Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

Transkript

1 Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Förebygg Bevaka INTEGRERAT VÄXTSKYDD Följ upp Behovsanpassa Tillsynsprojektet har bidragit till ökad kunskap om integrerat växtskydd hos jordbrukare och miljöinspektörer. 86 % av de besökta jordbruken i projektet bedöms uppfylla kraven på integrerat växtskydd Andelen korrekt ifyllda sprutjournaler har ökat sen Kemikalieinspektionens tillsynsprojekt

2

3 Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har tillsammans genomfört ett tillsynsprojekt om Bekämpningsmedel i jordbruket under Tillsynsprojektet vände sig i första hand till kommunernas miljöinspektörer som bedriver tillsyn inom jordbruksområdet. I rapporten beskrivs tillsynsprojektet och resultatet från de tillsynsbesök som utfördes av kommunerna. Rapporten redogör även för den utvärdering som gjorts efter projektets genomförande samt beskriver hur resultatet ska tas till vara av Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen framöver. Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen vill rikta ett stort tack till alla kommuner som deltagit i tillsynsprojektet samt den referensgrupp som var med och tog fram vägledningsmaterialet. Författare Teresia Persson, Jordbruksverket Alf Djurberg, Jordbruksverket Emma Bergström, Kemikalieinspektionen

4

5 Sammanfattning Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen tog initiativ till ett gemensamt tillsyns projekt om bekämpningsmedel inom jordbruket under Tillsynsprojektet vände sig i första hand till kommunernas miljöinspektörer som bedriver operativ tillsyn på jordbruksverksamheter. Syftet med projektet har varit att Öka kunskapen om integrerat växtskydd hos jordbrukare och kommunens miljöinspektörer Öka möjligheterna till enhetlig och effektiv tillsyn av integrerat växtskydd Följa upp tidigare granskning av växtskyddsmedel och dess användningsvillkor Inom projektet har vägledningsmaterial, såsom checklista och lathund, tagits fram. Uppstartsdagar arrangerades för miljöinspektörerna med utbildning om integrerat växtskydd och gällande lagstiftning inom växtskyddsområdet. All tillsynsvägledning om projektet har skett via Jordbruksverkets webbforum Effektiv Näring. Den aktiva tillsynsfasen ute i kommunerna pågick mellan 1 februari och 31 augusti I tillsynsprojektet deltog 100 kommuner och kommunförbund och totalt genomfördes 791 tillsynsbesök. Resultatet visar att 99 % av de som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel har giltig behörighet. Flertalet jordbrukare känner helt eller delvis till begreppet integrerat växtskydd. Miljöinspektörerna bedömde att 86 % av de besökta jordbruken uppfyllde kraven på integrerat växtskydd. Cirka 70 % av sprutjournalerna som granskades var korrekt ifyllda. Det är en klar förbättring sedan Kemikalieinspektionens tillsynsprojekt om kemikalier i lant bruket från 2011, då bara drygt hälften av sprutjournalerna var korrekt ifyllda. 99 % av preparaten som granskades i detta projekt var godkända av Kemikalieinspektionen och lika många användes enligt godkänt användningsområde. 10 % av tillsynsbesöken resulterade i någon form av åtgärd efteråt exempelvis uppföljande besök, föreläggande, miljösanktionsavgift eller åtal. De vanligaste problemen som uppmärksammades var brister i dokumentationen i sprutjournalen, frånvaro av sprutjournal och förvaring av otillåtna/avregistrerade preparat. Miljöinspektörerna har enligt utvärderingen uppskattat vägledningsmaterialet, utbildningstillfällena och vägledningen via webbforumet Effektiv Näring. Resultatet från tillsynsprojektet har gett oss värdefull information om hur långt jordbrukarna har kommit i sitt arbete med integrerat växtskydd, dokumentation och val av preparat.

6

7 Innehåll 1 Inledning Syfte Avgränsning Metod Referensgrupp Information till kommunerna Vägledningsmaterial Uppstartsdagar Webbforum Effektiv Näring Inspektioner samt redovisning av tillsynsresultat Utvärdering av projektet Resultat Inrapportering av tillsynsbesök Allmänt om integrerat växtskydd Förebygg Bevaka Behovsanpassa Följa upp Sprutjournalen Preparat Inspektörens bedömning Utvärdering av tillsynsprojekt Allmänt om projektet Vägledningsmaterialet Webbforumet Slutsatser Ökad kunskap om integrerat växtskydd Enhetligare och effektivare tillsyn av integrerat växtskydd Uppföljning av tidigare tillsynsprojekt om kemikalier i lantbruket Gemensamma tillsynsprojekt ett framgångskoncept? Bilaga Bilaga Bilaga

