Johan Bjarne Salo EN WEBBSIDAS DESIGNPROCESS OCH ANVÄNDBARHET

Transkript

1 Johan Bjarne Salo EN WEBBSIDAS DESIGNPROCESS OCH ANVÄNDBARHET Informationsbehandling 2010

2 2 FÖRORD Detta lärdomsprov har skrivits under hösten 2010 i syfte att erhålla tradenomexamen inom utbildningsprogrammet för informationsbehandling vid Vasa yrkeshögskola. Erik Wahlman har fungerat som handledare. Vasa 7 november 2010 Johan Salo

3 3 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för informationsbehandling ABSTRAKT Författare Johan Salo Lärdomsprovets titel En webbsidas designprocess och användbarhet År 2010 Språk Sidantal Handledare svenska bilagor Erik Wahlman Syftet med detta arbete var att skapa en ny webbdesign åt en kampsportsförening i Karleby, MMA Kokkola, och ge idéer och riktlinjer för nya och erfarna webbdesigners projekt. Webbsidors utseende och funktionalitet har allt större betydelse i dagens läge. Detta arbete innehåller en designprocess för en webbsida, hur man strävar efter god användbarhet samt en genomgång av skapandet av MMA Kokkolas webbdesign. Litteratur om webbsidor, webbdesign, grafisk design och internet har varit de primära informationskällorna för arbetet. Resultatet av detta arbete var en guide för webbdesigners och en ny användbar webbdesign skapades som skall göra det lättare att identifiera föreningen MMA Kokkola. Webbdesignen är redo att bearbetas och tas i bruk. Ämnesord Webbdesign, Användbarhet, Riktlinjer, Guide

4 4 VAASAN AMMATTIKORKEAKOULU UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES Utbildningsprogrammet för informationsbehandling ABSTRACT Author Title Year 2010 Language Pages Name of Supervisor Johan Salo A websites design process and usability Swedish appendices Erik Wahlman The aim of this thesis was to create a new web design for a mixed martial arts club in Kokkola, MMA Kokkola, and provide guidelines and ideas for the web designer s own projects. The appearance of a website and its functionality has become increasingly important. The thesis work contains a design process for a website, an examination of how good usability can be reached and a review of the creation of MMA Kokkola s web design. Literature on web pages, web design, graphic design and the internet have been the primary data sources for the work. The outcome of this thesis was a guide for new web designers. A new and usable web design was created for MMA Kokkola that is ready to be processed and after which it will be ready for use. Keywords Web design, Usability, Guidelines, Guide

5 5 INNEHÅLL FÖRORD... 2 ABSTRAKT... 3 ABSTRACT INLEDNING Inledande information Orsaken till att MMA Kokkolas webbdesign skapades FÄRGLÄRA Ögat och färger RGB CMYK Färgerna på bildskärmen DIGITALA BILDER Pixlar GIF JPEG INNAN MAN BÖRJAR DESIGNA Målgruppen för webbsidan Val av program Skissa WEBBSIDANS ANVÄNDBARHET Användbar navigation Kvalitet av innehåll och texter Top tio användbarhetsproblem Undvik följande fem saker på din webbsida... 23

6 6 6 EN WEBBSIDAS LAYOUT Hur en besökare ser på en webbsida Olika element och innehåll i en layout Olika typer av layouts Navigeringsfältet Användning av grafik SKAPANDET AV MMA KOKKOLAS WEBBDESIGN Varför en ny webbdesign? Var skall man börja? Idéer för webbdesignen Skapandet av webbsidans delar i Photoshop Presentation av webbsidans innehåll SLUTLEDNING KÄLLOR BILAGOR... 42

