Text, layout och foto, om inte annat anges: Sara Lind

Transkript

1

2 Dalby kloster och kungsgård. Utvecklingsplan Finansierad av: LEADER Lundaland, Lunds kommun och Dalby församling. Projektägare: Kulturkvadranten i Dalby ideell förening Text, layout och foto, om inte annat anges: Sara Lind

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Utvecklingsplan för Dalby kloster och kungsgård Dalby kungsgård idag Befintliga skydd, föreskrifter, planer och program Bakgrund Kulturkvadranten i Dalby ideell förening Förstudien Dalby kloster från ord till handling Intressenterna Utvecklingsgruppen Föreningens olika projekt Kopplingen mellan de olika projekten Dalby kloster och kungsgård historik Mål och målgrupper Kvantitativa mål Kvalitativa mål Målgrupper Generic Learning Outcome ett verktyg för att mäta kvalitativa mål Mål för framtiden Dalby kloster och kungsgård Vad är egentligen tillgänglighet? Genomförda aktiviteter Samverkansparter Resultat och analys Dalby kungsgård i framtiden Kultur och natur i samspel Möjligheter och idéer Den lokala förankringen Förutsättningar och fortsättning Källor och litteratur Bilaga 1 - Avsiktsförklaringar Bilaga 2 - Öppet möte 16 december 2013

4 Sammanfattning Under perioden juni 2012 mars 2014 har den ideella föreningen Kulturkvadranten i Dalby varit projektägare för projektet Dalby kloster från ord till handling. Finansiärer har varit Lunds kommun, Dalby församling och LEADER Lundaland. Syftet med projektet har varit att öka den lokala medvetenheten om den unika plats som Dalby kungsgård är och att tillsammans med olika intressenter ta fram föreliggande utvecklingsplan. De intressenter som varit involverade i arbetet med planen är Lunds kommun, Kulturen i Lund, Lunds stift, Dalby församling, Statens fastighetsverk, arrendatorsfamiljen på kungsgården och Kulturkvadranten i Dalby ideell förening. Dokumentet skall fungera som ett strategiskt idédokument att återvända till för olika framtida frågeställningar och projekt. Arbetet med att ta fram utvecklingsplanen har även skapat en god dialog mellan de olika parterna, och lägger grunden för ett fortsatt samtal. Utvecklingsplanen lyfter både fram exempel på aktiviteter som med gott resultat genomförts under perioden och sådana som skulle kunna bli aktuella att genomföra i framtiden. Varje intressent har dessutom författat en avsiktsförklaring. Här kan man finna hur de olika intressenterna kommer att gå vidare i arbetet utifrån utvecklingsplanen. Avsiktsförklaringarna är lagda som en bilaga i slutet av dokumentet. Under perioden hölls även ett öppet möte för dalbyborna, där man diskuterade visioner för platsen och vad som upplevs som särskilt värdefullt i miljön idag. Dalbybornas tankar och idéer finns i en separat bilaga. 3

5 1 Inledning 1.1 Utvecklingsplan för Dalby kloster och kungsgård Föreliggande utvecklingsplan har tagits fram i samråd mellan flera av de olika intressenter som finns kring Dalby kungsgård, klosterområde och kyrka. Intressenterna har träffats i en s.k. utvecklingsgrupp under , först under ledning av marknadskonsult Claes Brunius, och under 2013 och 2014 med en anställd projektledare. Arbetet med att ta fram utvecklingsplanen har skett inom ramarna för projektet Dalby kloster från ord till handling som har finansierats av LEADER Lundaland, Lunds kommun och Dalby församling. Projektägare har varit Kulturkvadranden i Dalby ideell förening. Efter ett internt strategiarbete kring den lokala förankringen av projektet ansökte föreningen om att anställa en projektledare fr.o.m Under 2013 har Sara Lind varit anställd projektledare på 25%. Syftet med att ta fram en utvecklingsplan i samråd med de många olika intressenterna kring platsen har främst varit att skapa en gemensam utgångspunkt för den fortsatta dialogen kring Dalby klosters och kungsgårds framtid. Planen är att betrakta som ett idédokument, med förslag på möjliga framtida vägar för att göra Dalby klosterområde mer tillgängligt. Dessa förslag är inte tidsbundna, utan möjliga att implementera vid lämpligt tillfälle. I utvecklingsplanen tas även upp exempel på hur föreningen Kulturkvadranten i Dalby arbetat med tillgänglighet av området under Dialogen mellan intressenterna avstannar inte heller i och med att utvecklingsplanen är färdig, utan kommer att fortsätta i form av möten där föreningen Kulturkvadranten i Dalby är sammankallande. 1.2 Dalby kungsgård idag Dalby kungsgård ligger på en utlöpare av Romeleåsen, i tätorten Dalbys centrum. Fastigheten ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk, Mark. Reservatsförvaltare för Dalby Norreskogs naturreservat är Länsstyrelsen Skåne. Själva egendomen är koncentrerad till ortens västra delar, och består av 186 hektar jordbruksmark som tillsammans med byggnaderna på gården upplåts genom ett jordbruksarrende. Nuvarande arrendator, som driver jordbruket, är uppväxt på gården och övertog brukandet på talet. Produktionen är inriktad mot spannmål, oljeväxter och betor kompletterat med viss hästverksamhet. Med Dalby kungsgård avses i detta dokument dagens fastighet, med Dalby kloster avses det historiska klostret. Utvecklingsplanens benämning på platsen är Dalby kloster och kungsgård. 4

6 Fig. 1 Utsnitt av ortofoto samt situationsplan över bebyggelsen och delområde vid gårdscentrum. Ortofoto: Lunds kommun, Copyright Lantmäteriet Situationsplan från Vårdprogram Dalby kungsgård. Statens fastighetsverk, Fig. 19. Tillägg av nr Mangårdsbyggnad 2. Häststall 3. Magasin 4. Brygghus 5. Huggebod 6. Loglängan 7. Gamla ungdjursstallet 8. Kostall 9. Svinhuset 10. Redskapshus 11. Nya arbetarbostaden 12. Strädelängan A. Gårdsplanen B. Trädgård C. Kryddhagen Befintliga skydd, föreskrifter, planer och program Dalby kungsgård är skyddad av ett flertal lagar, förordningar och föreskrifter. Dessa är: Kulturmiljölagen Förordningen om statliga byggnadsminnen m.m. Plan- och bygglagen Miljöbalken Planer och program som behandlar Dalby kungsgård: Kulturmiljöprogram för Skåne Grönstruktur- och naturvårdsprogram, Lunds kommun Natura 2000 Ängs- och betesmarksinventering 5

7 Vårdprogram Bevaringsprogram för Lunds kommun För en utförlig beskrivning av hur Dalby kungsgård berörs av dessa, se Vårdprogram Dalby kungsgård 2008, s. 2ff. 2 Bakgrund 2.1 Kulturkvadranten i Dalby ideell förening Kulturkvadranten i Dalby ideell förening bildades den 24 augusti 2009 med nedanstående syfte: Verka för att göra kultur- och parkmiljön kring Dalby kyrka, kungsgård med klosterbyggnad och andra intilliggande kulturhistoriskt värdefulla byggnader tillgängliga för nya och gamla dalbybor, pilgrimsvandrare och andra besökare, kulturutövare, forskare och entreprenörer samt förbinda Dalbys äldsta historia med dagens och framtidens medverkade föreningen i det vetenskapliga symposiet Locus Celebris som arrangerades av Centrum för Danmarksstudier vid Lunds universitet i samarbete med Dalby församling. Vid symposiet presenterades flera nya perspektiv på Dalbys medeltida historia, något som 2012 även resulterade i en antologi med samma namn som symposiet bildades den ekonomiska föreningen Kulturkvadranten i Dalby, sedermera Strädelängan ekonomisk förening, som genom engagerade Dalbybors andelsköp lyckades förvärva den s.k. Slöjdboden på Lundavägen i Dalby. (Nr. 12 i fig. 1.) Byggnaden är en tidigare arbetarbostad som tillhört Dalby kungsgård, och efter renovering genom till stor del ideella arbetskrafter används den idag som samlingslokal för många olika typer av arrangemang. Byggnaden bytte efter en namntävling namn till Strädelängan, efter den väg som går från huset mot kyrkan, Kyrkesträdet. Flera av den ideella föreningens arrangemang hålls här och ett nära samarbete har bibehållits mellan den ekonomiska och den ideella föreningen fick den ideella föreningen medel från LEADER Lundaland till att genomföra en förstudie av områdets potential som lokal mötesplats och nationellt besöksmål. Förstudien genomfördes av konsulten Claes Brunius och resultatet presenterades i rapporten Dalby kloster från ord till handling. Se mer om rapporten nedan. Då förstudien visade att Dalby kloster har stor potential, både som lokal möteplats och som nationellt besöksmål, ansökte föreningen 2012 om fortsatt stöd från LEADER Lundaland till