8

9 1 Inledning Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och vatten myndigheten har delat ansvar för tillsynsvägledning inom bekämpningsmedelsområdet. Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har i detta projekt valt att samverka då det finns praktiska, ekonomiska och tidmässiga vinster med ett gemensamt tillsynsprojekt. Dessutom underlättar det för länsstyrelser och kommuner om de statliga verken samordnar sina tillsynsvägledande insatser. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket genomförde 2011 ett tillsynsprojekt om Kemikalier i lantbruket. Resultatet visade på brister i dokumentationen kring användandet av växtskyddsmedel. Endast 52 % av sprutjournalerna var korrekt ifyllda. Kemikalieinspektionen såg ett behov av att följa upp tidigare resultat när det gäller dokumentationskravet samt användning av preparat och dess användningsvillkor. Regeringen fattade beslut om en ny bekämpningsmedelsförordning under sommaren Den nya förordningen gav i sin tur upphov till en rad nya före skrifter inom området. Bland annat fick Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en föreskrift om integrerat växtskydd. Arbetet med integrerat växtskydd, det vill säga en mer hållbar användning av kemiska bekämpningsmedel, har pågått länge inom svenskt jordbruk och många odlare har tillämpat det i flera år. Från och med den 2 januari 2015 är det dock ett lagkrav, vilket innebär att alla odlare omfattas. Området är därmed nytt som tillsynsområde för kommunernas miljöinspektörer. De kommunala miljöinspektörerna har till uppgift att kontrollera att lag stiftningen inom bekämpningsmedelsområdet följs. Ett nationellt tillsyns projekt är ett sätt att öka inspektörernas kunskaper om den nya lagstiftningen samt att verka för en mer likriktad tillsyn över hela landet. 1.1 Syfte Syftet med projektet har varit att Öka kunskapen om integrerat växtskydd hos jordbrukare och kommunens miljöinspektörer Öka möjligheterna till enhetlig och effektiv tillsyn av integrerat växtskydd Följa upp tidigare granskning av växtskyddsmedel och dess användningsvillkor 1.2 Avgränsning Tillsynsprojektet omfattar inte all lagstiftning inom bekämpningsmedelsområdet utan avgränsas till integrerat växtskydd, kontroll av sprutjournaler samt granskning av växtskyddsmedel och dess användningsvillkor. Vägledningsmaterialet som har tagits fram i detta projekt är anpassat för tillsyn på gårdar med egen växtodling. Det innebär att frågorna i checklistan inte är anpassade för tillsyn hos exempelvis entreprenörer. 1

10 2 Metod Kemikalieinspektionen har genomfört ett flertal nationella tillsynsprojekt i samverkan med kommunernas miljöinspektörer genomfördes ett sam verkans projekt om Kemikalier i lantbruket. Jordbruksverket däremot har endast genomfört en större nationell tillsynskampanj tidigare, Effektiv Näring Erfarenheter från tidigare genomförda tillsynsprojekt samt synpunkter som framkommit vid utvärderingar har legat till grund för planering och genomförande av detta tillsynsprojekt. Jordbruksverket har haft huvudansvaret och har varit drivande i projektet. Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen påbörjade planeringen av projektet sommaren Projektet påbörjades i oktober 2014 och avslutades i november I tillsynsprojektet ingick uppstartsdagar, vägledningsmaterial och väg ledning via webbforumet Effektiv Näring. Delmomenten i projektet har tidsmässigt fördelats på följande sätt under 2015: Figur 1. Tillsynsprojektets arbetsgång och delmoment under Referensgrupp I samband med att Jordbruksverket arbetade fram föreskriften om integrerat växtskydd bildades en referensgrupp med kommunala miljöinspektörer. En förfrågan om att delta i referensgruppen lades ut på webbforumet Effektiv Näring och sju inspektörer anmälde sitt intresse. Under hösten 2014 kontaktade Jordbruks verket inspektörerna på nytt och tillfrågade dem om de kunde tänka sig att fortsätta vara med i en referensgrupp kopplad till tillsynsprojektet. Referensgruppen har bestått av följande miljöinspektörer: Lisa Carlsson, Kungsbacka Johan Ekblad, Lidköping, Götene och Grästorp Ulrika Lundahl, Linköping Elisabet Petersson, Karlskrona Stefan Brorsson, Kalmar Carl-Johan Fredriksson, Kalmar Malin Kylmä, Helsingborg 2

