Sammanträde med Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsen Tid: Måndagen den 15 juni 2015, kl Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Redogörelse för arbetet med att minska arbetslösheten och hur detta arbete kan Intensifieras B/ Hyreskontrakt Kulturhuset C/ Kostnader för tillköp av resor för skolskjutsar samt fördelning av kostnaderna mellan kommunstyrelsen och barn- och ungdomsnämnden D/ Förändrad organisation för kommunens näringslivsarbete E/ Uppdrag om fastställande av förfrågningsunderlag avseende kostupphandling F/ Kommundirektörens information G/ Övrig information Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare Ärende 1 3 till kommunfullmäktige för beslut 1. Svar på motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S). 2. Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan. 3. Förändrad organisation för kommunens näringslivsarbete. 4. Hyreskontrakt för Kulturhuset. (ytterligare handlingar senare) 5. Kostnader för tillköp av resor för skolskjutsar samt fördelning av kostnaderna mellan kommunstyrelsen och barn- och ungdomsnämnden. (ytterligare handlingar senare) 6. Överenskommelse mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen och Alingsås kommun om asyl och PUT. 7. Utredning om skydd för internetanvändning. 8. Ianspråktagande av investeringsmedel (image) för byggnation av busshållsplats Kvarnbacken. 9. Utredningsuppdrag om Säveåns utlopp. 10. Uppdrag om granskning av tekniska nämndens budget 2015.

2 Kallelse/Underrättelse 11. Tolkning av utbildningsnämndens reglemente - feriejobb inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. 12. Uppdrag om fastställande av förfrågningsunderlag avseende kostupphandling. (handlingar senare) Joakim Järrebring (S) Ordförande Anci Eyoum Sekreterare Tel: anci.eyoum@alingsas.se

3 Ärende 1 Svar på motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S)

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 108 Dnr KS 092 Svar på motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) Ärendebeskrivning Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) har till kommunfullmäktige den 27 november 2013, 179 lämnat en motion om att Alingsås kommun ska arbeta för att uppfylla Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för att bli en så kallad Vattensäker kommun. Kommunfullmäktige beslutade att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 11 maj 2015 lämnat följande yttrande: Alingsås kommun, genom kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen samt Räddningstjänsten, arbetar i enlighet med de sex kriterierna för att bli en så kallad Vattensäker kommun. Arbetet med några av kriterierna kan vidareutvecklas för att bli en certifierad kommun. Det handlar bland annat om att tydliggöra samordningsansvaret för vattensäkerhetsfrågorna. En annan del som kan utvecklas är informationen på hemsidan samt att utveckla säkerhetsdepån för utlåning, så att den även omfatta isdubbar. I det fall som kommunfullmäktige (KF) bifaller motionen bör KF ge räddningstjänsten i uppdrag att samordna utvecklingen av arbetet om Vattensäker kommun. Nedan följer en beskrivning över hur kommunen idag arbetar med de sex kriterierna: Punkt 1: Räddningstjänsten (RT) tar under hösten fram ett nytt fyrårigt handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) där frågan om vattensäkerhetsfrågor ingår. Idag har RT en tillsynsplikt i vattensäkerhetsfrågor. Det finns livräddningsutrustningar utplacerade på ca 80 platser kring vattendragen runt om i kommunen. Dessa sköts om och kontrolleras av kultur- och fritidsförvaltningen. Punkt 2: Barn- och ungdomsförvaltningen anger att de följer upp och dokumenterar att eleverna uppfyller skolans mål, det vill säga att de senast under sjätte skolåret kan simma enligt definition i läroplanen för grundskolan. Detta innebär att elever inte kan få godkända betyg i idrott om de inte kan simma 200 m, varav 50 meter rygg, i åk 6. Kan eleven inte simma erbjuds den extra simundervisning. När det gäller kriteriet att man senast under nionde skolåret kan hantera en nödsituationer vid vattnet (häri innefattas också första hjälpen och hjärt- lungräddning HLR) så är detta inte betygsgrundande. Ansvaret ligger därför hos varje lärare att se om detta uppnås. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott AU 108, forts Dnr KS 092 Punkt 3: Kommunen ska enligt kriterierna ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetenheten hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov. I Alingsås ingår simundervisning för vuxna i det ordinarie utbudet. Punkt 4: Kultur- och fritidsförvaltningen anger att deras personal vid badanläggningar (finns bara i Nolhagabadet) har en adekvat säkerhetsutbildning, det vill säga de har utbildning i HRL och livräddning. Punkt 5: Idag finns information på kommunens hemsidan att det finns livräddningsutrustningar utplacerade på ca 80 platser kring vattendragen runt om i kommunen. Det står vidare att badbryggor finns på åtta badplatser i kommunen medan ett par kommunala badplatser saknar badbryggor. Inför varje säsong kontrolleras badbryggorna av dykare som samtidigt söker av botten. Punkt 6: I Nolhagahallen finns en utlåning av flytvästar till allmänheten. De kostar 5 kr per dag att låna. Det finns dock inga isdubbar att låna. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Motionen besvaras med kommunledningskontorets yttrande. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag KF 179 Dnr KS 092 Motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) lämnar en motion om att Alingsås kommun ska arbeta för att uppfylla Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för att bli en så kallad Vattensäker kommun. Kommunfullmäktiges beslut: Motionen lämnas till kommunstyrelsen för beredning. Exp: KS-klk Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Socialdemokraterna i Alingsås Motion om Vattensäker kommun. Alingsås är en kommun som har mycket vattendrag i sin närhet; Mjörn, Anten, Säveån, Gerdsken, Färgen, Ömmern mm. Hittills i år, t o m oktober, har 114 människor drunknat i Sverige. Förra året var det totalt 97 personer. Många av dessa är barn och många av de som drunknar är ej simkunniga. Därför vill vi lägga denna motion som syftar till att minska antalet drunkningsolyckor i Alingsås. Allt fler kommuner ansöker om att bli s.k. vattensäkra kommuner. Det är Svenska Livräddningssällskapet som står för certifieringen och det krävs att följande sex kriterier uppfylls: Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för "En vattensäker kommun" Punkt 1 Kommunen ska i sitt handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller både skötsel av material och anläggningar, information samt tillsyn enligt LSO 5 kap 1. Man ska bedriva ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete med inventering och hantering av risker. Punkt 2 Skolan ska tydligt kunna dokumentera att man uppfyller skolans mål i form av att man: Senast under sjätte skolåret kan simma enligt definitionen i läroplanen för grundskolan Senast under nionde skolåret kan hantera nödsituationer vid vattnet. Häri innefattas också första hjälpen och HLR. Punkt 3 Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov. Punkt 4 Alingsås arbetarekommun Alingsås Norra Strömgatan

8 Socialdemokraterna i Alingsås All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal även på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. Punkt 5 Kommunen ska aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt dels informera allmänt om vatten- och issäkerhet och vikten av kunskap om detta dels säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen Punkt 6 I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten. Vi föreslår att Alingsås kommun arbetar för att uppfylla de sex kriterierna för Svenska Livräddningssällskapets "En vattensäker kommun" (EVK), Därefter kan en skriftlig ansökan göras om certifiering. Leif Hansson (S) Birgitta Carlsson (S) läs gärna vidare på: Alingsås arbetarekommun Alingsås Norra Strömgatan

9 Ärende 2 Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan

10 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 113 Dnr KS 612 Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige gav i flerårsstrategin för barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minskas (kommunfullmäktige den 30 oktober 2013, 146). Barn- och ungdomsnämnden, den 25 november 2014, 87 och utbildningsnämnden den 18 november 2014, 61 redovisar uppdraget i en utredning. Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet av totalt 845 elever. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever av 668 som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 januari 2015 lämnat följande yttrande: Utredningen innehåller en kartläggning över på vilka skolor, program och i vilka kurser elever inte fått fullständiga avgångsbetyg. Utredningen visar att det inte är samma elever som går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet som sedan går ur gymnasiet utan slutbetyg. De elever som går ur gymnasiet utan slutbetyg kommer från olika grundskolor, enligt utredningen. Utredningen ger inget svar på varför det är en relativt högre andel gymnasieelever med icke godkända betyg. Slutsatserna i utredningen tyder dock på att orsakerna i första hand bör sökas inom gymnasiet. Att öka andelen elever med godkända betyg är en fortsatt prioriterad utveckling enligt de indikatorer som kommunfullmäktige har fastställt. Nämnderna och förvaltningarna behöver därför arbeta vidare med slutsatserna från utredningen. Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet i tertialrapporterna. Beredning Kommunstyrelsen beslutade den 2 februari 2015, 20 att återremittera utredningen till nämnderna med följande motiv: Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig kartläggning om varför alla elever inte når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera konkreta förslag på åtgärder för att andelen som ej når godkända betyg skall minska. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Kommunstyrelsens arbetsutskott AU 113, forts Dnr KS 612 Nämndernas fördjupade arbete ska ligga till grund för den fullföljda utredningen. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Barn- och ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har i samverkan fördjupat analys och diskussion kring uppdraget i en rapport Kompletterande analys av utredningsuppdrag. I rapporten ingår följande: En beskrivning av komplexiteten i uppdraget olika skolformer, nytt betygssystem och nya behörighetsregler Utvecklad och fördjupad nulägesanalys En nationell jämförelse Fler åtgärder Barn- och ungdomsnämnden (BUN) och utbildningsnämnden (UN) har godkänt den fördjupade utredningen och givit förvaltningarna i uppdrag att återkomma med en ny utredning i november 2015 för att utvärdera och se om beskrivna och iscensatta åtgärder har gett effekt.(bun , 153, UN , 44). Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 1 juni 2015 lämnat följande yttrande: Kommunstyrelsen återremitterade ärendet till nämnderna för kompletteringar. Den kompletterande analysen innehåller ett utvecklat resonemang kring varför inte alla elever når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan. Rapporten innehåller också ett antal konkreta åtgärder. Utredningen är således kompletterad inom de områden som kommunstyrelsen efterfrågade. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Utredningen godkänns. Nämndernas fortsatta arbete följs upp i tertialrapporterna. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12

13

14 Kompletterande analys av utredningsuppdrag Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden

15

16 Kompletterande utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Inledning Utbildningsnämnden fick tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden uppdrag i Kommunfullmäktiges Flerårsstrategi (2013, 146) att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan, för att se hur skillnaderna i avgångsbetygen i respektive skolform kan minskas. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott Förtydligande Kommunstyrelsens arbetsutskott ansåg att den utredning som genomförts inte besvarade den grundläggande frågeställningen, och ej heller innehöll en tydlig analys. I föreliggande material kommer en analys av de olika skolformernas resultat att synliggöras i relation till måluppfyllelse både på lokal såväl som nationell nivå. Detta för att få en ökad kunskap och förståelse samt analysera den skillnad i betygsresultat som uppvisas i de två olika skolformerna. Det är inte möjligt att följa individer mellan skolformer på det sätt som efterfrågas i uppdraget eftersom den elev som ej erhåller behörighet i de ämnen som krävs för att starta gymnasiet inte heller kan söka ett nationellt program i Alingsås eller på annan ort. Därför ligger fokus på analysen i vad som framkommer i nuläget och vilka åtgärder som vidtagits efter det att ny skollag och nya läroplaner beslutats. Detta har på olika sätt påverkat elevernas prestationer och resultat. Kraven har ändrats och behörighetskrav till gymnasiet har förändrats. De två skolformer som jämförs är den obligatoriska grundskolan och den frivilliga gymnasieskolan. Dessa två skolformer har genomgått en reformering genom ny skollag som började gälla Betyg Från och med läsåret 2011/12 infördes en ny betygsskala. När betyg sätts ska en betygsskala med sex betygssteg användas. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Betyget F och streck ska dock inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux. Nationellt fastställda kunskapskrav finns i de nya kurs- och ämnesplanerna för betygen A, C och E. IM = introduktionsprogram Introduktionsprogrammet har ersatt individuella programmet. Huvudregeln är att inga behöriga elever ska gå ett introduktionsprogram. Intentionen med denna huvudregel är att gymnasieskolan skall utveckla och underlätta för eleverna, så att de kan fortsätta det program som de börjat på. På introduktionsprogrammen finns inga examensmål eller programstruktur och därför är den 3

17 individuella plan som upprättas för varje elev viktig. I den individuella planen som skrivs skall det tydligt framgå vad utbildningen innehåller. Alla kommuner är skyldiga att anordna introduktionsprogram för de elever som är obehöriga. I Alingsås kommun finns för närvarande 42 elever på IM. Varför når inte alla elever godkänt slutbetyg? Som utredningen visar finns det ett antal bakgrundsvariabler som samverkar och bidrar till att elever inte alltid når målen och därmed ett slutbetyg, vilket leder till att en elev inte är behörig till ett gymnasieprogram. Studier visar att det finns ett antal kända faktorer som kan knytas till elevers skolprestationer såsom socioekonomisk bakgrund, utländsk bakgrund, kön och den pedagogiska miljö som finns på den skola där eleven studerar. I Alingsås visar utredningen att de elever som vistats i Sverige och gått i grundskola i tre år eller mindre innan gymnasiestudier, klarar sig sämre än sina jämnåriga. I Alingsås ökar antal elever som har befunnit sig i Sverige i tre år eller mindre innan gymnasieålder. Nationellt visar SCB-statistik att pojkar inte når uppsatta mål i samma utsträckning som flickor, både vad gäller andel elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. I Alingsås visar sig liknande mönster gällande kön. Djupare analyser behöver göras för att förstå varför pojkarnas resultat är sämre och vilka åtgärder som behövs för att lyckas vända denna trend och skapa en mer likvärdig utbildning. Det finns mycket få indikationer på att man kan dra generella slutsatser att det är elever från ett visst bostadsområde eller socioekonomisk grupp i Alingsås som uppvisar bättre eller sämre resultat. Däremot kan man se att elever på någon av Alingsås kommuns fristående skolor har högre meritvärde i jämförelse med de kommunala skolornas elever. Ingen särskild slutsats kan dras mer än nationellt finns samma mönster. En förklaring som anges i olika studier är att det är elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning mer aktivt väljer skola. Det är också de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning som klarar gymnasiestudier bäst. Vid Alströmergymnasiet har eleverna efterfrågat ännu mer kunskap om studieteknik, för att själva kunna planera och genomföra sin skolgång mer effektivt och därmed möjliggöra högre betyg. De elever som inte kommer från studievana hem visar sig ha större behov av denna stödstruktur i sin pedagogiska miljö för att kunna avkoda de förväntningar som finns på dem och för att lägga upp sitt skolarbete. Ett förbättringsområde som identifierats efter utredningen är att utveckla metoder för att tidigt upptäcka skolmiljöns brister och identifiera elevens utmaningar i att lyckas i samtliga skolämnen. I Alingsås finns kompetenta elevhälsoteam som arbetar systematiskt för att identifiera och arbeta 4

18 förebyggande. Utredningens statistik visar att detta inte är tillräckligt utan ytterligare åtgärder krävs. En sådan är där samtlig skolpersonal är involverad och arbetar med det förebyggande arbetet med eleverna. Ytterligare ett förbättringsområde är de överlämningar som sker mellan grundskolan och gymnasiet för att elever i behov av särskilda insatser skall erhålla detta, i den nya skolformen. Även gemensamma forum för de olika skolformerna saknas där man diskuterar ämnesdidaktik, bedömning och förhållningssätt i relation till den enskilde elevens förutsättningar i ett långsiktigt perspektiv. Åtgärder I ljuset av den utredning som skett har olika delar synliggjorts som har betydelse för elevernas betygsresultat. Som ett resultat av bland annat denna och övriga kartläggningar som genomförts finns nedan ett antal åtgärder som genomförts eller är i utveckling, med syftet att öka måluppfyllelse och betygsresultat. I Alingsås har kompetensutveckling riktats genom bland annat matematiklyftet, kollegialt lärande genom ALP (Alingsås, Lerum, Partille), 1-1 datorer har införts, som stöttar elevers kunskapsutveckling och digitala kompetens, samt som ett extra stöd för elever i särskilda behov. Kompetensutveckling planeras för att öka pedagogernas kompetens och kunskap att möta elevernas individuella behov och utmaningar. En särskilt grupp att uppmärksamma är kommunens nyanlända elever som finns i båda skolformerna. I Alingsås har både grundskolan och gymnasieskolan utarbetat metoder/rutiner för att kunna sätta in tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Detta sker bland annat genom att analysera elevernas resultat tidigt. Inom grundskolan har ett intensivt arbete skett med att ta fram en modell för läs- och skrivutveckling i skolår 1-3. Formativ bedömning (bedömning för lärande) är ett ytterligare ett område för kompetensutveckling. Denna metod och förhållningssätt syftar till att inkludera eleven i processerna kring sitt lärande och utgör ett viktigt moment för att eleven tidigt uppfattar de förväntningar som finns från skolan och kan därmed påverka sitt lärande. De pedagogisk överlämningar som finns mellan årskurser och skolformer måste utvecklas för att mottagande årskurs och skolform skall kunna möta eleven där den befinner sig. Olika former för detta kommer att utarbetas under läsåret 2015/16. Inför läsåret 2015/16 kommer skolår 6 att vara kvar på f-5 skolorna i centrum, detta är mycket positivt för att säkerställa elevens lärande och utveckling. 5