8 att tillsammans med övriga intressenter ta fram en utvecklingsplan. Arbetet med denna inleddes sommaren 2012 och resulterade bl.a. i detta dokument. Föreningen hade 2013 ca 90 medlemmar. 2.2 Förstudien Dalby kloster från ord till handling Förstudien tar fasta på att Dalby är ett växande samhälle enligt Lunds kommuns översiktsplan från 2010 kommer Dalbys befolkning att öka från till över en tioårsperiod. I den expansionen är det viktigt att den kulturella infrastrukturen hänger med, och förstudien lyfter fram Dalby kloster som en viktig pusselbit i detta. Utöver det kulturhistoriska värdet lyfter rapporten även fram de positiva samhällseffekter som platsen skulle kunna ge i form av en lokal mötesplats. Claes Brunius undersöker även en rad framgångsfaktorer som han finner att platsen väl uppfyller: Nytta Bredd Attraktivitet Unicitet Trovärdighet Läge Timing Kommunikationer Engagemang Samverkan Han identifierar även ett flertal intressenter på lokal, regional och nationell nivå, och konstaterar att ett aktivt engagemang krävs av alla berörda parter om ett nationellt besöksmål och en lokal mötesplats skall kunna skapas. I förstudien beräknas arbetet med detta ta upp till sju år, indelat i fem faser där förstudien själv utgör fas I. Sju utvecklingsområden lyfts fram som särskilt intressanta: Kommunikation Kunskap Resurser Tillgängliggörande Basservice Verksamhet 7

9 Etablering För mer information, se förstudien Dalby kloster från ord till handling. 2.3 Intressenterna Då framtiden för Dalby kloster avgörs av flera olika intressenter, såväl lokala och regionala som nationella, krävs ett stort samarbete och engagemang från dessa. Claes Brunius definierade fem olika typer av intressenter: Ägare Statens fastighetsverk förvaltar Dalby kungsgård på regeringens uppdrag. Dalby församling äger och förvaltar Heliga korsets kyrka i Dalby med kyrktomt, det intilliggande församlingshemmet Eginogården samt den från kungsgårdens mark avstyckade prästgården. Brukare Arrendatorfamiljen bor på kungsgården. Arrendatorn är uppväxt på gården och övertog brukandet på talet. Dalby församling bedriver verksamhet och administration i kyrkan och församlingshemmet. Lokala intressenter Invånarna i Dalby är idag ca 6 000, men förväntas bli fler de kommande åren. När samhället växer kommer även behovet av t.ex. lokala mötesplatser att öka. Lunds kommun tillhandahåller en rad olika service- och samhällsfunktioner för Dalbys invånare. Föreningslivet i Dalby är rikt, här finns minst tjugotalet olika föreningar. 2 Näringslivet i Dalby med omnejd. Besökare till Dalby och Dalby Heligkorskyrka. Under 2011 föranmälde 54 grupper sitt besök till kyrkan. 3 Troligtvis finns även ett stort antal besökare som inte anmäler sitt besök till församlingen. 2 Uppgiften är hämtad från Lunds kommuns föreningskatalog Observera att alla föreningar inte finns med i katalogen. 3 Uppgift från Dalby församling

10 Kulturkvadranten i Dalby har initierat arbetet med att på olika sätt tillgängliggöra klosterområdet. Regionala intressenter Lunds stift främjar och har tillsyn över församlingslivet i stiftet. Forskare vid Lunds Universitet använder sig av klosterområdet för forskning och undervisning. Region Skåne ansvarar för samhällsutvecklingen i Skåne. Handlägger regionala och statliga medel till kommuner, kulturinstitutioner och det fria kulturlivet. Stödjer kulturaktörer genom utvecklingsbidrag och projektbidrag. Länsstyrelsen handhar tillståndsgivning för platser och enskilda byggnader som skyddas av kulturmiljölagen. Reservatsförvaltare för Dalby Norreskogs naturreservat samt förvaltare av Dalby Söderskogs nationalpark. Skånes hembygdsförbund är en regional paraplyorganisation för den skånska hembygdsrörelsen. Kulturkvadranten i Dalby är medlemsförening. Kulturen i Lund är ett av tre skånska regionala museer. Flertalet av de olika undersökningar som gjorts i Dalby har utförts av museet och man har därför god kunskap om Dalbys historia och utveckling. Nationella intressenter Riksantikvarieämbetet är tillsynsmyndighet för statliga byggnadsminnen, dvs. byggnadsminnen som ägs av staten och som skyddas enligt förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Europeiska unionen investerar i lämpliga EU- program för lokal/regional utveckling, forskning, kultur etc Utvecklingsgruppen I den s.k. Utvecklingsgruppen har representanter från Lunds stift, Lunds kommun, Dalby församling, Statens fastighetsverk, Kulturen i Lund och Kulturkvadranten i Dalby suttit med. Arrendatorsfamiljen har inbjudits till mötena men har tyvärr inte haft möjlighet att vara med, då mötena tidsmässigt hamnat under den period på året då jordbruket är som mest intensivt. De har hållits uppdaterade genom minnesanteckningar från mötena samt genom representanten för Statens fastighetsverk. 9

11 Gruppens sammansättning är inte statisk, utan skall kunna anpassas efter behov. I arbetet med föreliggande utvecklingsplan har t.ex. Lunds kommun representerats av Stadsbyggnadskontoret genom stadsantikvarien. I framtiden skulle även andra delar av Lunds kommuns organisation kunna involveras, exempelvis Kultur- och fritidsförvaltningen och Näringslivsenheten. Under perioden augusti 2012 mars 2014 har gruppen träffats sex gånger, varav en gång i samband med en gemensam studieresa till kloster Drübeck i Tyskland, ett f.d. nunnekloster för benediktiner som idag drivs som konferenscentrum av Evangelische Kirche in Mitteldeutschland Föreningens olika projekt Under perioden har föreningen drivit två stora projekt: Dalby kloster från ord till handling, som rymmer det strategiska arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för Dalby kloster och kungsgård, samt Dalby kloster alla tiders mötesplats, ett förmedlingsfokuserat utvecklingsprojekt som pågått under perioden september 2012 december 2013 och finansierats av Region Skåne. Syftet med projektet Dalby kloster alla tiders mötesplats har varit 1) att påbörja en inventering och digital sammanställning av dokumentationen om Dalby kloster samt göra den tillgänglig för allmänheten, 2) att undersöka möjligheterna för 3D- scanning av kyrka och klosterbyggnader och 3) att förmedla kunskapen om Dalby kloster till allmänheten. Arbetet har delats upp i tre delprojekt, som utgått från de tre ovannämnda syftena. Arbetet med det första delprojektet har skett i samarbete med institutionerna som förvaltar dokumentationen. Materialet har publicerats digitalt på Kulturkvadranten i Dalbys hemsida, i en så kallad Klosterbok. Se Inom ramen för det andra delprojektet söktes ytterligare finansiering för 3D- scanning, en teknik som möjliggör virtuella besök för allmänheten på området samt underlättar för forskningen, då det är ett mycket exakt mätinstrument. Finansiering anslogs från Ebbe Kocks stiftelse och Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Kunskapsförmedling om Dalby kloster, det tredje delprojektet, har skett genom aktiviteter och arrangemang i Dalby samt en lärarhandledning som togs fram i samverkan med representanter för skolorna i Dalby. För mer information om de olika aktiviteter som genomförts, se avsnittet 4 Dalby kloster och kungsgård Se Kloster Drübecks hemsida för mer information: druebeck.de/