7 7 1 INLEDNING 1.1 Inledande information I dagens läge hör datorer, internet och besök på olika webbsidor till vardagen för största delen av befolkningen. Med detta följer allt högre krav på webbsidornas funktionalitet och utseende. Idén för detta lärdomsprov fick jag via MMA Kokkola, en kampsportsförening i Karleby som hade ett stort behov av att få föreningens webbsida uppdaterad och fram till allmänheten. Syftet med detta lärdomsprov är att ge ideer för nya webbdesigners i rätt riktning. Det finns flera fallgropar och faktorer man inte är medveten om. Genom att läsa böcker om webbdesign, layouter, grafik på webben och genom att studera professionella webbdesigners artiklar och råd har de bästa bitarna valts ut. Lärdomsprovet kommer att behandla en designprocess för en webbsida, användbarhet, grunderna för färgläran, hur digitala bilder skall användas på en webbsida, samt en genomgång av skapandet av webbsidan för MMA Kokkola för att ge en blick av designprocessen i sin helhet. Det finns flera riktlinjer för att nå den bästa användbarheten på en webbsida och de bästa behandlas i detta arbete. Tyngdpunkten ligger i användbarheten och själva layouten för en webbsida. En webbsida med god användbarhet gör att en besökare snabbt, effektivt och lätt kan komma in på webbsidan utan att lägga extra tid på att fundera hur den fungerar och hur man kommer åt rätta rubriker och sidor. Som ett första projekt åt MMA Kokkola skapades ett informationsblad för Kokkola Fight II, ett evenemang med amatör- och professionella matcher. Informationsbladets design blev mycket väl mottaget av projektbeställarna samt av publiken och denna design inarbetades även på webbsidan. Det andra projektet som gjordes i samarbete med föreningen var skapandet av en ny logo. 1.2 Orsaken till att MMA Kokkolas webbdesign skapades En fint designad webbsida med bra användbarhet blir ihågkommen av besökare. Den nuvarande webbsidan som MMA Kokkola har på nätet är ganska enkel och

8 8 tråkig. Med denna webbdesign vill jag ge en boost åt MMA Kokkolas image och nå allmänheten bättre. Genom att göra reklam om den nya webbsidan kan man locka nya besökare och även nya elever till grundkursen. Den nya webbdesignen skall tas i bruk i en nära framtid då detta lärdomsprov är färdigt.

9 9 2 FÄRGLÄRA Det är viktigt att ha en uppfattning om färgers betydelse och inverkan inom grafisk design. Det är ett krävande område att få färger att fungera med varandra och kunna skapa en enhetlig webbsida. En besökare på webbsidan måste klart och tydligt se vilka färger som är länkar, var det viktigaste innehållet finns och veta var man befinner sig i navigationen med hjälp av färger och nyanser. 2.1 Ögat och färger I grafisk webbdesign är det centrala att hålla färgerna enkla och inte överdriva med för många olika nyanser och färger. Individen ser färger på olika sätt. Vi skall inte heller glömma den del av befolkningen som är färgblinda (ca 8 % av männen och 1 % av kvinnorna). Därför är det alltid bra att testa att en webbsidas meny även fungerar i gråskala. På ögats näthinna finns så kallade stavar och tappar som registrerar ljus. Stavarnas uppgift är att skilja åt ljusets intensitet medan tapparna är känsliga för kulörer. Tapparna består av tre olika typer, en för röda, en för gröna och en för blåa. Med hjälp av dessa tre typer av tappar kan vi uppfatta olika kulörer. RGB-systemet skapar kulörer genom att blanda ljus av de tre olika ljuskällor. [2] På webbsidor kan färger utnyttjas på flera olika sätt. De kan leda ögat till rätt ställe, öka förståelsen för hur olika objekt och element hör ihop och på detta sätt kommer besökaren även bättre ihåg webbsidan. Om en layout består av ett ljusare område eller bild på en för övrigt mörk layout, kommer detta område snabbast att få besökarens uppmärksamhet. 2.2 RGB I datavärlden brukar man kalla additiv färg för RGB eftersom den består av de tre grundfärgerna rött, grönt och blått. Digitala bilder behandlas oftast i RGBfärgläge. I datorn anges skalan mellan 0 och 255 för var färg i RGB. Det finns alltså 256 x 256 x 256 = ca 16,7 miljoner olika kulörblandningar. Om alla

