67 Svar på interpellationer

Transkript

1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Svar på interpellationer Interpellationerna ansågs besvarade i och med att interpellationssvaren varit utdelade. 1 Rigmor Breidemalm (s) besvarade Gustaf Wachtmeisters (m) interpellation angående vårt politiska ansvar för personer med allvarlig psykisk störning. Gustaf Wachtmeister, Rigmor Breidemalm, Anita Neuhaus (s) och Inger Jonasson Sjödin (s) yttrade sig. LKD Rigmor Breidemalm besvarade Gunvor G Ericsons (mp) och Anders Bjurströms (fp) interpellationer angående strokevården i Sörmland. Gunvor G Ericson, Anders Bjurström och Rigmor Breidemalm yttrade sig. LKD och LKD Mikael Edlund (s) besvarade Henrik Elmbergs (c) interpellation angående indragning av distriktssköterskemottagningen i Mellösa. Henrik Elmberg, Mikael Edlund, Kristina Fransson (m) och Ingemar Sandqvist (m) yttrade sig. LKD Alf Svensson (s) besvarade Gunvor G Ericsons interpellation angående miljöarbetet i Sörmland. Gunvor G Ericson, Alf Svensson, Rigmor Breidemalm och Mihkel Nõmm (mp) yttrade sig. LKD Alf Svensson besvarade Gunnar Söderbergs (mp) interpellation angående livsåskådning som instrument inom länets hälso- och sjukvård. Gunnar Söderberg, Alf Svensson, Sarita Hotti (s) och Ulrika Ernving (v) yttrade sig. LKD Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 03\(10) okt 03\67 svar på interpellationer\ 67 svar på interpellationer.doc Utskriftsdatum: :09 SID 1(3)

2 6 Alf Svensson besvarade Gunnar Söderbergs interpellation angående landstingets insatser mot alkoholmissbruk. Gunnar Söderberg, Alf Svensson och Ulrika Ernving yttrade sig. LKD Rigmor Breidemalm besvarade Gustaf Wachtmeisters interpellation angående läkarmottagningen i Trosa. Gustaf Wachtmeister, Rigmor Breidemalm, Alf Egnerfors (s) och Ulf Gustafsson (s) yttrade sig. LKD Alf Egnerfors besvarade Mattias Claessons (c) interpellation angående miljö- och säkerhetskrav vid upphandling. Mattias Claesson, Alf Egnerfors och Gunvor G Ericson yttrade sig. LKD Alf Svensson besvarade Henrik Elmbergs interpellation angående finansiell samverkan i Sörmland. Henrik Elmberg och Alf Svensson yttrade sig. LKD Rigmor Breidemalm besvarade Ulrika Ernvings interpellation angående god psykiatrisk vård. Ulrika Ernving, Rigmor Breidemalm och Anita Neuhaus yttrade sig. LKD Alf Egnerfors besvarade Ulrika Ernvings interpellation angående finansiering av regionförbundets verksamhet. Ulrika Ernving, Alf Egnerfors, Gustaf Wachtmeister och Gunvor G Ericson yttrande sig. LKD Rigmor Breidemalm besvarade Barbro Peterssons (kd) interpellation angående information på invandrarspråk om bröstcancer mm. Barbro Petersson och Rigmor Breidemalm yttrade sig. LKD ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 03\(10) okt 03\67 svar på interpellationer\ 67 svar på interpellationer.doc Utskriftsdatum: :09 SID 2(3)

3 13 Rigmor Breidemalm besvarade Marie-Louise Forslund Mustaniemis interpellation angående primärvårdens stöd till utsatta kvinnor. Marie-Louise Forslund Mustaniemi yttrade sig. LKD Protokollsutdrag - Akten för respektive interpellation ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 03\(10) okt 03\67 svar på interpellationer\ 67 svar på interpellationer.doc Utskriftsdatum: :09 SID 3(3)

