Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsgymnasiet Göteborg

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Verksamhetsåret 2016/2017 Kunskapsgymnasiet Göteborg enligt Skollagen (2010:800) 6 kap., Diskrimineringslagen (2008:567) samt Förordningen I enlighet med Skolverkets föreskrifter har skolkurator, lärare, elever hjälpts åt att ta fram en Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling för att skapa en trygg skolmiljö. Fastställd av: Rektor, skolkurator, övrig personal Upprättad: juni 2014 Senast reviderad: september 2016 Gäller t.o.m. september

2 Innehåll Kunskapsgymnasiet Göteborg Inledning Kunskapsskolans värderingar... 4 Vi ser kraften i varje individ... 4 Vi når längre tillsammans... 4 Vi har höga förväntningar... 4 Vi drivs av utveckling Rätten till likabehandling... 4 Diskriminering... 4 Kränkande behandling Kartläggning och nulägesbeskrivning... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Kartläggning av individnivå... 5 Kartläggning av gruppnivå... 6 Kartläggning av organisationsnivå Ansvarsfördelning, rutiner och generella åtgärder... 6 Främjande och förebyggande arbete... 6 Rektors huvudansvar... 7 Det åtgärdande arbetet... 7 Utreda och åtgärda... 8 Uppföljning Våra mål och aktiviteter... 9 Mål: Etnisktillhörighet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Utvärdering.10 Utvärdering av föregående års arbete..10 Bilaga 1Vad säger lagen? Bilaga 2Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?...14 Bilaga 3 Utredning och dokumentation av elevärende.15 Bilaga 4 Handlingsplan 16 Bilaga 5 Handlingsplan hedersrelaterat våld och förtryck..18 2

3 1. Inledning Alla människor har rätt att bli behandlade med respekt och förståelse. Detta sker inte alltid, och många av de konflikter som dyker upp i skolans värld har sin grund i bristande respekt för olika sätt att vara. Kunskapsgymnasiet Göteborg skall vara en frizon mot diskriminering/trakasserier och kränkande behandling. Skolorna arbetar målinriktat för att främja elevernas lika rättigheter och förebygga trakasserier och kränkande behandlingar. Kunskapsgymnasiet Göteborg skall vara en skola där alla elever är respekterade och har samma möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skolorna arbetar aktivt för att förhindra och förebygga att någon trakasseras eller utsätts för kränkande behandling. Samtliga inom Kunskapsgymnasiet Göteborg, såväl vuxna som elever verkar tillsammans för ett arbetsklimat där alla respekterar varandra. Skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har som syfte att främja alla elevers, och all personals, lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell identitet, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning eller ålder. Syftet är också att klargöra skolans arbete med att främja likabehandling och att förebygga mot diskriminering och kränkningar, enligt Diskrimineringslagen (2008:567) (3 kap. 16 ) och Skollagen (6 kap.). Planen finns med i skolans dagliga arbete och är känd av alla som verkar där, medarbetare, elever och föräldrar. Vision Kunskapsgymnasiet Göteborg ska vara en trygg plats att studera och utvecklas på, fri från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla som finns på skolan, såväl vuxna som elever, har tillsammans ansvar för att verka för ett tillåtande och respekterande arbetsklimat. Alla ska aktivt arbeta för att inte någon elev skall diskrimineras eller utsättas för kränkande behandling. Alla elever och medarbetare ska varje dag känna trygghet, glädje och arbetslust när de kommer till vår skola. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas! Kontaktuppgifter: Rektor Tomas Claesson Tel / tomas.claesson@adm.kunskapsgymnasiet.se Kurator Kerstin Cederloo Tel / kerstin.cederloo@adm.kunskapsskolan.se 3

4 2. Kunskapsskolans värderingar Vi ser kraften i varje individ Alla människor är olika och lär på olika sätt. Vi möter var och en med respekt och finner styrkan i varje individs förutsättningar och personlighet. Genom personliga utmaningar utvecklar var och en sina kunskaper och förmågor. Vi når längre tillsammans Vi samarbetar och är öppna för olika perspektiv. Genom att själva bidra och försöka förstå hur andra tänker, lär vi av varandra. Detta gör att vi blir tryggare, som grupp och som individer. Vi uppmuntrar varandra och ger konstruktiv återkoppling, vilket är en grund för att nå längre tillsammans. Vi har höga förväntningar Alla kan och vill lyckas. Därför har vi höga förväntningar, på oss själva och på varandra vilket ger högre resultat. Med en positiv anda och tydliga, utmanande och rimliga mål kan vi nå längre än var och en trodde var möjligt. Vi drivs av utveckling Genom nyfikenhet och vilja att ta till oss kunskap, se mönster och samband utvecklas vi ständigt. Vi tänjer våra gränser och söker nya vägar. Vi påverkar vår situation och formar vår framtid. Denna drivkraft får oss att hela tiden utvecklas. 3. Rätten till likabehandling En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter. Diskriminering Det är förbjudet att diskriminera på grund av kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. 1 Förbudet mot diskriminering innebär att det inte får förekomma Direkt diskriminering genom att en elev missgynnas genom särbehandling pga. någon av diskrimineringsgrunderna ovan Att elever missgynnas genom att en tillsynes neutral ordningsregel etc. tillämpas så att det får en diskriminerande effekt i praktiken 1 Diskrimineringslagen 4

