EXAMINANDER MED FRÄMMANDE SPRÅK SOM MODERSMÅL

Transkript

1 EXAMINANDER MED FRÄMMANDE SPRÅK SOM MODERSMÅL Studentexamensnämndens föreskrift till rektorer och lärare Föreskriften innehåller text ur lagen om anordnande av studentexamen, nämndens föreskrifter och nämndens anvisningar. Paragraftecknen i texten hänvisar till lagen om anordnande av studentexamen (672/2005). Föreskriften gäller första gången den examen som genomförs hösten

2 INNEHÅLL 1 Examinander med främmande språk som modersmål 1 2 Utredning över främmande språk som modersmål 1 3 Hur vitsordet påverkas av ett främmande språk som modersmål 2 4 Bedömningen av provprestationer i gymnasiet och studentexamensnämnden 3

3 1 Examinander med främmande språk som modersmål Om examinandens modersmål är något annat språk än det på vilket han eller hon avlägger examen eller ett enskilt prov, eller om examinandens modersmål är ett annat än det språk i vilket han eller hon avlägger provet i modersmålet, eller om examinandens prestation i ett prov har försämrats av något annat synnerligen vägande skäl, kan studentexamensnämnden beakta detta vid bedömningen (L 672/2005, 8 ). Något annat synnerligen vägande skäl kan till exempel vara att examinanden länge har gått i skola utomlands. Också examinander som är döva sedan födseln eller har förlorat hörseln i tidig barndom kan anses ha ett främmande språk som modersmål. 2 Utredning över främmande språk som modersmål Om en examinand har ett främmande språk som modersmål och vill att detta skall beaktas i bedömningen, måste gymnasiet tillställa nämnden en utredning över det främmande modersmålet. Utredningen skall skrivas på nämndens egen blankett (bilaga 1). Examinanden eller vårdnadshavaren skall ha samtyckt till att utredningen skickas till nämnden. Utredningen fungerar som förordande, men om så önskas kan den kompletteras med vidare utredningar om i vilken grad examinanden har ett främmande språk som modersmål eller på vilket sätt examinandens skolframgång har påverkats av ett främmande språk som modersmål. Av utredningen skall framgå grunderna till att examinanden kan anses ha ett främmande språk som modersmål. Utredningen skall också innehålla ett omdöme av modersmålsläraren eller läraren i svenska som andraspråk och av en lärare i något realämne om det främmande språkets inverkan på skolframgången, i vilken mån det har inverkat. För en likvärdig bedömning och för examinandens rättsskydd är det viktigt att alla begärda upplysningar ges på utredningsblanketten. Utredningsblanketten skall undertecknas av rektor, de lärare som ger omdöme och examinanden. Gymnasiet skickar utredningen om främmande språk som modersmål till nämnden första gången examinanden deltar i studentexamen. För examen på våren skickas utredningen senast den 23 november och för examen på hösten senast den 23 april. Vid en uppdelad examen behöver en kopia av utredningen inte skickas in till nämnden för de senare examenstillfällena, men en anteckning om utredningen om främmande språk som modersmål (A) måste ovillkorligen göras vid examinanden i fråga på korrigerings- och kompletteringsblanketten, varje gång examinanden deltar i examen. Om examinanden deltar i examen i fler än en examinandkategori, skall anteckningen göras vid varje examinandkategori för sig. 1

4 Utredningen beaktas även då examinanden senare deltar i examen för att göra om ett prov eller komplettera examen, förutsatt att gymnasiet har antecknat utredningen på korrigerings- och kompletteringsblanketten. Endast fall som antecknats på detta sätt kan tas till behandling i nämndens utskott för behandling av förordanden för examinander med främmande modersmål, före de slutliga resultaten fastställs. Gymnasiet bör ta kopior av utredningsblanketterna innan de skickas till nämnden, med tanke på eventuellt senare behov. Kopior av utredningsblanketter skall inte fogas till provprestationerna. 3 Hur vitsordet påverkas av ett främmande språk som modersmål Nämndens utskott för behandling av förordanden för examinander med främmande språk som modersmål är sammansatt av företrädare för olika examensämnen. Utskottet går igenom utredningarna och justerar vitsorden när resultaten blivit klara. När ett högre vitsord övervägs, beaktar utskottet dels den uppskattade graden av främmande modersmål, dels skillnaden i poäng mellan det poängtal examinanden fått och den nedre gränsen för följande vitsord på skalan. En vitsordsändring kan komma i fråga bara i ett prov och bara i det fall att poängtalet ligger tillräckligt nära det högre vitsordet. Den studerande kan om den så önskar till nämnden framföra önskemål om att det höjda vitsordet skall gälla ett visst prov. Studentexamensnämnden klassificerar svårigheterna av främmande språk som modersmål efter en fyrgradig skala: inga svårigheter, lindriga svårigheter, tydliga svårigheter, allvarliga svårigheter. Nämnden kan besluta om höjt vitsord, om poängskillnaden mellan det vitsord examinanden fått och den nedre gränsen för vitsorden i modersmålsprovet är högst 3 poäng, i provet i svenska som andraspråk högst 4 poäng, i provet i det andra inhemska språket högst 6 poäng, i provet i ett främmande språk högst 6 poäng, i ett realämnesprov högst 2 poäng, i matematikprovet högst 2 poäng. Maximigottgörelse enligt ovanstående är möjlig bara om det främmande språket som modersmål har fört med sig allvarliga svårigheter i studierna. Gottgörelsen är mindre, om svårigheterna är tydliga men examinanden ändå har en hygglig färdighet i svenska eller svårigheterna är av lindrig art. Ett vitsord höjs i första hand i obligatoriska prov. Gränsen för vitsordet improbatur kommer i allmänhet i främsta rummet, när ett höjt vitsord övervägs. Ändring i ett sådant beslut av studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts får inte sökas genom besvär (L672/2005, 13 ). 2

5 4 Bedömningen av provprestationer i gymnasiet och studentexamensnämnden Lärarna och censorerna skall inte beakta främmande modersmål när de bedömer provprestationer. Lärarna bedömer preliminärt provprestationerna för examinander med främmande modersmål i enlighet med de ämnesspecifika anvisningarna och antecknar sina poängtal på provprestationerna och bedömningsblanketterna. På samma sätt gör också censorerna. 3

6 STUDENTEXAMENSNÄMNDEN