Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro

Transkript

1 Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen Täby Nr 1 Årgång 49 Januari 2012 medlemsavgift på plusgiro Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro OBS: Inbetalningskort Vice-ordföranden på medlemsavgiften har ordet medföljer detta nummer NOTISER: Yttrande till detaljplan för Täby centrum Arkeologigruppens Ordföranden har dagbok ordet, från Broby Museet bro i Rönninge by Professor Staffan Nyström Föreläsningskväll berättar historien i bibliotekets om våra ortnamn hörsal Dagboksblad från somrar Minnen i Näsbypark från Ytterbystugan på 1920-talet Naturvårdssektionen inbjuder Berättarafton, till höstens Upphittad program bajonett Hembygdens dag den Föreningens 13 september och intill sektionernas Näsby Slott program HÖSTPROGRAMMET oktober - december 2008

2 Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen Täby Nr 1 Januari 2012 Bild på framsidan: Nedblåst kvist speglad i Rönningesjöns tunna isskorpa och belyst av 2011:s sista solstrålar. Foto: Leif Grönwall 31/ Ordföranden har ordet Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro Gott Nytt År kära medlemmar och ännu icke medlemmar! Detta år ska bli något alldeles extra. Täby Hembygdsförening fyller nämligen 70 år. Det firar vi dels med pompa och ståt (ja, inom hembygdsförenliga gränser) på Näsby Slott den 20 april. Först med sedvanligt årsmöte och därefter med supé och lite underhållning. Och dels med en jubileumsskrift som kommer att låta tala om sig. Det blir en tillbakablick på allt av vikt under de gångna 70 åren ja, till och med längre än så. Vi tar med lite av Täbys vagga och hur det blev som det blev Även under det löpande året hoppas vi kunna bjuda på intressant kunskapsförmedling och trevlig samvaro. Båda tror vi är viktiga för Täbybor i allmänhet och medlemmar i synnerhet. Ett evenemang som ni har att se fram emot är DVD nummer två från vårt digitala arkiv. Jag har fått kika lite och hittat många guldkorn även denna gång. Framför allt vill jag peka på en dokumenterad föreläsningsserie av en tidigare Det är John-Erik Larsson (ny i styrelsen sedan 2011) som har antagit utmaningen och vi andra försöker bistå. Där ska naturligtvis aktuella saker annonseras, speglas och inlägg i vår tidning och våra sektionsblad återges. Där ska också frågor kunna ställas och i mån av kunnande inom föreningen besvaras. Vi önskar alla välkomna till vår hemsida i synnerhet våra skolungdomar som här ska kunna få reda på ett och annat om sin hembygd. Kom ihåg var ni såg det först barn och gå med i hembygdsföreningen när ni får tid över (efter karriären kanske). Leif Grönwalls Fornminnesnytt är ett bra exempel på hur vi vill nå ut med Täbyinformation. Där kan man läsa om vad som hänt för länge sedan redan på kvällen efter det att det blivit återupptäckt! Appropå det så har två elever i Vallatorpsskolan hittat en bajonett från 1896 års gevär med läderslida och allt. Att det inte var från Vikingatiden blev först en besvikelse. Men när Leif och befästningsgruppen visade sitt intresse blev klassen snart intresserade igen. Anders medlem Sven Erik Vingedal Vice-ordföranden kallad arkivarien har ordet berättar. Det NOTISER: är 33 korta sammanställningar Yttrande till detaljplan av fakta för Täby om centrum Lövegård och Staffan Leijon har utfäst en belöning till olika händelser, Arkeologigruppens personer och skeenden dagbok i vårt från Täby. Broby En bro i vår. Klassen ska få komma på besök till en av försvarslinjens bunkrar. Och där få höra lite om Sverige och fantastisk Professor läsning Staffan för den Nyström som inte berättar var med. historien om våra ortnamn Dagboksblad från somrar i Näsbypark på 1920-talet första världskriget. Och saft och bullar eller korv med Vårprogrammet Naturvårdssektionen i övrigt är bara inbjuder till en del till färdigt. höstens Ni programbröd, eller vad det kan bli. Bra jobbat! hittar de första Hembygdens månadernas dag den evenemang 13 september under intill sektionernas spalter HÖSTPROGRAMMET och i programsidan längst oktober bak som - december vanligt Lothar Lammertz Näsby Slott Med nya friska krafter har vi också vågat ta itu med vår hemsida som vi hoppas ska bli aktuell och kommunikativ. Nr 1 Januari Årgång 49 Postadress, Östra Banvägen 78, Täby Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78 