19 Inom gymnasieskolan har rutiner och metoder för frånvarorapportering med snabb uppföljning utvecklats och används dagligen. Detta har gett resultat och man fångar tidigt upp elever som inte är närvarande och en aktiv åtgärd sätts in. Inom grundskolan pågår ett arbete med att säkerställa rutiner och metoder för frånvarorapportering, samt att införa ett nytt frånvarosystem och möjligheten att införa sms-avisering till vårdnadshavare. I Alingsås har förvaltningarna dessutom arbetat systematiskt med att kvalitetssäkra lärarnas kompetens för att det skall finnas behöriga och legitimerade lärare. Detta arbeta är inte klart, då alla lärare ännu inte har fått sin lärarlegitimation. På gymnasiet har matematikämnet uppmärksammats, som ett ämne där en förstärkning av åtgärder har införts i form av utökad lektionstid (mattesupport), lärartäthet och kompetensutveckling. De allra flesta skolor inom grundkolan och gymnasiet har under läsåret 2014/15 varit med i den nationella satsningen matematiklyftet. Inom grundskolan kommer detta troligtvis att påverka även andra skolämnen på ett positivt sätt. På gymnasienivå riktas dessutom särskilda förstelärarresurser mot matematikämnet. På grundskolan framgår i den senaste kunskapsuppföljningen att Alingsås elever i många ämnen presterar mycket högre än riket. Det finns ämnen där Alingsås eleverna har minst marginal till riket, det är praktisk estetiska ämnen. I teknik ämnet presterar Alingsås elever i stort sett samma som riket. Detta har uppmärksammats i förvaltningen och arbete pågår med att hitta metoder för att utveckla dessa ämnen, samt att det är viktigt att fortsätta fokus på ämnesbehörighet i dessa ämnen. Utökade behörighetskrav ställer krav på att eleverna är behöriga i betydligt fler ämnen för att bli behöriga till gymnasiestudier än tidigare. En åtgärd är att uppföljning av kunskapsresultaten i grundskolan sker i ett bredare perspektiv på förvaltningsnivå. En annan åtgärd är att grundskola och gymnasieskolal arbetar tillsammans med att identifiera och utveckla metoder i ämnen där skolan tidigare inte lyckats undervisa på ett sätt som utvecklar alla elevers lärande. I Alingsås finns det nu 54 förstelärare och de är fördelade mellan grundskolan (37 st och gymnasiet 17 st). De är uttalat yrkesskickliga pedagoger som har visat att de kan förbättra elevernas studieresultat. Arbete pågår med att analysera effekter av reformen och vidareutveckla arbetsätt där förstelärarnas kompetens tas tillvara på bästa sätt. Som ett led i Utbildningsnämndens åtagande om att varje elev ska få möjligheter till studier som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling, kommer det pedagogiska ledarskapet vid Alströmergymnasiet att förstärkas. Detta genom en utökning av en rektorstjänst med särskilt ansvar för elevhälsa, introduktionsprogrammet med olika inriktningar och det kommunala aktivitetsansvaret. Det 6

20 kommunala aktivitetsansvaret syftar till att de elever som inte finns inom ett nationellt gymnasieprogram eller är i arbete skall få det individuella stöd som krävs för att antingen fortsätta inom utbildningssystemet eller komma i arbete. I Alingsås omfattar denna verksamhet 28 ungdomar och utgår från det lyckade projektet Plug In. Dessutom riktar gymnasiet en förstelärartjänst mot introduktionsprogrammet. Diskussion Betyg fyller fyra olika funktioner och tidigare utredning har inte denna dimension diskuterats och för att kunna arbeta vidare med att få en förståelse för hur man kan stötta elever till att få mycket goda betyg i skolans alla ämnen lyfts även denna aspekt. I Alingsås kommun arbetar man på följande sätt med dessa funktioner idag. Urval till nästa nivå i utbildningssystemet. De elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiestudier det vill säga att man inte innehar ett fullständigt betyg erbjuds kompletterande utbildning på introduktionsprogrammet (IM). Detta är en möjlighet för de elever som av olika anledningar inte blivit antagna på gymnasieskolans nationella program och bör ses som en åtgärd för att nå ökad måluppfyllelse och därmed möjlighet till vidare studier inom någon av gymnasieskolans nationella program. De elever som går på nationella program skall ha möjlighet att utmanas i sitt lärande för att öka sitt resultat. De möter studievägledare för att få insikt i vilka ämnen som krävs för att kunna studera vidare och hur många poängs som krävs för högre eftergymnasial utbildning. Information till eleven och hemmet om elevens studieresultat I de fall där eleven riskerar att inte nå skolformens mål finns rutiner för att i god tid informera vårdnadshavare och elever innan det slutgiltiga betyget fastställs. Belöningssystem för individuella studieprestationer I de båda skolformerna utgår lärandet från formativ bedömning som syftar till att öka elevens delaktighet över sin egen kunskapsutveckling. Detta arbetssätt kommer förhoppningsvis att öka studiemotivationen och bidra till ökad måluppfyllelse. Information på lokal och nationella nivå om utbildningens resultat I de båda skolformerna deltar elever i nationella prov som synliggör hur elevens prestation och skolans resultat ligger till i jämförelse med övriga skolor lokalt och nationellt. Detta utgör ett viktigt instrument för att kunna analysera vilka stödinsatser tillika resurser som krävs för att uppnå likvärdig utbildning och bedömning. Cecilia Knutsson Förvaltningschef Anneli Schwartz Förvaltningschef 7

21 Kompletterande analys av utredningsuppdrag Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden

22

23 Kompletterande utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Inledning Utbildningsnämnden fick tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden uppdrag i Kommunfullmäktiges Flerårsstrategi (2013, 146) att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan, för att se hur skillnaderna i avgångsbetygen i respektive skolform kan minskas. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott Förtydligande Kommunstyrelsens arbetsutskott ansåg att den utredning som genomförts inte besvarade den grundläggande frågeställningen, och ej heller innehöll en tydlig analys. I föreliggande material kommer en analys av de olika skolformernas resultat att synliggöras i relation till måluppfyllelse både på lokal såväl som nationell nivå. Detta för att få en ökad kunskap och förståelse samt analysera den skillnad i betygsresultat som uppvisas i de två olika skolformerna. Det är inte möjligt att följa individer mellan skolformer på det sätt som efterfrågas i uppdraget eftersom den elev som ej erhåller behörighet i de ämnen som krävs för att starta gymnasiet inte heller kan söka ett nationellt program i Alingsås eller på annan ort. Därför ligger fokus på analysen i vad som framkommer i nuläget och vilka åtgärder som vidtagits efter det att ny skollag och nya läroplaner beslutats. Detta har på olika sätt påverkat elevernas prestationer och resultat. Kraven har ändrats och behörighetskrav till gymnasiet har förändrats. De två skolformer som jämförs är den obligatoriska grundskolan och den frivilliga gymnasieskolan. Dessa två skolformer har genomgått en reformering genom ny skollag som började gälla Betyg Från och med läsåret 2011/12 infördes en ny betygsskala. När betyg sätts ska en betygsskala med sex betygssteg användas. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Betyget F och streck ska dock inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux. Nationellt fastställda kunskapskrav finns i de nya kurs- och ämnesplanerna för betygen A, C och E. IM = introduktionsprogram Introduktionsprogrammet har ersatt individuella programmet. Huvudregeln är att inga behöriga elever ska gå ett introduktionsprogram. Intentionen med denna huvudregel är att gymnasieskolan skall utveckla och underlätta för eleverna, så att de kan fortsätta det program som de börjat på. På introduktionsprogrammen finns inga examensmål eller programstruktur och därför är den 3

24 individuella plan som upprättas för varje elev viktig. I den individuella planen som skrivs skall det tydligt framgå vad utbildningen innehåller. Alla kommuner är skyldiga att anordna introduktionsprogram för de elever som är obehöriga. I Alingsås kommun finns för närvarande 42 elever på IM. Varför når inte alla elever godkänt slutbetyg? Som utredningen visar finns det ett antal bakgrundsvariabler som samverkar och bidrar till att elever inte alltid når målen och därmed ett slutbetyg, vilket leder till att en elev inte är behörig till ett gymnasieprogram. Studier visar att det finns ett antal kända faktorer som kan knytas till elevers skolprestationer såsom socioekonomisk bakgrund, utländsk bakgrund, kön och den pedagogiska miljö som finns på den skola där eleven studerar. I Alingsås visar utredningen att de elever som vistats i Sverige och gått i grundskola i tre år eller mindre innan gymnasiestudier, klarar sig sämre än sina jämnåriga. I Alingsås ökar antal elever som har befunnit sig i Sverige i tre år eller mindre innan gymnasieålder. Nationellt visar SCB-statistik att pojkar inte når uppsatta mål i samma utsträckning som flickor, både vad gäller andel elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. I Alingsås visar sig liknande mönster gällande kön. Djupare analyser behöver göras för att förstå varför pojkarnas resultat är sämre och vilka åtgärder som behövs för att lyckas vända denna trend och skapa en mer likvärdig utbildning. Det finns mycket få indikationer på att man kan dra generella slutsatser att det är elever från ett visst bostadsområde eller socioekonomisk grupp i Alingsås som uppvisar bättre eller sämre resultat. Däremot kan man se att elever på någon av Alingsås kommuns fristående skolor har högre meritvärde i jämförelse med de kommunala skolornas elever. Ingen särskild slutsats kan dras mer än nationellt finns samma mönster. En förklaring som anges i olika studier är att det är elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning mer aktivt väljer skola. Det är också de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning som klarar gymnasiestudier bäst. Vid Alströmergymnasiet har eleverna efterfrågat ännu mer kunskap om studieteknik, för att själva kunna planera och genomföra sin skolgång mer effektivt och därmed möjliggöra högre betyg. De elever som inte kommer från studievana hem visar sig ha större behov av denna stödstruktur i sin pedagogiska miljö för att kunna avkoda de förväntningar som finns på dem och för att lägga upp sitt skolarbete. Ett förbättringsområde som identifierats efter utredningen är att utveckla metoder för att tidigt upptäcka skolmiljöns brister och identifiera elevens utmaningar i att lyckas i samtliga skolämnen. I Alingsås finns kompetenta elevhälsoteam som arbetar systematiskt för att identifiera och arbeta 4

25 förebyggande. Utredningens statistik visar att detta inte är tillräckligt utan ytterligare åtgärder krävs. En sådan är där samtlig skolpersonal är involverad och arbetar med det förebyggande arbetet med eleverna. Ytterligare ett förbättringsområde är de överlämningar som sker mellan grundskolan och gymnasiet för att elever i behov av särskilda insatser skall erhålla detta, i den nya skolformen. Även gemensamma forum för de olika skolformerna saknas där man diskuterar ämnesdidaktik, bedömning och förhållningssätt i relation till den enskilde elevens förutsättningar i ett långsiktigt perspektiv. Åtgärder I ljuset av den utredning som skett har olika delar synliggjorts som har betydelse för elevernas betygsresultat. Som ett resultat av bland annat denna och övriga kartläggningar som genomförts finns nedan ett antal åtgärder som genomförts eller är i utveckling, med syftet att öka måluppfyllelse och betygsresultat. I Alingsås har kompetensutveckling riktats genom bland annat matematiklyftet, kollegialt lärande genom ALP (Alingsås, Lerum, Partille), 1-1 datorer har införts, som stöttar elevers kunskapsutveckling och digitala kompetens, samt som ett extra stöd för elever i särskilda behov. Kompetensutveckling planeras för att öka pedagogernas kompetens och kunskap att möta elevernas individuella behov och utmaningar. En särskilt grupp att uppmärksamma är kommunens nyanlända elever som finns i båda skolformerna. I Alingsås har både grundskolan och gymnasieskolan utarbetat metoder/rutiner för att kunna sätta in tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Detta sker bland annat genom att analysera elevernas resultat tidigt. Inom grundskolan har ett intensivt arbete skett med att ta fram en modell för läs- och skrivutveckling i skolår 1-3. Formativ bedömning (bedömning för lärande) är ett ytterligare ett område för kompetensutveckling. Denna metod och förhållningssätt syftar till att inkludera eleven i processerna kring sitt lärande och utgör ett viktigt moment för att eleven tidigt uppfattar de förväntningar som finns från skolan och kan därmed påverka sitt lärande. De pedagogisk överlämningar som finns mellan årskurser och skolformer måste utvecklas för att mottagande årskurs och skolform skall kunna möta eleven där den befinner sig. Olika former för detta kommer att utarbetas under läsåret 2015/16. Inför läsåret 2015/16 kommer skolår 6 att vara kvar på f-5 skolorna i centrum, detta är mycket positivt för att säkerställa elevens lärande och utveckling. 5

26 Inom gymnasieskolan har rutiner och metoder för frånvarorapportering med snabb uppföljning utvecklats och används dagligen. Detta har gett resultat och man fångar tidigt upp elever som inte är närvarande och en aktiv åtgärd sätts in. Inom grundskolan pågår ett arbete med att säkerställa rutiner och metoder för frånvarorapportering, samt att införa ett nytt frånvarosystem och möjligheten att införa sms-avisering till vårdnadshavare. I Alingsås har förvaltningarna dessutom arbetat systematiskt med att kvalitetssäkra lärarnas kompetens för att det skall finnas behöriga och legitimerade lärare. Detta arbeta är inte klart, då alla lärare ännu inte har fått sin lärarlegitimation. På gymnasiet har matematikämnet uppmärksammats, som ett ämne där en förstärkning av åtgärder har införts i form av utökad lektionstid (mattesupport), lärartäthet och kompetensutveckling. De allra flesta skolor inom grundkolan och gymnasiet har under läsåret 2014/15 varit med i den nationella satsningen matematiklyftet. Inom grundskolan kommer detta troligtvis att påverka även andra skolämnen på ett positivt sätt. På gymnasienivå riktas dessutom särskilda förstelärarresurser mot matematikämnet. På grundskolan framgår i den senaste kunskapsuppföljningen att Alingsås elever i många ämnen presterar mycket högre än riket. Det finns ämnen där Alingsås eleverna har minst marginal till riket, det är praktisk estetiska ämnen. I teknik ämnet presterar Alingsås elever i stort sett samma som riket. Detta har uppmärksammats i förvaltningen och arbete pågår med att hitta metoder för att utveckla dessa ämnen, samt att det är viktigt att fortsätta fokus på ämnesbehörighet i dessa ämnen. Utökade behörighetskrav ställer krav på att eleverna är behöriga i betydligt fler ämnen för att bli behöriga till gymnasiestudier än tidigare. En åtgärd är att uppföljning av kunskapsresultaten i grundskolan sker i ett bredare perspektiv på förvaltningsnivå. En annan åtgärd är att grundskola och gymnasieskolal arbetar tillsammans med att identifiera och utveckla metoder i ämnen där skolan tidigare inte lyckats undervisa på ett sätt som utvecklar alla elevers lärande. I Alingsås finns det nu 54 förstelärare och de är fördelade mellan grundskolan (37 st och gymnasiet 17 st). De är uttalat yrkesskickliga pedagoger som har visat att de kan förbättra elevernas studieresultat. Arbete pågår med att analysera effekter av reformen och vidareutveckla arbetsätt där förstelärarnas kompetens tas tillvara på bästa sätt. Som ett led i Utbildningsnämndens åtagande om att varje elev ska få möjligheter till studier som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling, kommer det pedagogiska ledarskapet vid Alströmergymnasiet att förstärkas. Detta genom en utökning av en rektorstjänst med särskilt ansvar för elevhälsa, introduktionsprogrammet med olika inriktningar och det kommunala aktivitetsansvaret. Det 6

27 kommunala aktivitetsansvaret syftar till att de elever som inte finns inom ett nationellt gymnasieprogram eller är i arbete skall få det individuella stöd som krävs för att antingen fortsätta inom utbildningssystemet eller komma i arbete. I Alingsås omfattar denna verksamhet 28 ungdomar och utgår från det lyckade projektet Plug In. Dessutom riktar gymnasiet en förstelärartjänst mot introduktionsprogrammet. Diskussion Betyg fyller fyra olika funktioner och tidigare utredning har inte denna dimension diskuterats och för att kunna arbeta vidare med att få en förståelse för hur man kan stötta elever till att få mycket goda betyg i skolans alla ämnen lyfts även denna aspekt. I Alingsås kommun arbetar man på följande sätt med dessa funktioner idag. Urval till nästa nivå i utbildningssystemet. De elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiestudier det vill säga att man inte innehar ett fullständigt betyg erbjuds kompletterande utbildning på introduktionsprogrammet (IM). Detta är en möjlighet för de elever som av olika anledningar inte blivit antagna på gymnasieskolans nationella program och bör ses som en åtgärd för att nå ökad måluppfyllelse och därmed möjlighet till vidare studier inom någon av gymnasieskolans nationella program. De elever som går på nationella program skall ha möjlighet att utmanas i sitt lärande för att öka sitt resultat. De möter studievägledare för att få insikt i vilka ämnen som krävs för att kunna studera vidare och hur många poängs som krävs för högre eftergymnasial utbildning. Information till eleven och hemmet om elevens studieresultat I de fall där eleven riskerar att inte nå skolformens mål finns rutiner för att i god tid informera vårdnadshavare och elever innan det slutgiltiga betyget fastställs. Belöningssystem för individuella studieprestationer I de båda skolformerna utgår lärandet från formativ bedömning som syftar till att öka elevens delaktighet över sin egen kunskapsutveckling. Detta arbetssätt kommer förhoppningsvis att öka studiemotivationen och bidra till ökad måluppfyllelse. Information på lokal och nationella nivå om utbildningens resultat I de båda skolformerna deltar elever i nationella prov som synliggör hur elevens prestation och skolans resultat ligger till i jämförelse med övriga skolor lokalt och nationellt. Detta utgör ett viktigt instrument för att kunna analysera vilka stödinsatser tillika resurser som krävs för att uppnå likvärdig utbildning och bedömning. Cecilia Knutsson Förvaltningschef Anneli Schwartz Förvaltningschef 7

28 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 20 Dnr KS 612 Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige gav i flerårsstrategin för barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minskas (kommunfullmäktige den 30 oktober 2013, 146). Barn- och ungdomsnämnden, den 25 november 2014, 87 och utbildningsnämnden den 18 november 2014, 61 redovisar uppdraget i en utredning. Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet av totalt 845 elever. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever av 668 som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 januari 2015 redogjort för utredningen samt lämnat följande yttrande samt förslag till beslut: Utredningen innehåller en kartläggning över på vilka skolor, program och i vilka kurser elever inte fått fullständiga avgångsbetyg. Utredningen visar att det inte är samma elever som går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet som sedan går ur gymnasiet utan slutbetyg. De elever som går ur gymnasiet utan slutbetyg kommer från olika grundskolor, enligt utredningen. Utredningen ger inget svar på varför det är en relativt högre andel gymnasieelever med icke godkända betyg. Slutsatserna i utredningen tyder dock på att orsakerna i första hand bör sökas inom gymnasiet. Att öka andelen elever med godkända betyg är en fortsatt prioriterad utveckling enligt de indikatorer som kommunfullmäktige har fastställt. Nämnderna och förvaltningarna behöver därför arbeta vidare med slutsatserna från utredningen. Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet i tertialrapporterna. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

29 Kommunstyrelsen KS 20, forts Dnr KS 612 Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 januari 2015, 2 och då lämnat följande förslag till beslut: Ärendet återremitteras. Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig analys om orsakerna till skillnaderna i avgångsbetyg mellan grundskolan och gymnasieskolan. Nämndernas fördjupade arbete ska också ligga till grund för den fullföljda utredningen. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Yrkande Anton Oskarsson (M) yrkar att förslag till beslut punkt 1 får följande lydelse: Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig kartläggning om varför alla elever inte når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera konkreta förslag på åtgärder för att andelen som ej når godkända betyg skall minska. Nämndernas fördjupade arbete ska ligga till grund för den fullföljda utredningen. Emma Liljewall (MP) och Jan Gustafsson (V) yrkar bifall till Anton Oskarssons ändringsyrkande. Proposition Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla Anton Oskarssons m fl ändringsyrkande i punkt 1. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla arbetsutskottets förslag till beslut i punkt 2. Kommunstyrelsens beslut: 1. Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig kartläggning om varför alla elever inte når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera konkreta förslag på åtgärder för att andelen som ej når godkända betyg skall minska. Nämndernas fördjupade arbete ska ligga till grund för den fullföljda utredningen. 2. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Exp: BUN, UN Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

