Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: Onsdagen den 21 Januari 2015, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Ärendelista Val av justerare Ärende 1-2 till kommunfullmäktige för beslut 1. Inlösen av fastighet Västerbodarna 1:436. (ytterligare handlingar senare) 2. Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan. 3. Fördelning av re- och anpassningsinvesteringar mellan nämnderna. (handlingar senare) 4. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Färgens östra strand, samråd. 5. Detaljplan för skola vid Bollvägen, samråd. 6. Fördjupad uppföljning av 2012 års granskning av kommunstyrelsens övergripande verksamhetsstyrning - svar till revisorerna. 7. Utredning om kommunalt sambruk inom räddningstjänstförbundet. 8. Kulturutbud med professionella kvaliteter. 9. Överföring av socialtjänst från utbildningsnämnden till socialnämnden, remiss. 10. Förslag till byggpakt för Alingsås. (handlingar senare) 11. Motion om ställplats för husbilar - Kristina Grapenholm (FP), Eva Mattsson-Hill (FP) och Anita Brodén (FP). Joakim Järrebring (S) Ordförande Anci Eyoum Sekreterare Tel: anci.eyoum@alingsas.se

2 Ärende 1 Inlösen av fastighet Västerbodarna 1:436

3

4

5 Ärende 2 Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan

6 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Björn Franke Direktnr: Beteckning: KS Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige gav i flerårsstrategin för barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minskas (KF , 146). Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden redovisar uppdraget i en utredning (BUN , 87, UN , 61). Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet av totalt 845 elever. Majoriteten av de elever, 25 stycken, som lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet gick på Östlyckeskolan. Av dessa hade 16 elever flyttat till Sverige tre år eller färre innan de började på gymnasiet. Fem av eleverna gick på Nolhagaskolan, fyra av eleverna gick på Sollebrunns skola och två av eleverna gick på Gustav Adolfskolan. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever av 668 som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Tre program stack ut sett till elever utan godkända slutbetyg. Ett av dessa var samhällsvetenskapsprogrammet med 25 procent av det totala antalet elever utan slutbetyg. Det finns ett samband mellan vald inriktning och antalet elever utan godkända slutbetyg. Flera av eleverna utan godkända slutbetyg hade valt samma inriktning. Det finns dock inget stöd för att det skulle vara någon skillnad mellan yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Nästa steg i utredningen granskar elevernas kurser inom vilka de haft underkänt (IG) eller streck. Resultatet visar att de tre mest utmärkande kurserna var religionskunskap A, idrott och hälsa A och svenska B. Vidare har en elev utan godkänt slutbetyg i snitt 7.5 IG. Projektarbete är den kurs som utmärker sig mest sett till elever med streck. Kursen motsvarar drygt 12 procent av det totala antalet streck i utredningen. I utredningen finns också exempel på möjliga åtgärder.

7 Utbildningsnämnden och barn- och ungdomsnämnden har givit förvaltningarna i uppdrag att återkomma med en kompletterande utredning i november 2015 utifrån den nya skollagens inverkan. Förvaltningens yttrande Utredningen innehåller en kartläggning över på vilka skolor, program och i vilka kurser elever inte fått fullständiga avgångsbetyg. Utredningen visar att det inte är samma elever som går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet som sedan går ur gymnasiet utan slutbetyg. De elever som går ur gymnasiet utan slutbetyg kommer från olika grundskolor, enligt utredningen. Utredningen ger inget svar på varför det är en relativt högre andel gymnasieelever med icke godkända betyg. Slutsatserna i utredningen tyder dock på att orsakerna i första hand bör sökas inom gymnasiet. Att öka andelen elever med godkända betyg är en fortsatt prioriterad utveckling enligt de indikatorer som kommunfullmäktige har fastställt. Nämnderna och förvaltningarna behöver därför arbeta vidare med slutsatserna från utredningen. Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet i tertialrapporterna. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Utredningen godkänns. Nämndernas fortsatta arbete följs upp i tertialrapporterna. Exp: BUN, UN Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum:

8 Utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden En utredning av elever utan behörighet till gymnasiet läsåren 08/09 och 09/10, samt elever utan slutbetyg från gymnasiet läsåren 11/12 och 12/13

9 Sammanfattning Under hösten 2013 gav Kommunfullmäktige i Alingsås kommun Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive i gymnasieskolan. Syftet med utredningen var att kartlägga orsakerna till varför inte alla elever får godkänt slutbetyg i grundskolan eller gymnasieskolan samt presentera förslag på åtgärder för att andelen utan fullständigt slutbetyg ska minska. Utredningen speglar grundskoleelever från läsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever läsåren 11/12 och 12/13. Materialet som används för analysen är på individnivå, men presenteras endast på programnivå och per ämne. Nedan följer korta utdrag ur utredningen. Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet. Majoriteten av de elever, 25 stycken, som lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet gick på Östlyckeskolan. Notera dock att 16 av de 25 elever på Östlyckeskolan flyttat till Sverige tre år eller färre innan de började på gymnasiet. Fem av eleverna gick på Nolhagaskolan, fyra av eleverna gick på Sollebrunns skola och två av eleverna gick på Gustav Adolfskolan. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Tre program stack ut sett till elever utan godkända slutbetyg. Ett av dessa var samhällsvetenskapsprogrammet med 25 procent av det totala antalet elever utan slutbetyg. Det finns ett samband mellan vald inriktning och antalet elever utan godkända slutbetyg. Flera av eleverna utan godkända slutbetyg hade valt samma inriktning. I dagens gymnasiesystem är det Samhällsvetenskapliga programmet uppdelat i tre olika program; ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapliga programmet. De nu utbrutna programmen ingick med andra ord i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet. Nästa steg i utredningen granskar elevernas kurser inom vilka de haft underkänt (IG) eller streck. Resultatet visar att de tre mest utmärkande kurserna var religionskunskap A, idrott och hälsa A och svenska B. Vidare har en elev utan godkänt slutbetyg i snitt 7.5 IG. Projektarbete är den kurs som utmärker sig mest sett till elever med streck. Kursen motsvarar drygt 12 procent av det totala antalet streck i utredningen. 1

10 Innehållsförteckning 1. Inledning Skillnaderna mellan gamla och nya gymnasieförordningen Slutbetyg grundskola för nya gymnasieskolan Högskoleförberedande program nya gymnasieskolan Yrkesförberedande program nya gymnasieskolan Analys Grundskola Sammanställning över läsåren 08/09 och 09/ Analys - Gymnasieskola Läsåret 11/ Läsåret 12/ Elevunderlaget på gymnasieskolan läsåren 11/12 och 12/ Sammanställning över läsåren 11/12 och 12/ Analys av kurser på gymnasieskolan Antal elever med IG läsåret 11/ Antal elever med streck läsåret 11/ Antal elever med IG läsåret 12/ Antal elever med streck läsåret 12/ Antal elever med IG läsåren 11/12 och 12/ Antal elever med streck läsåren 11/12 och 12/ Slutsatser Reflektioner Åtgärder Bilagor... 9 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

11 Avgränsningar Utredningen speglar grundskoleelever från avgångsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever från läsåren 11/12 och 12/13. Analysen har genomförts utifrån material som varit på individnivå men, men presenteras endast på programnivå och per kurs. Detta för att materialet inte ska kunna kopplas till enskilda individer, på så vis värnas anonymiteten. Materialat som använts till utredningen är från tiden då det gamla betygssystemet Icke godkänt (IG) till mycket väl godkänt (MVG) användes, så dessa begrepp används därför i utredningen. Det relevanta för utredningen är huruvida eleverna klarat grundskolan med gymnasiebehörighet, eller klarat gymnasiet med ett godkänt slutbetyg. Utredningen tar inte hänsyn till huruvida eleven uppnått gymnasiebehörighet med liten eller god marginal. I analysen undersöks IG och streck var för sig, för att undersöka om det finns en korrelation mellan IG och streck, det vill säga är det särskilda kurser som både ger IG och streck, eller kurser där fler streck respektive IG delas ut. I utredningen är endast de kommunala grundskolorna tillsammans med Alströmergymnasiet med. De fristående alternativen har uteslutits då de inte finns inlagda i kommunens gemensamma elevadministrativa system, Procapita. 1. Inledning Under hösten 2013 gav Kommunfullmäktige i Alingsås kommun Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive i gymnasieskolan. Syftet med utredningen var att kartlägga orsakerna till varför inte alla elever får godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera förslag på åtgärder för att andelen ej godkända ska minska. Utredningen speglar grundskoleelever från avgångsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever från läsåren 11/12 och 12/13. I denna rapport presenteras resultatet av utredningen, det material som tagits fram och de slutsatser som dragits i analysen. Materialet som används för analysen är på individnivå, men presenteras endast på programnivå och per ämne. Rapporten är uppdelad i sju kapitel och bilagor som innehåller all data rapporten grundar sig på. Rapporten läses med fördel på så sätt att läsaren tar del av kapitlen för att sedan kunna ta del av statistik och data från bilagorna som kapitlen tydlig refererar till. 2. Skillnaderna mellan gamla och nya gymnasieförordningen Sedan 2011 har en ny gymnasieförordning ersatt den äldre från Förändringarna mellan den gamla gymnasieförordningen 1992:392 och den nya gymnasieförordningen 2010:2039 yttrar sig framförallt genom ett nytt betygssystem. Eleverna i denna undersökning omfattas inte av den nya gymnasieförordningen 2011 (GY11), utan den gamla läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (LPF94). Stycket syftar till att förtydliga skillnaderna mellan det gamla och nya systemet. Den gamla skalan IG-MVG ersattas i och med GY11 med F-A, där F motsvarar IG och A motsvarar det gamla MVG. IG räknades som ett betyg och ett betyg gav eleven poäng poäng var kravet för att få slutbetyg. Då betyget IG gav poäng kunde då alltså en elev ha tillräckligt med poäng för att få slutbetyg, men ändå ha underkända kurser i betygskatalogen. Frånvaro och/eller att ett betygsunderlag saknas resulterar i ett streck. Skillnaden mellan ett IG och ett streck var framförallt att ett IG innebar att eleven deltagit i undervisningen, men inte uppnått ställda kunskapskrav. Uppdelningen mellan yrkesprogram och studieförberedande program har även blivit tydligare. Detta på grund av att det nu finns högskoleförberedande program som ger eleven behörighet till högskola, medan de yrkesförberedande programmen förbereder eleven för arbetslivet, men gör 3

12 även att eleven saknar behörighet till högskola eller universitet 1. Se avsnitt och för mer information om de två programtyperna Slutbetyg grundskola för nya gymnasieskolan För elever som önskar läsa vidare på yrkesförberedande program krävs godkända betyg från grundskolan i svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och fem ytterligare valfria ämnen. För högskoleförberedande program gäller svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och ytterligare nio ämnen. Vilka ytterligare ämnen som eleven ska ha godkänt i varierar efter elevens gymnasieprogramsval. De elever som inte uppnår kraven för gymnasiebehörighet kan välja ett introduktionsprogram Högskoleförberedande program nya gymnasieskolan För att få ett slutbetyg gällande högskoleförberedande program i det nya systemet måste eleven ha minst godkänt i kärnkurserna; Svenska 1-3, Engelska 5 och 6, Matematik 1b eller 1c, samt godkänt i gymnasiearbetet (projektarbetet). Gällande poäng krävs För elever som inte uppfyller kraven utdelas ett studiebevis Yrkesförberedande program nya gymnasieskolan För att elever på yrkesprogram ska få ut sitt slutbetyg krävs minst godkänt i: Svenska 1, Engelska 5, Matematik 1a samt gymnasiearbetet. Vidare krävs 400 poäng programgemensamma kurser. Gällande poäng krävs totalt För att få en grundläggande behörighet till högskolan krävs bland annat även godkänt i Svenska 2 och 3, Engelska 6, ämnen som eleven själv måste välja till. För elever som inte uppfyller kraven utdelas ett studiebevis. 3. Analys Grundskola I detta avsnitt presenteras antalet elever utan gymnasiebehörighet från läsåren 08/09 och 09/10, eleverna läste då enligt den gamla läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO94). Utredningen baseras på de fyra kommunala högstadieskolorna i Alingsås kommun, Östlyckeskolan, Gustav Adolfskolan, Sollebrunns skola samt Nolhagaskolan. I tabellerna nedan presenteras elevantalet i årskurs 9 samt relationen till de underkända eleverna i årskursen. Att ha i åtanke är att Östlyckeskolan agerar mottagningsskola och flera elever saknar svensk skolgång innan högstadienivå. Således kan språket försvåra möjligheterna till att få ett godkänt slutbetyg. Tabell 1. Elever utan behörighet till gymnasiet läsår 08/09 Skola Elever utan gymn. behörighet Totalt antal elever läsår 08/09 Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % Andel utan gymn. behörighet I tabell 1 ovan presenteras de fyra högstadieskolorna och elever utan behörighet till gymnasiet läsår 08/09. Östlyckeskolan sticker ut med 15 elever utan behörighet, motsvarande åtta procent av 1 Elev på yrkesförberedande program kan dock tillförskaffa sig en högskolebehörighet genom att läsa behörighetsgivande kurser på gymnasiet. 2 Studiebeviset är en sammanställning av alla kurser som eleven har läst. 4

13 det totala elevantalet i årskurs 9 på Östlyckeskolan. Av dessa är det dock åtta stycken som gått tre år eller mindre i svensk grundskola. Övriga skolor har 1-2 elever utan behörighet, motsvarande 1-2 % sett till det totala elevantalet i årskurs 9. Tabell 2. Elever utan behörighet till gymnasiet läsår 09/10 Skola Elever utan gymn. behörighet Totalt antal elever 09/10 Andel utan gymn. behörighet Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % I tabell 2 ovan visas en något högre andel elever utan gymnasiebehörighet på Sollebrunns skola 2012 (4.5% jmf 1.6%). Dock rör det sig om ett så pass litet elevantal att procentsatserna kan bli missvisande. Gällande Östlyckeskolan är det 8 av de 10 eleverna utan gymnasiebehörighet som gått mindre än tre år i svensk grundskola. Sett till det totala antalet underkända elever för samtliga skolor ligger andelen strax över 4 procent. 3.1 Sammanställning över läsåren 08/09 och 09/10 Totalt var det 36 elever utan gymnasiebehörighet efter läsåren 08/09 och 09/10. Majoriteten utav de elever som gick ur grundskolan 2009 och 2010 utan gymnasiebehörighet gick på Östlyckeskolan. Av de 25 elever på Östlyckeskolan var det 16 elever som flyttat till Sverige tre eller färre år innan de började på gymnasiet (Se bilaga 1 för tabell.) De 36 elever utan behörighet till gymnasiet undersöktes närmare för att se om de läst upp sin behörighet på Individuella programmet (IV). Av de 36 eleverna flyttade sex elever från Alingsås kommun men läste trots detta på Alströmergymnasiet. Av de resterande 30 eleverna utan behörighet läste 19 elever på IV någon gång efter examen 2009 eller Av de resterande elva eleverna har fyra stycken läst på VUX för att få gymnasiebehörighet 3. Av de elever som läste upp betygen på IV så gick tre vidare till VUX (D.v.s. totalt 7 elever VUX). 4. Analys - Gymnasieskola Detta avsnitt inleds med en sammanställning av antalet elever utan slutbetyg respektive läsår från Alströmergymnasiet. Därefter presenteras de program som haft elever under läsåren 11/12 och 12/13 som läst på programmet men inte fått godkänt slutbetyg. Därefter presenteras kurser rangordnat efter antalet underkända och streck. Läsår 11/12 Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 11/12 Alströmergymnasiet % Andel med samlat betygsdokument Av de 42 elever utan slutbetyg var det ca 10 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. 3 Ytterliggare ett alternativ till den kommunala vuxenskolan eller gymnasiets IV-program är folkhögskola för att läsa upp sin behörighet till gymnasiet. 5

14 Läsår 12/13 Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 12/13 Alströmergymnasiet % Andel med samlat betygsdokument Av de 37 elever utan slutbetyg var det ca 27 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. Totalt Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 11/12 och 12/13 Alströmergymnasiet Andel med samlat betygsdokument Av de 79 elever utan slutbetyg var det ca 18 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. Skillnaden mellan läsåren är dock ganska stor, och en betydligt större andel av eleverna utan slutbetyg har bytt gymnasium under läsåret 12/13. Granskas eleverna närmare syns det att många av eleverna kommer till Alströmergymnasiet och läser samhällvetenskapligaprogrammet. 4.1 Läsåret 11/12 Utredningen visar att det var 42 elever som inte fick något slutbetyg läsåret 11/12, dessa elever kommer från flera olika grundskolor. Eleverna läste på samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet, barn- och fritidsprogrammet och teknikprogrammet. Totalt sett kom 23 elever utan slutbetyg från dessa program. Det är viktigt att sätta antalet underkända per program i relation till hur många elever som faktiskt läste programmet. Programmen är varierande gällande antal elever, det innebär att antalet elever utan slutbetyg kan vara samma på två program, men det kan motsvara olika andelar av underkända elever på programmen. För fullständig tabell och mer information, se bilaga 2. Fördelningen mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program visar att 60 procent av de underkända eleverna gick på yrkesförberedande program, medan 40 procent gick på högskoleförberedande program. 4.2 Läsåret 12/13 Utredningen visar att det var 37 elever som inte fick några slutbetyg läsåret 12/13. Eleverna läste framförallt på samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet, estetiska programmet och naturvetenskapsprogrammet. Totalt sett kom 28 elever utan slutbetyg från dessa program. Fördelningen mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program visar att 43 procent av de underkända eleverna gick på yrkesförberedande program, medan 57 procent gick på högskoleförberedande program. För fullständig tabell se bilaga Elevunderlaget på gymnasieskolan läsåren 11/12 och 12/13 Vid närmare utredning av eleverna utan slutbetyg finns det inget mönster gällande vilka grundskolor de kommer från. Det finns ingen särskild grundskola som sticker ut. Av eleverna läste 6