Tel (telefonsvarare) Framför ditt ärende. Vi ringer upp dig. Tala tydligt! Hemsida: E-post: lothar.lammertz@llkab.se Medlemsavgift: Kr 200 per familj insättes på Plusgiro Medlemsfrågor: Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, april, augusti och november. Museet i Rönninge by, öppettider 2012: Söndagar fr.o.m. maj - midsommarafton, augusti - oktober Utgivare och produktion Ansvarig utgivare: Lothar Lammertz Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvg Täby, tel , Foto: Leif Grönwall om inte annat anges Layout & Produktion: Leif Grönwall Tryck: Stockholms Läns Grafiska Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka i alla texter. Anonyma skrivelser publiceras ej. Glöm inte att anmäla flyttning! Anmäl till hembygdsförenigen när du flyttar. Adressen: se ovan. Det går också att anmäla per telefon till (telefonsvarare). 2

3 Museum Rönninge N i har säkert sett och hört talas om kommunens planer på ett vikingacenter vid Karby. Det är en ambitiös satsning som vi naturligtvis ställer oss bakom. Idén är ju faktiskt Jan Rosenbergs från början! Kommunens företrädare pratar nu om turism och besöksnäring vilket säkert behövs för att klara finansieringen. Inom hembygdsföreningen ser vi framför allt till möjligheterna att visa Täbys vagga och koppla det till vår ambition att den som lär känna sin hembygd också blir mer rädd om den. Vi vill självfallet ha en stark koppling till arkeologiska fynd och fakta och det tror vi att kommunens samarbete med Stockholms länsmuseum borgar för. Vi har ju även egna ambitioner i Rönninge by för att kunna visa nya generationer hur Täby utvecklats genom århundraden för att inte säga årtusenden. Med årsmötets stöd i april 2011 har vi vänt oss till Täby kommun med nedan stående framställning: Lothar Lammertz Situationsplan för hur det utbyggda museet smälter in i den befintliga bymiljön 1. Kaffestugan 2. Väv- o slöjdstuga 3. Drängstugan, toaletter 4. Ved o växtbod 5. Ladugård 21. Hembygdsmuseum 21A. Ny-/Tillbyggnad En ny gemensam entré ger bra klimat och med en enkel liftanordning kan byggnadens båda våningar göras tillgängliga även för rullator/ rullstol. 3

4 TÄBY HEMBYGDSFÖRENING FYLLER 70 ÅR - med en efterlängtad jubileumsskrift som berättar om de gångna årens verksamhet och med stora förhoppningar inför de nästa tio åren Från Hembygd i Täby som första gången utkom 1964 vill vi uppmärksamma tilldragelsen med ett axplock ur några av de tidigare jubileumsårgångarna av tidningen. Redan för femtio år sedan d v s 1972 påtalade man behovet av ett större museum då föreningens samlingar ständigt växte. Den gången låg museet i Ytterbystugan. Medlemsavgiften var 12 kronor och redaktionskommittén förberedde utgivningen av boken Näsby slott på Lamms tid. Föreningen förberedde också en utställning i det nya huvudbiblioteket Täby genom tiderna. Miljöfrågorna hade en framskjuten plats i föreningens arbete där Hjalmar Brink var ordförande. Arkivarien, Sven Erik Vingedal berättade att den äldsta skrivna handlingen som berör Täby daterar sig till 12 augusti Ett på latin skrivet salubrev omtalar att Carl Estridsson säljer Näsby i Demonstration 1970 för ett grönare Täby. Foto: Sven A Bayard Täby socken till Herman Thyring. Den 6 juli 1293 underskrevs ett testamente vari fru Christina, lagmannen Birger Perssons fru, testamenterar jord till Täby kyrka. C H Robsahms dagböcker från Gribbylunds gård 1835 och 1837 (skänkta till Riksarkivet) blev stencilerade och inbundna på föreningens bekostnad. 1982, under året som föreningen fyllde 40 år, invigdes det nya museet i Rönninge by den 6 juni, sedan det stock för stock plockats ner och monterats upp igen från sin tidigare funktion som sädesmagasin i Öster-Arninge. Den som ville, kunde teckna andelar i museet till en kostnad av kr 100. Intendenten Hans Carlén tilldelades föreningens hedersdiplom för sina insatser i samband med tillkomsten av museet. Eric Jarneberg var ordförande och medlemsavgiften hade stigit till kr 25. Årsskriften hette Sevärt i Täby. Föreningen öppnade på försök kansli för medlemmar och allmänhet varje tisdag kväll Även hembygdsföreningens arkiv i huvudbibliotekets källare gjordes tillgängligt för medlemmar och allmänhet på torsdagskvällar. Jubileumsmiddag? i stugan. Foto: Sven A Bayard Ett hembygdsspel, Täby blir sta n på landet eller Hur bär du dig