30 Utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden En utredning av elever utan behörighet till gymnasiet läsåren 08/09 och 09/10, samt elever utan slutbetyg från gymnasiet läsåren 11/12 och 12/13

31 Sammanfattning Under hösten 2013 gav Kommunfullmäktige i Alingsås kommun Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive i gymnasieskolan. Syftet med utredningen var att kartlägga orsakerna till varför inte alla elever får godkänt slutbetyg i grundskolan eller gymnasieskolan samt presentera förslag på åtgärder för att andelen utan fullständigt slutbetyg ska minska. Utredningen speglar grundskoleelever från läsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever läsåren 11/12 och 12/13. Materialet som används för analysen är på individnivå, men presenteras endast på programnivå och per ämne. Nedan följer korta utdrag ur utredningen. Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet. Majoriteten av de elever, 25 stycken, som lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet gick på Östlyckeskolan. Notera dock att 16 av de 25 elever på Östlyckeskolan flyttat till Sverige tre år eller färre innan de började på gymnasiet. Fem av eleverna gick på Nolhagaskolan, fyra av eleverna gick på Sollebrunns skola och två av eleverna gick på Gustav Adolfskolan. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Tre program stack ut sett till elever utan godkända slutbetyg. Ett av dessa var samhällsvetenskapsprogrammet med 25 procent av det totala antalet elever utan slutbetyg. Det finns ett samband mellan vald inriktning och antalet elever utan godkända slutbetyg. Flera av eleverna utan godkända slutbetyg hade valt samma inriktning. I dagens gymnasiesystem är det Samhällsvetenskapliga programmet uppdelat i tre olika program; ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapliga programmet. De nu utbrutna programmen ingick med andra ord i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet. Nästa steg i utredningen granskar elevernas kurser inom vilka de haft underkänt (IG) eller streck. Resultatet visar att de tre mest utmärkande kurserna var religionskunskap A, idrott och hälsa A och svenska B. Vidare har en elev utan godkänt slutbetyg i snitt 7.5 IG. Projektarbete är den kurs som utmärker sig mest sett till elever med streck. Kursen motsvarar drygt 12 procent av det totala antalet streck i utredningen. 1

32 Innehållsförteckning 1. Inledning Skillnaderna mellan gamla och nya gymnasieförordningen Slutbetyg grundskola för nya gymnasieskolan Högskoleförberedande program nya gymnasieskolan Yrkesförberedande program nya gymnasieskolan Analys Grundskola Sammanställning över läsåren 08/09 och 09/ Analys - Gymnasieskola Läsåret 11/ Läsåret 12/ Elevunderlaget på gymnasieskolan läsåren 11/12 och 12/ Sammanställning över läsåren 11/12 och 12/ Analys av kurser på gymnasieskolan Antal elever med IG läsåret 11/ Antal elever med streck läsåret 11/ Antal elever med IG läsåret 12/ Antal elever med streck läsåret 12/ Antal elever med IG läsåren 11/12 och 12/ Antal elever med streck läsåren 11/12 och 12/ Slutsatser Reflektioner Åtgärder Bilagor... 9 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

33 Avgränsningar Utredningen speglar grundskoleelever från avgångsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever från läsåren 11/12 och 12/13. Analysen har genomförts utifrån material som varit på individnivå men, men presenteras endast på programnivå och per kurs. Detta för att materialet inte ska kunna kopplas till enskilda individer, på så vis värnas anonymiteten. Materialat som använts till utredningen är från tiden då det gamla betygssystemet Icke godkänt (IG) till mycket väl godkänt (MVG) användes, så dessa begrepp används därför i utredningen. Det relevanta för utredningen är huruvida eleverna klarat grundskolan med gymnasiebehörighet, eller klarat gymnasiet med ett godkänt slutbetyg. Utredningen tar inte hänsyn till huruvida eleven uppnått gymnasiebehörighet med liten eller god marginal. I analysen undersöks IG och streck var för sig, för att undersöka om det finns en korrelation mellan IG och streck, det vill säga är det särskilda kurser som både ger IG och streck, eller kurser där fler streck respektive IG delas ut. I utredningen är endast de kommunala grundskolorna tillsammans med Alströmergymnasiet med. De fristående alternativen har uteslutits då de inte finns inlagda i kommunens gemensamma elevadministrativa system, Procapita. 1. Inledning Under hösten 2013 gav Kommunfullmäktige i Alingsås kommun Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive i gymnasieskolan. Syftet med utredningen var att kartlägga orsakerna till varför inte alla elever får godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera förslag på åtgärder för att andelen ej godkända ska minska. Utredningen speglar grundskoleelever från avgångsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever från läsåren 11/12 och 12/13. I denna rapport presenteras resultatet av utredningen, det material som tagits fram och de slutsatser som dragits i analysen. Materialet som används för analysen är på individnivå, men presenteras endast på programnivå och per ämne. Rapporten är uppdelad i sju kapitel och bilagor som innehåller all data rapporten grundar sig på. Rapporten läses med fördel på så sätt att läsaren tar del av kapitlen för att sedan kunna ta del av statistik och data från bilagorna som kapitlen tydlig refererar till. 2. Skillnaderna mellan gamla och nya gymnasieförordningen Sedan 2011 har en ny gymnasieförordning ersatt den äldre från Förändringarna mellan den gamla gymnasieförordningen 1992:392 och den nya gymnasieförordningen 2010:2039 yttrar sig framförallt genom ett nytt betygssystem. Eleverna i denna undersökning omfattas inte av den nya gymnasieförordningen 2011 (GY11), utan den gamla läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (LPF94). Stycket syftar till att förtydliga skillnaderna mellan det gamla och nya systemet. Den gamla skalan IG-MVG ersattas i och med GY11 med F-A, där F motsvarar IG och A motsvarar det gamla MVG. IG räknades som ett betyg och ett betyg gav eleven poäng poäng var kravet för att få slutbetyg. Då betyget IG gav poäng kunde då alltså en elev ha tillräckligt med poäng för att få slutbetyg, men ändå ha underkända kurser i betygskatalogen. Frånvaro och/eller att ett betygsunderlag saknas resulterar i ett streck. Skillnaden mellan ett IG och ett streck var framförallt att ett IG innebar att eleven deltagit i undervisningen, men inte uppnått ställda kunskapskrav. Uppdelningen mellan yrkesprogram och studieförberedande program har även blivit tydligare. Detta på grund av att det nu finns högskoleförberedande program som ger eleven behörighet till högskola, medan de yrkesförberedande programmen förbereder eleven för arbetslivet, men gör 3

34 även att eleven saknar behörighet till högskola eller universitet 1. Se avsnitt och för mer information om de två programtyperna Slutbetyg grundskola för nya gymnasieskolan För elever som önskar läsa vidare på yrkesförberedande program krävs godkända betyg från grundskolan i svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och fem ytterligare valfria ämnen. För högskoleförberedande program gäller svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och ytterligare nio ämnen. Vilka ytterligare ämnen som eleven ska ha godkänt i varierar efter elevens gymnasieprogramsval. De elever som inte uppnår kraven för gymnasiebehörighet kan välja ett introduktionsprogram Högskoleförberedande program nya gymnasieskolan För att få ett slutbetyg gällande högskoleförberedande program i det nya systemet måste eleven ha minst godkänt i kärnkurserna; Svenska 1-3, Engelska 5 och 6, Matematik 1b eller 1c, samt godkänt i gymnasiearbetet (projektarbetet). Gällande poäng krävs För elever som inte uppfyller kraven utdelas ett studiebevis Yrkesförberedande program nya gymnasieskolan För att elever på yrkesprogram ska få ut sitt slutbetyg krävs minst godkänt i: Svenska 1, Engelska 5, Matematik 1a samt gymnasiearbetet. Vidare krävs 400 poäng programgemensamma kurser. Gällande poäng krävs totalt För att få en grundläggande behörighet till högskolan krävs bland annat även godkänt i Svenska 2 och 3, Engelska 6, ämnen som eleven själv måste välja till. För elever som inte uppfyller kraven utdelas ett studiebevis. 3. Analys Grundskola I detta avsnitt presenteras antalet elever utan gymnasiebehörighet från läsåren 08/09 och 09/10, eleverna läste då enligt den gamla läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO94). Utredningen baseras på de fyra kommunala högstadieskolorna i Alingsås kommun, Östlyckeskolan, Gustav Adolfskolan, Sollebrunns skola samt Nolhagaskolan. I tabellerna nedan presenteras elevantalet i årskurs 9 samt relationen till de underkända eleverna i årskursen. Att ha i åtanke är att Östlyckeskolan agerar mottagningsskola och flera elever saknar svensk skolgång innan högstadienivå. Således kan språket försvåra möjligheterna till att få ett godkänt slutbetyg. Tabell 1. Elever utan behörighet till gymnasiet läsår 08/09 Skola Elever utan gymn. behörighet Totalt antal elever läsår 08/09 Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % Andel utan gymn. behörighet I tabell 1 ovan presenteras de fyra högstadieskolorna och elever utan behörighet till gymnasiet läsår 08/09. Östlyckeskolan sticker ut med 15 elever utan behörighet, motsvarande åtta procent av 1 Elev på yrkesförberedande program kan dock tillförskaffa sig en högskolebehörighet genom att läsa behörighetsgivande kurser på gymnasiet. 2 Studiebeviset är en sammanställning av alla kurser som eleven har läst. 4

35 det totala elevantalet i årskurs 9 på Östlyckeskolan. Av dessa är det dock åtta stycken som gått tre år eller mindre i svensk grundskola. Övriga skolor har 1-2 elever utan behörighet, motsvarande 1-2 % sett till det totala elevantalet i årskurs 9. Tabell 2. Elever utan behörighet till gymnasiet läsår 09/10 Skola Elever utan gymn. behörighet Totalt antal elever 09/10 Andel utan gymn. behörighet Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % I tabell 2 ovan visas en något högre andel elever utan gymnasiebehörighet på Sollebrunns skola 2012 (4.5% jmf 1.6%). Dock rör det sig om ett så pass litet elevantal att procentsatserna kan bli missvisande. Gällande Östlyckeskolan är det 8 av de 10 eleverna utan gymnasiebehörighet som gått mindre än tre år i svensk grundskola. Sett till det totala antalet underkända elever för samtliga skolor ligger andelen strax över 4 procent. 3.1 Sammanställning över läsåren 08/09 och 09/10 Totalt var det 36 elever utan gymnasiebehörighet efter läsåren 08/09 och 09/10. Majoriteten utav de elever som gick ur grundskolan 2009 och 2010 utan gymnasiebehörighet gick på Östlyckeskolan. Av de 25 elever på Östlyckeskolan var det 16 elever som flyttat till Sverige tre eller färre år innan de började på gymnasiet (Se bilaga 1 för tabell.) De 36 elever utan behörighet till gymnasiet undersöktes närmare för att se om de läst upp sin behörighet på Individuella programmet (IV). Av de 36 eleverna flyttade sex elever från Alingsås kommun men läste trots detta på Alströmergymnasiet. Av de resterande 30 eleverna utan behörighet läste 19 elever på IV någon gång efter examen 2009 eller Av de resterande elva eleverna har fyra stycken läst på VUX för att få gymnasiebehörighet 3. Av de elever som läste upp betygen på IV så gick tre vidare till VUX (D.v.s. totalt 7 elever VUX). 4. Analys - Gymnasieskola Detta avsnitt inleds med en sammanställning av antalet elever utan slutbetyg respektive läsår från Alströmergymnasiet. Därefter presenteras de program som haft elever under läsåren 11/12 och 12/13 som läst på programmet men inte fått godkänt slutbetyg. Därefter presenteras kurser rangordnat efter antalet underkända och streck. Läsår 11/12 Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 11/12 Alströmergymnasiet % Andel med samlat betygsdokument Av de 42 elever utan slutbetyg var det ca 10 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. 3 Ytterliggare ett alternativ till den kommunala vuxenskolan eller gymnasiets IV-program är folkhögskola för att läsa upp sin behörighet till gymnasiet. 5

36 Läsår 12/13 Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 12/13 Alströmergymnasiet % Andel med samlat betygsdokument Av de 37 elever utan slutbetyg var det ca 27 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. Totalt Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 11/12 och 12/13 Alströmergymnasiet Andel med samlat betygsdokument Av de 79 elever utan slutbetyg var det ca 18 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. Skillnaden mellan läsåren är dock ganska stor, och en betydligt större andel av eleverna utan slutbetyg har bytt gymnasium under läsåret 12/13. Granskas eleverna närmare syns det att många av eleverna kommer till Alströmergymnasiet och läser samhällvetenskapligaprogrammet. 4.1 Läsåret 11/12 Utredningen visar att det var 42 elever som inte fick något slutbetyg läsåret 11/12, dessa elever kommer från flera olika grundskolor. Eleverna läste på samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet, barn- och fritidsprogrammet och teknikprogrammet. Totalt sett kom 23 elever utan slutbetyg från dessa program. Det är viktigt att sätta antalet underkända per program i relation till hur många elever som faktiskt läste programmet. Programmen är varierande gällande antal elever, det innebär att antalet elever utan slutbetyg kan vara samma på två program, men det kan motsvara olika andelar av underkända elever på programmen. För fullständig tabell och mer information, se bilaga 2. Fördelningen mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program visar att 60 procent av de underkända eleverna gick på yrkesförberedande program, medan 40 procent gick på högskoleförberedande program. 4.2 Läsåret 12/13 Utredningen visar att det var 37 elever som inte fick några slutbetyg läsåret 12/13. Eleverna läste framförallt på samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet, estetiska programmet och naturvetenskapsprogrammet. Totalt sett kom 28 elever utan slutbetyg från dessa program. Fördelningen mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program visar att 43 procent av de underkända eleverna gick på yrkesförberedande program, medan 57 procent gick på högskoleförberedande program. För fullständig tabell se bilaga Elevunderlaget på gymnasieskolan läsåren 11/12 och 12/13 Vid närmare utredning av eleverna utan slutbetyg finns det inget mönster gällande vilka grundskolor de kommer från. Det finns ingen särskild grundskola som sticker ut. Av eleverna läste 6

37 ca 60 procent på de kommunala grundskolorna i Alingsås. 10 procent läste på någon av de fristående grundskolorna i Alingsås. Resterande 30 procent har inte haft fullständig skolgång i Alingsås, utan flyttat in eller ut under skolpliktsåren. Exempelvis kan en elev ha gått årskurs F-3 i Alingsås, årskurs 4-6 i Lerum, men sedan flyttat tillbaka och gått i årskurs 7-9 i Alingsås. 4.4 Sammanställning över läsåren 11/12 och 12/13 Under läsåren 11/12 och 12/13 var det 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan slutbetyg. 40 elever utan slutbetyg de båda läsåren kom från samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Det finns ett tydligt samband mellan programmens inriktning och antalet elever utan godkända slutbetyg. Gällande relationen mellan yrkesförberedande program och högskoleförberedande program så försvann skillnaden då de båda läsåren läggs samman. Det fanns dock en skillnad vid separata läsår, men resultatet var motsägelsefullt och sammantaget visade sig effekten vara lika med noll. Se bilaga 2-4 för mer information. 5. Analys av kurser på gymnasieskolan I detta avsnitt presenteras antalet IG respektive antalet streck på de kurser som eleverna utan slutbetyg läst. Läsåren 11/12 och 12/13 presenteras först var för sig. Avsnittet avslutas sedan med en sammanfattning över samtliga kurser för båda läsåren. Utifrån ett elevperspektiv fanns det fyra typer av kurser på gymnasiet, kärnämnen, karaktärsämnen, individuella val och gymnasiearbetet. Kurserna delas sedan in i gymnasiegemensamma och programspecifika kurser. De gymnasiegemensamma är obligatoriska oavsett valt program. Vid ett icke godkänt betyg eller ett streck i ett sådant gemensamt ämne medför att slutbetyg uteblir. Ett utmärkande exempel i analysen nedan på en gymnasiegemensam kurs är projektarbete. 5.1 Antal elever med IG läsåret 11/12 För läsåret 11/12 är det fyra kurser som sticker ut gällande betyget IG, religionskunskap A (4.4 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12), idrott och hälsa A (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12), naturkunskap A (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12) och samhällskunskap A. (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12). För fullständig tabell se bilaga Antal elever med streck läsåret 11/12 För läsåret 11/12 är det fyra kurser som sticker ut gällande streck, projektarbete (15.7 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12), filosofi A (7.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12), matematik A (4.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12) samt praktikbesök (4.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12) Dessa fyra kurser utgör 33 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12. För fullständig tabell se bilaga 5. Värt att notera gällande projektarbete är att det är en kurs där eleverna genomför ett självständigt arbete, där process och slutprodukt betygssätts. Kursen skiljer sig därmed gentemot andra kurser som är mer lärarledda. 7

38 5.3 Antal elever med IG läsåret 12/13 För läsåret 12/13 är det tre kurser som sticker ut, idrott och hälsa A (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13), religionskunskap A (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13) samt svenska B (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13). Dessa tre kurser utgör 15 procent av det totala antalet IG för läsåret 12/13. För fullständig tabell se bilaga Antal elever med streck läsåret 12/13 För läsåret 12/13 är det tre kurser som sticker ut, projektarbete (9.6 procent av totala antalet streck under läsåret 12/13), filosofi A (7.5 procent av det totala antalet streck under läsåret 12/13) och idrott och hälsa A (4.3 procent av det totala antalet streck under läsåret 12/13). Dessa tre kurser utgör drygt 20 procent av det totala antalet streck av det totala antalet streck för läsåret 12/13. För fullständig tabell se bilaga Antal elever med IG läsåren 11/12 och 12/13 Sammanställningen av de båda läsåren visar tydligt på fem stycken kurser som eleverna ofta får IG i; religionskunskap A (4.7 procent), idrott och hälsa A (4.5 procent), svenska B (4.2 procent), naturkunskap A, (4.1 procent) samhällskunskap A (4.1 procent). Fördelningen mellan de fem kurserna är jämn men totalt sett utgör de knappt 14 procent av det totala antalet IG. Totalt sett är 617 IG i utredningen och 79 stycken elever. Det innebär att en elev utan godkänt slutbetyg i snitt har 7.5 IG. Materialet visar dock att flera elever kraftigt överstiger denna siffra och detta medför att snittet höjs. 5.6 Antal elever med streck läsåren 11/12 och 12/13 Sammanställningen av de båda läsåren visar tydligt på tre stycken kurser som eleverna ofta får streck i; projektarbete (12 procent), filosofi A (7 procent) och matematik A (4.5 procent). De tre kurserna täcker in 24 procent av det totala antalet streck. Totalt sett är det 177 streck i utredningen totalt, fördelat på 82 elever. Det innebär att varje elev utan godkänt slutbetyg i snitt har 2.2 streck. Fullständiga tabeller och mer information finns i bilaga Slutsatser Under läsåren 11/12 och 12/13 var det 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan slutbetyg (totalt var det 668 elever som tog examen under läsåren från Alströmergymnasiet). De program som flest elever utan slutbetyg var samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet och barnoch fritidsprogrammet. Tillsammans är det 40 elever. Inom dessa program finns olika inriktningar som man bör anlysera närmare. Intressant var även att ca var femte elev inte hade läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. En stor del av eleverna som hoppat till Alingsås valde att läsa på samhällvetenskapligaprogrammet. För grundskolans del visar utredningen generellt sett på ett lågt antal elever utan gymnasiebehörighet. Undantaget visar sig vara Östlyckeskolan med en majoritet av elever utan gymnasiebehörighet. Detta beror till stor del på att skolan är mottagningsskola för nyanlända. 8