5 Att ledningen för verksamheten instruerar eller ger order om att någon skall diskrimineras Att personalen beter sig kränkande mot en elev Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. 2 Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Förbudet mot kränkande behandling innebär att ansvariga inom verksamheten (lärare och övrig personal) skall uppträda gentemot eleverna så att de inte upplever sig kränkta. Befogade tillrättavisningar med syfte att upprätthålla ordning och god miljö anses dock inte som kränkande allt som en elev kan uppfatta som oönskat eller kränkande, inte bara misshandel, olaga hot, ofredande och andra brottsliga gärningar, kan hänföras hit. Det är eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande Förbud mot repressalier innebär att ett barn eller en elev som anmält en ansvarig person för kränkande behandling eller som medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen inte får bestraffas för detta. 4. Kartläggning och nulägesbeskrivning Kartläggningen och nulägesbeskrivningen görs bl.a. utifrån underlag från de årliga enkätundersökningarna, PH-samtalen (personlig handledning), där den personliga handledaren särskilt ska uppmärksamma om eleven kan vara utsatt på något vis och utifrån upprättade incidentrapporter. Nulägesbeskrivning Enligt den företagsgemensamma enkäten som skolan gör under vårterminen såg det ut så här på KG Göteborg (se tabellen nedan). Här går det också att se förändringar som skett jämfört med tidigare läsår. Läsår 15/16 14/15 13/14 Jag känner mig trygg i skolan. 72% 81% 84% Har du under detta läsår blivit mobbad eller trakasserad i skolan. Nej Aldrig 88% 88% 90% Har du under detta läsår blivit mobbad eller trakasserad i skolan. Ja, några gånger 9% 11% 8% Har du under detta läsår mobbad eller trakasserad i skolan. Ja, många gånger 3% 1% 2% De vuxna på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. 54% 53% 66% På min skola behandlar eleverna varandra med respekt. 52% 58% 56% Jag är nöjd med elevrådet/elevkåren på min skola. 30% 31% 45% Det är bra stämning på min skola. 56% 60% 66% Jag trivs på min skola. 63% 67% 76% 2 6 kap. 3 Skollagen 5

6 Kartläggning av individnivå Kartläggning på individnivå görs enligt anmälda och dokumenterade incidenter. Elevhälsoteamet och rektor ser över vad som hänt och följer upp. Under läsåret har vi haft ett dokumenterat elevärende enligt Likabehandlingsplanen.. Kartläggning av gruppnivå Kartläggning på gruppnivå görs av basgrupper och handledare. Ämnet likabehandling lyfts på olika sätt i undervisningen och på basgrupptiden. Kartläggning av organisationsnivå I skolans lokaler har det förekommit viss oro vid öppna ytor utanför undervisningssalarna, framförallt under lunchtiden. Det har åtgärdats genom att ta bort flera sittgrupper, som istället ersatts med studieplatser. EHT ska under kommande läsår delta på arbetslagsmöten för att underlätta samarbete mellan lärare och elevhälsa, vilket gynnar det förebyggande arbetet med likabehandling. I år kommer en av lärarna ha extra ansvar för elevrådet kring trivselaktiviteter. 5. Ansvarsfördelning, rutiner och generella åtgärder Skolan har en skyldighet att skyndsamt utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Elev som blivit utsatt ska kunna vända sig till vilken vuxen som helst på skolan och kunna känna sig trygg i att skolan snabbt kommer att agera. Främjande och förebyggande arbete Det främjande och förebyggande arbetet handlar om att skapa en kontinuitet i arbetet mot diskriminering/trakasserier och kränkande behandling, samt skapa en trygg miljö i skolan och avvärja risker. Det främjande arbetet genomförs alltid och riktar sig till alla elever. Vi förstärker respekten för allas lika värde. De främjande insatserna utgår från diskrimineringsgrunderna samt att vi medvetet främjar kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det förebyggande arbetet bygger på analys av kartläggningar och tidigare års arbete. Varje år utvärderas skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Detta sker i samverkan mellan elever, rektor och personal. Varje år upprättas en ny Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Den upprättas i samverkan mellan elever, rektor och personal. Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande handling beskriver hur elever medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Varje år säkras sedan att den upprättade planen kommuniceras inom verksamheten med skolans nya och gamla elever. Nyanställda medarbetare informeras i samband med den lokala introduktionen vid skolan. Varje år informeras alla elever och deras vårdnadshavare om de ordningsregler som gäller vid skolan. All personal på skolan har ett ansvar för att de med eleverna gemensamt upprättade ordningsreglerna följs. Samtliga inom skolans verksamhet har ett eget ansvar att särskilt uppmärksamma alla former av trakasserier och kränkande behandlingar. I skolan skall regelbundna frågor föras kring aktuella frågor om etik och moral i den dagliga verksamheten som rör såväl livet i skolan som i samhället i stort. Värdegrundsfrågor skall finnas med som ett naturligt inslag i all undervisning. Alla elever ges förutsättningar utifrån sina behov. Undervisningen ska vara tillgänglig för alla elever. 6