åt, Carolina och författat av ordföranden, uppfördes på Tibble teater. På hösten firade man Kyrkans dag i Rönninge by och iscensatte efter gudstjänsten ett regelrätt gammaldags husförhör i Södergården. Täby kommun fick sitt eget vikingaskepp, Viking Plym. Slöjdgillet flyttade sina vävstolar till Ytterbystugans övervåning. Naturvårdssektionen arbetade intensivt med att bevaka Täbys trafikplanering. När föreningen fyllde 50 år 1992, hette ordföranden Gunnar Rönn och medlemsavgiften var 80 kronor. Årsskriften handlade om Täby kyrkby och det var inte bara hembygdsföreningen som jubilerade. Så gjorde även den svenska folkskolan som fyllde 150 år, Friluftsfrämjandet som fyllde 100 år och Täby Röda korskrets som fyllde 60 år. 4

5 Täby kommunfullmäktige får sin första kvinnliga ordförande, Inger Koch. Planer på en omfattande renovering av Täby kyrka togs fram med ett kontroversiellt tillbyggnadsförslag som väckte stor debatt. En villa på Jaktvägen i Skarpäng fick Stockholms läns hembygdsförbunds byggnadspris. Ett nybyggt hus men med anknytning till traditioner inom svensk byggnadskultur, tyckte förbundet. Norrortsledens olika sträckningsförslag genom Täby gav upphov till ytterligare debatter och såväl kommunen som Täby hembygdsförening sade ett bestämt nej till föreslagna alternativ. Föreningen tog fram ett förslag till vårdåtgärder för värdefulla fornvårdsområden i Täby, många av dem hotade av Norrortsleden. Naturvårdssektionen arbetade intensivt med att restaurera ängs- och hagmarksområdet vid Skålhamra, dvs Kvighagen. En 3 km lång kulturstig med start och mål vid Prästgårdsvägen i Täby kyrkby blev snabbt mycket populär vid 60-årsjubileet hyllades Eric Jarneberg och Tord Tordmar för sina viktiga insatser i föreningen. Hans Åström var nu föreningens ordförande och medlemsavgiften var 125 kronor. Medlemsskriften hette Fornminnen i Täby. Lotterivinnarna på adventskaffet den 27 nov efter middagen, dans. Det svängde i stugan på den tiden. Någon som minns när? Observera den tappade skon nederst t.h. Hade föreningen en egen askunge? Museet fyllde 20 år och Slöjdgillet visade en utställning kommer du ihåg mormors kaffeduk?. Midsommarfirandet i Rönninge by fyllde 25 år Rönninge by Skavlötenområdet avsätts som naturreservat. Jan Rosenberg ledde en vandring till Skogens gömda fort och intresset väcktes för Norra frontens historia. Norrortsledens dragning debatterades fortfarande. Skålhamra kvighage fyllde tio år. Över 300 kärlväxter hade registrerats en del sällsynta, några hade aldrig tidigare iakttagits i Täby. Initiativtagare var Carl Ekblad. En annan eldsjäl var Karl-Erik Söderholm som tillsammans med Gudrun Ekelöf utförde hela inventeringsarbetet. 50 år hade gått sedan den Catalina besköts som sändes ut från F2 för att leta efter en under rutinuppdrag nedskjuten DC:3. Catalinan lyckades nödlanda och besättningen räddades ombord på ett fraktfartyg. Minnesstenen från den numera nedlagda flygflottiljen vårdas idag av Täby Hembygdsförening. Grönvita lottringen Vinst Lottnr Vinnare Broderad julduk 11 Bengt Andersén Bålskål 60 Gertrud Sjödin Grytlappar 47 Alois Nagel Valfri skrift à 120:- 27 Bengt Andersén Vävd handduk 54 Börje Ekström Handstöpt grenljus 42 Karl Erik Karlsson Ljus och vävd duk 20 Marianne Ericson Träskål 83 Ragnvald Pettersson Bokmärke 90 Mary Modin Tomtepar 17 Olle Palmér Lila lottringen Vinst Lottnr Vinnare Fruktkorg 77 Barbro Sannicolò Herrstrumpor 55 Maud S von Schewen Grytlappar 92 Malin Sandholm Valfri skrift à 120:- 8 Maud S von Schewen Vävd handduk 26 Mari-Anne Lundroth Tomtefamilj 69 Irene Arell Ljus och vävd duk 32 Georg Jönsson Träskål 61 Gunvor Ekblad Bokmärke 86 Mikael Andersén Tomtepar 98 Erik Skoglund Förfrågningar angående vinsterna besvaras på tel: av A Nagel. THF tackar givarna till lotteriet: Kajsa Pehrson, Kristina Fridén och Vivi-Ann Nagel och Vi Superstore Lidingö för fruktkorgen. Slöjdgillets lotteri på julmarknaden i på Rönninge by Tombola Vinst nr 1 lott nr 20 Trasmatta Birgit Sundelius Vinst nr 2 lott nr 48 Julgransmatta Nina Thiompson Vinst nr 3 lott nr 67 Broderad kudde Lottie Ribring-Knutsson Leona Jager Clarstedt Ringlotteri Vinst nr 1 lott nr 50 Docka Vinst nr 2 lott nr 17 Tomte Vinst nr 3 lott nr 28 Nalle Vinst nr 4 lott nr 54 Snögubbar Ingrid Welzin Ulla Britt Johansson Birgit Sundelius Charlotte Forsberg 5

