Nr 4 Årgång 45 Okt 2008

Transkript

1 Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen Täby Nr 4 Årgång 47 November 2010 medlemsavgift på plusgiro Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro Vice-ordföranden har ordet NOTISER: Yttrande till detaljplan för Täby centrum Arkeologigruppens dagbok från Broby bro Ordföranden har ordet Professor Staffan Nyström berättar historien omhistoria våra ortnamn Nytt ridhus i historiskt område, Hus med Dagboksblad från somrar i Näsbypark på 1920-talet Vad händer med Roslagsbanan? Studiefonden Utgrävningarna Naturvårdssektionen inbjuderi Arninge till höstens program 10 år sedanintill Näsby Slott Hembygdens dagtäby den för 13 september Föreningens och sektionernas HÖSTPROGRAMMET oktober - vårprogram december 2008

2 Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen Täby Ordföranden har ordet I styrelsen pratar vi mycket om vad våra medlemmar vill ha ut av sin förening. Och vi försöker bjuda in till olika tankeutbyten. Ändå blir det lätt att vi fortsätter i samma spår. Därför utlyser vi nu en tävling. Och som i alla tävlingar nuförtiden kan man ringa 08/ Om ingen är hemma så läs in namn och telefonnummer i svarsmaskinen så ringer vi upp. Man kan också höra av sig med brev, e-post eller prata med någon av oss i styrelsen i samband med våra vanliga evenemang. Priset är ett års gratis medlemskap för de tre bästa förslagen. Alltså: Vad saknar Du i vårt programutbud? Vad skulle Du vilja ha mer av/mindre av? Vad borde vi i föreningen ägna mer tid och resurser åt? Priser och vinnare tillkännages i denna tidnings nr 1 för år (alternativt nr 2 om vi inte hinner) En sak som vi tagit själva tagit upp efter att den legat för fäfot några år är företagskontakterna! Jag brukar tala om att föreningen är till för att hjälpa Täbyborna att hitta sin hembygds själ. Jag menar att det är mer än fornminnen och sedvänjor. Det har att göra med samhörighet med ett område, med grannarna, med gänget som spelar boll tillsammans, eller med dem som har sällskap på tåget till jobbet Det är det som gör att man trivs när man är hemma och att man längtar hem när man är borta. Ett företag kan mycket väl vara en del av denna samhörighet. Nr 4 November 2010 Bild på framsidan: Kvarlämnat jorbruksredskap i vintrig solnedgång. Bilden är tagen vid platsen för nya ridanläggningen, innan bygget påbörjades Foto: Leif Grönwall För företagare och för medarbetare, liksom för kunderna, är det viktigt att även företaget har sin själ i Täby. Vi tror att kunskap om den egna platsen på jorden är en viktig förenande faktor i vårt mångkulturella samhälle. Därför var vi med på företagarmässan på Täby Park Hotell nu i oktober. Vi presenterade några idéer kring hur vi tror vi kan hjälpa företag med att öka kunskaperna och vidga vyerna kring Täby. Korta föredrag på ett personal- eller kundmöte eller en halv- eller heldags utflykt för att titta på våra smultronställen Vi skulle gärna ha mer kontakt med företag på orten! När denna tidning når er medlemmar skriver vi mitten av november och då ses vi snart i samband med adventskaffet Man kan gott säga att det går för runt hembygdsåret! En lite annorlunda uppgift i år är att utreda förutsättningarna för tillbyggnad av vårt hembygdsmuseum på Rönninge by. Vi har utställningsföremål för en dubblering av nuvarande museum och vi har brist på förvaringsutrymmen. Så något måste göras. Vi har tittat på möjligheterna att flytta dit en befintlig byggnad som passar i storlek och stil. Det får jämföras med att bygga nytt men i gammal stil. Vid årsmötet i april 2011 tror vi att vi kan redovisa ett förslag för våra medlemmar att ta ställning till. Inom kommunen utreds förutsättningarna för en be- Nr 4 November Årgång 47 Postadress, Östra Banvägen 78, Täby Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78 Tel (telefonsvarare) Framför ditt ärende. Vi ringer upp dig. Tala tydligt! Hemsida: E-post: leona.jagerclarstedt@ebrevet.nu