Sammanträde med Utbildningsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Utbildningsnämndens arbetsutskott Tid: Tisdagen den 5 Maj 2015, kl Plats: Kungsgatan 9, förvaltningens sammanträdesrum Duvemåla. Information och överläggningar A/ Förvaltningschef B/ GR C/ Ledamöter Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Risk- och konsekvensbeskrivning för lagt besparingsförslag 2. Redovisning av utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen 3. Programutbud och inriktningar 2016/ Uppstart av lärlingsutbildning på Gymnasiesärskolan 5. Nya redovisningsrutiner för statsbidrag avseende mottagna flyktingar 6. Förfrågningsunderlag för ny upphandling av kost 7. Ansökan att delta i ICLD-projekt 8. Samverkansråd på Introduktionsprogrammet 9. Vårbokslut 2015 Ulf Carmesund (S) Ordförande Pär Hellsten Sekreterare Tel: E-post: par.hellsten@alingsas.se

2 Ärende 1 Risk- och konsekvensbeskrivning för lagt besparingsförslag

3 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Anneli Schwartz Direktnr: Beteckning: UN Risk- och konsekvensbeskrivning för lagt besparingsförslag Ärendebeskrivning Utifrån lagt förslag till beslut i Kommunfullmäktige om sänkt grundram med 3 miljoner för Utbildningsnämnden har följande konsekvenser identifierats, detta ska ses i relation till tidigare besparingar genom re- och anpassningsinvesteringar som redan beslutats med 1,1 miljoner i neddragning för Löneökningar med 2,2 miljoner bidrar även det med anpassning av Utbildningsnämndens verksamhet. Förvaltningens yttrande Alströmergymnasiet Utbildningsnämndens mål är att öka måluppfyllelsen, minska studieavbrott och ett ökat antal elever med examen. De planerade insatser för att nå dessa mål i form av en specialpedagog, förstärkt skolhälsovård och bibehållen lärartäthet kommer inte att kunna genomföras. Om inte följande insatser genomförs kommer det påverka Alingsås unga inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och de elever som är i behov av extra anpassningar på kort sikt vid Alströmergymnasiet (Besparing 1,5 milj/år). Vuxnas lärande Färre kommer att kunna få läsa fristående kurser på gymnasial nivå (Besparing kr/år) Gällande SFI kommer inte målet att minska lärsträckan att kunna genomföras. Då man måste avsluta arbetet med det framgångsrika konceptet studiehall som innefattar pedagogisk personal och språkpraktik. Dessa delar med sin flexibla form tillmötesgår de olika individuella utbildningsbehov som finns för nyanlända och övriga studerande. Minskningen innebär en heltidstjänst, detta ska även ses i relation till en kraftig ökning av nyanlända och fortsätter denna flyktingström finns inga möjligheter att tillhandahålla SFI inom rimlig tid och kvalitet (Besparing ca kr/år). Lärlingsutbildningen kommer att påverkas då Alingsås kommun inte längre kommer att få statsbidrag för att genomföra denna utbildning; målet var att trots detta genomföra denna utbildning, men med ett reducerat antal platser i egen regi. Denna insats bidrar på sikt till minskad arbetslöshet (Besparing kr/år). En avvägning behöver göras om den efterfrågade Vårdutbildningen kan utökas i den mängd som efterfrågas och planerats av nämnden för att möta det behov som finns i samhället (Besparing kr/år). Vidareutveckla metoder för validering kan inte starta (Besparing kr/år). Integrationsavdelningen

4 De icke lagstadgade verksamheterna Invandrarservice och Vida Världen (Besparing kr/år) kommer inte att kunna genomföras för de stora antal nyanlända som förvaltningen räknar med under När det gäller Integrationsavdelningen kommer det snarare krävas ramökning för att kunna finansiera tolkkostnader, försörjningsstöd och samhällsinformation som är lagstadgade skyldigheter. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar att översända risk- och konsekvensanalysen till Kommunstyrelsen. Exp: Kommunstyrelsen Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

5 Ärende 2 Redovisning av utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen

6 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Anneli Schwartz Direktnr: Beteckning: UN Redovisning av utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott återremitterade 21 januari , AU 2 ärendet Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan till barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden, som barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden fått i uppdrag av Kommunfullmäktige i flerårsstrategi oktober 2013, 146. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Förvaltningens yttrande Kommunstyrelsen anser att den grundläggande frågeställningen inte är besvarad. Att utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig analys om orsakerna till skillnaden i avgångsbetyg mellan grundskolan och gymnasieskolan. Barn- och ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har i samverkan fördjupat analys och diskussion kring uppdraget och ser följande: Det är en komplexitet i uppdraget; det är olika skolformer, ett nytt betygssystem och nya behörighetsregler har införts. Nulägesanalysen har utvecklats och fördjupats. En nationell jämförelse har förts in i analysen. Fler åtgärder har tagits fram. En ny utredning ska tas fram i november 2015 för att utvärdera och se om beskrivna och i scensatta åtgärder har gett effekt. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden godkänner fördjupad utredning och översänder den till Kommunstyrelsen för ytterligare beredning. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med en ny utredning november 2015.