11 Referensgruppen lämnade synpunkter på checklistan och lathunden innan materialet delades ut på uppstartsdagarna. Ytterligare en befintlig referensgrupp bestående av representanter från Sveriges lantbruksuniversitet, Lantbrukarnas riksförbund och Hushållningssällskapet fick ta del av vägledningsmaterialet i ett tidigt stadium och inkom med synpunkter. 2.2 Information till kommunerna I oktober 2014 skickades ett informationsblad om projektet ut till samtliga kommuner i landet och information lades upp på webbforumet Effektiv Näring. Informationsbladet bestod av projektbeskrivning, tidsram, ett övergripande program för uppstartsdagarna samt möjlighet att anmäla sig till uppstartsdagarna. 2.3 Vägledningsmaterial I projektet har följande vägledningsmaterial tagits fram: Checklista Lathund till checklistan Förslag till informationsbrev/bokningsbrev Checklistan består av frågor om integrerat växtskydd, sprutjournalen och upp fyllelse av preparatens användningsvillkor. Checklistan är inte heltäckande, utan rör endast en begränsad del av kommunernas tillsynsansvar för växtskyddsmedel. Checklistan består av totalt 27 frågor. Direkt under frågorna finns en laghänvisning för att underlätta för miljöinspektörerna vid inspektionstillfället. Checklistan bygger på följande lagstiftning: Miljöbalken (1998:808) Förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden Förordning (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd Föreskrift (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel Frågorna om integrerat växtskydd är relativt detaljerade i checklistan. Tanken var att checklistan skulle användas som ett diskussionsunderlag under tillsynsbesöket och att frågorna skulle leda till en ökad kunskapsnivå om integrerat växtskydd hos jordbrukarna och miljöinspektörerna. De flesta frågorna i checklistan har försetts med flera olika svarsalternativ. Svarsalternativen är exempel på åtgärder som jordbrukaren kan göra för att uppfylla lagkravet. Det finns alltså inget krav på att odlaren ska genomföra alla åtgärder och varje åtgärd kan vara mer eller mindre lämplig beroende på odlarens förutsättningar. Åtgärderna är slumpvis listade, vilket innebär att de är inte är viktade efter hur effektiva eller hur användbara de är i praktiken. Checklistan finns i sin helhet i bilaga 1. 3

12 Till checklistan har en lathund tagits fram med information om varför vi vill att just dessa frågor ställs till jordbrukaren. I lathunden finns även förklaringar till de olika begreppen som används samt allmän information om integrerat växtskydd. Lathunden är tänkt att kunna användas som ett enklare uppslagsverk vid inspektionstillfället. Under uppstartsdagarna framfördes önskemål från miljöinspektörerna om ett centralt framtaget informationsbrev/bokningsbrev som kunde skickas ut till jordbrukarna inför besöket. Ett bokningsbrev togs fram som innehöll information om syftet med projektet, vad tillsynen skulle fokusera på, vilka dokument som behövde finnas tillgängliga vid besöket samt var man kunde hitta mer information om integrerat växtskydd. Vi rekommenderade kommunerna att skicka ut checklistan till jordbrukarna i förväg för att de skulle få en möjlighet att förbereda sig. Bokningsbrevet var en mall som kommunerna hade möjlighet att ändra i och anpassa efter egna rutiner. Checklistan och lathunden har funnits tillgängliga på Jordbruksverkets webbplats samt på webbforumet Effektiv Näring under hela tillsynsfasen. 2.4 Uppstartsdagar I januari 2015 arrangerades endagsutbildningar för miljöinspektörerna på fyra platser i landet. Uppstartsdagarna hölls i Malmö, Nässjö, Göteborg och i Stockholm (två tillfällen). Totalt deltog 217 personer vid de fem utbildningstillfällena. Föreläsningarna hölls vid varje tillfälle av Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och en jordbrukare. Jordbrukaren beskrev sitt praktiska arbete med integrerat växtskydd. Syftet med uppstartsdagarna var att ge miljöinspektörerna en gemensam kunskapsgrund att stå på inför de kommande tillsynsbesöken. Uppstartsdagarna var mycket uppskattade av miljöinspektörerna. I utvärderingen var genomsnittsbetyget för dagarna 4,1 på en femgradig skala. 2.5 Webbforum Effektiv Näring Under projektets aktiva tillsynsfas från 1 februari till 31 augusti 2015 har tillsynsvägledning främst skett via Jordbruksverkets webbforum Effektiv Näring. Webbforumet är ett slutet nätverk där endast miljöinspektörer på kommunerna, handläggare på länsstyrelserna eller statliga verk får vara medlemmar. Under projekttiden fanns det cirka 460 medlemmar på forumet. På webbforumet kan inspektörerna ställa frågor, diskutera eller bara läsa de svar som läggs upp av andra inspektörer eller de vägledande myndigheterna. Alla frågor och svar är synliga för alla medlemmar i forumet. Frågor som rört Kemikalieinspektionens eller Naturvårdsverkets vägledningsområden har vidarebefordrats till dem för svar. 4