12 2.4.1 Kopplingen mellan de olika projekten Av skäl som angivits ovan valde föreningen att fr.o.m anställa Sara Lind som projektledare för Dalby kloster från ord till handling. Då hon sedan tidigare var anställd som projektledare för Dalby kloster alla tiders mötesplats har anställningen sedan årsskiftet 2012/2013 omfattat 50 %, med 25 % för vardera projekt. Att de båda skilda projekten har haft samma projektledare har underlättat utbytet av kunskaper och erfarenheter dem emellan. Eftersom utvecklingsplanen utformats som ett strategiskt verktyg för arbetet med att tillgängliggöra området har länken mellan projekten skapat ett mervärde. Detta genom att den praktiska erfarenheten som gjorts inom Dalby kloster alla tiders mötesplats direkt har kunnat återkopplas till arbetet med utvecklingsplanen, utan att för den sakens skull förändra de tydligt åtskilda syftena och målen i projekten. Möjligheten att bedriva de båda projekten parallellt har skapat goda förutsättningar för arbetet med att göra området tillgängligt. Genom att arbeta både med ett långsiktigt perspektiv och med en kunskapsförmedling som baserats på det som finns tillgängligt redan idag har den framtida startsträckan för arbetet med att förverkliga utvecklingsplanen förkortats avsevärt. 2.5 Dalby kloster och kungsgård historik Dalby klosters historia tar sin början omkring år 1059 det är året då den danska kungen Sven Estridsen omorganiserar den danska kyrkan. Från att ha haft fyra stift får landet istället nio. Ett av de nya stiften är Dalby och biskop Egino som får sitt säte i Dalby har anknytning till Hamburg- Bremens ärkebiskopsstift, det stift som Danmark och hela Norden vid den här tiden låg under. 5 I samband med detta verkar man ha börjat uppföra kyrkan, och vid utgrävningar väster om denna har man även funnit samtida byggnader som professor Erik Cinthio tolkat som ett kungapalats. 6 Att Dalby får en egen biskop är anmärkningsvärt med tanke på att det redan finns en biskop Henrik i Lund. Henrik kom dock från England, och Michael H. Gelting påpekar i sin artikel Lund, Dalby og Bornholm. Politik og mission i biskop Eginos tid att det närmast verkar som om Henrik tillsatts i en tid då den danska kungamakten fortfarande hade täta kontakter med England, en kontakt som bröts då Sven Estridsen tillträdde som kung Att Dalby sedan får en egen biskop tolkar han som att Egino är tilltänkt att efterträda biskop Henrik, och 5 Gelting, M. H. Lund, Dalby og Bornholm. Politik og mission i biskop Eginos tid i Locus Celebris Dalby kyrka, kloster och gård. Red. Stephan Borgehammar & Jes Wienberg. Göteborg 2012, s. 101ff. 6 Wienberg, J. Mellan kungar och kaniker. Dalby till debatt i Locus Celebris Dalby kyrka, kloster och gård. Red. Stephan Borgehammar & Jes Wienberg. Göteborg 2012, s. 23ff. 11

13 placeras i Dalby i väntan på att kunna tillsättas som biskop i Lund något som även inträffade i slutet av talet. Även om Dalby ett kort tag var ett eget stift visar Gelting att Egino under perioden som biskop där främst verkar ha fungerat som en missionsbiskop. T.ex. pågick mission i Blekinge för att sprida den kristna läran. Dalby stift verkar alltså inte ha konkurrerat med Lunds stift om den kyrkliga överheten i Skåne, snarare tolkar Gelting det som att Dalby stift är skapat som en temporär lösning något som även stöds av det faktum att stiftet försvinner när Egino blir tillsatt som biskop för Lunds stift. Däremot presenterar Gelting idén att Dalby som plats kan ha varit biskopssäte även efter att Egino tillträtt som biskop för Lunds stift att han inte flyttade in till Lund, utan i stället stannade i Dalby och att även Eginos efterföljare Ricwal kan ha suttit i Dalby. Detta menar han skulle dels förklara storleken på kyrkan, dels det faktum att Egino skapade en sammanslutning av reguljära kaniker i Dalby i samband med att han blev biskop i Lund stift i Lund skapades ett domkapitel först 1085, flera år efter Eginos död. Det skulle i så fall betyda att ett riktigt stift kanske aldrig fanns i Dalby, men däremot att platsen fungerade som biskopssäte för Lund stift under några årtionden på slutet av talet. 7 Den sammanslutning av kaniker som Egino skapade levde vidare även efter hans död, och antog på talet Augustinus klosterregel. 8 I samband med att nya byggnader tillkom norr om kyrkan omvandlades byggnaderna väster om kyrkan till ekonomibyggnader på slutet av talet och övergavs sedan. 9 De klosterbyggnader som uppfördes norr om kyrkan verkar ha följt en traditionell plan med längor i öster, väster och norr, där kyrkan slöt fyrkanten i söder. Utgrävningar på talet visade att den östra längan har rymt ett mindre kapell 10 och om Dalby kloster även i övrigt följt idealplanen för kloster fanns i östra längan dessutom kapitelsal och sovsalar för kanikerna. Norra längan rymde kök och matsal och den västra längan hyste sovsalar för noviser, samt abbotens kammare och ett mindre kapell. 11 Eventuellt fanns där även ett gemak som användes vid kungliga besök. Av dessa byggnader finns idag den västra längan bevarad och den utgör boningshuset på Dalby kungsgård. Övriga byggnader i klosterkomplexet verkar ha övergivits efter en stor brand år 1388, då även stora delar av byn brann ner. Kanske finns anledningen till att byggnaderna inte 7 Gelting 2012, s. 101ff. 8 Borgehammar, S. Kanikerna i Dalby. Tre studier i Locus Celebris Dalby kyrka, kloster och gård. Red. Stephan Borgehammar & Jes Wienberg. Göteborg 2012, s Wienberg 2012, s Cinthio, E. Benediktiner, augustiner och korherrar i Skånska kloster i Skånes hembygdsförbunds årsbok 1987/88. Lund 1989, s Eriksdotter, G. Dalby kungsgård. Byggnadsarkeologisk undersökning, dokumentation över renoveringsarbetena Arkeologiska rapporter från Lund, nr 17. Stadshistoriska avdelningen, Kulturen, Lund 1996, s

14 återuppfördes i det faktum att positionen som föreståndare under talet allt oftare verkar ha gått till det världsliga frälset, som en slags förläning. Dessutom fick klostret i uppdrag att i orostider hålla väpnade och krigskunniga män till kungen priorn skulle se till att där fanns sextio hästar och lika många svenner. I fredstider skulle klostret hålla betande hästar och föda upp hundar sekulariserades klostret helt då Anders Bille fick Dalby kloster i förläning av kung Fredrik I, med förbehållet att han skulle sörja för kanikernas uppehälle deras livstid ut samt att de skulle få stanna i klostret, vilket i praktiken innebar fram till 1541, då den sista kaniken i Dalby avled. 13 I samband med sekulariseringen upprättades även en intäktsbok där klostrets ägor och inkomster finns sammanfattade, samt en inventering. Tack vare intäktsboken känner vi till att klostret år 1530 ägde nästan alla gårdar i Dalby socken, samt flera gårdar i Bonderup och Torna Hällestads socken 14. Allt som allt ägde man ca 450 gårdar totalt, spridda i Skåne. 15 När Skåne blev svenskt 1658 gick ägandet av Dalby kungsgård över till den svenska kronan, som byggde vidare på den tradition av hästhållning som funnits sedan talet. Tillsammans med Flyinge huvudgård skapades ett kungligt stuteri som sköttes av en gemensam stallmästare. Enligt en inventering från 1664 hade de båda gårdarna då gemensamt 104 hästar plus 26 föl. 16 I samband med det svenska övertagandet gjordes även en inventering av byggnaderna 1658, där bland annat mangårdsbyggnaden, dvs. den bevarade västra klosterlängan, beskrivs som ett grundmurat tvåvåningshus med tegeltak. 17 Under talet gjordes två uppmätningar av kungsgården, vilket ger en god bild av byggnaderna på gården. Bl.a. omnämns en åldrig trädgård norr om gården samt äldre murrester öster om mangårdsbyggnaden. När Carl von Linné besöker platsen 1749 beskriver han hur det här finns en ruin av ett gammalt kloster, och en bevarad teckning från samma tid visar hur det fortfarande står murrester kvar från de övergivna klosterlängorna (se fig. 2). 18 På både och talet har kungsgården fortsatt att förändras. I början av talet användes t.ex. mangårdsbyggnadens första våning som brännvinsbränneri 19 och i början av talet uppfördes ett nytt svinhus och ett kostall väster om loglängan blev 12 Cinthio 1989, s. 26ff. 13 Vårdprogram Dalby kungsgård. Statens fastighetsverk. 2008, s Weibull, L. Skånska sätesgårdar 1682 i Historisk tidskrift för Skåneland, femte bandet Lund 1923, s Dalby Klosters intäktsbok Red. Knutsson, K. & Paulsson, G. Lund 1983, s Skansjö, S. Dalby kyrkby, kungsgård och socken efter reformationen i Locus Celebris Dalby kyrka, kloster och gård. Red. Stephan Borgehammar & Jes Wienberg. Göteborg 2012, s Eriksdotter 1996, s Eriksdotter 1996, s Eriksdotter 1996, s Vårdprogram Dalby kungsgård. 2008, s

