Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro

Transkript

1 Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen Täby Nr 3 Årgång 51 Augusti 2014 medlemsavgift på plusgiro Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro Vice-ordföranden Ordföranden har har ordet NOTISER: Yttrande Vi till gratulerar detaljplan för Täby centrum Arkeologigruppens år dagbok med korvlinjen från Broby bro Professor Broby Staffan bro Nyström - En plats berättar där historien världen om passerar våra ortnamn Dagboksblad Vi frågade från somrar - våra i politiker Näsbypark svarade på 1920-talet Naturvårdssektionen Årsmötet inbjuder till höstens program Hembygdens dag den 13 september intill Näsby Slott Föreningens och sektionernas program HÖSTPROGRAMMET oktober - december 2008

2 Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen Täby Nr 3 Augusti 2014 Bild på framsidan: 1:a komp. (Stenberg) uppställda vid Karby gård. Foto: Krigsarkivet Ordföranden har ordet Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro Hej, alla medlemmar! Den här spalten har jag nu fått ärva efter vår avgående ordförande Lothar Lammertz, som efter hela tio år nu lämnat över ordförandeklubban till mig. Det blir ett spännande första år att få lära känna er alla i föreningen. Men allra först vill jag tacka Lothar för den tid du lagt ner i att leda föreningens verksamhet, vilket du gjort med stort hjärta och med stor bravur. Jag är säker på att alla medlemmar håller med mig om detta. Och jag vet att du kämpat för ett vikingamuseum och ett jordbruksmuseum, eftersom jag följt ditt arbete genom vår medlemstidning Hembygd i Täby såsom medlem. Som tur är släpper du oss inte helt och det är vi glada för. För mig, som ny ordförande, Vice-ordföranden känns det hartryggt ordet att du finns kvar NOTISER: och vill Yttrande fortsätta till att detaljplan dela med dig för av Täby centrum dina kunskaper Arkeologigruppens om Täby förr och dagbok nu. från Broby bro Tack, Professor Lothar!!! Staffan Nyström berättar historien om våra ortnamn Dagboksblad från somrar i Näsbypark på 1920-talet Min ambition Naturvårdssektionen är givetvis att fortsätta inbjuder att arbeta till höstens för att program Täby ska Hembygdens få både ett vikinga- dag den och 13 ett september jordbruksmuseum. HÖSTPROGRAMMET oktober - december intill Näsby Slott 2008 Det första viktiga arbetet jag blev delaktig i var att föreningen yttrat sig om kommunens planer på att lägga ett stort, dominerande fjärrvärmeverk i Hagby, vilket vi starkt motsätter oss eftersom det kommer att förstöra helheten i ett kulturlandskap med riksintresse. Vi tycker att ärendet måste omprövas och att kommunen väljer ny plats utanför kulturlandskapet. Inför höstens valomgång har föreningen ställt samman en enkät till Täbys politiska partier. Vi vill veta hur de ställer sig till några frågor om Täbys framtida utveckling. Det ska bli väldigt intressant att t ex få svar på hur partierna vill bevara och utveckla Täbys kulturlandskap för framtida generationer och vad de tycker att kommunen kan göra för att stödja vårt arbete i föreningen. Med detta vill jag önska er alla en SKÖN SOMMAR! Agneta Pörner Nr 3 Augusti Årgång 51 Postadress, Östra Banvägen 78, Täby Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78 Tel (telefonsvarare) Framför ditt ärende. Vi ringer upp dig. Tala tydligt! Hemsida: E-post: (Agneta Pörner) tuva@ownit.nu Medlemsavgift: Kr 200 per familj insättes på Plusgiro med namn -, adress- och e-postuppgift Medlemsfrågor: Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, mars, augusti och november. Museet i Rönninge by, öppettider hösten 2014: Söndagar fr.o.m. augusti t o m oktober Utgivare och produktion Ansvarig utgivare: Agneta Pörner Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvg Täby, Foto: Leif Grönwall om inte annat anges Layout & Produktion: Leif Grönwall Tryck: Stockholms Läns Grafiska Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka i alla texter. Anonyma skrivelser publiceras ej. Glöm inte att anmäla flyttning! Anmäl till Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com tel när du flyttar. Det går också att anmäla per telefon till (telefonsvarare). 2

3 Kajsa Pehrson 95 år Vi gratulerar Ett föredöme för oss alla inom THF. Hon blir bara äldre och äldre men fortsätter att vara aktiv och har ständigt nya idéer. För Slöjdgillets medlemmar är hon i högsta grad en i gänget. För Hembygdsföreningens medlemmar är hon nog mer känd för att hon i evigheten mellan far och dotter Carlén-Bernblad skött och utvecklat museet. Många enskilda personer inom föreningen talar även om Kajsa som en personlig inspiratör och glädjekälla. Vi som var och firade hennes 95 (!) år förstår att hon har varit inspiratör och glädjekälla även inom familjen. Heders Kajsa och God Fortsättning Lothar Lammertz och Siv och Per-Henrik Malmros som erhållit Täby kommuns kulturpris 2014 Foto: Per-Henrik Malmros Täby kultur- och fritidsnämnd har, vid sitt sammanträde den 9 juni 2014, utsett Per-Henrik och Siv Malmros till kulturpristagare 2014 med följande motivering: "2014 års kulturpris utdelas till Per-Henrik och Siv Malmros för Foto: Börje Ekström sitt arbete med att digitalisera Täbys historia för framtiden. Dessa två eldsjälar har genom sitt stora engagemang och kunnande lagt ner oräkneliga timmar på att digitalisera både bilder och dokument till glädje för alla som vill ta del av Täbys historia. Genom sitt arbete har de också bidragit till att en kulturskatt är bevarad för framtiden. Per-Henrik och Siv Malmros är i allra högsta grad värdiga Täby kommuns kulturpris för sina fantastiska insatser". Kulturpriset delas ut söndagen den 21 september kl på Tibble teater i samband med Täby Kulturdagar En stilla fråga: Varför nämner inte Kulturnämnden att det är Täby Hembygdsförenings arkiv som digitaliserats? Och att även Kerstin Ferenius jobbar med arkivet - fast inte med digitaliseringen förstås. 40 år sedan Kungliga Roslagens Flygkår, F2 lades ner Det är nu exakt 40 år sedan förbandet F2, Kungliga Roslagens Flygkår lades ned F2 Kamratförening upplöstes efter 65 år Därefter har gamla F2 are varje år den sista juni kl 1100 i all enkelhet samlats vid minnesstenen för att hedra minnet av vårt förband (och även bli lite nostalgiska). Så även i år. Jag bifogar en bild på de 22 personer som närvarade. Torbjörn Armandsson (ledam. f d F2 Kamratförenings styrelse) OBS!!! Du som inte betalat din medlemsavgift senast den 1 oktober kommer att strykas ur vårt medlemsregister och får inga fler tidningar. Vänliga hälsningar Mary Modin tel , carlsson.mary@gmail.com 3

