Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 SBN2011/0113 Vindbruksplan Tematiskt tillägg till Översiktsplan, Lidköpings kommun, SAMRÅDSREDOGÖRELSE Hur samrådet bedrivits Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 6 december 2011 att godkänna ett förslag till Vindbrukplan för samråd. Vindbruksplanen skall utgöra ett tematiskt tillägg till Översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige år Förslag till Vindbruksplan har varit föremål för samråd enligt plan- och bygglagen kap 3 9. Samrådstiden var fr o m 14 december 2011 t o m 29 februari Under samrådstiden har planförslaget varit utställt på Stadsbiblioteket och i Stadshuset i Lidköping samt tillgängligt på kommunens hemsida. Samrådsmöte med allmänhet hölls den 11 januari 2012 på Röda Kvarn i Lidköping. Inkomna synpunkter Länsstyrelsen, Västra Götalands län Bil 1 Länsstyrelsen ser positivt på arbetet med att ta fram ett tematiskt tillägg för vindkraftetablering till översiktsplanen samtidigt som påverkan på Försvarsmaktens flygverksamhet beaktas. Länsstyrelsen anser med hänvisning till Försvarsmaktens yttrande att uppförande av vindkraftverk i Lidköpings kommun påtagligt kan komma att skada riksintresset för totalförsvaret vidare att begreppet Försvarsmaktens "analysområde" inte kan tillämpas.

44 2(19) Kommentar Kommunen har vid flera tillfällen frågat om Försvarsmaktens stoppområde är utsett som riksintresse. Länsstyrelsen har då sagt att det inte är det och Försvarsmakten har sagt att de hävdat det och även motiverat detta. Det har med andra ord rått oenighet bland statens företrädare hur området ska tolkas. Med tanke på länsstyrelsens samrådsyttrande så är stoppområdet nu att betrakta som riksintresse. I möte med Försvarsmakten och kommuner som berörs av stoppområden så har Försvarsmakten själva definierat analysområde. Kommunen använde denna definition och tolkade in analysområden inom stoppområdet. I deras samrådsyttrande och i direktkontakt med Försvarsmakten så påpekar de att analysområdena inte kan pekas ut av kommunen utan ska formellt pekas ut av Försvarsmakten. Detta är inte gjort och någon tidplan för att göra det finns inte. I Vindbruksplanen har därför de utpekade analysområdena tagits bort. Begreppet analysområde kommer dock vara kvar i Vindbruksplanen och kommunen menar att Försvarsmakten bör skyndsamt redovisa dessa. Länsstyrelsen anser det värdefullt och angeläget att planen tydligt motiverar skälen till utpekandet av områden där kommunen är restriktiv till att uppföra vindkraftverk. Detta för att planen ska kunna ge en tydlig vägledning för efterföljande beslut. Kommentar Planen kompletteras med motivering varför kommunen är restriktiv inom vissa delar av kommunen till etableringar av vindkraftverk. Allmänt om förslaget - Planen bör översiktligt redovisa påverkan på fåglar och fladdermöss, naturmiljöer, flyttfågelstråk. Kommentar Planen kompletteras med ett stycke som tar upp påverkan på djurliv där ovanstående synpunkter behandlas. - För att placera in planen i ett nationellt, regionalt och lokalt sammanhang gällande energiproduktion vore det av stort värde att veta hur mycket kapacitet som planen rymmer, av utpekade områden vore det värdefullt med en uppfattning om hur många verk som kan inrymmas i varje delområde. Kommentar Planen kompletteras med schablonmässig beräkning av totalt tillskott av verk. - Länsstyrelsen ser det positivt med samlade grupperingar av verk istället för utspridning som ofta och allvarligt fragmenterar upplevelsen av värdefulla landskap. Verken bör placeras inbördes på ett sådant sätt att tydliga grupper uppstår.

45 3(19) Kommentar Under generella riktlinjer framgår av första och andra punkten att verk ska placeras i tydliga grupper. - Fristående enstaka etableringar i områden som är värdefulla för nyttjandet av vindkraften riskerar också att leda till ett mindre effektivt nyttjande av områdena. Möjligheterna till en samlad och kraftfull utbyggnad kan också minska. Kommentar Under generella riktlinjer framgår av första punkten att verk ska samlokaliseras. Dessutom framgår på flera ställen i Vindbruksplanen att grupper av verk är att föredra t ex för att utnyttja vindenergin på bästa sätt, ur landskapssynpunkt, vägdragningar, ledningsdragningar mm. Riksintressena: Länsstyrelsen gör samma ställningstagande som Försvarsmakten att i princip all vindkraftsetablering påtagligt kan komma att skada riksintresset för totalförsvar. Några särskilda "analysområden" som hävdas i planen finns inte och bör tas bort. I övrigt anser länsstyrelsen att riksintressena kan tillgodoses i en efterföljande prövning. Kommentar Tolkade analysområden tas bort. Kommunen instämmer i att riksintressena kan tillgodoses i en efterföljande prövning. I områden såsom t ex Kållandsö där flera riksintressen berörs, kommer planen kompletteras med kommunens motiv varför kommunen är restriktiv till vindkraftsetableringar. Stora opåverkade områden (3 kap 2 MB) och Tysta områden Planen bör tydligare redovisa kommunens ställningstagande om sådana områden finns i kommunen och hur de påverkas av vindkraftsverk. Kommentar Planen kompletteras med kommunens syn på var ovan nämnda områden kan komma att utses. I området där mindre grupper av vindkraftverk kan uppföras utgörs i huvudsak av intensivt jordbruk och i detta område kommer inte något av ovanstående typer av områden att utses. En översyn av kommunens översiktsplan kommer att göras med början årsskiftet 2012/2013 och då kan eventuella stora opåverkade områden och tysta områden komma att utses. Kulturmiljöintressena Länsstyrelsen anser att de fyra utpekade områdena ur ett kulturhistoriskt perspektiv är relativt okomplicerade, det framgår även av planen att det kan krävas tillstånd enligt kulturminneslagen. Det ska tilläggas att dessa områden redan idag i stor grad är påverkade av redan uppförda verk. Kommunen förordar ett restriktivt område längs kusten samt hela Kålland och Kållandsö samt kring tätorten vilket även ur kulturmiljöintresset är bra.