15 ca 60 procent på de kommunala grundskolorna i Alingsås. 10 procent läste på någon av de fristående grundskolorna i Alingsås. Resterande 30 procent har inte haft fullständig skolgång i Alingsås, utan flyttat in eller ut under skolpliktsåren. Exempelvis kan en elev ha gått årskurs F-3 i Alingsås, årskurs 4-6 i Lerum, men sedan flyttat tillbaka och gått i årskurs 7-9 i Alingsås. 4.4 Sammanställning över läsåren 11/12 och 12/13 Under läsåren 11/12 och 12/13 var det 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan slutbetyg. 40 elever utan slutbetyg de båda läsåren kom från samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Det finns ett tydligt samband mellan programmens inriktning och antalet elever utan godkända slutbetyg. Gällande relationen mellan yrkesförberedande program och högskoleförberedande program så försvann skillnaden då de båda läsåren läggs samman. Det fanns dock en skillnad vid separata läsår, men resultatet var motsägelsefullt och sammantaget visade sig effekten vara lika med noll. Se bilaga 2-4 för mer information. 5. Analys av kurser på gymnasieskolan I detta avsnitt presenteras antalet IG respektive antalet streck på de kurser som eleverna utan slutbetyg läst. Läsåren 11/12 och 12/13 presenteras först var för sig. Avsnittet avslutas sedan med en sammanfattning över samtliga kurser för båda läsåren. Utifrån ett elevperspektiv fanns det fyra typer av kurser på gymnasiet, kärnämnen, karaktärsämnen, individuella val och gymnasiearbetet. Kurserna delas sedan in i gymnasiegemensamma och programspecifika kurser. De gymnasiegemensamma är obligatoriska oavsett valt program. Vid ett icke godkänt betyg eller ett streck i ett sådant gemensamt ämne medför att slutbetyg uteblir. Ett utmärkande exempel i analysen nedan på en gymnasiegemensam kurs är projektarbete. 5.1 Antal elever med IG läsåret 11/12 För läsåret 11/12 är det fyra kurser som sticker ut gällande betyget IG, religionskunskap A (4.4 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12), idrott och hälsa A (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12), naturkunskap A (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12) och samhällskunskap A. (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12). För fullständig tabell se bilaga Antal elever med streck läsåret 11/12 För läsåret 11/12 är det fyra kurser som sticker ut gällande streck, projektarbete (15.7 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12), filosofi A (7.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12), matematik A (4.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12) samt praktikbesök (4.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12) Dessa fyra kurser utgör 33 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12. För fullständig tabell se bilaga 5. Värt att notera gällande projektarbete är att det är en kurs där eleverna genomför ett självständigt arbete, där process och slutprodukt betygssätts. Kursen skiljer sig därmed gentemot andra kurser som är mer lärarledda. 7

16 5.3 Antal elever med IG läsåret 12/13 För läsåret 12/13 är det tre kurser som sticker ut, idrott och hälsa A (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13), religionskunskap A (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13) samt svenska B (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13). Dessa tre kurser utgör 15 procent av det totala antalet IG för läsåret 12/13. För fullständig tabell se bilaga Antal elever med streck läsåret 12/13 För läsåret 12/13 är det tre kurser som sticker ut, projektarbete (9.6 procent av totala antalet streck under läsåret 12/13), filosofi A (7.5 procent av det totala antalet streck under läsåret 12/13) och idrott och hälsa A (4.3 procent av det totala antalet streck under läsåret 12/13). Dessa tre kurser utgör drygt 20 procent av det totala antalet streck av det totala antalet streck för läsåret 12/13. För fullständig tabell se bilaga Antal elever med IG läsåren 11/12 och 12/13 Sammanställningen av de båda läsåren visar tydligt på fem stycken kurser som eleverna ofta får IG i; religionskunskap A (4.7 procent), idrott och hälsa A (4.5 procent), svenska B (4.2 procent), naturkunskap A, (4.1 procent) samhällskunskap A (4.1 procent). Fördelningen mellan de fem kurserna är jämn men totalt sett utgör de knappt 14 procent av det totala antalet IG. Totalt sett är 617 IG i utredningen och 79 stycken elever. Det innebär att en elev utan godkänt slutbetyg i snitt har 7.5 IG. Materialet visar dock att flera elever kraftigt överstiger denna siffra och detta medför att snittet höjs. 5.6 Antal elever med streck läsåren 11/12 och 12/13 Sammanställningen av de båda läsåren visar tydligt på tre stycken kurser som eleverna ofta får streck i; projektarbete (12 procent), filosofi A (7 procent) och matematik A (4.5 procent). De tre kurserna täcker in 24 procent av det totala antalet streck. Totalt sett är det 177 streck i utredningen totalt, fördelat på 82 elever. Det innebär att varje elev utan godkänt slutbetyg i snitt har 2.2 streck. Fullständiga tabeller och mer information finns i bilaga Slutsatser Under läsåren 11/12 och 12/13 var det 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan slutbetyg (totalt var det 668 elever som tog examen under läsåren från Alströmergymnasiet). De program som flest elever utan slutbetyg var samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet och barnoch fritidsprogrammet. Tillsammans är det 40 elever. Inom dessa program finns olika inriktningar som man bör anlysera närmare. Intressant var även att ca var femte elev inte hade läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. En stor del av eleverna som hoppat till Alingsås valde att läsa på samhällvetenskapligaprogrammet. För grundskolans del visar utredningen generellt sett på ett lågt antal elever utan gymnasiebehörighet. Undantaget visar sig vara Östlyckeskolan med en majoritet av elever utan gymnasiebehörighet. Detta beror till stor del på att skolan är mottagningsskola för nyanlända. 8

17 Det finns inget stöd för att det skulle vara någon skillnad mellan yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Det fanns dock en skillnad vid separata läsår, men resultatet var motsägelsefullt och sammantaget visade sig effekten vara lika med noll. Utredningen visar att det är i samma kurser som eleverna blir underkända inom under de undersökta läsåren. Det visar sig även att det är samma elever som i hög grad underkänns i de olika kurserna. En elev som har IG i ett ämne har i snitt totalt sett 7.5 IG i sin betygskatalog. Motsvarande siffra för en elev med streck är att den har 2.2 streck i snitt. 7. Reflektioner Utredningen har präglats av stor komplexitet och innefattar omfattande dataanalyser, där nya perspektiv har väckt nya frågor. Från början handlade uppdraget om att ta fram elevmaterial och undersöka eventuellt samband mellan högstadieelever och gymnasieelever prestationer över tid för att utreda om det var samma elever som inte nådde upp till de ställda kunskapskraven i de båda skolformerna. Materialet visar inte på något sätt att man kan påvisa ett samband mellan underkända elever på grundskolan och elever från gymnasiet utan slutbetyg. En del elever hade läst på program utanför Alingsås kommun, några hade läst på IV och därmed påbörjat sin gymnasiegång senare. Utredningen visar att det kan finnas stora vinster i ett fortsatt arbete med att fånga upp och stötta elever i deras fortsatta kunskapsutveckling. Detta på grund av ett mönster i utredningen som pekar på att en underkänd elev oftast har flera IG eller streck. För att genomföra liknande utredningen framöver skulle det underlätta om elever utan gymnasiebehörighet eller slutbetyg dokumenteras på ett systematiskt sätt i enlighet med PUL. 8. Åtgärder Åtgärder kan vara att förankra och arbeta vidare med styrdokumenten, nationella och lokala. Att tydligare kunna följa upp och kartlägga elever som riskerar att bli utan slutbetyg, för att kunna sätt in lämpliga stödåtgärder i tid. En annan konkret åtgärd kan vara att stärka rutiner och riktlinjer för överlämning mellan grundskola och gymnasieskola för att öka förståelsen mellan lärare på gymnasiet och grundskolan. För att kunna få en systematisk uppföljning gällande utredningens frågor anser vi att nämnderna tillsammans bör titta på det nya betygssystemet och göra en ny utredning angående slutbetyg från grundskolan och gymnasiet. Förslagsvis läsår 2013/14 och 2014/15. Förvaltningarna bör även göra följande; lägga extra fokus på elever på individuella programmet. hänsyn bör även tas till frånvarons inverkan på betyg elever som läser ett fjärde år behöver följas upp tydligare. hur såg förutsättningarna ut för eleverna (meritvärde) som var behöriga till gymnasiet? 9. Bilagor 9

18 Bilaga 1 Tabell 3. Totalt antal elever utan gymnasiebehörighet för både 2009 och 2010 Skola Elever utan gymn. Behörighet Totalt antal elever VT 2009 Andel utan gymn. behörighet(%) och 2010 Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % Bilaga 2 Tabell 4. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg läste på läsåret 11/12 Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Antal elever på program met Procent av totalt underkä nda på progra mmet (%) Samhällvetenskapsprogrammet 8 19 % 83 9 % Byggprogrammet 5 12 % % Barn- och fritidsprogrammet 5 12 % % Teknikprogrammet 5 12 % 58 9 % Handel- och administrationsprogrammet % % Restaurang och livsmedelsprogrammet % % Hantverksprogrammet % 7 57 % Omvårdnadsprogrammet 2 5 % % Estetiska programmet 2 5 % 47 4 % Naturvetenskapsprogrammet 1 2 % 30 3 % El- och energiprogrammet 1 2 % 30 3 % Mediaprogrammet 1 2 % 21 4 % Totalt: Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentarer: Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar, medan de vita raderna motsvarar högskoleförberedande program. Procentsatserna är avrundade och därmed kan procenträkningen diffa en aning. Bilaga 3 Tabell 5. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg läst på läsåret 12/13 10

19 Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Antal elever på programm et Samhällvetenskapsprogrammet % % Byggprogrammet 8 21 % % Estetiska programmet 4 11 % % Naturvetenskapsprogrammet 4 11 % % Omvårdnadsprogrammet 3 8 % % Barn- och fritidsprogrammet 2 5 % % Handel- och 1 3 % 16 6 % administrationsprogrammet Restaurang och 1 3 % % livsmedelsprogrammet Teknikprogrammet 1 3 % 45 2 % El- och energiprogrammet 1 3 % 24 4 % Totalt: Procent av totalt underkän da på programm et Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentarer: Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar, medan de vita raderna motsvarar högskoleförberedande program. 11

20 Bilaga 4 Tabell 6. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg vid gymnasieexamen båda läsåren 11/12 och 12/13 läst på. Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Totalt antal elever på programmen Samhällvetenskapsprogrammet % % Byggprogrammet % % Barn- och fritidsprogrammet 7 9 % % Estetiska programmet 6 8 % 86 7 % Teknikprogrammet 6 8 % % Omvårdnadsprogrammet 5 6 % % Handel- och 5 6 % % administrationsprogrammet Restaurang och 5 6 % % livsmedelsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet 5 6 % 59 8 % Hantverksprogrammet 4 5 % 7 57 % El- och energiprogrammet 2 2 % 54 4 % Mediaprogrammet 1 1 % 21 5 % Totalt: Procent av totalt underkända (%) Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentar: Endast program med underkända elever medräknade. Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar. Procentsatserna är avrundade och därmed kan procenträkningen diffa en aning. 12

21 Bilaga 5 Tabell 7. Sammanställning över kurser och med antal IG läsåret 11/12 Kurs Anta l IG % IG av totalen Antal strec k % streck av totalen Totalt antal underkän da % totalt antal underkänd a Religionskunskap A 15 4,39 % 0 0,00 % 15 3,53 % Idrott och hälsa A 14 4,09 % 0 0,00 % 14 3,29 % Naturkunskap A 14 4,09 % 2 2,41 % 16 3,76 % Samhällskunskap A 14 4,09 % 3 3,61 % 17 4,00 % Datorkunskap 13 3,80 % 3 3,61 % 16 3,76 % Svenska B 12 3,51 % 1 1,20 % 13 3,06 % Svenska C 10 2,92 % 0 0,00 % 10 2,35 % Historia A 9 2,63 % 1 1,20 % 10 2,35 % Projektarbete 9 2,63 % 13 15,66% 22 5,18 % Estetisk verksamhet 8 2,34 % 1 1,20 % 9 2,12 % Filmkunskap 8 2,34 % 0 0,00 % 8 1,88 % Idrott och hälsa B 7 2,05 % 0 0,00 % 7 1,65 % Arbetsmiljö 6 1,75 % 1 1,20 % 7 1,65 % Matematik A 6 1,75 % 4 4,82 % 10 2,35 % Matematik B 6 1,75 % 1 1,20 % 7 1,65 % Psykologi A 6 1,75 % 0 0,00 % 6 1,41 % Svenska A 6 1,75 % 0 0,00 % 6 1,41 % Totalt ovanstående 47, % 30 36,14% ,41%... Totalt samtliga Tabell med antal streck läsåret 11/12 Kurs Antal streck % streck av totalen Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Projektarbete 13 15,66% 9 2,63 % 22 5,18 % Filosofi A 6 7,23 % 2 0,58 % 8 1,88 % Matematik A 4 4,82 % 6 1,75 % 10 2,35 % Praktikbesök 4 4,82 % 0 0,00 % 4 0,94 % Samhällskunskap A 3 3,61 % 14 4,09 % 17 4,00 % Datorkunskap 3 3,61 % 13 3,80 % 16 3,76 % Företagsekonomi A 3 3,61 % 1 0,29 % 4 0,94 % Rättskunskap 3 3,61 % 1 0,29 % 4 0,94 % Naturkunskap A 2 2,41 % 14 4,09 % 16 3,76 % Multimedia A 2 2,41 % 4 1,17 % 6 1,41 % Bollspel 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Engelska B 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % 13

22 Engelska C 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Organisation och ledarskap 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Praktisk marknadsföring A 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Miljöanpassad arkitektur 2 2,41 % 0 0,00 % 2 0,47 % Småföretagande A 2 2,41 % 0 0,00 % 2 0,47 % Svenska B 1 1,20 % 12 3,51 % 13 3,06 % Totalt ovanstående 58 69,88% 86 25,15% ,88%. Totalt samtliga

23 Bilaga 6. Tabell med antal IG läsåret 12/13 Kurs Antal IG % IG av totalen Antal streck % streck av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Idrott och hälsa A 14 5,09 % 4 4,26 % 18 4,88 % Religionskunskap A 14 5,09 % 3 3,19 % 17 4,61 % Svenska B 14 5,09 % 2 2,13 % 16 4,34 % Naturkunskap A 11 4,00 % 1 1,06 % 12 3,25 % Samhällskunskap A 11 4,00 % 3 3,19 % 14 3,79 % Estetisk verksamhet 8 2,91 % 0 0,00 % 8 2,17 % Matematik B 8 2,91 % 3 3,19 % 11 2,98 % Psykologi A 8 2,91 % 1 1,06 % 9 2,44 % Svenska A 8 2,91 % 1 1,06 % 9 2,44 % Projektarbete 6 2,18 % 9 9,57 % 15 4,07 % Svenska C 6 2,18 % 2 2,13 % 8 2,17 % Beklädnader 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Byggisolering 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Bygg trä och betong 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Filosofi A 5 1,82 % 7 7,45 % 12 3,25 % Historia A 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Totalt ovanstående ,36% 36 38,30% ,80% Totalt samtliga Tabell med antal streck läsåret 12/13 Kurs Antal streck % streck av Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända totalen Projektarbete 9 9,57 % 6 2,18 % 15 4,07 % Filosofi A 7 7,45 % 5 1,82 % 12 3,25 % Idrott och hälsa A 4 4,26 % 14 5,09 % 18 4,88 % Matematik A 4 4,26 % 4 1,45 % 8 2,17 % Fysik A 4 4,26 % 1 0,36 % 5 1,36 % Ställningsbyggnad 4 4,26 % 0 0,00 % 4 1,08 % Religionskunskap A 3 3,19 % 14 5,09 % 17 4,61 % Samhällskunskap A 3 3,19 % 11 4,00 % 14 3,79 % Matematik B 3 3,19 % 8 2,91 % 11 2,98 % CAD-teknik C 3 3,19 % 2 0,73 % 5 1,36 % Kultur- och idéhistoria 3 3,19 % 2 0,73 % 5 1,36 % Svenska B 2 2,13 % 14 5,09 % 16 4,34 % Svenska C 2 2,13 % 6 2,18 % 8 2,17 % Naturkunskap B 2 2,13 % 4 1,45 % 6 1,63 % 15

24 Engelska A 2 2,13 % 3 1,09 % 5 1,36 % Arbetsmiljö 2 2,13 % 2 0,73 % 4 1,08 % Totalt ovanstående 57 60, , ,46% Totalt samtliga Bilaga 7. Presentation av de vanligaste kurserna eleverna utan slutbetyg har IG i. Jämförelse med antalet streck görs. Kurs Antal IG % IG av totalen 16 Antal streck % streck av totalen Totalt antal underkänd a % totalt antal underkända Religionskunskap A 29 4,70 % 3 1,69 % 32 4,03 % Idrott och hälsa A 28 4,54 % 4 2,26 % 32 4,03 % Svenska B 26 4,21 % 3 1,69 % 29 3,65 % Naturkunskap A 25 4,05 % 3 1,69 % 28 3,53 % Samhällskunskap A 25 4,05 % 6 3,39 % 31 3,90 % Datorkunskap 16 2,59 % 4 2,26 % 20 2,52 % Estetisk verksamhet 16 2,59 % 1 0,56 % 17 2,14 % Svenska C 16 2,59 % 2 1,13 % 18 2,27 % Projektarbete 15 2,43 % 22 12,43% 37 4,66 % Historia A 14 2,27 % 1 0,56 % 15 1,89 % Matematik B 14 2,27 % 4 2,26 % 18 2,27 % Psykologi A 14 2,27 % 1 0,56 % 15 1,89 % Svenska A 14 2,27 % 1 0,56 % 15 1,89 % Filmkunskap 10 1,62 % 0 0,00 % 10 1,26 % Matematik A 10 1,62 % 8 4,52 % 18 2,27 % Idrott och hälsa B 9 1,46 % 1 0,56 % 10 1,26 % Totalt ovanstående ,54% 64 36,16% ,45% Totalt samtliga Presentation av de vanligaste kurserna eleverna utan slutbetyg har streck i. Jämförelse med antalet IG görs. Kurs Antal streck % streck av totalen Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Projektarbete 22 12,43% 15 2,43 % 37 4,66 % Filosofi A 13 7,34 % 7 1,13 % 20 2,52 % Matematik A 8 4,52 % 10 1,62 % 18 2,27 % Samhällskunskap A 6 3,39 % 25 4,05 % 31 3,90 %

25 CAD-teknik C 4 2,26 % 2 0,32 % 6 0,76 % Datorkunskap 4 2,26 % 16 2,59 % 20 2,52 % Fysik A 4 2,26 % 4 0,65 % 8 1,01 % Idrott och hälsa A 4 2,26 % 28 4,54 % 32 4,03 % Matematik B 4 2,26 % 14 2,27 % 18 2,27 % Organisation och ,26 % 0,32 % ledarskap 0,76 % Praktikbesök 4 2,26 % 0 0,00 % 4 0,50 % Rättskunskap 4 2,26 % 2 0,32 % 6 0,76 % Ställningsbyggnad 4 2,26 % 1 0,16 % 5 0,63 % Arbetsmiljö 3 1,69 % 8 1,30 % 11 1,39 % Totalt 88 49,72% ,72% ,96% ovanstående Totalt samtliga

26

27

28 Ärende 3 Fördelning av re- och anpassningsinvesteringar mellan nämnderna

29 Ärende 4 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Färgens östra strand, samråd