4 I krigens spår är temat för höstens kulturarvsdag den 14 september (se faktaruta). I samband med det kommer THF Befästningsgrupp att presentera delar av Täbys kulturhistoriska arv som har anknytning till detta tema. Befästningsgruppens huvudsakliga arbetsområde är att bevara och forska kring de militära anläggningar som byggdes i början av 1900-talet. I en serie artiklar berättar vi om hur försvaret av Stockholm byggdes upp i Täby under åren och vilka spår och minnen det lämnat efter sig. Denna artikel handlar om de landstormsmän som under en höstmånad 1914 var förlagda i Täby. Text: Ragnar Strandberg Foton från Krigsarkivet där ej annat anges. KRIGET KOMMER TILL TÄBY Sommaren 1914 hade varit ovanligt het, något som inte minst märktes genom alla de skogsbränder som härjade runt om i landet. Ute i Europa ledde den heta sommaren till en långt svårare brand den som senare skulle komma att kallas det första världskriget. Även om Sverige lyckligtvis undslapp blodbadet så blev vi ändå berörda av händelserna. Den 2 augusti 1914 ringdes det i kyrkklockorna runt om i Sverige: Landstormen - dåtidens hemvärn skulle omedelbart mobiliseras. Den 8 augusti samlades en brokig skara män på skolgården till Matteus folkskola på Norrtullsgatan i Stockholm. De kom från många olika samhällsklasser: arbetare, grosshandlare, bodbiträden, kontorister, akademiker de flesta av dåtidens yrken var representerade. De hade aldrig träffats förut, det enda de hade gemensamt var att de råkade bo i samma stadsdel var i samma ålder och att de från och med nu tillhörde Landstormsbataljon 45b, med uppgift att försvara huvudstaden. De hade nog anat vad som skulle hända, plakat som kungjorde landstormens mobilisering hade satts upp överallt i staden redan den 2 augusti, och nu var det alltså deras tur. Det var ingen krigisk skara som samlades på skolgården, man kom klädd i de kläder man använde dagligdags och det enda som visade att man nu var soldat i rikets tjänst var en trekantig karolinerhatt och en armbindel. Dessutom hade de utrustats med ett gevär med bajonett och ett bälte med patroner. Det var allt. Landstormen hade inrättats samtidigt som den allmänna värnplikten infördes 1901 och bestod av män i åldern år. I de allra flesta fall hade de fått endast en mycket begränsad militärutbildning tidigare och deras utrustning var minst sagt bristfällig. I bästa fall hade några av landstormsbefälen genomfört något slags frivillig befälsutbildning, men på det hela taget var det en märklig skara. Fördelen med landstormen var att den rekryterades lokalt och därmed kunde mobiliseras på mycket kort tid, den kunde också användas för mindre krävande uppgifter, såsom bevakning och fältarbeten. Ur bataljonens krigsdagbok, 8 augusti 1914: Inmönstring af landstormsmän tillhörande 4:de och 26:te rotarna, som ägde rum i Matteus folkskola, började kl. 1 e.m. och afslutades vid midnatt, då ca 800 man inmönstrat. Inmönstringen försiggick i god ordning och endast två af de inmönstrade voro synbart berusade af starka drycker. De inmönstrade förlades i de olika skolsalarna. På grund af otillräcklig tillgång å halm blef det emellertid nödvändigt att såväl denna som efterföljande dagar, då bataljonen fortfarande var förlagd i Stockholm, nattpermittera manskap i större utsträckning än som varit afsedt. Under några dagar genomförde bataljonen grundläggande utbildning på Ladugårdsgärde, där man bland annat fick tillfälle att öva på att hantera Mausergevär. Den 11 augusti inleddes högtidligt med defilering förbi Konungen och Kronprinsen. 4

5 Efter de första dagarnas övningar på Ladugårdsgärde var det den 12 augusti dags för bataljon Almström som bataljonen enligt den tidens sed kallades efter sin chef, disponenten vid Rörstrands porslinsfabrik, Harald Almström att avmarschera de ca två milen ut till Täby. Landstormsmän paraderar inför kung Gustaf V på Gärdet Ur bataljonens krigsdagbok, 12augusti 1914: Vid ½ 1-tiden å förmiddagen skedde afmarsch från förläggningsplatsen i Stockholm till Norra fronten. Marschen maskerades till en början sålunda, att bataljonen marscherade via Norrtulls- och Dalagatorna förbi Eugeniahemmet till Haga norra grindar, där uppehåll gjordes för vattendrickning, och därifrån tillbaka genom Hagaparken förbi Stallmästaregården ut till stora landsvägen förbi Veterinärinstitutet etc. Vid Danderyds kyrka gjordes ett uppehåll i marschen af cirka en timme, hvarunder bataljonen förplägades med torrskaffning och svagdricka. Vid 8-tiden på aftonen anlände de olika kontingenterna af bataljonen till sina respektive bestämmelseorter--- Almström (med käpp). För många var nog den långa marschen till fots ut till Täby en plåga, en av deltagarna berättade efteråt att Redan vid Danderyd märktes truppens skrala kondition. Eftersläntrarna voro många. Dagen efter ankomsten anmälde chefen för kompaniet i Karby att ett 30-tal av hans män var tillfälligt tjänsteodugliga på grund av fotskador. Bataljonens fyra kompanier förlades vid de större gårdarna i Täby: Karby, Skogberga, Löttinge och Gribbylund, medan bataljonschefen och hans stab gjorde sig hemmastadda i Folkskolan vid Täby kyrka. Förläggningsstandarden var inte hög: man sov på höskullarna, i bästa fall invirad i en filt. Se omslagsbilden. Vaktmanskap utanför Täby folkskola.samt plan över 4:e komp. förläggning vid Gribbylunds gård. 5