7 Exp: Barn- och ungdomsnämnden, Kommunstyrelsen Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

8 Kompletterande analys av utredningsuppdrag Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden

9

10 Kompletterande utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Inledning Utbildningsnämnden fick tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden uppdrag i Kommunfullmäktiges Flerårsstrategi (2013, 146) att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan, för att se hur skillnaderna i avgångsbetygen i respektive skolform kan minskas. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott Förtydligande Kommunstyrelsens arbetsutskott ansåg att den utredning som genomförts inte besvarade den grundläggande frågeställningen, och ej heller innehöll en tydlig analys. I föreliggande material kommer en analys av de olika skolformernas resultat att synliggöras i relation till måluppfyllelse både på lokal såväl som nationell nivå. Detta för att få en ökad kunskap och förståelse samt analysera den skillnad i betygsresultat som uppvisas i de två olika skolformerna. Det är inte möjligt att följa individer mellan skolformer på det sätt som efterfrågas i uppdraget eftersom den elev som ej erhåller behörighet i de ämnen som krävs för att starta gymnasiet inte heller kan söka ett nationellt program i Alingsås eller på annan ort. Därför ligger fokus på analysen i vad som framkommer i nuläget och vilka åtgärder som vidtagits efter det att ny skollag och nya läroplaner beslutats. Detta har på olika sätt påverkat elevernas prestationer och resultat. Kraven har ändrats och behörighetskrav till gymnasiet har förändrats. De två skolformer som jämförs är den obligatoriska grundskolan och den frivilliga gymnasieskolan. Dessa två skolformer har genomgått en reformering genom ny skollag som började gälla Betyg Från och med läsåret 2011/12 infördes en ny betygsskala. När betyg sätts ska en betygsskala med sex betygssteg användas. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Betyget F och streck ska dock inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux. Nationellt fastställda kunskapskrav finns i de nya kurs- och ämnesplanerna för betygen A, C och E. IM = introduktionsprogram Introduktionsprogrammet har ersatt individuella programmet. Huvudregeln är att inga behöriga elever ska gå ett introduktionsprogram. Intentionen med denna huvudregel är att gymnasieskolan skall utveckla och underlätta för eleverna, så att de kan fortsätta det program som de börjat på. På introduktionsprogrammen finns inga examensmål eller programstruktur och därför är den 3

11 individuella plan som upprättas för varje elev viktig. I den individuella planen som skrivs skall det tydligt framgå vad utbildningen innehåller. Alla kommuner är skyldiga att anordna introduktionsprogram för de elever som är obehöriga. I Alingsås kommun finns för närvarande 42 elever på IM. Varför når inte alla elever godkänt slutbetyg? Som utredningen visar finns det ett antal bakgrundsvariabler som samverkar och bidrar till att elever inte alltid når målen och därmed ett slutbetyg, vilket leder till att en elev inte är behörig till ett gymnasieprogram. Studier visar att det finns ett antal kända faktorer som kan knytas till elevers skolprestationer såsom socioekonomisk bakgrund, utländsk bakgrund, kön och den pedagogiska miljö som finns på den skola där eleven studerar. I Alingsås visar utredningen att de elever som vistats i Sverige och gått i grundskola i tre år eller mindre innan gymnasiestudier, klarar sig sämre än sina jämnåriga. I Alingsås ökar antal elever som har befunnit sig i Sverige i tre år eller mindre innan gymnasieålder. Nationellt visar SCB-statistik att pojkar inte når uppsatta mål i samma utsträckning som flickor, både vad gäller andel elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. I Alingsås visar sig liknande mönster gällande kön. Djupare analyser behöver göras för att förstå varför pojkarnas resultat är sämre och vilka åtgärder som behövs för att lyckas vända denna trend och skapa en mer likvärdig utbildning. Det finns mycket få indikationer på att man kan dra generella slutsatser att det är elever från ett visst bostadsområde eller socioekonomisk grupp i Alingsås som uppvisar bättre eller sämre resultat. Däremot kan man se att elever på någon av Alingsås kommuns fristående skolor har högre meritvärde i jämförelse med de kommunala skolornas elever. Ingen särskild slutsats kan dras mer än nationellt finns samma mönster. En förklaring som anges i olika studier är att det är elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning mer aktivt väljer skola. Det är också de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning som klarar gymnasiestudier bäst. Vid Alströmergymnasiet har eleverna efterfrågat ännu mer kunskap om studieteknik, för att själva kunna planera och genomföra sin skolgång mer effektivt och därmed möjliggöra högre betyg. De elever som inte kommer från studievana hem visar sig ha större behov av denna stödstruktur i sin pedagogiska miljö för att kunna avkoda de förväntningar som finns på dem och för att lägga upp sitt skolarbete. Ett förbättringsområde som identifierats efter utredningen är att utveckla metoder för att tidigt upptäcka skolmiljöns brister och identifiera elevens utmaningar i att lyckas i samtliga skolämnen. I Alingsås finns kompetenta elevhälsoteam som arbetar systematiskt för att identifiera och arbeta 4

12 förebyggande. Utredningens statistik visar att detta inte är tillräckligt utan ytterligare åtgärder krävs. En sådan är där samtlig skolpersonal är involverad och arbetar med det förebyggande arbetet med eleverna. Ytterligare ett förbättringsområde är de överlämningar som sker mellan grundskolan och gymnasiet för att elever i behov av särskilda insatser skall erhålla detta, i den nya skolformen. Även gemensamma forum för de olika skolformerna saknas där man diskuterar ämnesdidaktik, bedömning och förhållningssätt i relation till den enskilde elevens förutsättningar i ett långsiktigt perspektiv. Åtgärder I ljuset av den utredning som skett har olika delar synliggjorts som har betydelse för elevernas betygsresultat. Som ett resultat av bland annat denna och övriga kartläggningar som genomförts finns nedan ett antal åtgärder som genomförts eller är i utveckling, med syftet att öka måluppfyllelse och betygsresultat. I Alingsås har kompetensutveckling riktats genom bland annat matematiklyftet, kollegialt lärande genom ALP (Alingsås, Lerum, Partille), 1-1 datorer har införts, som stöttar elevers kunskapsutveckling och digitala kompetens, samt som ett extra stöd för elever i särskilda behov. Kompetensutveckling planeras för att öka pedagogernas kompetens och kunskap att möta elevernas individuella behov och utmaningar. En särskilt grupp att uppmärksamma är kommunens nyanlända elever som finns i båda skolformerna. I Alingsås har både grundskolan och gymnasieskolan utarbetat metoder/rutiner för att kunna sätta in tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Detta sker bland annat genom att analysera elevernas resultat tidigt. Inom grundskolan har ett intensivt arbete skett med att ta fram en modell för läs- och skrivutveckling i skolår 1-3. Formativ bedömning (bedömning för lärande) är ett ytterligare ett område för kompetensutveckling. Denna metod och förhållningssätt syftar till att inkludera eleven i processerna kring sitt lärande och utgör ett viktigt moment för att eleven tidigt uppfattar de förväntningar som finns från skolan och kan därmed påverka sitt lärande. De pedagogisk överlämningar som finns mellan årskurser och skolformer måste utvecklas för att mottagande årskurs och skolform skall kunna möta eleven där den befinner sig. Olika former för detta kommer att utarbetas under läsåret 2015/16. Inför läsåret 2015/16 kommer skolår 6 att vara kvar på f-5 skolorna i centrum, detta är mycket positivt för att säkerställa elevens lärande och utveckling. 5