7 De personliga handledarsamtalen, som regelbundet förs mellan elever och lärare och som ger dem möjlighet att lära känna varandra på ett förtroendefullt sätt, skall leda till att eleverna känner sig trygga i skolmiljön. På skolan skall det finnas en grupp, bestående av både elever och medarbetare, som särskilt arbetar med frågor kring trakasserier och kränkande behandlingar. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan skall reagera snabbt på varje form av trakasserier och kränkande behandlingar och på så sätt visa att detta inte tolereras av skolan. Skolan ska ha tydliga rutiner för arbetet för Likabehandling och arbete mot kränkande behandling. Rektors huvudansvar Rektor har det övergripande ansvaret för att skolan arbetar förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling samt att alla rutiner finns och är tydliga för alla inom skolan. Det innebär bland annat att: Rektor årligen ser till att en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling upprättas, i samverkan med personal och elever, samt att denna kommuniceras inom verksamheten. Rektor ansvarar för att alla inom skolan medarbetare, elever och föräldrar känner till skolans rutiner kring likabehandling och kränkande behandling. Rektor ansvarar för att rutinerna följs. Rektor har det yttersta ansvaret för att utreda vad som hänt vid mobbing, trakasserier och kränkande behandling, samt se till att utredningen allsidigt belyser situationen och att hänsyn tas till den som utsatts och de övriga inblandade. Rektor informerar omyndiga elevers vårdnadshavare så snart någon form av trakasserier eller kränkande behandling blir känd. Inblandade elever informeras om att detta kommer att ske. Det åtgärdande arbetet Det åtgärdande arbetet handlar om att ha goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda om något inträffar. Allt detta arbete sker skyndsamt. Personal på skolan, som får vetskap om eller misstänker att en eller flera elever utsätts eller utsätter andra för trakasserier eller kränkande behandling skall genast informera rektor och/eller elevhälsoteamet. Personal på skolan, som får vetskap om eller misstänker att en vuxen utsätter en eller flera elever för någon form av diskriminering eller kränkande behandling skall genast informera rektor och/eller elevhälsoteamet. En elev på skolan, som själv är utsatt eller får vetskap om någon form av trakasserier/ diskriminering eller kränkande behandlingar skall genast informera någon personal på skolan. Det kan vara den personliga handledaren, rektor någon i elevhälsoteamet eller annan vuxen man känner förtroende för. All tillgänglig fakta om det inträffade samlas in och dokumenteras enligt mall. (rektor ansvarar) Om någon elev kränkts av någon/några andra elever utreder den personliga handledaren, kuratorn eller rektorn detta. Om någon elev kränkts av någon ur personalgruppen, eller om en elev eller medarbetare kränker någon ur personalgruppen, utreder rektorn detta. Om skolledningen skulle vara föremål för kränkning eller diskriminering, utreder gymnasiechefen ärendet. Nödvändiga åtgärder sätts in så fort någon form av trakasserier/diskriminering eller kränkande behandling blir känd. 7

8 När rektor får kännedom om att en elev utsatts för diskriminering eller kränkande behandling ska detta anmälas till huvudman (Personalavdelningen samt Gymnasiechefen) enligt mall. Anmälan diarieförs. Gymnasiechefen svarar för att följa upp att anmälningen skyndsamt utreds och att åtgärder vidtas i syfte att förhindra fortsatt kränkande behandlingar eller diskrimineringar. Skolan informerar berörda vårdnadshavare så snart någon form av trakasserier/diskriminering eller kränkande behandling blir känd. Inblandade elever informeras om att detta kommer att ske. Rektor ansvarar för att nödvändiga kontakter tas utanför skolan, exempelvis med Arbetsmiljöverket, polis eller socialnämnd. Utreda och åtgärda Olika åtgärder som kan vidtas vid trakasserier/diskriminering och/eller kränkande behandling: Stödjande samtal med den som blivit utsatt. Allvarsamtal med den/de som utsatt. Fortsatta uppföljningssamtal med dem/de som utsatt, samt kontroll efter viss tid med den utsatte att kränkningarna har upphört. Trepartssamtal med de inblandade eleverna. Upprätta Åtgärdsprogram för konkreta psykosociala åtgärder, för den som utsatt Rektor kallar föräldrar, elev, berörd handledare och någon från Elevhälsoteamet till möte. Samtal med berörda vårdnadshavare eller föräldramöte med samtliga inblandade. Samtals hjälp utifrån, t.ex. kontakt med BUP. Anmälan till Socialtjänsten. Polisanmälan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. Den ersätter heller inte anmälningsskyldigheten enligt Socialtjänstlagen. Om en vuxen kränkt en elev, kan arbetsrättsliga åtgärder vidtas. Alla samtal dokumenteras enligt särskild blankett Diskriminering/kränkning av elev/personal. Uppföljning Uppföljnings måste vid alla inträffade fall ske. Samtliga överenskommelser som i enskilda fall träffats med de inblandade skall följas upp kontinuerligt. Enskilda fall skall utvärderas genom uppföljande samtal med elever (i förekommande fall även med deras vårdnadshavare) som utsatts eller som utsatt andra för trakasserier eller kränkande behandlingar. Rektor utvärderar och följer upp varje anmälans åtgärder och resultat. Rektor ska återrapportera till Gymnasiechefen (huvudman) vilka åtgärder som vidtagits och resultatet av dessa. Om trakasserierna har upphört, anses ärendet som avslutat och vi markerar att det inte finns något agg kvar efter händelsen. Om det inte har blivit bättre ska fortsatt stöd ges och fortsatta åtgärder sättas in. Vid behov ska Åtgärdsprogram upprättas. En elev som mobbar och kränker någon annan, är en elev som är i behov av särskilt stöd. Om det inte fungerar Om du som elev inte tycker att det fungerar, om vi på skolan inte lyssnar eller gör fel, ska du prata med dina föräldrar. Då är det viktigt att dina föräldrar kontaktar skolan för att vi ska försöka lösa problemet tillsammans. 8