13 2.6 Inspektioner samt redovisning av tillsynsresultat Den aktiva tillsynsfasen i projektet pågick mellan 1 februari till 31 augusti Kommunerna som deltog i tillsynsprojektet planerade själva sina insatser, exempel vis utskick av informationsbrev, antalet inspektioner och urval av verk samheter. I lathunden samt på Jordbruksverkets webbplats fanns dock väg ledning kring riskbedömning, förbokning av inspektioner samt vilka åtgärder som bör vidtas om brister i verksamheterna uppmärksammas. På webbforumet Effektiv Näring fanns en länk till en webbenkät för in rapportering. Via denna länk kunde miljöinspektörerna rapportera in resultatet från tillsynsbesöken efter varje utförd inspektion. 2.7 Utvärdering av projektet För att utvärdera tillsynsprojekt lades en webbenkät ut på webbforumet Effektiv Näring efter att den aktiva tillsynsfasen avslutats. Enkäten fanns tillgänglig på webbforumet från den 3 september till 30 september

14 3 Resultat 3.1 Inrapportering av tillsynsbesök 100 kommuner och kommunförbund deltog i tillsynsprojektet om bekämpningsmedel i jordbruket De har rapporterat in resultat från totalt 791 tillsynsbesök. I medeltal har de deltagande kommunerna utfört 8 tillsynsbesök per kommun. Variationen sträcker sig från ett tillsynsbesök upp till 56 stycken på en kommun. Den geografiska spridningen över landet bedöms vara god. Vilka kommuner som deltog i projektet finns listade i bilaga 2. Figur 2. Karta över de kommuner som deltog i tillsynsprojektet Miljöinspektörerna rapporterade in resultatet från tillsynsbesöken via en öppen länk på Jordbruksverkets webbforum. Den öppna länken innebar att det inte krävdes någon personlig inloggning för att kunna svara på enkäten. Efter varje inspektion rapporterade inspektören in resultatet. Webbenkäten bestod av 36 frågor. 7 av frågorna var öppna, det vill säga de innehöll inga fasta svarsalternativ. Vissa frågor var konstruerade så att flera svarsalternativ kunde väljas, vilket innebär att antalet svar per fråga kan variera. 6

15 De enkätsvar som inte har rapporterats in korrekt, det vill säga de som inte har avslutats genom ett tryck på slutför-knappen i enkäten, har inte tagits med vid resultatsammanställningen. Totalt rör det sig om 24 enkätsvar. Webbenkäten fanns tillgänglig på webbforumet Effektiv Näring från den 12 februari till 31 augusti Svaren som inkommit i enkäten kan generaliseras för gruppen men inte för hela populationen, det vill säga alla jordbruksverksamheter i Sverige. Fritextsvaren kommer inte i sin helhet att redovisas i denna sammanställning, utan har använts som underlag till de kommentarer som ges till tabellerna. Allmänna fakta Antal/procent Deltagande kommuner/kommunförbund 100 st. Totalt antal inspekterade verksamheter 791 st. Djurgård med växtodling 60 % Växtodlingsgård 40 % Cirka 60 % av verksamheterna som inspekterades brukar över 100 ha åker. De flesta inspektionerna har utförts på gårdar som brukar ha åker. 7

16 Uppgifter om verksamheterna Procent Verksamheten är helt eller delvis certifierad eller odlar på kontrakt 30 % Anlitar rådgivare, varav 81 % Fristående 38 % Säljande 39 % Både fristående och säljande 23 % Vem utför bekämpningen? Ägaren/driftansvarig 58 % Egen personal 4 % Entreprenör 28 % Flera utförare 10 % Har de som använder växtskyddsmedel giltig behörighet? Ja 99 % Nej 1 % 99 % av verksamheterna har använt sprutförare med giltig behörighet. Resultatet överensstämmer helt med det resultat som Kemikalieinspektionen fick i sitt tillsynsprojekt 2011 om Kemikalier i lantbruket. 4 av 5 som saknade giltig behörighet fanns på gårdar som brukar 1-50 ha. En av jordbrukarna fick en miljösanktionsavgift utdömd och en fick ett återbesök. De övriga tre finns det inga noteringar om i enkätsvaren. När det gäller vem som utför bekämpningen har det skett en förskjutning mot att fler jordbruk anlitar entreprenörer än tidigare. Jämför man resultatet i detta tillsynsprojekt med det Kemikalieinspektionen fick fram 2011, så har andelen entreprenörer som utför bekämpningarna fördubblats på fyra år. Från 14 % 2011 till 28 % Allmänt om integrerat växtskydd 8

17 9 av 10 jordbrukare uppger att de känner till begreppet integrerat växtskydd helt eller delvis. Informationen om den nya lagstiftningen om integrerat växtskydd har jordbrukarna främst fått från lantbruksmedia, rådgivare och länsstyrelsernas behörighetskurser. 57 jordbrukare har genomfört endast en åtgärd för att grödan ska ha goda för utsättningar. Övriga har genomfört 2 eller fler åtgärder. 28 jordbrukare har vidtagit samtliga åtgärder som exemplifieras i frågan. I genomsnitt har varje jordbrukare genomfört 3 åtgärder Förebygg Vanligaste sättet att förebygga problem med ogräs är att plöja, anpassa växt följden, anpassa utsädesmängden och ha en väl förberedd såbädd. I genomsnitt gör varje jordbrukare nästan 6 av dessa åtgärder. 9