39 Det finns inget stöd för att det skulle vara någon skillnad mellan yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Det fanns dock en skillnad vid separata läsår, men resultatet var motsägelsefullt och sammantaget visade sig effekten vara lika med noll. Utredningen visar att det är i samma kurser som eleverna blir underkända inom under de undersökta läsåren. Det visar sig även att det är samma elever som i hög grad underkänns i de olika kurserna. En elev som har IG i ett ämne har i snitt totalt sett 7.5 IG i sin betygskatalog. Motsvarande siffra för en elev med streck är att den har 2.2 streck i snitt. 7. Reflektioner Utredningen har präglats av stor komplexitet och innefattar omfattande dataanalyser, där nya perspektiv har väckt nya frågor. Från början handlade uppdraget om att ta fram elevmaterial och undersöka eventuellt samband mellan högstadieelever och gymnasieelever prestationer över tid för att utreda om det var samma elever som inte nådde upp till de ställda kunskapskraven i de båda skolformerna. Materialet visar inte på något sätt att man kan påvisa ett samband mellan underkända elever på grundskolan och elever från gymnasiet utan slutbetyg. En del elever hade läst på program utanför Alingsås kommun, några hade läst på IV och därmed påbörjat sin gymnasiegång senare. Utredningen visar att det kan finnas stora vinster i ett fortsatt arbete med att fånga upp och stötta elever i deras fortsatta kunskapsutveckling. Detta på grund av ett mönster i utredningen som pekar på att en underkänd elev oftast har flera IG eller streck. För att genomföra liknande utredningen framöver skulle det underlätta om elever utan gymnasiebehörighet eller slutbetyg dokumenteras på ett systematiskt sätt i enlighet med PUL. 8. Åtgärder Åtgärder kan vara att förankra och arbeta vidare med styrdokumenten, nationella och lokala. Att tydligare kunna följa upp och kartlägga elever som riskerar att bli utan slutbetyg, för att kunna sätt in lämpliga stödåtgärder i tid. En annan konkret åtgärd kan vara att stärka rutiner och riktlinjer för överlämning mellan grundskola och gymnasieskola för att öka förståelsen mellan lärare på gymnasiet och grundskolan. För att kunna få en systematisk uppföljning gällande utredningens frågor anser vi att nämnderna tillsammans bör titta på det nya betygssystemet och göra en ny utredning angående slutbetyg från grundskolan och gymnasiet. Förslagsvis läsår 2013/14 och 2014/15. Förvaltningarna bör även göra följande; lägga extra fokus på elever på individuella programmet. hänsyn bör även tas till frånvarons inverkan på betyg elever som läser ett fjärde år behöver följas upp tydligare. hur såg förutsättningarna ut för eleverna (meritvärde) som var behöriga till gymnasiet? 9. Bilagor 9

40 Bilaga 1 Tabell 3. Totalt antal elever utan gymnasiebehörighet för både 2009 och 2010 Skola Elever utan gymn. Behörighet Totalt antal elever VT 2009 Andel utan gymn. behörighet(%) och 2010 Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % Bilaga 2 Tabell 4. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg läste på läsåret 11/12 Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Antal elever på program met Procent av totalt underkä nda på progra mmet (%) Samhällvetenskapsprogrammet 8 19 % 83 9 % Byggprogrammet 5 12 % % Barn- och fritidsprogrammet 5 12 % % Teknikprogrammet 5 12 % 58 9 % Handel- och administrationsprogrammet % % Restaurang och livsmedelsprogrammet % % Hantverksprogrammet % 7 57 % Omvårdnadsprogrammet 2 5 % % Estetiska programmet 2 5 % 47 4 % Naturvetenskapsprogrammet 1 2 % 30 3 % El- och energiprogrammet 1 2 % 30 3 % Mediaprogrammet 1 2 % 21 4 % Totalt: Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentarer: Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar, medan de vita raderna motsvarar högskoleförberedande program. Procentsatserna är avrundade och därmed kan procenträkningen diffa en aning. Bilaga 3 Tabell 5. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg läst på läsåret 12/13 10

41 Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Antal elever på programm et Samhällvetenskapsprogrammet % % Byggprogrammet 8 21 % % Estetiska programmet 4 11 % % Naturvetenskapsprogrammet 4 11 % % Omvårdnadsprogrammet 3 8 % % Barn- och fritidsprogrammet 2 5 % % Handel- och 1 3 % 16 6 % administrationsprogrammet Restaurang och 1 3 % % livsmedelsprogrammet Teknikprogrammet 1 3 % 45 2 % El- och energiprogrammet 1 3 % 24 4 % Totalt: Procent av totalt underkän da på programm et Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentarer: Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar, medan de vita raderna motsvarar högskoleförberedande program. 11

42 Bilaga 4 Tabell 6. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg vid gymnasieexamen båda läsåren 11/12 och 12/13 läst på. Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Totalt antal elever på programmen Samhällvetenskapsprogrammet % % Byggprogrammet % % Barn- och fritidsprogrammet 7 9 % % Estetiska programmet 6 8 % 86 7 % Teknikprogrammet 6 8 % % Omvårdnadsprogrammet 5 6 % % Handel- och 5 6 % % administrationsprogrammet Restaurang och 5 6 % % livsmedelsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet 5 6 % 59 8 % Hantverksprogrammet 4 5 % 7 57 % El- och energiprogrammet 2 2 % 54 4 % Mediaprogrammet 1 1 % 21 5 % Totalt: Procent av totalt underkända (%) Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentar: Endast program med underkända elever medräknade. Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar. Procentsatserna är avrundade och därmed kan procenträkningen diffa en aning. 12

43 Bilaga 5 Tabell 7. Sammanställning över kurser och med antal IG läsåret 11/12 Kurs Anta l IG % IG av totalen Antal strec k % streck av totalen Totalt antal underkän da % totalt antal underkänd a Religionskunskap A 15 4,39 % 0 0,00 % 15 3,53 % Idrott och hälsa A 14 4,09 % 0 0,00 % 14 3,29 % Naturkunskap A 14 4,09 % 2 2,41 % 16 3,76 % Samhällskunskap A 14 4,09 % 3 3,61 % 17 4,00 % Datorkunskap 13 3,80 % 3 3,61 % 16 3,76 % Svenska B 12 3,51 % 1 1,20 % 13 3,06 % Svenska C 10 2,92 % 0 0,00 % 10 2,35 % Historia A 9 2,63 % 1 1,20 % 10 2,35 % Projektarbete 9 2,63 % 13 15,66% 22 5,18 % Estetisk verksamhet 8 2,34 % 1 1,20 % 9 2,12 % Filmkunskap 8 2,34 % 0 0,00 % 8 1,88 % Idrott och hälsa B 7 2,05 % 0 0,00 % 7 1,65 % Arbetsmiljö 6 1,75 % 1 1,20 % 7 1,65 % Matematik A 6 1,75 % 4 4,82 % 10 2,35 % Matematik B 6 1,75 % 1 1,20 % 7 1,65 % Psykologi A 6 1,75 % 0 0,00 % 6 1,41 % Svenska A 6 1,75 % 0 0,00 % 6 1,41 % Totalt ovanstående 47, % 30 36,14% ,41%... Totalt samtliga Tabell med antal streck läsåret 11/12 Kurs Antal streck % streck av totalen Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Projektarbete 13 15,66% 9 2,63 % 22 5,18 % Filosofi A 6 7,23 % 2 0,58 % 8 1,88 % Matematik A 4 4,82 % 6 1,75 % 10 2,35 % Praktikbesök 4 4,82 % 0 0,00 % 4 0,94 % Samhällskunskap A 3 3,61 % 14 4,09 % 17 4,00 % Datorkunskap 3 3,61 % 13 3,80 % 16 3,76 % Företagsekonomi A 3 3,61 % 1 0,29 % 4 0,94 % Rättskunskap 3 3,61 % 1 0,29 % 4 0,94 % Naturkunskap A 2 2,41 % 14 4,09 % 16 3,76 % Multimedia A 2 2,41 % 4 1,17 % 6 1,41 % Bollspel 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Engelska B 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % 13

44 Engelska C 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Organisation och ledarskap 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Praktisk marknadsföring A 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Miljöanpassad arkitektur 2 2,41 % 0 0,00 % 2 0,47 % Småföretagande A 2 2,41 % 0 0,00 % 2 0,47 % Svenska B 1 1,20 % 12 3,51 % 13 3,06 % Totalt ovanstående 58 69,88% 86 25,15% ,88%. Totalt samtliga

45 Bilaga 6. Tabell med antal IG läsåret 12/13 Kurs Antal IG % IG av totalen Antal streck % streck av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Idrott och hälsa A 14 5,09 % 4 4,26 % 18 4,88 % Religionskunskap A 14 5,09 % 3 3,19 % 17 4,61 % Svenska B 14 5,09 % 2 2,13 % 16 4,34 % Naturkunskap A 11 4,00 % 1 1,06 % 12 3,25 % Samhällskunskap A 11 4,00 % 3 3,19 % 14 3,79 % Estetisk verksamhet 8 2,91 % 0 0,00 % 8 2,17 % Matematik B 8 2,91 % 3 3,19 % 11 2,98 % Psykologi A 8 2,91 % 1 1,06 % 9 2,44 % Svenska A 8 2,91 % 1 1,06 % 9 2,44 % Projektarbete 6 2,18 % 9 9,57 % 15 4,07 % Svenska C 6 2,18 % 2 2,13 % 8 2,17 % Beklädnader 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Byggisolering 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Bygg trä och betong 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Filosofi A 5 1,82 % 7 7,45 % 12 3,25 % Historia A 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Totalt ovanstående ,36% 36 38,30% ,80% Totalt samtliga Tabell med antal streck läsåret 12/13 Kurs Antal streck % streck av Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända totalen Projektarbete 9 9,57 % 6 2,18 % 15 4,07 % Filosofi A 7 7,45 % 5 1,82 % 12 3,25 % Idrott och hälsa A 4 4,26 % 14 5,09 % 18 4,88 % Matematik A 4 4,26 % 4 1,45 % 8 2,17 % Fysik A 4 4,26 % 1 0,36 % 5 1,36 % Ställningsbyggnad 4 4,26 % 0 0,00 % 4 1,08 % Religionskunskap A 3 3,19 % 14 5,09 % 17 4,61 % Samhällskunskap A 3 3,19 % 11 4,00 % 14 3,79 % Matematik B 3 3,19 % 8 2,91 % 11 2,98 % CAD-teknik C 3 3,19 % 2 0,73 % 5 1,36 % Kultur- och idéhistoria 3 3,19 % 2 0,73 % 5 1,36 % Svenska B 2 2,13 % 14 5,09 % 16 4,34 % Svenska C 2 2,13 % 6 2,18 % 8 2,17 % Naturkunskap B 2 2,13 % 4 1,45 % 6 1,63 % 15

46 Engelska A 2 2,13 % 3 1,09 % 5 1,36 % Arbetsmiljö 2 2,13 % 2 0,73 % 4 1,08 % Totalt ovanstående 57 60, , ,46% Totalt samtliga Bilaga 7. Presentation av de vanligaste kurserna eleverna utan slutbetyg har IG i. Jämförelse med antalet streck görs. Kurs Antal IG % IG av totalen 16 Antal streck % streck av totalen Totalt antal underkänd a % totalt antal underkända Religionskunskap A 29 4,70 % 3 1,69 % 32 4,03 % Idrott och hälsa A 28 4,54 % 4 2,26 % 32 4,03 % Svenska B 26 4,21 % 3 1,69 % 29 3,65 % Naturkunskap A 25 4,05 % 3 1,69 % 28 3,53 % Samhällskunskap A 25 4,05 % 6 3,39 % 31 3,90 % Datorkunskap 16 2,59 % 4 2,26 % 20 2,52 % Estetisk verksamhet 16 2,59 % 1 0,56 % 17 2,14 % Svenska C 16 2,59 % 2 1,13 % 18 2,27 % Projektarbete 15 2,43 % 22 12,43% 37 4,66 % Historia A 14 2,27 % 1 0,56 % 15 1,89 % Matematik B 14 2,27 % 4 2,26 % 18 2,27 % Psykologi A 14 2,27 % 1 0,56 % 15 1,89 % Svenska A 14 2,27 % 1 0,56 % 15 1,89 % Filmkunskap 10 1,62 % 0 0,00 % 10 1,26 % Matematik A 10 1,62 % 8 4,52 % 18 2,27 % Idrott och hälsa B 9 1,46 % 1 0,56 % 10 1,26 % Totalt ovanstående ,54% 64 36,16% ,45% Totalt samtliga Presentation av de vanligaste kurserna eleverna utan slutbetyg har streck i. Jämförelse med antalet IG görs. Kurs Antal streck % streck av totalen Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Projektarbete 22 12,43% 15 2,43 % 37 4,66 % Filosofi A 13 7,34 % 7 1,13 % 20 2,52 % Matematik A 8 4,52 % 10 1,62 % 18 2,27 % Samhällskunskap A 6 3,39 % 25 4,05 % 31 3,90 %

47 CAD-teknik C 4 2,26 % 2 0,32 % 6 0,76 % Datorkunskap 4 2,26 % 16 2,59 % 20 2,52 % Fysik A 4 2,26 % 4 0,65 % 8 1,01 % Idrott och hälsa A 4 2,26 % 28 4,54 % 32 4,03 % Matematik B 4 2,26 % 14 2,27 % 18 2,27 % Organisation och ,26 % 0,32 % ledarskap 0,76 % Praktikbesök 4 2,26 % 0 0,00 % 4 0,50 % Rättskunskap 4 2,26 % 2 0,32 % 6 0,76 % Ställningsbyggnad 4 2,26 % 1 0,16 % 5 0,63 % Arbetsmiljö 3 1,69 % 8 1,30 % 11 1,39 % Totalt 88 49,72% ,72% ,96% ovanstående Totalt samtliga

48

49

50 Ärende 3 Förändrad organisation för kommunens näringslivsarbete

51 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Kjell Hult Direktnr: Beteckning: KS Förändrad organisation för kommunens näringslivsarbete Ärendebeskrivning I samband med beslut i kommunstyrelsen i mars 2015 om kommunstyrelsens flerårsstrategi beslutades att organisationen för kommunens näringslivsfrämjande arbete skulle ses över. Målet var att tillskapa en gemensam organisation för näringslivsutveckling, turism och evenemang, om möjligt ihop med näringslivet. Förvaltningens yttrande Under våren 2015 har kommundirektören och utvecklingschefen tillsammans med företrädare för lokala näringslivet genomfört en utredning om en ny organisation och nytt arbetssätt för näringslivsfrågorna. Ett gemensamt förslag till modell finns nu framme. Modellen i korthet: Ett Näringslivsråd bildas. Det skall bestå av sju personer, varav fyra från näringslivet och tre från kommunen. Uppgiften blir att utifrån kommunens ägardirektiv ansvara för att upprätta och genomföra handlingsplaner som främjar näringslivets utveckling och förbättrar företagsklimatet. En mer utförlig beskrivning av uppdraget görs i en bilaga till modellen. Näringslivsrådet kommer att ha en unik formell ställning som ett s k självförvaltningsorgan, enligt kommunallagen (KL 7 kap 18 ). Att inrätta ett sådant organ skall beslutas av kommunfullmäktige. Ett Alingsås Business Centre bildas. Detta Centrum, vardagligt kallat ABC, blir både bokstavligt och bildligt den mötesplats, motor och mäklare som genomför de beslutade aktiviteter som skall främja näringslivet. ABC kommer att arbeta med att främja lokala näringslivet förpackat i de olika grenarna industri handel besöksnäring tjänstenäring. Mycket fokus kommer att läggas på spetskompetens inom olika branscher och på företagens långsiktiga utbildningsbehov. Dessutom kommer ABC ha ansvaret för etableringsfrågor, dvs hantera de många förfrågningar som kommer in om att förvärva industrimark eller lokaler för olika ändamål.

