Kommunstyrelsens utskott för vård och omsorg

Transkript

1 1 (17) Datum Tid Kl Plats Beslutande Övriga närvarande Junselerummet, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Maria Lindsbo, verksamhetschef IFO Elinor Johansson, verksamhetsutvecklare ÄO Ann-Katrin Lundin, verksamhetschef FS , 318 Örjan Abrahamsson, huvudenhetschef Leif Kårén, ekonom Hjördis Norrman, controller Lena Andersson, kvalificerad samordnare 314 Underskrifter Sekreterare Maivor Åström Ordförande... Åsa Nilsson Justerare... Birgitta Häggkvist Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet Anslaget sätts upp tas ner Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelsen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift... Maivor Åström

2 2 (17) Närvaro- och tjänstgöringslista Namn När- Tjg. Omröstning Reservation Anteckning varo ers. Ja Nej Ledamöter Åsa Nilsson (S) 1 Nils-Gunnar Molin (S) 1 Kjell-Åke Sjöström (V) 1 Kerstin Franzén (M) 1 Birgitta Häggkvist (VISKB) 1 Ersättare Lennart Önblad (S) 1 Avg Anita Bergsten (S) 1 Johan Andersson (C) 1

3 3 (17) Dagordning Paragraf Sida Val av justeringsperson 1. Verksamhetsuppföljning IFO, FS, ÄO per Nulägesanalys IFO, FS, ÄO, ekonomi/integration Uppföljning och revidering av delegeringsordning Rapportering ej verkställda beslut per Yttrande över IVOs tillsyn Haga HVB, Ramsele Delgivningar Informationer webbutbildning, privatplaceringar Skönsmonsmodellen hemtjänst Aktuella frågeställningar trygghetsboende, verksamhetsinformation äldreomsorg

4 4 (17) 312 KS/147/2016 (4.3) Verksamhetsuppföljning per Ordförande tackar för informationen. funktionsstöd Ekonom Leif Kårén redogör för uppföljning per med avvikelse 62 tkr och årsprognos 0. Överskott boende och boendestöd på grund av stängning Hembygdsvägen, minusresultat personlig assistans avser utökningar LSS-insatser och fler ärenden. Ordförande frågar om köp av plats. Verksamhetschef Ann-Katrin Lundin svarar att planering finns på grund av starkt utåtagerande brukare, men inget köp av plats gjorts ännu. individ-familjeomsorg Per har IFO avvikelse mot budget -850 tkr, där största avvikelse finns på vård av vuxna med missbruksproblem (-1,773 mkr). Insatser asylsökande ökar också. integration/ekonomiskt bistånd Huvudenhetschef Örjan Abrahamsson redogör för avvikelse arbetsmarknad/integration per ,5 mnkr. 80 personer är inskrivna på AME och klienterna minskar i antal. Inom ekonomiskt bistånd finns flest ärenden inom integration. Källstavägen stödboende är fullbelagt. Kommunstyrelsen har beslut avsluta avtalet med Hero Gålsjö från och avveckla HVB-hemmet Haga i Ramsele från Under förutsättning att tillströmningen av barn utan vårdnadshavare inte ökar, avvecklas HVB hemmet Aurora 2 under andra halvåret Arbetslösheten är 52 % för asylsökande i kommunen. Språksvårigheter och låg utbildning gör det svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Birgitta Häggkvist (VI) frågar om annexet Nipgården. Örjan har inget klart besked att lämna, men hoppas att e-barnen blir kvar på Hagavägen till sommaren. äldreomsorg Controller Hjördis Norrman redovisar uppföljning avvikelse mot budget 127 tkr och årsprognos -500 tkr. Behovet av korttidsplatser är stort. Idag är 23 särskilt boende och korttidsplatser ej verkställda. Flera brukare har tackat nej till erbjudande. Vårdplaneringen med arbetsresor till Örnsköldsvik och Sundsvall är kostsamma. Extern konsult anlitas för analys av tre hemtjänstgrupper. Sollefteå/Undrom visar stor avvikelse jämfört med budget (-1,6 mnkr). Kostnad utskrivningsklara fortsatt höga, per september -1 mnkr.