46 4(19) Kommentar Kommunens syn på Kålland, Kållandsö och västra strandområdet vad avser kulturvärden, naturvärden och ur rörliga friluftslivet synpunkt utvecklas i planförslaget. Naturmiljöintressen Planen redovisar endast riksintresset för naturmiljövård på karta, övriga naturvärden som omnämns avses bedömas i efterföljande prövning. Detta ger naturligtvis en osäkerhet i hur omfattande exploateringen kan bli. Biotopskydd, naturvårdsavtal och nyckelbiotoper m.m. omnämns i beskrivningen. Planen bör även belysa artskyddet. Kommentar Planen kompletteras med att hänsyn till artskyddet ska ske. Övriga intressen Skogsstyrelsen framför synpunkter på hänsyn till påverkan på skogsmark vilket bör inarbetas i beskrivningen. Vidare framförs synpunkter angående område Lovene-Bryne och Råda flygfält som bör beaktas. Trafikverket synpunkter angående behov av transportvägar, säkerhetsavstånd för järnvägar och vägar, radiolänkanläggningar och MSA-ytor inarbetas i planen. Önskemålet att få tillståndsärenden på samråd bör tillgodoses. PTS vill uppmärksamma behovet av samråd och radiolänkoperatörer. Vattenfall uppmärksammar behovet av säkerhetsavstånd till kraftledningar. SGI uppmärksammar behovet av att göra bedömningar av de geotekniska förhållandena inför grundläggning och anläggande av vägar. Det finns flera vattenförekomster såsom grundvatten, vattendrag, sjöar och våtmarker i de olika områden som föreslås för utbyggnad. Ingrepp/arbeten i vattenförekomster måste anmälas till länsstyrelsen som vattenverksamhet. Det gäller främst arbeten med ledningar som passerar vattendrag, våtmarker och nya vägtrummor eller byte av vägtrumma. Vilket man bör ta hänsyn till i kommande tillståndsansökan. Man bör undvika ätt dra vägar i objekt i våtmarksinventeringen. Fixpunkter till markavvattningsföretag ska bevaras. Kommentar Samtliga ovanstående synpunkter på kompletteringar av planen kommer att göras.

47 5(19) Landskapbild och landskapsanalysen Länsstyrelsen anser att planen på ett bra sätt redovisar fem landskapstyper i kommunen. Länsstyrelsen instämmer vidare i bedömningarna angående de olika landskapstypernas känslighet för påverkan för vindkraftsetableringar. Flera domar i MÖD och MD pekar mot att landskapsbilden inte väger tungt varför det kan vara svårt att enbart låta landskapsbilden vara avgörande för etablering. Det ställer framförallt stora krav på landskapsanalysen och att den har koppling till dokumenterade natur- och kulturvärden. Kommentar Planen kompletteras, vad avser de områden där kommunen är restriktiv, med motiv och redovisning av dokumenterade värden. Områdesbeskrivningar och områdesspecifika riktlinjer För alla områden gäller utgångspunkten att de ligger inom Försvarsmaktens stoppområde och att vindkraftverk kan påtagligt komma att skada riksintresset. Kommentar Utgångspunkten är att Försvarsmaktens stoppområde gäller, vilket plankarta 1 visar. Områden som på plankarta 2 har pekats ut som lämpliga för större grupper kan inte bli aktuella förrän denna utgångspunkt förändrats. Plankartorna på sidan 29 och 30 behöver förtydligas angående färgsättning och koppling till teckenförteckningen, det är också en fördel om plankartan blir större. Kommentar Plankartornas ses över vad gäller tydlighet och är med som bilagor i ett större format. Inom de fyra områden där det bedöms möjligt med större grupper av vindkraftverk har motstående intressen beskrivits. Någon fördjupad kartredovisning av motstående intressen inom områdena har inte gjorts, vilket innebär att det inte i nuläget kan bedömas hur stor en kommande exploatering kan komma att bli. I områdesbeskrivningarna är det även bra om dess läge i förhållande till befintliga kraftledningar tas upp. Kommentar Elnätet beskrivits ytterligare i planen så det framgår hur de områden som är utpekade som lämpliga för större vindkraftsetableringar ligger i förhållande till utbyggt ledningsnät. Lovene- Bryne och Råda flygfält påverkas troligen även av Hovby flygplats. Uvered säteri och Lovene-Bryne påverkas av väderradarn.

48 6(19) Kommentar Här skiljer sig statens syn på vilket avstånd hänsyn ska tas till väderradaranläggningen; Försvarsmakten hävdar 30 km och en tolkning av Länsstyrelsens yttrande så anser de 20 km. Kommunen har förutsatt att det är länsstyrelsens uppgift som är den som gäller eftersom deras roll är att bevaka statens samlade intressen. I planen har i områdesbeskrivningarna införts för de områden som berörs, att hänsyn till väderradaranläggningen ska tas vid en prövning av etablering av vindkraftverk. Det har även i planen på plankarta 2 (den karta som beskriver en framtida utbyggnad av verk utan hänsyn till Försvarsmaktens intressen) förtydligats genom att en gräns på 20 km från väderradaranläggningen har markerats. Detta för att belysa att det är en faktor att ta hänsyn till även om Försvarsmaktens intresse försvunnit i området. Väderradarstationen är en samhällsviktig funktion då den hämtar mätdata för väderrapporter och varningar till allmänheten. Mellankommunal samordning Det är angeläget att kommunen beaktar berörda kommuners synpunkter särskilt då det finns bevarandevärden eller behov av säkerhetsavstånd i den berörda kommunens gränszon. Kommentar Enligt de generella riktlinjerna så ska det vid etablering av vindkraftverk närmare än två kilometer från kommungräns tas kontakt med berörda kommuner. Miljöbedömning Länsstyrelsen har beretts tillfälle till samråd och delar kommunens bedömning att planens kan medverka till betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning MKB är tydlig och lättläst med en god strukturering av miljökonsekvenserna. Länsstyrelsen delar i stort MKB slutsatser. Generella riktlinjer Handläggning: Kontakt kan behöva tas ett tidigt skede med Länsstyrelsens för att utreda om etableringen berör område med skyddade arter. I vissa lägen kan det vara olämpligt med en etablering och etableringen kan vara förbjuden enligt artskyddsförordningen. Dispens kan under vissa omständigheter ges från förbud. Prövningsmyndighet är Länsstyrelsen. Kommentar Skrivs in i planen.