13 Inom gymnasieskolan har rutiner och metoder för frånvarorapportering med snabb uppföljning utvecklats och används dagligen. Detta har gett resultat och man fångar tidigt upp elever som inte är närvarande och en aktiv åtgärd sätts in. Inom grundskolan pågår ett arbete med att säkerställa rutiner och metoder för frånvarorapportering, samt att införa ett nytt frånvarosystem och möjligheten att införa sms-avisering till vårdnadshavare. I Alingsås har förvaltningarna dessutom arbetat systematiskt med att kvalitetssäkra lärarnas kompetens för att det skall finnas behöriga och legitimerade lärare. Detta arbeta är inte klart, då alla lärare ännu inte har fått sin lärarlegitimation. På gymnasiet har matematikämnet uppmärksammats, som ett ämne där en förstärkning av åtgärder har införts i form av utökad lektionstid (mattesupport), lärartäthet och kompetensutveckling. De allra flesta skolor inom grundkolan och gymnasiet har under läsåret 2014/15 varit med i den nationella satsningen matematiklyftet. Inom grundskolan kommer detta troligtvis att påverka även andra skolämnen på ett positivt sätt. På gymnasienivå riktas dessutom särskilda förstelärarresurser mot matematikämnet. På grundskolan framgår i den senaste kunskapsuppföljningen att Alingsås elever i många ämnen presterar mycket högre än riket. Det finns ämnen där Alingsås eleverna har minst marginal till riket, det är praktisk estetiska ämnen. I teknik ämnet presterar Alingsås elever i stort sett samma som riket. Detta har uppmärksammats i förvaltningen och arbete pågår med att hitta metoder för att utveckla dessa ämnen, samt att det är viktigt att fortsätta fokus på ämnesbehörighet i dessa ämnen. Utökade behörighetskrav ställer krav på att eleverna är behöriga i betydligt fler ämnen för att bli behöriga till gymnasiestudier än tidigare. En åtgärd är att uppföljning av kunskapsresultaten i grundskolan sker i ett bredare perspektiv på förvaltningsnivå. En annan åtgärd är att grundskola och gymnasieskolal arbetar tillsammans med att identifiera och utveckla metoder i ämnen där skolan tidigare inte lyckats undervisa på ett sätt som utvecklar alla elevers lärande. I Alingsås finns det nu 54 förstelärare och de är fördelade mellan grundskolan (37 st och gymnasiet 17 st). De är uttalat yrkesskickliga pedagoger som har visat att de kan förbättra elevernas studieresultat. Arbete pågår med att analysera effekter av reformen och vidareutveckla arbetsätt där förstelärarnas kompetens tas tillvara på bästa sätt. Som ett led i Utbildningsnämndens åtagande om att varje elev ska få möjligheter till studier som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling, kommer det pedagogiska ledarskapet vid Alströmergymnasiet att förstärkas. Detta genom en utökning av en rektorstjänst med särskilt ansvar för elevhälsa, introduktionsprogrammet med olika inriktningar och det kommunala aktivitetsansvaret. Det 6

14 kommunala aktivitetsansvaret syftar till att de elever som inte finns inom ett nationellt gymnasieprogram eller är i arbete skall få det individuella stöd som krävs för att antingen fortsätta inom utbildningssystemet eller komma i arbete. I Alingsås omfattar denna verksamhet 28 ungdomar och utgår från det lyckade projektet Plug In. Dessutom riktar gymnasiet en förstelärartjänst mot introduktionsprogrammet. Diskussion Betyg fyller fyra olika funktioner och tidigare utredning har inte denna dimension diskuterats och för att kunna arbeta vidare med att få en förståelse för hur man kan stötta elever till att få mycket goda betyg i skolans alla ämnen lyfts även denna aspekt. I Alingsås kommun arbetar man på följande sätt med dessa funktioner idag. Urval till nästa nivå i utbildningssystemet. De elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiestudier det vill säga att man inte innehar ett fullständigt betyg erbjuds kompletterande utbildning på introduktionsprogrammet (IM). Detta är en möjlighet för de elever som av olika anledningar inte blivit antagna på gymnasieskolans nationella program och bör ses som en åtgärd för att nå ökad måluppfyllelse och därmed möjlighet till vidare studier inom någon av gymnasieskolans nationella program. De elever som går på nationella program skall ha möjlighet att utmanas i sitt lärande för att öka sitt resultat. De möter studievägledare för att få insikt i vilka ämnen som krävs för att kunna studera vidare och hur många poängs som krävs för högre eftergymnasial utbildning. Information till eleven och hemmet om elevens studieresultat I de fall där eleven riskerar att inte nå skolformens mål finns rutiner för att i god tid informera vårdnadshavare och elever innan det slutgiltiga betyget fastställs. Belöningssystem för individuella studieprestationer I de båda skolformerna utgår lärandet från formativ bedömning som syftar till att öka elevens delaktighet över sin egen kunskapsutveckling. Detta arbetssätt kommer förhoppningsvis att öka studiemotivationen och bidra till ökad måluppfyllelse. Information på lokal och nationella nivå om utbildningens resultat I de båda skolformerna deltar elever i nationella prov som synliggör hur elevens prestation och skolans resultat ligger till i jämförelse med övriga skolor lokalt och nationellt. Detta utgör ett viktigt instrument för att kunna analysera vilka stödinsatser tillika resurser som krävs för att uppnå likvärdig utbildning och bedömning. Cecilia Knutsson Förvaltningschef Anneli Schwartz Förvaltningschef 7

15 Utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden En utredning av elever utan behörighet till gymnasiet läsåren 08/09 och 09/10, samt elever utan slutbetyg från gymnasiet läsåren 11/12 och 12/13

