Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. Bilaga 1. Landstingsstyrelsens beslut

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. Bilaga 1. Landstingsstyrelsens beslut"

Ann-Sofie Berglund
för 7 år sedan
Visningar:

1 LKD Motion Taxor på kollektivtrafiken som gynnar resandeutvecklingen i länet Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut (se bilagda handlingar) behandlas. Yrkanden AlF Egnerfors (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Gunnar Söderberg (mp) yrkar bifall till motionens två sista beslutssatser. Gustaf Wachtmeister yrkar avslag på motionens två första beslutssatser. Proposition Ordföranden ställer proposition på dels landstingsstyrelsens förslag, dels Gunnar Söderbergs ändringsyrkande och dels Gustaf Wachtmeisters ändringsyrkande och förklarar sig ha funnit landstingsstyrelsens förslag bifallet. Landstingsfullmäktiges beslut 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. Reservation Gunvor G Ericson och Gunnar Söderberg (mp) reserverade sig. Bilaga 1. Landstingsstyrelsens beslut Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 03\(10) okt 03\58 mot_taxor kollektivtrafik\ 58 motion taxor kollektivtrafik.doc Utskriftsdatum: :59 SID 1(1)

2 87 Motion - Taxor på kollektivtrafiken som gynnar resandeutvecklingen i länet (Lf) Bakgrund Sten E Karlsson (mp) lämnade in en motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges sammanträde I motionen yrkas att landstinget ska ge Länstrafiken Sörmland AB i uppdrag Att omedelbart avsluta den misslyckade satsningen på dagens biljettmaskiner. Att låta detta ersättas av ett enkelt och effektivt system t.ex. med billiga stämplar. Att införa enhetskort gällande hela länet med ett så låg pris att resandefrekvensen markant ökar. Att söka samordning med Stockholm så att denna länsgräns i praktiken upphör taxemässigt. Ärendet har handlats inom landstingskansliets dåvarande regionala utvecklingsenhet. Utlåtande Bakgrunden till att ett nytt biljettsystem har införts i kollektivtrafiken är att det gamla systemet var förlegat. Det fanns inte längre några möjligheter att uppdatera systemet. Det nya biljettsystemet är av en ny nationell standard som på sikt ska finnas över hela landet. Därmed kommer det inte att finnas några tekniska hinder för en samordning av biljettsystemet mellan olika län. Det nya systemet har kostat uppskattningsvis tolv till tretton miljoner kronor att införa. Det har drabbats av vissa tekniska inkörningsproblem, som nu är på väg att lösas av Länstrafiken i samarbete med leverantören. Förarna får bättre utbildning och maskinerna anpassas för att minska antalet moment som behöver utföras per resenär. Att systemet, som motionären menar, uppfattas som krångligt av resenärerna torde därför vara tillfälligt. Att avbryta satsningen på det nya biljettsystemet, skulle innebära att omfattande investeringar går till spillo. Det är också oklart vad som skulle kunna ersätta det existerande biljettsystemet då en återgång till det tidigare inte är Utskrift: , 15:31 Sid: 1

3 möjlig. Motionären själv föreslår att det nya systemet ska ersättas av ett system med billiga stämplar enligt Stockholmsmodellen där resenären laddar ett opersonligt elektroniskt kort med pengar som sedan debiteras vid varje enskild resa genom att resenären stämplar kortet i biljettautomaten. Denna modell skiljer sig i praktiken inte från det nya systemet i Sörmland. Det kan därför ifrågasättas om modellerna som sådana skiljer sig åt. Beslutar Länstrafiken att minska antalet zoner så innebär det inte heller några problem utan kräver endast en omprogrammering av biljettautomaterna. Det nya biljettsystemet är inte heller här något hinder för att genomföra en förändring till enhetskort, liknande det som finns i Stockholms län. Det finns med andra ord inga tekniska hinder för ett länskort. Detta är istället en ekonomisk fråga för ägarna att ta ställning till. Att i just detta läge, med kraftigt ökade kostnader för kollektivtrafiken, genomföra en satsning på ett billigt länskort är dock inte realistiskt. Det skulle förändra intäktsbilden för kollektivtrafiken radikalt och därmed kräva ytterligare tillskott från ägarna. När kostnadsutvecklingen för kollektivtrafiken börjat plana ut och landstingets egen budget ger utrymme för satsningar, är detta dock ett intressant projekt. I landstingsstyrelsen den togs beslut att utreda landstingets mål med kollektivtrafiken i Sörmland. Arbetet avslutades i januari 2003 då landstingsstyrelsen beslöt att låta sammanställningen av de förda diskussionerna ligga till grund för det fortsatta arbetet med kollektivtrafiken (LKD01443). I detta dokument diskuteras vilka krav som landstinget bör ställa på länets kollektivtrafik. Där betonas vikten av olika kvalitetsmål som handikappanpassning och möjlighet till arbets- och studiependling. Vad beträffar taxor så betonas i detta dokument att främst ungdomar och högskolestudenter bör kunna resa för en låg avgift. Att sänka priset generellt för alla grupper är dock ingen prioriterad åtgärd. I motionen föreslås att det ovan refererade länskortet ska ha ett så lågt pris att resandefrekvensen ökar markant. Detta skulle kunna innebära en oförändrad intäktsbild om sänkt pris samtidigt ger fler betalande resenärer. Ett sådant samband mellan lägre pris och ökat antal resenärer kan dock ifrågasättas. Forskning och erfarenhet visar att för många grupper är kvalitetskrav av större betydelse än pris vid val av färdmedel. Faktorer som turtäthet, restider, punktlighet och trygghet är andra minst lika viktiga mål att uppfylla för att fler resenärer ska välja kollektivtrafiken. Den trafik som Länstrafiken erbjuder är de facto långt billigare än motsvarande bilresor för de med pendlarkort. Det kan därför betvivlas att lägre pris skulle generera en motsvarande ökning av antalet resenärer. Samordning med Stockholm vad gäller taxan för kollektivtrafiken är ett uppdrag som sedan tidigare ligger hos Länstrafiken. De tekniska problemen Utskrift: , 15:31 Sid: 2