30 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Johanna Carlsson Direktnr: Beteckning: KS Detaljplan för Alingsås, bostäder vid Färgens östra strand, samråd Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 20 oktober 2014 ( 127) att skicka ett förslag till detaljplan för Alingsås, bostäder vid Färgens östra strand, på samråd till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 8 december 2014 ( 161) och beslutade att återremittera ärendet till kommunledningskontoret för vidare beredning. Planarbetet sker med normalt förfarande och beslut om antagande sker i kommunfullmäktige. Planområdet som tidigare varit ett sommarstugeområde ligger inom den inre skyddszonen för den största vattentäkten i kommunen. Under åren har området efterhand mer omvandlats till permanentboende, vilket ställer betydligt högre krav på avlopp- och vattenförsörjning. För att i ett långsiktigt perspektiv kunna garantera kommuninvånarna en vattentäkt som även fortsättningsvis kan ge ett dricksvatten av god kvalité måste en VA-sanering utefter Östra Färgen genomföras. Syftet med planen är att i samband med utbyggnaden av det kommunala VA-nätet inom planområdet utöka byggrätter inom området samt att möjliggöra för nya avstyckningar för bostadsbebyggelse. Tekniska förvaltningen bedömer att ca 90 bostäder behöver tillkomma för att finansiera VA-utbyggnaden. Tillsammans med de befintliga bostäderna kommer planområdet att rymma 180 bostäder. Planens målsättning är att behålla områdets fritids- och naturvärden samt att säkerställa tillgängligheten till stranden. Planområdet ligger mellan sjön Färgen och väg 180, ca 8 km från Alingsås stadskärna. Planområdet är ca 64 hektar och all mark inom planområdet är i privat ägo. Ett planprogram för utveckling av Färgens östra strand (KS ). Området i planprogrammet sträcker sig från Röhult och Hjälmared i norr till Lygnared i söder och fastslår bland annat att området ska exploateras måttligt så att landskapsvärden och naturvärden sparas samt att kontakten med vattnet värnas. Totalt föreslås för programområdet ca 150 nya bostäder som tillsammans med befintlig bebyggelse blir totalt 380 bostäder i området. Nya tomter ska vara så stora att det finns plats för djurliv. Gamla stigar, äldre träd, stenmurar samt vägar närmast den äldre bebyggelsen ska bevaras. Inom planområdet saknas kommersiell och offentlig service. Fem kilometer norr om planområdet, i Östra Ängabo, finns förskola, skola och vårdcentral. Sex kilometer norr om planområdet finns en större livsmedelsbutik. Strandskyddet föreslås upphävas inom delar av planområdet. Allmänhetens tillgång till stranden bedöms emellertid öka i och med att en remsa längs med strandkanten får bestämmelsen

31 NATUR istället för kvartersmark. Planen medför utbyggnad av en ny väg som föreslås förvaltas av vägföreningarna i området. Närmsta busshållplats ligger över 1 km bort från bostäderna inom planområdet och bussar till Alingsås avgår ca en gång per timme. För utbyggnad av överföringsledningar för VA står skattekollektivet för 30 % av kostnaden. Övriga kostnader står fastighetsägarna och VA-kollektivet för. Kommunledningskontorets yttrande Kommunledningskontoret tillstyrker samrådsförslaget till detaljplan för Alingsås, bostäder vid Färgens östra strand, med följande kommentar. Det är mycket positivt att kommunalt vatten och avlopp byggs ut inom planområdet då en förbättring av vattenkvalitén i kommunens huvudvattentäkt är nödvändig. För att finansiera detta krävs ett tillskott av bostäder i området. Kommunledningskontoret kan konstatera att den föreslagna planen i vissa delar inte är i linje med de ambitioner som anges i planprogrammet. Eftersom vägarna har ett enskilt huvudmannaskap kan ett sammanbyggande av vägnätet inte säkerställas utan endast möjliggöras. Det finns alltså en risk för att vägen inte byggs samman och breddas med markerad cykelväg som planprogrammet slog fast. Förutsättningarna för ett sammanhängande vägnät bör utredas vidare i det fortsatta planarbetet. Frågan om kollektivtrafik bör också utredas närmare. Hur utformas kollektivtrafik och vägnät på ett sätt så att skolskjutsar kan ordnas effektivt och så att skolbarn kan ta sig trafiksäkert genom området? Även de befintliga busshållplatserna vid väg 180 i anslutning till området bör omfattas i planarbetet så att frågan om pendelparkeringar och cykelparkering i anslutning till busshållplatserna samt en eventuell vändplan för bussar utreds vidare. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Förslag till detaljplan för Alingsås, bostäder vid Färgens östra strand, tillstyrks med kommunledningskontorets kommentar. Kommunledningskontoret Cecilia Reuterberg Avdelningschef Johanna Carlsson Strategisk samhällsplanerare Godkänd av: Cecilia Reuterberg Titel: Datum:

32 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 161 Dnr KS 211 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Färgens östra strand, samråd Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 20 oktober 2014 ( 127) att skicka ett förslag till detaljplan för Alingsås, bostäder vid Färgens östra strand, på samråd till kommunstyrelsen. Sista svarsdatum är den 25 november 2014 men kommunstyrelsen har fått uppskov till den 8 december. Planarbetet sker med normalt förfarande och beslut om antagande sker i kommunfullmäktige. Syftet med planen är att i samband med utbyggnaden av det kommunala VA-nätet inom planområdet utöka byggrätter inom området samt att möjliggöra för nya avstyckningar för bostadsbebyggelse. Totalt kan ytterligare 90 byggrätter tillkomma till områdets befintliga 90. Planens målsättning är att behålla områdets fritids- och naturvärden samt att säkerställa tillgängligheten till stranden. Planområdet ligger mellan sjön Färgen och väg 180, ca 8 km från Alingsås stadskärna. Planområdet är ca 64 hektar och all mark inom planområdet är i privat ägo. Ett program för utveckling av Färgens östra strand antogs av kommunstyrelsen den 8 mars 2010 ( 50). Området i planprogrammet sträcker sig från Röhult och Hjälmared i norr till Lygnared i söder och fastslår bland annat att området ska exploateras måttligt så att landskapsvärden och naturvärden sparas samt att kontakten med vattnet värnas. Totalt föreslås för programområdet ca 150 nya bostäder som tillsammans med befintlig bebyggelse blir totalt 380 bostäder i området. Nya tomter ska vara så stora att det finns plats för djurliv. Gamla stigar, äldre träd, stenmurar samt vägar närmast den äldre bebyggelsen ska bevaras. Varje befintlig tomt inom planområdet omfattar runt 2000 kvm och bostadshusen utgörs av en stor andel fritidshus. För att behålla områdets frilufts- och landskapsvärden har den nya bebyggelsen delats upp i mindre kvarter. Som minsta tomtstorlek anges kvm och som största byggnadsarea anges 200 kvm. I vissa kvarter medges även sammanbyggda hus (rad- par eller kedjehus). Inom planområdet saknas kommersiell och offentlig service. Fem kilometer norr om planområdet finns förskola, skola och vårdcentral i Östra Ängabo. Sex kilometer norr om planområdet finns en större livsmedelsbutik. Strandskyddet föreslås upphävas inom delar av planområdet. Allmänhetens tillgång till stranden bedöms emellertid öka i och med att en remsa längs med strandkanten får bestämmelsen NATUR istället för kvartersmark. Planen medför utbyggnad av en ny väg som föreslås förvaltas av vägföreningarna i området. Närmsta busshållplats ligger över 1 km bort från bostäderna inom planområdet och bussar till Alingsås avgår ca en gång per timme. Det är enskilt huvudmannaskap för allmän plats inom planområdet vilket innebär att fastighetsägarna är ansvariga för allmän plats med planbestämmelsen NATUR och LOKALGATA. Det enskilda huvudmannaskapet innebär ansvar för utbyggnad, drift och underhåll av allmän plats. För utbyggnad av VA står skattekollektivet för 30 % av kostnaden. Övriga kostnader står fastighetsägarna och VA-kollektivet för. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

33 Kommunstyrelsen KS 161, forts Dnr KS 211 Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 5 november 2014 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret tillstyrker samrådsförslaget till detaljplan för Alingsås, bostäder vid Färgens östra strand, med följande kommentar. Kommunledningskontoret ser positivt på att kommunalt vatten och avlopp byggs ut inom planområdet då vattenkvalitén i kommunens huvudvattentäkt Färgen kommer att förbättras. Det är också i linje med Strategi för vatten & avlopp i Alingsås kommun, antagen av kommunfullmäktige , där planområdet beskrivs som första prioritet för utbyggnad av det kommunala VA-nätet. I programmet för Färgens östra strand konstateras att ett sammanhängande vägnät med gång- och cykelstråk där en busslinje kan dras krävs för att kollektivtrafik, post, sophämtning, hemtjänst och annan service ska kunna utföras effektivt. Föreslagen vägbredd är inte i linje med detta. Ett enskilt huvudmannaskap för vägar inom området säkerställer heller inte, utan möjliggör endast, att vägnätet byggs samman enligt detaljplanen. Det är viktigt att detaljplanen skapar förutsättningar för att ambitionerna i planprogrammet kan uppfyllas. Programmet slår också fast att pendelparkeringar och säkra cykelparkeringar bör anordnas i anslutning till befintliga busshållplatser. Bör detta utredas inom ramarna för denna detaljplan? Kommunledningskontoret har i det initiala skedet av detaljplanearbetet framfört behovet av att bygga en vändplan för kollektivtrafiken i södra delen av Stora Färgen. Vändplanen skulle vara en bytespunkt för resenärer och omfatta en pendelparkering. Det har tidigare funnits investeringsmedel för en sådan insats i korsningen av väg 180 och väg 1753 mot Edsås, på Församlingshemmets mark. Planen kunde inte genomföras men behov av en vändplan kvarstår. Föreslagen bebyggelse kommer att attrahera barnfamiljer vilket innebär att frågan om skolskjuts är viktig att utreda i detaljplanearbetet. Hur utformas kollektivtrafik och vägnät på ett sätt så att skolskjutsar kan ordnas effektivt och så att skolbarn kan ta sig trafiksäkert genom området? Vidare konstateras det i planprogrammet att omfattningen av den nya bebyggelsen i området kräver en ny förskola i området. Har denna fråga utretts i detaljplanearbetet? Kommunledningskontoret efterfrågar en övergripande beskrivning av planens ekonomiska konsekvenser i form av bland annat kostnader för utbyggnad av VA och kostnader för kommunal service i form av skolskjuts och hemtjänst. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

34 Kommunstyrelsen KS 161, forts Dnr KS 211 Slutligen bedömer kommunledningskontoret att den föreslagna bebyggelsen kan tillkomma utan att områdets natur- eller kulturvärden går förlorade. Allmänhetens tillgång till sjön Färgen bedöms inte heller begränsas med planförslaget. Dessa värden bör emellertid även fortsättningsvis noga bevakas i en utbyggnad av området. Arbetsutskottet har den 26 november 2014, 144, beslutat att hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Yrkande Joakim Järrebring (S) yrkar att ärendet återremitteras för ytterligare beredning och att begäran om utökad svarstid skickas till samhällbyggnadsnämnden. Proposition Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla yrkandet om återremiss. Kommunstyrelsens beslut: 1. Ärendet återremitteras för ytterligare beredning. 2. Begäran om utökad svarstid, till efter kommunstyrelsens sammanträde den 2 februari 2015, skickas till samhällsbyggnadsnämnden Exp: SBN Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

35

36 Förlängning samrådstiden På grund av inkomna synpunkter har samrådstiden för Detaljplan för bostäder vid Färgens östra strand, Sundet m.fl. förlängts till 2 januari Synpunkter på planen skickas skriftligt till: samhallsbyggnad@alingsas.se alternativt till: Alingsås Kommun Samhällsbyggnadskontoret Alingsås och ska vara samhällsbyggnadskontoret tillhanda senast den 2 januari Synpunkterna sammanställs i en samrådsredogörelse, som samhällsbyggnadsnämnden tar ställning till i samband med att eventuella revideringar görs av planförslaget. Därefter hålls planförslaget tillgängligt för granskning vilket också erbjuder tillfälle att inkomma med synpunkter. Efter vägning av dessa förs planen till kommunfullmäktige för antagande. Alingsås den 14 november 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Planarkitekt: Job van Eldijk, tfn Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: Fax: E-post: samhallsbyggnad@alingsas.se Webbplats:

37 Handläggare: Job van Eldijk, tfn Dnr Samrådshandling Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Färgen östra strand, Sundet m.fl. Planbeskrivning

38 1. Inledning Syfte Planhandlingar Läge och areal Markägare Syftet med planen är att i samband med utbyggnaden av det kommunala VA-nätet inom planområdet utöka byggrätter inom området samt att möjliggöra för nya avstyckningar för bostadsbebyggelse. Planens målsättning är att behålla områdets fritids- och naturvärden samt att säkerställa tillgängligheten till stranden. Den juridiskt bindande handlingen är plankarta med bestämmelser. Till detaljplanen fogas en planbeskrivning (denna handling) och en illustrationskarta. Dessa har ingen rättsverkan utan ska underlätta förståelsen av planen och vara vägledande vid tolkningen av den. Efter ett skede med granskning av planen upprättas också ett granskningsutlåtande. Planområdet ligger mellan sjön Färgen och väg 180, ca 8 km från Alingsås stadskärna. Planområdet är ca 64 hektar. All mark inom planområdet är i privat ägo. 2. Tidigare ställningstaganden Uppdrag Områdesplan Områdesbestämmelser Samhällsbyggnadsnämnden beslutade om en detaljplanebeställning där uppdraget att upprätta denna detaljplan ingår. För området gäller Områdesplan för Färgen antagen år 1985 och reviderad år 1986 till förmån för anläggande av en golfbana. För området gäller följande områdesbestämmelser (med fastställelsedatum/lagakraftdatum inom parentes): Upphävande av del av områdesbestämmelser för stugområdet Alingsås-Hulabäck m.m. ( ) Områdesbestämmelser för stugområdet Alingsås-Hulabäck m.m. ( ) Områdesbestämmelser för Sundet-Skämningared ( ) Områdesbestämmelser för Svanvik ( ) I områdesbestämmelserna begränsas den största tillåtna byggnadsarean till 50 kvm för huvudbyggnad och 20 kvm för komplementbyggnad. Undantag är fritidsanläggningarna och de hus som beboddes året runt före Genomförandetiden har gått ut för ovanstående planer. När den nya detaljplanen vunnit laga kraft kommer den att upphäva de äldre planerna i berörda delar. Vision Alingsås kommun har antagit Vision 2019 som en ledstjärna för all planering. Bl.a. anges att Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har invånare år En av tre huvudstrategier för genomförandet är Boende och i en bostadspolicy anges att bostadsformerna ska vara strandnära boende, innerstadsboende, lågbudgetboende, marknära boende samt boende på landet. 2

39 Flerårsstrategi I flerårsstrategi (budget) anges bl.a. följande prioriterade mål: I Alingsås kommun: finns det attraktiva boendemöjligheter skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling minskar vi vår klimatpåverkan genom energieffektiv omställning Alingsås miljömål Översiktliga planen samt avvikelse Skäl till avvikelse Program Kommunen har också antagit Alingsås miljömål De är grupperade i de tre huvudområdena Rik natur, Friskt vatten och Det goda samhället. Inom det sistnämnda området är det främst följande nationella miljökvalitetsmål som är aktuella för detaljplaneringen: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft. Energimålen beskrivs närmare nedan under rubriken Teknisk försörjning. Ett övrigt övergripande mål är att de nationella miljömålen avseende luftföroreningar ska klaras i hela kommunen. De aktuella detaljerade miljömålen beskrivs nedan under lämpliga rubriker. I översiktsplanerna har avvägningar gjorts mellan de motstående allmänna intressena att bevara naturvärden och rekreationsområden och att exploatera mark som är lämplig för bebyggelse. I den kommuntäckande översiktsplanen ÖP 95 (antagen ) har det aktuella området beteckningen Grupp av fritidshus. Detaljplanen medger åretruntbebodda bostäder inom området och avviker därmed från översiktsplanen. Situationen längs Färgens östra strand är idag annorlunda än för drygt 15 år sedan då översiktsplanen antogs. Idag är en stor andel av husen permanentbostäder och en lösning av vatten- och avloppsfrågan har blivit mer akut. Den lösning som innebär störst säkerhet för vattentäkten är kommunala ledningar, vilket föranleder behovet att omvandla området från fritidsbebyggelse till åretruntbebodda bostäder. För området upprättades Program för utveckling av Färgens Östra Strand, som antogs av kommunfullmäktige (se karta sida 5). Programmets syfte är att pröva utveckling av Färgens östra strand från fritidshusbebyggelse till åretruntboende med möjlighet till förtätning och nya mindre områden för bostäder. Målsättningarna för utvecklingen av Färgens östra strand är att det blir ett område med attraktiva boendemiljöer, tydlig vattenkontakt, lantlig karaktär och närhet till natur och rekreation. Programmet definierar följande utgångspunker för planeringen: De utpekade områdena med landskapsvärden och naturvärden sparas. Kontakten med vattnet värnas. Befintliga släpp mellan strandtomterna bevaras. En måttlig exploatering som lämnar plats åt flera gröna kilar. Stora tomter med plats för djurliv. Inom norra Skämningared föreslås småskaliga flerfamiljshus eller grupphusbebyggelse i högst två och ett halvt plan. 3

40 Gamla stigar sparas. Äldre träd, stenmurar samt vägar närmast den äldre bebyggelsen bevaras. Helhetsmiljöer värnas och äldre ladugårdsbyggnader eller uthus styckas inte av från huvudbyggnaden. Områden med kända fornlämningar bebyggs ej. Området är även fortsättningsvis tydligt avskilt från Alingsås stad. Ny bebyggelse är gles och låg. Ny bebyggelse nära den utpekade kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen anpassas för att inte störa den äldre bebyggelsen. Trafikstrukturen i området ses över så att vägarna i området fungerar för en större mängd bilar och för utryckningsfordon. För att kollektivtrafik, post, sophämtning, hemtjänst och annan service ska kunna utföras effektivt behövs ett sammanhängande vägnät. Vissa vägar anpassas för bussar. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter förbättras. Bebyggelseområdena ansluts till det kommunala vatten- och avloppsnätet. I bebyggelseområdena tillåts verksamheter som inte är störande för omgivningen. En ny vägförbindelse föreslås mellan Svanviksvägen och Färgesundsvägen. Planförslaget följer programmets riktlinjer förutom på följande punkter: Inom två områden som pekas ut för sina naturvärden, föreslås bostadsbebyggelse (nr 1 och 2 på kartan på sida 5). Bedömningar är att exploatering av dessa områden är möjlig utan betydande påverkan på naturvärden. Inför beslut om granskning av planen kommer naturvärden utredas mer i detalj för att bedöma lämpligheten. Huvudelen av den föreslagna nya bebyggelsen är grupperat utmed en ny väg, nordöster om Färgesundsvägen och Svanviksvägen. Trafik till och från dessa bostäder kommer att använda Den norra delen av Svanviksvägen. För att öka mångfalden av bebyggelsetyper medges mindre tomter för sammanbyggda hus inom ett fler områden är norra Skämningared. Ingen ändring av de befintliga vägarna eller andra allmänna platser föreslås. Bedömningar är att planområdets huvudmän, vägföreningarna, varken har intresse eller möjlighet att genomföra åtgärder på vägnätet eller allmän plats. 4