52 Grundbulten i modellen är att ha ett stabilt och långsiktigt ägande i botten. Då näringslivsfrågorna är av stor strategisk betydelse för kommens långsiktiga utveckling, föreslås att kommunen tar detta ägaransvar. Uppgiften för ägaren blir att fastställa övergripande mål, direktiv och långsiktig finansiering, i övrigt överlämnas ansvaret till Näringslivsrådet. Kommunledningskontoret har låtit revisionsfirman Ernst&Young utreda skilda formella konsekvenser av olika ägarkonstellationer. Man konstaterar då att kommunal förvaltningsform är den bästa lösningen. Se bilaga. Genomförandet av modell kan påbörjas snarast efter godkännande i kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret bör få i uppdrag att genomföra modellen, i samverkan med representanter från näringslivet. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Ny modell för arbetet med näringslivsfrämjande frågor, med Näringslivsråd och Alingsås Business Centre, godkänns. Kommunledningskontoret får i uppdrag genomföra modellen. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunstyrelsen ges rätt att inrätta ett självförvaltningsorgan, kallat Näringslivsråd. Kommunledningskontoret Magnus Haggren Kommundirektör Kjell Hult Utvecklingschef

53 Datum: Handläggare: Kjell Hult Ny organisation för näringslivsfrågor i Alingsås kommun Uppdrag I samband med beslut i mars 2015 om kommunstyrelsens flerårsstrategi beslutades att organisationen för kommunens näringslivsfrämjande arbete skall ses över. Målet är att tillskapa en gemensam organisation för näringslivsutveckling, turism och evenemang, om möjligt ihop med näringslivet. Kommundirektören har fått i uppgift att i samverkan med lokala näringslivet arbeta fram ett förslag till ny näringslivsorganisation. I kommunens Flerårsstrategi från december 2014 står bl a att läsa: Företagandet är samhällets motor en proaktiv företagsstrategi behöver arbetas fram och företagsrankingen förbättras gemensamma utvecklingsprojekt skall sökas tillsammans med lokala näringslivet kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med näringslivet stärka kommunens attraktionskraft I kommunstyrelsens flerårsstrategi från mars 2015 står: Organisationen för näringslivsfrämjande åtgärder kommer att ses över Målsättningen med översynen är att, om möjligt tillsammans med lokala näringslivet, tillskapa ett gemensamt organ för näringslivsutveckling, turism och evenemang. Näringslivet i Alingsås I Alingsås kommun finns drygt arbetstillfällen, dessutom finns en nettoutpendling från kommunen på ca personer. Den s k självförsörjningsgraden för kommunen hur många som jobbar lokalt är då ca 80% (15000/18700). Det lokala näringslivet i Alingsås har förändrats relativt kraftigt under senare år. Det finns mer än 3000 företag, varav de allra flesta är små med mindre än 10 anställda. Från att under talet varit en industristad med några stora och många mindre verkstäder/småindustrier, dominerar nu tjänsteföretag och handel. Nedanstående tabell visar utvecklingen per näringsgren. Kommunens hittillsvarande näringslivsarbete En av kommunens huvuduppgifter är att på olika sätt stimulera och främja det lokala näringslivets utveckling. Detta finns formulerat i Vision 2019 och i övergripande mål. Under mer än 20 års tid hade Alingsås en organisation för detta som kallades Alingsås Futurum, en ideell förening med medlemskap från kommunen och över 100 lokala företag. Alingsås Futurum lades ned 2011 för att ersättas av en in Alingsås kommun Postadress: Alingsås, Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: , Fax: kommunstyrelsen@alingsas.se

54 house -lösning med en Tillväxt- och näringslivsavdelning inom Kommunledningskontoret. Lokala näringslivet bildade å sin sida en egen paraplyorganisation, en ideell förening kallad Framtid Alingsås. Under denna organisation finns ett antal lokala företagsföreningar, som Företagarna, Alingsås Handel, Fastighetsägarna, Bjärkeföretagarna, m fl. Kommunstyrelsen konstaterar nu efter tre års verksamhet att detta nya arbetssätt inte varit framgångsrikt. Att arbeta i två separata organisationer är ineffektivt och har gett otydliga ansvarsgränser. Alingsås har också sjunkit kraftigt i Svensk Näringslivs ranking avseende företagsklimat och flera signaler från lokala företag pekar på inlåsningseffekter i ett vi och dom -tänkande. Vad är förutsättningarna för en framgångsrik näringspolitiskt arbete? Samverkan, trovärdighet Det är mycket viktigt att den nya strukturen för näringslivsfrämjande arbete upplevs som en gemensam plattform för näringslivet-kommun, där både kommunens nuvarande arbete och Framtids Alingsås arbete integreras och utvecklas på ett bra sätt. För att uppnå en trovärdighet i denna fråga måste en mötesplats skapas, både bokstavligt och bildligt, där man på ett lättillgängligt sätt kan få respons i konkreta ämnen men också få möjlighet att diskutera mer långsiktiga strategier för det gemensamma näringslivets utveckling. Effektiv, välkommunicerad verksamhet Det är inte bara en mötesplats som bör skapas. Det måste också byggas upp en organisation som effektivt kan ge den service och genomföra de strategier som man har diskuterat sig fram till. En sådan organisation måste vara lyhörd för och välkommunicerad med sin omgivning och bör bestå av professionell ledning och personal inom de verksamhetsområden som man väljer att satsa på. Stabil organisatorisk bas Varje verksamhet måste ha organisatorisk och ekonomisk stabilitet. För att driva utvecklingsorienterade frågor är kraven extra stora att det i botten finns en långsiktig ägare med god ekonomi och givna spelregler, där både egen personal och omgivning ser struktur och trovärdighet. Inte minst är detta viktigt ur upphandlings-, avtalsmässig och arbetsrättslig synpunkt. Möjliga organisationsformer, för- och nackdelar I kommunsverige finns många olika organisationsformer för näringslivsfrågorna. Mest vanligt är att bedriva verksamheten i kommunal förvaltningsform, oftast som en avdelning under kommunstyrelsen. I andra hand har man skapat kommunala helägda bolag för verksamheten. I tredje hand skapas olika former av delägda bolag mellan kommun och lokalt näringsliv. I några fall finns andra former som ekonomiska eller ideella föreningar. Inom ramen för denna utredning har revisionsfirman Ernst&Young fått i uppdrag att utvärdera olika organisationsformer med avseende på konsekvenser ur skattehänseende, ur styrningsmöjligheter, ur möjlighet att få effektiv verksamhet, få delaktighet samt organisatorisk stabilitet. Se bilaga: Utvärdering av alternativa organisationsformer för näringslivsorganisation, Ernst&Young Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

55 Sammanfattningsvis kan konstateras att alla organisationsformer utom kommunal förvaltningsform har olika negativa formella konsekvenser. Dessa konsekvenser går naturligtvis att hantera men innebär begränsningar i effektiviteten i ett eller annat avseende. Förslag till ny modell för näringslivsarbetet i Alingsås Kommunledningskontoret har tillsammans med företrädare för lokala näringslivet utarbetat följande modell för näringslivsarbetet i Alingsås: BILD: Näringslivsråd Alingsås Business Centre Ägare Näringslivsråd bildas För att skapa en formell samverkansform, föreslås att ett permanent Näringslivsråd inrättas. Detta näringslivsråd skall bestå av sju ledamöter. Fyra ledamöter från lokala näringslivet, vilka utses via en egen valberedning bland företagen. Tre ledamöter från kommunen, vilka är specialister inom skilda kommunala områden, inte förtroendemän. Ordförande väljs inom rådet. Samtliga ledamöter konfirmeras genom beslut i kommunstyrelsen för en tvåårsperiod. Förslagsvis träffas rådet en gång per månad, för kontinuitet och delaktighet. Uppgiften för Näringslivsrådet skall vara att lägga fast strategier och handlingsplaner (se beskrivning i bilaga) enligt de övergripande mål som ägaren antagit. Näringslivsrådet utser också ett antal grupper (här kallade tankesmedjor) till fördjupningar inom olika verksamhetsområden. I första hand inom Industri, Handel, Besöksnäring samt Tjänstenäring, men även efter behov inom andra områden eller tvärsektoriellt. Två gånger per år, vår och höst, skall Näringslivsrådet arrangera breda s k Näringslivsforum, där alla företag, organisationer och kommunala verksamheter träffas för information och diskussion av utvecklingsstrategier och pågående projekt. För samordning med övriga kommunens verksamhet skall årligen minst två, helst fyra, träffar ske mellan Näringslivsrådet och kommunstyrelsen för överläggningar. Näringslivsrådet kommer att ha status av ett s k självstyrande organ med stort ansvar. Här finns stöd i kommunallagen (KL 7 kap 18 ). Det är endast kommunfullmäktige som kan besluta om detta. Alingsås Business Centre skapas Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

56 Allt operativt arbete sköts av ett nyskapat Alingsås Business Centre förkortat ABC. Detta ABC skall vara det organ som både bokstavligt och bildligt blir en naturlig mötesplats för företag och kommun, men framför allt får ett antal operativa verksamheter att sköta. Rollen är att vara Mötesplats-Mäklare-Motor. Verksamheten kan delas in i sju olika delar: Allmän näringslivsservice. Mötesplats, tillhandahålla konferensutrymmen, nyföretagarservice, affärsutveckling, marknadsföring, EU-projekt, mm. Handelsutveckling. Strategier och genomförande av åtgärder för att stärka handeln i Alingsås. Stadskärnan-Vimpeln-Bolltorp. Tankesmedja Handel med representanter från lokal handel, fastighetsägare, regional handel, högskolor, mm. Industriutveckling. Strategier och genomförande av åtgärder för att stärka industrin i Alingsås. Klustersamverkan, tekniksatsningar, exportutveckling, mässor, mm. Tankesmedja Industri med representanter från lokala industrier, exportföretag, regionala experter, högskolor, mm. Tjänstesektorns utveckling. Strategier och genomförande av åtgärder för att stärka den redan kraftigt växande tjänstenäringen. En eller flera tankesmedjor kring dels kunskapsintensiva tjänster i bl a IT-branschen, teknikkonsulting, arkitektur, design, reklam, juridik, revison. Dels personliga tjänster som gym, resebyrå, hårfrisering, vård, omsorg, städ, mm. Destinationsutveckling. Strategier och genomförande av åtgärder för att stärka den stora besöksnäringen. Förutom nya inspel samlas här pågående projekt som Evenemang&Värdskap, Potatisfestivalen, Fikafest, Julmys, Lab 190, mm. Turistbyrån ingår också. Tankesmedja Destination med representanter från organisationer, företag, regionala aktörer samt olika produktutvecklare. Kompetensförsörjning/forskning. Kunskap är en viktig utvecklingsfaktor för företag. Rollen skall vara att bli mäklare mellan kompetensbehov och utbildare, men även att initiera nya utbildnings-/och forskningsområden med etableringsmöjligheter i Alingsås. Tankesmedja utbildning med representanter från företag och utbildningsanordnare (Gy, YH, Universitet). Etableringsfrågor för mark och lokaler. Det behövs en huvudaktör som kan ha greppet om tillgången på mark och lokaler i hela kommunen och som kan ta rollen som mäklare mellan utbud och efterfrågan. Tankesmedja etablering med representanter från mark- och fastighetsägare. Verksamheten leds av en Näringslivschef med en liten fast organisation samt ett antal kontraktbundna experter. Se bild. Kommunen tar på sig ägandet Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

57 Grundbulten i modellen är att ha ett långsiktigt och stabilt ägande i botten. Då näringslivsfrågorna är av stor strategisk betydelse för kommunens långsiktiga utveckling, bör detta ägandeansvar tas av kommunstyrelsen. Då kan den formella styrkedjan utformas så att den är kompatibel med den styrmodell som redan finns inom kommunen. Det innebär att kommunstyrelsen lägger fast övergripande mål och finansiering, i övrigt ansvarar Näringslivsrådet för verksamheten. Ekonomi En ekonomisk grundplåt för den nyskapade organisationen är de kommunala ekonomiska medel som idag finns avsatta på flera olika konton för näringslivsfrämjande åtgärder. Dessa läggs in i den nyskapade organisationen. Till dessa kommunala grundmedel bör avtal tecknas med olika aktörer om finansiella insatser till ett totalt årligt värde som kan motsvara kommunens. Dessutom kan olika projektmedel sökas, för speciellt inriktade projekt. Genomförande Modellen har stäms av med företrädare för det lokala näringslivet. Tanken är att arbetssättet i den nya modellen börjar tillämpas omedelbart efter godkännande i kommunstyrelsen. Den internkommunala enheten som idag arbetar med näringslivsfrågor anpassas in i den nya modellen. Vakanta tjänster tillsätts och nya lokaler inhyrs inom ramen för befintlig budget. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

58 Förslag Ny organisation för kommunens näringslivsfrågor Alingsås Business Centrum Näringslivsservice Industri - Handel - Besöksnäring - Tjänstenäring Etableringsfrågor Kompetensförsörjning Effektivitet Genomförande Ledning Anställda Projekt Alingsås näringslivsråd v Samverkan Strategier Handlingsplan Alingsås kommun Stabilitet Styrning Budget Arbetsrätt

59 Alingsås Business Centrum Mötesplats Allmän näringslivsservice Industri HANDE Handel L STRATE GI Tjänstenäring Besöksnäring Etablering Kompetensförsörjning KOMPETENSFÖRSÖRJNING

60 Alingsås kommun Utvärdering av alternativa organisationsformer för näringslivsorganisation

61 Innehåll 1. Bakgrund Förutsättningar för utvärdering Utvärdering av respektive förslag Behålla centrat i förvaltningsform Skattemässiga och mervärdesskattemässiga konsekvenser Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet Förutsättningar för ökad delaktighet Förutsättningar för organisatorisk stabilitet Skapa ett samägt bolag med kommunens näringsliv för centrats verksamhet Skattemässiga och mervärdesskattemässiga konsekvenser Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet Förutsättningar för ökad delaktighet Förutsättningar för organisatorisk stabilitet Infoga centrat i AB Alingsås Rådhus Skattemässiga och mervärdesskattemässiga konsekvenser Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet Förutsättningar för ökad delaktighet Förutsättningar för organisatorisk stabilitet Infoga centrat i något befintligt dotterbolag Skattemässiga och mervärdesskattemässiga konsekvenser Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet Förutsättningar för ökad delaktighet Förutsättningar för organisatorisk stabilitet Skapa ett nytt helägt dotterbolag för centrats verksamhet Skattemässiga och mervärdesskattemässiga konsekvenser Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet Förutsättningar för ökad delaktighet Förutsättningar för organisatorisk stabilitet

62 3.6. Skapa en ny ekonomisk förening för centrats verksamhet Skapa en ny ideell förening för centrats verksamhet Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet Förutsättningar för ökad delaktighet Förutsättningar för organisatorisk stabilitet Övriga rättsliga aspekter Kulturella aspekter Sammanfattande bedömning

63 1. Bakgrund En av kommunens huvuduppgifter är att på olika sätt stimulera och främja det lokala näringslivets utveckling. Detta finns formulerat i ett av de övergripande målen för kommunen som kommunfullmäktige beslutat. Kommunens arbete med näringslivsutveckling bedrivs sedan 2011 i Tillväxt- och näringslivsavdelningen inom Kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen konstaterar nu efter tre års verksamhet att detta nya arbetssätt inte varit framgångsrikt. Alingsås kommun har bland annat sjunkit kraftigt i Svenskt Näringslivs ranking. Kommundirektören har fått i uppgift att i samverkan med lokala näringslivet arbeta fram ett förslag till ny näringslivsorganisation. Kommundirektören har därför gett EY i uppgift att utvärdera ett antal förslag på möjliga organisationsformer för att belysa fördelar och nackdelar med respektive förslag. 2. Förutsättningar för utvärdering Kommunen har arbetat fram ett förslag på ny organisation som innebär att skapa ett Näringslivscentrum. Vid sidan av detta centrum ska finnas ett samordningsorgan som kommunen valt att kalla Näringslivsrådet. Den nya organisationen ska främst finansieras av kommunala medel men på sikt är planen att även bedriva viss konsultverksamhet med extern finansiering. Frågan som EY ska utvärdera är på vilket sätt det nya centrat ska införlivas i kommunens organisation. Kommunen har identifierat sju möjliga förslag: Behålla centrat i förvaltningsform Skapa ett samägt bolag med kommunens näringsliv för centrats verksamhet Infoga centrat i AB Alingsås Rådhus Infoga centrat i något befintligt dotterbolag Skapa ett nytt helägt dotterbolag för centrats verksamhet Skapa en ny ekonomisk förening för centrats verksamhet Skapa en ny ideell förening för centrats verksamhet Valet av organisationsform baseras på flera faktorer och de viktigaste som kommunen identifierat är: Skattemässiga och mervärdesskattemässiga konsekvenser Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet Förutsättningar för ökad delaktighet Förutsättningar för organisatorisk stabilitet Vi har i vår bedömning utgått ifrån följande definitioner: Styrningsmässiga konsekvenser: Vilka möjligheter eller hinder organisationsformen innebär för en tydlig styrning av verksamheten. Effektiv verksamhet: Vilka möjligheter eller hinder organisationsformen innebär för en effektiv beslutsprocess och förmågan att nå resultat i enlighet med definierade mål för verksamheten. Delaktighet: Vilka möjligheter eller hinder organisationsformen innebär för att intressenter ska få tydlig information, ett förtroende till verksamheten samt en känsla av att kunna påverka. Organisatorisk stabilitet: Vilka möjligheter eller hinder organisationsformen innebär för att verksamheten ska kunna bedrivas över tid. 4

64 3. Utvärdering av respektive förslag Vårt uppdrag är att göra en oberoende utvärdering av respektive förslag. Ambitionen är att sakligt belysa styrkor och svagheter. Utvärderingen ska inte utmynna i en rekommendation avseende val av organisationsform utan är enbart tänkt att användas som ett beslutsunderlag för kommunen i den fortsatta utvärderingen och beslutsprocessen. Vi sammanställer våra noteringar i ett avslutande avsnitt och reflektioner på organisationsform utifrån vilka faktorer som bedöms som viktigast. I respektive stycke nedan utvärderas varje förslag utifrån faktorer som nämnts ovan Behålla centrat i förvaltningsform Skattemässiga och mervärdesskattemässiga konsekvenser Eftersom kommuner är undantagna från inkomstskatt är inte heller näringslivscentrets verksamhet, när den bedrivs inom kommunen, föremål för inkomstbeskattning. Kommunen har möjlighet att få tillbaka ingående mervärdesskatt i kommunsystemet. Det innebär att mervärdesskatt på externa fakturor som berör näringslivscentrets verksamhet kan återfås och blir därmed ingen kostnad för kommunen. I de fall Näringslivscentret utför konsultverksamhet så är dessa tjänster momspliktiga enligt reglerna i momslagen. Det vill säga såväl skatteplikt som avdragsrätt för sådan verksamhet föreligger enligt reglerna i momslagen Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet Att bedriva näringslivsorganisationen i förvaltningsform bör kunna ge förutsättningar för en tydlig styrning då ansvarig nämnd för verksamheten är kommunstyrelsen. Styrningen av verksamheten hamnar då nära kommunens centrala organisation vilket bedöms som viktigt för att ge näringslivsfrågorna legitimitet. Det finns däremot en risk att näringslivsfrågor inom kommunen blir åsidosatta för andra viktiga frågor till följd av kommunstyrelsens breda ansvarsområde. För att säkerställa en tydlig styrning av näringslivsfrågor bör det skapas förutsättningar för kommunstyrelsen att ha fokus på näringslivsfrågor. Ett av motiven för att placera verksamheter i bolagsform är ofta att skapa kortare beslutsvägar. Kommunala verksamheter i förvaltningsform har ofta mindre möjlighet till delegation vilket kan innebära längre beslutsprocesser. Det innebär att fler beslut normalt behöver behandlas av nämnd/styrelse än vad som är fallet om verksamheten bedrivs i bolagsform. Vår bedömning är att korta beslutsvägar är en förutsättning för en effektiv verksamhet varför förvaltningsform kan vara ett mindre attraktivt alternativ ur denna aspekt. Närheten till övrig kommunal verksamhet som har bäring på näringslivsfrågor, exempelvis olika former av myndighetsutövning, bör ge förutsättningar för en snabb och effektiv kommunikation mellan verksamhetsområden. Detta kan påverka centrats effektivitet positivt om den bedrivs i förvaltningsform i jämförelse med övriga alternativ Förutsättningar för ökad delaktighet En av anledningarna till att kommunen sjunkit i Svenskt Näringslivs ranking är att näringslivet upplever att de inte har en fungerande dialog med kommunen. Detta bedöms alltså vara en primär fråga att hantera för att förbättra rankingen och för att stärka samarbetet med kommunens näringsliv. 5