16 Sammanfattning Under hösten 2013 gav Kommunfullmäktige i Alingsås kommun Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive i gymnasieskolan. Syftet med utredningen var att kartlägga orsakerna till varför inte alla elever får godkänt slutbetyg i grundskolan eller gymnasieskolan samt presentera förslag på åtgärder för att andelen utan fullständigt slutbetyg ska minska. Utredningen speglar grundskoleelever från läsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever läsåren 11/12 och 12/13. Materialet som används för analysen är på individnivå, men presenteras endast på programnivå och per ämne. Nedan följer korta utdrag ur utredningen. Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet. Majoriteten av de elever, 25 stycken, som lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet gick på Östlyckeskolan. Notera dock att 16 av de 25 elever på Östlyckeskolan flyttat till Sverige tre år eller färre innan de började på gymnasiet. Fem av eleverna gick på Nolhagaskolan, fyra av eleverna gick på Sollebrunns skola och två av eleverna gick på Gustav Adolfskolan. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Tre program stack ut sett till elever utan godkända slutbetyg. Ett av dessa var samhällsvetenskapsprogrammet med 25 procent av det totala antalet elever utan slutbetyg. Det finns ett samband mellan vald inriktning och antalet elever utan godkända slutbetyg. Flera av eleverna utan godkända slutbetyg hade valt samma inriktning. I dagens gymnasiesystem är det Samhällsvetenskapliga programmet uppdelat i tre olika program; ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapliga programmet. De nu utbrutna programmen ingick med andra ord i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet. Nästa steg i utredningen granskar elevernas kurser inom vilka de haft underkänt (IG) eller streck. Resultatet visar att de tre mest utmärkande kurserna var religionskunskap A, idrott och hälsa A och svenska B. Vidare har en elev utan godkänt slutbetyg i snitt 7.5 IG. Projektarbete är den kurs som utmärker sig mest sett till elever med streck. Kursen motsvarar drygt 12 procent av det totala antalet streck i utredningen. 1

17 Innehållsförteckning 1. Inledning Skillnaderna mellan gamla och nya gymnasieförordningen Slutbetyg grundskola för nya gymnasieskolan Högskoleförberedande program nya gymnasieskolan Yrkesförberedande program nya gymnasieskolan Analys Grundskola Sammanställning över läsåren 08/09 och 09/ Analys - Gymnasieskola Läsåret 11/ Läsåret 12/ Elevunderlaget på gymnasieskolan läsåren 11/12 och 12/ Sammanställning över läsåren 11/12 och 12/ Analys av kurser på gymnasieskolan Antal elever med IG läsåret 11/ Antal elever med streck läsåret 11/ Antal elever med IG läsåret 12/ Antal elever med streck läsåret 12/ Antal elever med IG läsåren 11/12 och 12/ Antal elever med streck läsåren 11/12 och 12/ Slutsatser Reflektioner Åtgärder Bilagor... 9 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

18 Avgränsningar Utredningen speglar grundskoleelever från avgångsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever från läsåren 11/12 och 12/13. Analysen har genomförts utifrån material som varit på individnivå men, men presenteras endast på programnivå och per kurs. Detta för att materialet inte ska kunna kopplas till enskilda individer, på så vis värnas anonymiteten. Materialat som använts till utredningen är från tiden då det gamla betygssystemet Icke godkänt (IG) till mycket väl godkänt (MVG) användes, så dessa begrepp används därför i utredningen. Det relevanta för utredningen är huruvida eleverna klarat grundskolan med gymnasiebehörighet, eller klarat gymnasiet med ett godkänt slutbetyg. Utredningen tar inte hänsyn till huruvida eleven uppnått gymnasiebehörighet med liten eller god marginal. I analysen undersöks IG och streck var för sig, för att undersöka om det finns en korrelation mellan IG och streck, det vill säga är det särskilda kurser som både ger IG och streck, eller kurser där fler streck respektive IG delas ut. I utredningen är endast de kommunala grundskolorna tillsammans med Alströmergymnasiet med. De fristående alternativen har uteslutits då de inte finns inlagda i kommunens gemensamma elevadministrativa system, Procapita. 1. Inledning Under hösten 2013 gav Kommunfullmäktige i Alingsås kommun Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive i gymnasieskolan. Syftet med utredningen var att kartlägga orsakerna till varför inte alla elever får godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera förslag på åtgärder för att andelen ej godkända ska minska. Utredningen speglar grundskoleelever från avgångsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever från läsåren 11/12 och 12/13. I denna rapport presenteras resultatet av utredningen, det material som tagits fram och de slutsatser som dragits i analysen. Materialet som används för analysen är på individnivå, men presenteras endast på programnivå och per ämne. Rapporten är uppdelad i sju kapitel och bilagor som innehåller all data rapporten grundar sig på. Rapporten läses med fördel på så sätt att läsaren tar del av kapitlen för att sedan kunna ta del av statistik och data från bilagorna som kapitlen tydlig refererar till. 2. Skillnaderna mellan gamla och nya gymnasieförordningen Sedan 2011 har en ny gymnasieförordning ersatt den äldre från Förändringarna mellan den gamla gymnasieförordningen 1992:392 och den nya gymnasieförordningen 2010:2039 yttrar sig framförallt genom ett nytt betygssystem. Eleverna i denna undersökning omfattas inte av den nya gymnasieförordningen 2011 (GY11), utan den gamla läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (LPF94). Stycket syftar till att förtydliga skillnaderna mellan det gamla och nya systemet. Den gamla skalan IG-MVG ersattas i och med GY11 med F-A, där F motsvarar IG och A motsvarar det gamla MVG. IG räknades som ett betyg och ett betyg gav eleven poäng poäng var kravet för att få slutbetyg. Då betyget IG gav poäng kunde då alltså en elev ha tillräckligt med poäng för att få slutbetyg, men ändå ha underkända kurser i betygskatalogen. Frånvaro och/eller att ett betygsunderlag saknas resulterar i ett streck. Skillnaden mellan ett IG och ett streck var framförallt att ett IG innebar att eleven deltagit i undervisningen, men inte uppnått ställda kunskapskrav. Uppdelningen mellan yrkesprogram och studieförberedande program har även blivit tydligare. Detta på grund av att det nu finns högskoleförberedande program som ger eleven behörighet till högskola, medan de yrkesförberedande programmen förbereder eleven för arbetslivet, men gör 3