15 samtliga då befintliga bostads- och ekonomibyggnader på kungsgården statligt byggnadsminne (byggnaderna 1 7 på fig. 1) 21. Under hela talet har ett flertal arkeologiska utgrävningar gjorts kring kyrkan och det forna klostret och när omfattande renoveringsarbeten genomfördes på kungsgården vid mitten på talet genomfördes en byggnadsarkeologisk undersökning med murverksdokumentation. 22 Fig. 2 Avbildning av Dalby kungsgård från mitten av talet. Gården är sedd från norr, med kyrkan i bakgrunden. Notera ruinerna efter klosterbyggnaderna öster om dagens boningslänga. (Ur Vårdprogram Dalby kungsgård Fig. 10. Originalet finns på Nationalmuseets topografiska samling i Köpenhamn.) 3 Mål och målgrupper Utvecklingsgruppen har diskuterat olika kvantitativa och kvalitativa mål för Dalby kloster och kungsgård både som lokal mötesplats och som nationellt besöksmål. Flera av de mål som det idag går att arbeta vidare med är kvalitativa när man i det framtida arbetet väljer att arbeta vidare med vissa av de möjligheter som presenteras i utvecklingsplanen kan diskussionen om kvantitativa mål fortsätta och då knytas till de projekt som man väljer att genomföra. Nedan följer en presentation av förslag på både kvantitativa och kvalitativa mål. 21 Vårdprogram Dalby kungsgård. 2008, s Eriksdotter 1996; Eriksdotter, G. Bakom fasaderna. Byggnadsarkeologiska sätt att fånga tid, rum och bruk. Lund

16 3.1 Kvantitativa mål Vad gäller Dalby kloster och kungsgård som en lokal mötesplats finns följande förslag på kvantitativa mål: Antal medlemmar i föreningen Kulturkvadranten i Dalby bör öka Antal Dalbybor som återkommande besöker klosterområdet i samband med midsommarfirande bör uppgå till XX personer Antal Dalbybor som besökt området bör vara XX personer XX % av Dalbys befolkning skall känna till Dalby kloster och kungsgård XX % av Dalbys befolkning skall besöka området varje dag (snitt över året) Minst XX % av Dalbys befolkning skall vara aktivt engagerade i Dalby kloster och kungsgård Dalby kloster och kungsgård skall sträva mot att använda lokalt producerade varor och tjänster, gärna egenproducerat. Vad gäller området som nationellt besöksmål finns följande förslag på kvantitativa mål: Ta emot minst XX besökare i snitt per dag året runt Erbjuda sina besökare minst X antal evenemang per år Erbjuda besökarna mat och dryck Erbjuda besökarna service som toalett etc. Erbjuda besökarna något att ta med sig hem Möjlighet till övernattning för pilgrimer De kvantitativa förslagen är intimt knutna till hur det framtida tillgängliggörandet av klosterområdet ser ut. Därför anges här inga siffror, och utvecklingsgruppen konstaterade även att det inte går att fastställa de kvantitativa målen i dagsläget, utan att detta skall återaktualiseras vid framtida planering. Värt att notera är dock att såväl Dalbybor som mer långväga besökare betraktas som viktiga av utvecklingsgruppen, och man diskuterade även vikten av att besökarna vill komma tillbaka flera gånger. 3.2 Kvalitativa mål De förslag på möjliga kvalitativa mål som har diskuterats för området som lokal mötesplats var: Vara naturligt och okonstlat Vara öppet för alla Ha hög tillgänglighet (fysiskt, socialt och kunskapsmässigt) Ge rekreation Möjliggöra praktiskt engagemang/delaktighet 15

17 Vara angeläget och intressant för barn och unga Utveckla och inspirera besökaren Förslag som gällde platsen som nationellt besöksmål: Erbjuda besökarna rekreation Skänka besökarna nya upplevelser och ny kunskap Skilja sig från alla andra besöksmål Öka besökarnas förståelse av historien, med speciellt fokus på Skåne och medeltiden Vara ett centrum för pilgrimsverksamhet Inspirera besökarna till fler besök Vara känt och attraktivt för sin placering i landskapet Erbjuda en helhet genom klosterområdet (kultur), Söderskogen och Norreskogen (natur) och Gästis (mat) Många av de kvalitativa målen går igen både i mötesplatsen och i det nationella besöksmålet. Dessa mål handlar om rekreation, öppenhet och hög tillgänglighet samt att platsen skall vara berikande att besöka. 3.3 Målgrupper Under Claes Brunius ledning diskuterade utvecklingsgruppen olika, på förhand givna målgrupper och vad som skulle vara främsta skälet till att just de skulle besöka ett framtida Dalby kloster. Övningen gick ut på att visa hur en inriktning mot vissa målgrupper skulle kunna utesluta andra, samt hur svårt det kan vara att avgränsa en målgrupp förslagen som framkom på varför de olika målgrupperna skulle besöka Dalby kloster och kungsgård byggde av nödvändighet på fördomar om vad olika sociala grupper eftersträvar. Det föreslagna kvalitativa målet att ett framtida klosterområde skall vara öppet och tillgängligt för alla ansåg utvecklingsgruppen var oförenligt med att avgränsa arbetet till vissa givna målgrupper. Istället skall det framtida arbetet styras av de olika intressen och behov som besökarna har dock med en extra betoning på barn och unga. 3.4 Generic Learning Outcome ett verktyg för att mäta kvalitativa mål I Storbritannien har man inom museivärlden det senaste decenniet arbetat med verktyg som kallas för Generic Learning Outcome, förkortat GLO, och Generic Social Outcome, GSO. En översättning till svenska skulle kunna bli Allmänna effektmål för lärande och Allmänna sociala effektmål. Syftet är att med hjälp av en gemensam begreppsapparat kunna identifiera, mäta och bevisa effekten av verksamheten vid museer, arkiv och bibliotek. Att arbeta med dylika effektmål innebär att det är den förändring som besöket skapar som är målet, till skillnad från aktivitetsmål, som kan bockas av när de är genomförda, t.ex. antal 16

18 arrangemang/evenemang per år eller antal besökare. Ett aktivitetsmål säger inget om vad besökaren upplevde under besöket. Man arbetar med fem övergripande effektmål för lärande: 1. Kunskap och förståelse 2. Förmågor och färdigheter 3. Attityder och värderingar 4. Glädje, inspiration och kreativitet 5. Aktivitet, beteende och progression. Och med tre övergripande sociala effektmål: 1. Ett starkare och säkrare samhälle 2. Hälsa och välmående 3. Stärkt medborgarskap. Centralt för användningen av GLO och GSO är förståelsen av hur man skall nå effektmålen detta sker genom dialog med besökarna i en spiralrörelse: för att veta vad effekten av ett besök blir måste man kartlägga besökarna och deras behov, något som sker i dialog och där dialogen i sin tur kan leda fram till nya effektmål. 23 Kulturkvadranten i Dalby har fattat styrelsebeslut på att föreningen i sitt arbete skall eftersträva att ställa upp effektmål och arbeta med GLO och GSO 24, något som även garanterar att det fortsatta arbetet med att tillgängliggöra området blir angeläget för besökarna då de skall involveras och tillfrågas. Ett sätt att konkret arbeta med verktygen är att skapa olika fokus- /arbetsgrupper inom föreningen. 3.5 Mål för framtiden De primära målen med den lokala mötesplatsen och det nationella besöksmålet är: att utifrån platsens unicitet och kulturhistoriska värden erbjuda rekreation, öppenhet och hög tillgänglighet samt att platsen skall vara berikande att besöka. Med begreppet mötesplats avses en plats som är inkluderande och välkomnande för alla, oavsett ålder, härkomst, bakgrund och intresse. Detta är mål som går att sträva efter oavsett hur man väljer att gå vidare med utvecklingsarbetet och som går att arbeta med redan i dagsläget. Redan under 2013 har föreningen drivit projekt inom ramen för dessa övergripande mål, se mer nedan. 23 Jönsson, A. & Peterson, E DET ANGELÄGNA MUSEET. GLO ett språk för förändring? Examensarbete i museologi för mastersexamen inom ABM- mastersprogrammet, Lunds universitet, s Styrelseprotokoll , 10 b. 17

