Sammanträde med Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunfullmäktige Tid: Onsdagen den 2 September 2015, kl Plats: First Hotel Grand, Alingsås Medborgarna hälsas välkomna kl för att informellt ställa frågor till de förtroendevalda före mötet Upprop Val av justerare och tid för justering Ärendelista Sid 1. Avsägelse av kommunalt uppdrag Kommunalt kompletteringsval. 3. Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan. 11+särtryck 4. Ansökan om kommunal borgen från Folkets Hus Granskning av projekt Stadsskogen. 19+särtryck 6. Uppdrag om granskning av tekniska nämndens budget särtryck 7. Svar på motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) Svar på motion angående en samlad, effektiv organisation mellan kommunen och näringslivet och ett förbättrat näringslivsklimat - Anita Brodén (FP) m fl Meddelanden. 10. Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Joakim Järrebring (S) Ledamöters rätt att väcka ärende i nämnd/styrelse/arbetsutskott" - Stefan Svensson (KD). Lennart Allbro (S) Ordförande Anci Eyoum Sekreterare Tel: Anci.eyoum@alingsas.se Sammanträdet är offentligt. Välkommen att lyssna på beslut och debatt! Föredragningslistan och handlingar till sammanträdet finns tillgängliga på kommunledningskontoret (Rådhuset). Föredragningslistan och handlingar hittar du dessutom på Sammanträdet sänds på Radio Alingsås: 98,6 MHz och visas även på WebbTV: där man söker på Radio Media Alströmer.

2 Ärende 1 Avsägelser

3

4

5 Från: Till: Ärende: Vbf: Barn och ungdomsnämnden. Datum: :31:42 Med vänliga hälsningar För kommunstyrelsen Alingsås kommun telefon Vidarebefordrat av Johanna Bohman/KLK/Alingsas : Till: Från: Sandra Kjellberg Datum: :46 Ärende: Barn och ungdomsnämnden. Jag skulle härmed vilja avsäga mig min plats som ordinarie ledamot i Barn- och ungdomsnämnden för Moderaterna på grund av flytt till annan kommun. Med vänlig hälsning, Sandra Kjellberg. Skickat från min ipad

6 Från: Till: CC: Ärende: Vbf: Avsked Datum: :41:09 Med vänliga hälsningar För kommunstyrelsen Alingsås kommun telefon Vidarebefordrat av Julia 1 Johansson/KLK/Alingsas : Till: kommunstyrelsen@alingsas.se Från: Lina Sabah <linajafari@hotmail.com> Datum: :35 Ärende: Avsked Hej KS! Jag sitter som ersättare för Socialdemokraterna i Barn- och ungdomsnämnden i Alingsås kommun. Jag har kommit in på Stockholms universitet och kommer till hösten att börja studera Mångfald och därmed behöver jag tyvärr avgå från BUN. Jag tackar för förtroendet! Med vänliga hälsningar, Lina Sabah (S) Skickat från Outlook

7 Från: Till: Ärende: Vbf: uppdrag i Bun Datum: :29:08 Med vänliga hälsningar För kommunstyrelsen Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se telefon Vidarebefordrat av Johanna Bohman/KLK/Alingsas : Till: "kommunstyrelsen@alingsas.se" <kommunstyrelsen@alingsas.se> Från: christina Karen <goteve46@gmail.com> Datum: :37 Ärende: uppdrag i Bun Hej. Jag har varit ersättare i Bun men avsäger mig nu det uppdraget. Hälsn christina karen

8 Ärende 2 Kommunalt kompletteringsval

9 Ärende 3 Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan

10 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 128 Dnr KS 612 Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige gav i flerårsstrategin för barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minskas (kommunfullmäktige den 30 oktober 2013, 146). Barn- och ungdomsnämnden, den 25 november 2014, 87 och utbildningsnämnden den 18 november 2014, 61 redovisar uppdraget i en utredning. Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet av totalt 845 elever. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever av 668 som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 januari 2015 lämnat följande yttrande: Utredningen innehåller en kartläggning över på vilka skolor, program och i vilka kurser elever inte fått fullständiga avgångsbetyg. Utredningen visar att det inte är samma elever som går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet som sedan går ur gymnasiet utan slutbetyg. De elever som går ur gymnasiet utan slutbetyg kommer från olika grundskolor, enligt utredningen. Utredningen ger inget svar på varför det är en relativt högre andel gymnasieelever med icke godkända betyg. Slutsatserna i utredningen tyder dock på att orsakerna i första hand bör sökas inom gymnasiet. Att öka andelen elever med godkända betyg är en fortsatt prioriterad utveckling enligt de indikatorer som kommunfullmäktige har fastställt. Nämnderna och förvaltningarna behöver därför arbeta vidare med slutsatserna från utredningen. Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet i tertialrapporterna. Beredning Kommunstyrelsen beslutade den 2 februari 2015, 20 att återremittera utredningen till nämnderna med följande motiv: Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig kartläggning om varför alla elever inte når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera konkreta förslag på åtgärder för att andelen som ej når godkända betyg skall minska. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Kommunstyrelsen KS 128, forts Dnr KS 612 Nämndernas fördjupade arbete ska ligga till grund för den fullföljda utredningen. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Barn- och ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har i samverkan fördjupat analys och diskussion kring uppdraget i en rapport Kompletterande analys av utredningsuppdrag. I rapporten ingår följande: En beskrivning av komplexiteten i uppdraget olika skolformer, nytt betygssystem och nya behörighetsregler Utvecklad och fördjupad nulägesanalys En nationell jämförelse Fler åtgärder Barn- och ungdomsnämnden (BUN) och utbildningsnämnden (UN) har godkänt den fördjupade utredningen och givit förvaltningarna i uppdrag att återkomma med en ny utredning i november 2015 för att utvärdera och se om beskrivna och iscensatta åtgärder har gett effekt.(bun , 153, UN , 44). Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 1 juni 2015 lämnat följande yttrande: Kommunstyrelsen återremitterade ärendet till nämnderna för kompletteringar. Den kompletterande analysen innehåller ett utvecklat resonemang kring varför inte alla elever når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan. Rapporten innehåller också ett antal konkreta åtgärder. Utredningen är således kompletterad inom de områden som kommunstyrelsen efterfrågade. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 3 juni 2015, 113. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: Utredningen godkänns. Nämndernas fortsatta arbete följs upp i tertialrapporterna. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12

13 Utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden En utredning av elever utan behörighet till gymnasiet läsåren 08/09 och 09/10, samt elever utan slutbetyg från gymnasiet läsåren 11/12 och 12/13

14 Sammanfattning Under hösten 2013 gav Kommunfullmäktige i Alingsås kommun Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive i gymnasieskolan. Syftet med utredningen var att kartlägga orsakerna till varför inte alla elever får godkänt slutbetyg i grundskolan eller gymnasieskolan samt presentera förslag på åtgärder för att andelen utan fullständigt slutbetyg ska minska. Utredningen speglar grundskoleelever från läsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever läsåren 11/12 och 12/13. Materialet som används för analysen är på individnivå, men presenteras endast på programnivå och per ämne. Nedan följer korta utdrag ur utredningen. Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet. Majoriteten av de elever, 25 stycken, som lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet gick på Östlyckeskolan. Notera dock att 16 av de 25 elever på Östlyckeskolan flyttat till Sverige tre år eller färre innan de började på gymnasiet. Fem av eleverna gick på Nolhagaskolan, fyra av eleverna gick på Sollebrunns skola och två av eleverna gick på Gustav Adolfskolan. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Tre program stack ut sett till elever utan godkända slutbetyg. Ett av dessa var samhällsvetenskapsprogrammet med 25 procent av det totala antalet elever utan slutbetyg. Det finns ett samband mellan vald inriktning och antalet elever utan godkända slutbetyg. Flera av eleverna utan godkända slutbetyg hade valt samma inriktning. I dagens gymnasiesystem är det Samhällsvetenskapliga programmet uppdelat i tre olika program; ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapliga programmet. De nu utbrutna programmen ingick med andra ord i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet. Nästa steg i utredningen granskar elevernas kurser inom vilka de haft underkänt (IG) eller streck. Resultatet visar att de tre mest utmärkande kurserna var religionskunskap A, idrott och hälsa A och svenska B. Vidare har en elev utan godkänt slutbetyg i snitt 7.5 IG. Projektarbete är den kurs som utmärker sig mest sett till elever med streck. Kursen motsvarar drygt 12 procent av det totala antalet streck i utredningen. 1

15 Innehållsförteckning 1. Inledning Skillnaderna mellan gamla och nya gymnasieförordningen Slutbetyg grundskola för nya gymnasieskolan Högskoleförberedande program nya gymnasieskolan Yrkesförberedande program nya gymnasieskolan Analys Grundskola Sammanställning över läsåren 08/09 och 09/ Analys - Gymnasieskola Läsåret 11/ Läsåret 12/ Elevunderlaget på gymnasieskolan läsåren 11/12 och 12/ Sammanställning över läsåren 11/12 och 12/ Analys av kurser på gymnasieskolan Antal elever med IG läsåret 11/ Antal elever med streck läsåret 11/ Antal elever med IG läsåret 12/ Antal elever med streck läsåret 12/ Antal elever med IG läsåren 11/12 och 12/ Antal elever med streck läsåren 11/12 och 12/ Slutsatser Reflektioner Åtgärder Bilagor... 9 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

16 Avgränsningar Utredningen speglar grundskoleelever från avgångsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever från läsåren 11/12 och 12/13. Analysen har genomförts utifrån material som varit på individnivå men, men presenteras endast på programnivå och per kurs. Detta för att materialet inte ska kunna kopplas till enskilda individer, på så vis värnas anonymiteten. Materialat som använts till utredningen är från tiden då det gamla betygssystemet Icke godkänt (IG) till mycket väl godkänt (MVG) användes, så dessa begrepp används därför i utredningen. Det relevanta för utredningen är huruvida eleverna klarat grundskolan med gymnasiebehörighet, eller klarat gymnasiet med ett godkänt slutbetyg. Utredningen tar inte hänsyn till huruvida eleven uppnått gymnasiebehörighet med liten eller god marginal. I analysen undersöks IG och streck var för sig, för att undersöka om det finns en korrelation mellan IG och streck, det vill säga är det särskilda kurser som både ger IG och streck, eller kurser där fler streck respektive IG delas ut. I utredningen är endast de kommunala grundskolorna tillsammans med Alströmergymnasiet med. De fristående alternativen har uteslutits då de inte finns inlagda i kommunens gemensamma elevadministrativa system, Procapita. 1. Inledning Under hösten 2013 gav Kommunfullmäktige i Alingsås kommun Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive i gymnasieskolan. Syftet med utredningen var att kartlägga orsakerna till varför inte alla elever får godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera förslag på åtgärder för att andelen ej godkända ska minska. Utredningen speglar grundskoleelever från avgångsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever från läsåren 11/12 och 12/13. I denna rapport presenteras resultatet av utredningen, det material som tagits fram och de slutsatser som dragits i analysen. Materialet som används för analysen är på individnivå, men presenteras endast på programnivå och per ämne. Rapporten är uppdelad i sju kapitel och bilagor som innehåller all data rapporten grundar sig på. Rapporten läses med fördel på så sätt att läsaren tar del av kapitlen för att sedan kunna ta del av statistik och data från bilagorna som kapitlen tydlig refererar till. 2. Skillnaderna mellan gamla och nya gymnasieförordningen Sedan 2011 har en ny gymnasieförordning ersatt den äldre från Förändringarna mellan den gamla gymnasieförordningen 1992:392 och den nya gymnasieförordningen 2010:2039 yttrar sig framförallt genom ett nytt betygssystem. Eleverna i denna undersökning omfattas inte av den nya gymnasieförordningen 2011 (GY11), utan den gamla läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (LPF94). Stycket syftar till att förtydliga skillnaderna mellan det gamla och nya systemet. Den gamla skalan IG-MVG ersattas i och med GY11 med F-A, där F motsvarar IG och A motsvarar det gamla MVG. IG räknades som ett betyg och ett betyg gav eleven poäng poäng var kravet för att få slutbetyg. Då betyget IG gav poäng kunde då alltså en elev ha tillräckligt med poäng för att få slutbetyg, men ändå ha underkända kurser i betygskatalogen. Frånvaro och/eller att ett betygsunderlag saknas resulterar i ett streck. Skillnaden mellan ett IG och ett streck var framförallt att ett IG innebar att eleven deltagit i undervisningen, men inte uppnått ställda kunskapskrav. Uppdelningen mellan yrkesprogram och studieförberedande program har även blivit tydligare. Detta på grund av att det nu finns högskoleförberedande program som ger eleven behörighet till högskola, medan de yrkesförberedande programmen förbereder eleven för arbetslivet, men gör 3