Medlemsavgift: Kr 150 per familj insättes på Plusgiro Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, april, augusti och november. Utgivare och produktion Ansvarig utgivare: Lothar Lammertz Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvg Täby, tel , Foto: Leif Grönwall om inte annat anges Illustrationer: Tord Tordmar om inte annat anges Layout & Produktion: Leif Grönwall - Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka i alla texter. Anonyma skrivelser publiceras ej. Glöm inte att anmäla flyttning! Anmäl till hembygdsförenigen när du flyttar. Adressen: se ovan. Det går också att anmäla per telefon till (telefonsvarare). Tryck: Stockholms Läns Grafiska 2

3 söksnäring kring vår fornhistoria. Ni har säkert läst och hört om Estrid och om Jarlabanke och om grävningar både i Broby och vid Karby gård. Det finns en hel del att berätta om bygden och de fynd som gjorts här. Det vet ni som fördjupat er i vår senaste årsskrift (den som kom ut i april 2010) eller följer arbetet via Fornminnesnytt på webben. Vi är klart på medhörning i denna tanke och vi verkar eniga med de kommunala utredarna om att en sådan besöksnäring ska bygga på saklig grund dvs på vad man hittat och kan tolka ut av gjorda fynd Och med tanke på verklighet - låt mig, å styrelsens vägnar, avsluta med att önska en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR. Och glöm inte tävlingen! Lothar Lammertz NY HÄSTANLÄGGNING I KARBY Lördagen den 4 september var det stor invigning av den nya hästanläggningen vid Efraimsbergsvägen dit ridskolan i Hägerneholm flyttar. Invigningstalade gjorde biståndsminister Gunilla Carlsson och kommunalrådet Leif Gripestam. Efter invigningstalen så var det stor ridshow med en mängd deltagare. Dressyrriduppvisning, ponny och hundshow m m under flera timmar och med över 500 åskådare. Totalt var det närmare personer i anläggningen om man räknar med all personal och alla deltagare. Ridhuset är egentligen två stycken som byggts ihop på längden vilket gjort att Täby nu har Sveriges längsta ridhus och en ridanläggning som är en av Sveriges allra bästa. Stallet rymmer 50 hästar och kostnaden är totalt 72 miljoner kronor. Byggtiden har varit 14 månader. Vi är inte först här Innan bygget startade förra sommaren gjordes utgrävningar av riksantikvarieämbetet bl.a. av en ängsholme mitt under nuvarande stall. Här påträffade arkeologerna grav- och boplatsanläggningar härdgropar, en kokgrop samt sentida lämningar av odlingsrösen och röjningssten. Till Hembygdsföreningen överlämnades två malstenar för malning av säd. De kommer att placeras intill entrén till ridhuset. En vacker malsten funnen vid utgrävningen. Norr om ridhuset, där motorvägen går in i skogen, hittades vid utgrävningarna för vägbygget ett stort gravfält med bl.a. en mycket sällsynt kammargrav från tiden 500 e.kr och omedelbart norr om motorvägen finns ett terrassformat område som kan innehålla resterna av en järnåldersboplats. I skogen öster om ridhusets huvudingång finns källar- och husgrunder efter ett torp från 1600-talet (Karbytorp) och vid Efraimsbergsvägen källar- och husgrunder och rester av trädgården efter ett båtmanstorp från 1800-talet. Helt nära ligger ett järnåldersgravfält från ca 600 e.kr 3

4 De pampiga gravarna vid Karby. Kantkedjan runt gravarna är pedantiskt lagda. Den bortre graven innehöll en gravkammare. Här går nu Norrortsleden, på det gröna fältet i bakgrunden är ridhusanläggningen placerad. Foto: Richard Grönwall Stockholms läns museum. Söder om ridhuset mellan järnvägen och tillfartsvägen till ridhusets parkering ligger Karbybatteriet. Batteriet är en del av den s.k. Norra Fronten och byggdes under 1:a världskriget. Foto: Staffan Leijon Norr om tillfartsvägen till/från Bergtorpsvägen finns resterna av Täbys sista väderkvarn. Den var i bruk fram till 1920 Täby hembygdsförening har föreslagit att de nämnda platserna ska märkas ut och förses med vägvisning och sakinformation så att väntande ryttare och föräldrar kan besöka platserna under väntetiderna. Åke Wellenius/Bror-Arne Ersson 4 Läs mer om utgrävningar och fynd på platsen i Fornminnesnytt nr 16 och på vår hemsida samt om kammargraven i vår årsbok Täby i vikingatid