10 10 ljuskällor är tända, det vill säga ställda in på 255, betyder det att vi upplever det som vitt. Om alla ljuskällorna är släckta, det vill säga på 0, blir det omvänt och svart. Bild 1 visar hur det additiva kulörsystemets primärkulörer och dess blandningar. [2] Bild 1 RGB kulörers blandningar 2.3 CMYK Subtraktiv färg eller CMYK består av Cyan, Magenta, Gult och Svart (Cyan, Magenta, Yellow och Black, K eftersom att B redan är upptaget av beteckningen blått). Denna beteckning kommer från tryckerivärlden eftersom de är de fyra färgerna som vanligtvis används som så kallade tryckfärger. På dataskärmen ser man CMYK även som additiva eller som RGB-färger. Färgbilder som skall tryckas måste konverteras från RGB-systemet till CMYK-systemet. Bild 2 visar CMYK kulörerna. [2] Bild 2 CMYK kulörers blandningar

11 Färgerna på bildskärmen Det finns flera olika typer av hårdvara och mjukvara för datorer. Det betyder att egentligen ingen skärm eller dator är exakt lik en annan och här finner vi mer eller mindre problem med webbdesign och färganvändning. Man bör analysera vilka färger som fungerar på din webbsida och om de faktiskt ser bra ut på bildskärmen i slutprodukten. En del färger fungerar inte bredvid varandra, eftersom gränsen mellan färgerna ser ut som att den skulle vibrera. Till dessa färger hör bland annat rött/grön, blått/violett och rött/blått. Om man ändå vill använda de nämnda färgerna tillsamman bör man addera en svart linje mellan exempelvis den röda och gröna färgen som reducerar vibreringen. [1]

12 12 3 DIGITALA BILDER De flesta webbsidor är både text- och bildbaserade. Webbsidorna innehåller grafik och till den grafiska delen ingår vanligen digitala bilder. Man bör känna till hur man kan behandla bilderna, vilka filformat det lönar sig att använda, när man skall komprimera bilder och själva läran om pixlar och hur dessa ser ut på skärmen. De vanligaste filformaten som används på webbsidor är GIF och JPEG, eftersom alla webbläsare klarar av att läsa dessa. Ifall man använder bilder fel, det vill säga fel storlek, för många eller stora bilder på en webbsida lider uppladdningstiden och då tappar besökaren lätt intresset. Ju snabbare man får fram en webbsida, desto bättre. I vissa fall är man mer eller mindre tvungen att ha bilder med större filstorlek, till exempel en portfolio gjord av en fotograf på webben. Man kan lösa det genom att använda sig av flera thumbnails på webbsidan och genom att klicka på en av thumbnailsen öppnas bilden i orginalstorlek. Thumbnails är komprimerade bilder av den större orginalbilden och på detta sätt laddas webbsidan upp snabbare. Man har alltså en hel del att tänka på när det gäller digitala bilder på webben. Det lönar sig att reducera grafikens eller bildernas storlek så länge att inte kvaliteten lider för mycket. I dagens läge har största delen av befolkningen snabba uppkopplingar och rätt så bra datorer, men för minoriteten med långsammare uppkopplingar samt de som surfar med mobiltelefon krävs en webbsida som laddas upp relativt snabbt. 3.1 Pixlar Man bör känna till grunden om pixlar om man skall sätta ut bilder på webbsidor eller webben överlag. Order pixel kommer från engelskans PICture Element. Det finns två huvudtyper av pixelbaserade bilder, GIF och JPEG, vilka använder sig av olika komprimeringstekniker. Dessa behandlas noggrannare i följande rubriker. En pixelbaserad bild består av ett mönster av små fyrkanter, bild 3 visar ett förstorat område av MMA Kokkolas logo med dessa små fyrkanter.