41 Karta Planprogrammet Strategi för vatten & avlopp i Alingsås kommun I Strategi för vatten & avlopp i Alingsås kommun, antagen av kommunfullmäktige , beskrivs planområdet som första prioritet för utbyggnad av det kommunala VA-nätet. Planområdets placering inom det inre skyddsområdet för kommunens viktigaste vattentäkt utgör ett av de starkaste incitamenten för att lösa reningen av avloppsvatten från bebyggelsen med allmänna VA-ledningar, så att inget spillvatten riskerar att påverka Alingsåsbornas dricksvattenförsörjning. Spillvattnet leds till reningsverket i Nolhaga. En annan viktig fråga för bedömning av behovet av allmänna VA-anläggningar är att den befintliga spillvattenledningen mellan Hjälmared och Gerdsken utgörs av en tryckledning, med begränsad kapacitet. Ett eventuellt stopp i denna ledning leder till utsläpp av orenat avloppsvatten direkt i Lilla Färgen, där råvattenintaget till vattenverket finns. Det finns således behov av en dubblering av spillvattenledningen in till staden även för att öka driftssäkerheten. (Detta är utfört andra kvartalet 2014) 5

42 Riksintresse friluftsliv Planområdet är en del av Härskogsområdet som har pekats ut som ett riksintresse för friluftsliv (omarbetad beskrivning av riksintresset som förväntas att börja gälla från årsskiftet 2014/2015). Riksintresseområdet berör kommunerna Bollebygd, Lerum, Alingsås, Härryda och Partille. Länsstyrelsen har pekat ut följande huvudintresseaspekter för hela området: särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur och/ eller kulturmiljöer. särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter såsom strövande, cykelturer, vandring samt svamp- och bärplockning och därmed berikande upplevelser. särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Dikning av våtmarker och ytterligare förorening och reglering av sjöarna. Skogsbruk i välbesökta områden. Bebyggelseexploatering, nya vägar och annan exploatering. Ingrepp i vattensystem vilka ger störningar för fiske och kanoting. Stora Färgen Skyddsområde för Färgens ytvattentäkt Befintlig bebyggelse ligger inom den inre skyddszonen för vattentäkten. Skyddsföreskrifter enligt 1 5 FS 1993:13 som gäller för skyddsområdet anger föreskrifter för bl.a. hantering av avloppsvatten, fordonstvätt, upplag av gödsel och av för vattnet farliga ämnen. En översyn av skyddsföreskrifter genomförs för närvarande av tekniska förvaltningen. 6

43 Strandskydd Delar av planområdet är beläget inom strandskyddat område. Strandskyddet, som här gäller 300 meter från strandkanten både ut i vattnet och upp på land, har som syfte att trygga allmänhetens tillgång till strandmiljöer samt att värna växt- och djurliv på land och i vatten. Inom strandskyddat område är det förbjudet att: bygga nytt eller ändra befintliga byggnader så att de kan användas till något annat ändamål, utöka den privata zonen/hemfridszonen genom att till exempel ställa ut utemöbler eller anlägga gräsmattor eller rabatter på mark som är tillgänglig för allmänheten, gräva eller förbereda byggnationer, uppföra anläggningar eller anordningar utan dispens i ett område, som annars är tillgängligt enligt allemansrätten. Ingreppen får inte heller förändra livsvillkoren för djur och växter. Exempel är bryggor, pirar, muddring, vägar och parkeringsplatser, eller att fälla mer än enstaka träd. Naturreservat Direkt väster om området ligger Färgensjöarnas naturreservat. Syftet med naturreservatet är att skydda områdets ädellövskogar och övriga värdefulla skogsmiljöer, strandmiljöer och öar, det intressanta växt- och djurlivet, den tilltalande landskapsbilden och att tillvarata områdets goda möjligheter för rekreation och friluftsliv. En förutsättning för att sjöarnas intressanta växt- och djurliv ska kunna bevaras är att vattenkvaliteten upprätthålls eller förbättras. Naturvårdsprogram Lövskogsområdet på Färgens östra strand som ingår i länsstyrelsens lövskogsinventering från 2012 är av klass 3 (se karta sida 9). Kommunens bedömning är klass A. Bostadsprogram Kommunstyrelsen beslutade att anta Bostadsprogram för bostadsbyggandet i kommunen. I programmet görs bedömningen att området Sundet mm och Hjälmared kommer att utökas med bostäder. I Bostadsprogrammet prioriteras särskilt följande under : Projekt som motsvarar behovet av bra boenden för unga. Projekt med prisvärda småhus i goda kommunikationslägen. Förtätningar inom staden och i befintlig bebyggelse. Att minst två projekt med särskilt höga ambitioner vad gäller energieffektivt och miljöanpassat byggande påbörjas. Att antalet trygga bostäder i kommunen ökar. 7

44 3. Förutsättningar och förändringar Natur och kultur Landskap och naturvärden En översiktlig studie och inventering av planområdet har genomförts av Rådhuset arkitekter AB ( ). Området längs Stora Färgens östra strand är till stor del bevuxet med skog. Närmast vattnet består skogen främst av lövträd medan barrskogen dominerar några hundra meter inåt land. Golfbanan intill Boråsvägen utgör ett stort öppet landskapsparti. Andra öppna områden finns i Hjälmared, Skärsbo och Lygnareds camping. Terrängen är bitvis starkt kuperad. Aktivt jordbruk bedrivs kring Hulabäck och Hjälmared, skogsbruk främst norr och söder om Lilla Färgen. Planområdet bedöms ha vissa naturvärden, vilket grundar sig på områdets funktion som buffertzon gentemot det angränsande naturreservatet Färgensjöarna samt förekomst av vissa komplexa mikrohabitat (bl.a. mindre klippbrant med rasbrant och enstaka större skyddsvärda träd). Följande värdefulla naturmiljöer inom planområdet pekas ut (se karta på sida 9): Sumpskogsområde i Sundet. Hällmarktallskog i Skämningared med insprängda mindre våtmarker. Sjön Färgen har ett omfattande djurliv, med ett rikt fågelbestånd. En stor del av planområdet ingår i länsstyrelsens lövskogsinventering. De utpekade våtmarkerna i Skämningared har mäts in och bostadskvarteren har anpassat för att undvika intrång. Förutom dessa särskilt utpekade platser är kopplingen till sjön mycket viktig för upplevelsen av landskapet, tillsammans med höjder, öppna marker och bäckar. Inför beslut om granskning av planen kommer naturvärden inom de föreslagna bostadsområdena utredas i mer detalj. Biotopskydd I miljöbalken 7:11 finns bestämmelser om biotopskyddsområden. Enligt Bilaga 1 till Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken tillhör stenmurar och odlingsrösen samt småvatten och våtmarker i jordbruksmark de särskilt skyddsvärda markområdena. Ett av Alingsås miljömål för är att andelen våtmarksyta i planlagda områden och jordbruksbygder ska öka eller behållas oförändrad. Det nationella miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker har följande lydelse: "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." Stenmurar, odlingsrösen samt småvatten och våtmarken inom planområdet undantas från exploatering. 8

45 Lilla Färgen n väge nds rgesu Fä SundetSumpskog Hällmarktallskog med insprängda mindre våtmarker Furutången Skämningared Svanvik Stora Färgen en g vä iks v an Sv Grönområden i planprogrammet Lövskogsinventering länsstyrelsen Registrerade fornlämningar Gles grov, äldre tallskog med yngre ekar Grönområden och fornlämingar (underlag Illustrationskarta)

46 Geotekniska förhållanden En berg- och geotekniska utredning av planområdet har genomförts (Norconsult, ). Utredningen har följande rekommendationer: Planområdet består delvis av lermark och delvis av fastmark där berg i dagen ställvis förekommer. Jordarna är generellt fasta eller fast lagrade. Geotekniska förhållanden är således gynnsamma för detaljplanens intention. Totalstabiliteten är betryggande med hänsyn till jordarnas höga hållfasthet och relativt flacka jordslänter. Risken för blocknedfall är mycket liten. Byggnader bedöms preliminärt kunna grundläggas med platta på mark eller på packad fyllning på sprängt berg. Schaktarbete för ledningar kan kräva bergschakt i större omfattning. Silten och finsanden är erosionskänsliga och flytbenägna, vilket ska beaktas vid schaktarbeten. Lägre partier i terrängen utgör generellt fuktiga stråk med grundvattennivåer relativt konstant nära markytan. I högre partier styrs grundvattennivåer till stor del av nederbörd och nivåförändringar kan ske relativt snabbt. De naturliga flödesvägarna genom våtmarker i området har en utjämnande och fördröjande effekt på avrinningen till sjön Färgen och dämpar effekten av en ökad andel hårdgjorda ytor. De naturliga infiltrationsförutsättningarna varierar inom planområdet och bedöms till övervägande del vara måttliga till dåliga (se kartan nedan). Det är därför sannolikt att det behövs åtgärder för att underlätta infiltration av dagvatten i vissa områden. Behovet av åtgärder för dagvattenhantering kommer att utredas i detalj innan granskningen av planen. Planområdets naturliga infiltrationsförutsättningar Risk för översvämning Vattenståndet i Färgen är reglerat mellan +61,2 och +62,0 med ett 10

47 eller erosion normalt vattenstånd på +61,5. Bebyggelsen som föreslås inom planen ligger ca 3 meter över högsta högvattennivå och någon risk för översvämning eller erosion föreligger inte (höjdnivåer är angivna i höjdsystemet RH2000). Miljökvalitetsnormer för vatten Radon Vattenmyndigheterna har tagit fram ett förslag till vattenförvaltning som bl.a. innehåller miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnormen är att uppnå god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus till år Vattenförvaltningens arbetscykel är vart sjätte år med den senaste klassificeringen år Färgen har klassificerats då att har "God ekologisk status" och "God kemisk ytvattenstatus". Miljökvalitetsnormer finns också för grundvatten. Data saknas dock för grundvatten i detta område. Planområdet är ett normalriskområde för radon. Bostadsbyggnad inom normalriskområde ska normalt utföras med radonskyddande konstruktion, alternativt ska motsvarande åtgärder vidtas så att högsta tillåtna radonhalt inte kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och att vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga. Att gällande riktvärde för radon i inomhusluften klaras ska visas genom mätning i den färdiga byggnaden efter att den har tagits i bruk. Inget byggnadsmaterial får användas som är radongenererande. Kunskap måste finnas om varifrån makadamfyllningen till grundläggningen, ballasten i betongen etc härrör och dess kvalité. Frågan om radonmätning på schaktbotten tas upp på det tekniska samrådet. Fornlämningar/kulturminnen Det finns flera kända fornlämningar inom planområdet (se karta på s 9). Dessutom finns odlingsrösen, stenmurar, mm som tyder på ett tidigare brukat odlingslandskap. Det är ej sammanhållet idag utan finns som mindre fragment och rester. Behov av inventering kommer att utredas i samråd med länsstyrelsen. Bebyggelseområden Bostäder Inom planområdet finns ca 90 befintliga bostadshus varav en stor del utgörs av fritidshus. De första stugorna uppfördes redan i början på 1900-talet. Utbyggnaden har skett successivt, till en början utan någon direkt reglering. Senare har byggnaderna styrts av regler om bostadsytor på maximalt kvadratmeter och husen är mestadels små och ligger glest. Tomterna varierar både i storlek och form och är oftast bebyggda med en huvudbyggnad samt en eller flera komplementbyggnader. Från Sundet i norr till Svanvik i söder är flertalet tomter mellan och kvadratmeter stora, de minsta ca och ett fåtal uppemot kvadratmeter. För att behålla områdets frilufts- och landskapsvärden har den nya bebyggelsen delats upp i mindre kvarter. Som minsta tomtstorlek anges kvm och som största byggnadsarea anges 200 kvm. För att skapa variation bland bebyggelsetyper har ett antal kvarter pekats ut där även sammanbyggda hus (rad-, par-, eller kedjehus) medges. Minsta tomtstorlek för dessa hustyper är 400 kvm och största byggnadsarea är 160 kvm. Genom avstyckning kan ca 90 nya bostadstomter bildas. 11

48 Sundet Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Följande byggnader pekas ut i Byggnadsinventering i Alingsås kommun 2010: Skämningared 2:26; värde B: Torpstuga med bäckar som rinner bakom. Omgivet av lövskog med bl.a. ekar. Stugan är välbevarad. Svanvik 1:1, värde B: Torpstället har tillhört Västra Hulabäck. Dessa byggnader bedöms omfattas av 3 kap 12 PBL och får ej rivas eller förvanskas. Vård- och underhållsåtgärder, interiört som exteriört, ska utföras varsamt med sådana material och metoder som överensstämmer med byggnadens originalutförande. Detta regleras genom planbestämmelse q. Torp inom Skämningared 2:26 12

49 Komplementbyggnader En eller flera fristående komplementbyggnader (så kallade friggebodar) får utan bygglov uppföras i omedelbar närhet av en- och tvåbostadshus. Placeringen får även ske på mark som enligt planbestämmelse inte får bebyggas (så kallad prickmark), men inte närmare tomtgräns än 4,5 meter. De grannar som berörs kan dock medge att friggebodar får placeras närmare gränsen. Inom en tomt som innehåller ett en- eller tvåbostadshus får även ett så kallat Attefallshus på maximalt 25 kvm byggas. Innan byggstart ska man göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked. Attefallshuset får uppföras i bostadshusets omedelbara närhet. Den högsta höjden från mark till taknock får vara 4,0 meter. Man kan bygga flera Attefallshus, men den totala byggnadsarean får inte överstiga 25 kvm. Huset kan användas antingen som en självständig bostad (komplementbostadshus) eller som exempelvis förråd, gäststuga eller garage (komplementbyggnad). Även för ett Attefallshus gäller att berörda grannars medgivande krävs vid placering närmare gränsen än 4,5 meter. Nekar grannarna kan byggnadsnämnden avgöra genom en bygglovsansökan. Byggnadsnämnden ska även kontaktas om Attefalshuset ska uppföras närmare gata, väg eller park än 4,5 meter. Bygglovsbefriade komplementbyggnader får inte uppföras inom strandskyddat område. Se plan- och bygglagen för aktuella regler för dessa byggnader. Bryggor och badplatser Verksamheter och service Idag finns flera privata bad- och båtbryggor i området. Med brygga menas en konstruktion som är antingen pålad eller flytande. Bryggor ska i största möjliga mån nyttjas gemensamt och får inte inhägnas. Enskilda bryggor är inte bygglovpliktiga, däremot krävs det bygglov för större och samlade bryggor. Vid nyanläggning, reparation, utökning eller byte av en brygga ska en anmälan om vattenverksamhet lämnas in till Länsstyrelsen. Anläggning av båtplatser kan vara vattenverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt 11 kap. miljöbalken. För nyanläggning av en brygga ska dispens av strandskyddet sökas. För att få dispens ska den enskildes intresse av bryggan väga avsevärt tyngre än områdets strandskyddsvärden, det vill säga dess långsiktiga betydelse för allmänhetens friluftsliv och den biologiska mångfalden, för att dispens ska medges. Kemikalieinspektionens föreskrifter gällande impregnerat trä för byggande i vatten samt Naturvårdsverkets föreskrifter om träskyddsbehandling ska följas. Inom planområdet saknas kommersiell och offentlig service. Fem kilometer norr om planområdet finns förskola, skola och vårdcentral i Östra Ängabo. Sex kilometer norr om planområdet finns en större livsmedelsbutik. 13

50 Gestaltning Utseende Terränganpassning Tillgänglighet Trygghet En planbestämmelse anger att fasader och stomme i huvudsak ska utgöras av trä. Anordning av takkupor/frontespiser tillåts utan hinder av angiven byggnadshöjd. Bebyggelsen ska anpassas till terrängen så långt det är möjligt och nivåförändringar tas upp genom olika höga socklar, suterrängvåningar, grundläggning på plintar o.dyl. Uteplatser kan finnas på balkonger och trädäck. Markanpassning regleras genom en bestämmelse som anger att markens höjd inte får ändras mer än 1 meter uppåt eller neråt. Genom att sträva efter att inte göra om terrängen kan befintlig vegetation sparas i högre grad och natur- och landskapsvärden behållas. Markplaneringen ska utföras så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan nå målpunkter som entréer m.m. utan problem. Föreskrifter finns i Boverkets Byggregler, BBR. Tillgänglighet till en- och tvåbostadshus kan undantas med hänsyn till besvärliga terrängförhållanden på tomten. Ramp med maximal lutning 1:12 ska dock kunna anordnas till entré. Önskvärt är att ramper har maximal lutning 1:20. En Policy för funktionshinderfrågor i Alingsås kommun antogs 2011 och den är vägledande för arbetet med tillgänglighetsfrågor. Västra Götalandsregionen har tagit fram mer detaljerade riktlinjer: Tillgängliga och användbara miljöer (se Trygghetsskapande aspekter är viktiga, som god belysning både inomhus i trapphus m.m. och utomhus på parkeringar och allmänna ytor (se nedan under Ljussättning). God överblick över olika delområden ska finnas vilket t.ex. innebär att höga buskar, plank eller murar inte får skymma sikten längs gångstråk. Bilar som inte står i garage ska kunna ses från bostäderna. Trafikflöden med fordon och människor som rör sig ger också trygghet. Manualen BoTryggt05 ger mer detaljerade anvisningar för planeringen. Ljussättning Riktlinjer för ljussättning finns i Alingsås ljusguide (antagen av kommunstyrelsen 2004) samt i rapporten Tryggt och jämställt ljus (Alingsås kommun 2010). Ljussättningen bör gestalta rummet, framhäva karakteristiska detaljer/miljöer och underlätta orientering. Gång- och cykelstråk mellan olika målpunkter som entréer, busshållplatser etc. ska vara väl ljussatta. För belysning på kvartersmark och längs gång- och cykelstråk används stolpar med ca 4 m höjd till armaturen, alternativt låga pollare eller vägghängning på byggnader. Ljuskällor ska ha god färgåtergivning och neutral färgtemperatur. En planbestämmelse anger att belysningsarmaturer ska vara helt avbländade och en ljusplan ska redovisas innan bygglov godkänns. Att armaturerna är helt avbländade är viktigt för att inte förstöra människors mörkerseende så att delområden med lägre ljusnivåer upplevs som alltför mörka och otrygga. I ljusplanen ska bl.a. på en karta anges vilka ytor som belyses, armaturnamn och utseende, placering, höjd över mark, typ av ljuskälla, effekt samt eventuell tidsstyrning. Enligt plan- och bygglagen 8:3 ställs krav på ljusanordningar inom områden med detaljplan. Kommunens antagna riktlinjer tillämpas vid bygglovsprövning. 14