5 Karby Kvarn Just när man svängt in på vägen mot Efraimsberg och ridhuset, hittar man till vänster om vägen uppe på en liten bergsplatå grunden till Karby gårds väderkvarn. Väderkvarnen var en s.k. holländare. Det är en typ av väderkvarn där vingarna sitter fast i en mindre vridbar överdel och själva kvarnen finns i den orörliga underdelen. Eftersom väderkvarnar är helt beroende av vindkraft placerades de alltid, som här på ett ställe där vinden har fritt tillträde. Kvarnens siste mjölnare hette Blomquist. Han avled år 1920 efter att ha följt med en kvarnvinge upp i luften, tappat taget och ramlat hårt ner i marken. Anledningen till luftfärden sägs ha varit ett vad. Mjölnaren bodde i Kvarntorpet, du kan fortfarande se grunden cirka tio meter söder om vägen HUS MED HISTORIA Karby kvarn Foto: S A Bayard. Länsavdelningen inom Hembygdsförbundet bjöd in till ett seminarium kring temat Hus med historia. Det viktigaste skälet var att staten beviljat medel för byggnadsvård 30 miljoner på 2 år med viss möjlighet till förlängning. Tyvärr för vår del handlade det om 2009 och Och ansökningstiden går ut 31 oktober 2010 (dvs har gått ut när ni läser detta). Tillsammans och i samverkan var de vanligaste orden. Och att det är bättre att flytta byggnader och ta vara på dem än att överge dem helt. Problemet är i någon mån även vad man ska använda byggnaderna till. Och det är lättare att motivera ett bevarande om det finns en historia kring huset. En av talarna på seminariet ville dra paralleller med det svenska naturskyddet. Naturskyddsföreningarna har gjort en jätteinsats för att lyfta fram naturvården. Vi skulle behöva åstadkomma samma lyft för Svensk Husvård menade talaren. Men då skulle det först behöva bildas en massa husskyddsföreningar Under dagens lopp fick hundra personer höra vad andra gjort eller ville göra för att bevara gamla byggnader och helst använda dem till något bra. De flesta kom från länsmuseer, länsstyrelser och Hembygdsförbundets länsavdelningar. Hembygd kom för dagen att förknippas med byggnader och byggnadsvård. Inte så självklart tycker jag, men OK för en dag. Vi i Täby skulle behöva stöd i två projekt. Det ena är att vi önskar en vederhäftig åldersbestämning av Stallet vid Näsby slott. Det andra är att vi vill bygga till vårt museum. Kanske genom att flytta dit en passande huskropp från annat håll i Täby. Det första ska vi försöka hinna med att söka pengar till i år. Det andra får vi hoppas löser sig genom att staten förlänger möjligheterna för bidrag till 2011 och Lothar Lammertz 5

6 Vad händer med Roslagsbanan? Med en snabbt växande Nordostsektor kommer dagens kommunikationslösningar till Stockholm och inom sektorn att vara helt otillräckliga om några år. Det finns idag en stark politisk vilja att satsa på Roslagsbanan och att på sikt införa 10-minuterstrafik, där så är möjligt. Med det budskapet inledde Henrik Block sin redovisning av de utredningar som gjorts i ämnet och hur SL tänker sig banans framtid när han den 21 oktober gästade Täby hembygdsförening i Ytterbystugan. Henrik Block, själv täbybo Utifrån en s k idéstudie om pendeltåg till Arninge och Åkersberga och eventuellt vidare till Norrtälje, gjorde Banverket under en förstudie över hur de kollektiva kommunikationerna i vår regiondel skulle kunna lösas i framtiden. Den akuta kapacitetsbristen finns dels längs Roslagsbanans enkelspåriga sträckor norr om Roslags Näsby och öster om Viggbyholm, dels i tunnelbanan mellan Tekniska Högskolan och T-centralen. Banverkets förstudie visade att samtliga förslag till nya spårsystem, såsom pendeltåg och tunnelbana, dels var extremt dyra, dels skulle kunna ge effekt först