5 5 (17) 312 forts. Verksamheten har i år haft tre semesterperioder. Del av semesterlönekostnaden redovisas därför i september. Beslutsunderlag Verksamhetsuppföljning september 2016 FS, IFO, ÄO

6 6 (17) 313 KS/6/2016 (1.6) Nulägesanalys Ordförande tackar för informationen. funktionsstöd Verksamhetschef Ann-Katrin Lundin meddelar att barn- och ungdomsboende nu flyttat in i nyrenoverade lägenheter Hembygdsvägen. Flytten har gått bra. Trycket på boendeplatser har klingat av. Vissa brukare har erbjudits boendeplats och tackat nej. Ansökningar om daglig verksamhet LSS ökar, vilket är en samhällsbild just nu. Tre nya insatser är beslutade senaste tiden och fler är på gång. Birgitta Häggkvist (VI) frågar hur det är möjligt stänga daglig verksamhet för t.ex. personalutbildning. Ann-Katrin svarar att det är enda möjligheten för personal att erhålla utbildning/planeringsdag och det händer bara en, två gånger per år. Framförhållningen är god. Brukarna får i god tid veta om stängningen och får förklarat varför verksamheten stängs. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår egenkontroll och kvalitetsuppföljning. Socialtjänsten är skyldig kontrollera kvaliteten av sin verksamhet. Den ska ses som en kvalitetssäkring av den egna verksamheten och är en del av socialtjänstens övergripande analys- och resultatarbete. Personalpoolen är igång och fungerar bra. Nils-Gunnar Mohlin (S) frågar om läget chefsrekryteringar. Ann-Katrin svarar att ledningen träffar Arbetsförmedlingen på torsdag, för att hitta vägar kunna rekrytera. Enhetscheferna leder stora arbetsområden, vilket ger en stressad och pressad arbetsmiljö. Kerstin Franzén (M) och Birgitta Häggkvist (VI) uppmärksammar vikten av att asylsökande får jobb, stannar kvar i kommunen och lär sig svenska. Språkhandledare är ett stöd. individ- och familjeomsorg Verksamhetschef Maria Lindsbo visar på nyckeltalen i redovisningen per , som visar att anmälningar vuxna och barn/ungdom ökar. Samarbetet med öppenvården fortsätter och socialsekreterare Annelie Okerman arbetar en dag i veckan med uppgradering och planering hot-och-våld. IFO har i stort sett komplett bemanning. Oro för de asylsökande barnen med psykisk ohälsa ökar. Efter årsskiftet börjar Annika Modéen som ärendehandläggare och ytterligare en anställning är på gång. Ny verksamhetsutvecklare rekryteras. IFOs verksamhet är kunskapskrävande; hedersrealterat våld, våld i närstående, könsstympning, människohandel. Utbildning av personalen är mycket viktigt i detta

7 7 (17) 313 forts. skede. Ordförande uppmärksammar vikten av samarbete med skolan, även förebyggande. Maria tillägger att all kommunal verksamhet är delaktig. äldreomsorg TF verksamhetschef Ellinor Johansson informerar. Bristen på legitimerad personal och chefer har stabiliserats. Arbetsledare i stora arbetsgrupper upplever att arbetet är tungt. Sjuksköterskorna känner åter arbetsro och verksamheten anlitar idag tre stafettsköteskor. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS har sagt upp sig och slutar vid årsskiftet. Rekrytering pågår. Äldreomsorgsorganisationen har analyserats under hösten ur ett arbetsmiljöperspektiv och en handlingsplan är under bearbetning. Ordinarie anställda utbildas i förflyttningsteknik under hösten. Hemtjänsten inför arbetskläder i slutet av året. Övergång från Mobipen till mobillösning har dragit ut på tiden, på grund av försenad leverans. Utökning av Laps Care-planering pågår för stöd i bl.a. schemaläggning. Haltidssjukskriven undersköterska arbetar som språkstöd i vuxen- och gymnasieutbildningen med lärarhandledning. Verksamheten har startat denna vecka och uppföljning lämnas vid nästa utskottssammanträde.