49 7(19) Strandskyddsfrågan vid tillståndsprövning avgörs inom ramen för kap. 9 MB med stöd av det som gäller enligt strandskyddsbestämmelserna. Separat dispens är inte aktuellt. Det kan förtydligas att tillståndsplikt gäller för verk högre än 150 meter om det är 2 eller flera. Omvänt gäller att enstaka (1 verk) högre än 150 meter kan hanteras inom ramen för bygglov/anmälan. Kommentar Planen förtydligas i dessa avseenden. Tveksamt att generellt ange avstånd utifrån rotordiametrar och totalhöjder eftersom frågan om avstånd sedan länge genom praxis i Miljöverdomstolen baserats på vad som är acceptabelt från bullersynpunkt som dessutom anges i planen under rubriken "hälsa och säkerhet" (40 db(a)). Frågan om skyddsavstånd enligt kommunens riktliner har begränsat värde och är kortsiktigt eftersom det kan skrivas bort av de fastighetsägare i området som för stunden berörs. Det är lämpligare att på olika sätt jobba för att vindkraftsprojekt förankras bland närboende. Kommentar När det gäller frågan om visuellt hänsynsavstånd så råder en politisk enighet kring bestämmelsen. Politiskt ser man värdet i att bestämmelsen är kopplad till den utveckling som sker med allt högre verk och att den ger de som påverkas en starkare möjlighet att påverka etableringen. Det är de fastighetsägare som för stunden berörs som också berörs av den förändrade situationen. Som spekulant, till en fastighet där ägaren accepterat avstånd till nya verk, har man alltid valet att avstå köp om läget av vindkraftverk känns visuellt störande. Otydligt vad som avses med tredje punkten under rubriken "Genomförande" sidan 3 1. Om man utgår från att det gäller ansökan om bygglov och anmälan så ska en anmälan enligt 25 a punkt 9, förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, innehålla en landskapsanalys. Krav på miljökonsekvensbeskrivning begärs i den utsträckning som behövs i det enskilda fallet (25 ). Kommentar Den generella riktlinjen om landskapsanalys innebär att kommunen inte kommer att använda undantagsregeln enligt 26 i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Krav på miljökonsekvensbeskrivning begärs i den utsträckning som behövs i det enskilda fallet. Länsstyrelsen, Värmlands län Länsstyrelsen i Värmlands län har begränsat granskningen av översiktsplanetillägget till gränsområdet mot Värmland och de mellankommunala och regionala aspekter planen kan ha för Värmlands län. Länsstyrelsen i Värmlands län konstaterar att de områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft ligger långt från länsgränsen och har därför inget att erinra mot planen. Vidare stöder de avvägningen om att vindkraftetablering i

50 Lidköping kommuns norra delar med skärgården bör hanteras restriktivt. Om etablering blir aktuell i detta område bör såväl Säffle kommun som Länsstyrelsen i Värmlands län ingå som samrådsparter. Försvarsmakten Försvarsmaktens synpunkter om bl a analysområde samt analysområde för väderradar framgår av länsstyrelsens samlade yttrande. Kommentar Se kommentar till samrådsyttrande från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Privatpersoner 8(19) Samrådsmöte, Röda Kvarn den 11 januari Bil 2 Samrådsmötet besöktes av ca 15 st intresserade. Efter att planen presenterats följde diskussion om de sk MSA-ytor som kringgärdar flygplatser. MSA yta för Såtenäs har nyligen presenterats och bör framgå i planen. Mötesdeltagare ifrågasatte om kommunen kommer att företräda försvarsmaktens intresse vid t ex tillståndsprövning. Vissa mötesdeltagare ifrågasatte försvarets stoppområde både till utsträckning och motiv. Det fanns även deltagare som såg stoppområdet som en fördel då det innebär stopp för vidare vindkraftsetableringar. Den visuella hänsynsregeln som kommunen har diskuterades. Delar av mötesdeltagarna menar att det ger grannarna vetorätt vid en etablering och kan påverka produktionen av el om den som ska etablera väljer ett lägre verk. Andra mötesdeltagare ansåg att avstånd till verk ska vara kanske upp mot 3000 meter som de menade diskuteras i t ex Storbritannien. Kommentar MSA-ytorna kommer att beskrivas utförligare i planhandlingen. Vid tillståndsprövning så får Försvarsmakten frågan före kommunen och har då tillfälle att bevaka sina intressen. Säger försvarsmakten nej till etablering så kommer aldrig frågan till kommunen. Kommunen förutsätter att Försvarsmakten har sakligt utrett storlek på stoppområde. Vad avser det visuella hänsynsskyddet, se kommentar länsstyrelsen, Generella riktlinjer. Michael Olofsson, Livsmiljö Hasslösa-Jung, Bil 3 fastighetsägare Hede 1:14 Fastighetsägaren tycker att det är orättvist att de som bor utmed Vänerns kust ska slippa vindkraftsetableringar trots att de har goda förutsättningar för vindbruk med bra vindförhållanden. Fastighetsägaren menar att hans hembygd, slättlandskapet, förstörs av vindkraftetableringar. Vidare menar fastighetsägaren att regeln om att höra sakägare inom 1000 meter från planerade vindkraftverk är föråldrad då den kom till när verken var låga ca 100 meter. Avståndet bör växa i förhållande till antalet vindkraftverk i grupp och totalhöjd. Fastighetsägaren menar att ägare till vindkraftverk fuskar med inställningar på verk så de bullrar mer än vad bullerberäkningar visar. Det finns uppförda vindkraftverk som saknar tillstånd från Försvarsmakten då tidigare tillstyrkan endast gäller i två år enligt fastighetsägaren.

51 9(19) Arbete med nedgrävning av kablar för att stärka upp elnätet har inte utförts på ett tillfredställande sätt då dräneringar har skurits av. Sammanfattningsvis summerar fastighetsägaren sina synpunkter i följande punkter: Avstånd för sakägarkrets bör utvidgas till 2000 meter. Försvarsmaktens stoppområde ska gälla. Kommunen bör utarbeta en sårbarhetsanalys vid konkurs, t ex ingen lönsamhet p g a elpris, företag som tillverkat verket har gått i konkurs mm. Skrotning av verk om verksamhetsutövaren gått i konkurs. Befintligt vindbruk ska anpassas så det inte stör radar. Kommunen och dess beslutsfattare måste vara auktoritär och diktera villkor för hur människor ska bli hanterade av vindkraftsindustrin vid etableringar. Fastighetsägaren menar att det finns sakfel i beskrivningen såsom att vindkraften skulle ha goda kommersiella möjligheter vilket den inte har då den är bidragsberoende. Påståendet att vindkraften minskar klimatpåverkan, försurning och övergödning är nonsens och kan endast tolkas som partisk propaganda utan källa menar fastighetsägaren. Vidare så anges en för låg kostnad på verk och vindkraften kan inte motsvara x antal villors förbrukning då de inte levererar el när det inte blåser. Tidsperspektiv måste läggas in för att göra en sådan jämförelse. Kommentar Förslag till vindbruksplan redovisar tydligt varför slättlandskapet anses lämpligt för etableringar av vindkraft och varför kommunen är restriktiv utmed Vänerns kust. Det är en sammantagen bedömning utifrån naturvärden, kulturvärden, värden för det rörliga friluftslivet mm som gör att kustområdet inte är utpekat som lämpligt för vindbruk och har ingen koppling till vilka som bebor området. Vindförhållandena i slättlandskapet är tillräckligt bra för att etablera vindkraft. Olägenheter med buller och skuggor från vindkraftverk sträcker sig oftast inte längre än ca 500 meter från verken. Så länge verken inte överstiger 200 meters totalhöjd innefattas även de som bor inom 5 ggr verkens totalhöjd. Utifrån det anses sakägarkretsområde med 1000 meters radie täcka in berörda. Kommunen förutsätter att de värden och inställningar som redovisas i samband med t ex tillståndsansökan är de värden som sedan används vid drift. Är inte så fallet ska ny ansökan göras utifrån de nya förutsättningarna. Arbeten som sker till följd av vindbruksplanen såsom kabeldragning mm utförs av nätägarna och de ansvarar för att arbetet blir utfört på rätt sätt. Försvarsmaktens stoppområde gäller. Kommunen har ingen skyldighet att gå in och utföra verksamhetsutövarens åtaganden vid en konkurs. Regler finns för hur tillgångar hanteras vid konkurs. Prövning utifrån påverkan för radaranläggningar ska ske vid tillstånds- och bygglovprövningar. För befintliga verk förutsätts att denna prövning är gjord. Att ta fram en vindbruksplan är ett sätt att klara ut förutsättningar, villkor mm vid etableringar. Här kan både exploatör och boende läsa hur kommunens viljeinriktning är. Vindkraft är ett tillskott till vår elkonsumtion som ger energi när förutsättningarna är uppfyllda såsom att det ska vara tillräcklig vindstyrka. Beskrivningen med antal årsförbrukningar för hus är ett sätt att få den som