på alltför lång sikt. En utbyggnad av tunnelbanans röda linje från Mörby till Täby, som ofta förs fram som en lösning, skulle endast öka kapaciteten på en sträcka där det idag finns överkapacitet på Roslagsbanan. Med satsningar på Roslagsbanan kan man däremot snabbt åstadkomma förbättrad trafik och tillräcklig kapacitet inom överskådlig tid. I en förstudie av hur banans kapacitet skulle kunna förbättras, föreslogs en utbyggnad till dubbelspår på linjerna till Lindholmen och till Åkersberga, inköp av nya, snabbare vagnar samt anläggande av nya depåer för uppställning och underhåll av Roslagsbanans alla vagnar. Studien pekade också ut ett antal delsträckor där en utbyggnad genast skulle minska störningskänsligheten och öka kapaciteten på banan. Dessa delsträckor byggs därför i en första etapp, vilken i princip skall vara genomförd Inom Täby kommun finns sträckan Visinge-Täby kyrkby i etapp 1. Mål för utbyggnaden Målet med etapp 1 är att möjliggöra 15-minuterstrafik på Roslagsbanan. Målet med etapp 2 är 10-minuterstrafik på de mest belastade sträckningarna av banan. Dubbelspår byggs i den andra etappen bl a på sträckningarna Roslags Näsby-Visinge, Täby kyrkby-kragstalund samt Viggbyholm-Rydbo. En ny station intill motorvägen mitt för Coop Forum planeras försörja Arninge industriområde. Etapp 2 beräknas vara färdigställd 2016 under förutsättning att inga hinder uppkommer av något slag. Utbyggnaden av den första etappen har redan påbörjats och tågtrafiken har därför fr o m i höst under dag- och kvällstid måndag till lördag utökats till 15-minutersintervall på både Kårsta- och Österskärsgrenen. I rusningstrafiken kan man ännu inte utöka antalet tåg. Sträckan Visinge-Täby kyrkby beräknas kunna färdigställas före För båda etapperna gäller att så många plankorsningar som möjligt ska ersättas av planskilda förbindelser, att säkerheten vid kvarvarande plankorsningar skall ses över samt att vissa kurvor skall rätas ut. För dubbelspåren upprättas nu s k järnvägsplaner, som bl a redovisar exakta sträckningar, förändringar av plankorsningar, liksom den mark som beräknas tas i anspråk för genomförandet, åtgärder mot buller m m. I järnvägsplanearbetet inhämtar SL alla intressenters synpunkter, och försöker tillgodose dem så gott det går. 6

7 Ny vagnpark, depåer för vagnuppställning Beskedet om att man planerar för en ny vagnpark med modernare vagnar mottogs givetvis mycket positivt. I sammanhanget är tanken också att flytta tåguppställningen till nya depåer i exempelvis Rydbo och Molnby i Vallentuna. Plattformarna vid Östra station flyttas norrut med anslutning till den norra änden av Tekniska Högskolans tunnelbanestation (mot Odengatan). Detta skulle frigöra mark på Östra station för bostäder m m, men innebära förlängda gångvägar söderut på Östermalm samt ned mot Stockholms city. Två förlängningsalternativ En studie som föreslår en förlängning av Roslagsbanan i tunnel in till Stockholm central väckte stort intresse. Förslaget bygger på att den befintliga Östra station avvecklas helt och frigörs för bostäder. Roslagsbanan skulle enligt detta förslag kunna gå i tunnel från Albanoområdet och få en ny underjordisk Östra station, med anslutning till tunnelbanan. Vid Roslagsbanans station i City skulle man ansluta till pendeltåg, fjärrtåg och samtliga tunnebanelinjer. Inget beslut om vidare utredningar av Roslagsbanan till Centralen har dock tagits. Slutligen har man i en särskild idéstudie tittat på förutsättningarna för en förlängning av Roslagsbanan från Vallentuna till Arlanda, ca 14 km. Många sakskäl talar för en sådan lösning. Danderyd, Täby och Vallentuna skulle ju få en snabb direktförbindelse till flyget. Dessutom, eftersom det på Arlanda finns möjlighet att byta till tågen på normalspårsnätet, skulle en sådan förbindelse knyta ihop Nordostsektorn med Knivsta-Uppsala-området och förbättra resmöjligheterna vidare norrut väsentligt. SL har därför beslutat att