13 13 Bild 3 Pixlar Varje punkt har en viss storlek och färg. Vilken storlek pixlarna är på en bild beror på upplösningen. Upplösningen anges till exempel 300x200, vilket betyder att bilden är 300 pixlar bred och 200 pixlar hög. Ju sämre upplösning desto mer pixlar syns. En bild med mindre pixlar kan ändå ofta fungera, det går att pröva sig fram till ett bra resultat. Man skall se upp med pixelbaserade bilder när man förminskar dem. En del pixlar försvinner när man förminskar en pixelbaserad bild och om man förminskar den för mycket kan bilden tappa sina proportioner. [3] En jämförelse på hur en mindre mängd pixlar kan användas är ett porträtt av en person som är målat med tjocka klumpar av färg. Det ser dåligt ut på nära håll och man kan inte urskilja konturerna, men på rätt avstånd ser man tydligt personens konturer. 3.2 GIF Graphics Interchange Format, GIF är en populär komprimeringsteknik på webben. Den ger möjlighet att skapa enkla animationer och den har en liten filstorlek. Detta filformat lönar sig inte att använda på allt grafiskt material eftersom den innehåller endast 256 färger. En vanlig digital bild blir oklar och grynig i GIF format och filstorleken blir lika stor som i en JPEG bild, om inte större. GIF är optimalt att använda på bland annat simpla ikoner, små animationer, knappar, punkter och logon med skarpa kanter och begränsat antal färger. [3]

14 JPEG Joint Photographic Experts Group, JPEG, är den komprimeringsteknik som främst används till digitala fotografier och bilder eftersom den stöder 16,7 miljoner färger. I jämförelse med GIF är JPEG en förstörande komprimeringsteknik. Med detta avses att när exempelvis en digital bild komprimeras till JPEG förloras en del av datan. Onödiga pixlar kastas bort och färger reduceras. Beroende på vilken inställning av kvalitet man använder, kommer människas öga att märka eller icke märka skillnaden på den reducerade kvaliteten. Om man skall komprimera ett originalfoto lönar det sig först att göra en ny kopia av originalet (bildfilen) och sedan komprimera det. De pixlar som kastas bort går inte att få tillbaka. [3]

15 15 4 INNAN MAN BÖRJAR DESIGNA Man skulle gärna bara helst ta tag i själva designen och omforma sina tankar till digital form med en gång, men så lätt är det inte ändå. Om man har ett företag eller en förening, som i detta fall MMA Kokkola som uppdragsgivare måste man för det första få reda på vilka krav och önskemål de har. Enligt önskemålen kan man sedan börja bestämma vilka färger som skall användas var, skissa upp en preliminär layout, tänka ut hur webbsidan skall se ut när man i stora drag vet sin målgrupp och till sist göra ett val av vilket program som skall användas för den grafiska designen. För att själv skapa grafik till en webbsida finns det diverse program man kan använda sig av, men det rekommenderas att prova på olika program och använda det som passar bäst för de egna behoven. Om man har erfarenhet av ett specifikt program, lönar det sig att fortsätta utveckla sina kunskaper i det programmet. 4.1 Målgruppen för webbsidan En webbsida kan byggas upp på många olika sätt beroende på målgruppen. En webbsida riktad till barn kan designas på ett visst sätt, en nyhetstidning på webben designas enklare och på ett annat sätt. Med frågeställningar får man bra reda på sin målgrupp. Vem försöker du nå med webbsidan? Hurudana personer förväntas besöka webbsidan? Är de nybörjare eller vana? Då man vet sin målgrupp kan man lättare skissa upp en webbsida och välja färger och layout. Vem är ordet i frågeställningen som avgör webbsidans innehåll. [3] Frågeställningarna och svaren för att skapa en webbsida för en kampsportsförening var följande: Vem är intresserade av kampsporter? Män till största del och kvinnor i åldern år. Vem kan delta i en grundkurs? Alla som är 15 år och äldre, inga krav av tidigare erfarenhet. Hurudana personer förväntas besöka hemsidan? Både nybörjare och mer erfarna eftersom det ordnas grundkurser och fortsättningskurser. Med frågeställningarna kom man till att besökarna högst antagligen är intresserade av kampsport och grafik, layout och temat planerades enligt det. Eftersom färgerna var tidigare överrenskommet i stora