65 Det finns också en risk att näringslivscentrat i förvaltningsformen inte uppfattas som en tydlig samarbetspart och att den upplevs vara nära förknippade med kommunens övriga verksamhet och dess myndighetsutövning, exempelvis avseende tillståndsgivning. Att verksamheten inte upplevs som fristående från kommunens övriga verksamheter kan innebära otydlighet i vem intressenterna från näringslivet egentligen har relationen med. Det kan leda till svårigheter att engagera och skapa en delaktighet i dessa frågor. För att uppleva sig delaktiga behöver intressenter från näringslivet ha möjlighet och ett tydligt forum inom kommunen där dialog kan föras om gemensamma näringslivsfrågor. En ökad delaktighet kan uppnås genom näringslivets deltagande i det planerade näringslivsrådet, förutsatt att rådet får en tydlig roll och uppdrag att i samarbete med näringslivet driva gemensamma frågeställningar. Det är i dagsläget oklart exakt vilken roll näringslivsrådet kan komma att få. Det innebär att om näringslivsverksamheten ska ligga kvar i kommunen behövs det någon form av förändring för att kommunens näringsliv ska få ökade möjligheter till delaktighet Förutsättningar för organisatorisk stabilitet Att ha kvar centrats verksamhet i förvaltningsform bedöms ge förutsättningar för organisatorisk stabilitet. Kommunen har kontroll över verksamheten och centrats verksamhet kan säkras genom kommunala anslag och anpassas till angivna budgetramar. Att bedriva verksamheten i förvaltningsform försämrar eventuellt möjligheterna för att delvis finansiera verksamheten med externa medel. Dessa medel är tänkta att exempelvis inkomma från konsultförsäljning, sponsring etc. vilket kan vara svårare att motivera om verksamheten bedrivs i förvaltningsform. I detta sammanhang är det viktigt att även ta de rättsliga aspekter i beaktande som framgår under avsnitt Skapa ett samägt bolag med kommunens näringsliv för centrats verksamhet Skattemässiga och mervärdesskattemässiga konsekvenser Rent generellt är ett aktiebolag ett skattesubjekt enligt inkomstskattelagen (IL), vilket innebär att ett överskott/vinst i verksamheten blir underlag för beskattning. Normalt sett anses verksamhet som bedrivs i ett aktiebolag utgöra näringsverksamhet. Näringsverksamhet kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Vid bedömning av mervärdesskattskyldighet för aktiebolag saknar ägarförhållanden betydelse enligt mervärdesskattelagen (ML). Om Alingsås kommun bedriver verksamheten i ett aktiebolag kommer det beskattas enligt samma momsregler som för övriga aktiebolag med samma typ av verksamhet. Bedömningen påverkas inte av att aktiebolaget delvis ägs av privata aktörer. Den inkomst- och mervärdesskattemässiga effekten av att bedriva verksamheten i aktiebolagsform kan få olika konsekvenser beroende på vilken verksamhet som bedrivs och hur den finansieras: Om näringslivsverksamheten är att betrakta som en utförd tjänst för kommunen, där bolaget fakturerar kommunen för dessa tjänster med mervärdesskatt, så uppfylls kravet på näringsverksamhet. Det innebär att bolaget får en skattepliktig intäkt och får skattemässigt avdrag för sina kostnader för att tillhandahålla tjänsten. Utgångspunkten är att ett aktiebolag ska ta marknadsmässigt betalt för varor och tjänster. Om tjänster tillhandahålls utan att bolaget tar marknadsmässigt betalt ska bolaget uttagsbeskattas för mellanskillnaden enligt IL. 6

66 Bolaget skulle vid faktureringen redovisa en momspliktig intäkt, vilket innebär att bolaget även får avdrag för ingående mervärdesskatt på erhållna fakturor. För kommunen innebär det ingen ökad kostnad eftersom de erhåller avdragsrätt för mervärdesskatt i kommunsystemet. Det är även i mervärdeskattehänseende viktigt att priset för tjänsten är marknadsmässigt och att avtalet mellan kommunen och bolaget utformas så att det verkligen är en momspliktig tjänst som levereras. I detta sammanhang är det viktigt att påtala att de så kallade Inhouse-reglerna inte kan åberopas. Att äga ett bolag gemensamt med privata aktörer innebär att kommunen inte kan hävda att kontrollkriteriet är uppfyllt och kommunen kan därmed inte köpa tjänster av bolaget utan att tillämpa lagen om offentlig upphandling. Se även avsnitt 4. Finansiering kan också ske genom att kommunen lämnar ett aktieägartillskott, vilket även kan lämnas av övriga ägare utifrån någon form av överenskommelse. Ägartillskottet skulle kunna ges direkt från kommunen om bolagets aktier ägs av kommunen eller via Alingsås Rådhus AB till det samägda bolaget. Normalt sett är ett ägartillskott en icke skattepliktig intäkt för mottagaren och en ej avdragsgill kostnad för givaren. Mottagarens kostnader är ändå avdragsgilla, under förutsättning att bolaget bedriver näringsverksamhet. Risk finns dock, om verksamheten inte förväntas generera vinst, att Skatteverket inte betraktar tillskottet som ett ägartillskott utan som ett skattepliktigt driftbidrag. En sådan omklassificering har skett två fall med kommunala bolag i RÅ 2001 ref. 28 I och II. Kommunen hade godtagit att verksamheter i form av kollektivtrafik respektive idrotts- och badverksamhet inte bar sina egna kostnader och under flera år tillskjutit medel för att täcka underskotten i bolagens verksamheter i form av aktieägartillskott. Enligt Regeringsrättens mening fick de bidrag som bolagen erhållit från kommunen därför anses föranledda av att bolagen svarat för driften av en verksamhet som kommunen är ålagd respektive har valt att bedriva och inte av att kommunen varit bolagets ägare. Bidragen utgjorde därför inte aktieägartillskott utan skattepliktiga driftbidrag. Kammarrätterna har på motsvarande sätt bedömt tillskott till aktiebolag inom renhållning, fastighetsförvalting och hamnverksamhet som skattepliktiga driftbidrag. Så länge verksamheten inte genererar någon vinst får detta inga inkomstskattemässiga konsekvenser. Däremot genererar bolaget inte något skattemässigt underskott som skulle kunna kvittas mot vinster i annan verksamhet i samma bolag eller genom koncernbidrag. Det kan också finnas risk att Skatteverket ser ägartillskottet som en ersättning för utförda tjänster. Täcker ägartillskottet enbart kostnaderna för näringslivsverksamheten kan det ses som att ersättningen inte är marknadsmässig, vilket skulle kunna innebära en uttagsbeskattning enligt ovan. Skulle omklassificering inte ske, innebär ett aktieägatillskott inte någon avdragsgill kostnad för givaren. För kommunen, som inte är ett skattesubjekt, spelar det ingen roll, men för övriga eventuella tillskottsgivare som är skattesubjekt kan det få skattemässiga konsekvenser. Om bolaget enbart skulle finansieras med aktieägartillskott och inte har några andra momspliktiga intäkter kan Skatteverket också komma att betrakta detta som en icke momspliktig verksamhet. Det skulle innebära att verksamheten inte får lyfta ingående mervärdesskatt på inkomna fakturor och att mervärdesskatten därigenom skulle bli en kostnad för bolaget. Skatteverket kan alternativt inta den ståndpunkten att ägartillskott/koncernbidrag/driftsbidrag/verksamhetsbidrag ska anses utgöra ersättning för tillhandahållna tjänster. I ett sådant fall ska utgående moms debiteras på intäkten och det föreligger avdragsrätt för ingående moms hänförlig kostnader i den momspliktiga verksamheten. 7

67 Det finns också en möjlighet att lämna koncernbidrag för att täcka verksamhetens kostnader under förutsättning att bolaget ägs av Alingsås Rådhus, Alingsås Energi eller FABS. Alingsåshem har särskild lagstiftning som begränsar deras möjligheter till vinstöverföring. En förutsättning för koncernbidrag är att ägarandelen överstiger 90 % under ett helt räkenskapsår. Det förutsätter också att det finns skattepliktiga överskott i övriga bolag inom koncernen för att de ska kunna ge koncernbidrag, annars får kommunen ändå bidra till finansieringen av verksamheten. Om verksamheten i huvudsak finansieras genom årliga koncernbidrag och inte har andra intäktskällor, finns även här en risk att Skatteverket inte betraktar det som en näringsverksamhet och därmed inte medger skattemässigt avdrag för verksamhetens kostnader. Det skulle innebära att man inte kan utnyttja överskott från bolag inom Alingsås Rådhuskoncernen för att finansiera och få skattemässiga avdrag avseende näringslivscentrats verksamhet. Ur ett mervärdesskattperspektiv kan Skatteverket även komma att betrakta detta som en icke momspliktig verksamhet. Det skulle innebära även i detta fall att verksamheten inte får lyfta ingående mervärdesskatt och att den blir en kostnad för bolaget. Skatteverket kan alternativt inta den ståndpunkten att ägartillskott/ koncernbidrag/ driftsbidrag/ verksamhetsbidrag ska anses utgöra ersättning för tillhandahållna tjänster. I ett sådant fall ska utgående moms debiteras på intäkten och det föreligger avdragsrätt för ingående moms på kostnader i den momspliktiga verksamheten. De skattemässiga aspekterna som översiktligt framgår ovan är komplexa och kan få betydande konsekvenser om verksamheten flyttas från kommunen till bolagsektorn. I det fall kommunen väljer ett sådant alternativ är vår rekommendation att dessa konsekvenser utreds mer i detalj Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet Ett samägt bolag bedöms komplicera styrningen av verksamheten då kommunen måste ta hänsyn till och ge övriga ägare möjlighet att utöva inflytande över bolaget verksamhet, inriktning och styrning. Det finns med andra ord en risk att det gemensamma ägande kan skapa konflikter mellan kommunen och övriga ägare om det finns olika mål och agendor med bolagets uppdrag. Denna risk bör kunna hanteras genom tydliga ägardirektiv/ägarpolicy vad avser bolagets inriktning, uppdrag och styrning och där kommunens och övriga intressenters mandat tydliggörs Förutsättningar för ökad delaktighet Ett samägt bolag bedöms ge goda förutsättningar för delaktighet då näringslivet får ett delägarskap i verksamheten. Formerna för ägandet och vad detta ägande skulle innebära i form av rättigheter och förpliktelser är dock inte klarlagt i detta förslag. Ett delägarskap bör dock leda till ett starkare intresse i verksamheten och en mer aktiv roll för att utveckla verksamheten Förutsättningar för organisatorisk stabilitet Förutsättningarna för organisatorisk stabilitet bedöms som relativt goda, dock kan de komma att påverkas negativt av att flera intressenter har ett ägande i bolaget. För att undvika detta 8

68 bör respektive intressents förpliktelser och befogenheter tydliggöras. Detta kan förslagsvis ske genom avtal där intressenterans ansvar, rättigheter och skyldigheter samt finansiering framgår. En annan fråga som bör beaktas är vilka regler som gäller när anställda ska föras över till ett delägt bolag. Att bedriva verksamheten i bolagsform bedöms ge goda förutsättningar för att delvis finansiera verksamheten med externa medel. Dessa medel kan exempelvis inkomma från konsultförsäljning, sponsring etc. I detta sammanhang är det viktigt att även ta de rättsliga aspekter i beaktande som framgår av avsnitt 4 nedan Infoga centrat i AB Alingsås Rådhus Skattemässiga och mervärdesskattemässiga konsekvenser Föreslagen organisation får samma skattemässiga konsekvenser, gällande såväl inkomstsom mervärdesskatt, som alternativet i 3.2. Däremot bör, då kommunen äger 100 % av aktierna i Alingsås Rådhus, kommunen kunna åberopa Inhouse-reglerna och inte behöva upphandla de tjänster som näringslivscentrat utför åt kommunen. Denna fråga bör dock särskilt utredas innan beslut fattas om var näringslivscentrat ska placeras Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet Att placera centrats verksamhet i kommunkoncernens moderbolag bedöms ge goda möjligheter för en tydlig kommunal styrning. Bolagets styrelse består av kommunstyrelsens arbetsutskott vilket innebär att det därmed finns en viss personunion och närhet till kommunens beslutfattare. Genom att placera verksamheten i kommunkoncernens moderbolag bör det kunna säkerställas att kommunledning har uppdaterad information om verksamheten och dess effektivitet samt stor möjlighet att påverka styrningen och inriktningen av verksamheten. Eftersom näringslivsfrågor är viktigt för kommunens utveckling bör det vara naturligt att dessa frågor också hanteras centralt i organisationen. Kommunen har sedan tidigare lagt in verksamheter i AB Alingsås Rådhus, bland annat Passivhuscentrum och Lights in Alingsås. Det är möjligt att dessa verksamheter kan skapa synergieffekter med näringslivscentrat bland annat genom bolagets samordnande roll av andra viktiga näringslivsfrågor. En potentiell negativ aspekt med att placera verksamhet i Alingsås Rådhus är att bolaget inte längre fungerar som ett renodlat koncernmoderbolag. Ju fler verksamheter som förs in i Alingsås Rådhus desto större är risken för att bolagets egna uppdrag blir mer omfattande och komplext vilket innebär att uppsikten över dotterbolagens verksamhet inte får samma fokus. Med verksamhet för näringslivsutveckling i bolaget blir uppgiften att följa upp denna verksamhet Förutsättningar för ökad delaktighet Att infoga centrat i AB Alingsås Rådhus bedöms inte ge några specifika konsekvenser avseende delaktighet. Övriga intressenter kan däremot uppfatta det som tydligare att kommunicera och föra en dialog med Alingsås Rådhus om näringslivsfrågor, än om det ingår som en del av kommunens verksamhet. För ökad delaktighet i detta alternativ är det snarare arbetsformer och förekomsten av forum för övriga intressenter vilket inte i huvudsak påverkas av organisationsformen. Det tänkta näringslivsrådet kan utgöra ett sådant forum. Ett näringslivsråd skulle i så fall kunna bestå av representanter både från kommunen och näringslivet. Rådet skulle kunna få en rådgivande roll och vara beredande till styrelsen i AB Alingsås Rådhus. För att näringslivsrådet ska kunna arbeta för bolagets styrelse, trots att det ingår externa personer, måste det finnas ett tydligt mål, uppdrag och mandat givet från styrelsen i AB 9

69 Alingsås Rådhus. Uppdraget skulle till exempel kunna handla om att ge stöd och råd i strategiska frågor i syfte att ha bred förankring i näringslivet när kommunen arbetar med näringslivsutveckling. Uppdrag som till exempel kan komma i fråga är tillväxtfrågor och expolateringsfrågor. Med ett näringslivsråd skulle kommunen skapa ett tydligt forum för näringslivet att vara delaktiga. Att förbättra delaktigheten är ju en huvudfråga i den pågående omstruktureringen i kommunen Förutsättningar för organisatorisk stabilitet Att infoga centrat i AB Alingsås Rådhus bedöms skapa goda förutsättningar för organisatorisk stabilitet. Kommunen kommer också att full kontroll över centrats verksamhet då det placeras i ett av kommunen helägt bolag. Att bedriva verksamheten i bolagsform bedöms ge goda förutsättningar för att delvis finansiera verksamheten med externa medel. Dessa medel kan exempelvis inkomma från konsultförsäljning, sponsring etc. I detta sammanhang är det viktigt att även ta de rättsliga aspekter i beaktande som framgår av avsnitt 4 nedan Infoga centrat i något befintligt dotterbolag Skattemässiga och mervärdesskattemässiga konsekvenser Föreslagen organisation får samma skattemässiga konsekvenser, gällande såväl inkomstsom mervärdesskatt, som alternativet i 3.2. Däremot bör, då kommunen äger 100 % av aktierna i dotterbolaget genom Alingsås Rådhus, kommunen kunna åberopa Inhouse-reglerna och inte behöva upphandla de tjänster som Näringslivscentrat utför åt kommunen. Denna fråga bör dock särskilt utredas innan beslut fattas. Skulle verksamheten placeras under Alingsåshem såsom allmännyttigt bostadsaktiebolag finns också begränsningar i vinstöverföringar vilket gör detta till ett sämre alternativ Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet Infogandet av centrat i befintligt dotterbolag innebär att beslutsfattandet kommer hamna längre ifrån den centrala kommunala organisationen. Sannolikt går det att hantera via tydliga ägardirektiv och riktlinjer för rapportering och uppföljning. Det direkta beslutsfattandet hanteras dock av dotterbolagets styrelse. Det saknas i dagsläget ett dotterbolag där näringslivsfrågor skulle utgöra en naturlig utvidgning och del av befintlig verksamhet. En viktig aspekt är att dotterbolagets grunduppdrag sannolikt skulle bli mindre tydligt om en verksamhetsgren, som inte tillhör bolagets kärnverksamhet tillfördes till något av kommunens dotterbolag. Vår bedömning är att förutsättningarna för att något dotterbolag ska driva näringslivscenrat är att det har möjlighet att fokusera på denna verksamhet. Det är en viktig faktor att förhålla sig till vid val av organisationstillhörighet Förutsättningar för ökad delaktighet Att infoga centrat i ett befintligt dotterbolag bedöms inte ge några specifika konsekvenser avseende delaktighet även om det bland intressenterna möjligen kan uppfattas som tydligare och enklare att kommunicera och föra en dialog om ansvaret för näringslivsfrågorna hanteras i en mindre organisation, såsom ett kommunalt bolag jämfört med kommunen. I detta fall är det också snarare arbetsformer och förekomsten av forum för intressenterna som skapar förutsättningar för ökad delaktighet. Det tänkta näringslivsrådet kan även i detta fall utgöra ett 10