6 Övningar och hårt arbete Efterhand började en vardagsrutin etableras och dagarna fylldes av övningar, bevakning och arbete på norra frontens stridsvärn. Ur bataljonens krigsdagbok, 14 augusti 1914: Kompanierna öfvades hvar för sig uti laddning, anläggning, spridande af skyttelinje, afståndsbedömning samt bevakningstjänst. Frontingeniören kapten af Klercker demonstrerade linjeförrådet vid Karby samt visade i närvaro af Bat.chefen och åtskilliga andra landstormsofficerare vid bataljonen såväl redan färdiga skyttevärn som ock platserna för de skyttevärn som voro afsedda att utföras af bataljonen. Landstormens uppgift var att bemanna och vid behov försvara norra fronten den linje av skyttevärn och kanonställningar som skulle skydda Stockholm mot anfall norrifrån. Norra fronten hade börjat byggas omkring 1904, men värnen var endast provisoriska och i stort behov av både reparation och nybyggnad. Arbetet på värnen var hårt och slet på både människor och utrustning. I en rapport skriver bataljonchefen Almström att behovet av kängor var akut, eftersom många arbetade i vanliga lågskor. Mellan slitet på värnen skulle man också bedriva övningar och exercis i terrängen mellan Gullsjön och Skogberga. En provisorisk skjutbana inrättades norr om Skogberga. Man utfärdade också instruktioner om hur de olika förläggningsplatserna skulle bevakas och manskapets vardag bestod nu av omväxlande grävarbete, övningar och bevakning. Fortsättning i nästa nummer Bataljonernas arbetsområden Om Kulturarvsdagen - en del av European Heritage Days Varje år under september månad arrangeras kulturarvsdagar runt om i Europa som en del av Europarådets och Europeiska kommissionens gemensamma program European Heritage Days. Alla 49 stater som är parter till Europeiska kulturkonventionen deltar och antalet årliga besökare uppskattas till cirka 20 miljoner på över lokala arrangemang. Riksantikvarieämbetet är huvudarrangör och samordnare av Kulturarvsdagen i Sverige, i samverkan med Sveriges Hembygdsförbund och Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd. Landstormsmän vid Löttinge. Foto;Armémuseum 6

7 Broby bro - En plats där världen passerar Årets arkeologiska undersökningar vid Broby bro. Inledning-Bakgrund Den tidigkristna gravgården (benämnd Brobacken på en 1700-talskarta) anses av arkeologerna som färdigundersökt. Forskarna har nu ett unikt material att använda. I och med forskningsgrävningarna 2013 sjösatte Stockholms läns museum tillsammans med Stockholms universitet ett forskningsprojekt med rubricerat namn. Gravgården och den tidigkristna tiden har givetvis varit i fokus men här finns gravfält som sträcker sig mer än 1000 år tillbaka före gravgården. Här finns runstenar, vatten, en bro och vägar. Broby bro har varit en plats av betydelse under mycket lång tid. Här har människor passerat, levt och dött. En central tanke i projektet är att arbeta vidare med platsen Broby bro. När gravgården anläggs vid Broby bro är den avvikande på flera sätt. Nu tas en ny plats i besittning. Här läggs hela individer ned i jorden. Området hägnas och under samma tid uppförs flera monument med kristna inslag. Kristendomen och kristnandeprocessen har inte varit något statiskt utan mycket har tillkommit och försvunnit med tiden. Idag ser vi ett färdigt resultat av dessa processer, men finns det avvikande inslag som kan fördjupa bilden? Projektet har en forskningsgrupp knuten till sig bestående av forskare inom arkeologi, religionshistoria samt runologi vilka kommer att arbeta med frågor som även rör det redan undersökta materialet, runstenarna samt den publika arkeologin. Årets grävningar Precis som förra året förlade Stockholms universitet sin seminariegrävning tillsammans med Stockholms läns museum i Broby bro. Grävningarna blev alltså även i år en kombinerad forsknings-och utbildningsgrävning. Täby Hembygdsförening har varit engagerade framförallt i den publika delen ända sedan starten 2007 och betraktas numera som en viktig samarbetspartner i projektet. "Folkvandringstid" i Broby "Högsäte"? Ryggstenen något omkullfallen. Stenarna noggrant placerade i centrum av den betydligt äldre runda stensättningen. Årets grävningar skedde under tre veckor i maj. Två av platserna var en fortsättning från förra året. (Se HiT nr ). Nära Såstaholm grävdes två separata anläggningar. Brobygrävningarna var även detta år välbesökt med Runrikets dag som pricken över i. Skolklassguidningarna var fullbokade redan före grävstarten. Vad var det då som undersöktes och vad fann man? Här följer ett mycket komprimerat sammandrag: Anläggning 1 Förra året påträffades här en äldre vikingakvinna, kristet kistbegravd i en vad man då bedömde större anläggning från romersk järnålder. I år grävdes hela ytan innanför den kraftiga kantkedjan ut. Resultat: Troligen fem urnbegravningar (keramik och brända ben) kanske vikingatida. Här har alltså en kristen begravning och fem förkristna begravningar skett. Just nu bedöms hela anläggningen som vikingatida. Det från förra året bedömda runstensfundamentet avskrevs, man hittade porslin under stenarna. Terrassen/limpan. Den, som det verkar, huggna tronstenen i centrum av stensättningen. "Ryggstenen" bortlyft. Foto: Henry Sulc Anläggning 2 Den vi kallar terrassen eller limpan. Förra året grävdes en vacker rund stensättning från tidig romersk järnålder (0-200) fram. I år lyftes de tronliknande stenarna i centrum av stensättningen bort. En teori är att man under vikingatid byggt ett "högsäte" genom att med stor hänsynsfullhet lyfta bort stenarna i centrum av stensättningen, brända ben som följt med vid uppgrävningen har återdeponerats och tronen/högsätet har uppförts. Högsätet är avsett för en speciell person och när denne avlidit låter man försegla platsen med en mycket tjock jordmantel som gett platsen formen av en limpa. En fantasieggande teori och köper man den så ligger det ju nära till hands att tänka på en viss speciell kvinna. Den runda stensättningen ligger kvar för framtida undersökningar (nästa år?) 7