4

5 INTERPELLATIONSSVAR LKD Vårt politiska ansvar för personer med allvarlig psykisk störning Gustaf Wachtmeister (m), har inkommit med en interpellation om den psykiatriska vården och det politiska ansvaret för psykiatrin. Bakgrunden till interpellationen är de våldsdåd som begåtts av psykiskt sjuka människor under senare tid. Gustaf Wachtmeister refererar till den kraftfulla kritik som riktas och har riktats mot svensk psykiatri och frågar om Landstinget Sörmland avser att vidta några åtgärder. Självklart är det så att vi har ett politiskt ansvar för den psykiatriska vården. Ett ansvar som vi delar med politikerna i länets kommuner. Ingenting är givetvis så bra att det inte kan bli bättre men jag vill ändå påstå att vi har en bra verksamhet som ständigt utvecklas i Landstinget Sörmland. Som exempel på förbättringar som genomförts under senare år kan nämnas enheten för unga vuxna i Nyköping och den i år öppnade enheten för människor med ätstörningar. Jag vill också passa på och nämna att Sörmland tillsammans med Halland har minst vakanta specialisttjänster inom psykiatrin i hela landet, bara 3%. Det finns landsting i Sverige där hälften av tjänsterna är vakanta. Den debatt som förts under senare tid har tillsammans med den mediala rapporteringen karaktäriserats av mycket grova förenklingar och generaliseringar. Människor med ett stort antal olika sjukdomar har klumpats ihop under benämningen psyksjuka och många känner sig utpekade som farliga. Detta har lett till krav på mer inlåsning och uttalanden om att det var bättre innan psykiatrireformen genomfördes. Forskare och debattörer är dock inte överens. Det finns även de som kan visa att antalet våldsbrott med dödlig utgång med psykiskt sjuka som gärningsmän inte har ökat. Få är nog också de seriösa bedömare som vill tillbaka till en tid då Sverige hade den högsta andelen inlåsta patienter i Västeuropa. Det finns naturligtvis ett behov av slutenvård och det finns också psykiskt sjuka människor som periodvis är farliga för sig själva och sin omgivning. Det kan bl.a. gälla vid kombinationen missbruk och sjukdom eller vid utebliven medicinering. Behovet av slutenvårdsplatser i Sörmland är dock tillräckligt och enligt de uppgifter jag har fått så förekommer det inte att patienter som bedöms vara i behov av vård avvisas från psykiatrin. Svaret på Gustaf Wachtmeisters fråga är att några särskilda större åtgärder inte är planerade i Landstinget Sörmland. Dagens föredragning av Karsuddens verksamhetschef Kenth Persson och överläkare Frede Petersen från SHSO är ett politiskt initiativ som vi har tagit för att lyfta fram psykiatrin i fullmäktige. Under förra mandatperioden arbetade Psykiatriberedningen och deras slutrapport presenterades i juni I år har arbetet med att implementera beredningens förslag pågått och det kommer att fortgå. Vi ska fortsätta att verka för en positiv utveckling inom alla delar av den psykiatriska vården och INTERPELLATIONSSVAR

6 INTERPELLATIONSSVAR se till att det finns resurser som stämmer överens med behoven. Vi ska också arbeta för en fortsatt utveckling av samverkansformerna mellan landstinget och länets kommuner. När det gäller den patientgrupp som interpellationen i första hand handlar om så vill jag lyfta fram att vi i Sörmland har ett av landets främsta sjukhus inom psykiatrin med mycket god kompetens. Antalet platser för sörmländska patienter på Karsudden har i år utökats från 12 till 20. Rigmor Breidemalm Landstingsråd (s) INTERPELLATIONSSVAR

7

8

9 INTERPELLATIONSSVAR LKD LKD Strokevården i Sörmland Två olika interpellationer om strokevården i Sörmland har inlämnats. Dels från Gunvor G Ericson (mp), dels från Anders Bjurström (fp). Båda interpellationerna tar upp frågan om omhändertagande av strokepatienter. Med utgångspunkt från aktuella rapporter från SBU och Socialstyrelsen frågar Anders Bjurström om situationen i Landstinget Sörmland när det gäller möjligheterna att snabbt erbjudas plats vid en strokeenhet/avdelning. Gunvor G Ericson frågar, med hänvisning till de rekommendationer som medicinska rådet utfärdat utifrån de nationella riktlinjerna, om länsstrokeråd och lokala strokeråd samt om tydliggörande av strokesjuksköterskornas samordningsfunktion. Gunvor G Ericson ställer också en fråga beträffande prioriteringsgraden för ambulansutryckning vid akut stroke. Medicinska rådet har utfärdat riktlinjer för strokevården i Sörmland, med utgångspunkt från de nationella riktlinjerna och diskussioner förda vid seminarier inom länet i september 2001 och oktober Medicinska rådet rekommenderar särskilda strokeenheter på sjukhusen och framhåller som målsättning att så många strokepatienter som möjligt ska vårdas på dessa enheter. Samtliga sjukhus i länet har idag särskilda strokeenheter/platser. I de fall då dessa är fullbelagda väljs det för patienten näst bästa alternativet. När det gäller länsgemensamt strokeråd, lokala strokeråd samt strokesjuksköterskans roll finns uppdrag i förslag till budget Landstingsstyrelsen skall enligt budgetförslaget aktivt arbeta för att ett länsgemensamt strokeråd etableras. Tydliggöra dess roll och följa upp nämndernas arbete kring strokevården. Vidare får nämnderna i uppdrag att inrätta lokalt strokeråd inom SHSO och NVHSO. Tydliggöra strokerådets ansvar och arbetsuppgifter samt upprätta lokalt vårdprogram för strokevården. Vara representerad i det länsgemnsamma strokerådet. I den föreslagna budgettexten anges också att strokesjuksköterskans samordningsansvar skall tydliggöras. Prioriteringsgraden vid ambulansutryckning kan variera vid stroke. Beroende på symptomen handlar det om prioritet 1, 2 eller 3. För närvarande görs inte någon medicinsk behandling i ambulanserna men Socialstyrelsen har nyligen godkänt läkemedel som kan komma att användas i ambulansen. Med anledning av detta utarbetas för närvarande nya riktlinjer för prioritet vid utryckning. Ska behandling ske i ambulansen är det angeläget att den inleds med så kort dröjsmål som möjligt vilket sannolikt kommer att föranleda att fler utryckningar kommer att ske med prioritet 1 och 2. Rigmor Breidemalm Landstingsråd (s) INTERPELLATIONSSVAR