16 drag, kunde man slå fast och skissa upp en layout samt planera hur grafiken kommer att se ut Val av program För grafisk design på webben finns det flera program och diverse mjukvara man kan använda sig av. För en ovan användare finns det lättare alternativ att skapa en egen logo, webbsida eller dylikt med hjälp av och genom att kombinera Microsoft Office programmen (Frontpage) eller Paint. Det populäraste verktyget för pixelbaserad grafik är Adobe Photoshop. En användare som vill ha hjälp till mer avancerade program kan använda sig av tutorials på nätet för Adobe Photoshop, Paint Shop Pro eller motsvarande program. Tutorials har anvisningar från början till slut och in i detalj hur man skall skapa olika grafiska objekt. Oftast är det nämnt i en tutorial om den är gjord för nybörjare eller mer avancerade användare. Det finns massor av olika tutorials; för webbdesign, webblayout, texteffekter, knappar, fotografieffekter och en hel del andra effekter. En av de populärare webbsidorna med tutorials är Om man själv vill göra alla menyer, knappar, bakgrunder och bilder skilt för sig rekommenderar jag Adobe Photoshop. Photoshop är ett mångsidigt program, ganska lätt att lära sig och med hjälp av Adobe Masters Collection (innehåller de branschledande verktygen för medieövergripande design) kan man kombinera Adobes andra grafiska program för att nå den önskade slutsatsen. 4.3 Skissa Som i flera olika branscher är det ofta lönsamt att skissa upp innan man påbörjar sitt projekt. Man ser i helhet hur det kommer att se ut, man kan få nya idéer och man kan få kundens godkännande redan i det skedet. Då man har en skiss att börja arbeta från är det lättare att förverkliga det hela. Layouten och hur de

17 grundläggande komponenterna är placerade på en webbsida är mycket viktiga både i skissen och i förverkligandet. 17

18 18 5 WEBBSIDANS ANVÄNDBARHET Webbdesign består inte enbart av den grafiska delen och fint utseende, man måste också sträva efter god användbarhet, fungerande webbsidor. Slår man upp användbarhet, är det något som går att använda eller medför någon nytta. Begreppet användbarhet definieras även av ISO-standarden (Internationella standardiseringsorganisationen) som den grad i vilken specifika användare kan använda en produkt för att uppnå ett specifikt mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt i ett givet sammanhang. [9] Ökad produktivitet är resultatet av god användbarhet. En användbar webbsida gör det möjligt för besökaren att snabbt, effektivt och lätt nå sitt mål utan att lägga extra tid på att fundera hur webbsidan fungerar komma åt rätta rubriker och rätta sidor. För att nå god användbarhet skall man veta vem användaren är eller kan vara. Ta reda på målgruppen i god tid och planera sedan hur man kan fånga upp denna målgrupp. Det kan vara nybörjare, erfarna användare, unga och gamla samt av olika kön. Alla har olika krav på en webbsida och för att öka på funktionaliteten och användbarheten är målet att hålla det enkelt och rikta webbsidan för din målgrupp. Man kan inte göra en webbsida som är tänkt för alla. En webbsida som till exempel är riktad åt 3-5 åringar tillfredsställer knappast en dataexpert. 5.1 Användbar navigation Det finns flera element på en webbsida, navigationen är ett av de viktigare. När man besöker en webbsida kommer man vanligen först till hemsidan. På hemsidan finner man den viktigaste informationen kortfattad, men utan ett navigationssystem vet användaren inte hur man skall ta sig vidare för att komma åt mer information. Det är inte alltid säkert att användaren kommer rakt in på hemsidan, utan kanske via en länk av en vän kommer man rakt till en undersida. Enligt webbanvändbarhetsexperten Jakob Nielsen skall ett bra navigationssystem svara på följande tre frågor: Var är jag? Var har jag varit och Vart kan jag gå?