17 även att eleven saknar behörighet till högskola eller universitet 1. Se avsnitt och för mer information om de två programtyperna Slutbetyg grundskola för nya gymnasieskolan För elever som önskar läsa vidare på yrkesförberedande program krävs godkända betyg från grundskolan i svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och fem ytterligare valfria ämnen. För högskoleförberedande program gäller svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och ytterligare nio ämnen. Vilka ytterligare ämnen som eleven ska ha godkänt i varierar efter elevens gymnasieprogramsval. De elever som inte uppnår kraven för gymnasiebehörighet kan välja ett introduktionsprogram Högskoleförberedande program nya gymnasieskolan För att få ett slutbetyg gällande högskoleförberedande program i det nya systemet måste eleven ha minst godkänt i kärnkurserna; Svenska 1-3, Engelska 5 och 6, Matematik 1b eller 1c, samt godkänt i gymnasiearbetet (projektarbetet). Gällande poäng krävs För elever som inte uppfyller kraven utdelas ett studiebevis Yrkesförberedande program nya gymnasieskolan För att elever på yrkesprogram ska få ut sitt slutbetyg krävs minst godkänt i: Svenska 1, Engelska 5, Matematik 1a samt gymnasiearbetet. Vidare krävs 400 poäng programgemensamma kurser. Gällande poäng krävs totalt För att få en grundläggande behörighet till högskolan krävs bland annat även godkänt i Svenska 2 och 3, Engelska 6, ämnen som eleven själv måste välja till. För elever som inte uppfyller kraven utdelas ett studiebevis. 3. Analys Grundskola I detta avsnitt presenteras antalet elever utan gymnasiebehörighet från läsåren 08/09 och 09/10, eleverna läste då enligt den gamla läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO94). Utredningen baseras på de fyra kommunala högstadieskolorna i Alingsås kommun, Östlyckeskolan, Gustav Adolfskolan, Sollebrunns skola samt Nolhagaskolan. I tabellerna nedan presenteras elevantalet i årskurs 9 samt relationen till de underkända eleverna i årskursen. Att ha i åtanke är att Östlyckeskolan agerar mottagningsskola och flera elever saknar svensk skolgång innan högstadienivå. Således kan språket försvåra möjligheterna till att få ett godkänt slutbetyg. Tabell 1. Elever utan behörighet till gymnasiet läsår 08/09 Skola Elever utan gymn. behörighet Totalt antal elever läsår 08/09 Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % Andel utan gymn. behörighet I tabell 1 ovan presenteras de fyra högstadieskolorna och elever utan behörighet till gymnasiet läsår 08/09. Östlyckeskolan sticker ut med 15 elever utan behörighet, motsvarande åtta procent av 1 Elev på yrkesförberedande program kan dock tillförskaffa sig en högskolebehörighet genom att läsa behörighetsgivande kurser på gymnasiet. 2 Studiebeviset är en sammanställning av alla kurser som eleven har läst. 4

18 det totala elevantalet i årskurs 9 på Östlyckeskolan. Av dessa är det dock åtta stycken som gått tre år eller mindre i svensk grundskola. Övriga skolor har 1-2 elever utan behörighet, motsvarande 1-2 % sett till det totala elevantalet i årskurs 9. Tabell 2. Elever utan behörighet till gymnasiet läsår 09/10 Skola Elever utan gymn. behörighet Totalt antal elever 09/10 Andel utan gymn. behörighet Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % I tabell 2 ovan visas en något högre andel elever utan gymnasiebehörighet på Sollebrunns skola 2012 (4.5% jmf 1.6%). Dock rör det sig om ett så pass litet elevantal att procentsatserna kan bli missvisande. Gällande Östlyckeskolan är det 8 av de 10 eleverna utan gymnasiebehörighet som gått mindre än tre år i svensk grundskola. Sett till det totala antalet underkända elever för samtliga skolor ligger andelen strax över 4 procent. 3.1 Sammanställning över läsåren 08/09 och 09/10 Totalt var det 36 elever utan gymnasiebehörighet efter läsåren 08/09 och 09/10. Majoriteten utav de elever som gick ur grundskolan 2009 och 2010 utan gymnasiebehörighet gick på Östlyckeskolan. Av de 25 elever på Östlyckeskolan var det 16 elever som flyttat till Sverige tre eller färre år innan de började på gymnasiet (Se bilaga 1 för tabell.) De 36 elever utan behörighet till gymnasiet undersöktes närmare för att se om de läst upp sin behörighet på Individuella programmet (IV). Av de 36 eleverna flyttade sex elever från Alingsås kommun men läste trots detta på Alströmergymnasiet. Av de resterande 30 eleverna utan behörighet läste 19 elever på IV någon gång efter examen 2009 eller Av de resterande elva eleverna har fyra stycken läst på VUX för att få gymnasiebehörighet 3. Av de elever som läste upp betygen på IV så gick tre vidare till VUX (D.v.s. totalt 7 elever VUX). 4. Analys - Gymnasieskola Detta avsnitt inleds med en sammanställning av antalet elever utan slutbetyg respektive läsår från Alströmergymnasiet. Därefter presenteras de program som haft elever under läsåren 11/12 och 12/13 som läst på programmet men inte fått godkänt slutbetyg. Därefter presenteras kurser rangordnat efter antalet underkända och streck. Läsår 11/12 Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 11/12 Alströmergymnasiet % Andel med samlat betygsdokument Av de 42 elever utan slutbetyg var det ca 10 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. 3 Ytterliggare ett alternativ till den kommunala vuxenskolan eller gymnasiets IV-program är folkhögskola för att läsa upp sin behörighet till gymnasiet. 5

19 Läsår 12/13 Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 12/13 Alströmergymnasiet % Andel med samlat betygsdokument Av de 37 elever utan slutbetyg var det ca 27 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. Totalt Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 11/12 och 12/13 Alströmergymnasiet Andel med samlat betygsdokument Av de 79 elever utan slutbetyg var det ca 18 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. Skillnaden mellan läsåren är dock ganska stor, och en betydligt större andel av eleverna utan slutbetyg har bytt gymnasium under läsåret 12/13. Granskas eleverna närmare syns det att många av eleverna kommer till Alströmergymnasiet och läser samhällvetenskapligaprogrammet. 4.1 Läsåret 11/12 Utredningen visar att det var 42 elever som inte fick något slutbetyg läsåret 11/12, dessa elever kommer från flera olika grundskolor. Eleverna läste på samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet, barn- och fritidsprogrammet och teknikprogrammet. Totalt sett kom 23 elever utan slutbetyg från dessa program. Det är viktigt att sätta antalet underkända per program i relation till hur många elever som faktiskt läste programmet. Programmen är varierande gällande antal elever, det innebär att antalet elever utan slutbetyg kan vara samma på två program, men det kan motsvara olika andelar av underkända elever på programmen. För fullständig tabell och mer information, se bilaga 2. Fördelningen mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program visar att 60 procent av de underkända eleverna gick på yrkesförberedande program, medan 40 procent gick på högskoleförberedande program. 4.2 Läsåret 12/13 Utredningen visar att det var 37 elever som inte fick några slutbetyg läsåret 12/13. Eleverna läste framförallt på samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet, estetiska programmet och naturvetenskapsprogrammet. Totalt sett kom 28 elever utan slutbetyg från dessa program. Fördelningen mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program visar att 43 procent av de underkända eleverna gick på yrkesförberedande program, medan 57 procent gick på högskoleförberedande program. För fullständig tabell se bilaga Elevunderlaget på gymnasieskolan läsåren 11/12 och 12/13 Vid närmare utredning av eleverna utan slutbetyg finns det inget mönster gällande vilka grundskolor de kommer från. Det finns ingen särskild grundskola som sticker ut. Av eleverna läste 6

20 ca 60 procent på de kommunala grundskolorna i Alingsås. 10 procent läste på någon av de fristående grundskolorna i Alingsås. Resterande 30 procent har inte haft fullständig skolgång i Alingsås, utan flyttat in eller ut under skolpliktsåren. Exempelvis kan en elev ha gått årskurs F-3 i Alingsås, årskurs 4-6 i Lerum, men sedan flyttat tillbaka och gått i årskurs 7-9 i Alingsås. 4.4 Sammanställning över läsåren 11/12 och 12/13 Under läsåren 11/12 och 12/13 var det 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan slutbetyg. 40 elever utan slutbetyg de båda läsåren kom från samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Det finns ett tydligt samband mellan programmens inriktning och antalet elever utan godkända slutbetyg. Gällande relationen mellan yrkesförberedande program och högskoleförberedande program så försvann skillnaden då de båda läsåren läggs samman. Det fanns dock en skillnad vid separata läsår, men resultatet var motsägelsefullt och sammantaget visade sig effekten vara lika med noll. Se bilaga 2-4 för mer information. 5. Analys av kurser på gymnasieskolan I detta avsnitt presenteras antalet IG respektive antalet streck på de kurser som eleverna utan slutbetyg läst. Läsåren 11/12 och 12/13 presenteras först var för sig. Avsnittet avslutas sedan med en sammanfattning över samtliga kurser för båda läsåren. Utifrån ett elevperspektiv fanns det fyra typer av kurser på gymnasiet, kärnämnen, karaktärsämnen, individuella val och gymnasiearbetet. Kurserna delas sedan in i gymnasiegemensamma och programspecifika kurser. De gymnasiegemensamma är obligatoriska oavsett valt program. Vid ett icke godkänt betyg eller ett streck i ett sådant gemensamt ämne medför att slutbetyg uteblir. Ett utmärkande exempel i analysen nedan på en gymnasiegemensam kurs är projektarbete. 5.1 Antal elever med IG läsåret 11/12 För läsåret 11/12 är det fyra kurser som sticker ut gällande betyget IG, religionskunskap A (4.4 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12), idrott och hälsa A (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12), naturkunskap A (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12) och samhällskunskap A. (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12). För fullständig tabell se bilaga Antal elever med streck läsåret 11/12 För läsåret 11/12 är det fyra kurser som sticker ut gällande streck, projektarbete (15.7 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12), filosofi A (7.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12), matematik A (4.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12) samt praktikbesök (4.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12) Dessa fyra kurser utgör 33 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12. För fullständig tabell se bilaga 5. Värt att notera gällande projektarbete är att det är en kurs där eleverna genomför ett självständigt arbete, där process och slutprodukt betygssätts. Kursen skiljer sig därmed gentemot andra kurser som är mer lärarledda. 7

21 5.3 Antal elever med IG läsåret 12/13 För läsåret 12/13 är det tre kurser som sticker ut, idrott och hälsa A (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13), religionskunskap A (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13) samt svenska B (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13). Dessa tre kurser utgör 15 procent av det totala antalet IG för läsåret 12/13. För fullständig tabell se bilaga Antal elever med streck läsåret 12/13 För läsåret 12/13 är det tre kurser som sticker ut, projektarbete (9.6 procent av totala antalet streck under läsåret 12/13), filosofi A (7.5 procent av det totala antalet streck under läsåret 12/13) och idrott och hälsa A (4.3 procent av det totala antalet streck under läsåret 12/13). Dessa tre kurser utgör drygt 20 procent av det totala antalet streck av det totala antalet streck för läsåret 12/13. För fullständig tabell se bilaga Antal elever med IG läsåren 11/12 och 12/13 Sammanställningen av de båda läsåren visar tydligt på fem stycken kurser som eleverna ofta får IG i; religionskunskap A (4.7 procent), idrott och hälsa A (4.5 procent), svenska B (4.2 procent), naturkunskap A, (4.1 procent) samhällskunskap A (4.1 procent). Fördelningen mellan de fem kurserna är jämn men totalt sett utgör de knappt 14 procent av det totala antalet IG. Totalt sett är 617 IG i utredningen och 79 stycken elever. Det innebär att en elev utan godkänt slutbetyg i snitt har 7.5 IG. Materialet visar dock att flera elever kraftigt överstiger denna siffra och detta medför att snittet höjs. 5.6 Antal elever med streck läsåren 11/12 och 12/13 Sammanställningen av de båda läsåren visar tydligt på tre stycken kurser som eleverna ofta får streck i; projektarbete (12 procent), filosofi A (7 procent) och matematik A (4.5 procent). De tre kurserna täcker in 24 procent av det totala antalet streck. Totalt sett är det 177 streck i utredningen totalt, fördelat på 82 elever. Det innebär att varje elev utan godkänt slutbetyg i snitt har 2.2 streck. Fullständiga tabeller och mer information finns i bilaga Slutsatser Under läsåren 11/12 och 12/13 var det 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan slutbetyg (totalt var det 668 elever som tog examen under läsåren från Alströmergymnasiet). De program som flest elever utan slutbetyg var samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet och barnoch fritidsprogrammet. Tillsammans är det 40 elever. Inom dessa program finns olika inriktningar som man bör anlysera närmare. Intressant var även att ca var femte elev inte hade läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. En stor del av eleverna som hoppat till Alingsås valde att läsa på samhällvetenskapligaprogrammet. För grundskolans del visar utredningen generellt sett på ett lågt antal elever utan gymnasiebehörighet. Undantaget visar sig vara Östlyckeskolan med en majoritet av elever utan gymnasiebehörighet. Detta beror till stor del på att skolan är mottagningsskola för nyanlända. 8