10

11 INTERPELLATIONSSVAR LKD Indragning av distriktsköterskemottagning i Mellösa Henrik Elmberg (c), har inlämnat en interpellation med anledning av att primärvården i Flen har beslutat att avveckla den befintliga distriktsköterskemottagningen i Mellösa och lokalisera verksamheten till Hälleforsnäs. Henrik Elmberg menar i sin interpellation att detta rimmar illa med närhet till vården och frågar efter orsakerna till beslutet. Att en distriktsköterskemottagning har stor betydelse för orter som Mellösa är uppenbart och förståeligt. Det handlar inte enbart om tillgång till sjukvård utan också om levande bygd. Mot den bakgrunden är det naturligt att ortsborna reagerar mot en förestående förändring som denna. Det är dock inte alltid som närhet och kvalitet är synonymt och förändringen i Mellösa innebär enligt min uppfattning att invånarna får en bättre verksamhet med bibehållen servicegrad. Distriktssköterskemottagningen i Mellösa har både lokalmässigt och geografiskt stora brister. Flertalet av de patienter som besöker mottagningen i Mellösa varje vecka måste ha bil för att ta sig dit. Lokalerna är inte handikappanpassade. Huset saknar både hiss och ramper. Arbetsmiljön är också bristfällig och mottagningens perifera läge skapar otrygghet och risk för hot och våld. Att bedriva verksamhet i dessa lokaler är inte försvarbart, varken för patienter eller personal. Den nya organisation som planeras för Mellösaområdet innebär även fortsättningsvis 75 % distriktsköterska men med den skillnaden att hon har sin bas i Hälleforsnäs. Med den nya organisationen skapas också bättre möjligheter till hembesök och en prioriterad grupp som diabetikerna kommer att kunna erbjudas bättre service. Som Henrik Elmberg skriver i sin interpellation så skall primärvården finnas i människors närhet. Det är dock inte alltid som tillgänglighet och geografisk närhet är det samma. Som jag ser det innebär den planerade förändringen förbättrad tillgänglighet och kvalitet för många av de boende i Mellösa. Olyckligtvis har den planerade förändringen inte kommunicerats på ett tillfredställande sätt med befolkningen i Mellösa eller de politiska företrädarna i det lokala utskottet. En förändring som berör människor bör diskuteras och jag ser det som viktigt att även andra alternativa lösningar undersöks. Mikael Edlund Vice ordf. i Nordvästra hälso- och sjukvårdsnämnden (s) INTERPELLATIONSSVAR