19 Möjlighet att finna gemensamma, exakta kvantitativa mål har saknats inom ramen för arbetet med att ta fram föreliggande utvecklingsplan. För att finna varje intressents egna mål och avsikter, se bifogade Avsiktsförklaringar. 4 Dalby kloster och kungsgård 2013 Under 2013 har Kulturkvadranten i Dalby arbetat med att på olika sätt tillgängliggöra Dalby kloster och kungsgård på ett kunskapsmässigt plan, och att förankra platsens kulturhistoriska värde lokalt. Samtliga aktiviteter och arrangemang har skett utanför kungsgårdens gårdscentrum, vilket visar att det finns mycket man kan genomföra även utan den fysiska tillgängligheten till platsen. 4.1 Vad är egentligen tillgänglighet? Enligt Nationalencyklopedin är tillgänglighet inom geografi möjligheter att ta del av något eftersträvansvärt. För en bestämd person beror dessa möjligheter exempelvis på hennes fysiska rörlighet och den geografiska närheten till det eftersökta. Faktorer som öppethållandetider och tillträdesregler kan också vara betydelsefulla. 25 Betoningen ligger på den fysiska tillgängligheten, att ha möjlighet att ta sig till en bestämd plats. Men att en plats är tillgänglig kan även betyda att den har andra kvalitéer t.ex. att den är kunskapsmässigt eller socialt tillgänglig. I regeringens proposition om kultur, Tid för kultur, konstateras att: Kulturarvets möjligheter tas bäst tillvara när en mångfald av aktörer, såväl enskilda människor som myndigheter, institutioner, organisationer och näringsliv, bidrar med sina perspektiv och använder kulturarvet utifrån olika utgångspunkter. Medborgarnas engagemang och delaktighet är en viktig förutsättning för att kulturarvet ska leva vidare och utvecklas. Det är därför angeläget att verka för att människor i ökad utsträckning har möjlighet att ta del av, använda och vidareutveckla kulturarvet Sökord: Tillgänglighet Regeringen, Tid för kultur. Regeringens proposition 2009/10:3, Stockholm. Tillgänglig på 18

20 Många av de aktiviteter som föreningen arrangerat under 2013 har syftat till att öka Dalbybornas möjlighet att ta del av Dalby klosters rika historia. För att tillgängliggöra området kunskapsmässigt har en rad olika delprojekt drivits, både inom ramen för arbetet med utvecklingsplanen och inom ramen för två andra projekt som Kulturkvadranten i Dalby varit projektägare till: Dalby kloster alla tiders mötesplats som finansierats av Region Skåne och Dalby kloster föremål och människor som drivits tillsammans med Dalby bibliotek och som bekostats av Region Skåne och Sparbanksstiftelsen Öresund. Se mer om det sistnämnda projektet nedan. 4.2 Genomförda aktiviteter Arrangemang Höstlovsaktiviteter under tre dagar, 29/10 31/ Barn och unga fick prova på smide, smyckestillverkning, att göra papper, skriva med gåspenna, göra färg samt baka efter medeltida recept. Antal deltagare: 107. QR- kodsjakt i samband med julmarknad, 2/ Tipsrunda där svar fanns att finna i QR- koder som var utplacerade i Dalby centrum. Antal deltagare: 19. Sportlovsaktiviteter under två dagar, 21/2 och 22/ Barn och unga fick prova på medeltida lekar och spel. Antal deltagare: 18. Påsklovsaktiviteter under två dagar, 26/3 och 27/ Barn och unga fick bygga egna historiska musikinstrument och prova på medeltida lekar och spel. Antal deltagare: 43. Majlekar under en dag, 12/ Medeltida lekar och spel. Antal deltagare: 27. Guidning i Dalby Söderskog i samband med nationalparkens dag, 26 maj Antal deltagare: 24. Presentation av projekten vid seminarium på institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds Universitet, 27/ Antal deltagare: 37. Upplevelsevandring i Dalby Söderskog, 7/ Antal deltagare: 39. Guidning i Dalby Norreskog, 8/ Antal deltagare: 7. 19

21 Föredrag om Dalby stenhuggeri av Melissa Isla Venegas, i samband med Geologins dag 14/ Antal deltagare: 24. Guidad visning av klosterområdet och kyrkan, 28/ Antal deltagare: 15. Invigning av utställningen Dalby kloster föremål och människor på biblioteket i Dalby, 1/ Antal deltagare: 102. Föredrag om medeltidens Skåne av Dick Harrison, 1/ Antal deltagare: 94. Completorium, medeltida gudstjänst, 1/ Antal deltagare: 55. Föredrag om medeltidens lärda värld av Anders Piltz, 8/ Antal deltagare: 47. Föredrag om modernt klosterliv av Ingmar Svantesson, 15/ Antal deltagare: 68. Föredrag om medeltidens läkekonst av Johanna Bergqvist, 22/ Antal deltagare: 78. Höstlovsaktiviteter under två dagar, 28/10 och 19/ Barn och unga fick prova på att baka efter medeltida recept, tälja samt göra färg och måla. Antal deltagare: 61. Föredrag om medeltida färg av Sara Lind, 19/ Antal deltagare: 57. Guidad visning av kyrkan och klosterområdet samt utställningen. 20/11. Två mellanstadieklasser. Antal deltagare: 72. Medeltida sagor och ballader med Maria Heijbel, 26/11. Antal deltagare: 47. Slutevent för utvecklingsplanen, 16/12. Antal deltagare: 32. Totalt antal deltagare: 1073 st Samtliga arrangemang har varit kostnadsfria och öppna för alla. Finansieringen av aktiviteterna har kommit från de båda projekten Dalby kloster från ord till handling och Dalby kloster alla tiders mötesplats, samt från projektet Dalby kloster föremål och människor som genomfördes i samverkan med Dalby bibliotek under hösten 2013, se mer nedan. Delprojekt Lärarhandledning. Under året har en handledning till lärare som vill besöka kyrkan tagits fram i samverkan med lärare från Hagalundskolan och Nyvångskolan i Dalby. Förutom 20

22 bakgrundsinformation om klostret och det medeltida Dalby innehåller den även förslag på övningar som läraren själv kan göra med klassen på plats. Utställning Dalby kloster föremål och människor. Under två månader hösten 2013 har biblioteket i Dalby kunnat visa en del av de arkeologiska föremålen från klostret. Utställningstexter om klostret och dess invånare har även tagits fram. Projektet har finansierats delvis av Region Skåne och delvis av Sparbanksstiftelsen Öresund. Tidsmaskinen. Skånes hembygdsförbund har under året drivit ett projekt som handlar om att tillgängliggöra olika kulturmiljöer. Föreningen har ingått i en testgrupp av föreningar som har fått göra rundvandringar till en mobilapplikation som heter Tidsmaskinen. Programmet guidar besökaren genom vibrationer till olika GPS- punkter där information finns i form av ljud, bild och text. En kort runda för klosterområdet och kyrkan har skapats. Klosterboken. På föreningens hemsida har under året bitar av den rika dokumentation som finns kring Dalby kloster publicerats, t.ex. fotografier från utgrävningar, historiskt kartmaterial och transkriberade historiska källor. Scanning och 3D- modell. Med hjälp av finansiering från Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen och Ebbe Kocks stiftelse har en exteriör scanning av kungsgården genomförts under hösten Denna har gjorts tillgänglig som en 3D- miljö som besökaren kan gå omkring i på Kulturkvadranten i Dalbys hemsida. 4.3 Samverkansparter Förutom de intressenter som ingår i utvecklingsgruppen har även en rad andra samverkansparter bidragit till arbetet med att berätta om Dalby klosters historia. Lunds kommun. Flera olika samarbeten har uppstått under Dalby bibliotek har t.ex. varit engagerat och involverat i arbetet med utställningen Dalby kloster föremål och människor, samt den föredragsserie som hållits i samband med denna. Tillsammans med Naturum Skrylle har flera lovaktiviteter genomförts där deltagarna fått prova på olika medeltida hantverk och lekar. Nyvångskolan i Dalby har bidragit med personal till en arbetsgrupp som tog fram ovan nämnda lärarhandledning. I den regionala kulturplanen konstateras att Region Skåne vill fokusera på att utveckla biblioteken som kulturhus. Bibliotekens roll och tillgänglighet som mötesplatser, fysiskt och digitalt, stärks genom ett aktivt samspel med medborgarna och lokalsamhället. 27 Utställningen och föredragsserien sammanföll därför väl med bibliotekets egna mål och 27 Regional kulturplan för Skåne , s. 15. Finns att ladda ner på Skane- samlingsnod/kultur_skane/samverkansmodellen/skanes- Kulturplan/ 21