19 även att eleven saknar behörighet till högskola eller universitet 1. Se avsnitt och för mer information om de två programtyperna Slutbetyg grundskola för nya gymnasieskolan För elever som önskar läsa vidare på yrkesförberedande program krävs godkända betyg från grundskolan i svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och fem ytterligare valfria ämnen. För högskoleförberedande program gäller svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och ytterligare nio ämnen. Vilka ytterligare ämnen som eleven ska ha godkänt i varierar efter elevens gymnasieprogramsval. De elever som inte uppnår kraven för gymnasiebehörighet kan välja ett introduktionsprogram Högskoleförberedande program nya gymnasieskolan För att få ett slutbetyg gällande högskoleförberedande program i det nya systemet måste eleven ha minst godkänt i kärnkurserna; Svenska 1-3, Engelska 5 och 6, Matematik 1b eller 1c, samt godkänt i gymnasiearbetet (projektarbetet). Gällande poäng krävs För elever som inte uppfyller kraven utdelas ett studiebevis Yrkesförberedande program nya gymnasieskolan För att elever på yrkesprogram ska få ut sitt slutbetyg krävs minst godkänt i: Svenska 1, Engelska 5, Matematik 1a samt gymnasiearbetet. Vidare krävs 400 poäng programgemensamma kurser. Gällande poäng krävs totalt För att få en grundläggande behörighet till högskolan krävs bland annat även godkänt i Svenska 2 och 3, Engelska 6, ämnen som eleven själv måste välja till. För elever som inte uppfyller kraven utdelas ett studiebevis. 3. Analys Grundskola I detta avsnitt presenteras antalet elever utan gymnasiebehörighet från läsåren 08/09 och 09/10, eleverna läste då enligt den gamla läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO94). Utredningen baseras på de fyra kommunala högstadieskolorna i Alingsås kommun, Östlyckeskolan, Gustav Adolfskolan, Sollebrunns skola samt Nolhagaskolan. I tabellerna nedan presenteras elevantalet i årskurs 9 samt relationen till de underkända eleverna i årskursen. Att ha i åtanke är att Östlyckeskolan agerar mottagningsskola och flera elever saknar svensk skolgång innan högstadienivå. Således kan språket försvåra möjligheterna till att få ett godkänt slutbetyg. Tabell 1. Elever utan behörighet till gymnasiet läsår 08/09 Skola Elever utan gymn. behörighet Totalt antal elever läsår 08/09 Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % Andel utan gymn. behörighet I tabell 1 ovan presenteras de fyra högstadieskolorna och elever utan behörighet till gymnasiet läsår 08/09. Östlyckeskolan sticker ut med 15 elever utan behörighet, motsvarande åtta procent av 1 Elev på yrkesförberedande program kan dock tillförskaffa sig en högskolebehörighet genom att läsa behörighetsgivande kurser på gymnasiet. 2 Studiebeviset är en sammanställning av alla kurser som eleven har läst. 4

20 det totala elevantalet i årskurs 9 på Östlyckeskolan. Av dessa är det dock åtta stycken som gått tre år eller mindre i svensk grundskola. Övriga skolor har 1-2 elever utan behörighet, motsvarande 1-2 % sett till det totala elevantalet i årskurs 9. Tabell 2. Elever utan behörighet till gymnasiet läsår 09/10 Skola Elever utan gymn. behörighet Totalt antal elever 09/10 Andel utan gymn. behörighet Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % I tabell 2 ovan visas en något högre andel elever utan gymnasiebehörighet på Sollebrunns skola 2012 (4.5% jmf 1.6%). Dock rör det sig om ett så pass litet elevantal att procentsatserna kan bli missvisande. Gällande Östlyckeskolan är det 8 av de 10 eleverna utan gymnasiebehörighet som gått mindre än tre år i svensk grundskola. Sett till det totala antalet underkända elever för samtliga skolor ligger andelen strax över 4 procent. 3.1 Sammanställning över läsåren 08/09 och 09/10 Totalt var det 36 elever utan gymnasiebehörighet efter läsåren 08/09 och 09/10. Majoriteten utav de elever som gick ur grundskolan 2009 och 2010 utan gymnasiebehörighet gick på Östlyckeskolan. Av de 25 elever på Östlyckeskolan var det 16 elever som flyttat till Sverige tre eller färre år innan de började på gymnasiet (Se bilaga 1 för tabell.) De 36 elever utan behörighet till gymnasiet undersöktes närmare för att se om de läst upp sin behörighet på Individuella programmet (IV). Av de 36 eleverna flyttade sex elever från Alingsås kommun men läste trots detta på Alströmergymnasiet. Av de resterande 30 eleverna utan behörighet läste 19 elever på IV någon gång efter examen 2009 eller Av de resterande elva eleverna har fyra stycken läst på VUX för att få gymnasiebehörighet 3. Av de elever som läste upp betygen på IV så gick tre vidare till VUX (D.v.s. totalt 7 elever VUX). 4. Analys - Gymnasieskola Detta avsnitt inleds med en sammanställning av antalet elever utan slutbetyg respektive läsår från Alströmergymnasiet. Därefter presenteras de program som haft elever under läsåren 11/12 och 12/13 som läst på programmet men inte fått godkänt slutbetyg. Därefter presenteras kurser rangordnat efter antalet underkända och streck. Läsår 11/12 Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 11/12 Alströmergymnasiet % Andel med samlat betygsdokument Av de 42 elever utan slutbetyg var det ca 10 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. 3 Ytterliggare ett alternativ till den kommunala vuxenskolan eller gymnasiets IV-program är folkhögskola för att läsa upp sin behörighet till gymnasiet. 5