6 Broby 2011 Resultat från årets grävningar och tankar om fortsättningen. Hur talade man under 1000-talet? På söndagskvällen den 30 september 2011 lyckades ett 40-tal arkeologiintresserade hitta ingången till Bibliotekets Hörsal bland byggkratrar, grävmaskiner, avspärrningar m m. God hjälp att hitta hade de av representanter från arrangerande sektioner, Sektionen för släkt- och Hembygdsforskning och Fornminnessektionen. I hörsalen fanns arkeologerna Lars Andersson och Magnus Källström beredda att under varsin timme sprida kunskap om utgrävningsresultat och vikingaspråk. L ars inledde med att redovisa vilka gravar som var planerade för 2011 års grävningar. Tidigt i grävperioden kunde en av de planerade fyndplatserna avföras, då den visade sig inte vara någon grav. Återstod två att arbeta med. Under de två veckor som grävningarna pågick, frilade man skeletten efter ett barn i årsåldern och en kvinna ungefär 40 år gammal. Det visade sig att barnet vilade med huvudet åt fel håll, dvs. åt öster. På frågan varför det? finns ännu inget svar. Kvinnans huvud lutade mot en knytnävsstor sten. Inte heller den frågan varför det? har ännu något svar. Vid utgrävningarna 2009 hittades nära årets fynd en likadan begravning. Gravgåvor eller andra fynd lyste med sin frånvaro till sista dagens näst sista timme. När arkeologerna lyfte den allra sista stenen fann man två små gravgåvor bestående av en bjällra och en tvinnad silvertråd. Arkeologigruppens damer deltog aktivt och flitigt i grävningarna i såväl sol som regn och utan deras bistånd hade grävningarna inte kunnat genomföras med ett så gott resultat. Lars kunde redovisa några nyupptäckta kartor, som troligen är en förlaga till den officiella kartan från 1700-talet. På denna förlaga finns förutom benämningen Brobacken på gravgården även några cirklar som troligen utmärker gravar. En intressant detalj är att en sådan markering även finns på den södra sidan 6 Kartan med Östens hög markerad. om Frestavägen. Den platsen döptes av arkeologerna till andra sidan För att ge alla besökande barn en möjlighet att pröva på grävandets tjusning hade arkeologerna förberett ett område på andra sidan. Där kunde barnen, och även hugade vuxna, gräva i en tilldelad ruta och sedan sålla jorden för att leta efter fynd. Brobyleran i kombination med regnet gjorde det tyvärr mycket svårt för att inte säga omöjligt. Lars sammanfattade resultaten från 6 års grävningar på detta sätt: Fynd sedan starten: 6 män 3 kvinnor 2 pojkar 4 obestämda barn 1 tom Mynten, hittade i Broby, har präglats under kung Ethelred (år ), i Strasbourg under kejsar Henrik II (år ) och i Sverige under Olof Skötkonung (år ). Det fyrkantiga myntet, sannolikt från Sigtuna. Foto: Elisabeth Boogh, Länsmuseet Även 2011 var besöken vid grävningarna många. Skolklasser, bussturer och spontanbesökare blandades och arkeologigruppens herrar hade full gärning med att anvisa besökare i bil trafiksäkra parkeringar, hjälpa besökarna tillrätta vid arkeologernas visningar och ta hand om guidningen av främst spontanbesökarna. Som vanligt jobbade Leif Grönwall tvåskift dvs. guidade och fotograferade på dagarna och författade och skickade e-tidningen Fornminnesnytt på kvällar och nätter ut över världen till t.ex Bangladesh, Japan England m.fl. länder. Blir det några grävningar 2012? Ja allt talar för det. Lars inriktning är en grävperiod om tre veckor med start vecka 21 och tänkbart område är det tidigare inte undersökta området närmast ån och Östens hög. I avvaktan på vecka 21, fundera på följande frågor. Det gör Lars. När och varför övergavs gravgården vid Broby? Vilka är de begravda? Bror-Arne Ersson

7 E fter en paus med förfriskningar grep Magnus Källström sig an rubriken Hur talade man i Täby under 1000-talet? Hur lät det när Jarlabanke talade? Och hur kan vi veta det tusen år senare? Skall man analysera skriftligt material för att överföra det till talspråk, måste man fundera över följande frågor: Är det skrivarens (ristarens) språk som kommer fram? Vilket ämne är det som avhandlas och hur vanligt var detta spörsmål hos hos befolkningen? Om en svensk lagtext från idag behandlas om tusen år; kan man utifrån den texten förstå hur vi talar idag? Kanske inte riktigt jämförbart men ändå. På runsten U 164 vid Täby tä står det: x iarlabaki x lit x raisa x stain x þisa x at sik x kuikuan x x auk bru x þisa