18 Problem med svampangrepp förebyggs främst genom växtföljden, att certifierat eller sundhetstestat utsäde används, skörderester bearbetas samt val av sorter. I genomsnitt gör varje jordbrukare 3,5 av dessa åtgärder. Problem med insekter förebyggs främst genom växtföljd, väl förberedd såbädd för snabb etablering av grödan samt anpassad såtidpunkt. I genomsnitt gör varje jordbrukare minst 2 av dessa åtgärder. 10

19 För att skona och gynna nyttodjuren anläggs framförallt sprutfria kantzoner och skonsamma och selektiva preparat används. Varje jordbrukare gör i genomsnitt 1,7 av dessa åtgärder Bevaka Ägaren/driftsansvarig är på över 95 % av gårdarna involverad i både bevakningen av växtskyddsproblemen och i beslutsfattandet av eventuell åtgärd. På en tredjedel av gårdarna är det bara ägaren som sköter bevakningen och på hela 60 % av gårdarna står ägaren själv för beslutsfattandet. På cirka 50 % av gårdarna finns också en rådgivare som tar aktiv del i över vakningen. Rådgivaren är dock inte lika ofta delaktig i beslutsfattandet. 11

20 3.1.4 Behovsanpassa 93 % av alla jordbrukarna bestämmer behovet av bekämpning genom bevakning i fält. Bara 6 jordbrukare anger rådgivare som enda hjälpmedlet för beslutsfattandet och 8 jordbrukare har svarat att de endast använder sig av sin egen erfarenhet. 3 av totalt 5 som svarat att de inte använder några hjälpmedel/beslutsstöd använder inte kemiska bekämpningsmedel då de odlar ekologiskt. 54 jordbrukare använder sig inte av kemiska bekämpningsmedel. Totalt utgör de 7 % av alla jordbruk som har inspekterats i detta tillsynsprojekt. Lika stor andel av jordbruken i denna undersökning, det vill säga 7 %, använder enbart kemiska växtskyddsmedel som växtskyddsåtgärd. Övriga använder kombinationer av flera metoder/åtgärder. 12

21 Ca 70 % av jordbrukarna strävar efter att välja ett preparat med bästa effekt mot aktuell skadegörare eller ogräs. Men även flera andra egenskaper hos växtskyddsmedlet vägs in i beslutet. I genomsnitt vägs ca 3 av svarsalternativen in. Endast 13 % av de som använder kemiska växtskyddsmedel har svarat att de helt överlåter valet av preparat till sprutföraren eller rådgivaren. För att hålla nere mängden preparat som används väljer de flesta jordbrukarna att spruta vid så optimala väder och vindförhållanden som möjligt, följa re kommendationer från rådgivare/rådgivningsbrev samt använda dosnyckeln för ogräs. 13

22 I genomsnitt använder jordbrukarna mer än tre åtgärder för att undvika problem med resistens. Vanligaste åtgärden för att undvika problem med resistenta ogräs, svampar och insekter är att växla preparat. 10 % av de tillfrågade jordbrukarna vidtar inga åtgärder för att undvika problem med resistens. 55 % av de som inte utför några åtgärder odlar mindre än 100 ha. Anpassad gödsling och val av sort är de vanligaste strategierna för att undvika liggsäd och ax-/stråbrytning. 14

23 3.1.5 Följa upp 95 % av växtskyddsåtgärderna följs upp på något sätt. Vanligast är obehandlade rutor som ca 60 % av jordbrukarna uppgett att de använder. Flera jordbrukare har uppgivit att de inte har anlagt specifika nollrutor i fält utan att de använder sig av andra obehandlade ytor som referens, till exempel vändtegar, fågelrutor, skyddsområden runt brunnar/grannar/stolpar, områden som missats att sprutas och smala kilar där sprutan inte kommer åt. Ett antal jordbrukare har även angett att de följer upp resultatet av bekämpningen genom att granska skördeutfall. Efter frågan kunde inspektörerna lämna kommentarer i ett fritextfält. Av svaren framgår bland annat vad jordbrukarna har avsett när de svarat annat på frågan hur de följer upp att bekämpningsåtgärden har haft effekt. 90 % av jordbrukarna har svarat att de gör uppföljningen i fält, det vill säga att de kontrollerar okulärt att bekämpningen har haft effekt. Detta svarsalternativ borde självfallet varit med i enkäten. Flera inspektörer har kommenterat att uppföljningen som utförs inte har varit dokumenterad. Det finns idag ingen lagstiftning som ställer krav på att upp följningen ska vara skriftlig. 15