22 Det finns inget stöd för att det skulle vara någon skillnad mellan yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Det fanns dock en skillnad vid separata läsår, men resultatet var motsägelsefullt och sammantaget visade sig effekten vara lika med noll. Utredningen visar att det är i samma kurser som eleverna blir underkända inom under de undersökta läsåren. Det visar sig även att det är samma elever som i hög grad underkänns i de olika kurserna. En elev som har IG i ett ämne har i snitt totalt sett 7.5 IG i sin betygskatalog. Motsvarande siffra för en elev med streck är att den har 2.2 streck i snitt. 7. Reflektioner Utredningen har präglats av stor komplexitet och innefattar omfattande dataanalyser, där nya perspektiv har väckt nya frågor. Från början handlade uppdraget om att ta fram elevmaterial och undersöka eventuellt samband mellan högstadieelever och gymnasieelever prestationer över tid för att utreda om det var samma elever som inte nådde upp till de ställda kunskapskraven i de båda skolformerna. Materialet visar inte på något sätt att man kan påvisa ett samband mellan underkända elever på grundskolan och elever från gymnasiet utan slutbetyg. En del elever hade läst på program utanför Alingsås kommun, några hade läst på IV och därmed påbörjat sin gymnasiegång senare. Utredningen visar att det kan finnas stora vinster i ett fortsatt arbete med att fånga upp och stötta elever i deras fortsatta kunskapsutveckling. Detta på grund av ett mönster i utredningen som pekar på att en underkänd elev oftast har flera IG eller streck. För att genomföra liknande utredningen framöver skulle det underlätta om elever utan gymnasiebehörighet eller slutbetyg dokumenteras på ett systematiskt sätt i enlighet med PUL. 8. Åtgärder Åtgärder kan vara att förankra och arbeta vidare med styrdokumenten, nationella och lokala. Att tydligare kunna följa upp och kartlägga elever som riskerar att bli utan slutbetyg, för att kunna sätt in lämpliga stödåtgärder i tid. En annan konkret åtgärd kan vara att stärka rutiner och riktlinjer för överlämning mellan grundskola och gymnasieskola för att öka förståelsen mellan lärare på gymnasiet och grundskolan. För att kunna få en systematisk uppföljning gällande utredningens frågor anser vi att nämnderna tillsammans bör titta på det nya betygssystemet och göra en ny utredning angående slutbetyg från grundskolan och gymnasiet. Förslagsvis läsår 2013/14 och 2014/15. Förvaltningarna bör även göra följande; lägga extra fokus på elever på individuella programmet. hänsyn bör även tas till frånvarons inverkan på betyg elever som läser ett fjärde år behöver följas upp tydligare. hur såg förutsättningarna ut för eleverna (meritvärde) som var behöriga till gymnasiet? 9. Bilagor 9

23 Bilaga 1 Tabell 3. Totalt antal elever utan gymnasiebehörighet för både 2009 och 2010 Skola Elever utan gymn. Behörighet Totalt antal elever VT 2009 Andel utan gymn. behörighet(%) och 2010 Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % Bilaga 2 Tabell 4. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg läste på läsåret 11/12 Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Antal elever på program met Procent av totalt underkä nda på progra mmet (%) Samhällvetenskapsprogrammet 8 19 % 83 9 % Byggprogrammet 5 12 % % Barn- och fritidsprogrammet 5 12 % % Teknikprogrammet 5 12 % 58 9 % Handel- och administrationsprogrammet % % Restaurang och livsmedelsprogrammet % % Hantverksprogrammet % 7 57 % Omvårdnadsprogrammet 2 5 % % Estetiska programmet 2 5 % 47 4 % Naturvetenskapsprogrammet 1 2 % 30 3 % El- och energiprogrammet 1 2 % 30 3 % Mediaprogrammet 1 2 % 21 4 % Totalt: Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentarer: Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar, medan de vita raderna motsvarar högskoleförberedande program. Procentsatserna är avrundade och därmed kan procenträkningen diffa en aning. Bilaga 3 Tabell 5. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg läst på läsåret 12/13 10

24 Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Antal elever på programm et Samhällvetenskapsprogrammet % % Byggprogrammet 8 21 % % Estetiska programmet 4 11 % % Naturvetenskapsprogrammet 4 11 % % Omvårdnadsprogrammet 3 8 % % Barn- och fritidsprogrammet 2 5 % % Handel- och 1 3 % 16 6 % administrationsprogrammet Restaurang och 1 3 % % livsmedelsprogrammet Teknikprogrammet 1 3 % 45 2 % El- och energiprogrammet 1 3 % 24 4 % Totalt: Procent av totalt underkän da på programm et Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentarer: Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar, medan de vita raderna motsvarar högskoleförberedande program. 11

25 Bilaga 4 Tabell 6. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg vid gymnasieexamen båda läsåren 11/12 och 12/13 läst på. Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Totalt antal elever på programmen Samhällvetenskapsprogrammet % % Byggprogrammet % % Barn- och fritidsprogrammet 7 9 % % Estetiska programmet 6 8 % 86 7 % Teknikprogrammet 6 8 % % Omvårdnadsprogrammet 5 6 % % Handel- och 5 6 % % administrationsprogrammet Restaurang och 5 6 % % livsmedelsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet 5 6 % 59 8 % Hantverksprogrammet 4 5 % 7 57 % El- och energiprogrammet 2 2 % 54 4 % Mediaprogrammet 1 1 % 21 5 % Totalt: Procent av totalt underkända (%) Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentar: Endast program med underkända elever medräknade. Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar. Procentsatserna är avrundade och därmed kan procenträkningen diffa en aning. 12

26 Bilaga 5 Tabell 7. Sammanställning över kurser och med antal IG läsåret 11/12 Kurs Anta l IG % IG av totalen Antal strec k % streck av totalen Totalt antal underkän da % totalt antal underkänd a Religionskunskap A 15 4,39 % 0 0,00 % 15 3,53 % Idrott och hälsa A 14 4,09 % 0 0,00 % 14 3,29 % Naturkunskap A 14 4,09 % 2 2,41 % 16 3,76 % Samhällskunskap A 14 4,09 % 3 3,61 % 17 4,00 % Datorkunskap 13 3,80 % 3 3,61 % 16 3,76 % Svenska B 12 3,51 % 1 1,20 % 13 3,06 % Svenska C 10 2,92 % 0 0,00 % 10 2,35 % Historia A 9 2,63 % 1 1,20 % 10 2,35 % Projektarbete 9 2,63 % 13 15,66% 22 5,18 % Estetisk verksamhet 8 2,34 % 1 1,20 % 9 2,12 % Filmkunskap 8 2,34 % 0 0,00 % 8 1,88 % Idrott och hälsa B 7 2,05 % 0 0,00 % 7 1,65 % Arbetsmiljö 6 1,75 % 1 1,20 % 7 1,65 % Matematik A 6 1,75 % 4 4,82 % 10 2,35 % Matematik B 6 1,75 % 1 1,20 % 7 1,65 % Psykologi A 6 1,75 % 0 0,00 % 6 1,41 % Svenska A 6 1,75 % 0 0,00 % 6 1,41 % Totalt ovanstående 47, % 30 36,14% ,41%... Totalt samtliga Tabell med antal streck läsåret 11/12 Kurs Antal streck % streck av totalen Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Projektarbete 13 15,66% 9 2,63 % 22 5,18 % Filosofi A 6 7,23 % 2 0,58 % 8 1,88 % Matematik A 4 4,82 % 6 1,75 % 10 2,35 % Praktikbesök 4 4,82 % 0 0,00 % 4 0,94 % Samhällskunskap A 3 3,61 % 14 4,09 % 17 4,00 % Datorkunskap 3 3,61 % 13 3,80 % 16 3,76 % Företagsekonomi A 3 3,61 % 1 0,29 % 4 0,94 % Rättskunskap 3 3,61 % 1 0,29 % 4 0,94 % Naturkunskap A 2 2,41 % 14 4,09 % 16 3,76 % Multimedia A 2 2,41 % 4 1,17 % 6 1,41 % Bollspel 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Engelska B 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % 13

27 Engelska C 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Organisation och ledarskap 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Praktisk marknadsföring A 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Miljöanpassad arkitektur 2 2,41 % 0 0,00 % 2 0,47 % Småföretagande A 2 2,41 % 0 0,00 % 2 0,47 % Svenska B 1 1,20 % 12 3,51 % 13 3,06 % Totalt ovanstående 58 69,88% 86 25,15% ,88%. Totalt samtliga

28 Bilaga 6. Tabell med antal IG läsåret 12/13 Kurs Antal IG % IG av totalen Antal streck % streck av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Idrott och hälsa A 14 5,09 % 4 4,26 % 18 4,88 % Religionskunskap A 14 5,09 % 3 3,19 % 17 4,61 % Svenska B 14 5,09 % 2 2,13 % 16 4,34 % Naturkunskap A 11 4,00 % 1 1,06 % 12 3,25 % Samhällskunskap A 11 4,00 % 3 3,19 % 14 3,79 % Estetisk verksamhet 8 2,91 % 0 0,00 % 8 2,17 % Matematik B 8 2,91 % 3 3,19 % 11 2,98 % Psykologi A 8 2,91 % 1 1,06 % 9 2,44 % Svenska A 8 2,91 % 1 1,06 % 9 2,44 % Projektarbete 6 2,18 % 9 9,57 % 15 4,07 % Svenska C 6 2,18 % 2 2,13 % 8 2,17 % Beklädnader 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Byggisolering 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Bygg trä och betong 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Filosofi A 5 1,82 % 7 7,45 % 12 3,25 % Historia A 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Totalt ovanstående ,36% 36 38,30% ,80% Totalt samtliga Tabell med antal streck läsåret 12/13 Kurs Antal streck % streck av Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända totalen Projektarbete 9 9,57 % 6 2,18 % 15 4,07 % Filosofi A 7 7,45 % 5 1,82 % 12 3,25 % Idrott och hälsa A 4 4,26 % 14 5,09 % 18 4,88 % Matematik A 4 4,26 % 4 1,45 % 8 2,17 % Fysik A 4 4,26 % 1 0,36 % 5 1,36 % Ställningsbyggnad 4 4,26 % 0 0,00 % 4 1,08 % Religionskunskap A 3 3,19 % 14 5,09 % 17 4,61 % Samhällskunskap A 3 3,19 % 11 4,00 % 14 3,79 % Matematik B 3 3,19 % 8 2,91 % 11 2,98 % CAD-teknik C 3 3,19 % 2 0,73 % 5 1,36 % Kultur- och idéhistoria 3 3,19 % 2 0,73 % 5 1,36 % Svenska B 2 2,13 % 14 5,09 % 16 4,34 % Svenska C 2 2,13 % 6 2,18 % 8 2,17 % Naturkunskap B 2 2,13 % 4 1,45 % 6 1,63 % 15

29 Engelska A 2 2,13 % 3 1,09 % 5 1,36 % Arbetsmiljö 2 2,13 % 2 0,73 % 4 1,08 % Totalt ovanstående 57 60, , ,46% Totalt samtliga Bilaga 7. Presentation av de vanligaste kurserna eleverna utan slutbetyg har IG i. Jämförelse med antalet streck görs. Kurs Antal IG % IG av totalen 16 Antal streck % streck av totalen Totalt antal underkänd a % totalt antal underkända Religionskunskap A 29 4,70 % 3 1,69 % 32 4,03 % Idrott och hälsa A 28 4,54 % 4 2,26 % 32 4,03 % Svenska B 26 4,21 % 3 1,69 % 29 3,65 % Naturkunskap A 25 4,05 % 3 1,69 % 28 3,53 % Samhällskunskap A 25 4,05 % 6 3,39 % 31 3,90 % Datorkunskap 16 2,59 % 4 2,26 % 20 2,52 % Estetisk verksamhet 16 2,59 % 1 0,56 % 17 2,14 % Svenska C 16 2,59 % 2 1,13 % 18 2,27 % Projektarbete 15 2,43 % 22 12,43% 37 4,66 % Historia A 14 2,27 % 1 0,56 % 15 1,89 % Matematik B 14 2,27 % 4 2,26 % 18 2,27 % Psykologi A 14 2,27 % 1 0,56 % 15 1,89 % Svenska A 14 2,27 % 1 0,56 % 15 1,89 % Filmkunskap 10 1,62 % 0 0,00 % 10 1,26 % Matematik A 10 1,62 % 8 4,52 % 18 2,27 % Idrott och hälsa B 9 1,46 % 1 0,56 % 10 1,26 % Totalt ovanstående ,54% 64 36,16% ,45% Totalt samtliga Presentation av de vanligaste kurserna eleverna utan slutbetyg har streck i. Jämförelse med antalet IG görs. Kurs Antal streck % streck av totalen Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Projektarbete 22 12,43% 15 2,43 % 37 4,66 % Filosofi A 13 7,34 % 7 1,13 % 20 2,52 % Matematik A 8 4,52 % 10 1,62 % 18 2,27 % Samhällskunskap A 6 3,39 % 25 4,05 % 31 3,90 %