8 Anläggning 3 Nedre vid Såstaholm. Här i skogsbacken sydost om Såstaholm grävdes två anläggningar. Denna, den nedre var en lite oregelbunden flack stensättning som bedöms till vendeltidvikingatid. Brända ben, båtnitar samt massor av skräp från historisk tid påträffades. Anläggning 4 Övre vid Såstaholm. Foto: Henry Sulc Anläggning 4 Övre vid Såstaholm En lång rektangulär anläggning med syllstensliknande kanter, orienterad öst-väst, avdelad med tvärgående stenrad samt ett stort stenblock inom rektangeln. Ett flertal härdar bl a ett från ett bildäck. Här skiftade teorierna vartefter grävningen framskred: Byggnad? Mittblocksgrav? Även här en massa dumpat skräp t ex delar från en kakelugn. Koncentrerat till den övre kanten på anläggningen påträffades segmenterade glaspärlor, ett vackert bryne i röd sandsten, flera urnor med brända ben, båtnitar samt en torshammarring. Anläggningen bedöms som vikingatid. Bland det 60-tal arkeologistudenter som grävt i år var många laboratorieinriktade. Massor av prover har tagits och kommer givetvis att analyseras på universitetet. Resultatet av dessa skall bli mycket spännande att få ta del av. Kanske får vi en del svar redan i höst när Lars Andersson håller sitt traditionella föredrag om årets grävning. Missa inte det! Vill ni se mer bilder samt få mer detaljerad information om grävningarna så läs vår e-tidning Fornminnesnytt på eller mejla leif@gronwall.transit.se för gratis prenumeration. Leif Grönwall Blåst, "segmenterad" glaspärla från anläggning 4. Pärlan är importerad eftersom blåstekniken ej var känd i Norden under Järnåldern. En hel urna ser dagen ljus. Båtnitar Bryne i röd sandsten från anläggning 4. Slipmärken kan tydligt ses på brynet. 8 Fragmenterad torshammarring i sin fyndpåse

9 Inför valet i september: Vi ställde fyra frågor till partierna som idag är representerade i fullmäktige. Nedan en sammanställning av frågor och svar. Svaren redovisas i den ordning de inkommit Fråga 1: Täbys politiker har så gott som mangrant i en enkät deklarerat att man vill behålla halva Täby grönt. Men vad innebär detta i praktiken? Vi skulle också vilja veta Hur vill ditt parti bevara och utveckla kulturlandskapet för framtida generationer? Moderaterna i Täby vill bevara halva Täby grönt och synliggöra och bevara kulturlandskapet. Det säker-ställs genom översiktsplanen, grönplanen, parkpolicy, fornvårdsplan, landskapsplan och skogsbruksplan som har beslutats av kommunen. I praktiken innebär det att de gröna ytorna öppna landskapen, skogen och större strövområden ska vara gröna och inte ianspråktas. Ett annat viktigt samarbete som utvecklar det gröna och som moderaterna i Täby var initiativtagare till är grönkilssamverkan mellan de olika kommunerna. I Täby skall stadens service förenas med närhet till en god parkmiljö, en ostörd natur och friska vattenområden.stadsbyggnadsplanerna ska utgå från Täbybornas önskemål och behov. Vi är måna om att värna kommunens villaområden och kommer inte att medverka till att villatomter slås samman för att ersättas av stora flerfamiljhus, som kan förstöra villakaraktären. Vi socialdemokrater är tydliga med att vi vill behålla halva Täby grönt, och för oss inräknas då inte sjöar och vattendrag som i vår värld är blå. Och detta är förstås särskilt viktigt i en till ytan liten kommun som Täby. Det innebär att vi slår vakt om de tre lungorna ; Rönninge by/skavlöten, Stolpaskogen/ Skogberga och Mörtsjön/Hagby. När planering av nya bostadsområden sker är det viktigt med närhet till skog och park. Var du än bor i Täby så ska det finnas en park eller ett skogsområde inom gångavstånd. Vi bejakar att det bildas nya naturreservat vid Prästgårdsängarna och Skålhamra kvighage För oss i Miljöpartiet betyder halva Täby grönt att halva Täby skall vara tillgängligt enligt Allemansrätten. Det är också viktigt att det är stora sammanhängande områden som fredas så att det finns kvar riktig natur och inte bara gröna remsor. Vi vill göra minimala ingrepp i naturen, speciellt de gröna kilarna och andra rekreationsområden. Det är också viktigt att kulturlandskapet bevaras långsiktigt. Att det finns aktiva jordbruk kvar i Täby är viktigt för att bevara stan på landet När Täby byggs ut skall det i största möjliga mån göras genom omvandling till en stadsliknande miljö i stadskärneområdet. I detta område är det också viktigt att begränsa biltrafiken och inkludera parkområden så att alla har nära tillgång till grönområden. Halva Täby grönt utgår ifrån att kommunens natur och grönområden ska bevaras intakt och inte exploateras. I uppskattningen av vad som är grönt ingår inte vatten, trädgårdar eller mark som på något sätt redan har tagits i anspråk. Folkpartiet vill bevara och utveckla vårt kulturlandskap med skötselplaner, bättre information och ansträngningar för högre tillgänglighet. Här fyller dokumentation och tydliga planer för skötsel en viktig roll. Stolpaskogen bör bli ett naturreservat och hela området runt Hagby, Mörtsjön, Käringsjön och Fjäturen ska efter omläggningen av kraftledningen ses över för att på bästa sätt skyddas. Möjligen som naturreservat eller annan status för att garantera att naturen förblir orörd. En annan viktig del är att verkligen förverkliga planerna (som FP tagit initiativ till) på Kulturpark Runriket. Där ska Karby Gård bli utgångspunkten och knytas ihop med Broby Bro och hela Runriket runt Vallentunasjön. En kulturpark i samarbete med Stockholms Länsmuseum vid Broby Bro och ett utbyggt gång- och cykelstråk från Karby via Broby och runt Vallentunasjön skulle kunna bli ett attraktivt besöksmål. Vår målsättning är att göra detta till ett världsarv. För oss i Centerpartiet är frågan om att bevara halva Täby grönt en av det viktigaste frågorna även inför detta val. Konkret betyder det att framtida exploatering ska ske längs med Roslagsbanan och på redan hårdgjord eller på annat sätt redan använd mark. Vi har varit pådrivande att Skålhamra kvighage nu ska inrättas som nytt naturreservat, samma gäller Stolpaskogen som också ska bli naturreservat. Att utveckla våra gröna korridorer är viktigt. Ett exempel är från Stolpaskogen, via den framtida parken på Galoppfältet och vidare in i Centralparken. En process är påbörjad att utöka de zoner som finns för kulturvården, men att även där väga in frilufts- 9