23 riktlinjer. Då biblioteket är välbesökt och har generösa öppettider visade det sig dessutom vara en utmärkt plats att ha utställningen på, då den nådde ut till många Dalbybor. Länsstyrelsen Skåne. En representant för kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen Skåne ingick i den arbetsgrupp som tog fram lärarhandledningen. Det skedde inom ett projekt som handlar om arkeologi i samhället, och om hur den arkeologiska kunskapen tas till vara och förmedlas till allmänheten. Samarbete har även skett med naturvårdsenheten i samband med visning av Dalby Söderskog på Nationalparkens dag. Arrendatorsfamiljen på Dalby kungsgård. Vid särskilda tillfällen har visningar av Dalby kungsgård genomförts efter överenskommelse med arrendatorsfamiljen. Lunds universitet. Lunds Universitets Historiska Museum har delat med sig av fotografier från äldre utgrävningar och låtit föreningen publicera dem på hemsidan. Man har även lånat ut föremål från utgrävningarna till utställningen Dalby kloster föremål och människor. Vid institutionen för arkeologi och antikens historia bedrivs forskning som handlar om klostrets historia, och Dalby kyrka har t.ex. använts som studieobjekt för studenter i kursen Digital Archaeology, GIS in archaeology. Scanningen och 3D- modelleringen av Dalby kungsgård (se ovan) genomfördes av Lund University Humanities Lab och dokumentationen kan användas för framtida forskning. Skånes hembygdsförbund är en regional paraplyorganisation för den skånska hembygds- rörelsen, som Kulturkvadranten i Dalby är medlem i. Förbundet har under 2012 och 2013 bl.a. drivit ett projekt som handlar om att digitalt tillgängliggöra kulturmiljöer, där föreningen deltagit som testförening. Som medlemsförening kan man från förbundet få råd vad gäller t.ex. pedagogik, försäkringar, bidragssökande och samtidsdokumentation Dalby församling. Under året har flera visningar och aktiviteter genomförts i Dalby kyrka. Bland annat deltog medlemmar ur kyrkokörerna i invigningen av utställningen, då de framförde en medeltida kvällsgudstjänst. 4.4 Resultat och analys Intresset från Dalbyborna för de olika arrangemangen har varit mycket stort. Att över personer under en period av 16 månader deltagit i en tätort som har en total befolkningsmängd på ca invånare (2010) får anses lyckat, särskilt som arrangemangen och aktiviteterna inte varit de enda resultaten av de projekt som föreningen drivit. Men det är inte bara Dalbybor som deltagit, vid de olika arrangemangen har det även kommit deltagare från t.ex. Veberöd, Södra Sandby, Lund och Malmö något som visar att Dalby kloster och kungsgård även har potential som ett regionalt besöksmål. Generellt kan man säga att förkunskapen om klostrets historia varit liten eller obefintlig hos deltagarna, men att intresset har varit stort. Det finns även ett mer allmänt intresse för 22

24 medeltiden såsom period, där klostrets historia kan bli utgångspunkt för förmedling av kunskap om flera olika aspekter av medeltiden. Gentemot skolornas undervisning finns det stora pedagogiska poänger att vinna i det faktum att berättelsen om klostret och klosterlivet kan öppna för samtal om religion och religionsutövning både historiskt sett och i dagens samhälle. Kopplingar kan tydligt göras till läroplanens mål och syften. 28 Så gott som samtliga aktiviteter har på olika sätt genomförts som ett samarbete med någon annan part, ett arbetssätt som fungerat mycket väl. Förutom att marknadsföringen blivit bredare har det även skapat nya kontakter och öppnat upp möjligheter för nya samarbeten. Området kring kyrkan och örtagården har använts till utomhusaktiviteter liksom Dalby Söderskog, Norreskog och Naturum Skrylle. Inomhusaktiviteter har hållits i Strädelängan, på Dalby bibliotek samt i Nyvångskolans gymnastiksal. Alla arrangemang har alltså gått att genomföra utan att för den skull vara i byggnaderna på Dalby kungsgård. Dock har de av praktiska skäl spridits ut på många olika platser i Dalby, och därmed i viss mån förlorat den rumsliga anknytningen till kungsgården. Resultaten av projekten är kvantitativa till sin natur, eftersom ingen kvalitativ utvärdering av effekterna har genomförts. Mycket kan alltså genomföras och utvecklas utanför Dalby kungsgård, men samtidigt har projekten som drivits under 2013 visat att dylika aktiviteter skulle få en ännu tydligare pedagogisk och rumslig förankring om de i framtiden kunde genomföras på en samlad plats, gärna i anslutning till eller inom Dalby kungsgård. 5 Dalby kungsgård i framtiden Dalby kungsgård representerar en viktig del av kulturarvet, sett ur ett såväl lokalt, regionalt, nationellt som skandinaviskt perspektiv. Fastigheten med gårdsbebyggelse, åkermark och hagmark utgör en historisk enhet med lång hävd. Gårdens historia sträcker sig tillbaka till tidig medeltid, kanske vikingatid, och den är idag ett levande jordbruk med tusenårig kontinuitet. 29 Citatet ovan är hämtat från avsnittet Kulturhistorisk värdering i det vårdprogram som upprättades för Dalby kungsgård Här betonas bl.a. den kontinuitet som finns i det faktum att jordbruk fortfarande bedrivs på det forna klostret och markavdelningen vid Statens fastighetsverk, som Dalby kungsgård administrativt ligger under, har som uppdrag att bevara denna typ av fastighet för framtiden på SFVs hemsida kan man läsa att I det nationella kulturarvet ingår ett trettiotal intressanta och värdefulla jordbruksegendomar. 28 Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm 2011, s Vårdprogram kungsgården 2008, s. 5 23

25 Egendomarna ska bevaras för framtiden och på samtliga gårdar bedrivs ett aktivt jordbruk av våra arrendatorer Kultur och natur i samspel I kungsgårdens historia har markinnehavet spelat en stor roll för platsen. Vid reformationen hade Dalby kloster ca 450 gårdar i sin ägo, där nästan alla gårdar i Dalby socken ingick, 31 och arrendegårdarna var förutsättningen för klostrets fysiska existens utan de arrenden som marken drog in hade klostret inte haft möjlighet att utvecklas och t.ex. uppföra byggnader. Det finns även en lång kontinuitet i den utformning som fastigheten har idag. Redan i den intäktsbok som upprättades 1530 berättas att Dalby hage tillhör klostret, och på det äldsta kartmaterialet (från tal) ligger kungsgårdens ägor samlade i större ägoblock, avskilda från byns ägor. Två större ägoblock väster om gårdsbebyggelsen känns igen i dagens stora, numera sammanslagna block. Eventuellt kan marken precis väster om gårdsbebyggelsen liksom Dalby hage ha ett ursprung i det medeltida markinnehavet. 32 Att marken väster om Dalby kungsgård tillhör fastigheten innebär att den i dagsläget inte är bebyggd Dalby är en expanderande tätort, vilket gör att ortens centrum i andra väderstreck är kringbyggt. Detta i kombination med att kyrkan och klostret placerats på Romeleåsens sluttning, på en höjd i det omkringliggande odlingslandskapet, gör platsen väl synlig från långt avstånd. I vårdprogramet konstateras att Gårdens historiska betydelse och representativa värde understryks av dess dominerande läge på en höjd i landskapet. 33 Att det öppna jordbrukslandskapet bevaras är alltså viktigt både för den historiska kontinuiteten och för hur man upplever landskapet runt Dalby idag. Dalby kungsgård ingår även i ett område som benämns som särskilt värdefull miljö i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram för Skåne, där bl.a. just den öppna jordbruksmarken lyfts fram som betydelsefull. 34 Ett fortsatt jordbruk på Dalby kungsgård är med andra ord önskvärt ur ett kulturhistoriskt perspektiv både för kontinuiteten det innebär, och för den effekt det har på att hålla landskapet öppet. 30 Statens fastighetverks hemsida oss/kontakta- oss/fastighetsomraden/sfv- mark/ Se avsnittet 2.4 Dalby kloster historik. 32 Vårdprogram kungsgården 2008, s Vårdprogram kungsgården 2008, s och- kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt- vardefulla- kulturmiljoer- i- skane/lund/pages/hardeberga- Arendala- Dalby- Skrylle- Hallestad.aspx

26 Fig. 3 Karta med Dalby kungsgård, Dalby 60:1, markerad. Grön ram markerar gårdscentrum. (Ur Vårdprogram Dalby kungsgård 2008, bilaga 1.) Om kungsgården skall bli fysiskt tillgänglig för allmänheten, och öppen för besökare, är det viktigt att ta med det levande jordbruket i beräkningen. Det ena behöver inte utesluta det andra, utan jordbruket kan snarare ge en intressant upplevelse för besökaren, där nutidens bruk av platsen på olika sätt skulle kunna kopplas till det historiska bruket. Säkerhet och verksamhetsdrift måste i så fall av nödvändighet påverka hur tillgängligheten skulle se ut, men mycket finns att vinna på att se Dalby kungsgård som en helhet, som rymmer både kultur och natur. 25