30 CAD-teknik C 4 2,26 % 2 0,32 % 6 0,76 % Datorkunskap 4 2,26 % 16 2,59 % 20 2,52 % Fysik A 4 2,26 % 4 0,65 % 8 1,01 % Idrott och hälsa A 4 2,26 % 28 4,54 % 32 4,03 % Matematik B 4 2,26 % 14 2,27 % 18 2,27 % Organisation och ,26 % 0,32 % ledarskap 0,76 % Praktikbesök 4 2,26 % 0 0,00 % 4 0,50 % Rättskunskap 4 2,26 % 2 0,32 % 6 0,76 % Ställningsbyggnad 4 2,26 % 1 0,16 % 5 0,63 % Arbetsmiljö 3 1,69 % 8 1,30 % 11 1,39 % Totalt 88 49,72% ,72% ,96% ovanstående Totalt samtliga

31

32 Kompletterande analys av utredningsuppdrag Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden

33

34 Kompletterande utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Inledning Utbildningsnämnden fick tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden uppdrag i Kommunfullmäktiges Flerårsstrategi (2013, 146) att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan, för att se hur skillnaderna i avgångsbetygen i respektive skolform kan minskas. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott Förtydligande Kommunstyrelsens arbetsutskott ansåg att den utredning som genomförts inte besvarade den grundläggande frågeställningen, och ej heller innehöll en tydlig analys. I föreliggande material kommer en analys av de olika skolformernas resultat att synliggöras i relation till måluppfyllelse både på lokal såväl som nationell nivå. Detta för att få en ökad kunskap och förståelse samt analysera den skillnad i betygsresultat som uppvisas i de två olika skolformerna. Det är inte möjligt att följa individer mellan skolformer på det sätt som efterfrågas i uppdraget eftersom den elev som ej erhåller behörighet i de ämnen som krävs för att starta gymnasiet inte heller kan söka ett nationellt program i Alingsås eller på annan ort. Därför ligger fokus på analysen i vad som framkommer i nuläget och vilka åtgärder som vidtagits efter det att ny skollag och nya läroplaner beslutats. Detta har på olika sätt påverkat elevernas prestationer och resultat. Kraven har ändrats och behörighetskrav till gymnasiet har förändrats. De två skolformer som jämförs är den obligatoriska grundskolan och den frivilliga gymnasieskolan. Dessa två skolformer har genomgått en reformering genom ny skollag som började gälla Betyg Från och med läsåret 2011/12 infördes en ny betygsskala. När betyg sätts ska en betygsskala med sex betygssteg användas. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Betyget F och streck ska dock inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux. Nationellt fastställda kunskapskrav finns i de nya kurs- och ämnesplanerna för betygen A, C och E. IM = introduktionsprogram Introduktionsprogrammet har ersatt individuella programmet. Huvudregeln är att inga behöriga elever ska gå ett introduktionsprogram. Intentionen med denna huvudregel är att gymnasieskolan skall utveckla och underlätta för eleverna, så att de kan fortsätta det program som de börjat på. På introduktionsprogrammen finns inga examensmål eller programstruktur och därför är den 3

35 individuella plan som upprättas för varje elev viktig. I den individuella planen som skrivs skall det tydligt framgå vad utbildningen innehåller. Alla kommuner är skyldiga att anordna introduktionsprogram för de elever som är obehöriga. I Alingsås kommun finns för närvarande 42 elever på IM. Varför når inte alla elever godkänt slutbetyg? Som utredningen visar finns det ett antal bakgrundsvariabler som samverkar och bidrar till att elever inte alltid når målen och därmed ett slutbetyg, vilket leder till att en elev inte är behörig till ett gymnasieprogram. Studier visar att det finns ett antal kända faktorer som kan knytas till elevers skolprestationer såsom socioekonomisk bakgrund, utländsk bakgrund, kön och den pedagogiska miljö som finns på den skola där eleven studerar. I Alingsås visar utredningen att de elever som vistats i Sverige och gått i grundskola i tre år eller mindre innan gymnasiestudier, klarar sig sämre än sina jämnåriga. I Alingsås ökar antal elever som har befunnit sig i Sverige i tre år eller mindre innan gymnasieålder. Nationellt visar SCB-statistik att pojkar inte når uppsatta mål i samma utsträckning som flickor, både vad gäller andel elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. I Alingsås visar sig liknande mönster gällande kön. Djupare analyser behöver göras för att förstå varför pojkarnas resultat är sämre och vilka åtgärder som behövs för att lyckas vända denna trend och skapa en mer likvärdig utbildning. Det finns mycket få indikationer på att man kan dra generella slutsatser att det är elever från ett visst bostadsområde eller socioekonomisk grupp i Alingsås som uppvisar bättre eller sämre resultat. Däremot kan man se att elever på någon av Alingsås kommuns fristående skolor har högre meritvärde i jämförelse med de kommunala skolornas elever. Ingen särskild slutsats kan dras mer än nationellt finns samma mönster. En förklaring som anges i olika studier är att det är elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning mer aktivt väljer skola. Det är också de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning som klarar gymnasiestudier bäst. Vid Alströmergymnasiet har eleverna efterfrågat ännu mer kunskap om studieteknik, för att själva kunna planera och genomföra sin skolgång mer effektivt och därmed möjliggöra högre betyg. De elever som inte kommer från studievana hem visar sig ha större behov av denna stödstruktur i sin pedagogiska miljö för att kunna avkoda de förväntningar som finns på dem och för att lägga upp sitt skolarbete. Ett förbättringsområde som identifierats efter utredningen är att utveckla metoder för att tidigt upptäcka skolmiljöns brister och identifiera elevens utmaningar i att lyckas i samtliga skolämnen. I Alingsås finns kompetenta elevhälsoteam som arbetar systematiskt för att identifiera och arbeta 4

36 förebyggande. Utredningens statistik visar att detta inte är tillräckligt utan ytterligare åtgärder krävs. En sådan är där samtlig skolpersonal är involverad och arbetar med det förebyggande arbetet med eleverna. Ytterligare ett förbättringsområde är de överlämningar som sker mellan grundskolan och gymnasiet för att elever i behov av särskilda insatser skall erhålla detta, i den nya skolformen. Även gemensamma forum för de olika skolformerna saknas där man diskuterar ämnesdidaktik, bedömning och förhållningssätt i relation till den enskilde elevens förutsättningar i ett långsiktigt perspektiv. Åtgärder I ljuset av den utredning som skett har olika delar synliggjorts som har betydelse för elevernas betygsresultat. Som ett resultat av bland annat denna och övriga kartläggningar som genomförts finns nedan ett antal åtgärder som genomförts eller är i utveckling, med syftet att öka måluppfyllelse och betygsresultat. I Alingsås har kompetensutveckling riktats genom bland annat matematiklyftet, kollegialt lärande genom ALP (Alingsås, Lerum, Partille), 1-1 datorer har införts, som stöttar elevers kunskapsutveckling och digitala kompetens, samt som ett extra stöd för elever i särskilda behov. Kompetensutveckling planeras för att öka pedagogernas kompetens och kunskap att möta elevernas individuella behov och utmaningar. En särskilt grupp att uppmärksamma är kommunens nyanlända elever som finns i båda skolformerna. I Alingsås har både grundskolan och gymnasieskolan utarbetat metoder/rutiner för att kunna sätta in tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Detta sker bland annat genom att analysera elevernas resultat tidigt. Inom grundskolan har ett intensivt arbete skett med att ta fram en modell för läs- och skrivutveckling i skolår 1-3. Formativ bedömning (bedömning för lärande) är ett ytterligare ett område för kompetensutveckling. Denna metod och förhållningssätt syftar till att inkludera eleven i processerna kring sitt lärande och utgör ett viktigt moment för att eleven tidigt uppfattar de förväntningar som finns från skolan och kan därmed påverka sitt lärande. De pedagogisk överlämningar som finns mellan årskurser och skolformer måste utvecklas för att mottagande årskurs och skolform skall kunna möta eleven där den befinner sig. Olika former för detta kommer att utarbetas under läsåret 2015/16. Inför läsåret 2015/16 kommer skolår 6 att vara kvar på f-5 skolorna i centrum, detta är mycket positivt för att säkerställa elevens lärande och utveckling. 5

37 Inom gymnasieskolan har rutiner och metoder för frånvarorapportering med snabb uppföljning utvecklats och används dagligen. Detta har gett resultat och man fångar tidigt upp elever som inte är närvarande och en aktiv åtgärd sätts in. Inom grundskolan pågår ett arbete med att säkerställa rutiner och metoder för frånvarorapportering, samt att införa ett nytt frånvarosystem och möjligheten att införa sms-avisering till vårdnadshavare. I Alingsås har förvaltningarna dessutom arbetat systematiskt med att kvalitetssäkra lärarnas kompetens för att det skall finnas behöriga och legitimerade lärare. Detta arbeta är inte klart, då alla lärare ännu inte har fått sin lärarlegitimation. På gymnasiet har matematikämnet uppmärksammats, som ett ämne där en förstärkning av åtgärder har införts i form av utökad lektionstid (mattesupport), lärartäthet och kompetensutveckling. De allra flesta skolor inom grundkolan och gymnasiet har under läsåret 2014/15 varit med i den nationella satsningen matematiklyftet. Inom grundskolan kommer detta troligtvis att påverka även andra skolämnen på ett positivt sätt. På gymnasienivå riktas dessutom särskilda förstelärarresurser mot matematikämnet. På grundskolan framgår i den senaste kunskapsuppföljningen att Alingsås elever i många ämnen presterar mycket högre än riket. Det finns ämnen där Alingsås eleverna har minst marginal till riket, det är praktisk estetiska ämnen. I teknik ämnet presterar Alingsås elever i stort sett samma som riket. Detta har uppmärksammats i förvaltningen och arbete pågår med att hitta metoder för att utveckla dessa ämnen, samt att det är viktigt att fortsätta fokus på ämnesbehörighet i dessa ämnen. Utökade behörighetskrav ställer krav på att eleverna är behöriga i betydligt fler ämnen för att bli behöriga till gymnasiestudier än tidigare. En åtgärd är att uppföljning av kunskapsresultaten i grundskolan sker i ett bredare perspektiv på förvaltningsnivå. En annan åtgärd är att grundskola och gymnasieskolal arbetar tillsammans med att identifiera och utveckla metoder i ämnen där skolan tidigare inte lyckats undervisa på ett sätt som utvecklar alla elevers lärande. I Alingsås finns det nu 54 förstelärare och de är fördelade mellan grundskolan (37 st och gymnasiet 17 st). De är uttalat yrkesskickliga pedagoger som har visat att de kan förbättra elevernas studieresultat. Arbete pågår med att analysera effekter av reformen och vidareutveckla arbetsätt där förstelärarnas kompetens tas tillvara på bästa sätt. Som ett led i Utbildningsnämndens åtagande om att varje elev ska få möjligheter till studier som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling, kommer det pedagogiska ledarskapet vid Alströmergymnasiet att förstärkas. Detta genom en utökning av en rektorstjänst med särskilt ansvar för elevhälsa, introduktionsprogrammet med olika inriktningar och det kommunala aktivitetsansvaret. Det 6