10 livet Vi hoppas på stöd från Hembygdsföreningen att bevaka att vi kan behålla våra gröna kilar. Som vi upplever det finns det flera hot mot att grönområdena naggas i kanten. Vi Kristdemokrater vill värna kulturlandskapet genom att bl a fortsätta med det arbete som nu pågår med vård av skogen, ängarna (t ex genom ängsslåtter dragen av hästar, fårbetning m.m.) och våra sjöar. Vi vill se fler badplatser vid våra badsjöar och vid stora Värtan. Vi tog upp och drev frågan om att renovera Fornstigen, så att alla, men speciellt våra skolelever, skulle få fortsatt möjlighet att gå den och få veta om de olika tidsperioderna i Täbys historia som finns där. Viktigt är också att grönkilarna bevaras både de lokala och de som spänner över kommungränserna som Angarnskilen och Bogesundskilen. Sen anser Kristdemokraterna att ett friluftsmuseum över vår Vikingahistoria behövs. Det finns vikingamuseer i Danmark, Norge, Frankrike, på Irland m fl platser, men inget i Sverige märkligt nog. Ett friluftsmuseum med Vikingatema vore därför en viktig och bra sak för Täby, dels för att sprida kunskap om vikingarna och hur de levde, arbetade, brukade jorden m m, dels för forskning och dels för att på bästa sätt bevara dessa minnesmärken för framtiden. På Öland finns en gammal järnåldersborg Eketorps borg som just utgör ett kombinerat friluftsmuseum och forskningsställe för den perioden. Borgen ägs av Riksantikvarieämbetet men verksamheten drivs av Kalmar Läns museum. I danska staden Lejre finns också ett friluftsmuseum med team dansk forntids och Vikingahistoria. Eftersom Täby är rikt på fornlämningar speciellt från Vikingatiden är det en lämplig plats för ett liknande museum. Fråga 2: Många röster har höjts för ett bevarande av det gamla kommunalhuset från 1950-talet när man skall genomföra bebyggelsen på Västra Roslags Näsby. Föreningen har idag sitt arkiv liksom arbets- och förrådslokaler i källaren. Hur ser ditt parti på möjligheten att omvandla huset till ett Kulturhus där Hembygdsföreningen som en av flera organisationer skulle kunna genomföra tillfälliga utställningar och föreläsningar eller andra sammankomster t ex i den gamla plenisalen? Det gamla kommunalhuset har vi arbetat för att bevara då det är en del av Täbys historia och det ger en ökad trivsel med bevarandet av äldre byggnader i ett nytt bostadsområde. Det är för tidigt att diskutera den exakta användningen men en publik verksamhet i form av restaurang /café vore ett trevligt tillskott för området. Gärna i kombination med annan föreningsverksamhet och utställningar och föreläsningar. Vi socialdemokrater föreslog redan för ett år sedan att den gamla delen av kommunalhuset (den röda tegelbyggnaden) ska göras om till ett lokalt Medborgarhus när den kommunala förvaltningen flyttar till Täby centrum Vi har t.o.m. motionerat om detta i kommunfullmäktige men fått avslag på förslaget från den styrande Alliansen. Vi har tänkt oss dels öppna mötes- och utställningslokaler, men även kanslilokaler för det lokala föreningslivet i Täby. Kanske det även skulle gå att inrymma någon form av café eller restaurang i huset, som ligger mitt i Täbys kanske bästa kollektivtrafikläge Vi är positiva till att göra det gamla kommunhuset tillgängligt som ett Kulturhus. Det finns ett behov av fler utställnings- och föreningslokaler och det gamla kommunhuset är bra placerat för att tillgängligheten skall vara god. I nuläget vill vi hålla öppet för alla tänkbara användningsområden för det gamla kommunalhuset. Allt bör prövas öppet. Vi håller med om behovet av lokaler för utställningar och föreläsningar. Men det är möjligt att det kan finnas olika alternativ i kommunen. Detta är vi positiva till och kommer att arbeta för. Centerpartiet var aktiva i arbetet för att bevara det gamla kommunhuset och anser att det ska vara till medborgarnas nytta. 10 Kristdemokraterna vill verka för att ett kultur- och allaktivitetshus byggs på Galoppfältet. Där vill vi att en permanentutställning om Täby finns, liksom möjlighet till tillfälliga utställningar, föreläsningar, arkiv m m. Vi vill också att tidstypiska gamla hus, som visar på Täbys bebyggelsehistoria bevaras och om möjligt flyttas till Galoppfältets nya centralpark. Dessa hus kan användas för utställningar, ideella organisationer, men också som caféer etc.