70 sådant forum, det är dock i dagsläget oklart exakt vilken roll och mandat ett sådant råd skulle få Förutsättningar för organisatorisk stabilitet Att infoga centrat i ett dotterbolag bedöms skapa goda förutsättningar för organisatorisk stabilitet. Kommunen kommer också här ha att full kontroll över centrats verksamhet då det placeras i ett av kommunen helägt bolag. Att bedriva verksamheten i bolagsform bedöms ge goda förutsättningar för att delvis finansiera verksamheten med externa medel. Dessa medel kan exempelvis inkomma från konsultförsäljning, sponsring etc. I detta sammanhang är det viktigt att även ta de rättsliga aspekter i beaktande som framgår av avsnitt Skapa ett nytt helägt dotterbolag för centrats verksamhet Skattemässiga och mervärdesskattemässiga konsekvenser Föreslagen organisation får samma skattemässiga konsekvenser, gällande såväl inkomstsom mervärdesskatt, som alternativet i 3.2. Däremot bör, då kommunen äger 100 % av aktierna, kommunen kunna åberopa Inhouse-reglerna och inte behöva upphandla de tjänster som näringslivscentrat utför åt kommunen. Denna fråga bör särskilt utredas innan beslut fatttas Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet Att skapa ett nytt dotterbolag vars verksamhet enbart skulle fokusera på näringslivsfrågor bedöms ge goda förutsättningar för en tydlig styrning. Att en verksamhet fullt ut kan fokusera på en specifik uppgift bedöms även ge förutsättningar för en effektiv verksamhet. Infogandet av centrat i ett nyskapat dotterbolag innebär risk för att beslutsfattandet hamnar längre ifrån den centrala kommunala styrningen. En lösning kan vara att styrelsen likt Alingsås Rådhus utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott. Då borde förutsättningarna för styrning och en effektiv verksamhet vara jämförbara. Att skapa ett nytt dotterbolag för centrats verksamhet bedöms innebära ökade administrativa kostnader i förhållande till övriga presenterade alternativ. Ett nytt bolag innebär flera extra kostnadsposter, exempelvis för bildande av bolaget, löpande administration, styrelsearbete samt revision Förutsättningar för ökad delaktighet Att infoga centrat i ett nytt helägt dotterbolag med fokus på näringslivsfrågor bedöms ge en ökad möjlighet till delaktighet då olika intressenter får en tydligare motpart att kommunicera och föra en dialog med i dessa frågor. Även i detta alternativ är arbetsformer och förekomsten av forum för intressenterna viktiga för att skapa delaktighet och möjlighet att samverka. Det tänkta näringslivsrådet kan som sagt utgöra ett sådant forum Förutsättningar för organisatorisk stabilitet Att infoga centrat i ett nytt helägt dotterbolag bedöms också skapa goda förutsättningar för organisatorisk stabilitet. Kommunen kommer också här ha att full kontroll över centrats verksamhet då det placeras i ett av kommunen direkt eller indirekt helägt bolag. 11

71 Att bedriva verksamheten i bolagsform bedöms ge goda förutsättningar för att delvis finansiera verksamheten med externa medel. Dessa medel kan exempelvis inkomma från konsultförsäljning, sponsring etc. I detta sammanhang är det viktigt att även ta de rättsliga aspekter i beaktande som framgår av avsnitt 4 nedan Skapa en ny ekonomisk förening för centrats verksamhet En ekonomisk förening är en sammanslutning som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar: som konsumenter eller andra förbrukare som leverantörer med egen arbetsinsats, eller genom att utnyttja föreningens tjänster eller liknande. Utmärkande för en ekonomisk förening är att den inte får vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte. En ekonomisk förening är snarlik ett aktiebolag då de är båda juridiska personer och medlemmarna behöver inte täcka eventuella förluster med personliga medel. Kraven på inkomstskatt, mervärdesskatt och redovisning är också i princip desamma. Skillnaden är att medlemmarna i en ekonomisk förening kan komma överens om hur de ska fördela eventuella överskott och att varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna. Om Alingsås Rådhus eller något av de andra kommunala bolagen företräder verksamheten i den ekonomiska föreningen såsom medlemmar finns ingen möjlighet att lämna eller erhålla koncernbidrag mellan bolag och ekonomisk förening, såvida inte bolaget äger mer än 90 % av andelarna i föreningen. Tanken är att föreningens ska finansieras dels av medlemsavgifter och dels genom den ekonomiska verksamhet som bedrivs. I detta sammanhang är det viktigt att påtala att de så kallade Inhouse-reglerna inte kan åberopas om föreningen utför en tjänst för kommunen. Kommunen kan inte med externa ägare hävda att kontrollkriteriet är uppfyllt och kommunen kan därmed inte köpa tjänster av föreningen utan att tillämpa lagen om offentlig upphandling. Vi har inte uppfattat att näringslivscentrats uppgift är att bedriva ekonomisk verksamhet för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen varvid man kan ifrågasätta om detta är rätt organisationsform. Styrningsmässigt ser vi inga fördelar jämfört med övriga alternativ. Desssutom har kommunen inte samma möjligheter att ha kontroll över verksamheten och det är svårare att begränsa vilka som ska var medlemmar i föreningen. En annan fråga som bör beaktas är vilka regler som gäller när anställda ska föras över till en förening Skapa en ny ideell förening för centrats verksamhet Det finns ingen lagstiftning om ideella föreningar (förutom vissa skatteregler) men viss rättspraxis finns kring vad som räknas som ideell förening, hur en ideell förening bildas, osv. En ideell förening har ett ideellt ändamål men kan bedriva ekonomisk verksamhet för att främja detta ideella ändamål. Ideella föreningar kan vara begränsat skattskyldiga om de är allmännyttiga. Föreningar som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen, bl.a. bransch- och näringslivsorganisationer samt fackföreningar, är dock inte allmännyttiga. För att en ideell förening ska bli skattebefriad måste den uppfylla följande krav: 12

72 Ändamålskrav främja allmännyttiga ändamål såsom idrott, kultur, politisk verksamhet, utbildning och forskning. Verksamhetskrav föreningen måste till % främja det allmännyttiga ändamålet. Fullföljdskravet föreningen måste årligen använda sina intäkter ca 80 % till ändamålet. Öppenhetskrav - en allmännyttig förening får inte vägra någon inträde som medlem, såvida godtagbara skäl, sammankopplade med föreningsverksamhetens art eller omfattning, inte föreligger. Vår bedömning är att näringslivscentrats verksamhet inte lever upp till de krav som ställs för att vara en allmännyttig ideell förening. Det innebär att de skattemässiga konsekvenserna för den ideella föreningens är densamma som för aktiebolag både vad gäller inkomstskatt och mervärdesskatt. Om Alingsås Rådhus eller något av de andra kommunala bolagen företräder verksamheten i den ideella föreningen såsom medlemmar finns ingen möjlighet att lämna eller erhålla koncernbidrag mellan bolag och ideell förening. I detta sammanhang är det viktigt att påtala att de så kallade Inhouse-reglerna inte kan åberopas om föreningen utför en tjänst för kommunen. Kommunen kan inte hävda att kontrollkriteriet är uppfyllt och kommunen kan därmed inte köpa tjänster av föreningen utan att tillämpa lagen om offentlig upphandling Styrningsmässiga konsekvenser och förutsättningar för en effektiv verksamhet En ideell förening bedöms innebära liknande risker som ett delägt bolag eller en ekonomisk förening, alltså att styrningen av verksamheten kompliceras då andra intressenter blir medlemmar. För att skapa en tydlig styrning och effektiv verksamhet i föreningsform behöver tydliga stagar, riktlinjer och styrdokument tas fram. Riktlinjer för bland annat vad ett medlemskap innebär, styrelsens tillsättning, rösträtt och vilka som kan bli medlemmar är också nödvändiga för att möjliggöra en tydlig styrning Förutsättningar för ökad delaktighet En ideell förening bedöms ge förutsättningar för delaktighet då näringslivet kan få ett inflytande och påverka genom medlemskapet i föreningen. Formerna för medlemskapet och vad detta medlemskap skulle innebära i form av rättigheter och förpliktelser påverkar givetvis engagemang och delaktighet. Ett medlemskap leder normalt till ett starkare intresse i verksamheten och en mer aktiv roll men frågan är om inte samma engagemang kan uppnås genom ett näringslivsråd Förutsättningar för organisatorisk stabilitet Förutsättningarna för organisatorisk stabilitet finns om det tydligt framgår i stadgar och om det skapas förutsättningar för ett långsiktigt engagemang av samtliga medlemmar. Organisationsformen och stabiliteten kan också komma att påverkas negativt av att flera intressenter deltar i föreningen med olika målbild och särintressen. För att undvika detta bör respektive intressents förpliktelser och befogenheter tydliggöras. Detta kan förslagsvis ske genom stadgar och överenskommelser där intressenterans ansvar, rättigheter och skyldigheter framgår. En annan fråga som bör beaktas är vilka regler som gäller när anställda ska föras över till en ideell förening. Det finns även i detta alternativ förutsättningar för att delvis finansiera verksamheten med externa medel. Dessa medel kan exempelvis inkomma från konsultförsäljning, sponsring etc. 13

73 I detta sammanhang är det viktigt att även ta de rättsliga aspekter i beaktande som framgår av avsnitt 4 nedan. 4. Övriga rättsliga aspekter Eftersom en del av den tänkta verksamheten skall utgöra konsultation uppstår vissa offentligrättsliga frågor som inte är av skatterättslig natur. Kommuner har befogenhet att bedriva näringsverksamhet som faller inom sedvanlig kommunal affärsverksamhet. Om konsultverksamheten utgör rådgivning kan verksamheten komma att konkurrera med privata aktörer, vilket i vissa fall kan vara otillåtet enligt EU-rätten. Frågorna är komplicerade och kan därför inte lösas inom ramen för denna utredning. Vi rekommenderar att kommunen i särskild ordning undersöker saken vidare. Vid val av organisationsform är det även viktigt att förstå de upphandlingsrättsliga konsekvenserna av olika organisationsformer. Om ett bolag bildas som samägs med privata aktörer uppfylls inte de så kallade Inhouse -reglerna eller Teckal kriterierna vilket innebär att kommunen inte får köpa tjänster av bolaget utan upphandling. Detsamma borde gälla om en ekonomisk eller ideell förening utför tjänster för kommunen. Förutsättningen för att kommunen ska kunna hävda Inhouse-reglerna är att två kriterier är uppfyllda, det så kallade kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet. Kontrollkriteriet innebär att den upphandlande myndighet som äger del av bolaget utövar en sådan kontroll över bolaget som motsvarar den kontroll myndigheten utövar över sin egen förvaltning, alltså ett bestämmande inflytande på strategiska mål och viktiga beslut. Verksamhetskriteriet innebär att bolaget ska utföra huvuddelen (ca 90 %) av sin verksamhet mot kommunen. Det pågår just nu bland annat en prövning där förvaltningsrätten utreder om kontrollkriteriet är uppfyllt mellan Varbergs kommun och deras näringslivsbolag, Marknad Varberg AB. 5. Kulturella aspekter Vår bedömning är att förutsättningar för ökad delaktighet och en effektiv verksamhet i huvudsak inte påverkas av organisationsform. Dessa faktorer påverkas istället främst av den operativa verksamhetens struktur och hur man skapar intresse, engagemang och möjlighet till inflytande från olika intressenter i kommunen. Exempelvis är ett eventuellt bildande Dessa frågor bör diskuteras vidare av kommunen inför beslut av organisationsform. Den operativa verksamheten påverkas i stor utsträckning av kulturella aspekter såsom tolkning av uppdraget, personkemi och inställning. Dessa frågor är viktiga att belysa i utvecklingen av den nya verksamheten, oavsett val av organisationsform. 6. Sammanfattande bedömning Valet av organisationsform bör baseras på vilka faktorer som kommunen bedömer som viktigast. Ur skattemässig och mervärdesskattemässig synpunkt gör vi bedömningen att det enda alternativ som ger möjlighet att undvika skattemässiga frågeställningar är att behålla centrat i förvaltningsform inom kommunen. Vi har i rapporten översiktligt lyft de skattemässiga risker som finns, men då de skattemässiga frågeställningarna är komplexa och kan vara föremål för olika tolkningar av Skatteverket är vår rekommendation att djupare analysera de skattemässiga konsekvenserna om verksamheten placeras utanför kommunen. Effekterna av finansiering via fakturering, ägartillskott/driftsbidrag eller genom koncernbidrag inom bolagssektorn bör ytterligare utredas beroende på vilket alternativ som väljs. Även resultatet av den pågående utredningen som Skatteverket genomför av inkomstskatt och mervärdesskatt inom AB Alingsås Rådhus bör beaktas i beslutet. 14

74 Vi gör bedömningen att de alternativ som förutom förvaltningsformen är mest lämpligt utifrån ett styrnings- och effektivitetsperspektiv är att infoga centrat i AB Alingsås Rådhus eller att skapa ett nytt dotterbolag för centrats verksamhet. Dessa två alternativ bedöms ge bäst förutsättningar för att skapa en tydlig styrning och korta beslutsvägar eftersom verksamheten hamnar nära kommunens centrala organisation, vilket bedöms som viktigt för att ge näringslivsfrågorna legitimitet. Det ger sannolikt också möjlighet för kommunen att åberopa Inhouse reglerna och därmed undvika att behöva upphandla om verksamheten är att betrakta som en tjänst, vilken utförs för kommunens räkning. En ökad delaktighet kan skapas inom ramen för moderbolaget eller ett helägt dotterbolag och vi gör bedömningen att delaktighet skulle stärkas genom det planerade näringslivsrådet där näringslivet är tänkt att ha en aktiv roll. Näringslivsrådet skulle då bli en tydlig arena för samtal och erfarenhetsutbyte vilket är avgörande för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling. För att näringslivsrådet ska kunna arbeta för bolagets styrelse, trots att det ingår externa personer, måste det finnas ett tydligt mål, uppdrag och mandat givet från styrelsen i AB Alingsås Rådhus. En ökad delaktighet kan även uppnås genom ett samägt bolag eller en ideell förening där näringslivet får en aktiv roll genom ägande eller medlemskap. För dessa alternativ är det viktigt att riskerna med ett delat ägande beaktas och hur finansieringen av verksamheten ska genomföras samt eventuellt krav på upphandling och hur övriga delägares/medlemmars bidrag ska se ut. Vi bedömer att det finns förutsättningar för att skapa organisatorisk stabilitet i samtliga alternativ, men vår bedömning är att dessa är störst i förvaltningsalternativet eller i alternativen med helägt bolag eftersom verksamheten då är renodlat kommunal. Om verksamheten bedrivs i bolagsform bedömer vi att det är lättare att delfinansiera verksamheten med externa intäkter. Möjligheterna till sådan finansiering kan dock begränsas av de rättsliga aspekter som framgår i avsnitt 4. Göteborg den 25 maj 2015 Ernst & Young AB Hans Gavin Liselott M Daun 15

75 Ärende 4 Hyreskontrakt för Kulturhuset

76 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Susanna Andersson Direktnr: Beteckning: KS Hyreskontrakt för Kulturhuset Ärendebeskrivning Kultur och fritidsnämnden beslutade den 8 juni 2015 att godkänna hyreskontraktet mellan Kultur och fritidsförvaltningen och Sparbanken Alingsås AB gällande Alingsås Kulturhus. Hyreskontraktet uppges ha en löptid från till , samt en grundhyra på kr/år. Förvaltningens yttrande Mindre förändringar av förslag till hyreskontrakt har genomförts efter det att kultur och fritidsnämnden tagit beslut om att godkänna kontraktet. Löptiden på kontraktet är istället ifrån till Hyreskostnad, har minskat något till kr/år. Hyreskostnaden är en grundhyra och exkluderar kostnader för värme samt fastighetsskatt. Det nya kontraktet innebär en minskning av ytan med 228 kvm då källardelen inte längre förhyrs. Total yta som förhyrs i Kulturhuset är då efter ombyggnation kvm. Nuvarande hyreskostnad med befintlig yta är i Kulturhuset exklusive kostnader för värme samt fastighetsskatt. Ramökningen på kr täcker därmed den ökade hyreskostnaden, då grundhyran ökar med totalt kr. Resterande medel på kr uppges av förvaltningen vara till för att täcka framtida kapitalkostnader. I kontraktet finns även en klausul om restvärde som kvarstår om utflyttning sker efter 10 år. Detta restvärde uppgår till kr (även denna är förändrad efter kultur och fritidsnämndens beslut där motsvarande siffra var kr). Kommunledningskontoret utgår ifrån att de förändringar som genomförs i lokalerna är grundat på en långsiktigt hållbar verksamhetsutveckling. Kultur och fritidsförvaltningen har anlitat juridisk hjälp via Niras för att granska och förhandla detta hyreskontrakt. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen medger kultur och fritidsnämnden att teckna nytt hyreskontrakt för Kulturhuset med en löptid från till , samt en hyreskostnad på kr/år. Kommunstyrelsen medger att mindre justeringar, som inte har en väsentlig påverkan, i avtalet får ske. Exp: Kfn

77 Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Ekonomichef Susanna Andersson Fastighetscontroller Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

78

79 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 110 Dnr KS 096 Hyreskontrakt för Kulturhuset Ärendet utgår. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

80 Ärende 5 Kostnader för tillköp av resor för skolskjutsar samt fördelning av kostnaderna mellan kommunstyrelsen och barn- och ungdomsnämnden

81 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 111 Dnr KS 054 Kostnader för tillköp av resor för skolskjutsar samt fördelning av kostnaderna mellan kommunstyrelsen och barn- och ungdomsnämnden Ärendet utgår. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

82 Ärende 6 Överenskommelse mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen och Alingsås kommun om asyl och PUT

83 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 112 Dnr KS 670 Överenskommelse mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen och Alingsås kommun om asyl och PUT Ärendebeskrivning Socialnämnden har den 24 mars 2015, 47 föreslagit att kommunstyrelsen ställer sig bakom nya överenskommelser mellan Alingsås kommun och Migrationsverket avseende platser för barn med uppehållstillstånd samt asylplatser. I Migrationsverkets höstprognos till regeringen i november 2014 redovisades en kraftig ökning av antalet asylsökande ensamkommande barn. Under 2015 beräknas cirka ensamkommande barn söka asyl i Sverige. För kommunerna i Västra Götalands län, däribland Alingsås, innebär det att fördelningstalen för året skrivs upp. Alingsås har 2015 ett tilldelat fördelningstal om 19 asylplatser. En plats beräknas omsättas 1,7 gånger per år under Alingsås kommun har sedan tidigare tecknade överenskommelser med Migrationsverket och Länsstyrelsen. I dessa överenskommelser regleras omfattning, tider, samt tvist och brott mot överenskommelsen. Med anledning av det nya fördelningstalen behöver Alingsås kommun teckna nya överenskommelser med Migrationsverket och Länsstyrelsen. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 29 maj 2015 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret tillstyrker socialnämndens förslag. Migrationsverkets beskrivning av föredelning av ensamkommande barn mellan kommunerna framgår i bilaga till tjänsteskrivelsen. Av beskrivningen framgår att överenskommelserna med Migrationsverket och Länsstyrelsen inte är en väg för att påverka antalet ensamkommande barn som anvisas till kommunen. En överenskommelse som ligger i nivå med den beräknade volymen skapar dock en större möjlighet för kommunen att planera sitt mottagande över året, vilket skapar förutsättningar för ett bättre mottagande för individen. Migrationsverkets regler för ekonomisk ersättning till kommunerna är konstruerade på ett sådant sätt att kommunen inte får ersättning för sina kostnader i samma utsträckning för de barn kommunen tar emot utöver överenskommet antal platser. Detta är ett skäl till att ha en överenskommelse som ligger i nivå med det beräknade antalet barn som kommer till kommunen. Kommunfullmäktige har i beslut den 26 november 2008, 214 delegerat rätten att besluta om förändringar i överenskommelserna med Migrationsverket till kommunstyrelsen. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

84 Kommunstyrelsens arbetsutskott AU 112, forts Dnr KS 670 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: 1. Socialnämndens förslag till överenskommelser med Länsstyrelsen och Migrationsverket godkänns. 2. Socialchefen får i uppdrag att skriva under överenskommelserna. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

85

86 Utdrag från Migrationsverkets webplats , bilaga till tjänsteskrivelse Anvisning av kommun Anvisningskommun är den kommun som Migrationsverket anvisar för att ta hand om ett ensamkommande barn. Den anvisade kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnet. När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och ansöker om asyl får barnet i enlighet med socialtjänstlagen ett tillfälligt boende i den kommun (ankomstkommun) där det ger sig till känna för svensk myndighet. Migrationsverket ska så snart som möjligt efter det att barnet ansökt om asyl, anvisa en kommun som ska ta över det långsiktiga ansvaret för barnets boende och omsorg (anvisningskommun). Vad är en anvisning En anvisning innebär att Migrationsverket beslutar att utse en kommun till vistelsekommun enligt socialtjänstlagen. Det kan vara en kommun med eller utan en överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Anvisningen sker utifrån en fastställd modell för anvisning. En kommun kan inte överklaga ett beslut om anvisning. Modell för anvisning Migrationsverket lämnar prognoser till regeringen. I prognoserna finns det bland annat med en uppskattning över hur många ensamkommande barn som årligen kommer att ansöka om asyl i Sverige. Baserat på prognosen gör verket en beräkning av hur många boendeplatser som behövs i kommunerna för asylsökande ensamkommande barn. För att skapa en jämn fördelning över landet har Länsstyrelsen tagit fram en modell för hur platserna ska fördelas mellan länen och kommunerna. Modellen utgår från så kallade fördelningstal som länsstyrelsen räknar fram. Faktorer som styr fördelningstalen är kommunens folkmängd, tidigare mottagande av ensamkommande barn och deras anhöriga, tidigare mottagande av nyanlända personer och deras anhöriga samt antal boendedygn för asylsökande på kommun- och länsnivå.