9 Tycker ni trots det att skolan har gjort fel, ska ni anmäla det till Barn-och elevombudsmannen (BEO). Mer information får du på Skolinspektionens hemsida Mailadress: 6. Våra mål och aktiviteter Mål: Alla elever skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter vid Kunskapsgymnasiet Göteborg. Alla elever skall mötas med respekt av alla. Kunskapsgymnasiet Göteborg vill skapa ett klimat där både elever och medarbetare förstår vikten av samarbete kring skolans värdegrund och där både elever och medarbetare kan gå till skolan med trygghet och glädje. Aktiviteter för att nå målet: Arbetslagsledarna kommer att tillsammans med sina arbetslag och med eleverna utforma en planering kring Basgruppssamlingarna. Planeringen ska genomsyras av skolans värdegrundsarbete. De personliga handledningssamtalen ska följa basgruppssamlingarnas innehåll i en parallellprocess. Detta syftar till att alla elever och medarbetare i större utsträckning ska göras medvetna om att samarbete kring skolans värdegrund är viktigt. Intoleranta uttryck, oavsett diskrimineringsgrund, skall bemötas av personalen med nolltolerans. Basgrupptiden kommer under året att användas för att föra en dialog med eleverna om vad ett gott samarbete kring likabehandling innebär. Skolans ordningsregler kommer att revideras tillsammans med eleverna. Under basgruppssamlingarna får handledarna möjlighet att ta upp incidenter som hänt på skolan eller andra viktiga frågor som berör eleverna. Under PH-samtalen får handledarna möjlighet att bygga relation till eleverna via individuella samtal, både kring det pedagogiska arbetet men också allmänt kring saker som berör eleven i fråga samt eventuell uppföljning. Elevrådet involveras genom att likabehandlingsgrupp/trivselgruppen arrangerar sociala aktiviteter som kan utveckla skolans traditioner och kultur. Elevrådet förstärks med en lärare som är skolkultur-ansvarig. Under detta läsår är skolan utsedd som en Fair Sex-skola som ska arbeta aktivt för nolltolerans mot sexuella trakasserier och kränkningar. Vi tar ställning för en bättre värld fri från alla former av sexuellt våld i samhället. Ansvariga: Rektor är ytterst ansvarig vad gäller förebyggande aktiviteter samt direkta åtgärder kring diskriminering och trakasserier på skolan. All personal på skolan har ett ansvar att jobba med aktivt mot all form av diskriminering och trakasserier, både i basgruppen och i enskilda samtal med elever. All personal på skolan är skyldiga att informera rektor och/eller Elevhälsoteamet ifall någon typ av diskriminering eller trakasserier har uppmärksammats samt följa den ärendegång som finns då någon elev upplevt sig diskriminerad eller trakasserad. Uppföljning: Daglig uppmärksamhet via PH-samtal och basgruppssamlingar, årlig enkät. Vidare kommer elevhälsoteamet tillsammans med arbetslagen att ha en kontinuerlig uppföljning. 9