38 kommunala aktivitetsansvaret syftar till att de elever som inte finns inom ett nationellt gymnasieprogram eller är i arbete skall få det individuella stöd som krävs för att antingen fortsätta inom utbildningssystemet eller komma i arbete. I Alingsås omfattar denna verksamhet 28 ungdomar och utgår från det lyckade projektet Plug In. Dessutom riktar gymnasiet en förstelärartjänst mot introduktionsprogrammet. Diskussion Betyg fyller fyra olika funktioner och tidigare utredning har inte denna dimension diskuterats och för att kunna arbeta vidare med att få en förståelse för hur man kan stötta elever till att få mycket goda betyg i skolans alla ämnen lyfts även denna aspekt. I Alingsås kommun arbetar man på följande sätt med dessa funktioner idag. Urval till nästa nivå i utbildningssystemet. De elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiestudier det vill säga att man inte innehar ett fullständigt betyg erbjuds kompletterande utbildning på introduktionsprogrammet (IM). Detta är en möjlighet för de elever som av olika anledningar inte blivit antagna på gymnasieskolans nationella program och bör ses som en åtgärd för att nå ökad måluppfyllelse och därmed möjlighet till vidare studier inom någon av gymnasieskolans nationella program. De elever som går på nationella program skall ha möjlighet att utmanas i sitt lärande för att öka sitt resultat. De möter studievägledare för att få insikt i vilka ämnen som krävs för att kunna studera vidare och hur många poängs som krävs för högre eftergymnasial utbildning. Information till eleven och hemmet om elevens studieresultat I de fall där eleven riskerar att inte nå skolformens mål finns rutiner för att i god tid informera vårdnadshavare och elever innan det slutgiltiga betyget fastställs. Belöningssystem för individuella studieprestationer I de båda skolformerna utgår lärandet från formativ bedömning som syftar till att öka elevens delaktighet över sin egen kunskapsutveckling. Detta arbetssätt kommer förhoppningsvis att öka studiemotivationen och bidra till ökad måluppfyllelse. Information på lokal och nationella nivå om utbildningens resultat I de båda skolformerna deltar elever i nationella prov som synliggör hur elevens prestation och skolans resultat ligger till i jämförelse med övriga skolor lokalt och nationellt. Detta utgör ett viktigt instrument för att kunna analysera vilka stödinsatser tillika resurser som krävs för att uppnå likvärdig utbildning och bedömning. Cecilia Knutsson Förvaltningschef Anneli Schwartz Förvaltningschef 7

39 Kompletterande analys av utredningsuppdrag Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden

40

41 Kompletterande utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Inledning Utbildningsnämnden fick tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden uppdrag i Kommunfullmäktiges Flerårsstrategi (2013, 146) att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan, för att se hur skillnaderna i avgångsbetygen i respektive skolform kan minskas. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott Förtydligande Kommunstyrelsens arbetsutskott ansåg att den utredning som genomförts inte besvarade den grundläggande frågeställningen, och ej heller innehöll en tydlig analys. I föreliggande material kommer en analys av de olika skolformernas resultat att synliggöras i relation till måluppfyllelse både på lokal såväl som nationell nivå. Detta för att få en ökad kunskap och förståelse samt analysera den skillnad i betygsresultat som uppvisas i de två olika skolformerna. Det är inte möjligt att följa individer mellan skolformer på det sätt som efterfrågas i uppdraget eftersom den elev som ej erhåller behörighet i de ämnen som krävs för att starta gymnasiet inte heller kan söka ett nationellt program i Alingsås eller på annan ort. Därför ligger fokus på analysen i vad som framkommer i nuläget och vilka åtgärder som vidtagits efter det att ny skollag och nya läroplaner beslutats. Detta har på olika sätt påverkat elevernas prestationer och resultat. Kraven har ändrats och behörighetskrav till gymnasiet har förändrats. De två skolformer som jämförs är den obligatoriska grundskolan och den frivilliga gymnasieskolan. Dessa två skolformer har genomgått en reformering genom ny skollag som började gälla Betyg Från och med läsåret 2011/12 infördes en ny betygsskala. När betyg sätts ska en betygsskala med sex betygssteg användas. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Betyget F och streck ska dock inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux. Nationellt fastställda kunskapskrav finns i de nya kurs- och ämnesplanerna för betygen A, C och E. IM = introduktionsprogram Introduktionsprogrammet har ersatt individuella programmet. Huvudregeln är att inga behöriga elever ska gå ett introduktionsprogram. Intentionen med denna huvudregel är att gymnasieskolan skall utveckla och underlätta för eleverna, så att de kan fortsätta det program som de börjat på. På introduktionsprogrammen finns inga examensmål eller programstruktur och därför är den 3

42 individuella plan som upprättas för varje elev viktig. I den individuella planen som skrivs skall det tydligt framgå vad utbildningen innehåller. Alla kommuner är skyldiga att anordna introduktionsprogram för de elever som är obehöriga. I Alingsås kommun finns för närvarande 42 elever på IM. Varför når inte alla elever godkänt slutbetyg? Som utredningen visar finns det ett antal bakgrundsvariabler som samverkar och bidrar till att elever inte alltid når målen och därmed ett slutbetyg, vilket leder till att en elev inte är behörig till ett gymnasieprogram. Studier visar att det finns ett antal kända faktorer som kan knytas till elevers skolprestationer såsom socioekonomisk bakgrund, utländsk bakgrund, kön och den pedagogiska miljö som finns på den skola där eleven studerar. I Alingsås visar utredningen att de elever som vistats i Sverige och gått i grundskola i tre år eller mindre innan gymnasiestudier, klarar sig sämre än sina jämnåriga. I Alingsås ökar antal elever som har befunnit sig i Sverige i tre år eller mindre innan gymnasieålder. Nationellt visar SCB-statistik att pojkar inte når uppsatta mål i samma utsträckning som flickor, både vad gäller andel elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. I Alingsås visar sig liknande mönster gällande kön. Djupare analyser behöver göras för att förstå varför pojkarnas resultat är sämre och vilka åtgärder som behövs för att lyckas vända denna trend och skapa en mer likvärdig utbildning. Det finns mycket få indikationer på att man kan dra generella slutsatser att det är elever från ett visst bostadsområde eller socioekonomisk grupp i Alingsås som uppvisar bättre eller sämre resultat. Däremot kan man se att elever på någon av Alingsås kommuns fristående skolor har högre meritvärde i jämförelse med de kommunala skolornas elever. Ingen särskild slutsats kan dras mer än nationellt finns samma mönster. En förklaring som anges i olika studier är att det är elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning mer aktivt väljer skola. Det är också de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning som klarar gymnasiestudier bäst. Vid Alströmergymnasiet har eleverna efterfrågat ännu mer kunskap om studieteknik, för att själva kunna planera och genomföra sin skolgång mer effektivt och därmed möjliggöra högre betyg. De elever som inte kommer från studievana hem visar sig ha större behov av denna stödstruktur i sin pedagogiska miljö för att kunna avkoda de förväntningar som finns på dem och för att lägga upp sitt skolarbete. Ett förbättringsområde som identifierats efter utredningen är att utveckla metoder för att tidigt upptäcka skolmiljöns brister och identifiera elevens utmaningar i att lyckas i samtliga skolämnen. I Alingsås finns kompetenta elevhälsoteam som arbetar systematiskt för att identifiera och arbeta 4

43 förebyggande. Utredningens statistik visar att detta inte är tillräckligt utan ytterligare åtgärder krävs. En sådan är där samtlig skolpersonal är involverad och arbetar med det förebyggande arbetet med eleverna. Ytterligare ett förbättringsområde är de överlämningar som sker mellan grundskolan och gymnasiet för att elever i behov av särskilda insatser skall erhålla detta, i den nya skolformen. Även gemensamma forum för de olika skolformerna saknas där man diskuterar ämnesdidaktik, bedömning och förhållningssätt i relation till den enskilde elevens förutsättningar i ett långsiktigt perspektiv. Åtgärder I ljuset av den utredning som skett har olika delar synliggjorts som har betydelse för elevernas betygsresultat. Som ett resultat av bland annat denna och övriga kartläggningar som genomförts finns nedan ett antal åtgärder som genomförts eller är i utveckling, med syftet att öka måluppfyllelse och betygsresultat. I Alingsås har kompetensutveckling riktats genom bland annat matematiklyftet, kollegialt lärande genom ALP (Alingsås, Lerum, Partille), 1-1 datorer har införts, som stöttar elevers kunskapsutveckling och digitala kompetens, samt som ett extra stöd för elever i särskilda behov. Kompetensutveckling planeras för att öka pedagogernas kompetens och kunskap att möta elevernas individuella behov och utmaningar. En särskilt grupp att uppmärksamma är kommunens nyanlända elever som finns i båda skolformerna. I Alingsås har både grundskolan och gymnasieskolan utarbetat metoder/rutiner för att kunna sätta in tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Detta sker bland annat genom att analysera elevernas resultat tidigt. Inom grundskolan har ett intensivt arbete skett med att ta fram en modell för läs- och skrivutveckling i skolår 1-3. Formativ bedömning (bedömning för lärande) är ett ytterligare ett område för kompetensutveckling. Denna metod och förhållningssätt syftar till att inkludera eleven i processerna kring sitt lärande och utgör ett viktigt moment för att eleven tidigt uppfattar de förväntningar som finns från skolan och kan därmed påverka sitt lärande. De pedagogisk överlämningar som finns mellan årskurser och skolformer måste utvecklas för att mottagande årskurs och skolform skall kunna möta eleven där den befinner sig. Olika former för detta kommer att utarbetas under läsåret 2015/16. Inför läsåret 2015/16 kommer skolår 6 att vara kvar på f-5 skolorna i centrum, detta är mycket positivt för att säkerställa elevens lärande och utveckling. 5

44 Inom gymnasieskolan har rutiner och metoder för frånvarorapportering med snabb uppföljning utvecklats och används dagligen. Detta har gett resultat och man fångar tidigt upp elever som inte är närvarande och en aktiv åtgärd sätts in. Inom grundskolan pågår ett arbete med att säkerställa rutiner och metoder för frånvarorapportering, samt att införa ett nytt frånvarosystem och möjligheten att införa sms-avisering till vårdnadshavare. I Alingsås har förvaltningarna dessutom arbetat systematiskt med att kvalitetssäkra lärarnas kompetens för att det skall finnas behöriga och legitimerade lärare. Detta arbeta är inte klart, då alla lärare ännu inte har fått sin lärarlegitimation. På gymnasiet har matematikämnet uppmärksammats, som ett ämne där en förstärkning av åtgärder har införts i form av utökad lektionstid (mattesupport), lärartäthet och kompetensutveckling. De allra flesta skolor inom grundkolan och gymnasiet har under läsåret 2014/15 varit med i den nationella satsningen matematiklyftet. Inom grundskolan kommer detta troligtvis att påverka även andra skolämnen på ett positivt sätt. På gymnasienivå riktas dessutom särskilda förstelärarresurser mot matematikämnet. På grundskolan framgår i den senaste kunskapsuppföljningen att Alingsås elever i många ämnen presterar mycket högre än riket. Det finns ämnen där Alingsås eleverna har minst marginal till riket, det är praktisk estetiska ämnen. I teknik ämnet presterar Alingsås elever i stort sett samma som riket. Detta har uppmärksammats i förvaltningen och arbete pågår med att hitta metoder för att utveckla dessa ämnen, samt att det är viktigt att fortsätta fokus på ämnesbehörighet i dessa ämnen. Utökade behörighetskrav ställer krav på att eleverna är behöriga i betydligt fler ämnen för att bli behöriga till gymnasiestudier än tidigare. En åtgärd är att uppföljning av kunskapsresultaten i grundskolan sker i ett bredare perspektiv på förvaltningsnivå. En annan åtgärd är att grundskola och gymnasieskolal arbetar tillsammans med att identifiera och utveckla metoder i ämnen där skolan tidigare inte lyckats undervisa på ett sätt som utvecklar alla elevers lärande. I Alingsås finns det nu 54 förstelärare och de är fördelade mellan grundskolan (37 st och gymnasiet 17 st). De är uttalat yrkesskickliga pedagoger som har visat att de kan förbättra elevernas studieresultat. Arbete pågår med att analysera effekter av reformen och vidareutveckla arbetsätt där förstelärarnas kompetens tas tillvara på bästa sätt. Som ett led i Utbildningsnämndens åtagande om att varje elev ska få möjligheter till studier som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling, kommer det pedagogiska ledarskapet vid Alströmergymnasiet att förstärkas. Detta genom en utökning av en rektorstjänst med särskilt ansvar för elevhälsa, introduktionsprogrammet med olika inriktningar och det kommunala aktivitetsansvaret. Det 6