11 Fråga 3: Idag sker en stor del av informationen om och vården av Täbys kulturarv på ideell basis genom Hembygdsföreningens försorg (drygt ideella timmar under 2013). Vad tycker ditt parti att kommunen kan göra för att stödja Täby Hembygdsförening i dess arbete? Moderaterna är mycket tacksamma och imponerade av hembygdsföreningens verksamhet som sker på ideell basis. Vi är öppna för diskussion om hur kommunen bättre kan stödja arbetet. En fråga som vi ständigt lyfter upp i den politiska debatten är det kommunala stödet till kulturen. Här har man dock valt att ensidigt prioritera verksamhet för barn och ungdomar, och då har exempelvis angelägna verksamheter som den Hembygdsföreningen bedriver kommit i andra hand. Vi socialdemokrater beklagar det. Sedan känner vi väl till föreningens utrymmesproblem i museet i Rönninge by. Här tror vi att en öppning skulle kunna ske med en annan, och mer kulturintresserad politisk ledning, i Täby kommun efter valet. Miljöpartiet anser att Hembygdsföreningen och Kultur- och fritidsförvaltningen skall diskutera både kommunens och föreningens behov i en positiv anda. Hembygdsföreningens arbete har stort värde för Täby kommun och skall självfallet stödjas både ekonomiskt och på andra sätt. Hur detta skall gå till bör utredas så att det görs på bästa sätt. Det är bra att det finns ett stort engagemang och stor vilja till ideella insatser i Hembygdsföreningen. Vi tror inte på regelmässig kommunal finansiering av värdefulla föreningsinsatser. Men visst kan kommunen bidra till särskilda satsningar för invånarnas gemensamma bästa och i första hand ska kommunen samspela med Hembygdsföreningen just i fråga om arenor, lokaler och gemensamma informationsinsatser Ideella krafter är viktiga i arbetet att bevara vårt gemensamma kulturarv. Täby Hembygdsförening är redan idag en viktig part som vi vill involvera mer i vårt gemensamma ansvar. Inte minst i det viktiga folkbildningsarbetet. Bland annat vill vi att Hembygdsförningen skall finnas med i det arbete som nu pågår att utveckla området runt Karby och Broby till en viktig och trevlig mötesplats. Som är en viktig del i bevarandet av vårt kulturarv. Centerpartiet har tagit aktiv del i det planeringsarbete som nu fortgår. Och vi hoppas på att Hembygdsföreningen också blir en stark röst. Andra viktiga områden är Rönninge by, Runriket och kulturstigen där Hembygdsföreningen bör ta plats. Kommunen gör idag en viktig insats enligt de olika skötselplaner, som fornvårds-. ängsmark-, skogbruks- och naturparksplanerna som är antagna. Hembygdsföreningen, med sina kunskaper om kommunen, bör vara en naturlig samtalspart när kommunen utvecklar dessa skötselplaner. Principiellt bör kommunen betala för de insatser som görs för kommunens räkning, även av ideella krafter. Vi tycker att Täby kommun kan ta ett större ansvar för att informera om det arbete som görs Kristdemokraterna anser att allt ideellt arbete är så värdefullt. Mycket i vårt samhälle bygger på just ideellt arbete. Om ekonomin tillåter ser vi gärna att anslagen ökar till de ideella organisationerna, som t ex Hembygdsföreningen. Fråga 4: Barnen är de framtida nyttjarna och vårdarna av vårt gemensamma kulturarv. Tidigare bussades barnen i årskurs 3 runt i Täby för att lära känna sin bygd och hemförde då ett häfte med fakta om Täbys historia och utveckling som hela familjen tog del av. Täby bjuder numera in de nyinflyttade till en bussresa för att presentera kommunen. Skulle ditt parti kunna tänka sig att stödja en kulturell insats i Täbyskolorna för att få skolungdomarna mer intresserade av Täbys historia, nutid och framtid? Moderaterna anser det viktigt att Täbys barn och ungdomar får kunskap och ökat intresse av Täbys historia. Ja vi kan tänka oss stödja och utveckla ett sådant arbete. Med kunskap om Täbys historia blir vi stolta över vårt kulturhistoriska arv och är mer rädda om vår närmiljö. 11

12 Svaret på den frågan är enkel. Det är klart att vi socialdemokrater kan tänka oss att stödja en kulturinsats gentemot de barn och ungdomar som bor i vår kommun. Här vill jag passa på att berätta att de bussturer som kommunen nu genomför vår och höst för nyinflyttade Täbybor har sitt ursprung i en motion som vi socialdemokrater väckte i fullmäktige för några år sedan. Vuxnas intresse för kultur grundläggs vid tidig ålder. Eftersom familjer har väldigt olika förutsättningar och intresse för kultur har skolan en viktig roll. Skolornas budgetar är ofta hårt pressade och då finns det risk att det som inte måste göras blir lidande. Det är också så att barnen inte skall betala extra för skolaktiviteter och då måste det finnas ett ekonomiskt utrymme för dessa aktiviteter. Miljöpartiet är positiva till att sprida mer information om Täbys historia, nutid och framtid. Detta är väldigt viktigt i tider av stor expansion då många flyttar in till Täby utan att ha förkunskap om kommunen man flyttar till. Att nyinflyttade till Täby numera erbjuds en bussresa i kommunen för att besöka några sevärdheter är mycket bra och att utvidga detta till skolbarn är en bra idé. Om det är i årskurs 3 som detta skall ske är inte självklart och det kanske bör ske vid flera tillfällen under skolåren. Även detta bör utredas och ges ett särskilt anslag så att skolor inte avstår pga. kostnaden eller lockas att använda dessa pengar till annat. Absolut stöd till skolorna för olika kulturella insatser om hemkommunen. Just nu pågår arbete i den riktningen. Vi är positiva till läromedel för alla elever om Täbys historia och utveckling och till regelmässiga besök, t ex till Karby Gård och till Runriket, för att få bättre kunskap om hemkommunen. Hembygdskunskap är inte ett skolämne men väl ett moment som passar utmärkt i åk 3 eller 4. Sådana möjligheter bör tas tillvara. Vi vet och uppskattar Hembygdsföreningen insatser och vilja på detta område. Men, det är viktigt att skolorna själva eller kollektivt tar ansvar för det mesta av det som ligger utanför det ordinarie skolschemat. Ja, vi kan tänka oss att stödja ett sådant initiativ. Ja! Kristdemokraterna anser att det är mycket viktigt att få kunskap om sin hembygd. Det kommer att ges ut en bok om Täby, men självklart är det viktigt att också på plats få se Täbys olika historiska platser och byggnader. Därför ser vi gärna att alla elever i årskurs 3 på nytt får möjlighet att åka runt i Täby och få ett infohäfte om kommunens historia för att på så sätt få bättre lära känna sin hembygd. Vem i styrelsen kontaktar jag med min fråga? Styrelseledamöter och särskilda uppdrag: Ordförande Agneta Pörner Vice ordförande, Förlagsverksamhet Kerstin Gräns Vice ordförande, Programgruppen Agne Hanson :e sekreterare/protokoll Bror-Arne Ersson :e sekreterare/protokoll John Boija Skattmästare, Släkt- o hembygdsforskn Mary Modin Redaktör Hembygd i Täby Leona Jäger Clarstedt Täby Slöjdgille Mari-Anne Lundroth Fornminnessektionen Gunilla Hammarsjö Naturvårdssekt. Fornminnesnytt, HiT Leif Grönwall Bygg- och planfrågor John-Erik Larsson Kontaktperson med skolan Inger Tillas Hembygdsmuseet i Rönninge by Marja Bernblad Utredningar, ungdomsfrågor Christina Törnstrand Glöm inte att i höst besöka den fina utställningen om 1914 på muséet i Rönninge by 12