4 är på väg att lösas genom det nya biljettsystemet som är av nationell standard. De hinder som återstår är mestadels ekonomiskt betingade. Att Stockholms läns landsting, som ensamt är länstrafikansvarigt i Stockholms län, satsar mer på kollektivtrafiken än kringliggande län innebär en viss tröskeleffekt som måste lösas. Ett annat problem är att all tågtrafik till och från Stockholm, med undantag för Gnestapendeln, idag sker på marknadsekonomiska villkor. TIM (Trafik i Mälardalen) är prissatt utifrån SJ:s marknadspriser. Enda undantaget är reserelationen Nyköping-Stockholm där Nyköping kommun själva valt att subventionera priset. Om alla tågresor skulle subventioneras på samma sätt som övrig kollektivtrafik skulle det krävas ägartillskott på tiotals miljoner kronor per år. Detta är inte realistiskt i nuvarande ekonomiska situation men kan vara en vision på lång sikt. Problembilden för länsöverskridande kollektivtrafik är väl känd och Länstrafiken söker kontinuerligt en samordning med Västmanland, Örebro och Stockholms kollektivtrafik. Oftast kan trafikhuvudmännen lösa lokala problem som dyker upp genom olika speciallösningar. Ett exempel är Gnesta där SL-kort med Gnestatillägg ger behörighet till anslutande lokalbussar i Gnesta kommun. Under 2003 har en översyn av det befintliga konsortialavtalet för Länstrafiken inletts. I detta arbete kommer de olika ägarnas intressen och synpunkter att beaktas. För landstinget kommer rapporten om landstingets mål med kollektivtrafiken (LKD 01443) att ligga till grund för detta arbete. I denna betonas vikten av en fysiskt och ekonomiskt tillgänglig kollektivtrafik som kan bidra till en positiv regional utveckling. Enligt det gällande konsortialavtalet är det Länstrafikens styrelse som ska besluta om företagets taxor. I de fall landstinget som ägare vill ha större påverkansmöjligheter bör detta skrivas in i det nya konsortialavtalet. Problemen kring ägarstyrningen är också en av de frågor som ska ses över i arbetet med ett nytt konsortialavtal. I Landstingets rapport om kollektivtrafiken påpekas vikten av att ägarna sätter ramar för taxesättningen. Detta är därför något som kommer finnas med som bakgrund i den kommande översynen. I ärendet fanns följande förslag till beslut. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1 Motionen är besvarad. Yrkande och propostion Gunvor G Ericson (mp) yrkade bifall till motionens två sista att-satser. Utskrift: , 15:31 Sid: 3

5 I ärendet fanns två förslag till beslut, dels föreliggande och dels Gunvor G Ericsons yrkande. Ordföranden ställde proposition dels på föreliggande förslag och dels på Gunvor G Ericsons yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1 Motionen är besvarad. Reservation Gunvor G Ericson (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt eget yrkande. Bilaga 1. Motion Protokollsutdrag - Landstingsfullmäktige i oktober 2003 Utskrift: , 15:31 Sid: 4

Relevanta dokument

PROTOKOLL 2003-09-01 LKD 02571. 87 Motion - Taxor på kollektivtrafiken som gynnar resandeutvecklingen. Bakgrund

PROTOKOLL 2003-09-01 LKD 02571. 87 Motion - Taxor på kollektivtrafiken som gynnar resandeutvecklingen. Bakgrund 87 Motion - Taxor på kollektivtrafiken som gynnar resandeutvecklingen i länet (Lf) Bakgrund Sten E Karlsson (mp) lämnade 2002-10-27 in en motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges sammanträde 2002-10-29.