21 Läsår 12/13 Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 12/13 Alströmergymnasiet % Andel med samlat betygsdokument Av de 37 elever utan slutbetyg var det ca 27 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. Totalt Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 11/12 och 12/13 Alströmergymnasiet Andel med samlat betygsdokument Av de 79 elever utan slutbetyg var det ca 18 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. Skillnaden mellan läsåren är dock ganska stor, och en betydligt större andel av eleverna utan slutbetyg har bytt gymnasium under läsåret 12/13. Granskas eleverna närmare syns det att många av eleverna kommer till Alströmergymnasiet och läser samhällvetenskapligaprogrammet. 4.1 Läsåret 11/12 Utredningen visar att det var 42 elever som inte fick något slutbetyg läsåret 11/12, dessa elever kommer från flera olika grundskolor. Eleverna läste på samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet, barn- och fritidsprogrammet och teknikprogrammet. Totalt sett kom 23 elever utan slutbetyg från dessa program. Det är viktigt att sätta antalet underkända per program i relation till hur många elever som faktiskt läste programmet. Programmen är varierande gällande antal elever, det innebär att antalet elever utan slutbetyg kan vara samma på två program, men det kan motsvara olika andelar av underkända elever på programmen. För fullständig tabell och mer information, se bilaga 2. Fördelningen mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program visar att 60 procent av de underkända eleverna gick på yrkesförberedande program, medan 40 procent gick på högskoleförberedande program. 4.2 Läsåret 12/13 Utredningen visar att det var 37 elever som inte fick några slutbetyg läsåret 12/13. Eleverna läste framförallt på samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet, estetiska programmet och naturvetenskapsprogrammet. Totalt sett kom 28 elever utan slutbetyg från dessa program. Fördelningen mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program visar att 43 procent av de underkända eleverna gick på yrkesförberedande program, medan 57 procent gick på högskoleförberedande program. För fullständig tabell se bilaga Elevunderlaget på gymnasieskolan läsåren 11/12 och 12/13 Vid närmare utredning av eleverna utan slutbetyg finns det inget mönster gällande vilka grundskolor de kommer från. Det finns ingen särskild grundskola som sticker ut. Av eleverna läste 6

22 ca 60 procent på de kommunala grundskolorna i Alingsås. 10 procent läste på någon av de fristående grundskolorna i Alingsås. Resterande 30 procent har inte haft fullständig skolgång i Alingsås, utan flyttat in eller ut under skolpliktsåren. Exempelvis kan en elev ha gått årskurs F-3 i Alingsås, årskurs 4-6 i Lerum, men sedan flyttat tillbaka och gått i årskurs 7-9 i Alingsås. 4.4 Sammanställning över läsåren 11/12 och 12/13 Under läsåren 11/12 och 12/13 var det 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan slutbetyg. 40 elever utan slutbetyg de båda läsåren kom från samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Det finns ett tydligt samband mellan programmens inriktning och antalet elever utan godkända slutbetyg. Gällande relationen mellan yrkesförberedande program och högskoleförberedande program så försvann skillnaden då de båda läsåren läggs samman. Det fanns dock en skillnad vid separata läsår, men resultatet var motsägelsefullt och sammantaget visade sig effekten vara lika med noll. Se bilaga 2-4 för mer information. 5. Analys av kurser på gymnasieskolan I detta avsnitt presenteras antalet IG respektive antalet streck på de kurser som eleverna utan slutbetyg läst. Läsåren 11/12 och 12/13 presenteras först var för sig. Avsnittet avslutas sedan med en sammanfattning över samtliga kurser för båda läsåren. Utifrån ett elevperspektiv fanns det fyra typer av kurser på gymnasiet, kärnämnen, karaktärsämnen, individuella val och gymnasiearbetet. Kurserna delas sedan in i gymnasiegemensamma och programspecifika kurser. De gymnasiegemensamma är obligatoriska oavsett valt program. Vid ett icke godkänt betyg eller ett streck i ett sådant gemensamt ämne medför att slutbetyg uteblir. Ett utmärkande exempel i analysen nedan på en gymnasiegemensam kurs är projektarbete. 5.1 Antal elever med IG läsåret 11/12 För läsåret 11/12 är det fyra kurser som sticker ut gällande betyget IG, religionskunskap A (4.4 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12), idrott och hälsa A (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12), naturkunskap A (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12) och samhällskunskap A. (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12). För fullständig tabell se bilaga Antal elever med streck läsåret 11/12 För läsåret 11/12 är det fyra kurser som sticker ut gällande streck, projektarbete (15.7 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12), filosofi A (7.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12), matematik A (4.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12) samt praktikbesök (4.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12) Dessa fyra kurser utgör 33 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12. För fullständig tabell se bilaga 5. Värt att notera gällande projektarbete är att det är en kurs där eleverna genomför ett självständigt arbete, där process och slutprodukt betygssätts. Kursen skiljer sig därmed gentemot andra kurser som är mer lärarledda. 7

23 5.3 Antal elever med IG läsåret 12/13 För läsåret 12/13 är det tre kurser som sticker ut, idrott och hälsa A (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13), religionskunskap A (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13) samt svenska B (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13). Dessa tre kurser utgör 15 procent av det totala antalet IG för läsåret 12/13. För fullständig tabell se bilaga Antal elever med streck läsåret 12/13 För läsåret 12/13 är det tre kurser som sticker ut, projektarbete (9.6 procent av totala antalet streck under läsåret 12/13), filosofi A (7.5 procent av det totala antalet streck under läsåret 12/13) och idrott och hälsa A (4.3 procent av det totala antalet streck under läsåret 12/13). Dessa tre kurser utgör drygt 20 procent av det totala antalet streck av det totala antalet streck för läsåret 12/13. För fullständig tabell se bilaga Antal elever med IG läsåren 11/12 och 12/13 Sammanställningen av de båda läsåren visar tydligt på fem stycken kurser som eleverna ofta får IG i; religionskunskap A (4.7 procent), idrott och hälsa A (4.5 procent), svenska B (4.2 procent), naturkunskap A, (4.1 procent) samhällskunskap A (4.1 procent). Fördelningen mellan de fem kurserna är jämn men totalt sett utgör de knappt 14 procent av det totala antalet IG. Totalt sett är 617 IG i utredningen och 79 stycken elever. Det innebär att en elev utan godkänt slutbetyg i snitt har 7.5 IG. Materialet visar dock att flera elever kraftigt överstiger denna siffra och detta medför att snittet höjs. 5.6 Antal elever med streck läsåren 11/12 och 12/13 Sammanställningen av de båda läsåren visar tydligt på tre stycken kurser som eleverna ofta får streck i; projektarbete (12 procent), filosofi A (7 procent) och matematik A (4.5 procent). De tre kurserna täcker in 24 procent av det totala antalet streck. Totalt sett är det 177 streck i utredningen totalt, fördelat på 82 elever. Det innebär att varje elev utan godkänt slutbetyg i snitt har 2.2 streck. Fullständiga tabeller och mer information finns i bilaga Slutsatser Under läsåren 11/12 och 12/13 var det 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan slutbetyg (totalt var det 668 elever som tog examen under läsåren från Alströmergymnasiet). De program som flest elever utan slutbetyg var samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet och barnoch fritidsprogrammet. Tillsammans är det 40 elever. Inom dessa program finns olika inriktningar som man bör anlysera närmare. Intressant var även att ca var femte elev inte hade läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. En stor del av eleverna som hoppat till Alingsås valde att läsa på samhällvetenskapligaprogrammet. För grundskolans del visar utredningen generellt sett på ett lågt antal elever utan gymnasiebehörighet. Undantaget visar sig vara Östlyckeskolan med en majoritet av elever utan gymnasiebehörighet. Detta beror till stor del på att skolan är mottagningsskola för nyanlända. 8