45 kommunala aktivitetsansvaret syftar till att de elever som inte finns inom ett nationellt gymnasieprogram eller är i arbete skall få det individuella stöd som krävs för att antingen fortsätta inom utbildningssystemet eller komma i arbete. I Alingsås omfattar denna verksamhet 28 ungdomar och utgår från det lyckade projektet Plug In. Dessutom riktar gymnasiet en förstelärartjänst mot introduktionsprogrammet. Diskussion Betyg fyller fyra olika funktioner och tidigare utredning har inte denna dimension diskuterats och för att kunna arbeta vidare med att få en förståelse för hur man kan stötta elever till att få mycket goda betyg i skolans alla ämnen lyfts även denna aspekt. I Alingsås kommun arbetar man på följande sätt med dessa funktioner idag. Urval till nästa nivå i utbildningssystemet. De elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiestudier det vill säga att man inte innehar ett fullständigt betyg erbjuds kompletterande utbildning på introduktionsprogrammet (IM). Detta är en möjlighet för de elever som av olika anledningar inte blivit antagna på gymnasieskolans nationella program och bör ses som en åtgärd för att nå ökad måluppfyllelse och därmed möjlighet till vidare studier inom någon av gymnasieskolans nationella program. De elever som går på nationella program skall ha möjlighet att utmanas i sitt lärande för att öka sitt resultat. De möter studievägledare för att få insikt i vilka ämnen som krävs för att kunna studera vidare och hur många poängs som krävs för högre eftergymnasial utbildning. Information till eleven och hemmet om elevens studieresultat I de fall där eleven riskerar att inte nå skolformens mål finns rutiner för att i god tid informera vårdnadshavare och elever innan det slutgiltiga betyget fastställs. Belöningssystem för individuella studieprestationer I de båda skolformerna utgår lärandet från formativ bedömning som syftar till att öka elevens delaktighet över sin egen kunskapsutveckling. Detta arbetssätt kommer förhoppningsvis att öka studiemotivationen och bidra till ökad måluppfyllelse. Information på lokal och nationella nivå om utbildningens resultat I de båda skolformerna deltar elever i nationella prov som synliggör hur elevens prestation och skolans resultat ligger till i jämförelse med övriga skolor lokalt och nationellt. Detta utgör ett viktigt instrument för att kunna analysera vilka stödinsatser tillika resurser som krävs för att uppnå likvärdig utbildning och bedömning. Cecilia Knutsson Förvaltningschef Anneli Schwartz Förvaltningschef 7

46 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 20 Dnr KS 612 Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige gav i flerårsstrategin för barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minskas (kommunfullmäktige den 30 oktober 2013, 146). Barn- och ungdomsnämnden, den 25 november 2014, 87 och utbildningsnämnden den 18 november 2014, 61 redovisar uppdraget i en utredning. Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet av totalt 845 elever. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever av 668 som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 januari 2015 redogjort för utredningen samt lämnat följande yttrande samt förslag till beslut: Utredningen innehåller en kartläggning över på vilka skolor, program och i vilka kurser elever inte fått fullständiga avgångsbetyg. Utredningen visar att det inte är samma elever som går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet som sedan går ur gymnasiet utan slutbetyg. De elever som går ur gymnasiet utan slutbetyg kommer från olika grundskolor, enligt utredningen. Utredningen ger inget svar på varför det är en relativt högre andel gymnasieelever med icke godkända betyg. Slutsatserna i utredningen tyder dock på att orsakerna i första hand bör sökas inom gymnasiet. Att öka andelen elever med godkända betyg är en fortsatt prioriterad utveckling enligt de indikatorer som kommunfullmäktige har fastställt. Nämnderna och förvaltningarna behöver därför arbeta vidare med slutsatserna från utredningen. Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet i tertialrapporterna. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

47 Kommunstyrelsen KS 20, forts Dnr KS 612 Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 januari 2015, 2 och då lämnat följande förslag till beslut: Ärendet återremitteras. Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig analys om orsakerna till skillnaderna i avgångsbetyg mellan grundskolan och gymnasieskolan. Nämndernas fördjupade arbete ska också ligga till grund för den fullföljda utredningen. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Yrkande Anton Oskarsson (M) yrkar att förslag till beslut punkt 1 får följande lydelse: Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig kartläggning om varför alla elever inte når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera konkreta förslag på åtgärder för att andelen som ej når godkända betyg skall minska. Nämndernas fördjupade arbete ska ligga till grund för den fullföljda utredningen. Emma Liljewall (MP) och Jan Gustafsson (V) yrkar bifall till Anton Oskarssons ändringsyrkande. Proposition Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla Anton Oskarssons m fl ändringsyrkande i punkt 1. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla arbetsutskottets förslag till beslut i punkt 2. Kommunstyrelsens beslut: 1. Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig kartläggning om varför alla elever inte når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera konkreta förslag på åtgärder för att andelen som ej når godkända betyg skall minska. Nämndernas fördjupade arbete ska ligga till grund för den fullföljda utredningen. 2. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Exp: BUN, UN Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

48

49

50 Ärende 4 Ansökan om kommunal borgen från Folkets Hus

51 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 142 Dnr KS 074 Ansökan om kommunal borgen från Folkets Hus Ärendebeskrivning Byggnadsföreningen Folkets Hus har inkommit med ansökan om förnyad kommunal borgen på 1,5 mnkr, daterad den 8 maj Kommunfullmäktige beslutade den 31 mars 2010 att medge kommunal borgen på 1,6 mnkr för Folkets Hus. Borgensförbindelsens längd får inte överstiga 5 år. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 3 juli 2015 lämnat följande yttrande och förslag till beslut: Byggnadsföreningen Folkets Hus ansöker om en förlängning av befintlig kommunal borgen på 1,5 mnkr med samma villkor som tidigare. Tillsammans med ansökan har även föreningen bilagt sin verksamhetsberättelse samt balans och resultaträkning för perioden den 1 januari 2014 till den 31 december Enligt fastställda riktlinjer för kommunal borgen kan kommunal borgen lämnas när det handlar om ett övrigt allmännyttigt ändamål inom kommunens kompetensområde men utgångspunkten skall vara att den väsentligt reducerar den finansiella kostnaden samt att kommunens risk minimeras. Borgen kan lämnas vid omsättning av lån, för den aktuella låneskulden, till andra än kommunala bolag, förutsatt att de tidigare erhållit kommunal borgen för lånet. Kommunfullmäktige beslutar särskilt och med mycket stor restriktivitet om borgen till av kommunen ej helägda mottagare för ändamål av stort kommunalt och allmännyttigt intresse. Kommunledningskontoret gör bedömningen att Byggnadsföreningen Folkets Hus kan göra inteckningar i fastigheten och därmed erhålla nödvändig säkerhet för föreningens lån. Kommunledningskontoret föreslår därmed att ansökan om förlängd borgen avstyrks. Förslag till beslut: Ansökan om förlängd borgen för Folkets hus avstyrks. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 12 augusti 2015, 119 och begärt att ärendet kompletteras med ytterligare underlag och därför hänskjutit ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

52 Kommunstyrelsen KS 142, forts Dnr KS 074 Yrkande Birgitta Larsson (S) och Emma Liljewall (MP) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag. Proposition Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslaget om att avstyrka ansökan. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: Ansökan om förlängd borgen för Folkets Hus avstyrks. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

53 Datum: Bilaga 1 Handläggare: Susanna Andersson Direktnr: Beteckning: KS Ansökan om kommunal borgen från Folket Hus Folkets Hus har inkommit med en ansökan om kommunal borgen om 1,5 mnkr. Bilagt till ansökan finns verksamhetsberättelse samt resultat och balansräkning. Enligt bifogade balansräkning per uppgår materiella anläggningstillgångar till ett värde om 3,6 mnkr. Skulder uppgår enligt balansräkning till sammanlagt till 2,9 mnkr. Hyresintäkter uppgår enligt resultaträkning år 2014 till ca 0,9 mnkr. Byggnaden med fastighetsbeteckning Väduren 1 saknar taxeringsvärde. Kommunledningskontoret har ej heller tillgång till en värdering av byggnaden Folkets Hus. Fastighetsbeteckning för Folkets Hus är Väduren 1, och tomten är centralt belägen. Enligt fastighetsprisstatistik 2013, från Statistiska centralbyrån ligger genomsnittligt kvadratmeterpris för försålda hyreshus med huvudsakligen lokaler i Västsverige, exklusive Stor-Göteborg, på kr per kvm. Total yta i byggnaden bedöms till cirka 1000 kvm. Utifrån en beräkning av ett genomsnittspris per kvadratmeter skulle detta ge ett ungefärligt bedömt värde om cirka 5,5 mnkr. Därmed görs bedömningen att byggnadsföreningen Folkets Hus kan göra inteckningar i fastigheten och därmed erhålla nödvändig säkerhet för föreningens lån. Kommunledningskontoret föreslår därmed att ansökan om förlängd borgen avstyrks. Susanna Andersson Fastighetscontroller

54

55 Ärende 5 Granskning av projekt Stadsskogen

56 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 143 Dnr KS 078 Granskning av projekt Stadsskogen Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har gett revisionens sakkunniga, E&Y, i uppdrag att granska och säkerställa externredovisningen i projektet Stadsskogen. Projektet som avser en exploatering av nytt bostadsområde i Alingsås kommun, påbörjades redan i början av talet. Projektet har ansvarsmässigt hanterats av tre olika nämnder och det pågår fortfarande. Samhällsbyggnadsnämnden har haft ansvaret för projekt Stadsskogen, sedan nämnden bildades Revisionens granskning har gett upphov till ett flertal noteringar men också rekommendationer, som bland annat att: Den löpande uppföljningen av projektets ekonomi har varit bristfällig Väsentliga förändringar av fastställd exploateringskalkyl bör presenteras för nämnden och utgöra underlag för nytt beslut Ekonomisk information avseende pågående exploateringsprojekt bör lämnas till nämnden löpande. Informationen bör minst innefatta en jämförelse mellan faktiskt utfall, kalkyl och budget samt externredovisningsmässiga effekter. Det är även väsentligt att ansvar för uppföljningen tydliggörs. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 10 augusti 2015 bland annat framfört följande: Kommunledningskontoret vidtog med anledning av revisionens rekommendationer, flera konkreta åtgärder för att säkerställa korrekt externredovisning i 2014 års bokslut. Åtgärderna omfattade bland annat en rad bokföringsmässiga korrigeringar samt aktivering av färdigställda investeringar inom projektet. De bokslutsmässiga konsekvenserna fick till följd att 2014 års resultat förbättrades något, men medförde även negativa konsekvenser i form av högre kapitalkostnader motsvarande 2,2 mnkr Granskning av projekt Stadsskogen har även synliggjort, förutom brister kring redovisning och uppföljning av projektet, vilka konsekvenser som uppstår när kommunens investeringsplanering inte synkroniseras mellan olika nämnder, men i synnerhet när synkronisering saknas med kommunens flerårsstrategiprocess. I kommunfullmäktiges beslutade investeringsmodell, den så kallade EIRA-modellen, återfinns tre delar: Tillväxtprogram, Investeringsbudget, Övergripande exploateringsbudget, som tillsammans syftar till att tydliggöra vilka ekonomiska effekter som uppstår till följd av beslutade inriktningar. Det är framförallt den övergripande exploateringsbudgeten som skall tydliggöra vilka effekter som varje enskilt exploateringsprojekt förväntas få på respektive involverad nämnd. Den övergripande exploateringsbudgeten är det främsta redskapet för kommunstyrelsens nödvändiga prioritering av kommunens tillväxt eftersom det är där finansieringen av exploateringsområden skall säkerställas. Kommunledningskontoret kan konstatera att kommunfullmäktiges investeringsmodell ännu ej har fått full funktion. Verifierade underlag till en övergripande exploateringsbudget har saknats, vilket inneburit en tillfällig återgång till tidigare budgetmodell avseende exploateringsverksamheten. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