24 3.1.6 Sprutjournalen 94 % av verksamheterna som fått inspektion hade sprutjournalen tillgänglig så att granskning kunde utföras vid besöket. Resultatet överensstämmer med det resultat som Kemikalieinspektionen fick i sitt tillsynsprojekt 2011 om Kemikalier i lantbruket. Då fanns sprutjournalen tillgänglig på 95 % av gårdarna. Drygt en fjärdedel av sprutjournalerna är bristfälligt ifyllda. Det är dock en klar förbättring sedan Kemikalieinspektionens tillsynsprojekt 2011 då bara drygt hälften av sprutjournalerna var korrekt ifyllda. En förbättring med 38 % på fyra år. 16

25 Den uppgift som saknades i flest sprutjournaler är syftet med bekämpningen. Reglerna om att syftet med bekämpningen ska dokumenteras trädde i kraft den 1 januari 2015, vilket innebär att uppgiften ska finnas med i sprutjournalerna som förs under hela växtodlingssäsongen 2015 och framåt. Granskningen av sprutjournaler, som utfördes innan årets växtodling kom igång, är utförd på 2014 års dokumentation. Enligt kommentarerna som inspektörerna har lämnat i fritextfältet under frågan har flera bockat i att syftet saknas även om det är 2014 års sprutjournal som granskats. Resultatet är därför inte helt tillförlitligt. För övrigt är det främst vindanpassat- och markanpassat skyddsavstånd, karenstid och blommande vegetation som är bristfälligt dokumenterat. Inspektörerna har kommenterat att jordbrukarna ofta slarvar med att dra ett streck i rutorna för att visa när uppgiften inte är aktuell, exempelvis uppgiften om blommande vegetation. Uppgifterna som saknas i sprutjournalerna jämförs i tabellen nedan med det resultat som Kemikalieinspektionen fick i sitt tillsynsprojekt

26 Även om skyddsavstånden fortfarande är bland de vanligaste bristerna i sprutjournalen har en tydlig förbättring skett sedan Trenden är dock den motsatta när det gäller dokumentation av temperatur, dos, preparat och datum Preparat Tillsyn av preparat Totalt antal kontrollerade preparat andel preparat som var godkända av Kemikalieinspektionen andel preparat som användes enligt godkänt användningsområde Antal/procent 691 st. 99 % 99 % Resultatet visar på en marginell förbättring sen Kemikalieinspektionens tillsynsprojekt Då var andelen preparat som var godkända 97 % och andelen preparat som användes enligt godkänt användningsområde 96 % Inspektörens bedömning 18

27 Inspektörerna bedömde att 86 % av jordbrukarna som besökts i detta tillsynsprojekt uppfyllde kravet på integrerat växtskydd. Bland de jordbrukare som har en rådgivare är motsvarande siffra 91 %, medan de som inte har någon rådgivare uppfyller endast 69 % kraven. Bland de rena växtodlingsgårdarna är det 88 % som uppfyller kravet på integrerat växtskydd, medan djurgårdarna i undersökningen ligger på 83 %. Det finns också en viss koppling mellan gårdsstorleken och hur väl man uppfyller kraven på integrerat växtskydd. Större gårdar verkar leva upp till kraven i högre grad än de mindre, vilket kan ha en koppling till utnyttjande av rådgivare och att man i högre grad är heltidssysselsatt med jordbruket. Bland de gårdar som har hela eller delar av odlingen certifierad, uppfyller 94 % kraven på integrerat växtskydd medan motsvarande siffra för de gårdar som inte har någon certifiering är 83 %. Av de som bedömts inte uppfylla kravet bad vi inspektörerna att uppskatta hur långt ifrån jordbrukaren var att uppfylla kravet på integrerat växtskydd på en skala från står för att jordbrukaren är långt ifrån att uppfylla kravet och 3 står för att jordbrukaren är nära att uppfylla kraven. Inspektörernas skattning 19