19 19 För att börja med det är det avgörande att man förser webbsidan med ett navigeringsfält för att öka användbarheten. Det finns inga bestämmelser om hur man skall placera navigeringsfältet men vanligen är det uppe eller på vänstra sidan på webbsidan. Samma struktur på webbsidans navigeringsfält samt alla undersidor är nyckeln för att användaren skall veta att man befinner sig på samma webbsida, fastän man klickat sig vidare till andra rubriker eller öppnat en undersida. För att veta vart man kan gå och var man har varit skall länkar och knappar stå ut ur texten. Genom att använda olika färger skiljer man åt länkar och knappar från övriga objekt på webbsidan. Dessa element skall stå ut ur texten när man har klickat en gång och då länken byter färg indikerar man på att man redan har varit in på innehållet under länken. [10][4] Bild 4 är ett bra exempel på ett invecklat navigeringssystem som inte fyller standarderna för användbarhet. Sidan ser för övrigt bra ut, men när det kommer till navigeringen undrar man. Det står Navigate med liten font och liten pil till höger. Till höger finner man ägg staplade i en ställning. Hur kan man koppla ihop navigering med ägg? Det första jag gjorde var att jag klickade på Navigate - inget hände. Efter detta rörde jag muspilen över äggen och placerade pilen på ett ägg i taget. Med en animation förstorades vart ägg och på vänster sida uppstod en text. Hur kan man veta vilket ägg framför texten Meny, Reservation eller Recept? Det går inte. Funktionaliteten för detta navigationssystem är dåligt. Med enklare lösningar har man vanligen mera nöjda besökare.

20 20 Bild 4 Dålig navigering, Genom att se på webbsidor med dålig användbarhet inser man hur viktig användbarheten är. Användaren kan tappa intresset om man inte inom några sekunder hittar det man vill. Inte ville jag röra muspilen över ägg som förstoras med en animation och se en text som uppstår vid sidan om. På webbsidor med liknande teknik måste man prova sig fram och testa hur navigationen egentligen fungerar, och det vill inte de flesta användarna. 5.2 Kvalitet av innehåll och texter En webbsida är inte bara design och utseende. Budskapet och innehållet har en avgörande roll i helheten. Enligt en undersökning som gjorts av webb användbarhetsexpert Jakob Nielsen tog det cirka tjugofem procent längre tid att läsa ett textblock online än att läsa samma text på en tryckt sida. Utav dessa studier kan man dra slutsatser att less is more när det gäller texter på hemsidor. Besökare på webbsidor har anpassat sig att skanna och skumläsa. Skanning betyder att en besökare kastar en blick (några sekunder) på webbsidan. Om inte