13 Hembygdsföreningens årsstämma 2014 föregicks av en stämningsfull dansgudstjänst i Tibblekyrkan under medverkan av bl a Täby Folkdansgille. Efter kyrkkaffet i cafeterian vidtog stämman i Täbysalen under ledning av föreningens ordförande Lothar Lammertz och mötesordföranden Bo Gustafsson Grip. Valda delar av verksamhetsberättelsen presenterades i form av ett bildspel av John-Erik Larsson och Maud Andersson. Befästningsgruppens Ragnar Strandberg kom direkt från en guidning av ett av forten för att berätta om planerna inför höstens kulturarvsdag den 14:e september. Diskussionerna om årets verksamhet berörde bl a olika möjligheter att på sikt lösa de för föreningen så viktiga musei- och utställningsfrågorna samt behovet av ökad medlemsrekrytering. Men framför allt blev det en tackandets och avtackandets kväll. Lothar Lammertz hade efter tio år av förtjänstfullt arbete som ordförande avsagt sig omval och valberedningen med Jean-Louis Sainz i spetsen hade haft ett drygt arbete med att hitta en ny ordförande: Till all lycka förklarade sig Agneta Pörner beredd att anta utmaningen. Men även andra trotjänare som Åke Arell, Per-Henrik Malmros, Alois Nagel och i sista stund Lennart Wallerman hade begärt att få lämna sina styrelseuppdrag. I stället valdes John Boija och Gunilla Hammarsjö in. Två platser lämnades vakanta och valberedningen fick välförtjänt förnyat förtroende. Birgit Sundelius fick motta Hembygdsförbundets hedersnål och Lena Thurén, Kristina Fridén, Irja Lundgren (ej med på bild) och Jean- Louis Sainz fick motta förbundets hedersnål med krans. Hembygdsföreningens förtjänstplakett utdelades postumt till minne av Gunnar Helin som dokumenterat Täby i flera filmer. Plaketten mottogs av dottern Åsa Boija med sonen John, Även Åke Arell, Alois Nagel och Per-Henrik Malmros (ej med på bild) tilldelades föreningens förtjänstplakett. Avslutningsvis höll Jean-Louis Sainz på föreningens vägnar ett finstämt tal till avgående ordföranden Lothar Lammertz och tackade för allt som denne gjort för att under tio års tid modernisera verksamheten och skapa en genuin hembygdskänsla bland styrelse och medlemmar. Blommor och en inbjudan till en kommande fest överlämnades. TACK LOTHAR FÖR ALLA DINA INSATSER! 13

14 Nya ordföranden Agneta Pörner hälsades varmt välkommen till styrelsen och Bo Gustafsson Grip tackades för väl genomförd stämma. Red: Sevärdheter mellan tre sjöar Lördagen den 10 maj stod en 27-mannastark, vädertålig grupp i hällande regn redo för en nästan 4-timmarspromenad i skogen med Ragnvald Pettersson som guide. Idag är det en utflykt för hårdingarna som Ragnvald uttryckte det. Trots ihållande regn i nästan två timmar var det ingen som avvek. Alla, från 4-åringen till 78- åringen, knatade på i rask takt och diskussionerna var i full sving på skogstigen. Ragnvald visade oss flera torpgrunder, hur Mörtsjön syresattes och uppmärksammade oss på de sällsynta sumpviolerna. Vi fick uppleva dåtidens historia genom runstenar och gravrösen och dagens i form av det stora ingreppet i skogen, gjort för kommande kraftförsörjning till Stockholm stad. Vid Mörtsjön fick vi lära oss att inte stoppa handen i vattnet vid strandkanten. Där vimlar det av blodtörstande iglar! Fiskaren i tältet vid Mörtsjön berättade att man i forskningssyfte fångar karpen och mäter/ väger den och slänger tillbaka den efteråt. Fiskaren hade en avancerad utrustning. Den signalerar på natten med ljud och blinkande lampa om en fisk nappat på betet. Gunilla Hammarsjö Fornminnessektionen Gunilla Hammarsjö, tel gunilla@webb.se Arkeologisektionen Gunilla Hammarsjö Runstensfaddergrp. Ulf Ribbing, tel ulf.ribbing@gmail.com Befästningsgrp. Ragnar Strandberg, tel , ra_str@telia.com Onsdagen 8 oktober kl Ytterbystugan Torsdagen 16 oktober kl Ytterbystugan Torsdagen 30 oktober kl TÄBY HÖRSAL Tisdagen 18 november kl Ytterbystugan Torsdagen 11 december kl Ytterbystugan Se programsidan. Runstensfaddergruppen: Lördagen den 4 oktober Runstensutflykt till Vallentunasjöns västra, norra och östra del - Gällsta, Gullbron, Vallentuna kyrka och Arkils tingstad. Samling: P-platsen Täby Galopp kl , för samåkning. Anmälan: Ulf Ribbing, ulf.ribbing@gmail.com Onsdagen den 26 november kl Ytterbystugan Höstmöte. Information kommer senare i höst. Sektionens möten och aktiviteter är öppna för alla medlemmar i Hembygdsföreningen. SLÄKTFORSKNING Foto: Rune Magnusson 14 Kom till Ytterbystugan onsdagen den 3 september klockan 15 och träffa Mary och Lars-Bertil. Vi vill ge dig tips om hur och var du skall söka för att hitta din släkt och få veta hur och var de levde. Kom och diskutera, hitta lösningar och utbyta erfarenheter. Släktforskning är vägen till din egen personliga historia en resa i tiden. Alla är unika ingen är den andre lik.