8 8 (17) 314 KS/385/2016 (1) Uppföljning och revidering av delegeringsordning Utskottet föreslår kommunstyrelsen att godkänna föreslagna förändringar i delegeringsordningens delar A, B och V med dagens ändringar och tillägg. Nuvarande delegeringsordning utformades i samband med att den nya organisationen sjösattes Mindre justeringar har kontinuerligt skett under den tid som passerat. Samtliga verksamheter och andra nyckelpersoner har under sommaren och tidig höst getts möjlighet att beskriva hur man upplevt att delegeringsordning hitintills fungerat, vad som upplevts bra respektive dåligt, om man anser att delegeringen ligger på rätt nivå samt om man har sett behov av ytterligare förändringar. Synpunkter har sammanställts och generellt kan sägas att delegeringsordningen har upplevts som väl fungerande och täckande. De önskemål om förändringar som framförts handlar till stor del om nya befattningar eller ändrade titulaturer samt ärenden som inte upplevs vara av politisk dignitet och där en snabbare handläggning skulle förenkla och gynna medborgaren. Vidare finns synpunkter på att delegatsnivån är allt för hög i några ärenden. Verksamheternas förslag framgår i förslaget till reviderad delegeringsordning. För att enkelt finna de ärenden där en föreslagen förändring finns är hela raden markerad med grå färg. Överstrykningar innebär att något bör tas bort och ny text eller redigeringar har skrivits med kursiv text. Förvaltningen bedömer att föreslagna ändringar i delarna A, B och V överensstämmer med syftet att delegeringsordningen ska avlasta de förtroendevalda rutinärenden, korta beslutsvägarna och minska handläggningstider. Det bedöms också ligga i medborgarens intresse att ärenden hanteras så snabbt och effektivt som möjligt. Ärendet bereds i alla utskott med fokus på det område som utskottet ansvarar för att bereda till kommunstyrelsen. Alla utskott ges också möjlighet att ha synpunkter på de gemensamma delarna A, allmänt, och B, bestämmelser gällande samtliga. Delegeringsordningen som helhet bereds i allmänna utskottet. Beslut fattas av kommunstyrelsen. Kvalificerad samordnare Lena Andersson visar det viktigaste förändringarna i avsnitt A, B och V. Förvaltningens förslag till beslut Utskottet föreslår kommunstyrelsen att godkänna föreslagna förändringar i delegeringsordningens delar A, B och V. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Arbetsmaterial delegeringsordning

9 9 (17) 315 KS/163/2016 (2.2) Rapportering ej verkställda beslut per Efter genomgång läggs informationen till handlingarna. Förvaltningens verksamhetschefer inom äldreomsorg, funktionsstöd och individfamiljeomsorg lämnar rapportering ej verkställda beslut per enligt socialtjänstlagen, SoL och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS; särskilt boende äldreomsorg inga beslut, ett beslut daglig verksamhet, ett beslut boende vuxna, ett beslut särskilt boende funktionsstöd och ett beslut kontaktperson. Rapportering sker till Inspektionen för Vård och Omsorg, kommunfullmäktige och kommunrevisionen. Förslag till beslut föreslås besluta att lägga informationen om ej verkställda beslut till handlingarna. Beslutsunderlag Delegeringsbeslut Tjänstemannayttranden