12

13 INTERPELLATIONSSVAR LKD Miljöarbete i Sörmland Gunvor G Ericson (mp), har inlämnat en interpellation där hon tar upp landstingets miljöarbete. Interpellanten hänvisar till landstingets tidigare beslut beträffande organisation för miljöarbetet (LS ) samt Miljöpolitiskt program med folkhälsoperspektiv (LF ). Utifrån dessa beslut frågar Gunvor G Ericson om alla förvaltningar har miljösamordnare samt om dessa är involverade i budgetarbetet. Miljönätverket har idag representanter från de största förvaltningarna som på något sätt enligt tidigare uppdrag berördes av miljöfrågorna. Dessa är Öknaskolan (Kultur och utbildning) som även representerar Jord och Skog, Landstingsfastigheter, Folktandvården, Södra och norra hälso- och sjukvårdsdistriktet, Upphandling (landstingskansliet) samt tidigare Regionala enheten som efter ny organisation ingår i Regionförbundet och är adjungerad deltagare. Den nya organisationen för miljöarbetet kommer under 2004 att utvärderas i sin helhet av extern konsult. Alla förvaltningar har idag inte miljösamordnare. Det har efter ny organisation ställts frågan till Handikapp och Habilitering om deltagande från deras förvaltning i Miljönätverket, vilket även funnits med som uppdrag i budget för år Frågan är inte löst och någon representant från HH finns inte i dagsläget. Frågan har även diskuterats på informell väg med Ekonomienheten, Informationsenheten, ITenhet/D-Data och Folkhälsoenhet huruvida själva Landstingskansliet ska representeras eller om samverkan ska ske. Folkhälsoenheten innehar miljöstrateg så där får frågan anses löst, dock ej när det gäller resurser för information/kommunikation. I dagsläget ser resurserna för miljösamordnare ut som följer: LFS - 4 tim/v (10%) för Teknikchef. Öknaskolan - 50% för Ökna samt Jord och Skog. NVHSO - 100% tjänst på ledningskansli SHSO - 2 dagar/v miljökonsult. Ansvarig är Servicechef. Upphandling - vid specifika uppdrag rörande området. Folktandvården - 4 tim/v (av tjänst 60%) De miljösamordnare som finns deltar i budgetarbetet men det finns variationer i hur mycket de involveras. Det har skett en förbättring och ett förtydligande med åren. I södra hälso- och sjukvårdsdistriktet är miljökonsult behjälplig i budget- och uppdragsarbete men ansvaret innehas av servicechef. I budget/uppdragsarbete finns även Handikapp och Habilitering med genom kontaktperson för miljödelen. Det som saknas i skrivningar för budget/uppdrag är hur detta ska se ut på Landstingskansliet där miljösamordnare/kontaktpersoner inte finns för alla verksamheter. Det gäller bl.a. Service och IT där miljö kan beskrivas som del i deras egen verksamhetsplan för kommande år utifrån uppdrag/budgetskrivelser och direktiv. Alf Svensson Ordf. Folkhälso- och miljödelegationen INTERPELLATIONSSVAR

14

15 INTERPELLATIONSSVAR LKD Livsåskådning som instrument inom länets hälso- och sjukvård Gunnar Söderberg (mp), har inlämnat en interpellation med rubrik som ovan. Av innehållet i interpellationen kan dock slutsatsen dras att det snarare är livsstilsfrågor som åsyftas. Gunnar Söderberg förslår ett antal insatser, bl.a. ett försöksprojekt vid någon av länets vårdcentraler med särskild kompetens i livsstilsfrågor. Gunnar Söderberg efterlyser också en redovisning av vad som görs inom området för närvarande. De nyligen antagna Nationella folkhälsomålen omfattar 11 målområden där område 6 benämns En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det pågår för närvarande processer på olika nivåer, både nationellt, regionalt och lokalt, för att realisera målområdets intentioner som till viss del omfattar interpellantens resonemang. Kärnan i målområdet är att bättre tillvarata hälso- och sjukvårdens delvis outnyttjade möjligheter att uppmärksamma och bearbeta livsstilsrelaterade orsaker till ohälsa. För specifika livsstilsfrågor som t ex rökning finns det redan idag en tämligen utbredd praxis att ge uppmärksamhet vid en stor mängd besvär och diagnoser. FYSS konceptet, d v s fysisk aktivitet på recept, är ett annat exempel på livsstilskorrigerande åtgärd som stegvis håller på att implementeras i Landstinget Sörmland. I svaret på en annan interpellation redovisas vad som görs beträffande arbete med att uppmärksamma patienters alkoholvanor även då läkarkontakten primärt rör något annat. Vad gäller övervikt finns ett nyligen presenterat handlingsprogram för vuxna och ett specifikt program gällande barn och ungdomar är under framtagande. Det pågår även, med involvering av Mälardalens högskola, en inventering av förekommande förebyggande och hälsofrämjande insatser inom primärvården. När det kommer ner till förebyggande- och egenvårdsråd med livsstilsfokus så finns det av Landstinget Sörmland framtagna studiematerialet Det goda livet. Materialet syftar till att sprida ytterligare kunskap om hur man även genom relativt små korrigeringar i den egna livsstilen kan nå betydande riskminskningar vad det gäller vissa typer av ohälsa. Materialet har för övrigt väckt uppmärksamhet i övriga landet och konceptet har sålts till andra landsting. För att ge ytterligare fokus på innebörden i Målområde 6 i de Nationella folkhälsomålen har Folkhälso- och miljödelegationen nyligen författat en skrivelse till Landstingsstyrelsen där målområdets status klargörs och även omfattar en önskan att initiera en dialog i frågan med alla berörda nämnder och förvaltningar. Jag delar Gunnar Söderbergs syn på behovet av helhetssyn inom hälso- och sjukvården och jag menar att det pågår en process där det synsättet bit för bit vinner mark. Med flera pågående och ett antal planerade processer och insatser med syfte att strukturera arbetet med att uppmärksamma livsstilsfrågor i hälso- och sjukvården finns det dock för närvarande inte skäl att starta ytterligare försöksverksamheter enligt interpellantens förslag. Alf Svensson Ordf. i Folkhälso- och miljödelegationen INTERPELLATIONSSVAR