24 Det finns inget stöd för att det skulle vara någon skillnad mellan yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Det fanns dock en skillnad vid separata läsår, men resultatet var motsägelsefullt och sammantaget visade sig effekten vara lika med noll. Utredningen visar att det är i samma kurser som eleverna blir underkända inom under de undersökta läsåren. Det visar sig även att det är samma elever som i hög grad underkänns i de olika kurserna. En elev som har IG i ett ämne har i snitt totalt sett 7.5 IG i sin betygskatalog. Motsvarande siffra för en elev med streck är att den har 2.2 streck i snitt. 7. Reflektioner Utredningen har präglats av stor komplexitet och innefattar omfattande dataanalyser, där nya perspektiv har väckt nya frågor. Från början handlade uppdraget om att ta fram elevmaterial och undersöka eventuellt samband mellan högstadieelever och gymnasieelever prestationer över tid för att utreda om det var samma elever som inte nådde upp till de ställda kunskapskraven i de båda skolformerna. Materialet visar inte på något sätt att man kan påvisa ett samband mellan underkända elever på grundskolan och elever från gymnasiet utan slutbetyg. En del elever hade läst på program utanför Alingsås kommun, några hade läst på IV och därmed påbörjat sin gymnasiegång senare. Utredningen visar att det kan finnas stora vinster i ett fortsatt arbete med att fånga upp och stötta elever i deras fortsatta kunskapsutveckling. Detta på grund av ett mönster i utredningen som pekar på att en underkänd elev oftast har flera IG eller streck. För att genomföra liknande utredningen framöver skulle det underlätta om elever utan gymnasiebehörighet eller slutbetyg dokumenteras på ett systematiskt sätt i enlighet med PUL. 8. Åtgärder Åtgärder kan vara att förankra och arbeta vidare med styrdokumenten, nationella och lokala. Att tydligare kunna följa upp och kartlägga elever som riskerar att bli utan slutbetyg, för att kunna sätt in lämpliga stödåtgärder i tid. En annan konkret åtgärd kan vara att stärka rutiner och riktlinjer för överlämning mellan grundskola och gymnasieskola för att öka förståelsen mellan lärare på gymnasiet och grundskolan. För att kunna få en systematisk uppföljning gällande utredningens frågor anser vi att nämnderna tillsammans bör titta på det nya betygssystemet och göra en ny utredning angående slutbetyg från grundskolan och gymnasiet. Förslagsvis läsår 2013/14 och 2014/15. Förvaltningarna bör även göra följande; lägga extra fokus på elever på individuella programmet. hänsyn bör även tas till frånvarons inverkan på betyg elever som läser ett fjärde år behöver följas upp tydligare. hur såg förutsättningarna ut för eleverna (meritvärde) som var behöriga till gymnasiet? 9. Bilagor 9

25 Bilaga 1 Tabell 3. Totalt antal elever utan gymnasiebehörighet för både 2009 och 2010 Skola Elever utan gymn. Behörighet Totalt antal elever VT 2009 Andel utan gymn. behörighet(%) och 2010 Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % Bilaga 2 Tabell 4. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg läste på läsåret 11/12 Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Antal elever på program met Procent av totalt underkä nda på progra mmet (%) Samhällvetenskapsprogrammet 8 19 % 83 9 % Byggprogrammet 5 12 % % Barn- och fritidsprogrammet 5 12 % % Teknikprogrammet 5 12 % 58 9 % Handel- och administrationsprogrammet % % Restaurang och livsmedelsprogrammet % % Hantverksprogrammet % 7 57 % Omvårdnadsprogrammet 2 5 % % Estetiska programmet 2 5 % 47 4 % Naturvetenskapsprogrammet 1 2 % 30 3 % El- och energiprogrammet 1 2 % 30 3 % Mediaprogrammet 1 2 % 21 4 % Totalt: Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentarer: Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar, medan de vita raderna motsvarar högskoleförberedande program. Procentsatserna är avrundade och därmed kan procenträkningen diffa en aning. Bilaga 3 Tabell 5. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg läst på läsåret 12/13 10

26 Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Antal elever på programm et Samhällvetenskapsprogrammet % % Byggprogrammet 8 21 % % Estetiska programmet 4 11 % % Naturvetenskapsprogrammet 4 11 % % Omvårdnadsprogrammet 3 8 % % Barn- och fritidsprogrammet 2 5 % % Handel- och 1 3 % 16 6 % administrationsprogrammet Restaurang och 1 3 % % livsmedelsprogrammet Teknikprogrammet 1 3 % 45 2 % El- och energiprogrammet 1 3 % 24 4 % Totalt: Procent av totalt underkän da på programm et Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentarer: Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar, medan de vita raderna motsvarar högskoleförberedande program. 11