57 Kommunstyrelsen KS 143, forts Dnr KS 078 Analyseras konsekvenserna, på övergripande nivå, av bristande beslutsunderlag, blir slutsatsen att större förändringar av redovisningsprinciper alltid måste ske planerat och i takt med budgetprocessen samt utifrån ett kommunfullmäktigeperspektiv. I annat fall uppstår obalanser i form av resultatpåverkande budgetavvikelser på nämndnivå. Kommunens ekonomistyrprinciper har till uppgift att styra nämndernas arbete och därmed säkerställa att förändringar av större karaktär först beslutas av kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret konstaterar vidare att flera av revisionens noteringar och rekommendationer kvarstår att hantera, men att granskningen gett upphov till att tydliggöra behovet av: nya riktlinjer för exploatering, översyn av redovisningen av VA-verksamheten samt krav på hantering av komponentavskrivning. Samtliga delar påverkar inte enbart projekt Stadsskogen utan även kommunens budgetering och redovisning av investeringar samt de poster som påverkar kommunens resultaträkning. Kommunledningskontoret har som målsättning att hantera respektive del, i dialog med respektive verksamhet, så att förslag på konkreta åtgärder läggs fram till beslut. Då samtliga delar har stor påverkan på bland annat kommunens externredovisning och investeringsplanering, erfordras att nytt regelverk, i enlighet med gällande lagstiftning och rekommendationer, införs från och med budgetår De övergripande rekommendationer som kvarstår att hantera är hur Alingsås kommunen ska säkerställa en korrekt och effektiv hantering av stora exploateringsprojekt såsom Stadsskogen. Större exploateringsprojekt pågår vanligtvis ett flertal budgetår och påverkar ett flertal nämnder, vilket ställer höga krav på projektledning och projektredovisning. Projekt Stadsskogen omfattar flera etapper, men har redovisningsmässigt hanterats som ett projekt vilket försvårat uppföljning och kontroll. Det är väsentligt att kommande etapper hanteras på ett korrekt sätt, i enlighet med revisionens rekommendationer. Ansvarsmässigt har hittills tre olika nämnder ansvarat för projekt Stadsskogen, vilket kan ha bidragit till den otydlighet kring beslut om fördyringar i projektet, som revisionen noterat. Det åligger däremot Samhällsbyggnadsnämnden, som ansvarig nämnd, för kommunens strategiska samhällsutveckling att hantera och säkerställa korrekt redovisning i enlighet med kommunens fastställda principer. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 12 augusti 2015, 128. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: 1. Granskningsrapporten projekt Stadsskogen godkänns. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder, säkerställa korrekt hantering och redovisning av projekt Stadsskogen. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att skyndsamt göra en översyn av kommunens VA-redovisning, Exploateringsredovisning samt införandet av komponentavskrivning. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

58 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Erik Stenkil Olsson Direktnr: Beteckning: KS Granskning av projekt Stadsskogen Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har gett revisionens sakkunniga, E&Y, i uppdrag att granska och säkerställa externredovisningen i projektet Stadsskogen. Projektet som avser en exploatering av nytt bostadsområde i Alingsås kommun, påbörjades redan i början av 1990-talet. Projektet har ansvarsmässigt hanterats av tre olika nämnder och det pågår fortfarande. Samhällsbyggnadsnämnden har haft ansvaret för projekt Stadsskogen, sedan nämnden bildades Revisionens granskning har gett upphov till ett flertal noteringar men också rekommendationer, som bland annat att: Den löpande uppföljningen av projektets ekonomi har varit bristfällig Väsentliga förändringar av fastställd exploateringskalkyl bör presenteras för nämnden och utgöra underlag för nytt beslut Ekonomisk information avseende pågående exploateringsprojekt bör lämnas till nämnden löpande. Informationen bör minst innefatta en jämförelse mellan faktiskt utfall, kalkyl och budget samt externredovisningsmässiga effekter. Det är även väsentligt att ansvar för uppföljningen tydliggörs. Förvaltningens yttrande Kommunledningskontoret vidtog med anledning av revisionens rekommendationer, flera konkreta åtgärder för att säkerställa korrekt externredovisning i 2014 års bokslut. Åtgärderna omfattade bland annat en rad bokföringsmässiga korrigeringar samt aktivering av färdigställda investeringar inom projektet. De bokslutsmässiga konsekvenserna fick till följd att 2014 års resultat förbättrades något, men medförde även negativa konsekvenser i form av högre kapitalkostnader motsvarande 2,2 mnkr Granskning av projekt Stadsskogen har även synliggjort, förutom brister kring redovisning och uppföljning av projektet, vilka konsekvenser som uppstår när kommunens investeringsplanering inte synkroniseras mellan olika nämnder, men i synnerhet när synkronisering saknas med kommunens flerårsstrategiprocess. I kommunfullmäktiges beslutade investeringsmodell, den s.k. EIRA-modellen, återfinns tre delar, Tillväxtprogram, Investeringsbudget, Övergripande exploateringsbudget, som tillsammans syftar till att tydliggöra vilka ekonomiska effekter som uppstår till följd av beslutade inriktningar. Det är framförallt den övergripande exploateringsbudgeten som skall tydliggöra vilka effekter som varje enskilt exploateringsprojekt förväntas få på respektive involverad nämnd. Den övergripande exploateringsbudgeten är det främsta redskapet för kommunstyrelsens nödvändiga prioritering av kommunens tillväxt eftersom det är där finansieringen av exploateringsområden skall säkerställas.

59 Kommunledningskontoret kan konstatera att kommunfullmäktiges investeringsmodell ännu ej har fått full funktion. Verifierade underlag till en övergripande exploateringsbudget har saknats, vilket inneburit en tillfällig återgång till tidigare budgetmodell avseende exploateringsverksamheten. Analyseras konsekvenserna, på övergripande nivå, av bristande beslutsunderlag, blir slutsatsen att större förändringar av redovisningsprinciper alltid måste ske planerat och i takt med budgetprocessen samt utifrån ett kommunfullmäktigeperspektiv. I annat fall uppstår obalanser i form av resultatpåverkande budgetavvikelser på nämndnivå. Kommunens ekonomistyrprinciper har till uppgift att styra nämndernas arbete och därmed säkerställa att förändringar av större karaktär först beslutas av kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret konstaterar vidare att flera av revisionens noteringar och rekommendationer kvarstår att hantera, men att granskningen gett upphov till att tydliggöra behovet av nya riktlinjer för exploatering, översyn av redovisningen av VA-verksamheten samt krav på hantering av komponentavskrivning. Samtliga delar påverkar inte enbart projekt Stadsskogen utan även kommunens budgetering och redovisning av investeringar samt de poster som påverkar kommunens resultaträkning. Kommunledningskontoret har som målsättning att hantera respektive del, i dialog med respektive verksamhet, så att förslag på konkreta åtgärder läggs fram till beslut. Då samtliga delar har stor påverkan på bland annat kommunens externredovisning och investeringsplanering, erfordras att nytt regelverk, i enlighet med gällande lagstiftning och rekommendationer, införs från och med budgetår Översyn av VA-verksamheten Kommunens VA-verksamhet måste särredovisas enligt gällande lagstiftning och därmed bör en balansräkningsenhet för verksamheten införas. Konkret innebär det att VA-verksamheten skall ha en komplett budget för RR, BR och FA och att den skall följas upp, som en egen del i kommunens årsredovisning. Självfinansieringsgraden för VA-verksamheten bör vara 100%, vilket innebär att varje års likvidström skall budgeteras så behov av tillförda likvida medel kan planeras. Huruvida det är kommunen som skall tillhandahålla likviditet eller om VAkollektivet skall söka extern lånefinansiering bör kommunfullmäktige få ta ställning till i respektive års flerårsstrategi, då detta kan komma att påverka kommunens finansiella mål. VA-verksamheten påvisar relativt stora investeringsbehov kommande år bland annat i omvandlingsområdena, men även investeringar som främjar hela VA-kollektivet såsom ny huvudvattenledning från vattenverket till Mariedal. En investering som främjar hela VA-kollektivet kan eventuellt finansieras via en investeringsfond. Kommunledningskontoret anser att ett eventuellt införande av investeringsfond bör utredas och möjligen införas. En investeringsfond kan komma att ställa högre krav på kommande års investeringsplaneringar och bör begränsas i tid om maximalt 10 år. Kommunledningskontoret ser dessutom behov av en översyn av nuvarande VA-taxa, där nivån på nuvarande anläggningsavgifter främst bör ses över, samt att utreda möjligheten till att införa så kallad särtaxa.

60 Komponentavskrivning Enligt nya redovisningsprinciper skall samtliga kommuner införa komponentavskrivningar för sina anläggningstillgångar. Det pågår ett arbete inom hela kommunsektorn kring dessa frågor, men i nuläget saknas ännu tydliga rekommendationer från exempelvis Sveriges kommuner och landsting. Kommunledningskontoret har avvaktat med att införa komponentavskrivning då det påverkar fördelning mellan drift- och investeringsredovisningen och därmed bör införandet av nya principer ske i samband med ny flerårsstrategi. Eftersom det saknas enhetliga rekommendationer bör komponenterna beslutas centralt efter diskussion med verksamhetsansvariga och i enlighet med branschrekommendationer. Exploateringsredovisning Kommunledningskontoret har ett uppdrag att arbeta fram förslag till exploateringsriktlinjer, vilket pågår. Ett detaljerat förslag kommer läggas fram inom kort och huvudinriktningen är att alla nya exploateringsområden redovisas enligt gällande lagstiftning, d.v.s. delas upp mellan omsättnings- och anläggningstillgång samt drift. Däremot bör exploateringsområden, vars kalkyl beslutats enligt äldre rekommendationer slutredovisas enligt gammal modell. Undantag bör ske för projekt Stadsskogens kommande etapper, då det projektet förväntas pågå under en överskådlig framtid. Extern finansiering, såsom gatukostnadsersättning, bör alltid undersökas och i huvudsak finansiera den kommunala gatans kapitalkostnader i ett exploateringsområde. De övergripande rekommendationer som kvarstår att hantera är hur Alingsås kommunen ska säkerställa en korrekt och effektiv hantering av stora exploateringsprojekt såsom Stadsskogen. Större exploateringsprojekt pågår vanligtvis ett flertal budgetår och påverkar ett flertal nämnder, vilket ställer höga krav på projektledning och projektredovisning. Projekt Stadsskogen omfattar flera etapper, men har redovisningsmässigt hanterats som ett projekt vilket försvårat uppföljning och kontroll. Det är väsentligt att kommande etapper hanteras på ett korrekt sätt, i enlighet med revisionens rekommendationer. Ansvarsmässigt har hittills tre olika nämnder ansvarat för projekt Stadsskogen, vilket kan ha bidragit till den otydlighet kring beslut om fördyringar i projektet, som revisionen noterat. Det åligger däremot Samhällsbyggnadsnämnden, som ansvarig nämnd, för kommunens strategiska samhällsutveckling att hantera och säkerställa korrekt redovisning i enlighet med kommunens fastställda principer. Förslag till beslut i Kommunfullmäktige Granskningsrapporten projekt Stadsskogen godkänns. Kommunstyrelsen får i uppdrag, tillsammans med berörda nämnder, att säkerställa korrekt hantering och redovisning av projekt Stadsskogen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att skyndsamt göra en översyn av kommunens VAredovisning, Exploateringsredovisning samt införandet av komponentavskrivning.

61 Exp: SBN, TN Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Ekonomichef Erik Stenkil Olsson Controller Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84 Ärende 6 Uppdrag om granskning av tekniska nämndens budget 2015

85 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 144 Dnr KS 039 Utredning av tekniska nämndens budgetunderskott Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 25 maj, 104, att ge kommunledningskontoret i uppdrag att i samråd med tekniska förvaltningen klargöra de ekonomiska förutsättningarna och snarast, dock senast den 21 augusti, återkomma med eventuell anpassning av ekonomisk ram. Det är revisionens sakkunniga biträden, E&Y, som genomfört en utredning avseende vilken grund tekniska nämnden har för att besluta om en avvikande budget samt att bedöma om dess agerande är i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Utredningen presenteras i bifogad rapport, där revisionen tydliggjort sina ställningstaganden. Slutsatserna i rapporten är att tekniska nämndens agerande vid beslutande om en detaljbudget i obalans inte är förenligt med kommunallagens bestämmelser kring budgetering och medelsförvaltning eller kommunfullmäktiges riktlinjer för ekonomistyrning. Revisionens rapport visar också att nämndens förklaring kring bristande finansiering för kapitalkostnader inte överensstämmer med den detaljbudget som nämnden beslutat om. Medel för kapitalkostnader utgör endast en mindre del av det budgeterade underskottet i nämndens detaljbudget. Merparten av det budgeterade underskottet återfinns istället under verksamhetens kostnader vilket inte förts fram som ett motiv för nämnden att lägga en budget i obalans. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 10 augusti 2015 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret kan konstatera att granskningen av tekniska nämndens budget avseende teknisk förvaltning, påvisar ett eventuellt behov av förstärkt finansiering mellan 2,4 mnkr till 2,8 mnkr, beroende på om samtliga planerade investeringar för innevarande år genomförs och aktiveras Kommunledningskontorets bedömning är att det inte föreligger något omedelbart behov av utökad finansiering av kapitalkostnader, men att det finns en risk till negativ budgetavvikelse, som kommunstyrelsen bör notera. Tekniska nämndens månadsuppföljningar kommer därmed att följas extra noggrant under kommande månader. Nämnden har alltid möjlighet, att i ett separat ärende till kommunfullmäktige, väcka frågan om behov om ett eventuellt tilläggsanslag. Nämnden skall ha tagit fram en konsekvensanalys inkluderat beräkningar av vilka behov som inte täcks av fullmäktiges fastställda ram. Kommunledningskontoret ser, med anledning av uppkommen situation, behov av en mer stringent ansvarshantering av kommunens kapitalkostnader. Till kommande budgetår föreslås därför ett nytt och helt centraliserat sätt för hantering av kommunens kapitalkostnader. En övergripande och mer samlad hantering av dessa poster är väsentligt då kapitalkostnader i form av avskrivningar och ränta på investeringar upptar en icke oväsentlig del av kommunens budget varje år. Då Alingsås kommun är en expansiv kommun, ställer det stora krav på dels investeringar, men även på en långsiktig och hållbar ekonomisk planering. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