27 Fig. 4 Dalby Söderskog, örtagården och det öppna jordbrukslandskapet tre olika landskap som alla på olika sätt rymmer både natur och kultur. 5.2 Möjligheter och idéer Nedan presenteras ett antal idéer och förslag som diskuterats i utvecklingsgruppen. De är presenterade utan någon värdering vad gäller ordningen, och utan förpliktelser för de intressenter som står omnämnda. I detta skede av arbetet är det inte möjligt att fastslå ekonomiska åtaganden eller ansvarsområden. För vissa av idéerna finns angivet vad som kan göras redan idag, det gäller t.ex. arrangemang och aktiviteter som kan genomföras helt eller delvis redan i dagsläget. Andra idéer har ett längre tidsperspektiv, och alla kommer med säkerhet inte att kunna genomföras. Förhoppningen är att detta avsnitt istället kan ses som en förslagslista att återvända till när olika frågor aktualiseras. Medeltida julmarknad på Kyrkesträdet I samband med den årliga julmarknaden i Dalby centrum skulle en hantverks- alternativt medeltida julmarknad kunna hållas på Kyrkesträdet. Gångvägen passerar där klostret tidigare stod, och skulle på så vis knyta an geografiskt till det medeltida Dalby. I samband med marknaden skulle även historiska prova- på- aktiviteter för barn och unga kunna genomföras. Vad kan göras idag? Det finns inga hinder för att undersöka möjligheterna med en medeltida julmarknad. Arrendatorsfamiljen har uttryckt att de inte ser några problem med en hantverksgata på Kyrkesträdet, då området dessutom befinner sig utanför kungsgårdens fastighet. Trädgårdsarkeologisk undersökning Att genomföra en trädgårdsarkeologisk undersökning av parken skulle ge en bättre förståelse av hur platsen historiskt har använts. I samband med detta skulle man även kunna ha en kurs i trädgårdsrestaurering. Kulturen i Lund skulle kunna bistå med expertis och hjälp med formulering av ev. ansökan om finansiering. 26

28 Vad kan göras idag? Arrendatorn skall givetvis samtycka till och godkänna en undersökning innan ansökan om finansiering eller dylikt görs. Vid ett samtycke kan föreningen och Kulturen i Lund gå vidare med frågeställningar och formuleringar till ansökan om finansiering. Att Klosterboken fortsätter att uppdateras och utvecklas Vid nya arkeologiska undersökningar i Dalby är det önskvärt att rapporterna samlas och publiceras på Kulturkvadrantens hemsida. På det viset skulle både den äldre och den nya forskningen kunna samlas och göras tillgänglig för allmänheten. Vad kan göras idag? Kulturen i Lund kan lägga till Kulturkvadranten i Dalby i sin sändlista och Länsstyrelsen Skåne skulle kunna tillfrågas om att göra detsamma. Att kulturarvet skall vara angeläget för stadsplaneringen I takt med att Dalby växer är det önskvärt att man drar nytta av och tar hänsyn till miljöns kulturhistoria. Exempelvis skulle man kunna tillvarata gamla ägonamn vid namngivning av nya bostadsområden och gator. En kunskapslucka som behöver fyllas i sammanhanget är att man i dagsläget inte känner till klostertomtens avgränsning. Denna finns antydd på äldre kartor, och en vall samt ett dike har kunnat konstateras vid tidigare arkeologiska utgrävningar. Om detta skall undersökas arkeologiskt kan Kulturen i Lund bistå med expertis och med hjälp vid formulering av ansökan om finansiering. Vad kan göras idag? Genom att utvecklingsgruppen fortsätta mötas och utbyta idéer och funderingar bibehålls kontakten mellan de olika intressenterna. Detta förstärker möjligheterna att lyfta fram Dalbys rika kulturhistoria i den framtida samhällsplaneringen. Skyltar mellan Dalby Söderskog och klosterområdet Mellan Söderskog och kyrkan finns gång- /cykelvägar, men kommer man som besökare är de svåra att känna till. De båda platserna skulle kunna kopplas samman tydligare med hjälp av skyltning, en koppling som ju redan finns historiskt sett. Vad kan göras idag? Dalby byaråd har väckt frågan om bättre skyltning i Dalby generellt. 35 Kulturkvadranten i Dalby skulle kunna göra gemensam sak med byarådet och driva frågan om skyltningen mellan Söderskog och klosterområdet specifikt. 35 Skrivelse från Dalby byaråd till bl.a. Lunds kommun

29 Midsommarfirande i kungsgårdens park Idag saknas en gemensam, öppen grönyta i Dalby centrum. Trekanten, öster om kyrkan, upplevs som avskuren då den är omgärdad av vägar där bl.a. busstrafiken går. 36 Ett midsommarfirande där allmänheten bjuds in i parken skulle t.ex. kunna arrangeras av ideella föreningar i Dalby efter samråd med och tillstånd från arrendatorn. Arrangörerna skulle då även kunna bistå med skötsel av den aktuella parkytan. Enklare övernattning Dalby ligger vid pilgrimsleden Lund S:t Olof. Vandrare passerar först Dalby Söderskog, och många väljer att besöka kyrkan. En enklare övernattningsmöjlighet skulle kunna erbjudas för besökare. Arrendatorsfamiljen har tidigare erbjudit övernattning genom Bo på lantgård. Vad kan göras idag? En undersökning av underlaget för en dylik övernattningsmöjlighet skulle kunna genomföras. Gamla ungdjursstallet som lokal mötesplats I Dalby finns ett av förstudien definierat behov av lokala mötesplatser. Det gamla ungdjursstallet ligger lite vid sidan av övriga byggnader på kungsgården, och endast ett buskage avskiljer byggnaden från minnesplatsen väster om Dalby kyrka. Byggnaden, som idag ingår i jordbruksarrendet, skulle kunna hyras av t.ex. församlingen som har ett växande behov av utrymmen. Dalby prästgård som bostad för kungsgårdens arrendator Fastigheten styckades av från kungsgården 1926 och har alltså historiskt sett tillhört gården. 37 Om en arrendator skulle välja att bo i den f.d. prästgården istället för boningshuset på kungsgården kunde boningshuset den före detta klosterlängan bli tillgänglig för allmänheten. Avståndet mellan prästgården och kungsgården är ca m. Klosterdag Besökare kunde erbjudas att prova på ett dygns klosterliv, med fasta moment där besökarna via arrangemang som bön, sopplunch, kontemplation, seminarier, middag etc., får följa en tänkt klosterdag. Vad kan göras idag? En klosterdag skulle kunna genomföras på prov, med församlingshemmet som lokal. Trädgårdssysslor kan utföras i örtagården, medeltida hantverk som bokmåleri skulle kunna utövas inne i församlingshemmet. 36 Lewin, O. Trafikanalys Dalby. Fokus kollektivtrafik. Examensarbete Lunds Tekniska Högskola. Lund 2012, s Lantmäterimyndighetens i Malmö arkiv: Dalby socken, avsöndring 1927, 12- DAJ- AVS

30 Att utveckla hästverksamheten Hästar har funnits på kungsgården sedan åtminstone talet 38, och det nuvarande stallet har troligtvis använts som just stall redan på medeltiden. En betydande del av norra fasaden är dessutom från tiden före branden Att det även i framtiden finns hästar på gården är en viktig del av kontinuiteten. En öppen ridskola eller hästterapi är exempel på möjliga aktiviteter som skulle kunna vara sätt att både tillgängliggöra och bevara den kontinuiteten. Aktiviteter för barn och unga Vid lov och helger skulle olika aktiviteter för barn och unga kunna erbjudas. I enlighet med GLO skulle det vara aktiviteter som upplevs som angelägna för målgruppen. Ett sätt att uppnå detta kan vara att arbeta med så kallade fokusgrupper. Dalbys ideella föreningar skulle t.ex. kunna hålla i arrangemangen. Vad kan göras idag? Lovaktiviteter kan även fortsättningsvis hållas i Strädelängan, med Kulturkvadranten i Dalby som arrangör. Att utveckla jordbruket Jordbruket är en viktig del av kontinuiteten i Dalby kungsgård, men skulle kunna utvecklas och integreras i en besöksmålsverksamhet, t.ex. i form av odling på en mindre del av arealen av grönsaker som sedan används på platsen, eller genom samarbete med t.ex. SLU, Alnarp, där jordbruksverksamheten bedrivs med ett fokus på forskning och förmedling, gärna med en jämförelse mellan modernt jordbruk och äldre tiders metoder. Att genomföra en kvalitativ utvärdering av det fortsatta utvecklingsarbetet För att komma åt effekterna av utvecklingsarbetet skulle det vara önskvärt att kontinuerligt göra kvalitativa utvärderingar. Kulturen i Lund har vana att arbeta med detta. Vad kan göras idag? När Kulturkvadranten i Dalby ansöker om fortsatta projektmedel kan även finansiering av utvärdering finnas med i budgeten. Guidade visningar på området Intresset för Dalby kloster och kungsgård är stort, bland både dalbybor och besökare. Guidade visningar genomförs redan i kyrkan, men även klostrets och kungsgårdens historia skulle kunna lyftas fram tydligare. 38 Se avsnitt 2.5 Dalby kloster och kungsgård historik. 39 Eriksdotter 2005, s