21 21 innehållet är relevant och intressant tappar användaren intresset redan i det skede. Ifall skanningen är tillräckligt intressant följer skumläsning av texten, det vill säga att besökaren inte läser texten ordagrannt men ändå uppfattar innehållet. Skumläsningen sker snabbt och avgör om man vill gå djupare in på ämnet. Innehållet är alltså en relevant del av en webbsida. Texterna skall placeras rätt på webbsidan och bestå av kortfattad viktig information samt bra uppdelning. Det är effektivare att läsa en bra uppdelad text än att all text kommer i ett. För att underlätta läsbarheten och besökarnas skumläsning skall orden och meningarna vara vettiga och grammatiken lättförståelig. [3][12] 5.3 Top tio användbarhetsproblem Det finns flera typiska brister på webbsidor som gör att användbarheten blir lidande. Som tidigare nämnts avses det med användbarhet att användaren skall snabbt, effektivt och lätt nå sitt mål. Om webbsidan laddas upp för långsamt har man redan ett problem, det skall gå snabbt. Genom att citera flera webbexperter på användbarhet och genom att söka upp de största användbarhetsproblemen med webbsidor avrundade jag denna lista till en top tio användbarhetsproblem: 1. Webbsidans syfte blir oklart. - Då man besöker en webbsida skall det klart och tydligt komma fram var man är och varför webbsidan existerar. 2. Laddningstiden blir för lång. - Ifall webbsidan har för många bilder och krävande grafik kan det ta länge att ladda upp sidan. 10 sekunder är maxtiden för att användaren skall behålla uppmärksamheten. 3. Navigeringsproblem, navigeringsfältet är svårt placerat eller består av för många länkar. - Navigeringsfältet eller menyn kan vara svår att hitta och svår att förstå. Håll beskrivningarna i menyn på 1-3 ord och sträva till att hålla navigationen enkel och lättförståelig. 4. Ful webbsida med dålig design.

22 22 - Ofta är webbsidor fula eftersom designern har använt tekniker som han inte har tillräckligt kunskap av. Man skall komma ihåg att även en enkel sida utan massor av grafik och intressant layout kan se bra ut. Besök för att se exempel på hur webbsidor inte skall se ut. 5. Svårt att läsa texter. - På grund av att färgen på texten är för nära bakgrundsfärgen eller på grund av för liten font kan det vara svårt att läsa texter. Undvik även för små fonter. 6. Svårt att hitta rätt. - Håll navigationen och strukturen enkel på webbsidan för att undvika problem. Var tydlig med vilka länkar som leder till toppsidor och vilka som går direkt till specifika innehållssidor. 7. Pop-ups för att presentera information. - Användare tycker inte om pop-up fönster när de vill läsa en text. Det tar sin tid att förstå vad som hände och back eller tillbaka knappen försvinner, vilket kan göra det svårare att komma tillbaka till föregående sida. 8. Animationer och blinkande text. - Ta bort animationer och blinkande text. 9. Fel ordval. - Använd klara och enkla ordval. En mening skall inte innehålla onödiga ord, en paragraf skall inte innehålla onödiga meningar, på samma sätt som en maskin inte skall ha onödiga delar. 10. En webbsidas objekt och innehåll på varandra. - Undvik faran för att en dropdown meny faller på andra objekt eller vice versa, bild 5 visar betydelsen av detta.

23 23 Bild 5 En webbsidas objekt på varandra Flera texter från dropdown menyn blir bakom bilden och användaren måste förstora webbläsarens fönster för att se allt. [6] 5.4 Undvik följande fem saker på din webbsida Eftersom det finns en hel del element som kan förstöra eller försämra en webbsida skall jag behandla dessa. Följande lista innehåller de fem viktigaste fallgropar man skall undvika: 1. Ljud - Som designer kan man inte veta vad en besökare lyssnar på eller gör när han eller hon besöker webbsidan. Förstör inte upplevelsen med onödig bakgrundsmusik eller coola ljudeffekter. Om du anser att det skall finnas musik eller ljudeffekter, sätt till volymkontroll eller en mute knapp. 2. Splashsidor - En splashsida är en första startsida som kommer fram före själva hemsidan. Dessa består vanligen av en välkomst text eller en klicka här för att besöka webbsidan text, lite information om vad webbsidan