52 läser en uppfattning om energimängden. Att enbart utrycka den i totalt antal kilowattimmar gör det svårare för läsaren att förstå mängden energi. 10(19) Skrivelse från Brotorp vind AB, Svante Hemberg, Bil 4 och från Per-Åke Sahlberg, Tagelberg, Saleby Båda skrivelserna är identiska och redovisas därför tillsammans. Fastighetsägarna menar att kommunen måste veta sitt ansvar och sina skyldigheter vid det s k kommunala vetot vid tillståndsprövning av vindkraftverk. Kommer kommunen använda sig av vetot ska kommunen i tidigt skede kommunicera detta med sökanden. Vilket beslut det än blir så ska det vara genomtänkt och bygga på sakliga argument. Vidare menar markägarna att den visuella hänsynsregeln om att de fastighetsägare som har fastighet inom 5 ggr totalhöjden från planerat verk ska ha skriftligt godkänt etableringen är fel. En sådan regel kan innebära att områden som är lämpliga för vindkraft kraftigt begränsas av fastighetsägare som är negativt inställda till vindkraftverk. Denna regel anser fastighetsägarna är ett exempel på den överreglering som finns för vindkraftetableringar. De finns inte när t ex en stor fabrik ska etableras som måste anses ha större omgivningspåverkan. Då får de närboende nöja sig med den generella rätt de har att överklaga kommunens beslut. Regeln innebär i praktiken att kommunen har skapat en kommunal lagstiftning, något som givetvis inte är tillåtet. I Miljöbalken och i Plan- och bygglagen finns de lagstadgade krav som måste uppfyllas för att vindkraftverk ska kunna uppföras. Kommunen har inte befogenhet eller till uppgift att på egen hand lagstifta om kompletterande regler. Det finns en risk att kombinationen av det s k kommunala vetot i tillståndsprövningen tillsammans med det kommunala grannvetot skapar ett läge totalt utan rättssäkerhet då inget av besluten går att överklaga. Risken finns att regeln sannolikt kommer leda till färre och lägre verk vilket ostridigt stör landskapsbilden mer. Fastighetsägarna menar att givetvis ska en dialog ske med grannar och närliggande fastighetsägare och en lösning kan vara att den sökande i miljökonsekvensbeskrivningen ska visa vilka ansträngningar som gjorts för att komma till en överenskommelse. Den sökande kan då visa vilka synpunkter från närboende som iakttagits och finns fortfarande meningsskiljaktigheter skulle det vara upp till den tillståndsgivande myndigheten att avgöra. En annan regel som finns i förslag till vindbruksplan som fastighetsägarna ser som ett starkt begränsande av vindkraftsutbyggnaden är den om att det ska vara två kilometer mellan varje grupp av vindkraftverk och den uppenbara motvilja som finns till enstaka verk. Fastighetsägarna menar att motiven mot både tvåkilometersregeln och enstaka verk saknar bärkraft och objektiva argument varför dessa regleringar ska vara nödvändiga. Landskapsbilden lyfts fram som argument är subjektivt och det är oklart vad kommunen menar med att studie ska påvisa påverkan och effekterna av avsteget. Det framgår inte vad för påverkan och vad för studie som menas. Vindkraftverk utvecklas och har en begränsad livscykel och planering för dessa gynnas av en viss flexibilitet. Landskap och bebyggelsestruktur gör att platser för att uppföra verk begränsas. Teknikutvecklingen leder till större verk som har

53 11(19) många fördelar som t ex ökad effekt, avancerad styrning av rotorblad som ger lägre buller mm. Den stora produktionen per verk leder bl a till färre vägar, mindre kabeldragning, mindre materialutgång till turbiner och mindre påverkan på landskapsbilden. Stora verk är också att föredra då de ger en lugnare visuell upplevelse och ett jämnare ljud som mer liknar ett konstant brusande än den på mindre verk intermittenta ljudupplevelsen. De nackdelar med stora verk som finns är en omständligare tillståndsprövning och ett högre källjud. Den tekniska utvecklingen har lett till att både regeln om två kilometer mellan verk och regeln om enstaka verk inte längre fyller någon beaktansvärd funktion. Försvarsmaktens utpekande av stoppområde anser fastighetsägarna är inte rättsligt prövade och i Försvarsmaktens miljötillstånd finns stora områden där de är förhindrade att utöva lågflygning. Kommunen har i vindbruksplanen tagit för stor hänsyn till Försvarsmaktens stoppområde och detta kan uppfattas som kommunen inte kommer att göra en egen bedömning av de ansökningar som kommer in utan gör en bedömning å Försvarsmaktens vägnar. Detta strider mot det kommunala självstyret. Vindbruksplanen klargör var det ur kommunens synvinkel är lämpligt att uppföra vindkraftverk. Kommunen måste göra en egen bedömning när ansökan i sin helhet d v s när alla yttranden från samtliga instanser framgår. Eftersom det inte är klarlagt rättspraxis för Försvarsmaktens stoppområde ska utgångspunkten för kommunen, vid en bedömning av var det är lämpligt att uppföra vindkraftverk, vara vindbruksplanens scenario två d v s utan hänsyn till stoppområde. Föreslaget tillägg till översiktplanen är mer restriktiv än vad gällande översiktplan är menar fastighetsägarna. Införda regler som belysts i ovan nämnda text innebär att möjligheterna till att uppföra nya moderna verk stryps. Detta menar fastighetsägarna är oroande och rimmar illa med de nationella mål som finns för vindkraft. Det står uttryckligen i vindbruksplanen att Försvarsmaktens stoppområde påverkar hela kommunen.. Detta ger uttryck för att inte ta på allvar att ta till vara på de mycket goda vindförhållanden som finns i kommunen och ge Försvarsmakten rätt att bestämma över markanvändningen i kommunen. Kommunen bör rannsaka sig själva om det finns en genuin vilja att ta sin del av ansvaret för de av regeringen uppställda vindkraftsmålen. Slutligen anser fastighetsägarna att det finns generellt en positiv inställning till vindkraft och en hög nationell målsättning om hur mycket energi som ska komma från vindkraft. Fastighetsägarna hoppas och tror att Lidköpings kommun har en ambitiös inställning om att få en fungerande vindkraftetablering och att hänsyn tas till deras synpunkter som här har framförts. Kommentar Vid tillståndsprövning har kommunen att följa de viljeinriktningar som finns antagna och beskrivna i vindbruksplaner, riktlinjer mm. Om kommunen avser att inte tillstyrka en ansökan så kommer kommunen i ett tidigt skede (samrådskedet) kommunicera detta med sökande. När det gäller regeln om visuellt hänsynsavstånd så råder en politisk enighet kring bestämmelsen (se kommentar till Länsstyrelsens yttrande, Generella regler). Om denna regel inte uppfyllts och kommunen överväger att inte tillstyrka en tillståndsansökan så

