Nr 4 Årgång 45 Okt 2008

Transkript

1 Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen Täby Nr 2 Årgång 51 Mars 2014 medlemsavgift på plusgiro Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro Vice-ordföranden har ordet NOTISER: Yttrande till detaljplan för Täby centrum Ordföranden har ordet Arkeologigruppens dagbok från Broby bro år med korvlinjen Professor Staffan Nyström berättar historien om våra ortnamn Jarla Parkfrån - Nytt namn på Galoppfältet? Dagboksblad somrar i Näsbypark på 1920-talet Upprop Tyck till om oss Naturvårdssektionen inbjuder till höstens program Föreningens sektionernas program Hembygdens dag denoch 13 september intill Näsby Slott HÖSTPROGRAMMET oktober - december 2008

2 Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen Täby Nr 2 Mars 2014 Bild på framsidan: Del av Gullsjöfortet perfekt kamoflerat. Foto: Leif Grönwall Ordföranden har ordet Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro För sista gången. Ja, i den här spalten alltså! Efter 10 år som ordförande lämnar jag administrationen och ägnar mig odelat åt verksamheten. Har jag gjort någon nytta? Jag vet inte, men jag har försökt att stötta dem som vill och gör nå t! Inom sektionerna och inom styrelsen och alla dess verksamheter. Jag har sett Fornminnessektionen växa, Släktforskarna vidga perspektivet till bygdeforskning, Naturvårdarna ta sig an våra fina grönområden och jag har noterat att det skapats svängrum för Slöjdgillet. Jag har registrerat jättekliv i arkivet och när det gäller hemsidan, fått se en modern, datastödd bokföring och medlemshantering växa fram samt en bra tidning och programverksamhet utvecklas och frodas. Tack alla ni som gjort det möjligt! Självklart finns det också en del som jag inte är så nöjd med. Vi har minskat medlemskåren från 1600 till 1400 på dessa 10 år. Det Vice-ordföranden är helt enkelt så har att ordet vi inte når ungdomarna NOTISER: dem Yttrande under till 65 år! detaljplan För att inte för Täby tala centrum om skolungdomar Arkeologigruppens i alla åldrar. Vi dagbok har gjort från och Broby gör bro försök. Professor Det ska Staffan ni veta, Nyström men vi berättar jobbar mot historien sned om våra ortnamn åldersfördelning Dagboksblad och alltför från somrar många konkurrerande i Näsbypark på 1920-talet intressen. Naturvårdssektionen Kanske också med fel inbjuder metoder. till Jag höstens tror att program Vi har inte lyckats med att få till stånd en utbyggnad av vårt museum på Rönninge by. Synd, vi missade just en möjlighet att få till ett jordbruksmuseum med en fantastisk maskinpark från den tid som vi vill att Rönninge by ska representera (1930 till 40-tal). Nu försöker vi hitta andra kompletterande vägar. Om vi koncentrerar oss på Täbys jordbruksursprung på museet i Rönninge by kan vi kanske hinna med temautställningar på andra håll. Och vi tror ju att vi kan bidra även i kommunens ambitioner för ett nedbantat vikingamuseum. Det finns mycket att visa upp och berätta om - i och omkring Täby; kultur och historia, samhällsutveckling, litteratur, gårdar och personer. Ytterligare ett gnagande samvete är att vi inte hinner med i den snabba utveckling som våra styrande och samhällsplanerare valt. Det händer mycket och vi borde dokumentera mycket mer av hur det varit och hur det skapas nytt. Ni som sett Gunnar Helins filmer Täby och kring sjöarna i Täby förstår vad jag menar. Det behövs en genomtänkt dokumentation av samhällets förändringar. Förr och nu ger perspektiv och kanske även en viss eftertänksamhet som kan vara bra i en framtid. Är ni intresserade våra medlemmar Hembygdens egentligen dag den är våra 13 september bästa marknadsförare. Prata HÖSTPROGRAMMET med barn och barnbarn oktober om vad - hembygd december 2008 dagbok och ta kort eller filma. Vi skulle uppskatta en intill Näsby Slottav hur samhället utvecklas så dokumentera skriv är och varför det är viktigt att skapa en känsla för området där man bor. Det har med samhörighet, trygghet kopia så småningom. Lothar Lammertz och identifikation att göra, dvs med känslor. Nr 2 Mars Årgång 51 Postadress, Östra Banvägen 78, Täby Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78 Tel (telefonsvarare) Framför ditt ärende. Vi ringer upp dig. Tala tydligt! Hemsida: E-post: lothar.lammertz@bredband.net Medlemsavgift: Kr 200 per familj insättes på Plusgiro med namn -, adress- och e-postuppgift Medlemsfrågor: Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, mars, augusti och november. Museet i Rönninge by, öppettider våren 2014: Söndagar fr.o.m. maj t.o.m. midsommarafton Utgivare och produktion Ansvarig utgivare: Lothar Lammertz Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvg Täby, Foto: Leif Grönwall om inte annat anges Layout & Produktion: Leif Grönwall Tryck: Stockholms Läns Grafiska Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka i alla texter. Anonyma skrivelser publiceras ej. Glöm inte att anmäla flyttning! Anmäl till Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com tel när du flyttar. Det går också att anmäla per telefon till (telefonsvarare). 2