gå vidare med en förstudie av Roslagsbanan till Arlanda. Studien beräknas vara klar Om man sedan beslutar om ett bygge skulle järnvägen kanske kunna stå klar runt Vi tackar Henrik för en mycket intressant och informativ framställning. Redaktören Hembygdsföreningens studiefond Emellanåt dyker en annons om Studiefonden upp i tidningen eller på hemsidan och många undrar kanske vad fonden står för. Barn och ungdomar är nog inte vad de flesta tänker på när man talar om hembygdsrörelsen, men vid närmare eftertanke inser man snart att det ju är på dem som vår framtid vilar, att de skall föra kulturarvet vidare. Föreningens syfte med fonden är just att väcka intresse och sprida kunskap hos unga barnfamiljer som har Täby som hemort så att dessa senare vill hjälpa till med att informera om vår fantastiska kommun Fonden vänder sig till såväl Täbys högstadie- och gymnasieskolor som till grundskolorna: a) En elev kan t e x på högstadie- eller gymnasienivå få bidrag till att utföra ett arbete med anknytning till Täbys historia och utveckling och för publicering av resultaten. Arbetet utförs i något av ämnena svenska, historia, samhällskunskap eller bild. b) Bidrag kan beviljas för diverse kulturprojekt som syftar till att bland Täbys elever sprida kunskap om Täbys historia och dess utveckling,. Bidrag till Täbys grundskolor för bussturer med guide i Täby eller för museibesök är populära önskemål, andra att medverka i någon teaterföreställning eller musikal. Någon skola kanske vill sy upp kläder eller tillverka föremål från en gången tid. Bidraget är på högst 5000 kronor. Skolorna får skriftlig information i maj och september och bidragsansökningarna skall vara inlämnade till THF senast i början av november. Inger Tillas, inger.tillas@bredband.net och Elsie Andersson, elsie.andersson44@gmail.com gör ett beslutsförslag till styrelsen och meddelar därefter vilka bidrag som beviljats. Resultatet av årets bidragsansökningar publiceras i nästa nummer av tidningen. 7

8 8 Arninge, ett attraktivt område redan för 2000 år sedan Bördiga jordar och närhet till havet gjorde Arninge till en tätort redan långt före Kristi födelse. Man kan nog med fog kalla Arninge för en järnåldersbygd. Området vimlar av fornlämningar. När Arningeleden byggdes 1997 hittades ungefär vid den ofullbordade rondellen Löttinglundsvägen/Arningevägen fyra långhus varav det praktfullaste var 35 meter långt. Datering ekr. Strax norr om rondellen öster om vägen låg gårdens gravfält registrerat som Täby 63:1 med tiotalet registrerade gravar. Tvärs igenom gravfältet löper en stensträng som delat gravfältet i två delar (Täby 63:2.) När förundersökningen utfördes förra hösten fann man att gravfältet bestod av ca 25 gravar istället för 10. I september utgrävdes hela 63:1 på begäran av Täby kommun. De som grävde var arkeologer från UV Mitt (Riksantikvarieämbetet) och Stockholms läns museum. Man hittade till slut 26 gravar, de flesta runda och uppbyggda av stenar och jord. Alla gravar utom två innehöll brända ben. Det vanligaste sättet att begrava under hela järnåldern var att kremera den döde och sedan samla ihop en del av de brända benen och lägga dem i en behållare av trä eller keramik. Ibland grävde man bara en liten grop och lade ned benen i. En del av de brända benen har också strötts ut runt omkring behållaren eller gropen. Ovanpå benen byggde man sedan en liten kulle av stenar och jord. Just här hade man lagt på tjocka sandoch gruslager på vissa gravar. Två av gravarna var s.k. skelettgravar. Personerna i gravarna hade inte kremerats utan lagts ned hela. Det var endast Rundgrav med en utbyggd port i norr. (pilen). Mitt i gravarna växte ofta träd i den ena som det faktiskt fanns lite ben kvar, en bit av lårbenet. Den andra var tom men eftersom den bestod av en grävd grop, lagom lång för en människa, vågar man ändå säga att det var en grav. Man kan givetvis undra varför några få begravdes obrända. Detta