54 12(19) innebär det att kommunen kommer att kommunicera med sökande och berörd fastighetsägare och kan då verka för att hitta en lösning på frågan. Kommer man inte fram till en lösning så utreder kommunen om berörd fastighetsägare har blivit lika behandlad av sökande som övriga berörda och om det finns en risk att det är en allmän negativ inställning hos berörd sakägare till vindkraft som gör att denne inte accepterar en etablering. Om så är fallet är det mycket tveksamt om kommunen använder sitt veto i tillståndsfrågor med hänvisning till att regeln inte är uppfylld. Vad gäller tvåkilometersregeln och den om enstaka verk så vidhåller kommunen dessa. Länsstyrelsen påpekar vidare i deras samrådsyttrande att det är viktigt att verk uppförs i tydligt samlade grupper. De studier som anges i Vindbruksplanen är fotomontage från betraktelsepunkter såsom vägar mm där det finns många betraktare. Det kommunala planmonopolet, vilket är ett led i det kommunala självstyret, innebär att det är en kommunal angelägenhet att planera användningen av mark och vatten inom kommunen. Det kommunala självstyret kan liknas vid en princip, som ger kommunen en självständig och inom vissa ramar fri bestämmanderätt i relation till staten. Det kommunala planmonopolet kan genombrytas av staten i mycket speciella undantagssituationer. En sådan situation uppstår om en kommun inte tillgodoser riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken eller åsidosätter mellankommunala intressen. Försvarsmaktens stoppområde gäller och de är rättsligt prövade i miljööverdomstolen MÖD 2012:8. Länsstyrelsen påpekar också att stoppområdet är att betrakta som riksintresse för försvaret. Vindkraftsetableringar inom området skadar riksintresset. Kommunen kan inte bortse från detta nationella intresse. Vindbruksplanen belyser vindbruk mer detaljerat än vad nu gällande översiktsplan gör. Kommunens riktlinjer för lokalisering av vindkraftverk (från 2007,) som ligger till grund vid prövning av vindkraftetableringar, överensstämmer i stort med vindbruksplanens plankarta (där Försvarsmaktens intresse inte tillgodoses) med den skillnaden att vindbruksplanen pekar ut fyra stycken områden lämpliga för större vindkraftetableringar. De generella regler som omnämnts ovan har varit med i riktlinjerna och har inte legat till grund för avslag till någon vindkraftetablering. Kommunens vilja är att bidra till att nationella mål kan uppfyllas vad avser vindbruk. Skrivelse från Leif Andersson, Bondegården 1, Järpås Bil 5 Fastighetsägaren menar att den ersättning som utgår för upplåtande av mark vid vindkraftetablering ska fördelas även till de närboende. Den kan då täcka ersättning för det byggstopp p g a buller som uppstår när verket är uppfört och ett försämrat fastighetsvärde. Vindkraftverk bör inte placeras på höjder menar fastighetsägaren och han menar vidare att en utbyggnad av vindkraftverk gör att färre vill bosätta sig där. Fastighetsägaren känner sig utfrusen av grannar m fl för att han motsätter sig vindkraft. Kommentar Vindbruksplanen ska bidra till att förstå vad som gäller vid etablering av vindkraftverk, både för exploatörer och boende. För att nå framgång med en

55 13(19) etablering bör samråd med grannar och närboende ske tidigt i processen. Ersättningar, andel i vindkraftverk mm styrs inte i Vindbruksplanen. Generellt kan sägas att om exploatör och grannar är överens så löper processen på ett smidigt sätt och förhoppningsvis kvarstår inga negativa synpunkter på etableringen. Luftfartsverket och flygplatser Luftfartsverket Luftfartverket har som ägare av CNS-utrustning (Communication, Navigation, Surveillance) inget att erinra mot planerad etablering. LFV betonar att de inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser och om flygplatsägd CNS-utrustning påverkas. Berörda flygplatser ska därför alltid höras som sakägare om byggnadsverk över 20 meter avses uppföras inom deras MSA (Minimum Sector Altitude)-ytor. MSA-ytan är den största hinderfria ytan kring en flygplats. Trollhättan/Vänersborgs flygplats Flygplatsen är av riksintresse och flygplatsens MSA- yta (55 km ut från flygplatsen) täcker stora delar av Lidköpings kommun. De fyra områden som pekats ut som lämpliga för större etableringar ligger inom område där etableringar med totalhöjd på 457 m ö h kan tillstyrkas efter individuell prövning. Enstaka etableringar på andra platser ska också prövas individuellt av flygplatsen. Etableringshöjden som kan tillstyrkas varierar från 300 m ö h i kommunens västra delar till 457 m ö h i övriga delar. Lidköping Hovby Flygplats De områden som är utpekade som lämpliga för större vindkraftetableringar är i yttrandet förtydligade med maximal totalhöjd. Uvered säteri ligger inom MSAyta och kan ha en totalhöjd på 303 möh, Råda och Hasslösa (delar av) ligger inom cirklingyta och kan ha en totalhöjd på 172 möh. Lovene-Bryne ligger inom cirklingyta och kan ha en totalhöjd på 303 m ö h. Tillstyrkan kan ske efter individuell prövning. Hinder inom 55 kilometers radie från flygplatsen kan ha påverkan på verksamheten. Kommentar Uppgifterna om att berörda flygplatser alltid ska höras vid vindkraftetableringar förs in i Vindbruksplanen. Grannkommuner Mariestad kommun, Vänersborg kommun och Mellerud kommun Inga erinringar mot förslaget från dessa kommuner.