51 Friytor Friluftsliv Planområdet är en del av Härskogsområdet som har pekats ut som ett riksintresse för friluftsliv. Härskogen är av stort värde för Göteborgsregionen som närströvområde och för olika slags friluftsaktiviteter. Här finns strövstigar, skidspår, skidbackar, badplatser samt vattendrag för kanotsport och fiske. I beskrivningen av riksintresset pekas Stora och Lilla Färgen särskilt ut för de vackra ädellövskogar som omger sjöarna och som präglar landskapet. Särskilt området vid Edsås är känt för den tilltalande landskapsbilden med utblickar över Färgen och dess skogbevuxna öar. Här finns värdefulla och artrika lövskogar, naturskogar, hagmarker och stränder vid sjöarna inklusive de sedan tidigare naturskyddade områdena Granön, Stora Slättön och Ljussnopparna. Sjöarna är omtyckta som bad- och kanotvatten. I Lygnared, söder om planområdet, finns en bad- och campingplats, dessutom finns flera enskilda mindre badplatser och båtuppläggningsplatser. Ordnade bollplaner finns i anslutning till campingplatsen. Vid Sundet finns en lägergård. Genom sjön passerar en kanotled. Kanotuthyrning finns i Färgered och vid Lygnareds camping. Både Stora och Lilla Färgen är tämligen goda fiskevatten. Stora orörda strövområden finns främst längs Stora Färgens norra och västra stränder. Ett sammanhängande skogsområde finns öster om planområdet, på höjden söder om Lilla Färgen. Flera välanvända stigar korsar skogen. I anslutning till Boråsvägen finns en golfbana som sträcker sig upp till Lilla Färgens strand. Vintertid finns skidspår på golfbanan. Strandskydd Enligt miljöbalken kapitel 7 råder strandskydd vid bl.a. insjöar och vattendrag och syftet är att tillgodose allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Strandskydd gäller inom 300 meter från Färgens strand. Strandskydd får endast upphävas om det finns särskilda skäl. I 7 kap. 18c miljöbalken (1998:808) räknas de omständigheter upp som får beaktas som särskilda skäl. Det handlar om områden som: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Det bedöms att områden inom hemfridszonerna kring befintliga bostäder inom planområdet saknar betydelse för strandskyddets syften och det 15

52 föreslås att strandskyddet upphävs här. Praxis inom kommunen och hos länsstyrelsen är att en hemfridszon kring en bostad vanligvis är mellan 1000 och 2000 kvm stor. Hemfridszonen är det område som inte är allemansrättsligt tillgängligt och som uppstår runt framförallt en bostad. Inom den zonen upplever allmänheten att man inkräktar på det privata området. Fastighetsägaren har även rätt till detta skydd. Detaljerna kring frågan finns inte reglerade i någon författning. Hur långt skyddet når från en byggnad varierar med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, särskilt terrängförhållandena. Komplementbyggnader eller andra anläggningar som ska uppföras tillåts inte att utöka hemfridszonen. Antingen ska de uppföras inom hemfridszonen eller så ska de uppföras så att inte allmänheten uppfattar det som att en privat hemfridszon uppstår kring dessa byggnader eller anläggningar. Enligt 7 kap. 18 f miljöbalken ska ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. I och med att området ligger inom riksintresse för friluftsliv har det allmänna intresset att ha tillgång till stranden samt goda livsvillkor för växt- och djurliv extra betydelse i avvägningen för vilka områden strandskyddet kan upphävas. Vidare kommer behovet av att säkerställa allmän tillgång till stranden att öka när det flyttar fler människor till området. Merparten av de nya bostadsområdena har ingen direkt kontakt med vattnet. Den föreslagna avgränsningen av bostadskvarter vid vattnet utgår från en översiktlig bedömning som har gjorts av hemfridszonerna inom planområdet. Mellan hemfridszonerna och stranden planläggs marken som allmän plats NATUR. Inom dessa områden kvarstår strandskyddet. Strandskydd upphävs vidare inom allmänplats LOKALGATA. Som särskilt skäl för detta gäller att marken även här redan är i anspråktagen. Även för de planerade pumpstationerna för VA-nätet upphävs strandskydd. Det särskilda skäl för upphävandet är här att det handlar om ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Se kartan på sida 17 för en redovisning av de områden där strandskyddet föreslås kvarstå. 16

53 Lilla Färgen n väge nds rgesu Fä Sundet 30 0 m et Furutången er frå n str an de n Skämningared Svanvik Stora Färgen en g vä iks v an Sv Strandskyddat område Strandskydd (underlag Illustrationskarta)

54 Trafik och gator Trafik En utredning av konsekvenser av planens genomförande på trafikmiljön har genomförts av Norconsult ( ). Nuläget Angöring till planområdet sker från på Boråsvägen/väg 180, öster om planområdet, vilken har hastighetsgränsen 90 km/h på den aktuella sträckan. De två vägar som leder till planområdet, Färgesundsvägen och Svanviksvägen, har båda vanliga trevägskorsningar utan vänstersvängfält vid Boråsvägen. Färgesundsvägen och Svanviksvägen är smala vägar med mötesplatser och de är inte sammankopplade med varandra (se karta sida 19). Huvudstråken för biltrafik inom området är asfalterade och ca 3,5 meter breda med mötesplatser på varierande avstånd. Vägarna är krokiga och har dålig sikt på flera ställen. Svanviksvägen är skyltad 30 km/h. Färgesundsvägen saknar hastighetsskyltar men höga hastigheter är knappast möjligt på vägen och det finns hastighetsdämpande åtgärder i form av vägbulor på vissa platser. På vägarna finns ingen separering mellan olika trafikslag vilket innebär att fotgängare, cyklister och bilister samsas om samma yta. Färgesundsvägen är skyltad med begränsad fordonslängd, här får man inte köra med fordon som är längre än 12 meter. Svanviksvägen efter golfbanan är skyltad med fordonstrafik förbjuden. Detta gäller ej fordon med tillstånd samt med begränsat axeltryck på max 8 ton. Det finns skogsvägar och stigar i området som kan användas av fotgängare och cyklister. Fotgängare och cyklister kan därför ta sig hela vägen längs stranden mellan Sundet och Svanvik och genom skogen mellan Sundet och golfbanan. Standarden på framkomligheten speciellt för cyklister är dock bristfällig på dessa skogsvägar och stigar. Viktiga målpunkter för trafik inom närområdet är busshållplatserna, badplatserna och golfbanan. Från planområdet kan stadskärnan och resecentrum nås via cykelvägar och en lågtrafikerad parallellväg till Boråsvägen. Avståndet till stadskärnan är ca åtta kilometer. Vägen till närmsta skola (Ängaboskolan) går via samma väg och sedan via en planskild korsning under Boråsvägen och genom samhället Ängabo. Prognos I nuläget beräknas Färgesundsvägen trafikeras av ca 160 fordon/dygn och Svanviksvägen av knappt 100 fordon/dygn söder om golfbanan. Den norra delen av Svanviksvägen norr om golfbanan trafikeras enligt beräkningarna av ca 500 fordon/dygn. Om alla bostäder som finns i området idag omvandlas till åretruntboende beräknas Färgesundsvägen trafikeras av ca 330 fordon/dygn och Svanviksvägen av ca 180 fordon/dygn söder om golfbanan. Den norra delen av Svanviksvägen norr om golfbanan trafikeras enligt beräkningarna av ca 560 fordon/dygn. Om alla befintliga bostäder omvandlas till permanentboende och de nya bostäderna byggs enligt planförslaget, beräknas Färgesundsvägen trafikeras av ca 470 fordon/dygn öster om Sundet och Svanviksvägen beräknas trafikeras av ca 560 fordon/dygn söder om golfbanan och ca 930 fordon/dygn norr om golfbanan. Denna trafikmängd innebär att man som bilist på Färgesundsvägen mellan Sundet och Boråsvägen och på Svanviksvägen mellan bostadsområdet och Boråsvägen som mest möter två bilar från motsatt håll. 18

55 Lilla Färgen n väge nds rgesu Fä Sundet Furutången Skämningared Svanvik Stora Färgen en g vä iks v an Sv Nya vägar Befintliga vägar Trafik (underlag Illustrationskarta)

56 Om den nya vägen ansluts för biltrafik även till Färgesundsvägen, beräknas Färgesundsvägen trafikeras av 440 fordon/dygn öster om Sundet och Svanviksvägen beräknas trafikeras av ca 530 fordon/dygn söder om golfbanan och ca 900 fordon/dygn norr om golfbanan. Trafikmängderna totalt på Färgesundsvägen och Svanviksvägen beräknas alltså bli något lägre om den nya vägen öppnas för genomgående biltrafik hela vägen. Det förklaras med att med denna förbindelse innebära att all trafik, mellan områdena (t.ex. från Skämningared och Sundet till golfbanan) inte behöver köra via Färgesundsvägen och väg 180. Anslutning till väg 180 Vid väg 180 förväntas årsdygnstrafiken på de båda anslutningsvägarna mer än fördubblas i och med att fler blir åretruntboende och att nya bostäder byggs i området. Kapacitetsmässigt och utgående från de goda siktförhållanden som råder vid korsningarna, bedöms dagens korsningsutformningar klara sig även i framtiden men för att erbjuda en tillräckligt god säkerhet skulle det kunna vara lämpligt att bygga om korsningen vid golfbanan till en korsning med vänstersvängfält. Slutsatser Trafikmängderna och hastigheterna som den föreslagna exploateringen innebär, förväntas vara så låga i hela området att fotgängarna och cyklisterna bedöms få tillräckligt god framkomlighet och säkerhet i blandtrafik. Det finns också vissa skogsvägar och stigar där fotgängare och cyklister är separerade från övrig trafik. Den nya vägen bör byggas med så bred körbana att en personbil och en lastbil kan mötas. Genom att märka ut en del av körbanan som i första hand är avsedd för fotgängare, kan gatan ändå upplevas som smal och bidra till att man håller låga hastigheter. En del av Svanviksvägen bör byggas om i samband med att ny väg och nya bostäder byggs i dess närhet. Vägen behöver troligen förstärkas för att klara transporter under byggtiden och bör samtidigt breddas så att fordon kan mötas på sträckan. Kanske bör även farthinder i form av gupp byggas på ett par platser längs den nya vägen för att garantera låga hastigheter. De farthinder som finns längs Färgesundvägen bör bevaras och kanske kompletteras med ytterligare något. Färgesundsvägen kan lämpligen också skyltas med 30 km/h eller med rekommenderat 30 km/h eller möjligen 40 km/h. Den nya vägen genom området kan antingen öppnas så att man kan köra genom området eller enbart vara öppen för GC-trafik mot Färgesundsvägen. För de som bor i Furutången innebär en öppen väg att de kan utnyttja den förbättrade framkomligheten på den nya bredare vägen vid vissa av sina bilresor, men det innebär också att något fler bilar kör förbi deras bostäder. Beslut om eventuell anslutning av vägar inom planområdet avgörs av vägföreningarna som är huvudmän för vägarna. Parkering för bilar Kollektivtrafik Parkeringsnormen som tillämpas vid bygglovgivning är 2 p-platser för enbostadshus och 3 p-platser för tvåbostadshus. Som en av dessa p- platser godtas uppfart framför garage/carport. Vid väg 180 ligger busshållplatserna Hjälmared södra och Golfbanan som angörs av linje 550, 551 och 554. Från hållplatsen Hjälmared södra är det ca 1,4 km till Sundet och 1,8 km till Furutången. Från hållplatsen Golfbanan är det ca 1,3 km till Svanvik. Från hållplatserna avgår det ca en buss per timme till Alingsås reseterminal på vardagar. 20

57 Teknisk försörjning Vatten/avlopp Dagvatten Området ansluts till kommunalt vatten och spillvattenavlopp. Fyra pumpstationer kommer att uppföras inom planområdet. Vid projekteringen av VA-nätet ska tillgången på släckvatten i området beaktas. Lämpligast utformas vattenledningsnätet med brandposter på lämpliga platser. Det så kallade alternativsystemet är lämpligt med 1000m mellan brandposterna och 600l/min. Dagvatten ska alltid tas om hand lokalt där så är möjligt och lämpligt samt om så behövs genomgå rening innan det avleds till recipient. Förutsättningar finns för en naturlig infiltration respektive rening av dagvatten innan avledning till Färgen sker. Kommunalt verksamhetsområde för dagvattenavlopp kommer inte att bildas. Energitillförsel Energieffektiva byggnader Kommunfullmäktige har antagit Alingsås miljömål Målen är i huvudsak att energianvändningen per invånare och utsläppen av växthusgaser per invånare ska minska, andelen förnyelsebar energi ska öka samt att nya byggnader ska kännetecknas av en mycket hög energieffektivitet. Kommunfullmäktige har också antagit Alingsås energiplan Utsläppskraven på eldstäder för ved som primär uppvärmningskälla jämställs med dem som gäller för pelletseldstäder avseende partiklar och kolväten. Sårbarhets/beredskapsaspekter med avseende på elförsörjning ska beaktas. Lokala eldstäder, exempelvis kaminer, braskaminer, vedspisar och öppna spisar, som uppfyller utsläppskraven i Boverkets Byggregler får installeras. För att uppmuntra till ett mer energieffektivt byggande finns en bestämmelse om att energieffektiva byggnader (som klarar energikraven nedan) får ha ytterligare 10 kvm byggnadsarea. Syftet är att bostadens area inte ska behöva minskas för att man bl.a. väljer ytterväggar med extra tjock isolering. Riktlinjer för miljöanpassat byggande har antagits av Alingsås kommunfullmäktige De övergripande målen är att begränsa vår klimatpåverkan och att byggnader inte ska påverka människors hälsa negativt. Vad gäller energianvändning krävs bättre energieffektivitet än gällande byggnorm. Byggnadens behov av köpt energi av olika slag ska räknas samman (för värme, varmvatten och driftel men exklusive hushållsel) och olika energislag viktas beroende på sin verkningsgrad. Eftersom tillkommande el i Sveriges energisystem huvudsakligen kommer från energikällor med höga omvandlings- och distributionsförluster ska köpt el till byggnaden räknas upp med en faktor 2,5. Grundprincip: Byggnaden har ett behov av köpt energi, viktat enligt beräkningsmodellen, av maximalt 90 kwh/kvm och år, eller uppfyller kriterierna för passivhus enligt kravspecifikation (nu aktuell specifikation är FEBY 12 från Sveriges centrum för nollenergihus). Krav enligt kommunens riktlinjer för småhus med pelletseldning: Högst ca 60 kwh/kvm biobränsle + ca 12 kwh/kvm driftel (12 x 2,5 = 30) Krav enligt kommunens riktlinjer för småhus med värmepump: Högst 36 kwh/kvm el (36 x 2,5 = 90) 21

58 Arean som avses är golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 grader C begränsade av klimatskärmens insida (definition enligt Boverkets Byggregler). Miljöanpassat byggande Enligt Riktlinjer för miljöanpassat byggande ska dels bygg- och installationsteknik användas som medför låg vatten- och energianvändning, dels individuell mätning ske av vattenanvändning för varje bostad eller verksamhet. Detta anges under rubriken Upplysningar på plankartan. El Restprodukter/avfall Transformatorstation finns vid Svanviksvägen. Behovet och placering av ytterligare transformatorstationer kommer att utredas i samråd med berörd elleverantör. I byggnaderna bör femledaresystem installeras för att minska elektromagnetiska fält. Sophämtningen sker idag med en mindre sopbilsmodell varje vecka för åretruntbebodda bostäder. Fastighetsägarna ställer ut kärlen i samlade grupper, efter överenskommelse med tekniska kontoret, vilket fungerar bra. I framtiden kan det bli aktuellt med att kunna sortera i fler fraktioner i sopkärlen. Utrymmen inomhus för källsortering av restprodukter ska finnas. Under tak kan också plats finnas för varmkompostering av biologiskt nedbrytbart avfall vilket i så fall ska anmälas till miljöskyddskontoret. Utomhus ska plats finnas för kompostering av trädgårdsavfall. Förpacknings- och tidningsinsamling finns vid Stockslyckevägen, i Alingsås tätort, ca 7 km från planområdet. System för hämtning av återvinningsbart avfall vid fastighet håller på att införas för småhusbebyggelse. Uppställningsplats 1,8 x 0,9 m ska finnas inom kvartersmark för de kärl som används för fastighetsnära insamling av återvinningsbart avfall. 4. Genomförande Organisatoriska frågor Huvudmannaskap Ansvarsfördelning Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Det innebär att det är enskilt huvudmannaskap, d.v.s. det är fastighetsägarna som är ansvariga för allmän plats med planbestämmelsen NATUR och LOKALGATA. Det enskilda huvudmannaskapet innebär ansvar för utbyggnad, drift och underhåll av allmän plats. Hjälmareds vägförening har idag väghållaransvaret för Färgesundsvägen. Vägföreningen bildades med stöd av Lagen om enskilda vägar (EVL). De vägföreningar som skapats med EVL blev när den upphävdes 1998 automatiskt gemensamhetsanläggningar förvaltade av samfällighetsföreningar. I planområdets östra del svarar Svanviks samfällighetsförening för väghållaransvaret för Svanviksvägen. De privata fastighetsägarna ansvarar för projektering och anläggning av nya gator. Förvaltningen av gatorna kommer troligtvis att åläggas den samfällighetsförening som gatan ansluter till. Eventuellt kan en gemensam samfällighetsförening förvalta områdets hela gatunät. 22

59 Respektive fastighetsägare ansvarar för åtgärder på egen tomtmark. Ansvarig för elnätets utbyggnad inom planområdet är Vattenfall Nät AB. Alingsås kommun projekterar och utför samtliga åtgärder gällande allmänna vatten- och avloppsanläggningar fram till anslutningspunkt. Detta måste ske samordnat med projektering och utbyggnad av lokalgatan och eventuellt också med markförläggning av ledningar tillhörande Vattenfall Nät AB. Avtal Ett avtal som reglerar fördelning av kostnader för vägutbyggnad och VAutbyggnad ska tecknas innan några anläggningsarbeten får påbörjas. Vägförrättning och ledningsrättsförrättning samt andelstal för befintliga fastigheter och avstyckade fastigheter redovisas och genomförs av Lantmäteriet. Avtal behövs för att trygga rätten att lägga ned och behålla allmänna VAledningar på kvartersmark och på enskild vägmark. Alternativt kan rättigheten tryggas i en ledningsförrättning som kommunen ansöker om hos Lantmäteriet. Fastighetsrättsliga frågor Allmän platsmark Mark föreslås tas i anspråk från följande fastigheter för att skapa allmän plats för vägområde: Hjälmared 1:76, Skämningared 2:25, 5:1, 5:6, och 5:8 samt Svanvik 1:32. Marken upplåts i en förrättning enligt anläggningslagen till en gemensamhetsanläggning. Mark föreslås tas i anspråk från följande fastigheter för att skapa allmän plats för naturområde: Hjälmared 1:11, 1:12, 1:19, 1:20, 1:33, 1:65, 1:76, Skämningared 1:30, 1:31, 1:32, 1:33, 5:1, 5:3, 5:4, 5:7, 5:8, 5:9, 6:1, 2:19, 2:20, 2:21, 2:22 och Svanvik 1:32. Kvartersmark Inom fastigheterna Hjälmared 1:12, 1:47, 1:60, 1:65, 1:66 och 1:76, Skämningared 1:11, 1:19, 1:30,1:33, 2:19, 2:20, 2:21, 2:22, 2:23, 2:25, 2:26, 4:1, 5:1, 5:2, 5:3, 5:8 och 6:1 samt Svanvik 1:1 och 1:32 kan nya tomter bildas. Hjälmared 1:19, 1:65 och 1:66 samt Skämningared 1:30, 1:34, 2:22, 2:23, 2:25, 4:1, 5:8 och 7:1 ges möjlighet att reglera mark från Hjälmared 1:76. Skämningared 5:1 ges möjlighet att reglera mark från Skämningared 5:2. Del av Skämningared 5:1 läggs ut som kvartersmark för att möjliggöra infart till Skämningared 5:4 och 5:7 från Färgesundsvägen. Svanvik 1:2, 1:3, 1:4, 1:13, 1:16, 1:17, 1:18, 1: 20, 1:21, 1:22, 1:23, 1:24, 1:25, 1:26, 1:27, 1:29, 1:30 och 1:31 ges möjlighet att reglera mark från Svanvik 1:32. Respektive fastighetsägare ansvarar för att fastighetsbildning sker. Ombildning av befintlig gemensamhetsanläggning De befintliga gemensamhetsanläggningarna Svanvik GA:3 samt EVL ska ombildas, då nya vägdelar tillkommer. Det kan vara lämpligt att bilda en gemensamhetsanläggning för samtliga vägar inom planområdet, vilken förvaltas av en gemensam samfällighetsförening. Nya tomter från fastigheterna Hjälmared 1:76, Skämningared 4:1 och 5:1, Skämningared 2:25 och 6:1 samt Svanvik 1:1 och 1:32 ska ha delaktighet i gemensamhetsanläggningarna. Fastighetsägarna tar initiativ till att ombildning sker. 23