16

17 INTERPELLATIONSSVAR LKD Landstingets insatser mot alkoholmissbruk Gunnar Söderberg (mp) har lämnat in en interpellation i vilken han tar upp den ökande alkoholkonsumtionen och landstingets förebyggande insatser. Gunnar Söderberg frågar i sin interpellation om resultaten av det så kallade Addisprogrammet samt om de insatser som görs kan anses tillräckliga. Det är riktigt att den svenska alkoholkonsumtionen är i stigande beroende på ökad tillgänglighet samt nya konsumtionsmönster i befolkningen. Då de traditionella svenska alkoholpolitiska instrumenten under senare år förlorat i verkningskraft så har regeringen tillsatt en särskild kommitté - Alkoholkommittén - med uppgift att ta fram nya metoder att tillämpa i alkoholpolitiken. Landstinget Sörmland har via Alkoholkommittén tilldelats statliga medel för att under två år bygga upp en lokal och regional struktur för aktivt alkoholskadeförebyggande arbete. För närvarande pågår en omfattande inventering av primärvårdens arbete med alkoholfrågan. Inventeringen är både tillbakablickande, ser på vad som pågår idag samt vilka behov man ser för framtiden. En rapport väntas färdig i april Parallellt med denna inventering har primärvården i Eskilstuna påbörjat en utbildningssatsning i metoden Motiverande samtalsmetodik. Denna metod är en form av praktisk tillämpning av den vetenskapligt grundade kunskapen om betydelsen av systematiskt uppmärksammande av patienters alkoholvanor helst i stadiet innan sociala eller medicinska konsekvenser föreligger. Motiverande samtalsmetodik kan ses som ersättande för metoden Addis som successivt under andra halvan av nittiotalet övergivits inom primärvården. Enligt preliminära uppgifter från den nämnda inventeringen finns två huvudorsaker till Addisinstrumentets inaktualitet idag. En orsak skulle vara att tillämpandet inte var tillräckligt systematiskt underbyggt och i stor utsträckning förutsatte särskilt intresserad personal. En annan orsak var att i de fall som skadlig konsumtion uppdagades hos patient så fanns inte alltid resurser att erbjuda aktivt stöd. Skillnaden mellan de två metoderna Addis och Motiverande samtalsmetodik är att i den senare ses inte en uppföljande terapi alltid som nödvändig vid upptäckt av riskfyllda konsumtionsmönster. Genom viss metodik vid uppmärksammandet kan självkorrigerande processer förväntas hos patienten. Eventuellt kan Addis dock ses som inriktat på djupare etablerat missbruk vilket delvis kan förklara olika krav på terapeutisk uppföljning. Med ekonomiskt stöd från staten pågår för närvarande som framgår en betydande och nödvändig process med att ta fram metoder och struktur för det alkoholskadeförebyggande arbetet i länet, både inom och utom landstinget. Sådan strukturell mobilisering är, som även interpellanten framhåller, en förutsättning för kontinuitet i verksamheterna mot patient t ex i form av Motiverande samtalsmetodik. Alf Svensson Ordf. i Folkhälso- och miljödelegationen (s) INTERPELLATIONSSVAR