x karþi x fur ont x sina x auk ain ati x alan x tabu x kuþ hialbi ont hans Iarlabanki let ræisa stæina þessa at sik kvikvan, ok bró þessa gærði fyr and sína, ok æinn átti allan Tæbý. Guð hialpi and hans. Översättning av Sven B.F. Jansson: Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig medan han levde och gjorde denna bro för sin själ och ensam ägde han hela Täby. Gud hjälpe hans ande. För att närma sig språket på 1000-talet måste man kunna läsa och tolka runorna. Kunskapen att läsa runor glömdes egentligen aldrig bort. Runor användes under en stor del av medeltiden som t.ex. på en trästicka från 1300-talet hittad i Enköping 1976, men som faktiskt först blev känd för runforskningen i år. På 1500-talet fanns det många som fortfarande kunde läsa runor som t ex reformatorn Olaus Petri död Samme Olaus Petri som håller kröningspredikan när Gustav Vasa kröns till kung 1528 och som 1540 döms till döden men benådas av kungen. En annan runkunnig man var Johannes Bureus, död 1652, svensk fornforskare, språkman, poet och vetenskapsman. Johannes Bureus var Sveriges förste riksantikvarie och riksbibliotekarie samt den förste att nedteckna runalfabetet. Han kallades även den svenska grammatikens fader. Men hur kan man veta hur det lät? Här kan man få hjälp av den första grammatiska avhandlingen, en handskrift från 1300-talet, men författad i mitten av 1100-talet. Eddan är en annan källa skriven av den isländske politikern, historikern och författaren Snorre Sturlasson som levde Runraden, futharken, hade vid denna tid 16 tecken, där runorna stod för mer än dubbelt så många ljud i språket. Nasaler, n och m, kunde t ex utelämnas fram för vissa konsonanter vilket sannolikt berodde på att vokalerna kunde vara nasala. De var därför mångfunktionella. Magnus lämnade ett antal olika exempel på hur runorna brukades och uttalades. De olika runristarnas sätt att kombinera och utesluta runradens tecken kan även tolkas som dialektala framställningar av språket som t ex i roslagsmålet där bokstaven H kan utelämnas eller läggas till; liknande företeelser finner man även på runstenarna. Magnus avslutade sitt föredrag med att uttala texterna från flera välbekanta runstenar men påpekade samtidigt att vardagstalet naturligtvis inte lät lika högtravande och att man inte talade lika mycket om att resa stenar och rista hällar som inskrifterna ger sken av, även om det i det runstensrika Täby kanske var ett vanligare samtalsämne än i andra delar av landet. Ett visst släktskap med isländskans uttal föreföll uppenbart. Lennart Wallerman Årsavgiften, e-postadress Årsavgiften för 2012 är kr 200,- se bifogade inbetalningskort. Vi ber dig som redan betalat att vänligen bortse från detta. Skattmästaren Glöm inte att ange din e-postadress, du får då information om aktiviteter samt våra nyhetsbrev. Besök gärna vår hemsida. 7

8 Minnen från Ytterbystugan På första adventsöndagen fylldes Ytterbystugan av en mängd glada människor som kommit för att gemensamt fira in julen, stugan som i decennier borgat för tradition, trivsel, föreläsningar och intressanta diskussioner. Men hur många hann med att fundera över stugan och dess tidigare innevånare och historia? av de många besökarna var Gun-Britt Lindberg, E nbarnbarn till den siste mjölnaren Karl Edvard Eriksson som bodde i stugan i 30 år från maj 1924 fram till sin död Gun-Britt, som år efter år återkommit för att minnas sin ungdoms minnen av farföräldrarna och släktens många sammankomster, berättar: Min farfar, Karl Edvard föddes 1870 i Hälsingland och arbetade före sin avflyttning till Täby vid Arbrå elkvarn samtidigt som han hade eget åkeri i Arbrå. Han var gift med min farmor Karin, född 1867 och tillsammans fick de fem söner och en dotter. Länge trodde jag att det var fattigdom som drev dem till flyttningen men på senare tid har jag förstått att han kanske på grund av sin duglighet blev rekryterad till jobbet som kvarnarrendator av godsägare Carl Robert Lamm. Samtidigt som han flyttade till Stockholmsområdet köpte han Kungsholms bilstation men skaffade sig aldrig körkort och åkeriet drevs av några av mina farbröder. Ytterbystugan där de bodde, byggdes på 1790-talet som grindstuga till Näsby slott men fungerade på min farfars tid som bostad åt mjölnaren vid Näsby elkvarn och för andra anställda. Elkvarnen låg där Täby kommunhus idag är beläget