28 tyder på att flertalet jordbrukare är nära att uppfylla kraven på integrerat växtskydd. Det är endast 7 jordbrukare som bedöms vara långt ifrån att uppnå lagstiftningens krav på integrerat växtskydd. Bland fritextsvaren om orsakerna till att de inte bedöms uppfylla kraven är de vanligaste skälen kunskapsbrist, brist i tillämpning och brist i uppföljning. Drygt 10 % av tillsynsbesöken mynnade ut i ett återbesök, föreläggande, åtalsanmälan eller i en miljösanktionsavgift. Inspektörerna har i fritextfältet efter frågorna om åtgärder kunnat beskriva de brister som de uppmärksammade. De vanligaste bristerna som beskrivs är att sprutjournal saknas eller är bristfälligt ifylld samt att otillåtna/avregistrerade preparat finns eller används på gården. Kategorin övrigt innebär bland annat att uppföljning kommer att ske vid nästa ordinarie inspektionstillfälle, att muntlig information har lämnats vid besöket eller i inspektionsrapporten samt att informationsbrev om integrerat växtskydd skickades ut till alla som har behörighet i kommunen. Ett flertal av bristerna som anges under kategorin övrigt rör andra delar av bekämpningsmedelsområdet än det som efterfrågas i detta tillsynsprojekt, exempelvis lagring av växtskyddsmedel, rengöring- och påfyllning, skyddsavstånd och lagring av oljor. Återbesöken rör främst uppföljning av att sprutjournalerna fylls i korrekt fram över samt att dåliga biobäddar och ej godtagbara påfyllningsplatser åtgärdas. Föreläggandena har bland annat ställt krav på att sprutjournalerna ska fyllas i korrekt, att sprutjournalerna ska finnas tillgängliga på verksamheten, preparat ska lagras i originalförpackningen samt att preparat med användningsförbud ska lämnas som farligt avfall på en återvinningscentral. Endast två av före läggandena rörde integrerat växtskydd och föranleddes av bristande egen kontroll inom området och avsaknad av förebyggande arbete. Åtalsanmälan har gjorts på grund av användning av ej godkänt preparat samt användning av preparat utanför godkänt användningsområde. Miljösanktionsavgift har dömts ut då växtskyddsmedel spridits av en person utan giltig behörighet samt att brister i dokumentationen vid användning av bigiftiga preparat har uppmärksammats. 20

29 3.2 Utvärdering av tillsynsprojekt För att utvärdera tillsynsprojektet lades en webbenkät ut på webbforumet efter att den aktiva tillsynsfasen avslutats. Enkäten fanns tillgänglig på webbforumet från den 3 september till 30 september Totalt har 63 medlemmar på webbforumet besvarat enkäten. Webbenkäten bestod av arton frågor. Fyra av frågorna var öppna, det vill säga de innehöll inga fasta svarsalternativ. I resultatdelen kommenteras inte resultatet från samtliga frågor som ställdes i utvärderingen. En fullständig redovisning finns i bilaga 3. Fritextsvaren redovisas dock inte i sin helhet i bilagan. Enkätsvaren är tänkta att användas som en hjälp för Jordbruksverkets och Kemikalieinspektionens fortsatta arbete med tillsynvägledning och framtagande av tillsynsprojekt. Svaren som inkommit i enkäten kan generaliseras för gruppen men inte för hela populationen, det vill säga alla miljöinspektörer i Sverige Allmänt om projektet 81 % av inspektörerna upplevde att tillsynsprojektet gett dem mer kunskaper om integrerat växtskydd. 87 % av dem deltog under våra uppstartsdagar i början av året. 34 % av inspektörerna uppger att de har besökt fler rena växtodlingsgårdar under 2015 än vad de normalt gör under ett år. 97 % av alla inspektioner som utfördes i projektet var inbokade med jordbrukaren i förväg. 74 % har svarat att projekttiden mellan februari-augusti har fungerat bra, men flera inspektörer har utnyttjat möjligheten att lämna en fritextkommentar efter frågan. De flesta önskade att projektet skulle fortgå en längre period under hösten, åtminstone oktober ut, för att fler inspektioner skulle hinna utföras inom projektet. Flera kommuner utför sin jordbrukstillsyn mellan oktober mars för att undvika att störa jordbrukarna under sommarhalvåret då de har som mest att göra. Det innebär att dessa kommuner har haft mycket kort om tid på sig att utföra inspektionerna om de valt att delta i projektet. Synpunkter som lämnades om projektet var bland annat: Bra med projekt! Roligare att göra inspektioner när det finns ett uppenbart syfte. Dock kändes det väldigt grundläggande och det kändes lite löjligt att ha ett sådant projekt på de större lantbruken. De har kommit så mycket längre i sitt arbete. Hade kanske varit bättre att vänta med projektet tills dess att de nya före skrifterna var helt klara. Det kändes mer som gratis rådgivning och insamling av statistik än som ett tillsynsprojekt. Saknar tydlighet när lagstiftningen för integrerat växtskydd kan anses uppfylld. Bra att genomföra ett riktat projekt som integrerat växtskydd under en bestämd period. De brukare jag har besökt har uppskattat diskussions-inspektions-formen. 21