10 7. Utvärdering Arbetet med att främja mångfald och likabehandling ska utvärderas av personalen, elever och föräldrar varje läsår. Detta ska ske fortlöpande under läsåret t.ex. genom samtal i arbetslagen, på dagordningen i personalmöten, i Elevrådet/ trivselgrupp och Föräldrarådet genom bearbetning av enkäten som sker på vårterminen. Allt detta sammanställs vid läsårets slut och är en del av underlaget för skolans kvalitetsplan, och som tillsammans med en kartläggning av aktualiserade ärenden blir till nya mål inför kommande läsårs Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Lärandemiljön skall undersökas i de årliga elevenkäterna där frågor ställs om trakasserier/diskriminering och kränkande behandlingar. Uppföljning av vidtagna åtgärder skall ske i följande års Likabehandlingsplan och plan mot kränkandebehandling, samt i kvalitetsplanen. Resultatet av samtliga utvärderingar skall till grund för vilka eventuella nya åtgärder och målsättningar som skall tas med i nästa års plan. Utvärdering och uppföljning sker dels på regelbundna möten mellan rektor och grundskolechef, samt vid de årliga enkätundersökningarna. Utvärdering av föregående års arbete På Kunskapsgymnasiet Göteborg upprättades likabehandlingsplan enligt grundläggande mall som övriga Kunskapsskolan i Sverige AB. Likabehandlingsplanen har varit välkänd av vissa och mindre känd av andra, det har varit en stor spridning i hur väl personalen känner till planen och hur den förankrats. Därför måste vi jobba mer med att alla ska känna till den. Likabehandlingsplanen behöver göras till ett levande dokument som används. Under läsåret 2016/17 är målet att alla PH ska gå igenom med sina grupper vad likabehandlingsplanen handlar om och att eleverna skall känna till och förstå innehållet. Elevrådet har stärkts i sin roll och kommer under kommande läsår få en mer aktiv roll i samarbete med lärare och kurator att jobba aktivt med skolans kultur. Det är viktigt att likabehandlingsplanen finns tillgänglig för skolans elever och deras vårdnadshavare samt alla som arbetar på skolan. Därför kommer den att finnas både på Kunskapsporten och på skolans hemsida. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling reviderad och uppdaterad den 14 september Rektor, Tomas Claesson 10

11 Bilaga 1: Vad säger lagen? Målinriktat arbete Utbildning Målinriktat arbete 3 kap. 14 Diskrimineringslagen (2008:567) En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Lag (2014:958). 6 kap. 6 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling Att förebygga och förhindra trakasserier 3 kap. 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Lag(2014:958). 6 kap. 7 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling 3 kap. 16 Diskrimineringslagen (2008:567) En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2014:958). 11

12 Årlig plan 6 kap. 8 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och kränkande behandling Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 2 kap. 7 Diskrimineringslagen (2008:567) Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 6 kap. 10 Skollagen (SFS 2010:800) En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. 12

13 Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskolenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. 13

14 Bilaga 2: Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier är när någon kränker en elevs värdighet och det har samband med kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas med mera. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. DO kan utreda anmälningar om diskriminering och trakasserier. Kränkande behandling är när någon kränker en elevs värdighet men när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund, exempelvis mobbning. Det är Barn- och elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen som utreder anmälningar om kränkande behandling. Källa: Exempel på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: En annan elev kallar dig för hora på skolgården (trakasserier). En lärare står ofta alldeles för nära dig, och snuddar ibland lätt vid dina bröst på lektioner (sexuella trakasserier). Att du som kille blir utfryst för att du sminkar dig (trakasserier). Någon har klottrat fetto på ditt skåp (kränkande behandling). Du är bäst i klassen på svenska, men får inte A av läraren eftersom svenska inte är ditt modersmål (diskriminering). Andra elever i din skola skriver ditt cp-mongo på din Facebook-sida (kränkande behandling). De flesta i din klass skickar sms, men det är bara du som får skulden av din lärare som säger att du är ouppfostrad för att du är zigenare (diskriminering och trakasserier). Källa: 14

15 Bilaga 3: Handlingsplan Vad händer när kränkande behandling eller trakasserier upptäcks på skolan? 1) Den som misstänker att någon på skolan blir utsatt kontaktar elevens PH eller annan i personalen som han eller hon känner tillit till. I de flesta fall är det PH som startar en utredning och dokumenterar händelsen enligt mall: Utredning och dokumentation av elevärende. Uppföljning genomförs vid senare tillfälle för att försäkra sig om att kränkningen har upphört. Vid allvarligare tillbud eller om de inblandade är personal leder rektor utredningen. 2) Återupprepas kränkningen sker möte mellan PH, någon i elevhälsoteamet, rektor, vårdnadshavare och elev. Rektor beslutar om skriftlig varning eller andra disciplinära åtgärder. 3) Återupprepas kränkningen igen sker uppföljning och rektor beslutar om nya åtgärder. Bilaga 4: Ordningsregler för Kunskapsgymnasiet Göteborg Våra förväntningar på varandra Vi respekterar varandras olikheter. Vi kommer i tid till våra lektioner. Vi har med oss rätt material till våra lektioner. Vi stör inte varandra eftersom arbetsro är viktigt. Vi använder inte våra mobiltelefoner under lektionstid Vi plockar alltid undan efter oss. Vi äter och dricker inte på lektionstid. 15