och drevs före elektrifieringen av en ångmaskin. Farfar var en driftig och utåtriktad person. Genom sitt arbete och sitt öppna sinne för nyheter lärde han snart att känna bygdens befolkning och farmor Karin, som var duktig på att spela gitarr och sjunga, bidrog säkert till att många kom och hälsade på. Till stugan hörde en stor tomt, mycket större än den som finns idag med uthus och jordkällare. Ett stort potatisland och en fin syrénberså, där man kunde sitta varma sommardagar fanns också. Stugan var indelad i tre lägenheter med vardera ett rum och kök, två på nedre planet och en på övre våningen (där slöjdgillet håller till idag). Den del av stugan som nu är mötesrum beboddes till en början av en avlägsen släkting, målare Jonsson, men på 40-talet övertog farfar och farmor hela huset. Alla rum värmdes dock inte upp till vardags utan man hölls mest i köket och i det lilla rummet. Ytterbystugan 1914 Ur föreningens bildarkiv Näsby Elkvarn 1916 Kvarnen som tidigare var ångdriven elektrifierades Kvarnen låg på platsen för dagens kommunalhus. Bild ur hembygdsföreningens bildarkiv. 8

9 Vid finare tillfällen gick man in genom den främre ingången men till vardags genom köksingången. Hallen var avdelad i en främre och en bakre del. Övervåningen tjänade som sovrum. Vid ett tillfälle under kriget höll man sig till och med med en liten gris däruppe. Möbler och lampor gick mycket i Jugendstil med äpplen inskurna i stolsryggarna. I lilla rummet stod ett bord med stolar mitt under lampan och i övrigt en skänk med porslin och glas och ett linneskåp. Farfars stol där han alltid satt minns jag gärna. Med ett starkt påbrå från Värmland, farfars far kom från Sunne, var han duktig på att berätta skrönor och allsköns berättelser och vi fick höra en hel del både om tomtarna i kvarnen och om Åkerberg och hans mördarliga. Farmor var, som jag nämnt, duktig på att spela och sjunga och hon kunde framföra alla de gamla skillingtrycken med bravur. Carl Eriksson 70 år massor av blommor. Kakelugnen skymtar till höger. Bild lånad av Gun-Britt Lindberg Köket som hade pärlspont på väggarna, försågs tidigt med rinnande vatten och de fick också tidigt WC indraget. En väggfast telefon fanns i köket så att godsägare Lamm alltid kunde meddela sig med farfar. En kökssoffa och en köksklocka kompletterade inredningen. På jularna var det särskilt festligt med julgranen i köket och ett fint dukat julbord i mitten. Det var nära till speceriaffären som låg i ett gult hus intill järnvägsövergången. Landsvägen allén till slottet gick på den tiden direkt utanför stugan. Sönerna med familjer kom ofta och hälsade på liksom släkten från Hälsingland, som också bodde över vid sina besök. Till jularna och vid födelsedagar och namnsdagar samlades hela släkten och på något sätt fick alla jämt plats. Jag minns att min farmor som var en mycket generös människa, mest stod vid spisen och att kaffepannan alltid stod på. I den lägenhet som nu är stora rummet bodde sedermera faster Jenny som blev hushållslärarinna och som när farmor och farfar inte orkade längre, hjälpte till att ta hand om dem. Avbalkningen mellan kök och rum togs inte bort förrän vid renoveringen efter försäljningen av huset till Täby kommun. Gun-Britt, vid samma kakelugn, minns tillbaka. Sitt sista år blev han sängliggande och fördes 1954 till den sista vilan på som han önskade sig en vagn dragen av hästar. Farmor överlevde honom med två år. Ytterbystugan såldes därpå till Täby kommun och faster Jenni flyttade in i en lägenhet i Höstfibblan. Vid försäljningen var det hennes uttalade önskan att Hembygdsföreningen skulle få disponera stugan. Leona Jager Clarstedt Farfar var verksam vid kvarnen ända tills den revs 1939 och fortsatte därefter till den nya kvarnen som byggdes där Stållinefabriken fanns vid Stockholmsvägen. Ytterbystugan Fr.v. Carl Eriksson, Hildur Sandström, Karin Eriksson, Hildur Sandströms man, Jenny Eriksson 9