27 Bilaga 4 Tabell 6. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg vid gymnasieexamen båda läsåren 11/12 och 12/13 läst på. Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Totalt antal elever på programmen Samhällvetenskapsprogrammet % % Byggprogrammet % % Barn- och fritidsprogrammet 7 9 % % Estetiska programmet 6 8 % 86 7 % Teknikprogrammet 6 8 % % Omvårdnadsprogrammet 5 6 % % Handel- och 5 6 % % administrationsprogrammet Restaurang och 5 6 % % livsmedelsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet 5 6 % 59 8 % Hantverksprogrammet 4 5 % 7 57 % El- och energiprogrammet 2 2 % 54 4 % Mediaprogrammet 1 1 % 21 5 % Totalt: Procent av totalt underkända (%) Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentar: Endast program med underkända elever medräknade. Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar. Procentsatserna är avrundade och därmed kan procenträkningen diffa en aning. 12

28 Bilaga 5 Tabell 7. Sammanställning över kurser och med antal IG läsåret 11/12 Kurs Anta l IG % IG av totalen Antal strec k % streck av totalen Totalt antal underkän da % totalt antal underkänd a Religionskunskap A 15 4,39 % 0 0,00 % 15 3,53 % Idrott och hälsa A 14 4,09 % 0 0,00 % 14 3,29 % Naturkunskap A 14 4,09 % 2 2,41 % 16 3,76 % Samhällskunskap A 14 4,09 % 3 3,61 % 17 4,00 % Datorkunskap 13 3,80 % 3 3,61 % 16 3,76 % Svenska B 12 3,51 % 1 1,20 % 13 3,06 % Svenska C 10 2,92 % 0 0,00 % 10 2,35 % Historia A 9 2,63 % 1 1,20 % 10 2,35 % Projektarbete 9 2,63 % 13 15,66% 22 5,18 % Estetisk verksamhet 8 2,34 % 1 1,20 % 9 2,12 % Filmkunskap 8 2,34 % 0 0,00 % 8 1,88 % Idrott och hälsa B 7 2,05 % 0 0,00 % 7 1,65 % Arbetsmiljö 6 1,75 % 1 1,20 % 7 1,65 % Matematik A 6 1,75 % 4 4,82 % 10 2,35 % Matematik B 6 1,75 % 1 1,20 % 7 1,65 % Psykologi A 6 1,75 % 0 0,00 % 6 1,41 % Svenska A 6 1,75 % 0 0,00 % 6 1,41 % Totalt ovanstående 47, % 30 36,14% ,41%... Totalt samtliga Tabell med antal streck läsåret 11/12 Kurs Antal streck % streck av totalen Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Projektarbete 13 15,66% 9 2,63 % 22 5,18 % Filosofi A 6 7,23 % 2 0,58 % 8 1,88 % Matematik A 4 4,82 % 6 1,75 % 10 2,35 % Praktikbesök 4 4,82 % 0 0,00 % 4 0,94 % Samhällskunskap A 3 3,61 % 14 4,09 % 17 4,00 % Datorkunskap 3 3,61 % 13 3,80 % 16 3,76 % Företagsekonomi A 3 3,61 % 1 0,29 % 4 0,94 % Rättskunskap 3 3,61 % 1 0,29 % 4 0,94 % Naturkunskap A 2 2,41 % 14 4,09 % 16 3,76 % Multimedia A 2 2,41 % 4 1,17 % 6 1,41 % Bollspel 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Engelska B 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % 13

29 Engelska C 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Organisation och ledarskap 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Praktisk marknadsföring A 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Miljöanpassad arkitektur 2 2,41 % 0 0,00 % 2 0,47 % Småföretagande A 2 2,41 % 0 0,00 % 2 0,47 % Svenska B 1 1,20 % 12 3,51 % 13 3,06 % Totalt ovanstående 58 69,88% 86 25,15% ,88%. Totalt samtliga

30 Bilaga 6. Tabell med antal IG läsåret 12/13 Kurs Antal IG % IG av totalen Antal streck % streck av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Idrott och hälsa A 14 5,09 % 4 4,26 % 18 4,88 % Religionskunskap A 14 5,09 % 3 3,19 % 17 4,61 % Svenska B 14 5,09 % 2 2,13 % 16 4,34 % Naturkunskap A 11 4,00 % 1 1,06 % 12 3,25 % Samhällskunskap A 11 4,00 % 3 3,19 % 14 3,79 % Estetisk verksamhet 8 2,91 % 0 0,00 % 8 2,17 % Matematik B 8 2,91 % 3 3,19 % 11 2,98 % Psykologi A 8 2,91 % 1 1,06 % 9 2,44 % Svenska A 8 2,91 % 1 1,06 % 9 2,44 % Projektarbete 6 2,18 % 9 9,57 % 15 4,07 % Svenska C 6 2,18 % 2 2,13 % 8 2,17 % Beklädnader 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Byggisolering 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Bygg trä och betong 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Filosofi A 5 1,82 % 7 7,45 % 12 3,25 % Historia A 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Totalt ovanstående ,36% 36 38,30% ,80% Totalt samtliga Tabell med antal streck läsåret 12/13 Kurs Antal streck % streck av Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända totalen Projektarbete 9 9,57 % 6 2,18 % 15 4,07 % Filosofi A 7 7,45 % 5 1,82 % 12 3,25 % Idrott och hälsa A 4 4,26 % 14 5,09 % 18 4,88 % Matematik A 4 4,26 % 4 1,45 % 8 2,17 % Fysik A 4 4,26 % 1 0,36 % 5 1,36 % Ställningsbyggnad 4 4,26 % 0 0,00 % 4 1,08 % Religionskunskap A 3 3,19 % 14 5,09 % 17 4,61 % Samhällskunskap A 3 3,19 % 11 4,00 % 14 3,79 % Matematik B 3 3,19 % 8 2,91 % 11 2,98 % CAD-teknik C 3 3,19 % 2 0,73 % 5 1,36 % Kultur- och idéhistoria 3 3,19 % 2 0,73 % 5 1,36 % Svenska B 2 2,13 % 14 5,09 % 16 4,34 % Svenska C 2 2,13 % 6 2,18 % 8 2,17 % Naturkunskap B 2 2,13 % 4 1,45 % 6 1,63 % 15