16 Bilaga 5: Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck Hedersvåld är ett lagbrott och hedersförtryck ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. VAD ÄR HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK? Regeringens definition: Det som kallas hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar. När det gäller hedersrelaterat tänkande är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till ett kollektiv. I "hederstänkandet" står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Hedersvåld är ofta begränsat till familjer med patriarkala familjesystem och är inte knutet till religion som så ofta är den allmänna uppfattningen. Familjerna är starkt bundna till en större grupp med släktingar där det finns ett gruppcentrerat skamtänkande. Ett sätt att se på saken är att tänka sig familjen som en pyramid där pappan, med mest makt, befinner sig i toppen och flickan, utan makt, längst ner. I dessa kulturer är mannens heder kopplad till hans förmåga att försörja och beskydda sin familj, kvinnans heder är kopplad till hennes sexualitet. Kvinnas sexualitet påverkar även mannens heder, både hennes faktiska och påstådda sexualitet. Detta gör att det anses nödvändigt att kontrollera kvinnan, detta för att bevara familjens heder och se till att kvinnan kan bli framgångsrikt gift. Hedersvåld utförs för att familjen ska kunna tvätta bort skammen flickan/pojken utsatt familjen/släkten för. Straffet kan innebära kränkningar, trakasserier, hot om våld, våld samt tillfälliga eller permanenta frihetsberövanden. Hedersvåldet är ofta långsint och kompromisslöst på grund av det kollektiva trycket från familj och släkt. Kollektivet går före individen. Flickorna är de som drabbas hårdast och mest frekvent av hedersvåld och förtryck eftersom de lever under en strikt kontroll och bara ett dåligt rykte kan leda till bestraffning. Men även pojkar påverkas, både flickor och pojkar blir bortgifta eftersom valet av äktenskapspartner anses vara en familjeangelägenhet. Homosexualitet är inte accepterat vilket även det påverkar både pojkar och flickor. Pojkarna får också ta ansvar för sina systrar eller andra kvinnliga släktingar genom att till exempel bevaka vad de gör. Detta kan också göra att de tar ett ansvar för bestraffningen av flickan eftersom de vet att straffet hemma kommer bli värre. Flickorna kan också anse sig vara skyddade av sin bror trots bestraffningen då även de vet att straffet skulle ha blivit värre annars. Situationen gör att även förövarna i viss mån blir offer. Skolans uppdrag är att: Uppmärksamma Bemöta Hantera Förebygga Det är viktigt att tänka på att de som drabbas av HRV/F bemöts som enskilda individer och inte tillhörande ett kollektiv av personer som utsätts för detta. Att gå på för hårt och ställa frågor om 16

17 heder och hedersvåld kan leda till att den drabbade intar en försvarsposition och viktig information kan gå förlorad. Att då istället prata om mänskliga rättigheter kan göra situationen mer lätthanterlig. I det snäva perspektivet måste alla elever ha kunskap om att det finns hjälp och var den finns, det gör att utsatta personer fångas upp tidigare. Skolan måste arbeta med elevernas attityder och få flickor och pojkar att stötta varandra och att inte hålla dessa problem hemliga eftersom familjen då kan använda hemlighållandet som ett vapen. Det mer vidgade perspektivet handlar kanske inte alls om hedersproblematik utan mer om att hela tonårstiden är en stor hederskultur. Alla ungdomar försöker framställa sig på bästa sätt, och det mest effektiva sättet att få någon annan att se dålig ut är att sprida ett rykte. Konsekvenserna det ryktet får kan se väldigt olika ut. För flickor som lever i hederskulturer kan ryktet vara det farligaste, det behöver inte ens vara sant, anseendet är ändå förstört. På Kunskapsgymnasiet Göteborg arbete med HRV/F utgår vi från barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna. Skolan följer också socialtjänstlagen och har tystnadsplikt. De stora svårigheterna när vi arbetar med HRV/F är att se om det handlar om tonårsproblematik eller hedersproblematik. När det väl avgjorts att det handlar om hedersproblematik är svårigheten att upprätthålla en lagom grad av sekretess utan att tulla för mycket på reglerna i övrigt. Det behov som eleverna har och som vi som skola kan uppfylla är just samtal. På Kunskapsgymnasiet Göteborg är kuratorn väl utbildad och vet vad det handlar om. Där finns ingen rädsla för problemet. Ett problem som skolan kan se är att det sker en normalisering hos eleverna som gör att de inte vill ha hjälp och att de inte söker hjälp förrän situationen spårat ur, de ser sin situation som normal och anpassar sig efter den. På Kunskapsgymnasiet Göteborg finns ett bra bemötande hos all personal och vi blundar inte för problemet. Det är inte alltid det handlar om hot och våld, det kanske bara gäller att eleven inte får bestämma sin klädsel själv, att han/hon hela tiden har bördan av att vara familjens ansikte utåt, eller inte får välja utbildningsväg själv. I dessa fall finns det ingen hjälp eftersom ingen brutit mot lagar eller regler, men eleven kan må väldigt dåligt ändå. När det väl gått för långt, när t ex flickan bestämmer sig för att hon vill ha mer frihet än vad hon tillåtits hemifrån, då kommer samhället in med hjälp. I ämnet sex och samlevnad tar skolan även upp hedersproblematik eftersom skolan anser att det även påverkar samlivet. Några viktiga observationspunkter för att upptäcka elever utsatta för heders-förtryck enligt Länsstyrelsen handbok Om våld i hederns namn. Flicka: Får hon delta i all undervisning, inklusive idrott och sex & samlevnad? Får hon vara med på skolresor och lägerskolor? Finns det ett krav på att hon ska ta ett stort ansvar för hemarbete och småsyskon? Måste hon ljuga om pojkvän/flickvän, vilka hon umgås med, fritidsvanor och dylikt? Hur ser hennes studiemotivation och koncentration ut över tid? Är hon tidvis (oförklarligt) ledsen, orolig eller uppgiven? 17