87 Steg för steg hur anvisning av kommun sker Migrationsverket anvisar en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg i det första av nedanstående fyra steg som är möjligt. I första hand anvisar Migrationsverket en kommun där barnet har eller anses ha en viss anknytning. Det kan till exempel vara att barnet har släktingar som bor i kommunen. Saknar barnet anknytning till en viss kommun, anvisar Migrationsverket istället en kommun som har en överenskommelse om mottagande och som har en tillgänglig och ledig plats. Om barnet saknar anknytning till en kommun och om det inte finns en kommun som har en ledig plats enligt överenskommelse om mottagande, sker en anvisning till kommun som saknar överenskommelse om mottagande kommun som har en överenskommelse men som inte har påbörjat mottagandet ännu kommun med överenskommelse som gäller för färre platser än kommunens fördelningstal. Om det kommer många fler barn till Sverige än beräknat så kan det bli aktuellt att anvisa enligt steg fyra, det vill säga till alla kommuner i Sverige. Då anvisar Migrationsverket en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg i tur och ordning utifrån samma faktorer som styr fördelningstalen för att få en jämn fördelning mellan kommunerna. 4

88

89

90

91

92 Ärende 7 Utredning om skydd för internetanvändning

93 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 109 Dnr KS 005 Utredning om skydd för internetanvändning Ärendebeskrivning Leif Hansson (S) och Pär-Göran Björkman (S) lämnade till kommunfullmäktige den 29 januari 2014, 10 en motion om möjligheten att begränsa tillgängligheten till vissa nätsidor. Bakgrunden till motionen var att många stora företag, kommuner och regioner har någon form av filter för att förhindra åtkomst till sidor med bland annat barnpornografi samt att kommunen har försett barn och ungdomar med datorer eller läsplattor. Enligt motionärerna har kommunen inget sådant filter. I motionen föreslogs att kommunledningskontoret får i uppgift att utreda fördelar respektive nackdelar med ett sådant förslag samt återkomma med förslag till beslut. Kommunfullmäktige beslutade den 10 december 2014, 162 att bifalla motionen samt att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra utredningen. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 19 maj 2015 lämnat följande yttrande samt förslag till beslut där förslaget är att punkterna 1-5 lämnas till kommunfullmäktige för beslut: Kommunledningskontoret har genomfört en utredning (bilaga till tjänsteskrivelsen) för att klargöra vilka eventuella behov av ytterligare skydd för internetanvändning som behövs i kommunen. Om kommunen skall införa filtrering av internettrafik är kommunledningskontorets rekommendation att filtrera uppenbart olämpliga kategorier inom följande områden: -Pornografi -Hacking -Hat/rasism -Vapen -Olagliga droger -Anonymitetstjänster (för att dölja vad man gör på internet) -Fildelning inklusive så kallad bittorrent -Botnets -Spyware/Malicious websites/phishing/spam Kategorierna är ett medvetet urval av de mer än 200 tillgängliga kategorier som kan hanteras i internetskyddet. Utredningen omfattar inte detaljanalys av konsekvenserna för varje vägval som kan göras inom området, exempelvis får frågor om uppdatering av kommunens styrande dokument hanteras separat beroende på vald inriktning framöver. Utredningen visar att det är aktuellt att uppdatera IT-säkerhetsinstruktion för användare som antogs av kommunstyrelsen den 15 augusti 2005, 183, reviderad den 2 juni 2008, 161. Även instruktioner som tagits fram för elever av barn- och ungdomsnämnden samt utbildningsnämnden bör ses över. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

94 Kommunstyrelsens arbetsutskott AU 109, forts Dnr KS 005 Arbetsutskottet beslutar vid dagens sammanträde att föreslå att samtliga föreslagna beslut i ärendet stannar i kommunstyrelsen och att uppdraget i punkt 4 ges till kommunledningskontoret och inte till kommunstyrelsen som kommunledningskontoret föreslagit. Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen: 1. Internettrafiken från kommunens nätverk ska filtreras. Detta gäller administrativa nätet, skoldatanätet, studerandenätet, gästnätet och Visit Alingsas. 2. Filtreringen av nuvarande och framtida nät ska genomföras enligt de kategorier som redovisats i utredningen. 3. Internettrafiken från kommunens nät ska loggas och sparas i två månader för att möjliggöra utredningar men begränsa inskränkningen i den personliga integriteten. 4. Kommunledningskontoret får i uppdrag att uppdatera användarinstruktioner och relevanta dokument. 5. Kostnader för IT-filtret täcks i kommunstyrelsens ordinarie IT-budget. Eventuellt framtida behov av utbyggnad finansieras via användaravgifter i tjänstekatalogen. 6. Kommunledningskontoret ansvarar för att följa upp incidenter avseende uppenbara brott mot lagar eller kommunens regelverk. 7. Kommunledningskontoret får i uppdrag att ta fram rutiner för bevissäkring och utredning av allvarliga incidenter. 8. Kommunledningskontoret får möjlighet att justera kategorier och nivåer framöver baserat på kommunstyrelsens beslut och riktlinjer. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

95 Utredning av skydd för internetanvändning Nuläge Utredningens syfte är att beskriva behovet av ytterligare skydd för internetanvändning och beskriva för- och nackdelar med att begränsa tillgängligheten till vissa nätsidor. Kommunen har idag tydliga riktlinjer i antagna dokument på vad som är tillåtet att göra för personal och elever på internet. Utredningen har analyserat den befintliga IT-lösning för filtrering av internettrafik som är en del av brandvägg och intrångsskyddet. I dagsläget blockeras trafik som är förknippad med kategorin Child abuse samtidigt som all internettrafik loggas med märkning avseende bland annat dator-id samt kategori för besökt webbsida. Den trafik som hanteras kommer från det administrativa nätet och skoldatanätet. På skoldatanätet är datorer för pedagogisk personal och gemensamma elevdatorer inkopplade. På administrativa nätet är datorer för övrig kommunal personal samt FABS inkopplade. Det finns idag tre trådlösa datanät - studerandenätet, gästnätet och Visit Alingsas som idag är undantagna i denna IT-lösning. De kommunala bolagen Alingsåshem och Alingsås Energi har egna nätverk som är anslutna till internet. Tänkbara kompletterande åtgärder Man kan omgående utöka både loggning och blockering i befintlig lösning för det administrativa nätet och skoldatanätet, exempelvis kan kategorier som Alkohol, Sex, Pornografi, Sex utbildning, High risk, Hacking, Hate/Racism, Illegal drugs och Illegal/Questionable spårasoch/eller blockeras. Även webbsidor avseende fildelning, anonymitetstjänster och sociala medier kan blockeras.

96 Utökning av loggning / blockering Området behöver beslut eller prioriteringsriktlinje från politiken. IT-enheten kan anpassa befintlig lösning på en mängd olika sätt och behöver en inriktning att agera utifrån.it-enhetens egen rekommendation är att utöka filtreringen med uppenbart olämpliga kategorier inom dessa områden: - Pornografi - Hacking - Hat/rasism - Vapen - Olagliga droger - Anonymitetstjänster (för att dölja vad man gör på internet) - Fildelning inklusive s.k. bittorrent - Botnets - Spyware/Malicious websites/phishing/spam Ovanstående kategorier är ett medvetet urval av de mer än 200 tillgängliga kategorier som kan hanteras i internetskyddet. Ofta kan man spontant vilja blockera även kategorier som Sex/Sex education/tasteless/alchohol/nudity etc, men då kommer användarna att stoppas från internetsidor som normalt betraktas som acceptabla. Exempel på detta, i dessa kategorier, är sidor i utbildningssyfte, webbplatsen Fotosidan eller den svenska whiskytillverkaren Mackmyras hemsida. Inriktningen föreslås därför vara blockering avseende uppenbart olämpliga kategorier d.v.s. de grövsta webbsidorna med i stort sett garanterat olämpligt innehåll. Det innebär att man tillåter de sidor som finns i gråzonen mellan lämpligt och bekräftat olämpligt, även om vissa olämpliga sidor då släpps igenom. Anledningen är att ett antal acceptabla sidor annars blockeras, ett annat exempel på detta är att den lokala affären för jaktvapen blockeras om vapen-kategorin är för restriktiv. IT-enheten rekommenderar även att normala sociala medier som exempelvis Facebook, Twitter och Instagram tillåts, eventuellt kompletterat med en tydliggjord och kommunicerad policy. Förslagsvis ges IT-enheten möjlighet att själv justera kategorierna i framtiden på ett sätt som harmonierar med den valda inriktningen, eftersom det annars krävs politiska beslut för vardagliga justeringar/trimning av IT-lösningen. Som kompletterande information kan även nämnas att de definierade kategorierna som används baseras på kommersiella prenumerationstjänster som uppdateras löpande. I kommunens fall köps dessa tjänster från den valda leverantören av kommunens brandväggslösning (Checkpoint Software Technologies) eftersom vi får denna funktionalitet i befintlig IT-lösning. Fördelar med detta är lägre löpande licenskostnader och att man nyttjar befintlig kompetens inom IT-enheten. 2

97 Det finns leverantörer som säljer separat hårdvara/prenumerationstjänster och som skulle kunna erbjuda ännu fler kategorier och till viss del större träffsäkerhet, men det innebär i så fall stora nyinvesteringar i både hårdvara, licenser och utbildningar till en begränsad nytta. Loggning IT-enheten rekommenderar även att all internettrafik loggas och att denna information sparas i två månader för att därefter raderas. Detta för att möjliggöra utredningar men begränsa inskränkningen i den personliga integriteten. Inkludera återstående nät i vald lösning De trådlösa näten studerandenät, gästnät och Visit Alingsas är idag undantagna avseende webbfiltering/loggning och man kan implementera valda lösningar enligt ovan för alla eller utvalda nät. Ur ett IT-perspektiv så är det en naturlig åtgärd att inkludera återstående nät i den valda lösningen. Dock finns det politiska aspekter på denna fråga där beslut måste tas. Studerandenätet Detta nätverk som är till för elevernas digitala lärverktyg (1-1 datorer och läsplattor) innehåller historiskt sett mycket trafik till webbplatser som troligtvis inte stödjer den pedagogiska verksamheten utan mer sannolikt är internettrafik av privat karaktär. Dessutom finns en hel del fildelningstrafik (bittorent) som kan innehålla upphovsrättskyddat material som musik eller film som i så fall är olagligt att ladda ner. Det är Alingsås kommuns externa IP-adress som syns och som är skyldig som mottagare. Rekommendationen är att använda samma sorts blockeringslista och loggning som föreslås för befintliga nät. Det kan dock skapa protester och missnöje från elevhåll inom kommunen. Gästnät Som namnet antyder handlar detta om nät som är avsett att användas av besökare till kommunens verksamheter för internetuppkoppling av datorer, läsplattor, telefoner etc. Rekommendationen är använda samma sorts blockeringslista och loggning som föreslås för befintliga nät enligt tidigare stycke i detta avsnitt. Det kan dock skapa missnöje/klagomål från dem som använder nätet. Dock kan det anses rimligt att kommunens IT-miljö och köpta internetförbindelser inte skall belastas med den beskrivna sortens trafik. Det kan också finnas fler aspekter som gör att kommunen inte ska hjälpa till med potentiellt olaglig trafik. 3

98 Visit Alingsas Detta är den av kommunstyrelsen beslutade tjänsten som erbjuds allmänhet och besökare ute på stan i form av ett publikt trådlöst nät (wifi). Generellt sett förväntas denna sorts nät vara en ren internetkontakt utan någon slags filtrering eller loggning av användare och deras internettrafik. Men även här kan andra aspekter vägas in som att nätet inte är avsett för exempelvis hacking, barnpornografi, bittorent/fildelning eller anonymitetstjänster. Alingsås kommun betalar internetoperatörerna för internetförbindelser och dessa bör inte belastas med denna sorts trafik. Rekommendationen är att använda blockering för minst kategorierna barnpornografi/child abuse, hacking, olagliga droger, fildelning inklusive bittorrent och botnets (nätverk av datorer infekterade av datavirus/trojaner). Blockeringen föreslås för de grövsta nivåerna men med genomsläpp av gråzoner. Målgruppen för detta nät är inte anställda eller elever i kommunens skolor. Synpunkter kan komma om att kommunen ej ska lägga sig i hur detta nät nyttjas av allmänheten. Dock kan det anses rimligt att kommunens IT-miljö och köpta internetförbindelser inte skall belastas med den beskrivna sortens trafik. Det kan också finnas fler aspekter som gör att kommunen inte ska hjälpa till med potentiellt olaglig trafik. IT-enheten föreslår att Kommunstyrelsen tar ett inriktningsbeslut för att trafiken ska loggas och sparas under två månader avseende detta nät. Möjliga konsekvenser av olika val Ovan har beskrivits hur blockering och loggning kan användas och positiva effekter av detta. Man måste dock noga överväga konsekvenserna av sådan spårning och/eller blockering, exempelvis kan vissa webbtjänster behövas i arbetet för viss personal och andra webbsidor i kategorin sociala medier som Facebook och Instagram bör tillåtas i någon slags rimlig omfattning. Beslut avseende webbfiltrering som berör kommunens personal behöver också inkludera analys om vad som krävs avseende policys, instruktioner och anställningsavtal. Beroende på vilken inriktning som kommunstyrelsen önskar så behöver valda frågor och områden beredas i samarbete personalavdelningen. Detta inkluderar även frågan om hur man övervakar och agerar när en anställds dator använts i sammanhang som bryter mot lagar eller kommunens eget regelverk. För att upprätthålla en sådan funktion behövs både rätt IT-lösning, ITpersonal som övervakar och administrerar lösningen och en tydligt kommunicerad rutin om vad som händer när en dator använts i exempelvis ett brottsligt sammanhang som barnpornografi. En tänkbar arbetsprocess är 4

99 att IT-enheten upptäcker och rapporterar en händelse till förvaltningschef som beslutar om intern utredning och/eller polisanmälan samt lämpliga åtgärder i väntan på att utredningen skall bli klar. Personalavdelningen finns med som en resurs och kompetens i arbetet. IT-enheten behöver i så fall också utbilda sin personal i korrekt bevissäkring alternativt anlita externa ITsäkerhetsföretag för detta. Förutom detta behöver även aspekten av möjligt missnöje från personal, elever och besökare beaktas och i ett senare skede bemötas på rätt sätt. Kostnader Utökning av blockering samt loggning i befintlig IT-lösning kan ske inom ramen för nuvarande IT-budget. De arbetsuppgifter som tillkommer är tid för manuell övervakning och uppföljning av upptäckta incidenter - uppskattningsvis tim/mån för ITenheten. Ytterligare tid tillkommer vid utredningar för IT-enheten, personalavdelningen och kommunjuristen. Om bevissäkring i IT-miljön vid incidenter som blir ett personalärende kräver ett externt konsultstöd uppskattats kostnaden till kr per tillfälle. IT-enheten bedömer att filtrering av studerandenät, gästnät och Visit Alingsas kan inkluderas inom ramen för befintlig lösning och budget. Det finns dock en risk för att vi når ett kapacitetstak när detta sker som kräver kompletterande åtgärder i form av exempelvis hårdvara. Engångskostnaden för detta bedöms i så fall hamna mellan till kr. Observera att detta är uppskattningar baserat på nuvarande situation avseende IT-lösningar och externa kostnader för licenser och uppdateringar, detta kan förändras åt bägge håll över tid. I framtiden kan man inte utesluta att behov av ytterligare trådlösa nät kommer och att dessa ska anslutas till internet. Förslagsvis får IT-enheten uppdraget att planera in denna tekniska kapacitet som en del i det reguljära IT-driftuppdraget. Om utökade kostnader uppstår föreslås dessa täckas via användaravgift i IT-enhetens tjänstekatalog. 5

100 Sammanfattning Det är möjligt med nuvarande IT-baserade skydd att filtrera och blockera oönskad internettrafik för personal och elever. Även trådlösa nät som kommunen tillhandahåller för besökare och allmänhet bör bedömas som skyddsvärda. Tillkommande kostnader kan täckas via den ordinarie ITbudgeten. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Göran Westerlund IT-chef Melker Härnälv Driftchef 6