60 Servitut eller ledningsrätt En luftledning tillhörande Vattenfall Nät AB löper direkt norr om området. Ledningen kan med fördel markförläggas i gata som anläggs i öst-västlig riktning genom Svanviks- och Skämningaredsområdet. Mark för extra transformatorstationer bestäms i samråd med Vattenfall Nät AB inför granskningsskedet. Allmänna ledningar tryggas med ledningsrätt eller servitut. Ekonomiska frågor Anläggningar på kvartersmark eller på allmän plats med enskilt huvudmannaskap VA-ledningar Allmänna anläggningar som behöver byggas för att genomföra planen är gata och allmänna VA-ledningar. Gata finansieras av de privata fastighetsägarna som tilldelas byggrätter inom planområdet. Respektive fastighetsägare bekostar samtliga åtgärder som behöver utföras inom kvartersmark eller allmän plats med enskilt huvudmannaskap. Det gäller t ex nya byggrätter, egna eller gemensamma infarter, eventuella geotekniska utredningar eller förstärkningsåtgärder. Kommunen upprättar verksamhetsområde för vatten- och spillvattenavloppsledningar och bygger ut samtliga allmänna vatten- och spillvattenavloppsledningar fram till anslutningspunkt vid fastighetsgräns. Utbyggnaden av vatten- och spillvattenavloppsledningar i området kommer att bekostas genom anläggningsavgifter enligt särskild områdestaxa. I anläggningsavgifter igår kostnaderna för överföringsledningarna som täcks till 40 % av fastighetsägarna, medan skattefinansiering och VA-kollektivet täcker vardera 30 %. Exploateringsanläggningar Fastighetsbildningskostnader Respektive fastighetsägare bekostar nödvändig fastighetsbildning. Lantmäteriet beslutar om kostnadsfördelningen vid ombildandet av gemensamhetsanläggningar. Normalt åläggs kostnaden de fastighetsägare som har nytta av åtgärden, i detta fall de fastighetsägare som får möjlighet att bilda nya bostadstomter inom sin fastighet. Tekniska frågor Utredningar El-, teleledningar mm Massbalans Följande utredningar är underlag för detaljplanen: Geoteknisk utredning, Översiktlig studie och inventering, Trafikutredning, Vattenfall Nät AB, Telia samt övriga nätägare ska kontaktas i god tid innan arbeten påbörjas som påverkar deras anläggningar. Minst fyra månader innan några arbeten påbörjas i närheten av Telias anläggningar önskar Telia AB att beställning har inkommit på eventuell undanflyttning. Kostnader för omläggningar belastar exploatörer (vid ändringar av allmän plats kan detta vara reglerat i avtal mellan kommunen och respektive ledningshavare). En massbalans ska eftersträvas för planområdet. Exploatör och entreprenör ansvarar för omhändertagande samt att bygglov söks för tillfällig lagring av massor för omfördelning inom området. 24

61 Medverkande Förslaget till genomförande har tagits fram i samråd med exploateringsavdelningen. 5. Konsekvenser Hållbar utveckling och miljö Hållbar utveckling Friluftsliv och naturmiljö En anslutning av området till det kommunala vatten- och avloppsnätet kommer att leda till kraftig minskning av föroreningar från enskilda avloppslösningar i Färgen, vilken är kommunens huvudvattentäkt samt del av ett naturreservat. Detta allmänna intresse avvägs mot den trafikökning som den föreslagna utbyggnationen av ett samhälle med måttlig kollektivtrafikförsörjning utanför Alingsås tätort innebär. Planförslaget bedöms vara förenligt med de grundläggande bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden och skydd av naturen i miljöbalkens kapitel 3 och 7. Det finns inga intressen vad gäller flora, fauna eller rödlistade arter registrerade inom planområdet. Området har inte bedömts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens översiktsplan. Genom att de strandskyddade områdena inom planområdet planläggs som allmän plats NATUR, i synnerhet ett genomgående stråk närmast stranden, förtydligas de restriktionerna som gäller inom strandskyddet, vilket kan leda till att överträdandet av skyddsbestämmelserna kan komma att minska. Det bedöms att påverkan på riksintresset för friluftsliv kan begränsas genom att: Ett stråk vid stranden planläggs som allmän plats NATUR Bebyggelsen indelas i mindre kvarter Möjligheter att ändra marknivå begränsas Tillåten byggnadshöjd är begränsad till 5,0 meter (motsvarar ett enplanshus med inredd vind) Befintliga stigar bevaras Miljön vid lägergården samt vid badplatserna och stränderna lämnas orörd Kulturmiljö Luftkvalité Planens påverkan på den kulturhistoriskt värdefulla miljön kommer att utredas i samråd med länsstyrelsen. Miljökvalitetsnormer finns för kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon i utomhusluft. Ett av Alingsås miljömål för är att de nationella miljömålen avseende luftföroreningar ska klaras i hela kommunen. Halten bensen ska understiga lågrisknivån som årsmedelvärde. Nya bostäder ska om möjligt lokaliseras till platser där miljömålet för Frisk luft klaras. Den nya exploateringen bidrar till den allmänna ökningen av trafiken, vilket påverkar buller och avgaser negativt även utanför planområdet. Denna plan tillsammans med andra planer och en allmän trafikökning medför generellt ett tillskott av luftföroreningar i centrala staden och vid större trafikleder. I det aktuella planområdet bedöms att 25

62 miljökvalitetsnormer och miljömål för luft klaras. Konsekvenser för enskilda fastighetsägare Planförslaget innebär följande konsekvenser för enskilda fastighetsägare inom planområdet: Samtliga fastigheter får en utökad byggrätt. Inom samtliga fastigheter upphävs strandskyddet inom hemfridszonen. Trafikflödet på Färgesundsvägen och Svanviksvägen ökar, vilket påverkar samtliga boende inom området. Bedömningen görs att denna ökning varken innebär kapacitets-, trafiksäkerhetsproblem eller bullerstörning. Inom fastigheterna Hjälmared 1:76, Skämningared 4:1 och 5:1, Skämningared 2:25 och 6:1 samt Svanvik 1:1 och 1:32 kan nya tomter bildas. Området närmast stranden inom samtliga fastigheter vid sjön planläggs som allmän plats NATUR. På allmän plats NATUR har allmänheten fri tillgång. Vidare får på allmän plats inga byggnader o.dyl. uppföras eller får den befintliga hemfridszonen på annat sätt utvidgas. Det är dock ingen förändring jämfört med dagens förhållanden, där allmänhetens tillgång regleras genom allemansrätten och byggförbudet gäller genom strandskyddsbestämmelserna. Varje fastighetsägare är huvudman över allmän platsmark på sin fastighet. Under rubriken Allmän platsmark i avsnitt 4. Genomförande finns en lista med fastigheter som helt eller delvis planläggs som allmän plats NATUR. Delar av Hjälmared 1:76, Skämningared 2:22, 5:1, 5:6, och 5:8 samt Svanvik 1:32 planläggs som allmän plats LOKALGATA. Det handlar om de områden där Färgesundsvägen respektive Svanviksvägen ligger i sitt befintliga läge. Genom att planlägga dessa områden som allmän plats fastställs gällande förhållanden och den samfällighetsanläggning som gäller för vägarna. På flera platser inom planområdet lämnas möjlighet för utökning av bostadsfastigheter. Under rubriken Kvartersmark i avsnitt 6. Genomförande finns en lista med fastigheter som berörs av detta. Behovsbedömning Ställningstagande Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och MB 6 kap 11 för aktuell detaljplan. Kommunen har bedömt att detaljplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Kommunen har därmed bedömt att en miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planområde. 26

63 6. Administrativa frågor Genomförandetid Handläggning Planavgift Medverkande Planens genomförandetid är tio år från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Planläggningen sker med normalt planförfarande och planen antas av kommunfullmäktige. Kostnaderna för upprättandet av detaljplanen tas ut som planavgift enligt gällande taxa i samband med bygglov. Detaljplanen har utarbetats under medverkan av en plangrupp med representanter från samhällsbyggnadskontoret, kommunledningskontoret, tekniska kontoret samt miljöskyddskontoret. Planavdelningen Job van Eldijk Planarkitekt Birgitta Wiktorson Ekman Planchef Antagandedatum: Lagakraftdatum 27

64

65

66 Plansamråd Samhällsbyggnadsnämnden har , 127, beslutat att låta ett förslag till detaljplan gå ut på samråd som samhällsbyggnadskontoret tagit fram: Detaljplan för Alingsås Bostäder vid Färgens östra strand Planområdet ligger söder om Alingsås tätort. Detaljplanen medger åretruntbebodda bostäder inom området och avviker därmed från översiktsplanen. Kommunen bedömer att förslaget inte ger en betydande miljöpåverkan. Mark föreslås tas i anspråk från följande fastigheter för att skapa allmän plats för vägområde: Hjälmared 1:76, Skämningared 2:25, 5:1, 5:6, och 5:8 samt Svanvik 1:32. Mark föreslås tas i anspråk från följande fastigheter för att skapa allmän plats för naturområde: Hjälmared 1:11, 1:12, 1:19, 1:20, 1:33, 1:65, 1:76, Skämningared 1:30, 1:31, 1:32, 1:33, 5:1, 5:3, 5:4, 5:7, 5:8, 5:9, 6:1, 2:19, 2:20, 2:21, 2:22 och Svanvik 1:32. Fastighetsägare ombeds informera eventuella bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende och arrendatorer om innehållet i denna skrivelse. Vi vill nu ha synpunkter på förslaget! Samrådshandlingarna består av Plan- och illustrationskarta samt Planbeskrivning. Under tiden 4 till 25 november 2014 finns de tillgängliga på följande platser: Kommunens webbplats (välj Bygga, bo och miljö under det översta fotot finns symbolen Detaljplanering att klicka på) Samhällsbyggnadskontoret, Sveagatan 12, Alingsås Utställningen är öppen mån-fre kl 8-17 Kulturhuset/biblioteket, Södra Ringgatan 3, Alingsås Öppet mån-tors 10-18, fre 10-15, lör Ett SAMRÅDSMÖTE ordnas onsdag den 12 november 2014 kl på Hjälmareds Folkhögskolan Hjälmareds Alle 20. Handläggare: Job van Eldijk, tfn Skriftliga synpunkter ska vara samhällsbyggnadskontoret tillhanda senast 25 november Via E-post eller post se adresser nedan. Synpunkterna sammanställs i en samrådsredogörelse, som samhällsbyggnadsnämnden tar ställning till i samband med att eventuella revideringar görs av planförslaget. Därefter hålls planförslaget tillgängligt för granskning vilket också erbjuder tillfälle att inkomma med synpunkter. Efter vägning av dessa förs planen till kommunfullmäktige för antagande. Alingsås den 31 oktober 2014 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: Fax: E-post: samhallsbyggnad@alingsas.se Webbplats:

67 Ärende 5 Detaljplan för skola vid Bollvägen, samråd

68 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Johanna Carlsson Direktnr: Beteckning: KS Detaljplan för skola vid Bollvägen, samråd Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har skickat ett förslag till detaljplan på samråd till kommunstyrelsen. Sista svarsdatum är den 19 januari Eftersom kommunstyrelsen sammanträder först den 2 februari 2015 lämnar kommunledningskontoret ett tjänstemannautlåtande som gäller under förutsättning att kommunstyrelsen antar det vid sitt sammanträde. Planen tas fram med enkelt förfarande vilket innebär att samråds- och granskningsskedena är nedkortade. Beslut om antagande tas i samhällsbyggnadsnämnden. Syftet med planen är att ge möjlighet att bygga ut befintlig montessoriskola. Idag bedrivs skolverksamhet för de högre årskurserna i lokaler vilka ägs och hyrs ut av privata fastighetsägare. Med utbyggnad kan all skolverksamhet samlas inom den egna fastigheten. Förslaget överensstämmer med kommunens översiktsplan. Idag finns en skolbyggnad som är uppförd under slutet av 1990-talet inom fastigheten Konfektasken 2. I byggnaden går 176 barn i årskurser 0-5. Inhyrda i byggnad på Konfektasken 15 går 200 barn i årskurs 6-9. Detaljplanen föreslår att den befintliga skolbyggnaden inom fastigheten Konfektasken 2 kompletteras med en ny byggnad i tre våningar som rymmer de 200 eleverna i årskurs 6-9. Detaljplaneförslaget innebär att tillfart till Konfektasken 1 (Alströmergymnasiets byggprogram) som idag går via Bollvägen ändras och är avsedd att ske via Karamellvägen. Tillfart till Montessoriskolan Globen sker idag från Bollvägen och den kommer även fortsättningsvis att ske via Bollvägen. Parkeringsmöjligheter för lärarna kommer att ges på fastigheten Bollhuset 1 genom ett samutnyttjande av tennishallens parkeringsplats. Kommunledningskontorets yttrande Kommunledningskontoret tillstyrker förslaget till detaljplan för skola vid Bollvägen och har i övrigt inget att tillägga. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Förslag till detaljplan för skola vid Bollvägen tillstyrks. Kommunledningskontoret Cecilia Reuterberg Avdelningschef Johanna Carlsson Strategisk samhällsplanerare Godkänd av: Cecilia Reuterberg Titel: Datum:

69

70 Plansamråd Samhällsbyggnadsnämnden har , 154, beslutat att låta ett förslag till detaljplan gå ut på samråd som samhällsbyggnadskontoret tagit fram: Detaljplan för Alingsås SKOLA VID BOLLVÄGEN Syftet med planen är att ge möjlighet att bygga ut befintlig montessoriskola. Idag bedrivs skolverksamhet för de högre årskurserna i lokaler vilka ägs och hyrs ut av privata fastighetsägare. Med utbyggnad kan all skolverksamhet samlas inom den egna fastigheten. Förslaget överensstämmer med kommunens översiktsplan. Kommunen bedömer att förslaget inte ger en betydande miljöpåverkan. Planläggningen sker med enkelt planförfarande i enlighet med plan- och bygglagens 5:e kapitel (PBL 5). Fastighetsägare ombeds informera eventuella bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende och arrendatorer om innehållet i denna skrivelse. Vi vill nu ha synpunkter på förslaget! Samrådshandlingarna består av Plan- och illustrationskarta samt Planbeskrivning. Under tiden 22 December Januari 2015 finns de tillgängliga på följande platser: Kommunens webbplats (välj Bygga, bo och miljö under det översta fotot finns symbolen Detaljplanering att klicka på) Samhällsbyggnadskontoret, Sveagatan 12, Alingsås Utställningen är öppen mån-fre kl 8-17 Samhällsbyggnadskontoret håller kvällsöppet kl den 14 Januari på Sveagatan 12 Handläggare: Emil Hjalmarsson, tfn Skriftliga synpunkter ska vara samhällsbyggnadskontoret tillhanda senast Synpunkter från samråd och granskning sammanställs i ett Granskningsutlåtande. Efter vägning av synpunkterna förs planen till samhällsbyggnadsnämnden för antagande. Alingsås den 19 December 2014 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: Fax: E-post: samhallsbyggnad@alingsas.se Webbplats:

71 Handläggare: Emil Hjalmarsson, tfn Dnr SBN 211 Samrådshandling Detaljplan för Alingsås, Skola vid Bollvägen Planbeskrivning

72 1. Inledning Syfte Planhandlingar Syftet med planen är att ge möjlighet att bygga ut befintlig montessoriskola. Idag bedrivs skolverksamhet för de högre årskurserna i lokaler vilka ägs och hyrs ut av privata fastighetsägare. Med utbyggnad kan all skolverksamhet samlas inom den egna fastigheten. Den juridiskt bindande handlingen är plankarta med bestämmelser. Till detaljplanen fogas en planbeskrivning och en illustrationskarta. Dessa har ingen rättsverkan utan ska underlätta förståelsen av planen och vara vägledande vid tolkningen av den. Planen är avsedd att antas med enkelt planförfarande. Efter ett skede med samråd och granskning av planen upprättas också ett granskningsutlåtande. En övrig handling är en fastighetsförteckning. Läge och areal Markägare Planområdet ligger i den östra delen av staden Alingsås strax utanför stadskärnan. Planområdet uppdelat i två delar vilka sammanlagt uppgår till ca 0,65 ha. Montessoriskolan Globen och FABS AB äger delområde A (Konfektasken 1 och 2). Kommunen äger delområde B (Noltorp 1:1). 2. Tidigare ställningstaganden Uppdrag Detaljplaner Samhällsbyggnadsnämnden beslutade ( 89) om en detaljplanebeställning där uppdraget att upprätta denna detaljplan ingår. För området gäller följande detaljplaner (med fastställelsedatum/lagakraftdatum inom parentes): DP 36Ä ( ), DP 36 ( ) och A 467 ( ). Genomförandetiden har gått ut för ovanstående planer. När den nya detaljplanen vunnit laga kraft kommer den att upphäva de äldre planerna 1