56 14(19) Götene kommun Inga erinringar under förutsättning att vindkraftsetableringar nära den gemensamma kommungränsen sker i samråd med Götene kommun. Kommentar Samråd kommer att ske med Götene kommun om etableringar prövas nära den gemensamma kommungränsen. Under de generella riktlinjerna framgår att vid etableringar inom två kilometer från kommungräns ska samråd ske med berörda kommuner. Skara kommun Bil 6 Skara kommun konstaterar i en tjänsteskrivelse att slättlandet mellan Lidköping, Skara och Vara är rikt på vindresurser. Inte minst gränslandet mellan Lidköpings och Skaras kommuner är intressant ut vindbrukssynpunkt. Ett miljöoch energimässigt bra utnyttjande av lämpliga markområden hämmas dock av Försvarsmaktens stora stoppområde. Skara kommun framför följande synpunkter: Lidköpings vindbruksplan lägger två alternativa förslag: ett med och ett utan Försvarsmaktens inskränkningar. Det vore intressant att se en beräknad uppskattning av hur mycket möjlig förnybar elproduktion, inom Lidköping kommuns gränser, som faller bort i det första alternativet. Kommentar: Beräknad elproduktion för alternativet utan Försvarsmaktens inskränkningar införs i vindbruksplanen. Ambitionen att samla verk i väl avskilda grupper är vällovlig. Frågan är dock om dessa generella riktlinjer är tillräckligt skarpt formulerade? Kan de få en verkligt styrande funktion? Erfarenhetsmässigt har det hittills varit svårt att säga nej till ansökningar om enstaka verk. Kommentar: Vindbruksplanen trycker på att vindkraftverk ska grupperas av flera orsaker och som även här i samrådsredogörelsen nämnts flera gånger. Kommunen kommer att verka för att så sker och motiverar detta utifrån vad som nämns i vindbruksplanen. Begränsningen att småskaligt vindbruk endast får avse egen förbrukning bör tas bort. Förhoppningsvis införs nettodebitering för små elproducenter så småningom även i Sverige. Då bör inte bestämmelser i vindbruksplanen förhindra att ett visst överskott levereras till nätet. Småskaligheten bör hellre begränsas av kraftverkens storlek. Kommentar: Texten ändras så det står att verken kan i huvudsak producera el för den egna förbrukningen. När det gäller kravet på max 40 db (A) vid bostad bör man kanske överväga möjligheten att även formulera begränsningsvärdet så att vindkraftverkets

57 15(19) källjud, insatt i fastställd beräkningsmetod, inte ger upphov till ljudnivåer över 40 db(a) vid närliggande bostäder. Det har visat sig att de praktiska svårigheterna att mäta så låga ljudnivåer som 40 db(a) vid bostäder är mycket stora, men att verkens källjud lättare går att bestämma. Om avstånd mellan verk och bostad alltid överstiger fem gånger verkets totalhöjd lär dock bullernivåerna hålla sig på rätt sida om gränsen. Men frågan är om en sådan generell riktlinje håller vid prövning i högre instanser? Kommentar Några nya beräkningsgrunder för buller kommer inte att skrivas in i vindbruksplanen. När det gäller regeln om visuellt hänsynsavstånd så råder en politisk enighet kring bestämmelsen (se kommentar till Länsstyrelsens yttrande, Generella regler). Trafikverket Trafikverket menar att riksintressena för kommunikation ska framgå tydligare i handlingen. Det bör framgå under rubriken Kommunikationer att förstudie är utförd för förbifart Filsbäck och arbetet med arbetsplan har påbörjats. Trafikverket ser gärna att handlingen kompletteras med texter om transporter av vindkraftverk vad avser, dispenser, transportplan ev åtgärder för att höja bärighet, problem men att passera korsningar med järnväg på ett säkert sätt. Handlingen kan också kompletteras med följande text: "Om nya väganslutningar, eller om ombyggnader av befintliga väganslutningar krävs, skall tillstånd i enlighet med 39 Väglagen sökas hos Trafikverket. Nya anslutningar till större vägar kommer att behandlas restriktivt. Säkerhetsavstånd till väg och järnväg vid vindkraftetableringar bör justeras i handlingen. Då järnvägsanläggningens radiokommunikation kan påverkas negativt av vindkraftverk. Då masterna för denna kommunikation inte alltid står utmed järnvägen bör Trafikverket alltid få yttra sig över nya etableringar av vindkraftverk med en totalhöjd över 50 meter och som är belägna inom 30 kilometer från järnvägen. Detta bör också framgå av vindbruksplanen. I den västra delen av försvarsmaktens analysområde öster om Kinnekullebanan (plankarta I) har Trafikverket en radiolänksträcka. Om ett vindkraftverk kommer att anslutas till elnätet via markkabel i korsning under banvall, krävs särskilt tillstånd av Trafikverket. Om elektriska ledningar ska dras inom ett vägområde krävs också tillstånd av väghållningsmyndigheten enligt väglagen 44. Vindkraftverk kan påverka de zoner omkring en flygplats där flygplanen påbörjar sin start- och landningsprocedurer. Den påverkande ytan (55 km kring berörda flygplatsers landningshjälpmedel, MSA-yta) anger höjd i meter över havet för högsta hinder. Lidköpings kommun berörs av MSA-ytan för flygplatserna Trollhättan/Vänersborg, Falköping och Skövde. Lokalisering av vindkraftverk inom MSA-yta behöver samrådas med respektive flygplats.

58 16(19) Berörda flygplatser i egenskap av sakägare behöver även få möjlighet att yttra sig över vindbruksplanen. Byggnationer över 20 meter ska lokaliseringsbedömas av, såväl Luftfartsverket som berörd flygplats. Gällande regler för hindermarkering anges i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Trafikverket, med dess ansvar för den långsiktiga planeringen av transportsystem, vill även fortsättningsvis alltid beredas möjlighet att följa och delta i processer kring samrådshandlingar, tillståndsansökningar, miljökonsekvensbeskrivningar och liknande avseende vindbrukslokaliseringar inom Lidköpings kommun. Kommentar Planhandlingen kompletteras och revideras enligt Trafikverkets yttrande. Sjöfartsverket och Västtrafik Ingen erinran mot planförslaget. Energimyndigheten Energimyndigheten vill betona vikten av regeringens tydliga uttalande om att utbyggnaden av vindkraft ska främjas och ges en högre prioritet än tidigare. Mot bakgrund av detta och den nationella planeringsramen om 30 TWh till år 2020 är ökad elproduktion från vindbruk ett nationellt intresse. Vindkraften är en naturlig del av Sveriges energiförsörjning och vindbruket måste få synas i landskapen samtidigt som etableringar av vindkraft ska ske i balans med andra intressen. Vindkraften har förutsättningar att bli en stor och viktig förnyelsebar energikälla för framtiden. Övergripande synpunkter: Energimyndigheten anser att samrådshandlingen är välskriven och välarbetad, Vindbruksplanen behandlar de områden som bör krävas av en handling av detta slag, vilket är grundläggande och av stor betydelse för en väl avvägd lokalisering av vindkraftsanläggningar. Det är förutseende av Lidköpings kommun att i vindbruksplanen även planera för vindkraft i områden som i dagsläget inte kan nyttjas för vindkraftutbyggnad då det finns stora anspråk från andra intressen i området. Det gör att kommunen kan vara väl förberedd om dessa förutsättningar förändras. Generellt sett anser Energimyndigheten att allmänna intressen går att förena med det nationella målet om att producera förnybar elenergi i ett område med mycket goda vindförutsättningar. I Lidköpings kommun finns i dagsläget inga vindområden utpekade som riksintressen för vindbruk, Specifika synpunkter: Övergripande bör ortsnamn finnas med i de kartor som presenteras i vindbruksplanen för att göra det möjligt för utomstående att orientera sig rätt på kommunens kartor. Energimyndigheten vill upplysa om att det idag inte finns något utbyggnadsmål för vindkraft i Sverige utan att planeringsramen är, som ni senare också skriver, 30 TW till år Energimyndigheten ser gärna att de senaste uppgifterna om total produktion från vindkraft används och att även efterkommande uppgifter uppdateras.