31 Vad kan göras idag? Guidningar kan hållas på området kring örtagården och i kyrkan, förslagsvis i samband med att Strädelängans café har öppet. Ett tiotal medlemmar i Kulturkvadranten i Dalby har gått en guidekurs arrangerad av Skånes hembygdsförbund, och även deltagit i en studiecirkel kring Dalby klosters historia, varför visningarna borde kunna dras igång under Den lokala förankringen En förutsättning för det fortsatta arbetet med att på olika sätt göra Dalby kloster mer tillgängligt är den lokala förankringen även ett nationellt besöksmål behöver goda ambassadörer för platsen. Dalbyborna är de givna ambassadörerna men få bybor har i dagsläget djupare kunskap om platsens unicitet och historia. Under har arbetet påbörjats med att förstärka den lokala förankringen, men det är ett ständigt pågående arbete, som även är viktigt med hänseende till att Dalby förväntas växa de kommande åren. För de nya Dalbyborna kan dessutom projektet Dalby kloster och kungsgård bli ett sätt att få upp ögonen för den nya hembygden och finna nya gemenskaper. Föreningen Kulturkvadranten i Dalby behöver fortsätta arbetet med att tillgängliggöra området kunskapsmässigt de kommande åren, något som kan ske genom att fortsätta arrangera aktiviteter liknande de som genomförts under perioden. Genom att skapa arbetsgrupper för olika arrangemang kan man även bredda engagemanget inom föreningen, och på så sätt ytterligare förstärka den lokala förankringen. I ett försök att fånga upp några dalbybors idéer och tankar kring Dalby kloster och kungsgård arrangerade Kulturkvadranten i Dalby ett öppet möte på Dalby bibliotek Till mötet kom ett trettiotal intresserade och deras reflektioner presenteras i en bilaga till utvecklingsplanen, se bilaga Förutsättningar och fortsättning Förutsättningarna för att Dalby kloster och kungsgård i framtiden ska kunna bli en lokal mötesplats och ett nationellt besöksmål är enligt förstudien goda. Här finns en unik miljö som dessutom ligger rätt till i både tid och rum intresset för historia är stort och dessutom finns det ett behov av gröna, stressfria miljöer där människor kan mötas och koppla av. Att Dalby dessutom ligger väl till vad gäller både nuvarande och kommande kommunikationer är också en viktig pusselbit. Förutsättningarna vad gäller arrendet, oavsett vem eller vilka som arranderar, är tydliga. En arrendator kan vara både en fysisk och en juridisk person, t.ex. en stiftelse. En fysisk person har dock en mycket stark besittningsrätt eftersom arrendet då även blir ett hem. Oavsett om det är en fysisk eller juridisk person är Jordabalken tydlig med att det är kompetensen att 30

32 driva jordbruksverksamheten som är avgörande. Statens fastighetsverk ser gärna att det är en fysisk person, då det innebär att någon bor på fastigheten och sköter den kontinuerligt. Vad gäller tidsramar för framtida projekt är de medvetet uteslutna ur denna utvecklingsplan, då planens förutsättningar är att den skall fungera som ett strategidokument att återvända till flera gånger i framtiden och hämta inspiration, kunskap och idéer ur. Den absolut viktigaste förutsättningen för att arbetet med Dalby kloster och kungsgård skall fortsätta är en fortsatt samverkan mellan de olika intressenter och brukare som finns på platsen. Ett steg på vägen i detta var en för utvecklingsgruppen gemensam studieresa på tre dagar som i början av 2014 gick till Kloster Drübeck i Tyskland. Studieresan blev både ett avslut för arbetet med utvecklingsplanen, då den slutgiltiga formen för denna utarbetades under resan, och ett avstamp för det fortsatta samarbetet, då resan gav mycket inspiration och idéer. Dessutom gavs goda tillfällen till samtal och dialog, då färden företogs i en gemensam minibuss från Lund. Att utvecklingsgruppen fortsätter att träffas och engagera sig i platsen är en förutsättning för att projektet Dalby kloster och kungsgård skall fortsätta och i framtiden kunna utvecklas ytterligare. Vid studieresan beslutades därför att Kulturkvadranten i Dalby skall vara sammankallande till möten, och att gruppens sammansättning inte skall vara fastslagen, utan kunna anpassas efter de behov som uppstår i det fortsatta arbetet. På det viset kan dialogen mellan intressenterna fortsätta att utvecklas på samma sätt som arbetet med att tillgängliggöra Dalby kloster och kungsgård. 31

33 Källor och litteratur Tryckta källor Borgehammar, S. Kanikerna i Dalby. Tre studier i Locus Celebris Dalby kyrka, kloster och gård. Red. Stephan Borgehammar & Jes Wienberg. Göteborg Cinthio, E. Benediktiner, augustiner och korherrar i Skånska kloster. Skånes hembygdsförbunds årsbok 1987/88. Lund Dalby Klosters intäktsbok Red. Knutsson, K. & Paulsson, G. Lund Eriksdotter, G. Dalby kungsgård. Byggnadsarkeologisk undersökning. Dokumentation över renoveringsarbetena Arkeologiska rapporter från Lund, nr 17. Stadshistoriska avdelningen, Kulturen, Lund Eriksdotter, G. Bakom fasaderna. Byggnadsarkeologiska sätt att fånga tid, rum och bruk. Lund Gelting, M. H. Lund, Dalby og Bornholm. Politik og mission i biskop Eginos tid i Locus Celebris Dalby kyrka, kloster och gård. Red. Stephan Borgehammar & Jes Wienberg. Göteborg Lewin, O. Trafikanalys Dalby. Fokus kollektivtrafik. Examensarbete, Lunds Tekniska Högskola. Lund Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm Skansjö, S. Dalby kyrkby, kungsgård och socken efter reformationen i Locus Celebris Dalby kyrka, kloster och gård. Red. Stephan Borgehammar & Jes Wienberg. Göteborg Tid för kultur, Regeringens proposition 2009/10:3, Stockholm Weibull, L. Skånska sätesgårdar 1682 i Historisk tidskrift för Skåneland, femte bandet Lund Wienberg, J. Mellan kungar och kaniker. Dalby till debatt i Locus Celebris Dalby kyrka, kloster och gård. Red. Stephan Borgehammar & Jes Wienberg. Göteborg Otryckta källor Jönsson, A. & Peterson, E DET ANGELÄGNA MUSEET. GLO ett språk för förändring? Examensarbete i museologi för mastersexamen inom ABM- mastersprogrammet, Lunds Universitet. 32

34 Kulturkvadranten i Dalby ideell förening, styrelseprotokoll Regional kulturplan för Skåne Skrivelse från Dalby byaråd till bl.a. Lunds kommun Vårdprogram Dalby kungsgård. Statens fastighetsverk Internetkällor Kloster Drübecks hemsida druebeck.de/ besökt: Kulturkvadranten i Dalbys hemsida besökt: Länsstyrelsens hemsida om särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne, området Hardeberga- Arendala- Dalby- Skrylle- Hällestad och- kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt- vardefulla- kulturmiljoer- i- skane/lund/pages/hardeberga- Arendala- Dalby- Skrylle- Hallestad.aspx besökt: Nationalencyklopedin besökt: Regeringen, Tid för kultur. Regeringens proposition 2009/10:3, Stockholm. Tillgänglig på Statens fastighetverks hemsida oss/kontakta- oss/fastighetsomraden/sfv- mark/ besökt: Arkiv Lantmäterimyndighetens i Malmö arkiv: Dalby socken, avsöndring DAJ- AVS159 33

35 Dalby kloster och kungsgård. Utvecklingsplan Finansierad av: LEADER Lundaland, Lunds kommun och Dalby församling. Projektägare: Kulturkvadranten i Dalby ideell förening Text, layout och foto, om inte annat anges: Sara Lind