förekommer från bronsåldern och fram till 1000-talet och frågan får stå öppen. Hålkälsring i brons Fynden Bland de brända benen i gravarna hittades en del föremål. Vanligast var så kallade agraffer av brons, en slags konstruktion av hakar och hyskor som höll ihop ärmar och byxben. Agrafferna fästes i tyget med nitar. Ibland har de varit dekorerade med vackra knappar. Ett annat ganska vanligt fynd var björnfalanger, d.v.s. den yttersta fingerleden från tassen på en björn. Att dessa ligger bland de brända benen beror på att den döde fått med sig ett björnskinn på kremeringsbålet. När man bereder en björnfäll lämnar man klorna och den yttersta delen på björnens finger blir kvar. Björnfalanger är ganska vanligt i gravar från folkvandringstid. Även några söljor i brons hittades bl a en mycket liten sölja, den minsta arkeologerna sett och mycket välbevarad. Nålring i brons ser dagens ljus efter ett och ett halvt årtusende

9 Bildstensfragment Det lilla spännet i brons ca 10x30 mm. Hoppas att jag får tillfälle att fotografera det när konservatorn gjort sitt. Redan andra veckan hittades en del av en bildsten mellan två gravar. Den är av röd sandsten och har ett tydligt inhugget mönster. På stenen finns en figur som vi inte riktigt lyckats klura ut vad det är: Näbben på en fågel? Eller kanske bakdelen på en häst? Ytterligare två bitar av röd sandsten hittades mellan två andra gravar men de hade inga bilder. De var lika tjocka som bildstensfragmentet och hade en slät yta så vi antar att även dessa tillhört en bildsten. De två bitarna passade dessutom ihop. Endast ett bildstensfragment har tidigare hittats i Täby och det var på 1930-talet i Gribbylund (nu försvunnet). Totalt i hela mellansverige har endast ett 40-tal liknande fynd gjorts. Det huggna bildstensfragmentet kommer nu att analyseras ingående och röner säkert stort intresse bland experter på området. Dessa bildstenfragment brukar dateras till ca 400 ekr. (Folkvandringstid) Nu jobbar arkeologerna vidare med rapportering och analyser. Här är några frågor som de ska försöka besvara: När anlades den första graven och när övergavs begravningsplatsen? Har man använt gravfältet under samma tid som gården som undersöktes 1997? Kan man se någon uppdelning inom gravfältet, t.ex. efter kön och ålder? Vilken roll kan de begravda ha haft i samhället? Status kan uttryckas genom gravarnas storlek och placering på gravfältet. Gravarnas utseende tillsammans med de gåvor de döda fått med sig kan berätta om hur människorna levde. Det ska bli mycket spännande att om något år få rapportera om vilka slutsatser arkeologerna dragit. Leif Grönwall LÄS MER Om grävningarna i Fornminnesnytt på: Du hittar också Fornminnesnytt som papperstidning i Täby huvudbiblioteks avdelning för täbyinformation. Vill du få Fornminnesnytt som e-post, skriv till. lgronwall@tele2.se Bildstenen. Fågelhuvud? Hästbak? 9

10 FÖR 10 ÅR SEDAN Saxat ur Hembygd i Täby nr 3 och 4 år 2000 Några jubileum - Täbys vikingaskepp Viking Plym deltog i firandet av 1000-årsminnet av islänningen Leif Erikssons upptäckt av Amerika (Vinland) på den nordamerikanska östkusten. På Newfoundlands nordspets har arkeologerna grävt fram vikingatida bebyggelselämningar. Idag finns friluftsmuseum med rekonstruerade hus på platsen. - Täby Slöjdgille firade 25-årsjubileum. - Gribbylunds kapell firade 10 års-jubileum. Kapellet har dock funnits sedan 1937 under namnet Allianskapellet. - Näsbyparks kyrka firade 20-årsjubileum med en jubileumsgudstjänst på Diakonins dag i september. - Näsbyparkskolan fyllde 40 år med en minnesutställning i Näsbyparks bibliotek. - Myrängsskolan har firat sin 10-åriga tillvaro. Skolan har tagit fram ett handlingsprogram för att miljömässigt utveckla sin undervisning och är en av 15 skolor i landet som får kalla sig miljöskola. - Viggbyholms Idrottsklubb firade 70-årsjubileum. Tage Hallsten blev dess 1:e ordförande och fotboll och bandy var de