10 10 (17) 316 KS/234/2016 (8.8) Yttrande över IVOs krav på åtgärder Haga HVB i Ramsele antar yttrandet som sitt eget och skickar det till Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO. Inspektionen, IVO gjorde en inspektion den vid Haga HVB i Ramsele. I samband med inspektionen upprättades ett inspektionsprotokoll som Sollefteå kommun hade möjlighet att yttra sig över senast den 12 juli Sollefteå kommun lämnade inget yttrande, då tolkningen av underrättelsen gjordes att personal och bemanning, lokalernas utformning och säkerhetsrutiner var godtagbara enligt IVOs mening inkom till Sollefteå kommun beslut, daterat , från IVO. Där framkom krav på att Sollefteå kommun ska vidta följande åtgärder: att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler i enlighet med 3 kap 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende, där personal kan utöva tillsyn över inskrivna ungdomar dygnet runt att säkerställa att utdrag inhämtas från polismyndighetens misstanke- och belastningsregister innan anställning påbörjas enligt 1 lagen (2007:171) om registerkontroll vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn Kontakt togs med IVO med förfrågan om hur underrättelse och beslut kunde vara så olika. Sollefteå kommuns tolkning av underrättelsen var att lokalerna var av god kvalitet och i beslutet framgick att lokalerna inte var ändamålsenliga inkom svar från IVO där de meddelar att de gått igenom handläggningen av inspektionen på Haga HVB och konstaterar att det i inspektionsprotokollet finns formuleringar som kan misstolkas om bedömningar av HVB-hemmets lokaler, vilket de beklagar. Dock föranleder inte omständigheterna rörande inspektionsprotokollet någon ändring av beslutet. Utifrån IVOs bedömning är inte lokalerna vid Haga HVB i Ramsele ändamålsenliga för att tillförsäkra den enskilde boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller inte kraven på säkerhet i enlighet med 3 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende, där personal kan utöva tillsyn över inskrivna ungdomar dygnet runt.

11 11 (17) 316 forts. Bedömningen är att lokalernas utformning gör att personal saknar överblick över ungdomars boenden, eftersom barnen/ungdomarna bor i separata hus. Vidare att personal inte har möjlighet att vara tillgängliga i lokalerna eftersom personal sover i ett annat hus än där barnen/ungdomarna har sina boenden, vilket utgör ett missförhållande. Konsekvensen av lokalernas utformning är att barnen/ungdomarnas behov av stöd, omvårdnad samt trygghet och säkerhet i boendet inte kan säkerställas. Vid inspektionen framkom att en överårig ungdom återkommit till verksamheten, efter att han skrivits ut, och vistats i verksamheten under en natt utan personalens vetskap, vilket var polisanmält samt rapporterat till IVO enligt Lex Sarah. Åtgärder för att förbättra tillsynen dygnet runt vid boendet har påbörjats. Vidare har antalet barn/ungdomar vid boendet minskats från 14 till 12 i dagsläget. Fem av dessa går gymnasium i Sollefteå vilket gör att det inletts samtal med socialtjänstens handläggare, god man och barnen själva om planerad flytt till stödboende i Sollefteå, när de är mogna för det. För de kvarvarande sju barn/ungdomar är det utifrån ett barnperspektiv mest skonsamt för dem att gå hela årskurs nio på Ramsele skola, vårterminen 2017 ut. För att säkerställa att barnen/ungdomarna känner sig trygga och säkra i sina boenden finns ett installerat lås-taggsystem. Personalgruppen har utbildats i hot och våld, drogmissbruk hos ensamkommande barn, brandsäkerhet och utbildning via Reveljen. Personalgruppen arbetar med att förebygga incidenter genom regelbundna samtal med barnen/ungdomarna. Vidare finns ett gott samarbete med både skola, gode män och socialtjänstens handläggare. Barnen/ungdomarna har även integrerats i samhället och har kompisar utanför boendet. Upprättad anvisning finns för att säkerställa rutin när det gäller att begära registerutdrag från polismyndighetens misstanke- och belastningsregister. Utifrån ovanstående åtgärder är bedömningen att ungdomarnas behov av stöd, omvårdnad samt trygghet och säkerhet i boendet kan säkerställas med regelbunden och frekvent tillsyn. Det finns alltid personal tillgänglig i omedelbar närhet för att säkerställa en god och regelbunden vuxenkontakt och i övrigt möta barnens känslomässiga och sociala behov.