10 Berättarafton i Ytterbystugan 8 november 2011 För att försöka upprätthålla den gamla berättartraditionen anordnade sektionen sin 3:e berättarafton, nu med tema Täby. Som en inledning redovisades Täbys befolkningsutveckling från år 1749 till 2006 samt några inspelningar från Sveriges radio år 1940 där mantalsintendenten Gustav Kollberg förklarade hur ransoneringskupongerna för kaffe, the och socker gäller. Gösta Knutsson besökte en lunchrestaurang för att höra hur de nya brödoch restaurangkupongerna fungerar. Per Albin Hansson förklarade den svenska neutralitetspolitiken. Adolf Hitlers tal i juli i den tyska riksdagen uppmanade Storbritannien att ge upp kampen och kapitulera. Churchill varnade i ett tal Britterna om vad som komma skulle. Talet om slaget om Storbritannien och till de brittiska jaktflygarna återgavs: Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket I kallelsen till mötet när föreningen bildades, hette det: Tidens hårdhet tvingar oss samman. Ju mer de materiella värdena förstörs, desto mer behöver vi söka oss tillbaka till de värden av andlig och ideell natur, som alltid förbliver. Hembygdsidén representerar ett dylikt värde Namnet blev Täby Sockens Hembygdsförening. Sture Möllerman berättade om folkmusiken i Täby samt om spelmännen Eric Sahlström och Gösta Sandström och om nyckel-harpan. Därefter spelade Sture, Marianne Möllerman och Berit Sandström Lundman ur dessa spelmäns repertoar. Som avslutning mer musik från två nyckelharpor och en fiol. 18 personer fick en trevlig kväll i Ytterbystugan. Text och foto: Lennart Wallerman Därefter pratade man om den tiden, hur man flyttade till Täby och hur Täby tedde sig då. Det var i dessa orostider som Täby hembygdsförening bildades den 18 juni 1942 på Kvarntorp. Fornfynd från 1:a världskriget En kulen novemberdag ringde telefonen. Erika Ericsson, lärare i Vallatorpsskolan berättade att barnen i hennes klass hittat en mycket rostig kniv och en bit läder i närheten av skolan, kunde det vara något fornfynd? Eftersom Vallatorpsskolan ligger alldeles intill ett pampigt gravfält lät det spännande och dagen därpå lotsades jag in till en förväntansfull klass av fröken Erika. Barnen visade upp sina fynd och tyvärr var det inte någon vikingakniv som barnen (och jag) hoppats på utan något mer modernt. Jag hade tagit med mig ett par stenåldersyxor och en skelettbild från Brobygrävningarna och vi pratade lite om stenålder, bronsålder och järnålder. Frågorna haglade och nyfikenheten var stor. Tillsammans gick vi sedan ut för att bese fyndplatsen och jag tog några bilder på klass och upphittare. Jag lånade hem fynden för fotografering, mailade bilderna till Stockholms läns museum, Armémuséet samt till våra egna experter i befästningsgruppen. Svar kom omedelbart. Det barnen hittat var en bajonett med slida och gehäng till gevär mod Jordan Lindahl och Johan Lundgren stolta fyndfinnare Troligen har de tappats under övning vid tiden runt 1:a världskriget. Resultatet av fynden har blivit att vår befästningsgrupp tillsammans med Erika planerar in en temadag med besök i någon av Norra frontens bunkrar. Det är sånt här som gör hembygdsföreningsjobbet värt varenda minut! Leif Grönwall

11 Sektionen för släkt- och hembygdsforskning Sektionens möten och aktiviteter är öppna för alla medlemmart i Hembygdsföreningen. Du anmäler dig till Mary Modin, eller carlsson.mary@gmail.com för att delta i aktiviteter som det krävs anmälan till. Tisdagen den 14 februari kl i Ytterbystugan Handskriftsläsning och problemlösning Läsövningar och problemlösningar där vi tillsammans och med hjälp av Urban Johansson kan lösa genealogiska eller dataproblem som vi stött på. Naturvårdssektionen Kontakt: Per-Henrik Malmros, tel phl@bostream.nu eller Gunvor Ekblad, tel Naturvårdssektionen träffas under januarifebruari 2012 den 19/1, 2/2, 16/2, 1/3, 15/3, 29/3 och 12/4 kl i Ytterbystugan. Se omstående sida för vårens träffar och vandringar. Vi diskuterar och försöker påverka kommunens planering i aktuella naturfrågor och liknande planfrågor till det bästa för kommunens innevånare ALLA ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! Tisdagen den 13 mars kl i Ytterbystugan Att forska i andra länder Vi kommer att diskutera vilka möjligheter som finns att forska, i första hand i länderna runt Östersjön. Emigration såväl som immigration. Torsdagen den 22 mars kl på Riksarkivet i Arninge. Se omstående programsida. Tisdagen den 10 april kl i Ytterbystugan Så använder vi DISGEN Disgen är ett dataprogram för släktforskning, diskussion, demonstration samt tips och möjligheter. VÄLKOMNA önskar Lennart Wallerman Museet på Rönninge by behöver fler värdar! Vi behöver dig som är intresserad av att hjälpa till på museet några söndagar per år. Det räcker att du tycker det