18 Uppvisar hon psykosomatiska symptom (till exempel huvudvärk eller magont)? Har hon sömnsvårigheter? Begränsas hon i sitt privatliv (kontroll av mobiltelefon, dagbok, kläder, väskor osv.)? Är hon utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror på skolan? Verkar hon oförklarligt rädd för något/någon? Talar hon om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Talar hon om att förlova sig eller gifta sig trots att hon är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som hon rimligen inte kan känna särskilt väl? Pojke: Måste han ljuga om pojkvän/flickvän? Hur ser hans studiemotivation och koncentration ut över tid? Är han tidvis (oförklarligt) ledsen, orolig eller uppgiven? Uppvisar han psykosomatiska symptom (till exempel huvudvärk eller magont)? Har han sömnsvårigheter? Tvingas han bevaka en syster eller en kusin på skolan? Verkar han oförklarligt rädd för något/någon? Talar han om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Talar han om att förlova sig eller gifta sig trots att han är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som han rimligen inte kan känna särskilt väl? Skolans samhällsuppdrag Skolan har enligt skollagen och läroplaner två uppdrag: kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Skolans värdegrundsuppdrag utgår från det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Skolan ska arbeta förebyggande i syfte att motverka diskriminering och förtryck av mänskliga rättigheter. Detta arbete utförs på Kunskapsgymnasiet Göteborg t ex genom att om demokratiska och mänskliga rättigheter tydliggöra för elever (samt föräldrar) att skolan inte accepterar någon form av förtryck, inklusive hedersförtryck. rättigheter. informera om samhällets stöd. mänskliga rättigheter. samarbeta förebyggande med andra verksamheter, t.ex. socialtjänsten och Origo Kunskapscentrum för hedersrelaterat förtryck. Vad säger skollagen? Skollagen (2010:800 1 kap 5 ) säger att Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vad säger föräldrabalken? 18

19 Föräldrabalken (1949:381 6 kap 1, 6 kap 11 ) säger att Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47). Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall då i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Lag (1983:47). Anmälningsplikt En anmälan till socialtjänsten måste alltid göras vid fara för flickans eller pojkens liv och hälsa enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1. Anmälan undertecknas av rektor och kurator. Elevhälsan bör informera eleven om att en anmälan kommer att göras och hur den går till. När används handlingsplanen? Handlingsplanen används i situationer där elever misstänks vara utsatta för hedersförtryck eller i situationer där eleven själv påtalar att hon/han är utsatt för hedersförtryck (far illa). Handlingsplanen är tänkt som ett stöd till skolpersonal att hjälpa utsatta elever som behöver och vill ha stöd och hjälp att tillvarata sina mänskliga rättigheter. Ärendegång så här arbetar Kunskapsgymnasiet Göteborg med elever som berörs av hedersrelaterad problematik 1. Berörd skolpersonal ska informera eleven om den hjälp som finns att få och ska uppmuntra eleven att vända sig till skolkurator. Berörd skolpersonal ska även informera elevhälsan om sina misstankar/iakttagelser. 2. Skolkurator ska därefter uppsöka eleven och erbjuda hjälp (om eleven inte själv är hjälpsökande). Rektor informeras när det står klart att det är hedersproblematik det handlar om. Viktigt! Omsorg och specifik kunskap krävs för att på ett säkert sätt arbeta med elevärenden som involverar hedersproblematik. Skolsköterskan/kuratorn har en särskild roll att ta i beaktande pga. hennes tystnadsplikt enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Skolan har samarbete med Origo i frågor relaterade till hedersvåld eller förtryck. Viktigt! Dokumentera vad som framkommer under ärendegången (datum, omständigheter etc.). Viktigt vid överlämnande av stödansvar och vid en eventuell rättegång. Rektors roll Rektor har det yttersta ansvaret för att handlingsplanen uppdateras, upprätthålls och följs. Kurators roll Kurator erbjuder den utsatta eleven stödsamtal genom den process det innebär för eleven att bli medveten om sin situation, sina fri- och rättigheter, möjligheter och konsekvenser. I samband med detta ska skolkurator också se till att nödvändiga kontakter utanför skolan tas, t.ex. med socialtjänsten, ungdomsmottagningen, Origo eller barn-och ungdomspsykiatrin. Övrig skolpersonals roll Misstanke om barn som far illa ska anmälas till socialtjänsten enligt 14 kap 1 SoL. All personal på skolan har en lagstadgad skyldighet att anmäla sådant som de i sin verksamhet får kännedom om och som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett 19