3 I krigens spår är temat för höstens kulturarvsdag den 14 september (se faktaruta). Med anledning av det kommer THF:s Befästningsgrupp att presentera delar av Täbys kulturhistoriska arv som har anknytning till detta tema. I en serie artiklar kommer vi att berätta om hur försvaret av Stockholm byggdes upp i Täby under åren och vilka spår och minnen det lämnat efter sig. I den första artikeln berättar vi om den så kallade Korvlinjen, hur den kom till och varför den hamnade i Täby. Kulturarvsdagen 14/ "I krigens spår" år med korvlinjen Karta från krigsarkivet Korvlinjen, vad var det? Den så kallade Korvlinjen, eller Norra fronten, som den officiellt kallades, var en försvarslinje som byggdes runt Stockholm de första åren under 1900-talet. Namnet korvlinjen fick den i folkmun efter de korvliknande bunkrar som byggdes som en del av försvarslinjen och som än idag finns kvar i skogarna runt Täby. Korvlinjen byggdes i en turbulent tid, både inrikespolitiskt och utrikespolitiskt. Oron för en militär urladdning i Europa ökade under slutet av 1800-talet, samtidigt som en livlig debatt om försvarets framtid pågick i Sverige. Ett av resultaten av den stundtals heta debatten var att en rad olika privata initiativ togs för att komma tillrätta med de brister som många ansåg fanns inom det svenska försvaret. Flera olika föreningar och insamlingar startades för Foto: Ragnar Strandberg detta ändamål och genom insamlingar kunde man finansiera olika moderniseringsprojekt, till exempel byggandet av pansarbåtar och moderna befästningar. Korvlinjen genom Täby är unik på så sätt att den, tillsammans med en liknande linje söder om Stockholm, är Sveriges enda försvarsanläggning som i modern tid helt och hållet byggts för privat insamlade medel. Varför just i Täby? Under hela 1800-talet diskuterades hur försvaret av Stockholm skulle utformas. Minnena av kriget levde kvar och hotet från öster framstod i och med förlusten av Finland som ett reellt problem. Inte minst huvudstaden Stockholm ansågs vara sårbar för ett anfall österifrån. Frågan hur Stockholm skulle skyddas mot ett sådant anfall diskuterades under hela