12 12 (17) 316 forts. Förvaltningens förslag till beslut Haga HVB:s nuvarande lokaler används till och med med vidtagna åtgärder i enlighet med 3 kap 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende. Upprättad anvisning avseende utdrag från polismyndighetens misstanke- och belastningsregister innan anställning påbörjas säkerställs enligt 1 lagen (2007:171) om registerkontroll vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Beslut IVO

13 13 (17) 317 KS/4/2016 (2.2) Delgivningar Efter genomgång läggs delgivningarna till handlingarna. delges följande: - Protokoll Förtroenderåd Solgården - Minnesanteckningar Förtroenderåd Gunillagården

14 14 (17) 318 KS/45/2016 (2.2) Informationer Ordförande tackar för informationen. webbutbildningar Verksamhetschef funktionsstöd Ann-Katrin Lundin visar webbutbildning från Kunskapsboken.se. Statliga medel har erhållits för kompetensutveckling baspersonal inom äldreomsorg och funktionsstöd. Webbutbildning når alla och all personalen får likvärdig utbildning i sin egen takt. Funktionsstöd har tecknat licens t.o.m med möjlighet till förlängning, om det slår väl ut. Utbildningen är indelad i block block 1 Sekretess inom LSS och SOL och Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet block 2 Vad är syftet med en genomförandeplan? och Lex Sarah socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Efter webbföreläsningen svarar personalen på frågor i ämnet. Arbetsledarna kan följa hur varje anställd genomför utbildningarna och skriver ut diplom efter varje genomförd ämnesutbildning. Ann-Katrin visar ytterligare en webbutbildning för personalen, som ännu inte börjat användas: Värdegrundsarbete i praktiken att arbeta i LSS-verksamhet. Utbildningen är anpassad till Sollefteå kommun och uppgraderas med jämna mellanrum. privatplaceringar Ulla Titelman Persson, socialsekreterare och Peter Berglund, processhandledare informerar om privatplaceringar. Denna form av placeringar ökar bland ensamkommande barn och unga. E-barnen tilldelas särskild förordnad vårdnadshavare (god man) vid ankomst. Utöver detta har många av e-barnen släktingar i landet. När ett stort antal ensamkommande barn och unga (e-barn) anlände till kommunen, hann handläggarna inte med att utreda och placera i tid. Verksamheten insåg att man måste lägga formaliteterna åt sidan, för att så fort som möjligt ge barnen någonstans att bo. Gängse arbetsstruktur är aktualisera, utreda och besluta om placering. Arbetsgången är densamma i de flesta e-barnärenden. Att göra utredning fördröjer placering. Idag tar utredning 15 minuter, då liknande beslut tas på varje e-barn. Traditionen i socialtjänsten är att familjehemsplacera, i likhet med svenska barn. Handläggarna har nu hunnit i kapp genom att hitta mer relevanta former med smarta arbetssätt. Familjehemmen räcker inte till för alla.

15 15 (17) 318 forts. Fler och fler barn hittar anhöriga eller vänner med känslomässig koppling. Med en sådan relation kan privatplacering vara en lösning. Denna biståndsform ökar och privatplacering hos släkt är känslomässigt bra; barnet vill och familjen vill. Vid privatplacering är socialtjänstens ansvar mindre och placeringen medför lägre kostnad för kommunen, då endast omkostnadsersättning utbetalas. Socialtjänsten ger inget stöd till föräldrarna, som vårdar barnet. Socialtjänsten följer upp att barnet trivs. Barnet lever i en bekant kultur och samhällsstruktur och upplever en tryggare tillvaro. Vid familjehemsplacering har vårdnadshavaren ansvar tills den unge fyllt 21 år, vid privatplacering 18 år. Inför en privatplacering sker myndighetskontakter på samma sätt som i familjehemsplaceringar, t.ex. med polisen. Uppkommer särskilda behov i en privatplacering startas utredning. Johan Andersson (C) frågar hur många e-barn kommunen har familjehemsplacerade idag? Peter svara: ett fåtal, tre fyra barn. Birgitta Häggkvist (VI) frågar vad som händer efter 18 år i en privatplacering. Familjen har omkostnadsersättning till 18 år, placeringen upphör och den unge kan välja boende. Peter svarar att privatplaceringar ökar och kommunen har ekonomiskt ansvar t.o.m. 18 år. Därefter kan kommunen utbetala ekonomiskt bistånd. Kerstin Franzén (M) frågar hur trafficking kollas upp. Peter svarar att samtal, uppföljning och samarbete med skolan görs hela tiden. Om skolan inte fungerar, finns det ofta behov av insatser.