15 Du har verkligen en spännande resa framför dig och får möta människor som levde i gångna sekler och får känna platser och miljöer som kanske försvunnit. Samla fler och fler pusselbitar. På färden lär du både geografi, historia och lite latin. Har du redan kommit en bit på väg i din forskning så vet du att man förr eller senare stöter på problem. Höstprogrammet genomförs onsdagar klockan och startar: Onsdagen 3 september med en allmän presentation Vägen till dina rötter - en kunskapsresa till din egen historia Hur startar jag min släktforskning och dokumenterar resultatet. Hur brett vill jag forska? Var hämtar jag information, kyrkoarkivalier, arkiv och andra källor. Onsdagen 17 september Vad hittar jag i Födelse- och dopböcker? Att läsa kyrkböcker. Namnskick. Faddrar. Oäkta barn. Förekomst i mer än en födelsebok. Hur hittar jag en okänd far/mor. Sekretessgränser. Onsdagen 1 oktober Vad hittar jag i Husförhörslängderna och i Flyttlängderna? Rotar, gårdar och torp. Fel födelseförsamling, fel födelsedatum. Flyttattester. Naturvårdssektionen Kontakt: Per-Henrik Malmros, tel ph.malmros@bredband.net eller Gunvor Ekblad, tel Naturvårdssektionen träffas under hösten 2014 den 28/8, 11/9, 25/9, 9/10, 23/10, 6/11, 20/11, 4/12 och 18/12 kl i Ytterbystugan. Se även programsidan och föreningens hemsida. Vi diskuterar och försöker påverka kommunens planering i aktuella naturfrågor och liknande planfrågor till det bästa för kommunens invånare. Du som gillar natur och kultur! Kom med oss som arbetar i Skålhamra Kvighage. Vi är där några timmar varje onsdag förmiddag. Vi släpar ris och eldar, dricker kaffe och har det mysigt. Mer information får du om du ringer till Per- Henrik eller Gunvor. ALLA ÄR SOM VANLIGT HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! Onsdagen 15 oktober Studiebesök Onsdagen 29 oktober Vad hittar jag i Lysnings- och vigselboken? Lägersmål, lönskaläge och hor. Morgongåva. Trolovning. Giftoman. Onsdagen 12 november Vad hittar jag i Död- och begravningsboken? Sjukdomsbegrepp. Ålder. Bouppteckningar, fattigbevis. Mynt, mått och vikt. Onsdagen 26 november Vad gör jag när kyrkoböcker saknas? Vad gör jag när kyrkoboken saknas? Mantalslängder. Ersättningskällor. Udda handlingar i kyrkoarkiven. Onsdagen 10 december Andra källor än kyrkoböckerna Vi går igenom andra källor där information kan finnas om mina anor. Emigranter. Rötter i andra länder. VÄLKOMNA! Anmäl dig till Mary Modin. Mary Modin, , carlsson.mary@gmail.com Lars-Bertil Ohlsson, , larsbertil.ohlsson@ telia.com Kontakt: Mari-Anne Lundroth, tel ma.lundroth@spray.se 11 augusti första arbetskväll, därefter varannan vecka, måndagar udda veckor kl i Ytterbystugan. Sista träffen tisdag 4 december. 19 augusti första dagträffen, därefter varannan vecka, tisdagar jämna veckor kl i Ytterbystugan. 6-7 september kl i Rönninge by Stora Byfesten 6 sept-26 okt, Söndagar i Drängstugan, Rönninge by, Utställning av Grytlappar till värme och lyster 26 oktober kl i Drängstugan, Rönninge by Julförberedelser med ljusstöpning Lördag-söndag 6-7 december kl JULMARKNAD i Rönninge by 15

16 Medlemstidning för Täby Hembygdsförening, Ytterbystugan Östra Banvägen 78, Täby B Porto betalt HÖSTPROGRAMMET 2014 Augusti 2014 tel leona.jagerclarstedt@gmail.com HEMBYGDSMUSEET I RÖNNINGE BY öppet söndagar augusti t o m oktober kl samt på Bydagarna och under Julmarknaden. Onsdagen den 3 september kl i Ytterbystugan Kunskapsresa till din egen historia Vi startar höstens aktiviteter kring hur just du hittar vägen till dina rötter och kan börja släktforska. Se även sektionens spalt. Välkomna! Anmäl dig till Mary Arr: Sektionen för släkt- och Hembygdsforskning. Lördag-Söndag 6-7 september kl Stora Byfesten i Rönninge by Täby Slöjdgille medverkar. Se annonsering i lokalpressen. Söndagar 6 september- 26 oktober kl i Drängstugan, Rönninge by, Grytlappar till värme och lyster Arr: Täby Slöjdgille. Söndagen den 21 september kl i Ytterbystugan Småland som litterärt landskap. Birgitta Segerström inleder med en film om Vilhelm Moberg, delvis inspelad vid båtsmanstorpet Runborg. Astid Lindgren och Elin Wägner m fl har sin grogrund i detta landskap, men kopplingar till våra trakter finns också. Arr: Styrelsen Onsdagen den 8 oktober kl Ytterbystugan Den europeiska Kulturarvsdagen september I krigens spår - Täbys försvarslinjer från Varför byggdes dessa bunkrar vi ser ute i Täbys skogar? Vilka var landstormsmännen som byggde dem? Vem bekostade försvarslinjerna och varför ska vi värna om dem? Ragnar Strandberg, Befästningsgruppen, berättar om jubileumsåret och historiken kring Täbys försvarslinjer. Arr: Fornminnessektionen Torsdagen den 16 oktober kl Ytterbystugan RUNSTENAR Varför högg man runor? Varför är Täby och Vallentuna världens runstensrikaste kommuner? Upplev hur lättförstådd en färglagd runsten kan bli! Nutida runristare och språkvetare Viking Ingemar Wemmenhög berättar och visar upp egna färglagda runstenar. Arr: Fornminnessektionen Torsdagen den 30 oktober kl i TÄBY HÖRSAL (OBS!) BROBY-SIGTUNA Täbys historia från järnåldern fortsätter att förbrylla. Varför har detta område vid Vallentunasjöns södra spets varit så viktigt för så många? Högen var inte bara en hög - det var flera gravar i samma stensättning! "Högsätesstenar" nedsatta i rund stensättning i ett terasshus? Dubbeloch trippelpärlor och gravurnor - Arkeolog Lars Andersson, Stockholms läns museum, berättar om utgrävningarna i Broby 2013 och 2014 För att placera Broby i historien berättar arkeolog Johan Runer, Stockholms läns museum, om vårens utgrävningar i centrala Sigtuna och om det finns kopplingar mellan gravarna i Broby och Sigtuna. Arr: Fornminnessektionen Tisdagen den 18 november kl Ytterbystugan Glaspärlor - järnålderns diamanter! Glaspärlor har alltid varit statussymboler. Varifrån kom de? Hur tillverkades de? Med vad färglades de? Varifrån kom kunskapen? Pärlmakerskan Moa Råhlander, arkeologistudent med utbildning på Kosta Glasbruk, berättar om hur man tillverkar vikingatida pärlor och visar upp nygjorda glaspärlor från egen ateljé. Arr: Fornminnessektionen Torsdagen den 20 november kl i Ytterbystugan Aktuellt från Täbys miljövårdsplanering Föredragande presenteras senare under hösten, se hemsidan och under På gång i Mitt i Täby Söndagen den 23 november kl i Ytterbystugan HELIGA BIRGITTA Urban Thornberg berättar om helgonet som växte upp i Roslagen för 700 år sedan och vars far ägde Karby gård i Täby. Arr: Styrelsen Söndagen den 30 november ADVENTSKAFFE i Ytterbystugan