dominerande grenarna. Naturskolan i Rönninge by - Den nya lokalen på 60 kvm, avsedd för Natur- och kulturskolan på Rönninge by invigdes av Göran Wirström från Täby Kultur. Germund Sellgren, lätt förklädd till Carl von Linné, berättade om Naturskolan som främst vänder sig till ungdomar mellan 6 och 19 år samt till skolpersonal för kurser och studiedagar. (Tyvärr är Naturskolan idag nedlagd). Täby kommuns miljöpris - Gustav Hansson erhöll kommunens miljöpris för sin mångåriga fotografiska dokumentation av Täbys stora variation av naturtyper. Han har flitigt deltagit i samhällsdebatten för att värna om det bästa och. har även dokumenterat kulturen, inte minst den stora bebyggelseexplosionen på talen. En värdig miljöpristagare! Nationaldagsfirande - Sveriges nationaldag firades på Karby gård med blåsorkester, spelmansmusik och folkdanser. Diplom delades ut till nyblivna svenskar av kommunfullmäktiges ordförande Henrik Westman. Kvällen avslutades festligt med sång och musik samt flagghalning. Lite om våra vägar - Det tycks fortfarande v ara synnerligen osäkert när Norrortsledens första etapp genom Täby kommer att byggas, delen från Sollentuna till Bergtorpsvägen vid Karby. - Trafiken på Vikingavägen har minskar med 4000 fordon/dygn sedan Arningevägen togs i bruk. Nu skall Vikingavägen förses med rondeller på ett flertal ställen. - Täby kommun vill ha en ny trafikplats vid Ullna i Österåkers kommun, där vägen mot Rydbo korsar E18. Alla parter, även Vägverket, tycks vara överens om detta. Några pengar till den tänkta trafikplatsen finns dock inte. - Rondellen i korsningen Centralvägen.-Stockholmsvägen (tidigare känd som Röda torget) har utsetts till regionens bästa rondell. Rondellen har en bård av rödbrun marksten. På krönet finns ett klot som lyser likt en snölykta på vintern och som en grön lövlykta på sommaren. En tragisk förlust noterades: Vi måste tyvärr meddela att föreningens Någon Annan har avlidit. Någon Annans död skapar en vakans som blir svår att fylla. Någon Annan har arbetat för föreningen sedan den startade sin verksamhet. Han gjorde långt mer än en normal persons arbetsinsats. Så fort ett jobb skulle utföras som var obehagligt, jobbigt eller krävde det allra minsta civilkurage, blev reaktionen: Låt Någon Annan göra det! Det är allmänt känt att Någon Annan under sin tid gjorde en oerhörd insats i och för föreningen. Så fort det fanns behov av frivilliga, utgick alla från att Någon Annan skulle ställa upp. Någon Annan var en underbar människa som ibland föreföll omänsklig. En enda person kan bara göra en begränsad arbetsinsats. Sanningen att säga förväntade sig alla alldeles för mycket av Någon Annan. Någon Annan föregick alltid med gott exempel. Nu undrar vi lite till mans vad vi nu ska ta oss till. Vem ska göra det som Någon Annan gjorde? Vi måste inse att vi hädanefter inte kan vara beroende av Någon Annan. Vi måste göra det själva och nu! 10

11 Sektionen för släkt- och hembygdsforskning Sektionens möten och aktiviteter är öppna för alla medlemmart i Hembygdsföreningen. Du anmäler dig till Mary Modin, eller carlsson. mary@gmail.com för att delta i aktiviteter som det krävs anmälan till. Kick-Off tisdagen den 8 februari kl i Ytterbystugan. Välkomna! Naturvårdssektionen träffas under våren 3/2, 17/2, 3/3, 17/3, 31/3, 14/4 och 28/4 kl i Ytterbystugan. Vi tar som alltid upp aktuella frågor om planeringen i Täby och liknande. HJÄLP OSS ATT IDENTIFIERA BILDER Tord Tordmar efterlämnade en stor samling diabilder som hans familj skänkt till föreningen. Bilderna saknar motivbeskrivning och kan i många fall vara upp till 30 år och äldre. Svaren kan lämnas till Per-Henrik Malmros, se nedan. Efterlyses!!! Meddela gärna din mailadress till redaktionen, så att vi kan komma ut med information om vad som händer i sektionerna mellan de olika tidningsutgåvorna Vid Fornminnessektionens träff den 10 oktober i Ytterbystugan deltog ett 15-tal personer för att utse