4 talet, utan att några större resultat åstadkoms. Allt som oftast stupade planerna på bristande ekonomi. Mot slutet av 1800-talet började ett nytt synsätt göra sig gällande och fokus flyttades nu från det tidigare centralförsvaret, med Karlsborgs fästning som främsta representant, till ett gräns- och kustförsvar. För Stockholms del resulterade det i att kustförsvaret i skärgården byggdes ut i omgångar, medan försvaret mot landsidan fortfarande, enligt många, var bristfälligt. Varför hamnade då korvlinjen i Täby? Kort kan man säga att det berodde på två faktorer: teknikens utveckling och terrängen. Vid förra sekelskiftet hade den tekniska utvecklingen gjort att till exempel artilleriet nu kunde skjuta betydligt längre, vilket medförde att de tidigare förslagen om befästa linjer runt Stockholm inte var tillräckliga en fiende kunde enkelt beskjuta Stockholm, men ända befinna sig på säkert avstånd från stadens befästningar. Försvarslinjen behövde helt enkelt flyttas längre bort från Stockholm. Det är nu terrängen kommer in i bilden. För att ta sig söderut från Roslagskusten till Stockholm fanns vid 1900-talets början två vägar, som sammanstrålade i Täby socken. En väg ledde från Täby kyrkby norrut mot Vallentuna och en annan mot nordost, över Löttinge-Arninge och vidare väster om Ullnasjön. I Täby passerade dessa vägar genom passen genom det sjösystem som utgörs av Värtan-Rönningesjön- Gullsjön-Vallentunasjön och vidare bort mot Edsviken. Det var dessa sjöar som gjorde att militären 1901 utarbetade ett förslag om att inrätta en befäst försvarslinje i Täby och vidare västerut. Genom att låta sjöarna bilda en naturlig barriär behövde man bara befästa de avsnitt som fanns mellan dem. Byggande och finansiering Det stod tidigt klart att staten inte hade de ekonomiska resurser som behövdes för att bygga ut norra fronten. Det blev i stället de tidigare nämnda privata intressenterna som bekostade arbetet, som dock utfördes av militären. Arbetet längs norra fronten bekostades av medel som hade testamenterats av en hög officer några årtionden tidigare, den så kallade Palmqvistska fonden. Själva byggandet skedde i olika omgångar, både före och under det första världskriget. Vid flera tillfällen under perioden fram till 1910 var hundratals värnpliktiga kommenderade till Täby för att under cirka en veckas tid bygga de olika värnen, ett arbete som i stort sett helt gjordes för hand. Under dessa år byggdes artilleri- och skyttevärn från Hägernäs i öster till söder om Kyrkbyn i nordväst. Vid varje byggtillfälle var hundratals soldater kommenderade till byggena och spåren av dem finns än idag kvar i form av de minnesstenar som de ristade och lämnade vid värnen. Under denna första byggnadsperiod var värnen i regel tämligen enkla och bestod av stenoch jordvallar, byggda av det material man kunde finna på platsen. I vissa fall insåg man relativt snart att framför allt artillerställningarna vid Karby och Hägernäs behövde förstärkas med skyddsrum m.m. i betong. När första världskriget bröt ut hösten 1914 blev delar av landstormen inkallad och i Täby användes landstormsmännen för att förbättra och bygga ut norra frontens värn. De värn som byggts tidigare förbättrades nu och nya värn tillkom. Även här kan vi se spåren av landstormsmännens arbete i form av olika minnesstenar. Det var aldrig fråga om att bygga något slags motsvarighet till Bodens fästning eller andra större anläggningar i Stockholms skärgård. I stället förordade man att det skulle byggas enklare skyttevärn, som vid behov kunde byggas ut om krigsfara skulle uppstå. Dessa enklare värn skulle kompletteras med särskilda ställningar för artilleriet, som skulle hindra en angripare från att nå fram till försvarslinjen. Tanken var att Norra fronten skulle försvaras av äldre värnpliktiga, den så kallade landstormen, som skulle hindra en landstigen angripare från att ta sig närmare Stockholm. Samtidigt skulle den egentliga armén, fältarmén, samlas i trakten av Uppsala. När angriparen hejdats vid norra fronten skulle fältarmén anfalla från Uppsalatrakten och besegra honom. 4 Sten vid Gribbylundsfortet. Imålad av S:E: Vingedal i juni Foto: Sven A Bayard 1975

5 Den sista byggnadsperioden inleddes något år senare då de stora betongforten, som gett linjen dess namn, byggdes. Även dessa arbeten var privat finansierade, men i stället för Palmqvistska fonden träder nu besuttna Täbybor in och bidrar med såväl mark som pengar. Mest känd är Carl Robert Lamm på Näsby slott, som fått Östra Arningefortet uppkallat efter sig, men även grosshandlaren Bjurstöm på Gribbylund och bankdirektören Palme på Svalnäs bidrog med ekonomiska medel. Sannolikt var detta en bidragande orsak till att C A Lamm i samband med Östra Arningefortets invigning i maj 1915 fick mottaga Vasaorden av kung Gustav V. Även några år efter 1918 fortsatte vissa arbeten på norra fronten, men ganska snart lämnades forten åt sitt öde. Det fanns visserligen planer att använda en del av anläggningarna även under andra världskriget, och en del fort byggdes också om, men i och med 1945 kan man säga att norra fronten definitivt blivit omodern, och därmed började den törnrosasömn som pågår än idag. Till skillnad från anläggningarna söder om Stockholm har norra fronten endast i liten del berörts av samhällets tillväxt under åren och naturen runt många av anläggningarna ser än idag ut som den gjorde vid tiden då de byggdes. Norra fronten idag Stora delar av norra fronten genom Täby finns alltså kvar intakt i våra dagar. Inom THF finns en Befästningsgrupp som har ambitionen att i samverkan med Täby kommun hålla anläggningarna i gott och säkert skick. Vi arbetar också med arkivforskning för att få större kunskap om norra frontens historia och de människor som varit involverade i dess utveckling. Som ett led i detta arbete har gruppens medlemmar under föregående år sökt efter och även återfunnit flera av de minnesstenar som de olika förbanden lämnade efter sig, och vi arbetar nu för att synliggöra detta arv för kommunens invånare. I detta arbete har vi ett bra stöd från Täby kommun och i samverkan med kommunen finns flera planer för hur norra frontens minnen kan lyftas fram och synliggöras. I nästa nummer: - landstormen 1914 Sommaren 1914 hade varit ovanligt het, något som inte minst märktes genom alla de skogsbränder som härjade runt om i landet. Ute i Europa ledde den heta sommaren till en långt svårare brand det som senare skulle komma att kallas det första världskriget. Även om Sverige lyckligtvis undslapp blodbadet så blev vi ändå berörda av händelserna. Den 2 augusti 1914 ringdes det i kyrkklockorna runt om i Sverige: landstormen - dåtidens hemvärn skulle omedelbart mobiliseras. Hur det gick för dessa medelålders, dåligt utbildade och ännu sämre utrustade landstormsmän som hösten 1914 utgjorde ett nytt och iögonfallande inslag i Täbybornas tillvaro skall vi berätta om i nästa artikel. Ragnar Strandberg, Ordförande i THF:s Befästningsgrupp Foto: Anders Lövegard Om Kulturarvsdagen - en del av European Heritage Days Varje år under september månad arrangeras kulturarvsdagar runt om i Europa som en del av Europarådets och Europeiska kommissionens gemensamma program European Heritage Days. Alla 49 stater som är parter till Europeiska kulturkonventionen deltar och antalet årliga besökare uppskattas till cirka 20 miljoner på över lokala arrangemang. Riksantikvarieämbetet är huvudarrangör och samordnare av Kulturarvsdagen i Sverige, i samverkan med Sveriges Hembygdsförbund och Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd. Besök gärna norra fronten på egen hand under sommaren. Har du tur träffar du på älgarna, rådjuren m.fl. innevånare bland bunkrarna. En digital skalbar karta och information om Befästningsgruppen hittar du på 5