är intressant och roligt att vara på museet och prata med våra besökare. Vi lär av varandra och har trevligt tillsammans. Vi försöker alltid vara tre personer på plats samtidigt. Museet är öppet varje söndag, maj juni och augusti oktober, kl Välkommen att höra av dig till: Marja Bernblad Almvägen Täby Tel marja. bernblad@hotmail.com Kontakt: Maud Andersson [maud42@telia.com] Täby Slöjdgilles verksamhet våren 2012 Arbetskvällarna börjar 16 januari, därefter varannan vecka, måndagar udda veckor Samtliga arbetskvällar börjar kl i Ytterbystugan Dagträffar för arbetslediga börjar tisdagen den 24 januari, därefter varannan tisdag, jämna veckor. Samtliga träffar kl i Ytterbystugan. Måndag 12 mars,årsmöte kl Söndag 1 april, Demonstration av textila tekniker i Drängstugan Rönninge by, kl: Måndag 28 maj, våravslutning i Ytterbystugan Butiken i Rönninge by Öppen söndagar f.o.m. februari t.o.m. midsommarafton med undantag för påskdagen den 8 april och pingstdagen den 10 juni. Höstterminen börjar igen måndagen den 13 augusti. 11

12 Medlemstidning för Täby Hembygdsförening, Ytterbystugan Östra Banvägen 78, Täby B Porto betalt VINTER-VÅRPROGRAMMET 2012 Jan - april 2012 tel leona.jagerclarstedt@tele2.se Söndagen den 29 januari kl i Ytterbystugan Carl Robert Lamm på Näsby slott - teknisk föregångsman och mecenat. Lothar Lammertz och Agne Hansson presenterar samhällsbyggaren, industrimannen, mönsterjordbrukaren och konstkännaren. Arr: Täby Hembygdsförening Torsdagen den 16 februari kl i Ytterbystugan Filmafton - vi visar en amatörfilm från Täby på 1950-talet. Visningstid 50 min. Kaffepaus och möjlighet att premiärköpa arkivets DVD2-skiva. Efter pausen visning av filmen Estrid. VÄLKOMNA! Arr. Arkivgruppen Torsdagen den 15 mars kl i Ytterbystygan Miljön i Täby Täbys nye miljöchef, Gregor Hackman, SRHM, berättar om hur han tänker sig miljön i Täby Arr: Naturvårdssektionen Torsdagen den 22 mars kl Riksarkivet, Arninge Historiska kartor Studiebesök på Riksarkivet i Arninge Max 20 personer. Anmälan till Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com eller tel Arr: Sekt. för släkt- och hembygdsforskning Torsdagen den 26 april kl år i Skålhamra kvighage - en liten upptäcktsvandring i tid och rum med Leif Grönwall Samling vid avtagsvägen till Torslunda från Skålhamravägen. Arr: Naturvårdssektionen THF 70 år 8 decennier i Täby Under ett jubileumsår tänker man gärna tillbaka på händelser som ägt rum under de olika decennierna. Vi tar fasta på detta och anordnar träffar, vandringar, kaffestunder m.m. med 40-tal, 50-tal, 60-tal o.s.v. i blickpunkten 1940-TALET I TÄBY Vid den första träffen som vill spegla 1942, THFs tillkomstår, ses vi i St Olofs kyrka den 1 april kl lagom till gudstjänsten. Vid kyrkkaffet kan vi dela hågkomster och annat från 1940-talet I maj, närmare bestämt den 22/5, får vi en visning av 50-talsdelen av Täby kommunhus. Efter rundvandringen serveras kaffe. Så småningom följer de andra decennierna med sina typiska kännetecken av olika slag. Mer därom i kommande nummer. Fredagen den 20 april kl på Näsby slott Årsmöte och 70-årsjubileum Möteshandlingar i nästa nummer Söndagen den 6 maj kl Guidad tur i Skavlöten och Arninge - Skogsvandring med Staffan Leijon och Anders Lövegård Samling kl i Skavlöten, längst bort på friluftsgårdens parkering. Vandringen, som innebär en del bergsbestigning, kräver någorlunda god fysik. Oöm klädsel och bra skor rekommenderas. Medtag eget fika. Arr: Fornminnessektionens befästningsgrupp. Torsdagen den 10 maj kl Vårfåglar i Hägernäsviken - Vandring längs Hägernäsvikens strand och längs ån till Hägernäs station under ledning av Hasse Nordin. Samling vid busshållplatsen Flygkårsvägen i Hägernäs. Medtag kikare och kvällskaffe. Arr: Naturvårdssektionen. Söndagen den 13 maj kl i Ytterbystugan Gustav Vasa - tiden efter kungavalet 1523 Urban Thornberg fortsätter sin föreläsningsserie om Sveriges riksbyggare. Arr Täby Hembygdsförening Torsdagen den 17 maj Gökotta- som vanligt fast ändå inte! Vår körledare är på väg till söders höjder och kan troligen inte vara med oss på Skansberget. Men andra krafter jobbar för att vi skall kunna lyssna på Täbykören även denna gång. Se nästa nummer. Torsdagen den 24 maj kl Blomstervandring i Skålhamra kvighage Gudrun Ekelöf leder vandringen. Se nästa nummer. Information från Täby Slöjdgille: Se sid 11.