59 17(19) Energimyndigheten vill upplysa om att det tidigare planeringsmålet på 10 TWh till år 2015 fördelades regionalt. Däremot togs skrivningen om att regionalisera planeringsramen bort i Energimyndighetens regleringsbrev för år Lidköpings kommun bör använda den nya vindkartering som är gjord av Uppsala universitet med en noggrannhet om 500 meter, vilket ger mer noggranna vindkartor och bättre underlag för kommunal planering. Det går inte att avgöra vilka underlagskartor Lidköpings kommun har använt sig av i vindbruksplanen. Sammantaget anser Energimyndigheten att samrådshandlingen i huvudsak är i linje med Regeringens och Energimyndighetens intentioner avseende planering för förnybar energi. Kommentar Informationen har medvetet begränsats i de små kartformaten i den löpande texten men det framgår ändå var tätorter och vägar är belägna. I de större kartformaten såsom planförslagen finns ortsnamn medtagna och kan vara stöd om man vill söka upp någon ort i kartorna med litet format. I övrigt beaktas alla synpunkter framförda under rubriken Specifika synpunkter och justeringar har gjorts i planmaterialet. Vattenfall Kontakt ska tas med nätägare i tidigt skede för att undersöka anslutningsmöjligheten samt att planerad framtida anslutning kommer med vid eventuella planer för kraftledningsnätet i området. För att minimera säkerhetsrisken vid flygbesiktningar av luftledningar bör det horisontella avståndet från hinder till kraftledning uppgå till minst 100 meter för - vindkraftverk med en höjd av högst 50 meter - master med en höjd över 50 meter och utan stag samt ett avstånd på minst 200 meter till kraftledning för - vindkraftverk högre än 50 meter - master med en höjd över 50 meter och samtliga master med stag. Generellt gäller att ett hinder skall placeras på ett sådant avstånd från luftledning att ingen del kan nå anläggningen vid ett fall. När det gäller infrastruktur som berör telekommunikationer (radiolänk) ska Post- och Telestyrelsen kontaktas. Kommentar Uppgifterna förs in i Vindbruksplanen. SGI, Sveriges Geologiska Institut SGI:s synpunkter tas upp samrådsyttrande från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Kommentar Se kommentar till samrådsyttrande från Länsstyrelsen i Västra Götaland.

60 18(19) Naturskyddsföreningen i Lidköping Bil 7 Naturskyddsförening ser positivt syftet att kommunen vill bringa ordning och reda samt att planera noggrant inför framtida vindkraftsetableringar. Naturskyddsföreningen vill dock att planen förtydligas vad avser följande punkter: 1. Hur högt får ett vindkraftverk bli utan att det får en alltför dominerande effekt på det omgivande landskapet? 2. Hur många kraftverk får ingå i de "Stora" respektive "Mindre" grupperna, som nämns i planen? 3. En tydlig definition av "Gårdsverk" vore bra. Hur stort får det vara och var far det placeras för att räknas som gårdsverk? Får ett gårdsverk stå ensamt? 4. Hur tänker Lidköpings kommun förhindra att landskapet, inte minst skogsområden, blir fragmenterade av vägar och ledningar till vindkraftverken? 5. Det finns stor risk att biotoperna, där vindkraftverken uppförs, kommer att påverkas genom dränering, förändrad fauna och flora. Hur stor hänsyn kommer kommunen ta till detta innan man godkänner en etablering? I förarbetet till Vindbruksplanen står det att man ska undersöka förekomst av rovfågelhäckningar och av fladdermöss innan en etablering får ske. Vem ska göra denna undersökning? Vindkraftsföretag har hittills haft en tendens att förminska betydelsen av rovfågel och fladdermöss i de områden där man vill bygga sina kraftverk. Naturskyddsföreningen föreslår att kommunen genomför egna inventeringar i de områden, där man tycker att vindkraftverken ska kunna uppföras. Ett sätt är att göra dessa inventeringar som LONA-projekt och därmed få bidrag till finansieringen. Kommentar Hur högt ett vindkraftverk kan vara utan att det får en dominerande effekt på det omgivande landskapet är svårt att ge ett generellt svar på. Omständigheterna såsom, vilken typ av landskap de står i, hur är topografin, hur är betraktarens inställning till vindkraft m m. Listan kan göras lång på omständigheter och det finns nog bara ett svar: en väl avvägd bedömning måste göras från fall till fall och kan inte sättas till en maxhöjd på verken. En mindre grupp måste bestå av minst 2 stycken verk. De områden som är utpekade som lämpliga för större grupper har inte så stor areal och bedöms teoretiskt, utan hänsyn till platsens förhållanden, rymma totalt ca 19 stycken 2,5 MW-verk. Gårdsverk är lägre verk som beräknas ha en elproduktion som ungefär motsvarar förbrukningen. Höjden kan vara meter och rotordiameter får inte överstiga 3 meter. Verken får inte stå i grupp. I de områden som är utpekade som lämpliga för större grupper kommer det troligen bli en viss påverkan av framförallt vägdragningar. Vid prövning av etableringar i områdena kommer hänsyn tas till de dokumenterade värdefulla områdena vad avser naturvärden, våtmarker mm. Vissa delar som t ex prövning