sammankallande i de båda underavdelningarna Runstensfaddergruppen och Arkeologigruppen. Den tredje avdelningen Befästningsgruppen hade ett eget möte den 13 oktober. Till sammankallande i Fornminnessektionen och kontaktman i styrelsen efter Jan Rosenberg som avsagt sig, utsågs interimistiskt Bror-Arne Ersson, tel , bror-arne.ersson@swipnet.se Nya sammankallande i Runstensfaddergruppen blev Christina Boberg, chrboberg@hotmail.com tel och Gunilla Hammarsjö gunilla@hwebb.se, tel Nya sammankallande i Arkeologigruppen blev Helén Rasmusson, helen.rasmusson@telia.com tel , och Catharina Stierngranat Folke, catharina.folke@transit.se tel , Bror-Arne Ersson förstärker vid behov Sammankallande i Befästningsgruppen är Staffan Leijon, staffan.leijon@hotmail.com, tel och Anders Lövegard, anders.lovegard@telia.com, tel , Kontakt: Per-Henrik Malmros, tel phl@bostream.nu eller Gunvor Ekblad, tel

12 Medlemstidning för Täby Hembygdsförening, Ytterbystugan Östra Banvägen 78, Täby B Porto betalt HÖST-/VINTERPROGRAMMET 2010/11 Nov 2010-jan 2011 tel jagerclarstedt@ebrevet.nu Söndagen den 21 november kl i Ytterbystugan Under vikingatidens slutskede blev det inte bara populärt att resa runstenar, utan också att bygga broar till minnet av sina anhöriga eller sig själv. Den mest kände brobyggaren är nog Jarlabanke i Täby. Men vad menades med att uttrycket att bygga bro och vilka var det som stod bakom dessa broar? Magnus Källström från RAÄ, talar med utgångspunkt från det som runinskrifterna själva berättar, om Bro till evigheten - namn och relationer i broinskrifter. Arr: Sekt. för hembygds- och släktforskning Söndagen den 28 november kl Adventskaffe i Ytterbystugan Adventskaffe med bröd, försäljning av hantverksprodukter, böcker mm samt ringlotteri. VÄLKOMNA Arr: Täby Hembygdsförening BRASAFTON Söndagen den 30 januari kl 19 i Ytterbystugan Våra vägkrogar i litteraturen hur färdades våra täbybor in till Stockholm Birgitta Segerström tar oss med till Täbys och Danderyds vägkrogar och berättar om forna tiders resande i Täby sett ur några författares perspektiv. Vad serverade man? Du får kanske prova en smakbit. Arr: Täby Hembygdsförening BRASAFTON Torsdagen den 10 februari kl i Ytterbystugan Vårt arkiv i Din dator Kerstin Ferenius, Siv och Per- Henrik Malmros visar bilder och berättar om vårt rikhaltiga arkiv och hur man idag med datateknik lätt kan komma åt innehållet. För några hundralappar kan du få hela hembygdsföreningens bygdearkiv på DVD! Arr: Täby Hembygdsförening BRASAFTON Torsdagen den 24 februari kl i Ytterbystugan Gustav IV Adolf ett kungaöde i skuggan av Napoleonkrigen Kapten Rolf Lindberg fortsätter sina spännande skildringar från olika epoker i Sveriges historia. Arr: Täby Hembygdsförening TÄBY SLÖJDGILLE 4-5 december kl JULMARKNAD i Rönninge by I Naturskolans lokaler bakar vi Gorån. Vi säljer också hembakt julbröd, kaffebröd och matbröd. De hemstöpta ljusen både säljs och lottas ut. I tombolan finns chansen att vinna något handarbete och för barnen finns fiskdamm och ett eget lotteri. I butiken har vi öppet hela helgen. Kanske du hittar någon julklapp där. VÄLKOMMEN! Kontakt: Maud Andersson [maud42@telia.com] 2011 Arbetskvällar i Ytterbystugan Varannan måndag, udda veckor med start den 17 januari. Första arbetskvällen julgransplundring med tema Tänd ett ljus. Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby. Samtliga kvällar kl Dagträffar för arbetslediga Varannan tisdag, jämna veckor med start den 25 januari Lokal: Ytterbystugan, Roslags Näsby. Tid: kl Måndag den 14 mars kl SLÖJDGILLETS ÅRSMÖTE Söndag den 3 april kl Plats: Drängstugan i Rönninge by Demonstration av textila tekniker Ett detaljerat vårprogram delas ut till våra medlemmar i början på januari. BUTIKEN Butiken i Rönninge by är öppen söndagar fr o m februari t o m midsommarafton med undantag för påskdagen 24 april och pingstdagen 12 juni. En riktigt GOD JUL och Ett Gott Nytt År Redaktionen