24 24 innehåller och en fin bild eller motsvarande. Vem vill se det? Du besöker en webbsida för att se innehållet, inte en splashsida. 3. Överdrivet med reklam och banners - Flera webbsidor innehåller massor av banners och reklam. Detta tar bort blicken från det relevanta innehållet på webbsidan. En webbsida skapas för att nå besökare med ett specifikt innehåll, inte för att fyllas med banners och reklam. 4. Stor header bild - Det är populärt med stora headerbilder, men man bör begränsa det. Gå inte över 250 pixlar i höjd på headern. Det tar bort för mycket utrymme och tvingar det egentliga innehållet till bottnen av webbsidan. 5. Dead ends - Med dead ends på en webbsida menas att besökaren inte skall komma till sådana situationer där man inte kan trycka på tillbaka knappen. Ge alltid besökaren möjlighet att backa ett steg och därför bör man undvika pop-ups. Om man anser sig behöva pop-ups på webbsidan skall dessa vara rätt så små fönster och inte förvirra besökaren. Ange med klar text en knapp återvänd till webbsidan eller stäng fönstret.

25 25 6 EN WEBBSIDAS LAYOUT Att skapa webbdesign motsvarar ett pussel, man skall få bitarna att passa ihop för att se slutprodukten. På en webbsida är det lika viktigt att bitarna passar ihop. En layout är grunden för en webbsida, en av de viktigaste delarna i designprocessen. Layouten består vanligen av fyra eller fem olika element och de skall ställas upp i enlighet med hur en typisk besökare ser på en webbsida. Det är bra att använda sig av en layoutmall för både hemsidan och undersidorna för att webbsidan skall få ett enhetligt utseende. Försök att inte göra layouten för speciell jämfört med andra, de flesta användare är vana vid enkla layoutmallar både för att de fungerar bra och för att de är lätta att förstå. Under denna rubrik behandlas delarna och elementen för en layout skilt för sig. Som exempel använder jag MMA Kokkolas webbdesign och andra hemsidor som jämförelse 6.1 Hur en besökare ser på en webbsida Genom åren har det gjorts flera studier och undersökningar om hur användare ser på webbsidor. Resultaten av studierna och undersökningarna har lett till en utveckling av layouts för webbsidor. En användare följer vanligtvis ett mönster. Eyetrack III är en undersökning gjord 2004, i vilken det testades hur deltagarna ser på designen till olika nyhetshemsidor. Bild 6 visar resultatet på Eyetrack III studier hur ögonen fixerar sig på en webbsida och hur största delen av besökarna skannar igenom webbsidor. Bild 6 Hur en besökare ser igenom en hemsida

26 26 Ögonen fixerar sig först upp till vänster, oftast beroende på en större logo eller en bra header. Efter att ögat utforskat headern och innehållet på övre delen av webbsidan fixeras ögat mitten och nedre delen av webbsidan. Oftast undersöktes webbsidans nedre del, men inte alltid. Fotografierna eller bilderna fick inte mest uppmärksamhet på webbsidorna, texter och bra rubriker dominerade. Bild 7 är en grafisk bild baserad på studien av Eyetrack III, som visar de viktigaste områden att placera information och med hjälp av den kan man utveckla layouten. Bild 7 Områden att prioritera på en webbsida Eftersom deltagarna i studien först observerade övre delen av webbsidan från vänster till höger anses ett navigeringsfält fungera bäst placerat i övre delen av webbsidan. [7] Enligt en undersökning gjord av Jakob Nielsen år 2006 kom man till motsvarande resultat. Nielsen använde sig av en testgrupp på 232 personer. Man använde tusentals olika webbsidor för att få fram ett mönster som förekommer mest. Man kom fram till att deltagarna såg på största delen av webbsidorna i ett F-format mönster. Resultatet fick man genom att använda en webbkamera som fångade upp användarnas ansiktsuttryck samt infraröd-sändare och kameran i dataskärmen bakom små mörka fönster. Med hjälp av denna utrustning fick man framkallat en heatmap som visar hur ögonen har utforskat de hemsidor som ingick i testet, bild 8 visar de F formade mönstren på tre olika typer av webbsidor. [8]