18

19 INTERPELLATIONSSVAR LKD Läkarmottagningen i Trosa Gustaf Wachtmeister (m) har inkommit med en interpellation beträffande den privata läkarmottagningen i Trosa och de underhandskontakter som förts beträffande en där verksam läkares möjligheter att överlåta sin etablering. Gustaf Wachtmeister frågar hur jag som politiskt ansvarig kan beröva trosaborna en populär och betrodd läkarmottagning samt hur jag kan säga nej till en läkare som vill etablera sig i vårt län med rådande brist på distriktsläkare. Inledningsvis vill jag klargöra att vi i Sörmland har en omfattande privat verksamhet inom hälso- och sjukvården. 35 läkare driver egen verksamhet och 11 av dessa är verksamma inom allmänmedicin. 15 av läkarna har avtal med landstinget. Av länets 49 privatpraktiserande sjukgymnaster arbetar 38 med avtal med landstinget. Vår uppgift är att vårda befintliga avtal och att arbeta för att nya avtal sluts. Avtal kräver dock två parter och att dessa är överens. Det finns två mycket viktiga skäl till att inte medge ett överlåtande av etableringen i Trosa. Det ena är att det finns ett regelverk som vi har att följa och reglerna medger inte att en läkare som lämnar en etablering själv utser sin ersättare. Det krävs alltid en upphandling. Det andra, och helt avgörande skälet, är att vi har att följa hälso- och sjukvårdslagens intentioner om vård på lika villkor för hela befolkningen. Gustaf Wachtmeister reagerar mot att landstinget säger nej till en läkare när det råder brist i länet. Det är dock inte i Trosa bristen finns. Sett i ett länsperspektiv och i relation till målen för hur stor läkartäthet vi ska ha så finns det snarare ett överskott i Trosa. En jämförelse i Södra hälso- och sjukvårdsområdet visar att det i dagsläget finns en läkare per invånare i Trosa. Motsvarande siffra i Gnesta är ca , i Oxelösund nästan och i Nyköping ca Även med en läkare mindre i Trosa har man en avsevärt större täthet än grannkommunerna och en täthet som är betydligt bättre än det nationella målet på invånare per läkare. Som förtroendevalda länspolitiker ser jag det inte bara som försvarbart, utan också nödvändigt. Min, och alla andra landstingspolitikers, uppgift är att fördela resurserna i hela länet så att vi lever upp till hälso- och sjukvårdslagens målparagraf om lika vård för alla. Det står inte alltid klart i debatten eller ute i befolkningen att även den privata sjukvården bekostas med landstingets pengar, d v s skattemedel. En vanlig uppfattning är att privatvården är något som finns utöver eller vid sidan av den offentliga vården. De tre privatläkarna i Trosa kostar landstinget årligen ca. 5 miljoner kronor. Totalt innebär det att trosabon får betydligt mer av primärvårdsresurserna än övriga sörmlänningar och det är något som jag som landstingspolitiker ser som svårt att försvara. Rigmor Breidemalm Landstingsråd (s) INTERPELLATIONSSVAR

20

21 INTERPELLATIONSSVAR LKD Miljö- och säkerhetskrav vid upphandling Mattias Claesson (c), har inkommit med en interpellation som tar upp frågan miljö- och säkerhetskrav som ställs vid landstingets upphandling av fordon. Enligt interpellanten ställs för närvarande låga säkerhetskrav och inte några miljökrav och i interpellationen efterfrågas orsakerna till detta. Vad gäller säkerhetskraven stämmer inte Mattias Claessons påståenden. Sedan våren år 2000 har Landstinget Sörmland ett samarbete med Vägverket gällande vilka säkerhetskrav vi ska ställa vid upphandling av fordon, ett samarbete som har resulterat i ett mycket gott resultat. Målet har varit och är att de fordon som upphandlas skall garantera hög krocksäkerhet för förare och passagerare vilket vi har uppnått med god marginal. Att Landstinget Sörmlands personal kör säkra fordon framgår tydligt av Folksams redovisning gällande "Andel bilar ägda av respektive landsting som klarar Folksams säkerhetskrav", där Landstinget Sörmland har en fjärde placering (av totalt 20 landsting)på Folksams lista över säkra bilar. Glädjande är att 87 procent av Sörmlands bilar uppfyller kraven, ett resultat som vi ska vara mycket nöjda med. Att Landstinget Sörmland kör säkra fordon har även uppmärksammats i lokalpressen. Landstinget Sörmland har som policy att inte upphandla fordon (liten bil) som har en tjänstevikt som understiger 1100 kg. Personfordon som upphandlas skall ha betyget tre (3) stjärnor eller fler enligt de oberoende krocktester som genomförs av EURO-NCAP, där personfordonen är testade för europeisk marknad. Transportfordon skall vara utrustade med sidokollisionsskydd. Fordonen skall även vara utrustade med: ABS-bromsar, trepunktsbälten med bältessträckare i framsätet, nackstöd på minst fyra platser samt airbag på förarsidan. När det gäller miljökraven så är landstingets målsättning - uttryckt i det miljöoch hälsopolitiska programmet - att inom en treårsperiod byta ut ca 50% av fordonsparken till fordon som kan drivas på förnyelsebara bränslen, i första hand biogas. Landstinget upphandlar fordon årsvis och kommer i fordonsupphandlingen som sker under hösten 2004, för leverans under 2005, att som alternativ efterfråga miljöfordon. För närvarande pågår förberedelser för upphandling av den leverantör som skall tillhandahålla biogas. Alf Egnerfors Landstingsråd (s) INTERPELLATIONSSVAR