86 Kommunstyrelsen KS 144, forts Dnr KS 039 Kapitalkostnader bör ses som en fast kostnad, då kommunen har begränsade möjligheter att påverka när investeringarna väl är genomförda och börjar skrivas av. Möjligheten att påverka dessa kostnader finns främst i samband med investeringsplaneringen där nivån på de årliga investeringarna bestäms. Kapitalkostnaderna varierar mellan åren, beroende på när investeringar aktiveras i anläggningsreskontran, men även utifrån att investeringar blir färdigavskrivna. Kommunen behöver därför en modell för budgetering som tar hänsyn till dessa variationer och som förhindrar att avsatta medel för kapitalkostnader omvandlas till löpande drift de år då kapitalkostnaderna är tillfälligt lägre. Dagens modell för budgetering innebär en uppräkning av respektive nämnds kommunbidrag mellan åren. Kapitalkostnaderna är då enbart en del i en total uppräkning. I praktiken finns därmed en möjlighet att omfördela budgetmedel från kapitalkostnader till löpande drift de år då kapitalkostnaderna är lägre. Problemet uppstår när nya investeringar aktiveras och kapitalkostnaderna stiger allt mer. Verksamheterna kommer då ha sämre täckning för sina driftkostnader. För att åstadkomma en mer långsiktig hantering av kapitalkostnaderna, samt en tydligare ekonomisk styrning föreslår kommunledningskontoret, att samtliga medel för kapitalkostnader budgeteras centralt under finansieringen. Förslaget skulle innebära att medel som idag är budgeterade på respektive nämnd budgeteras centralt och nämndens budget utgörs enbart av löpande verksamhet. En sådan hantering medför att variationer i kapitalkostnadernas storlek mellan åren inte påverkar nämndernas utrymmen. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 12 augusti 2015, 129 och då lämnat följande förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Granskningsrapporten godkänns. Tekniska nämnden uppmanas besluta om en budget i balans, enligt Flerårsstrategin Kommunstyrelsen får i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag för ny hantering av kommunens kapitalkostnader från och med budgetår Yrkande Stefan Svensson (KD) yrkar på följande tillägg i förslag till beslut: Tekniska nämnden uppmanas att i ett separat ärende till kommunstyrelsens sammanträde den 14 september inkomma med en driftbudget i balans, en detaljerad investeringsbudget i enlighet med beslutad investeringsram samt en internkontrollplan. Anton Oskarsson (M), Eva Mattsson-Hill (FP), Peter Martini (SD) och Ingbritt Johansson (C) yrkar bifall till Stefan Svenssons tilläggsyrkande. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

87 Kommunstyrelsen KS 144, forts Dnr KS 039 Yrkande, forts Emma Liljewall yrkar att tillägget istället ska ha följande formulering: Tekniska nämnden uppmanas att i ett separat ärende snarast möjligt inkomma med en driftbudget i balans, en detaljerad investeringsbudget i enlighet med beslutad investeringsram samt en internkontrollplan. Birgitta Larsson (S) och Jan Gustafsson (V) yrkar bifall till Emma Liljewalls yrkande. Proposition Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Ordföranden ställer proposition på Emma Liljewalls m fl ändringsyrkande och finner det bifallet. Ordföranden ställer proposition på Stefan Svenssons m fl ändringsyrkande och finner det avslaget. Omröstning begärs. Följande propositionsordning godkänns: Ja-röst för avslag till Stefan Svenssons m fl tilläggsyrkande. Nej-röst för bifall till tilläggsyrkandet. Ja Sebastian Aronsson (S) Jan Gustafsson (V) Anita Hedén-Unosson (S) Birgitta Larsson (S) Emma Liljewall (MP) Lena Klevenås (MP) Timo Sormunen (S) Nej Per Andersson (FP) Ingbritt Johansson (C) Peter Martini (SD) Eva Mattsson-Hill (FP) Anton Oskarsson (M) Lina Svensson (M) Stefan Svensson (KD) Daniel Filipsson (M), ordförande Med 8 nej-röster mot 7 ja-röster antas Stefan Svenssons m fl förslag. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

88 Kommunstyrelsen KS 144, forts Dnr KS 039 Kommunstyrelsens beslut: Tekniska nämnden uppmanas att i ett separat ärende till kommunstyrelsens sammanträde den 14 september inkomma med en driftbudget i balans, en detaljerad investeringsbudget i enlighet med beslutad investeringsram samt en internkontrollplan. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: 1. Granskningsrapporten godkänns. 2. Tekniska nämnden uppmanas besluta om en budget i balans, enligt Flerårsstrategin Kommunstyrelsen får i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag för ny hantering av kommunens kapitalkostnader från och med budgetår Anmälan om jäv Novak Vasic (MP) deltar ej i handläggning och beslut på grund av jäv. Reservation Sebastian Aronsson (S), Anita Hedén-Unosson (S), Birgitta Larsson (S), Timo Sormunen (S), Emma Liljewall (MP), Lena Klevenås (MP) och Jan Gustafsson (V) reserverar sig till förmån för sina egna yrkanden. Exp: TN Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 136 Dnr KS 039 Uppdrag om granskning av tekniska nämndens budget 2015 Ärendebeskrivning Tekniska nämnden har för budgetåret 2015 tagit beslut om en detaljbudget som inte överensstämmer med kommunfullmäktige. Tekniska nämnden uppger utebliven kompensation för kapitalkostnader som den främsta anledningen. Den uteblivna kompensationen hänförs främst till investeringar i Stadsskogen samt parkeringshuset Bryggaren. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 juni 2015 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att granska tekniska nämndens budget avseende 2015 och utreda varför nämnden, trots uppmaning inte beslutat om en budget i balans. Tekniska nämndens obalanserade budget medför en negativ avvikelse för kommunen som helhet vilket medför ett brådskande behov av att komma till ett avslut i frågan. Då underskottet av nämnden hänförs till gjorda investeringar i Stadsskogen och parkeringshuset Bryggaren föreligger ett behov att utreda vad dessa investeringar medfört i form av ökat resursbehov för tekniska nämnden. I detta arbete är det nödvändigt att se över vilka behov som tillkommit, men även reda ut vad nämnden hade täckning för innan investeringarna i Stadsskogen och parkeringshuset Bryggaren gjordes. Efter sommaren påbörjas framtagandet av kommunens flerårsstrategi för åren Innan detta arbete startar är det av stor vikt att tekniska nämndens underskott är utrett. Då ärendet är skyndsamt bedömer kommunledningskontoret att en extern granskning bör tillsättas. Kommunstyrelsens beslut: Kommunledningskontoret får i uppdrag att beställa en extern revisionsutredning till en beräknad kostnad om 200 tkr. Utredningen syftar till att granska tekniska nämndens budget samt dess koppling till investeringar i Stadsskogen och parkeringshuset Bryggaren. Exp: Klk-uppdrag, TN fk Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

102 Ärende 7 Svar på motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S)

103 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 127 Dnr KS 092 Svar på motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) Ärendebeskrivning Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) har till kommunfullmäktige den 27 november 2013, 179 lämnat en motion om att Alingsås kommun ska arbeta för att uppfylla Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för att bli en så kallad Vattensäker kommun. Kommunfullmäktige beslutade att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 11 maj 2015 lämnat följande yttrande: Alingsås kommun, genom kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen samt Räddningstjänsten, arbetar i enlighet med de sex kriterierna för att bli en så kallad Vattensäker kommun. Arbetet med några av kriterierna kan vidareutvecklas för att bli en certifierad kommun. Det handlar bland annat om att tydliggöra samordningsansvaret för vattensäkerhetsfrågorna. En annan del som kan utvecklas är informationen på hemsidan samt att utveckla säkerhetsdepån för utlåning, så att den även omfatta isdubbar. I det fall som kommunfullmäktige (KF) bifaller motionen bör KF ge räddningstjänsten i uppdrag att samordna utvecklingen av arbetet om Vattensäker kommun. Nedan följer en beskrivning över hur kommunen idag arbetar med de sex kriterierna: Punkt 1: Räddningstjänsten (RT) tar under hösten fram ett nytt fyrårigt handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) där frågan om vattensäkerhetsfrågor ingår. Idag har RT en tillsynsplikt i vattensäkerhetsfrågor. Det finns livräddningsutrustningar utplacerade på ca 80 platser kring vattendragen runt om i kommunen. Dessa sköts om och kontrolleras av kultur- och fritidsförvaltningen. Punkt 2: Barn- och ungdomsförvaltningen anger att de följer upp och dokumenterar att eleverna uppfyller skolans mål, det vill säga att de senast under sjätte skolåret kan simma enligt definition i läroplanen för grundskolan. Detta innebär att elever inte kan få godkända betyg i idrott om de inte kan simma 200 m, varav 50 meter rygg, i åk 6. Kan eleven inte simma erbjuds den extra simundervisning. När det gäller kriteriet att man senast under nionde skolåret kan hantera en nödsituationer vid vattnet (häri innefattas också första hjälpen och hjärt- lungräddning HLR) så är detta inte betygsgrundande. Ansvaret ligger därför hos varje lärare att se om detta uppnås. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

104 Kommunstyrelsen KS 127, forts Dnr KS 092 Punkt 3: Kommunen ska enligt kriterierna ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetenheten hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov. I Alingsås ingår simundervisning för vuxna i det ordinarie utbudet. Punkt 4: Kultur- och fritidsförvaltningen anger att deras personal vid badanläggningar (finns bara i Nolhagabadet) har en adekvat säkerhetsutbildning, det vill säga de har utbildning i HRL och livräddning. Punkt 5: Idag finns information på kommunens hemsidan att det finns livräddningsutrustningar utplacerade på ca 80 platser kring vattendragen runt om i kommunen. Det står vidare att badbryggor finns på åtta badplatser i kommunen medan ett par kommunala badplatser saknar badbryggor. Inför varje säsong kontrolleras badbryggorna av dykare som samtidigt söker av botten. Punkt 6: I Nolhagahallen finns en utlåning av flytvästar till allmänheten. De kostar 5 kr per dag att låna. Det finns dock inga isdubbar att låna. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 3 juni 2015, 108. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: Motionen besvaras med kommunledningskontorets yttrande. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

105 Socialdemokraterna i Alingsås Motion om Vattensäker kommun. Alingsås är en kommun som har mycket vattendrag i sin närhet; Mjörn, Anten, Säveån, Gerdsken, Färgen, Ömmern mm. Hittills i år, t o m oktober, har 114 människor drunknat i Sverige. Förra året var det totalt 97 personer. Många av dessa är barn och många av de som drunknar är ej simkunniga. Därför vill vi lägga denna motion som syftar till att minska antalet drunkningsolyckor i Alingsås. Allt fler kommuner ansöker om att bli s.k. vattensäkra kommuner. Det är Svenska Livräddningssällskapet som står för certifieringen och det krävs att följande sex kriterier uppfylls: Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för "En vattensäker kommun" Punkt 1 Kommunen ska i sitt handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller både skötsel av material och anläggningar, information samt tillsyn enligt LSO 5 kap 1. Man ska bedriva ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete med inventering och hantering av risker. Punkt 2 Skolan ska tydligt kunna dokumentera att man uppfyller skolans mål i form av att man: Senast under sjätte skolåret kan simma enligt definitionen i läroplanen för grundskolan Senast under nionde skolåret kan hantera nödsituationer vid vattnet. Häri innefattas också första hjälpen och HLR. Punkt 3 Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov. Punkt 4 Alingsås arbetarekommun Alingsås Norra Strömgatan

106 Socialdemokraterna i Alingsås All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal även på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. Punkt 5 Kommunen ska aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt dels informera allmänt om vatten- och issäkerhet och vikten av kunskap om detta dels säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen Punkt 6 I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten. Vi föreslår att Alingsås kommun arbetar för att uppfylla de sex kriterierna för Svenska Livräddningssällskapets "En vattensäker kommun" (EVK), Därefter kan en skriftlig ansökan göras om certifiering. Leif Hansson (S) Birgitta Carlsson (S) läs gärna vidare på: Alingsås arbetarekommun Alingsås Norra Strömgatan