73 i berörda delar. Vision Flerårsstrategi Alingsås kommun har antagit Vision 2019 som en ledstjärna för all planering. Bl.a. anges att Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har invånare år I flerårsstrategi (budget) 2013 anges bl.a. följande prioriterade mål: - I Alingsås kommun finns det attraktiva boendemöjligheter - I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling Alingsås miljömål Översiktsplanen samt avvägningar Kommunen har också antagit Alingsås miljömål De är grupperade i de tre huvudområdena Rik natur, Friskt vatten och Det goda samhället. Inom det sistnämnda området är det främst följande nationella miljökvalitetsmål som är aktuella för detaljplaneringen: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft. Energimålen beskrivs närmare nedan under rubriken Teknisk försörjning. Ett övrigt övergripande mål är att de nationella miljömålen avseende luftföroreningar ska klaras i hela kommunen. De aktuella detaljerade miljömålen beskrivs nedan under olika rubriker. I den kommuntäckande översiktsplanen har avvägningar gjorts mellan de motstående allmänna intressena att bevara naturvärden och rekreationsområden samt att exploatera mark som är lämplig för bebyggelse. I den kommuntäckande översiktsplanen ÖP 95 (antagen ) har det aktuella området beteckningen Befintlig sammanhållen bebyggelse/större anläggning. I fördjupning av översiktsplanen för staden Alingsås (antagen ) har området beteckningen Område med detaljplan/detaljplanearbete pågår. Planförslaget överensstämmer med översiktsplanen. Program Enligt plan- och bygglagen 5:10 kan kommunen, om man bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet, ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program. Kommunen bedömer att nu aktuell detaljplan inte är så komplicerad att ett särskilt program behövs. 3. Förutsättningar och förändringar Natur och kultur Mark och vegetation Planområdet utgörs av skolgård, parkering samt asfalterad väg (Karamellvägen) Parkering och väg har hårdgjord yta medan skolgården dels är hårdgjord, dels består av gräsbevuxen lekyta. I anslutning till främst fastighetsgränser växer mindre träd bland annat poppel. Något enstaka större träd som björk och gran växer inom planområdet. Ur naturvärdessynpunkt anses inte något träd skyddsvärt men de har karaktärsskapande värde. Trädplan Tekniska nämnden har i februari 2012 antagit Trädplan för Alingsås kommun. Till trädplanen kopplas en trädvårdsplan som beskriver olika objekt och de insatser som behöver göras. Geotekniska förhållanden En geoteknisk inventering har utförts av Cowi, daterad I 2

74 denna rekommenderas vidare geotekniska undersökning samt markundersökning avseende eventuell risk för markförorening. I samband med detaljplaneläggandeav Konfektasken har en vidare geoteknisk utredning utförts av Covi under juni månad Utredningen består av två delar en geoteknisk utredning samt en miljöundersökning Undersökningsresultaten har sammanställts i en separat handling benämnd "Markteknisk Undersökningsrapport (MUR), Geoteknik Detaljplan för fastigheten Konfektasken 1 m fl", daterad I stabilitetsutredningen har befintliga förhållanden kontrollerats samt möjliga belastningar i samband med exploatering av området. Beräkningssektion A visar att sektion med tilltänkt byggnad, utan befintligt hus som mothållande last, har goda stabilitetsförhållanden och klara gällande krav och normer utan någon förstärkningsåtgärd. Beräkningar visar att en belastning på 90kPa tillgodoser gällande krav och normer. För byggnaden i delområde A rekommenderas pålgrundläggning eller kompensationsgrundläggning. I detaljplanen ska för delområdet A, med hänsyn till stabilitetsproblematiken, en belastningsrestrektion på 90 kpa anges. I detaljplaneområdet B bedöms stabilitetsförhållandena vara goda. I området finns en befintlig återvändsgränd, vid byggnation i form av en genomfartsväg bedöms stabiliteten var tillfredställande för en trafiklast på 13 kpa. Vid trafiklaster större än 15 kpa måste någon form av förstärkningsåtgärd utföras. I detaljplanen bör restriktioner om att markytan inte får höjas mer än 0,35 m vid en trafiklast på 13 kpa, den totala lasten får inte överskrida 15 kpa. I detaljplanen ska för området B, med hänsyn till stabilitetsproblematiken, en belastningsrestrektion på 15 kpa anges. Möjligheten för markägare att höja markytan med 0,5 meter utan marklov med för problem, då marken endast får höjas med 0,35 m, vilket måste behandlas i detaljplanen. Markföroreningar På till planområdet angränsande fastighet har det tidigare funnits verksamhet av sådant slag att föroreningar i mark har konstaterats. (Konfektasken 15) I Cowis vidare utredning har eventuell påverkan på aktuellt planområde utretts. 3

75 Resultaten från provtagningen av både mark och asfalt visar att området är relativt opåverkat av föroreningar. Endast i tre punkter kunde halter över riktvärdet för känslig markanvändning påvisas. I punkt 1 är kopparhalten förhöjd och punkt 5 uppvisar halter av tyngre alifater som överskrider riktvärdet. Även i kontrollpunkten inne på skolgården påträffades PAH-halt över riktvärdet för känslig markanvändning. Fyllnadsmassorna ovan lera har en mäktighet av ca 1-2,5 m i den del där förhöjda halter påträffades och eventuella saneringsinsatser bör kunna begränsas till fyllnadsmassorna. Asfaltsproverna visar inte på förekomst av så kallad tjärasfalt i området. Rekommendationen är att man bör vara uppmärksam vid schaktning utefter fastighetens nordöstra gräns där förhöjda halter påträffades. Vid misstänkt lukt eller kraftig missfärgning bör utökade analyser göras. Om inga schaktningar utförs bedöms de påträffade föroreningsnivåerna inte utgöra någon risk vid vistelse i området. Om massor ska transporteras bort från området betecknas alla massor med halter över riktvärdet för känslig markanvändning som förorenade och en anmälan enligt 28 Förordningen (1999:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för arbete i förorenad mark, ska göras till tillsynsmyndigheten där man redogör för hur massorna ska hanteras och vilken miljökontroll som utförs i samband med arbetet. Om föroreningar påträffas ska, enligt Miljöbalken, Miljöskyddsnämnden underrättas om den påträffade föroreningen. Innan avhjälpandeåtgärder vidtas ska åtgärderna anmälas till Miljöskyddsnämnden i god tid innan planerad åtgärd. Risk för översvämning eller erosion Planområdet, delområde A, ligger på ca 150 meters avstånd från närmaste vattendrag som är Säveån. Delområde B ligger ca 30 meter från Säveån. Området ligger på en nivå av ca + 64 meter och någon risk för översvämning eller erosion föreligger inte (höjdnivåer är angivna i 4

76 höjdsystemet RH2000). En hydraulisk modellering för staden Alingsås har utförts av Sweco, daterad Översvämningsberäkningar har gjorts utifrån framtida ökade nederbördsmängder till följd av ett förändrat klimat. Det värsta scenariot är 100-årsflöde plus 60% ökade vattenflöden i Säveån och Lillån. Detta används för att beräkna de nivåer som kommunen använder som dimensionerande vattennivå för bostäder. Miljökvalitetsnormer för vatten Natura 2000 Radon Vattenmyndigheterna har tagit fram ett förslag till vattenförvaltning som bl.a. innehåller miljökvalitetsnormer för vatten. Säveåns sträcka mellan Alingsås centrum och mynningen i Mjörn har klassificerats som God ekologisk status och "God kemisk ytvattenstatus" (exklusive kvicksilver). Kravet är att denna nivå även uppnås Vattenförekomsten klarar i nuläget kraven för god ekologisk status och det bedöms som troligt att förhållandena inte kommer att försämras till 2015 däremot finns det en risk att den kemsiska statusen inte nås 2015 p.g.a. att det i avrinningsområdet finns källor för prioriterade ämnen och andra miljögifter som kan innebära problem. Denna bedömning är gjord av Vattenmyndigheten som ska utreda det vidare. Dagvatten från föreslagen bebyggelse kommer att tas hand om lokalt och ska fördröjas för att bl.a. inte öka hastigheten på flödet till Säveån. Ett Natura 2000-område som omfattar Nolhagaviken och ett alkärr finns på ett avstånd av ca 1000 m från planområdet. Byggande i anslutning till befintlig bebyggelse enligt den nu aktuella planen kan rimligtvis inte påverka Natura 2000-områdets hydrologi, trädkontinuitet och liknande. Kommunen bedömer att Natura området inte påverkas på ett betydande sätt. Tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken bör därför inte behövas. Planområdet ligger huvudsakligen inom lågriskområde för markradon. Mindre del av delområde B ligger inom värde för normalriskområde. Ny skolbyggnad placeras alltså inom lågriskområde. Skola inom lågriskområde kan normalt utföras utan särskilda skyddsåtgärder utan att högsta tillåtna radonhalt kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga. Inget byggnadsmaterial får användas som är radongenererande. Kunskap måste finnas om varifrån makadamfyllningen till grundläggningen, ballasten i betongen etc härrör. Frågan om radonmätning på schaktbotten tas upp på det tekniska samrådet. Fornlämningar/kulturminnen Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Om man vid grävning eller annat arbete påträffar fornlämning föreligger anmälningsplikt enligt Lag om kulturminnen m.m. (2 kap. Fornminnen). Bebyggelseområden Riksintresse - kultur Bebyggelse Föreslagen detaljplan bedöms inte skada riksintresset. Idag finns en skolbyggnad uppförd under slutet av 1990-talet inom fastigheten Konfektasken 2. I byggnaden går 176 barn i årskurs 0-5. Inhyrda i byggnad på Konfektasken 15 går 200 barn i årskurs

77 Förslag på utbyggnad Befintlig skolbyggnad (röd byggnad) kompletteras med tillbyggnad (gul byggnad) i tre våningar för 200 elever i årskurs 6 9. Befintlig service och verksamheter Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Verksamheter i området är skolverksamhet (gymnasiet) kommunal förvaltning (socialförvaltningen) och gym (Hälsostudion) Dessa bedöms inte ha någon för aktuellt planområde störande verksamhet. Regionmuseum Västra Götaland har 2006 utarbetat rapporten Bebyggelsehistorisk inventering av Alingsås stad, utom stadskärnan. Ingen byggnad inom planområdet har utpekats som en viktig kulturhistorisk miljö. Ingen av fastigheterna inom planområdet finns heller med på listan för övriga fastigheter med kulturhistoriskt värde som inte inventerats. 6

78 Fastigheten Konfektasken 13 med två ekonomibyggnader i tegel ligger i anslutning till aktuellt planområde och har i rapporten Bebyggelsehistorisk inventering av Alingsås stad, utom stadskärnan och har av Regionmuseet betecknats vara av högt kulturhistoriskt värde. Dessa bedöms inte beröras av aktuellt förslag till detaljplan. Gestaltning En planbestämmelse anger att fasader och stomme i huvudsak ska utgöras av trä, om detta inte visar sig olämpligt från t.ex. estetisk, konstruktions- eller brandskyddssynpunkt. Ny bebyggelse kan med fördel ges ett modernt arkitektoniskt uttryck men med hänsyn tagen till omgivningen. Terränganpassning Gaturum Hustyper Skyltar Tillgänglighet Terrängen inom planområdet är utjämnad sedan tidigare, bland annat för att möjliggöra parkering, och större höjdskillnader finns inte. Där så krävs ska ny bebyggelse anpassas till terrängen så långt det är möjligt och eventuella nivåförändringar tas upp genom olika höga socklar o.dyl. Ny byggnation placeras i gränsen för byggrätten indragen från gatan för att ge plats för parkering och angöring för lastfordon. Gaturummet markeras på olika sätt med staket, murar eller häckar vid tomtgränserna. Befintlig skolbyggnad i två våningar kompletteras med tillbyggnad i högst tre våningar. Möjlighet finns att uppföra en del i högst en våning vars tak kan utformas som takterrass med möjlighet till aktivitetsyta som komplement till skolgården. Kommunen har antagit riktlinjer för skyltar som tillämpas vid bygglovprövning. Lokaler ska alltid vara tillgängliga för rörelsehindrade. Markplaneringen skall utföras så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan nå målpunkter som entréer m.m. utan problem. Föreskrifter finns i Boverkets Byggregler, BBR. Tillgänglighet till en- och tvåbostadshus kan undantas med hänsyn till besvärliga terrängförhållanden på tomten. Ramp med maximal lutning 1:12 ska dock kunna anordnas till entré. Önskvärt är att ramper har maximal lutning 1:20. En Policy för funktionshinderfrågor i Alingsås kommun antogs 2011 och den är vägledande för arbetet med tillgänglighetsfrågor. Västra Götalandsregionen har tagit fram mer detaljerade riktlinjer: Tillgängliga och användbara miljöer (se Trygghet Trygghetsskapande aspekter är viktiga som god belysning både inomhus i trapphus m.m. och utomhus på parkeringar och allmänna ytor (se nedan under Ljussättning). God överblick över olika delområden ska finnas vilket t.ex. innebär att höga buskar, plank eller murar inte får skymma sikten längs gångstråk. Manualen BoTryggt05 ger mer detaljerade anvisningar för planeringen (se Ljussättning Riktlinjer för ljussättning finns i Alingsås ljusguide (antagen av kommunstyrelsen 2004) samt i rapporten Tryggt och jämställt ljus (Alingsås kommun 2010). Ljussättningen bör gestalta rummet, framhäva karakteristiska detaljer/miljöer och underlätta orientering. Gång- och cykelstråk mellan 7

79 olika målpunkter som entréer, busshållplatser etc. ska vara väl ljussatta. För belysning på kvartersmark och längs gång- och cykelstråk används stolpar med ca 4 m höjd till armaturen, alternativt låga pollare eller vägghängning på byggnader. Samtliga armaturer inom kvarteret bör ha en enhetlig karaktär för att upplevelsemässigt hålla samman området. Ljuskällor ska ha god färgåtergivning och neutral färgtemperatur. En planbestämmelse anger att belysningsarmaturer ska vara helt avbländade. Att armaturerna är helt avbländade är viktigt för att inte förstöra människors mörkerseende så att delområden med lägre ljusnivåer upplevs som alltför mörka och otrygga. Enligt plan- och bygglagen 8:3 ställs krav på ljusanordningar inom områden med detaljplan. Kommunens antagna riktlinjer tillämpas vid bygglovprövning. Samlingsplatser och aktivitetsytor En bestämmelse finns som anger att lekområde och samlingsplats/aktivitetsyta ska finnas. Utemiljön är en viktig del av skolans verksamhet och den bör vara lätt att överblicka. Gårdens miljö och utformning är viktig för att kunna skapa en varierande miljö med plats för aktivitet. Planområdet ligger på ett avstånd om 200 meter från naturreservatet Nolhaga berg med goda möjligheter till lek och friluftsliv. Skyddsrum Det finns numera inget krav på ansökan om skyddsrumsbesked i samband med byggande. Om det finns befintliga byggnader som innehåller skyddsrum ska det redovisas i samband med det tekniska samråd som hålls när byggåtgärder m.m. ska genomföras (se PBL 10:17). Friytor Grönområde Strandskydd Naturreservatet Nolhaga berg ligger på ett avstånd från planområdet om ca 200 meter. Enligt miljöbalken kapitel 7 råder strandskydd vid bl.a. insjöar och vattendrag och syftet är att tillgodose allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Strandskydd finns inom delar av planområdet / När strandskyddet infördes 1975 gjordes undantag för gällande detaljplaner och något strandskydd finns inte inom nu aktuellt planområde. / I samband med tidigare detaljplanering har strandskyddet upphävts inom delar av planområdet (delområde B) När en äldre detaljplan ersätts av en ny inträder strandskyddet och bedömning ska göras av om strandskyddet ska upphävas inom vissa delar. Nu aktuellt planförslag har en planbestämmelse som anger att strandskyddet upphävs inom kvartersmarken. Det ska finnas särskilda skäl för att upphäva strandskyddet i enlighet med bestämmelserna i 7 kap 18 c-g miljöbalken. Kommunen bedömer att de särskilda skäl som finns är att området - Redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Trafik och gator Trafik Kommunfullmäktige har antagit en Trafikplan för Alingsås Stad (antagen ). Bl.a. innehåller planen mål för olika trafikslag, beskrivning av olika gators funktioner samt ett antal förslag till åtgärder. 8

80 Trafikmätning på Sidenvägen gjordes i september 2012 och i denna framgår att trafikmängden är ca 531 fordon/vardagsdygn. Medelhastigheten ligger på 31,0 km/h. Ca 98 % av trafiken är normalfordon och resterande tung trafik. Mätning gjordes på Bollvägen i september 2013 och i denna framgår att trafikmängden uppgår till ca. 642 fordon/vardagsdygn. Medelhastigheten ligger på ca. 32,7 km/h. Cykel, moped och gångtrafik kommer att förändras då de elever som idag tar sig till det så kallade Gula huset i det östra hörnet av Konfektasken istället tar sig till det aktuella planområdet. Alströmergymnasiets elever kommer att ta sig till byggprogrammet via Karamellvägen. Transporter med lastbil avseende skolmaterial till respektive skola kommer att ske dels via Bollvägen, dels via Karamellvägen. Mattransporter ska ske via Bollvägen till montessoriskolan Globen. Gator Räddningsvägar Gång-, cykeloch mopedtrafik Skolvägar Parkering för bilar Tillfart till Montessoriskolan Globen sker idag från Bollvägen och den kommer fortsättningsvis också ske via Bollvägen. Tillfart till Konfektasken 1 (Alströmergymnasiets byggprogram) som idag går via Bollvägen ändras och är avsedd att ske via Karamellvägen. Ett brandkrav vid utrymningshöjder högre än 9 meter är att tillräckligt breda räddningsvägar eller uppställningsplatser anordnas för bilburen maskinstege (avståndet gäller från fönsterunderkant eller överkant balkongräcke till underliggande mark). Ett alternativ är att byggnaderna utförs med trapphus enligt Tr2 utförande. Släckbil ska ha högst 50 meter till alla ytterdörrar på byggnad där insats kan behöva göras. Bollvägen är utformad för gång- och cykeltrafik. Mopedtrafik använder Bollvägen. De flesta skolbarn i årskurs 0 5 körs till skolan med bil. Elever i årskurs 6-9 tar sig främst med buss, cykel och moped till skolan. det finns busshållplats på Mjörngatan med ett avstånd om cirka 200 meter till planområdet. De yngre barnen, främst förskolebarnen, hämtas och lämnas av föräldrar med bil. Parkering för hämtning och lämning av skolbarn är avsedd att ske på kvartersmark. Idag finns ca. 35 parkeringsplatser vilka utnyttjas för både hämtning och lämning av skolbarn samt som personalparkering för lärare. Efter genomförandet av aktuell detaljplan kommer lärarna kommer ges parkeringsmöjlighet på fastigheten Bollhuset 1 via avtal om samnyttjande med fastighetsägaren till tennishallen. Antalet kortidsparkeringar i anslutning till montessoriskolan Globen för hämtning/lämning av elever bedöms efter genomförande av aktuell detaljplan uppgå till ca. 15 stycken. Parkering för cyklar Ett lokalt trafikmål är att utveckla cykeltrafiken. För att göra cykelåkande attraktivt samt av utseendeskäl behöver cykelparkeringar finnas. De ska vara bekvämt belägna nära entréer, tillräckligt stora samt säkra. De kan utformas som låsbara cykelrum alternativt cykelställ under skärmtak med t.ex. kablar för fastlåsning. En planbestämmelse anger att cykelparkering ska finnas. 9