22

23 INTERPELLATIONSSVAR LKD Finansiell samverkan i Sörmland Henrik Elmberg (c), har inlämnat en interpellation angående finansiell samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, kommun och landsting. Interpellanten hänvisar till den framgångsrika försöksverksamhet Finsam - som genomfördes på 1990 talet. Henrik Elmberg lämnade under 2002 in en motion i ärendet som behandlades i fullmäktige i november 2002 och resulterade i ett uppdrag till landstingsstyrelsen att ta kontakt med övriga parter i ett kommande Socsam för att förbereda ett samarbete. Den fråga som ställs är när dessa kontakter har tagits samt vilka åtgärder som har vidtagits för att förbereda ett kommande samarbete. I ovan nämnda motionssvar hänvisades till kommande regeländringar som kommer att möjliggöra finansiell samordning. Regeringen lämnade en proposition (2002/03:132) till riksdagen i juni och den kommer att behandlas inom kort. De nya reglerna är avsedda att träda i kraft den 1 januari Under året som gått har förberedelser pågått inom ramen för den Regionala Arbetsmiljö- och Rehabiliteringsgruppen (RAR). Den 23 september i år inbjöd RAR till en dialog om finansiell samordning på Plevnagården i Malmköping. Vid mötet deltog representanter för samtliga kommuner i länet, landstinget, Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden och Arbetsmiljöinspektionen. Vid mötet fördes konstruktiva och fruktbara diskussioner som visade på ett genuint intresse för att utnyttja möjligheterna i det kommande nya regelverket. Som ett konkret resultat av mötet på Plevnagården är nu en arbetsgrupp, med representanter från de fyra parter som är aktuella utifrån propositionen, under bildande. Arbetsgruppens uppgifter är att inventera pågående samverkan inom området, analysera behoven och målen, utreda vilka resurser som krävs samt att utreda om nuvarande organisation för samverkan inom området, bestående av RAR och LSG (Lokala samverkansgrupper), kan integreras i en organisation för finansiell samordning. Nästa steg i förberedelserna är en LSG-dag den 21 november till vilken länets samtliga Lokala samverkansgrupper är inbjudna. Vid mötet kommer en enkätstudie, genomförd av FoU-enheten på uppdrag av RAR, att redovisas och diskuteras. Alf Svensson Ordförande i Folkhälso- och miljödelegationen (s) INTERPELLATIONSSVAR

24 INTERPELLATIONSSVAR LKD God psykiatrisk vård? Ulrika Ernving (v), har inlämnat en interpellation med anledning av den debatt och mediala rapportering om psykiatrin som förts under senare tid. Interpellanten påtalar att denna debatt mer har kommit att fokusera på hur medborgarna ska skyddas och mindre på den psykiatriska vårdens innehåll och tillgänglighet. Ulrika Ernving frågar i sin interpellation hur tillgängligheten ser ut i den psykiatriska vården i Landstinget Sörmland samt om det har förekommit att patienter i behov av vård har avvisats från den psykiatriska vården. Som framgår av svaret på Gustaf Wachtmeisters interpellation i samma ämne så instämmer jag i stora delar i den beskrivning som Ulrika Ernving ger. Det har varit en olycklig debatt och många psykiskt sjuka människor har känt sig utpekade som presumtiva våldsbrottslingar. Det som behövs är sannolikt inte fler slutenvårdsplatser utan verktyg att ge de psykiskt sjuka adekvat vård ute i samhället. Det jag ställer mig frågande till i Ulrika Ernvings interpellation är beskrivningen av i vilken omfattning som psykiatriberedningens förslag har genomförts. Psykiatriberedningen lade fram sin slutrapport i juni 2002 och 2003 är det första året som vi arbetar med att genomföra förslagen. En redovisning kommer att ges i bokslut Som ett resultat av den nationella och den förstärkta handlingsplanen med ökade resurser till äldrevård, psykiatri och primärvård kan nämnas de nya tjänster som kuratorer och psykologer som inrättats i primärvården. En annan fråga som jag ser som viktig är att utveckla brukarinflytandet. Här kan alla partier vara med och hjälpas åt för att nå förbättringar. När det gäller de frågor som ställs så redovisar samtliga tre enheter i länet att belastningen är stor men att tillgängligheten är tillfredställande. Inte heller förekommer det att patienter som bedöms vara i behov av vård avvisas. Rigmor Breidemalm Landstingsråd (s) INTERPELLATIONSSVAR