16 16 (17) 319 KS/403/2016 (19.5) Skönsmonsmodellen - hemtjänsten Utskottet föreslår kommunstyrelsen uppdra till förvaltningen utreda hur skönsmonsmodellen kan implementeras i hemtjänsten. Nils-Gunnar Mohlin (S) väcker frågan om införande av Skönsmonsmodellen inom hemtjänsten. För några år sedan genomförde Sundsvalls kommun ett pilotprojekt i stadsdelen Skönsmon, för förändring av arbetet i hemtjänsten. Projektet bygger på ökad personalkontinuitet och ökning av hemtjänstpersonalens inflytande i ett nytt arbetssätt med brukaren/kunden i centrum. I rapporten Skönsmons hemtjänst i Sundsvall ett framgångsexempel framkommer att Kommunal ser fördelar och möjligheter i medarbetarnas ökade inflytande, bättre balans mellan ansvar och befogenheter, utvecklat teamarbete och samarbete, ökad yrkesstolthet samt ökad kontinuitet och kvalitet av omsorgsarbetet. Den politiska ledningen ser politisk enighet över partigränserna, kontinuitet ger ökad kvalitet av omsorgen, ekonomistyrning övergår till kvalitetsstyrning och utvecklingsmedel anslås.

17 17 (17) 320 KS/401/2016 (1) KS/404/2016 (19.6) Aktuella frågeställningar 1. Kommunstyrelsen föreslås uppdra till förvaltningen att utreda möjligheten till bidrag för byggande av trygghetsboende och i jämförelse kartlägga förekomsten av trygghetsboenden i länets övriga kommuner. 2. Ordförande kontaktar verksamhetschef äldreomsorgen Jerry Mähler och föreslår att enhetschefer äldreomsorg inbjuds till kommande sammanträden; första inbjudan Trygghetsboende Johan Andersson (C) väcker frågan om trygghetsboende. Med den boendeformen kan äldre medborgarna bo kvar hemma längre. Kommunen kan tillskjuta medel för skapande av trygghetsboende. Trygghetsboenden är vanliga hyreslägenheter som är speciellt anpassade för äldres tillgänglighet och med närhet till service och socialt utbud. I trygghetsboendet ska det finnas en värd eller värdinna och en gemensamhetslokal för aktiviteter och möjlighet till dagliga måltider. Det behövs ingen biståndsbedömning från kommunen för att få flytta in i ett trygghetsboende. Däremot ska minst en person i hushållet ha fyllt 70 år. Ett trygghetsboende jämställs med eget lägenhets- eller villaboende och hyresgästerna i ett trygghetsboende har möjlighet att vid behov söka hemtjänst och andra serviceinsatser. Johan Andersson (C) tillägger att det i synpunkter över översiktsplanen framkommit önskemål från pensionärsföreningar om inrättande av trygghetsboenden i kommunen. Birgitta Häggkvist (VI) stödjer förslaget om trygghetsboenden i kommunen. Information av enhetschefer äldreomsorg Kerstin Franzén (M) efterlyser dialog med enhetschefer inom äldreomsorg. Verksamhetschef Jerry Mähler lämnar varje månad nulägesanalys. Utöver detta är det värdefullt träffa respektive enhetschef.