81 Kollektivtrafik Närmaste hållplats är Mjörngatan vilken trafikeras av linje 1, 565 och 566. I rapporten Lokal trafikförsörjningsplan för kollektivtrafiken i Alingsås kommun till år 2010 (antagen av KS i februari 2008) finns förslag på nya busslinjer. Teknisk försörjning Vatten/avlopp Dagvatten Området ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Dagvatten ska alltid tas om hand lokalt där så är möjligt och lämpligt samt om så behövs genomgå rening innan det avleds till recipient. Inom Alingsås stad: Kommunfullmäktige har i oktober 2010 antagit Dagvattenstrategi för Alingsås tätort (en bilaga till Strategi för vatten & avlopp i Alingsås kommun ). Tekniska nämnden har också godkänt Dagvattenplan för Alingsås tätort, Del I, daterad mars En planbestämmelse anger att dagvatten från parkering och kvartersgata ska renas från slam- och oljeföroreningar i lokal behandlingsanläggning i anslutning till fastigheten innan det når recipient. Fastighetsägaren är ansvarig för kontroll och skötsel av oljeavskiljaren. Mark som idag inte är hårdgjord bör fortsättningsvis också vara det för att dagvattenmängden som måste ledas bort inte skall öka. Detta kan t.ex. lösas genom växtlighet på nya tak och god genomsläpplighet i gång-, kör- och parkeringsytor. Ett alternativ/komplement kan vara fördröjningsmagasin på kvartersmarken innan dagvattnet leds till det kommunala dagvattennätet. En planbestämmelse anger att dagvatten ska fördröjas lokalt så att det maximala flödet till recipient inte ökar p.g.a. exploateringen. Energitillförsel Miljöanpassat byggande El Kommunfullmäktige har antagit Alingsås miljömål Målen är i huvudsak att energianvändningen per invånare och utsläppen av växthusgaser per invånare ska minska, andelen förnyelsebar energi ska öka samt att nya byggnader ska kännetecknas av en mycket hög energieffektivitet. Kommunfullmäktige har också antagit Alingsås energiplan Enligt Riktlinjer för miljöanpassat byggande ska dels bygg- och installationsteknik användas som medför låg vatten- och energianvändning, dels individuell mätning ske av vattenanvändning för varje bostad eller verksamhet. Detta anges under rubriken Upplysningar på plankartan. Transformatorstation finns inom kvarteret Konfektasken nordost om planområdet. I byggnaderna bör femledaresystem installeras för att minska elektromagnetiska fält. Restprodukter/avfall Utrymmen inomhus för källsortering av restprodukter ska finnas. Under tak kan också plats finnas för varmkompostering av biologiskt nedbrytbart avfall vilket i så fall ska anmälas till miljöskyddskontoret. Utomhus ska plats finnas för kompostering av trädgårdsavfall. 4. Konsekvenser Hållbar utveckling och miljö 10

82 Hållbar utveckling Anslutning kommer att ske till kommunal fjärrvärme vars energi till ca 95 % kommer från koldioxidneutralt biobränsle. Transporternas energianvändning och miljöbelastning är svårare att påverka. Exploateringen sker dock i ett bra kommunikationsläge med närhet till kollektivtrafik och goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Naturmiljö Kulturmiljö Miljökvalitetsnormer Planförslaget bedöms vara förenligt med de grundläggande bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden och skydd av naturen i miljöbalken kapitel 3 och 7. Det finns inga intressen vad gäller flora, fauna eller rödlistade arter registrerade inom planområdet. Området har inte bedömts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens översiktsplan. Planen innebär inte någon förändring av någon kulturhistoriskt värdefull miljö. Miljökvalitetsnormer finns för kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon i utomhusluft. Följande mål finns i Alingsås miljömål : De nationella miljömålen avseende luftföroreningar ska klaras i hela kommunen. Halten bensen ska understiga lågrisknivån som årsmedelvärde. Nya bostäder ska om möjligt lokaliseras till platser där miljömålet för Frisk luft klaras. Den nya exploateringen bidrar till en eventuellt allmän ökning av trafiken, vilket påverkar buller och avgaser negativt även utanför planområdet. Denna plan tillsammans med andra planer och eventuell allmän trafikökning medför generellt ett tillskott av luftföroreningar i centrala staden och vid större trafikleder. I det aktuella planområdet bedöms att miljökvalitetsnormer och miljömål för luft klaras. Buller Riksdagen har 1997 fattat beslut om riktvärden för bullernivåer från trafik. Enligt Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i Planeringen, är huvudregeln att följande ljudnivåer ska klaras: - 30 dba ekvivalentnivå inomhus - 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad och på uteplats - 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (kl 22-06) - 70 dba maximalnivå på uteplats I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln Soundcon AB har utfört en bullerutredning. Beräkningarna har utförts enligt de Nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafikbuller, SNV rapport Ekvivalent ljudnivå Som det framgår av bild nedan så uppfylls riktvärdet 55 dba för hela skolgården sydväst om ny skola (bakom/söder om befintlig skolbyggnad). Genom att anlägga uteplatser sydväst om ny skolbyggnad så uppfylls riktvärdet 55 dba med god marginal. Maximal ljudnivå Den maximala ljudnivån understiger även 65 dba och således riktvärdet för bostäder samt WHO (70 dba) vid skolgård sydväst om ny skola (bakom/söder om befintlig skolbyggnad). 11

83 Strålning Riskbedömning Följande mål finns med i Alingsås miljömål : "Vid nybyggnation ska riktvärdet 0,2 mikrotesla för magnetfält klaras." Ingen kraftledning eller transformatorstation inom planområdet skulle kunna medföra risk att riktvärdet överskrids i någon byggnad. Planområdet ligger inte vid någon av de vägar (E20 och R42) som länsstyrelsen rekommenderat som färdvägar för genomfartstransporter med farligt gods. I kommunens risk- och sårbarhetsanalys 2004 har vägvalsstyrning angivits för transporter mellan primärnätet och leverantör/mottagare i industriområden i centralorten. Planområdet ligger inte heller vid någon av dessa vägar. Konsekvenser för närboende Planförslaget innebär ingen förändring av användningsområde men möjliggör att befintlig verksamhet kan utökas inom planområdet. Detta genom att elever som idag går i skolans inhyrda lokaler på Konfektasken 15 flyttar till föreslagen byggnad. Trafiksituationen på Bollvägen förändras då trafik till Alströmergymnasiets byggprogram flyttas till Karamellvägen. De elever som idag tar sig till Konfektasken 15 kommer att ta sig via Bollvägen till ny skolbyggnad. En stor del av dessa bedöms ske via gång- och cykelbanan samt som mopedtrafik. Transport av bl.a. matleveranser kommer att ske via Bollvägen. Karamellvägen kommer via Sidenvägen att få en ökad trafik avseende främst transporter till gymnasiets byggprogram. Behovsbedömning Ställningstagande Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och MB 6 kap 11 för aktuell detaljplan. Kommunen har bedömt att detaljplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Kommunen har därmed bedömt att en miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planområde. 12

84 5. Administrativa frågor Genomförandetid Handläggning Planens genomförandetid är fem år från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Planprövningen föreslås ske med enkelt förfarande eftersom förslaget bedöms vara förenligt med översiktsplanen, inte är av stor vikt eller har principiell betydelse och inte heller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan samt saknar intresse för allmänheten (plan- och bygglagen 5:7). Skillnaden mot normalförfarandet är att samrådet är förenklat och samrådsredogörelse behöver inte upprättas. Efter ett kortare samråds- /granskningsskede kan kommunen direkt besluta om antagande av detaljplanen. Om det inkommer allvarliga synpunkter mot förslaget eller om samrådskretsen behöver utökas så kan kommunen övergå till ett normalt planförfarande och hålla förslaget tillgängligt för granskning under lite längre tid innan planen antas. Planavgift Ett planavtal är upprättat om fördelning av kostnader för planarbetet och planavgift kommer därför inte att tas ut i samband med bygglov. Bilagor Geoteknisk inventering, Cowi, , Bullerberäkning, Soundcon AB Markundersökning Cowi Medverkande Detaljplanen har utarbetats under medverkan av en plangrupp med representanter från samhällsbyggnadskontoret, tekniska kontoret, miljöskyddskontoret samt från arkitektkontor. 6. Genomförande Organisatoriska frågor Huvudmannaskap Ansvarsfördelning Avtal Kommunen är huvudman för allmän plats. Huvudmannaskapet innebär ansvar för utbyggnad och framtida drift och underhåll av allmän plats. Alingsås kommun projekterar och utför samtliga åtgärder på allmän platsmark. Delar av planens genomförande regleras i avtal mellan fastighetsägaren till Konfektasken 2 och Fabs AB. Avtal tecknas om samnyttjande av parkering mellan Montessoriskolan Globen och fastighetsägaren till Bollhuset 1 (tennishallen) Exploateringsavtal skall tecknas mellan Alingsås kommun och fastighetsägaren till Konfektasken 2 avseende utbyggnad och finansiering av Karamellvägen med vändningsmöjlighet. Avtalsservitut avseende utfart för fastigheterna Konfektasken 12 och 13 tas bort. De kommer inte att fylla någon funktion när Karamellvägen blir Lokalgata med kommunalt huvudmannaskap. Fastighetsrättsliga frågor Allmän platsmark Utöver kommunal mark (Noltorp 1:11) föreslås mark tas i anspråk från 13

85 följande fastigheter för att skapa allmän plats: Konfektasken 1: ca 76 m2 Konfektasken 13: ca 51 m2 Kvartersmark Övrigt Fastigheten Konfektasken 2 ges möjlighet till utökad byggrätt om mark köps från Fabs AB. Allmänna ledningar på kvartersmark tryggas med ledningsrätt eller servitut (u-område anges på plankartan). Ekonomiska frågor Exploateringsanläggningar Allmänna anläggningar finansierade av exploatör Anläggningar på kvartersmark Intäkter VA-ledningar Allmänna anläggningar som behöver byggas för att genomföra planen är Anläggande av vändplats längst in på Karamellvägen. Anläggande av vändplats längst in på Karamellvägen. Exploatören bekostar alla anläggningar på kvartersmark. Ingen mark avses att säljas till exploatören. Kommunen bygger ut samtliga allmänna va-ledningar fram till anslutningspunkt vid fastighetsgräns. Kostnaderna täcks av anläggningsavgifter enligt gällande taxa. Tekniska frågor Utredningar Följande utredningar är underlag för detaljplanen: Geoteknisk inventering, Cowi, , Bullerberäkning, Soundcon AB Markundersökning Cowi De geotekniska undersökningar som gjorts är tillräckliga för överväganden i plansammanhang. Inför detaljprojektering av kvartersmarken (husgrundläggning, uppfyllnader m.m.) erfordras ytterligare undersökningar. El-, teleledningar mm Medverkande Alingsås Energi Nät, Telia samt övriga nätägare ska kontaktas i god tid innan arbeten påbörjas som påverkar deras anläggningar. Minst fyra månader innan några arbeten påbörjas i närheten av Telias anläggningar önskar Telia AB att beställning har inkommit på eventuell undanflyttning. Kostnader för omläggningar belastar exploatörer (vid ändringar av allmän plats kan detta vara reglerat i avtal mellan kommunen och respektive ledningshavare). Genomförandebeskrivningen är framtagen i samråd med exploateringsavdelningen. Planavdelningen Emil Hjalmarsson Planarkitekt Antagandedatum: Lagakraftdatum: 14

86 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. UPPLYSNINGAR Geotekniskt PM (Cowi AB ) ( ) ska följas. Denna rapport består av; geotekniska undersökningar, hydrogeologiska förhållanden, Stbilitetsförhållanden och Miljöundersökning. GRÄNSBETECKNINGAR Linje ritad 3 m utanför planområdets gräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNINGSBESTÄMMELSER ALLMÄNNA PLATSER LOKALGATA KVARTER Lokaltrafik Bostäder och kontor inom normalriskområde ska normalt utföras med radonskyddande konstruktion. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga. Enligt plan- och bygglagen 8:3 krävs bygglov för att sätta upp ljusanordningar. Kommunen har riktlinjer för ljussättning och skyltar som tillämpas vid bygglovprövning. Med byggnadsarea menas den area som byggnaden upptar på marken. Byggnadshöjd är avståndet mellan markens medelnivå runt byggnaden till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. S Skola EGENSKAPSBESTÄMMELSER SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER FÖR KVARTER Marken får inte bebyggas med byggnader Marken får bebyggas med uthus ILLUSTRATIONSKARTANS BETECKNINGAR Linje ritad 3 m utanför planområdets gräns Illustrationslinje Befintlig byggnad lek/samvaro parkering Lekområde och samlingsplats/aktivitetsyta ska finnas Parkeringsplats ska finnas. Återvinningshus om högst 25 kvm får uppföras. Avstånd mellan återvinningshus och tomtgräns ska vara minst 4 meter. Exempel på ny byggnad Entré Parkeringsplats Cykelparkering ska finnas. Cykelparkering Dagvatten från parkeringsytor skall renas i lokal behandlingsanläggning innehållande slam- och oljeavskiljare innan det leds till kommunens ledningsnät för dagvatten. Fördröjningsmagasin för dagvatten skall anläggas. Bil, buss Befintligt träd PLANKARTA KVARTERENS UTNYTTJANDEGRAD Energieffektiva byggnader (enligt definition under denna rubrik i planbeskrivning) får ha ytterligare 10 m² byggnadsarea. BYGGNADERS PLACERING, UTFORMNING M M III v f Högsta totalhöjd i meter. Högsta antal våningar Vind får inte inredas. Tak ska vara sadeltak eller pulpettak GRUNDKARTA Fastighetsgräns Fastighetsbeteckningar Nivåkurvor Staket Markkonturer Slänt Befintlig byggnad Befintligt träd Grundkartan upprättad av Samhällsbyggnadskontoret Höjdsystem RH2000 Koordinatsystem SWEREF Fasader och stomme ska i huvudsak utgöras av trä. Belysningsarmaturer ska vara helt avbländade och en ljusplan ska redovisas enligt rubriken "Ljussättning" i planbeskrivningen innan bygglov alternativt bygganmälan godkänns. Om inte annat anges ska huvudbyggnad placeras 4,0 meter från tomtgräns och komplementbyggnad 1,0 meter från tomtgräns. Endast flexibla luft- eller vattenburna uppvärmningssystem får finnas. Bygg- och installationsteknik som medför låg vatten- och energianvändning ska användas. Installationer ska ha individuell mätning av vattenanvändning för varje bostad/verksamhet samt medge eller vara förberedda för individuell mätning av energianvändning. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER PLANKARTA MED BESTÄMMELSER OCH ILLUSTRATIONSKARTA SAMRÅDSHANDLING Planhandlingar: Plankarta med bestämmelser och illustrationskarta Planbeskrivning Område där strandskydd upphävs Genomförandetiden är 5 år från den dagen planen vinner laga kraft. DETALJPLAN FÖR ALINGSÅS Skola vid Bollvägen Alingsås den 24 November 2014 Emil Hjalmarsson Planarkitekt Beslutsdatum Sign SBN Godkännande ILLUSTRATIONSKARTA OMRÅDE FÖR STRANDSKYDDETS UPPHÄVANDE A1: SKALA 1:1000 A3: SKALA 1: M Antagande Lagakraftvinnande

87 Ärende 6 Fördjupad uppföljning av 2012 års granskning av kommunstyrelsens övergripande verksamhetsstyrning - svar till revisorerna

88 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Björn Franke Direktnr: Beteckning: KS Fördjupad uppföljning av 2012 års granskning av kommunstyrelsens övergripande verksamhetsstyrning svar till revisorerna Ärendebeskrivning Revisorerna har genomfört en fördjupad uppföljning av 2012 års granskning av kommunstyrelsens övergripande verksamhetsstyrning. Syftet med uppföljningen var att granska hur kommunstyrelsen arbetat vidare utifrån de rekommendationer och synpunkter som lämnades vid granskningen Sammantaget bedömer revisionen att kommunstyrelsen i huvudsak inte har vidtagit tillräckliga åtgärder utifrån granskningens rekommendationer och identifierade förbättringsområden. Utifrån uppföljningen bedöms att samtliga rekommendationer som lämnades vid granskningen 2012 kvarstår: Vi rekommenderar att kommunstyrelsen tillser att styrmodellen implementeras och används på det sätt som kommunfullmäktige beslutat. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen förbättrar uppsikten över de kommunala bolagen. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen säkerställer att samtliga ledamöter i styrelsen erhåller den information som behövs för att fullgöra sitt uppdrag i enlighet med kommunallagens 6 kap För att få ett kompletterande underlag till den årliga ansvarsprövningen av kommunstyrelsen emotser revisionen senast den 12 februari en redogörelse för hur kommunstyrelsen ska arbeta vidare utifrån de rekommendationer som lämnats i rapporten. Förvaltningens yttrande Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 om den reviderade styrmodellen. Implementeringen underlättas av att det nu finns en beslutad modell som stämmer överens med det arbete som tillämpas. Kommunledningskontoret kommer under februari att sammanställa ett planeringsunderlag för nämnderna som innehåller samtliga tillämpningsanvisningar för styrmodellen. Kommunledningskontoret planerar också att genomföra utbildning i praktisk tillämpning av styrmodellen för chefer under året.

89 Kommunstyrelsen beslutade den 8 december 2014 om kompletterande ägardirektiv för de kommunala bolagen. Ägardirektivet gäller bolagens redovisning till koncernen och är ett led i att stärka uppsiktsplikten. Arbetet med ändrade bolagsordningar kommer att fortsätta utifrån de remissvar som kommer in från bolagen under våren. Den nyvalda kommunstyrelsen kommer att se över sina arbetsformer för att säkerställa att samtliga ledamöter får den information de behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Förvaltningens yttrande antas som kommunstyrelsens svar till revisorerna. Exp: Erik.soderberg@se.ey.com Revisionen Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum:

90 Revisorerna Göteborg Alingsås kommun Kommunstyrelsen Fördjupad uppföljning av 2012 års granskning av kommunstyrelsens övergripande verksamhetsstyrning Kommunens revisorer har genomfört ovanstående granskning. Rapport har upprättats efter genomförd granskning. Rapporten fastställdes på revisionsmöte den 9 december varvid revisorerna beslutade att sända rapporten till kommunstyrelsen. Syftet med uppföljningen var att granska hur kommunstyrelsen arbetat vidare utifrån de rekommendationer och synpunkter som lämnades vid granskningen Sammantaget bedömer revisionen att kommunstyrelsen i huvudsak inte har vidtagit tillräckliga åtgärder utifrån granskningens rekommendationer och identifierade förbättringsområden. Utifrån uppföljningen bedöms att samtliga rekommendationer som lämnades vid granskningen 2012 kvarstår: Vi rekommenderar att kommunstyrelsen tillser att styrmodellen implementeras och används på det sätt som kommunfullmäktige beslutat. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen förbättrar uppsikten över de kommunala bolagen. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen säkerställer att samtliga ledamöter i styrelsen erhåller den information som behövs för att fullgöra sitt uppdrag i enlighet med kommunallagens 6 kap För att få ett kompletterande underlag till den årliga ansvarsprövningen av kommunstyrelsen emotser revisionen senast den 12 februari en redogörelse för hur kommunstyrelsen ska arbeta vidare utifrån de rekommendationer som lämnats i rapporten. Skicka era svar till erik.soderberg@se.ey.com samt till kommunstyrelsen@alingsas.se för registrering i Revisionens diarium.