25

26

27 INTERPELLATIONSSVAR LKD Finansiering av regionförbundets verksamhet Ulrika Ernving (v) har inkommit med en interpellation angående den ekonomiska ersättningen till ledamöter i Regionförbundet. Enligt interpellanten är det oklart vilka regler som gäller för de av landstinget valda fritidspolitiker som deltar i aktiviteter med anknytning till deras uppdrag i Regionförbundet. Med anledning av detta efterlyser Ulrika Ernving förslag till regelverk och rutiner för de i landstinget valda ledamöterna. Vid bildandet av Regionförbundet den 12 juni i år stod samtliga partier bakom beslutet att ersättningar till förbundsfullmäktiges ledamöter ska bekostas av respektive medlem, enligt de regler som gäller i hemkommunen eller landstinget. Främsta skälet till detta var att inte belasta förbundet med dessa kostnader. Denna ordning gällde även tidigare i det dåvarande Kommunförbundet. Regionförbundet har en förhållandevis liten förtroendemannabudget och det har funnits en medveten ambition att hålla kostnaderna för den politiska organisationen nere. De 1,5 miljoner kronor som är avsatta går huvudsakligen till arvoden och andra ersättningar till styrelse och arbetsutskott. I landstinget finns regler och rutiner vad gäller ersättning till de som väljs till ledamöter i olika organ utanför landstinget. De kostnader som följer av uppdraget i form av resor, utebliven arbetsinkomst och konferensavgifter står landstinget för i förekommande fall. Dessa rutiner skall tillämpas även för de valda ledamöterna till Regionförbundet. Därmed finns det heller inte något behov att skapa nya regler och rutiner. Alf Egnerfors Landstingsråd (s) INTERPELLATIONSSVAR

28

29 INTERPELLATIONSSVAR LKD Information på invandrarspråk om bröstcancer m.m. Barbro Petersson (kd), har inlämnat en interpellation i vilken hon uppmärksammar att en betydande del kvinnor uteblir från mammografiundersökningar. Interpellanten ser en tänkbar orsak i språksvårigheter och efterlyser en undersökning av orsakerna samt att en informationsbroschyr tas fram på de vanligaste invandrarspråken. Som interpellanten påpekar så tackar drygt 10 procent av de kvinnor som erbjuds mammografiundersökning nej. Vi vet tämligen väl vad som ligger bakom avböjandet, dels genom vår personal som arbetar med dessa frågor och dels genom erfarenheter från andra landsting. Några av de viktigare orsakerna är tidsbrist, att man går privat eller är sjuk. Erfarenheten är också att invandrarkvinnor i större grad än andra kommer på undersökningarna. Landstinget Sörmland är ett av de få landsting som satsat på information på de vanligaste invandrarspråken. Den informationen rör hur man söker vård, de olika kanalerna in till hälso- och sjukvården. Informationen finns dels som broschyrer och dels på landstingets webbplats. Landstinget ger mycket sällan ut egen skriftlig information om specifika sjukdomar, behandlingar och symtom. Det finns det andra som har specialiserat sig på. Infomedica, där vi är delägare, är en sådan. Landstinget Sörmland har lyft frågan om information på de vanligaste invandrarspråken dit och fått till svar att det är ett av de områden man funderar på att ta sig an men konstaterar också att det är mycket resurskrävande. Det kan naturligtvis uppstå språkproblem när det gäller själva kallelsen till undersökningen och förklaringen till vad undersökningen har för syfte. Vår personal har frihet men också ansvar för att kallelser och liknande är anpassade efter målgrupperna. Tolk- och översättningshjälp är sådant som är upphandlat så det finns professionell hjälp att få om det behövs. Rigmor Breidemalm Landstingsråd (s) INTERPELLATIONSSVAR

30

31 INTERPELLATIONSSVAR LKD Primärvårdens stöd till utsatta kvinnor Marie-Louise Forslund Mustaniemi (kd), har inkommit med en interpellation i vilken hon hänvisar till rapporter om bristande tillgänglighet läkarmottagningen Kungsgatan i Eskilstuna. Interpellanten menar att detta påverkar förutsättningarna att på ett professionellt sätt omhänderta kvinnor som utsatts för övergrepp eller misshandlats. I interpellationen ställs frågan om vilka åtgärder som har vidtagits för att klara uppgiften att ge dessa kvinnor ett bra omhändertagande. Tillgängligheten till läkarmottagningen på Kungsgatan har varit problematisk men situationen är tillfredsställande i dagsläget. Man arbetar i likhet med övriga vårdcentraler enligt utarbetade rutiner/program när det gäller omhändertagande av kvinnor som utsatts för våld. Det innebär att de aktuella kvinnorna träffar både läkare och kurator. Omhändertagandet är snabbt och kvinnorna får oftast träffa kurator samma dag. I de båda hälso- och sjukvårdsområdena arbetar man med kontinuerlig kompetensutveckling när det gäller den aktuella patientgruppen. Som exempel kan nämnas att en temadag om kvinnofrid genomförs för hela primärvården i SHSO i november. I NVHSO ingår representanter för primärvården i ett samarbete med frivården, polisen, socialtjänsten och akutmottagningen, där problematiken diskuteras och enskilda fall följs upp. Rigmor Breidemalm Landstingsråd (s) INTERPELLATIONSSVAR