61 19(19) mot artskyddet, fågel- och fladdermusinventering görs inför varje etablering. Det åligger verksamhetsutövaren att göra dessa inventeringar. Verksamhetsutövaren är den som tänker bruka marken för vindbruk och får inkomster av detta. Därför är det rimligt att denne ska stå för kostnaderna och dessa ska inte täckas av skattemedel. Lidköpings kommunstyrelse Lidköpings kommun är en Klimatkommun med ambitionen att vara en av de tio främsta i landet inom detta område. Kommunen bör därför utnyttja hela sin potential för produktion av fossilfri energi. Vindbruket får dock inte ske på bekostnad av sociala och miljömässiga hänsyn. I vindbruksplanen har inte möjligheterna till vindkraftsetableringar i Vänern utretts. Eftersom vindförhållandena är bra och ger en effektiv och lönsam energiproduktion så bör lägen för Vänern utredas. Vänerns öppna ytor är det minst konfliktfyllda området för vindkraft då ett inte stör allmänheten i form av buller och skuggning. Tekniken gör det billigare att bygga i vatten vilket gör en sådan placering ekonomisk hållbar. Vissa områden ligger utanför försvarets stoppområde. I planen bör nämnas att delar av kommunen ingår i biosfärsområdet Vänerskärgården och Kinnekulle. En del i biosfärsområdets verksamhet är att stimulera lärande och utnyttjande av ekosystemtjänster på ett långsiktigt hållbart sätt. Planen gör ett generellt undantag för etableringar i riksintressena. Riksintressena har olika syften och bör bedömas var för sig. Kommentar Vänern kan utredas vad avser vindkraft i senare skede då Vindbruksplanen kommer att tillhöra översiktsplanen som ska aktualitetsförklaras varje mandatperiod. På biosfärområdets webbplats framgår att inom ramen för biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle tas ej ställning för eller emot vindkraft. För att ge lärande exempel på hållbara energisystem kan med fördel mindre gårdsverk användas. När analysen för områden lämpliga för större grupper av vindkraftverk gjordes så var områden med riksintressena borttagna i övrigt råder ingen tvekan om att vindkraftetableringar kan prövas inom riksintresseområden, undantaget riksintresset för försvaret. Teknisk Service, Lidköpings kommun Teknisk Service, som består av enheterna Lidköping Elnät, Lidköpings Bredband, Vatten-Avlopp samt Renhållningen, har ingen erinran mot förslaget. Ställningstagande och förslag till beslut Den efter samrådet reviderade Vindbruksplanen föreslås godkännas för utställning. Bengt-Göran Nilsson Planarkitekt

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86 Anteckningar från samrådsmöte, tillägg till översiktsplan avseende vindkraft - Vindbruksplan, Lidköpings kommun. Tid och plats: Röda kvarn, Torggatan, klockan den 11 januari Närvarande från kommunen: Jonas Sundström (ordf. samhällsbyggnadsnämnden), Poul Rask (ordf. miljö- och byggnämnd), Jan Manitski (ledamot samhällsbyggnadsnämnden), Claes-Erik Knutsson (ledamot samhällsbyggnadsnämnden), Gunnar Johansson (ledamot samhällsbyggnadsnämnden), Jan-Åke Rosén (Miljö-Hälsa), Bengt-Göran Nilsson (Plan-Bygg), Camilla Bramer (Plan-Bygg). Närvarande intressenter: Ca 15 st. Se bif. namnförteckning. Mötet inleddes med att ordförande samhällsbyggnadsnämnden, Jonas Sundström, hälsade deltagarna välkomna. Därefter presenterade Bengt-Göran Nilsson planförslaget och redogjorde för dess konsekvenser. Efter detta öppnades mötet för diskussion, vilken sammanfattas nedan: Innebörden av MSA-ytor, som civila och militära flygplatser har utpekade runt flygplatsen för att säkerställa möjligheter till inflygning, diskuterades av mötesdeltagarna. Inom MSA-ytorna så varierar den tillåtna maxhöjden på föremål på marken. Såtenäs såväl som exempelvis Trollhättan-Vänersborgs flygplatser har varit föremål för en översyn genomförd av Länsstyrelsen med syfte att se vilka maxhöjder som går att förändra. MSA-ytorna runt Såtenäs har nyligen presenterats av Försvarsmakten. Hur kommunen väljer att uttrycka att Såtenäs flygflottilj är viktig, i planförslaget, ifrågasattes. Bengt-Göran förtydligar att flottiljen är en viktig arbetsplats inom kommunen, med många anställda, och att detta är något som kommunen har att ta hänsyn till. Diskussionen gled över till att röra kommunens vetorätt i tillståndsfrågor och att det finns en risk (när kommunen ser Såtenäs som en viktig arbetsplats) att kommunen använder sitt veto för att förhindra att vindkraftverk byggs som kan störa verksamheten. Svaret på denna blev då att det inte finns någon sådan risk i tillståndsärendena så hörs försvarsmakten innan kommunen. Kommunen förutsätter då att försvarsmakten bevakar sina intressen.

87 2(2) En lång diskussion gällande hur försvarsmaktens område för riksintresse samt det så kallade stoppområdet, pågick under mötet. Kommunens svar på detta är att det som länsstyrelsen och försvarsmakten beslutar gäller och det har kommunen att följa vid planläggning. Det poängteras från åhörarna att stoppområdet omfattar flyghöjder och restriktioner som Såtenäs miljötillstånd inte medger, och att det därför inte bör tas någon hänsyn till detta. Kommunens uppfattning om hur försvarsmakten ställer sig i frågan är att det trots allt kan hända saker som tillståndet inte omfattar, i en nödsituation exempelvis. På sidan 31 i planförslaget beskrivs att fastighetsägare inom 5 ggr verkets totalhöjd måste godkänna att ett verk placeras inom detta avstånd. Kopplat till detta sker två diskussioner under mötet: o Delar av åhörarna menar att skrivningen är för stark. Det ger grannarna vetorätt att stoppa en utbyggnad, om de inte önskar det. När denna riktlinje diskuterats politiskt i samband med att nu gällande riktlinjer för vindkraftsetableringar antogs så är detta en lättnad utifrån det ursprungliga förslaget, som inte gav några möjligheter att bygga närmare än 5 ggr totalhöjden från boende nu finns i varje fall möjligheten att med ett godkännande göra det. Samtidigt påpekas att mindre verk visuellt kan störa mer än större verk, vilket gör regeln om 5 ggr totalhöjden verkningslös som visuellt hänsynsavstånd. Synpunkter framfördes att riktlinjen kan påverka elproduktionen negativt om man p.g.a. riktlinjen väljer ett lägre verk. Ett 20 meter lägre verk producerar 20 % mindre energi. o Vilka restriktioner gällande avstånd ska egentligen gälla? 1000 meter är för lite, även på meters avstånd påverkas man som boende av vindkraftverk. I länder som Australien och Storbritannien diskuteras 3000 meter, vilket ger de boende på landsbygden ett utökat skydd att stoppa störande verk. Kommentarer gällande specifika delar av planförslaget: o I kapitlet konsekvenser: stycket om att landskapet kommer att förändras uppfattas som att landskapet kommer att förändras negativt. Det är inte en uppfattning som alla delar. o Sidan 6: karteringen över vindförhållandena behöver uppdateras. o Sidan 28: se över ordvalet när det gäller att verksamheten kan förändras och att det då kan innebära lättnader i möjligheter till vindkraft. Det kan också vara andra saker som förändras, som gör att stoppområdet minskar och som därmed får samma effekt. Jonas Sundström tackade mötesdeltagarna och förklarade mötet avslutat. SAMHÄLLSBYGGNAD, Plan-Bygg Camilla Bramer Planarkitekt