6 Varför inte Tibble Park? Eller kommer täbyborna att fortsätta säga Galoppfältet? Med anledning av det föreslagna namnet Jarla Park på nuvarande Galoppfältet har föreningen lämnat följande skrivelse till Täby kommun: Föreningens funderingar kring namnbytet har motiverats av en diskussion kring tidigare gårds- och torpförhållanden i området samt att de platser/personer, som det nya namnet kan associera till, ju inte hörde till centrala Täby. Marken som tillhört Galoppfältet berörde gårdarna Tibble, Ensta och Åkerby som från 1720-talet och ca 200 år framåt var arrendegårdar under Näsby gods. Därefter försåldes gårdarna till grosshandlare Carl Söderberg för att 1950 förvärvas av Täby köping. Inom området låg bl a dagsverkstorpen Bunken och Dängan. Vilka intressen hade Jarlabanke i detta, på hans tid tämligen sanka område? Att han ensam ägde hela Täby syftar med all sannolikhet inte på denna del av nuvarande Täby. 6

7 Sektionen för släkt- och hembygdsforskning Sektionens möten och aktiviteter är öppna för alla medlemmar i Hembygdsföreningen. Sektionens program våren 2014 listades i föregående nummer av tidningen och upprepas ej här då tidningen utkommer senare än dessa datum. Glöm inte att besöka sektionen på föreningens hemsida. Googla på Täby Hembygdsförening. Höstprogrammet kommer att finnas i nästa nummer av tidningen som utkommer i augusti. Vill du har sektionens tidning Släkt- och hembygdsnytt, hör av dig till mig. VÄLKOMMEN! Lennart Wallerman blw@ownit.nu, tel UPPROP Vi inte hinner med i den snabba utveckling som våra styrande och samhällsplanerare valt. Det händer mycket och vi borde dokumentera mycket mer av hur det varit och hur det skapas nytt. Ni som sett Gunnar Helins filmer Täby och kring sjöarna i Täby förstår vad som menas. Det behövs en dokumentation av samhällets förändringar. Förr och nu ger perspektiv och kanske även en viss eftertänksamhet som kan vara bra i en framtid. Är ni intresserade av hur samhället utvecklas så dokumentera skriv dagbok och ta kort eller filma. Vi skulle vara ytterst tacksamma för er hjälp. Hör av er på föreningens telefonsvarare eller epost lothar.lammertz@bredband.net Styrelsen Naturvårdssektionen Kontakt: Per-Henrik Malmros, tel ph.malmros@bredband.net eller Gunvor Ekblad, tel Naturvårdssektionens återstående träffar under våren: 27/3, 10/4 och 24/4, kl i Ytterbystugan. Se även programsidan och föreningens hemsida. Vi diskuterar och försöker påverka kommunens planering i aktuella naturfrågor och liknande planfrågor till det bästa för kommunens invånare. Du som gillar natur och kultur! Kom med oss som arbetar i Skålhamra Kvighage. Vi är där några timmar varje onsdag förmiddag. Vi släpar ris och eldar, dricker kaffe och har det mysigt. Mer information får du om du ringer till någon av ovanstående. ALLA ÄR SOM VANLIGT HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! TYCK TILL OM OSS!!! Det är viktigt för oss att få veta vad just du tycker. Är det något du saknar? Vad ska vi ta upp i vår tidning? Vill du ha medlemsmöten? Ska vi göra utflykter Maila eller ring till Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com, tel Du har väl inte glömt att betala medlemsavgiften? Hör av dig till Mary om du är osäker. 7

