 15 maj under årens examen och senast den 31 oktober under höstens. Nämnden tillämpar följande grunder för den allmänna kompensationen. De underkända prestationerna betecknas i+, i, i- och i=. STUDENTEXAMEN Ett underkänt obligatoriskt pro får tas om tå gånger under de tre examina som följer omedelbart efter det tillfälle där proet underkänts. En examinand som inte alägger sin examen inom fastställd tid måste ta om hela examen. Ett underkänt extra pro får tas om tå gånger utan tidsbegränsning. Bedömningen Skolans lärare gör en preliminär bedömning a dina proprestationer. Censorer id studentexamensnämnden bedömer dem slutgiltigt. Om du har intyg öer läs- och skrisårigheter, läkarintyg eller något annat intyg, behandlas dina prestationer ytterligare a en speciell arbetsgrupp efter att ämnescensorerna bedömt proen. Om du i ditt ämne ligger strax under en poänggräns kan ditt intyg öer läs- och skrisårigheter beaktas, beroende på hur graa sårigheter du har. En kompensation på några poäng kan bli aktuell endast i ett ämne. Om studentexamensnämndens bedömning har förändrats äldigt mycket jämförd med lärarens preliminära bedömning, ska du genast kontakta läraren, som bör kontrollera att inga misstag skett. Endast rektor kontaktar studentexamensnämnden för att be om kontroll a något poängtal. Kontrollbedömning Via din lärare kan du få reda på grunderna för bedömningen a din prestation. Om du är missnöjd med bedömningen, kan du hos nämnden anhålla om kontrollbedömning, som kostar 50, en summa som betalas tillbaka ifall kontrollbedömningen leder till förändrat resultat. Anhållan om kontrollbedömning ska göras inom 14 dagar efter det att du personligen har haft möjlighet att få eta resultatet a bedömningen. Ansökan och kitto öer betald agift ges till rektor, som skickar den idare till nämnden. Kompensation Kompensationspoängen räknas ihop, arid 12 kompensationspoäng kompenserar ett underkänt itsord om detta är i+, 14 poäng kompenserar i, 16 poäng kompenserar i- och 18 poäng kompenserar i=. Om du blir student genom kompensering har du rätt att göra om det underkända proet tå gånger. Råd och regler Alla skriftliga pro Alla propapper (också klottpapper) ska ara försedda med skolans namn och nummer samt examinandnummer, namnteckning och namnförtydligande (fullständigt namn). Proprestationerna skris med mjuk blyertspenna (HB/2) eller med kulspetspenna. Proprestationerna ska ara tydligt, entydigt och snyggt skrina. Otydlig skrift tolkas enligt det sämsta alternatiet. Examinander får inte ria sönder eller ika pappren under pågående pro. Papper som har anänts som koncept (klottpapper) måste strykas öer. OBS! icke i modda! Följ anisningarna i prohäftet. Anänd rätt papper för olika uppgifter. Anändning a fel sarspapper kan ge lägre poängtal. Om något är oklart under protillfället kan du ställa frågor till huudkustodianten. Den lärare som tar emot sarspapperen får inte ge några som helst anisningar för hur uppgifterna ska utföras eller kontrollera att examinanden har löst uppgifterna enligt anisningar. 134 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 135