20 barns skydd. Skolsköterska/kurator har inte ensamt ansvar för att nödvändiga kontakter utanför skolan tas. Finns hon inte tillgänglig bör kontakt tas med rektor eller biträdande rektor av personal som fått kännedom om/misstänker att en elev far illa. Utvärdering En utvärdering av ärendegången efter en åtgärd bör göras. Vad gick bra? Vad gick inte bra? Vad kan utvecklas och förändras så att det går bättre nästa gång. Kontaktlista Rektor Tomas Claesson Kurator Kerstin Cederloo Några varningstecken - Kontinuerliga somatiska symptom som magvärk, huvudvärk och illamående - Återkommande frånvaro och skolk - Isolering på skolan, enskilt eller i grupp - Rigid kontroll av fritiden, till exempel att eleven inte får delta i aktiviteter utanför skolan - Föräldrar som drar sig undan all kontakt med skolan och föräldrar som motsätter sig stödinsatser från skolans sida - Konkreta planer på äktenskap mot elevens vilja - Oro över att familjen ska få kännedom om homosexualitet, bisexualitet eller transsexualitet - Självmordstankar - Eleven rymmer hemifrån - Önskan om att återställa mödomshinna/slidkrans - Graviditet - Sexuella trakasserier - Synliga skador av våld Alla varningstecken måste inte finnas samtidigt för att en åtgärd ska ske. Samtalsmall för kurator Exempel på observationspunkter Vad måste eleven göra som hon/han inte vill göra? Vad får eleven inte göra som hon/han skulle vilja göra? Det hedersrelaterade våldet är en kulturspecifik företeelse som kan ta sig uttryck i t.ex. strikt social kontroll, orimliga krav hemifrån, tvångsgifte, dödshot etc. Det gemensamma för dessa handlingar är att den utsatta elevens mänskliga rättigheter kränks och inskränks. FLICKA Vilka begränsningar är hon utsatt för? Är hon utsatt för våld och misshandel? Finns det i så fall synliga skador på flickan? Är hon utsatt för kränkningar och hot? Är hon utsatt för någon form av bevakning, t.ex. av en bror på skolan? Talar hon om att förlova sig eller gifta sig trots att hon är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som hon rimligen inte kan känna särskilt väl? 20

21 Vad ska hon göra på sommarlovet? Finns det planer på att åka till hemlandet? Kanske blir en semesterresa till hemlandet istället en överenskommelse om förlovning och arrangerat giftermål. Är hon kraftigt begränsad när det gäller kläder, rörelsefrihet och fritid? Har hon stort ansvar för hemmet? Får hon delta i all undervisning, inklusive idrott och sex och samlevnad? Får hon vara med på skolresor och lägerskolor? Måste hon ljuga om flickvän/pojkvän, vilka hon umgås med, fritidsvanor och dylikt? Uppvisar hon psykosomatiska symptom (t.ex. huvudvärk eller magont)? Talar hon om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Vad är det som kommer att hända om hon bryter mot dessa krav? POJKE Vilka begränsningar är han utsatt för? Är han utsatt för våld och misshandel? Finns det i så fall synliga skador på pojken? Är han utsatt för kränkningar och hot? Talar han om att förlova sig eller gifta sig trots att han är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som han rimligen inte kan känna särskilt väl? Vad ska han göra på sommarlovet? Finns det planer på att åka till hemlandet? Kanske blir en semesterresa till hemlandet istället en överenskommelse om förlovning och arrangerat giftermål. Måste han ljuga om pojkvän/flickvän? Uppvisar han psykosomatiska symptom (t.ex. huvudvärk eller magont)? Talar han om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Vad är det som kommer att hända om han bryter mot dessa krav? Samtal med eleven om innebörd och konsekvenser av olika alternativ som att Underställa sig och acceptera föräldrarnas/familjens/det sociala nätverkets regler och krav. Godta vissa krav men kämpa för sina fri- och rättigheter på andra områden. Helt och hållet ta avstånd från föräldrarnas hedersrelaterade regler och krav. Stödjande samtal med kurator där elevens medvetenhet och egen kraft stöds kan se ut enligt följande Samtal om varför eleven vill gå sin egen väg. Hjälp eleven se sin frigörelsekamp som ett försvar för sina mänskliga rättigheter. Samtal om möjligheter att förändra föräldrarnas inställning till elevens frihet. Vilka argument kan vara värdefulla att använda? Lämplig tidpunkt för diskussion med föräldrarna? Upplägg? Vilka personer är viktiga att påverka? Personer som kan tänkas hjälpa eleven påverka föräldrarna? Samtal med eleven om risker förknippade med ett uppbrott från familjen. Vilka skyddsåtgärder finns och vilket skydd behöver eleven? Samtal om hur ett nytt friare liv kan gestalta sig för eleven (ensamhet, nytt nätverk, annan hemort etc.). Samtal om hur kurator kan vara ett stöd för eleven att hitta andra stödinsatser från t.ex. socialtjänst, polis, kvinnojour, andra föreningar och kanske privatpersoner. Tomas Claesson Rektor 21