8 Medlemstidning för Täby Hembygdsförening, Ytterbystugan Östra Banvägen 78, Täby B Porto betalt VÅR-SOMMARPROGRAMMET 2014 Mars 2014 tel leona.jagerclarstedt@gmail.com Lördagen den 29 mars kl anordnar Gribbylunds bibliotek Boklördag Täby Hembygdsförening har inbjudits att visa sina utställningsskärmar från det gamla Gribbylund. Kl genomför Hembygdsföreningen en timslång vandring genom det gamla samhället och berättar om minnesvärda byggnader, befästningsanläggningar och forngravar i den närmaste omgivningen. Söndagen den 6 april kl i Ytterbystugan Medlemsträff för nya medlemmar Vi dricker kaffe och lär känna varandra. Ni får tillfälle att ställa frågor och komma med önskemål. Kom till en mysig eftermiddag. Arr: Styrelsen/Mary Modin ÅRSMÖTE Söndagen den 27 april kl i Täbysalen i Tibblekyrkan. Stämman föregås av en musikoch dansgudstjänst Träd in i dansen som börjar kl och därefter serveras kyrkkaffe. Tisdagen den 6 maj kl i Skålhamra kvighage 3000 år i Skålhamra kvighage Leif Grönwall leder en vandring i tid och rum. Tillsammans söker vi spåren efter det förflutna. Samling kl vid avtagsvägen till Torslunda från Skålhamravägen. Arr: Naturvårdssektionen Lördagen den 10 maj kl Sevärdheter mellan tre sjöar Ragnvald Pettersson tar oss med på en vandring Mörtsjön- Fjäturen Rösjön - Mörtsjön Runstenar, husgrunder, gravrösen, sumpvioler, kraftledningar m m. Samling: Långkärrsvägen/Arkenvägen i Skarpäng. Parkera där. Stövlar eller kängor. Medtag gärna matsäck. Vandring ca 7 km. Arr: Fornminnessektionen, Runstensfaddergruppen Lördagen den 17 maj kl Fågelvandring i Hagby ekopark Vi följer upp fågellivet och växtligheten i Hagby ekopark. Amälan till Hasse Nordin tel , senast torsdagen den 15 maj. Arr: Naturvårdssektionen 5 maj - 23 maj Stockholms Universitets/ Länsmuseets grävningar vid Broby bro För visningstider mm, se information i lokalpressen, Fornminnesnytt och på föreningens eller länsmuseets hemsidor. Lördagen den 17 maj Runrikets dag Se annonsering i lokalpressen, Fornminnesnytt och på länsmuseets eller kommunens hemsidor. Torsdagen den 29 maj Gökotta på Skansberget Täby Blås hjälper oss att hälsa våren med ett omväxlande program. Medtag kaffekorg, filt och glatt humör Söndagen den 1 juni kl Blomstervandring i Skålhamra kvighage Gudrun Ekelöf leder vandringen och berättar om floran. Medtag kaffekorg. Samling kl vid avtagsvägen till Torslunda från Skålhamravägen. Arr Naturvårdssektionen Fredagen den 20 juni Midsommarfirande i Rönninge by Traditionsenligt midsommarfirande med kransbindning, musikunderhållning och dans kring majstången. Se information i lokalpressen och på föreningens hemsida Kontakt: Maud Andersson [maud42@telia.com] Arbetskvällar varannan måndag, udda veckor. Samtliga arbetskvällar börjar kl i Ytterbystugan. Dagträffar varannan tisdag, jämna veckor. Samtliga träffar kl i Ytterbystugan. Lördagen den 5 april kl i Tibblekyrkan Slöjdgillet deltar i Täby Kulturfestival Butiken i Rönninge by Öppen söndagar fr.o.m. februari t.o.m. midsommarafton med undantag för påskdagen Höstterminen börjar måndagen den 11 augusti