30 Rapporteringen till er kring de genomförda inspektionerna var väldigt detaljerade och tidskrävande. Jag tycker att det varit väldigt bra med ett projekt om detta, och jag har lärt mig mycket som jag tidigare inte haft med i tillsynen Vägledningsmaterialet 84 % tycker att checklistan i stor eller mycket stor omfattning har varit ett stöd under tillsynsbesöken. På frågan om det var något i checklistan som saknades eller som kunde formulerats annorlunda lämnades bland annat följande synpunkter. Frågor var så lika att det till viss del kändes som upprepningar En del frågor var så självklara att lantbrukaren arbetar med, så det uppfattades ibland lite nedvärderande att frågorna ställdes Alla frågor var inte relevanta Den var för omfattande 65 % tyckte att lathunden i stor eller mycket stor omfattning har varit ett stöd vid tillsynsbesöken Webbforumet 89 % upplever att möjligheterna att ställa frågor, diskutera eller läsa i webb forumet har varit en hjälp i projektet. 90 % tycker att Jordbruksverkets vägledning överlag fungerar bra eller mycket bra i webbforumet. 22

31 4 Slutsatser 4.1 Ökad kunskap om integrerat växtskydd Ett syfte med tillsynsprojektet var att öka kunskapen om integrerat växtskydd hos jordbrukare och kommunens miljöinspektörer. Vi var väl medvetna om att många jordbrukare, framför allt de som är certifierade eller säljer på kontrakt, har mångårig erfarenhet och kunskap om integrerat växtskydd. Begreppet har diskuterats sen 1960-talet inom jordbrukssektorn och rådgivning inom bekämpningsmedelsområdet har länge byggt på denna kunskap. Resultatet från inspektionerna som är utförda inom projektet bekräftar det vi tidigare trott Svenskt jordbruk har kommit mycket långt när det gäller införlivandet av integrerat växtskydd. Ur lagstiftningssynpunkt är integrerat växtskydd ett helt nytt tillsynsområde som tillkommit under Integrerat växtskydd har inte tidigare varit en självklar del i kommunernas uppföljning av bekämpningsmedelsanvändningen ute på gårdarna. Det stora antalet miljöinspektörer som deltog under uppstartsdagarna är ett tecken på att kunskap inom området är efterfrågat. 8 av 10 inspektörer som deltog i projektet upplevde efter projektets slut att de fått ökade kunskaper om integrerat växtskydd. Flera inspektörer har i inrapporteringen lämnat synpunkter på att frågorna i check listan var allt för grundläggande medan andra har tyckt att det har varit relevanta frågor som ibland visat sig vara svåra för jordbrukarna att redogöra för. Kunskapsnivån om integrerat växtskydd varierar mellan jordbrukarna, men generellt sett är kunskapen mycket god. Inspektörerna bedömer att 86 % av de besökta jordbruken uppfyller kraven på integrerat växtskydd! Det är ett fantastiskt resultat, med tanke på att lagstiftningen är så pass ny. Resultatet visar att rådgivningen inom området samt länsstyrelsernas behörighetskurser genom utbildning och information på frivillig basis har åstadkommit en mer hållbar användning av kemiska bekämpningsmedel. Vi bedömer att tillsynsprojektet har uppnått målet att öka kunskapen om integrerat växtskydd hos jordbrukare och kommunens miljöinspektörer. 4.2 Enhetligare och effektivare tillsyn av integrerat växtskydd När den nya lagstiftningen trädde i kraft såg vi möjligheterna att genom ut bildning och samverkan skapa en grund för en enhetlig tillsyn av integrerat växtskydd i hela landet. Målsättningen var samtidigt att underlätta för kommunernas inspektörer genom att på central nivå ta fram väglednings material istället för att varje enskild kommun skulle lägga tid på att ta fram sitt eget material. Jordbruksverkets föreskrift och allmänna råd om integrerat växtskydd är dessutom generellt skriven vilket innebär att det inte är helt enkel för miljöinspektörerna att bedöma när lagstiftningen är uppfylld. Vi såg därför ett stort behov av tillsynsvägledning inom området. 23

32 Checklistan som togs fram i projektet är mycket omfattade och var delvis tänkt som ett utbildnings- och diskussionsunderlag vid tillsynsbesöken. Kommunerna har möjlighet att inför sina kommande tillsynsbesök på jordbruken välja ut de frågor som de anser mest relevanta att ställa. Checklistan kan även användas i sin nuvarande form vid mer omfattande inspektioner/revisioner av jordbruksföretagens arbete med integrerat växtskydd. På uppstartsdagarna deltog inspektörer från alla delar utav landet, vilket innebär att de statliga verkens vägledning inom området har fått en god spridning. Förhoppningsvis har de gemensamma utbildningsdagarna och den framtagna checklistan lett till en mer enhetlig tillsyn och mer likartade bedömningar i hela landet. Vi bedömer att tillsynsprojektet har uppnått målet att tillsynen inom integrerat växtskydd ska bli enhetlig och utföras på ett effektivt sätt. 4.3 Uppföljning av tidigare tillsynsprojekt om kemikalier i lantbruket Ett flertal frågor som ställdes i checklistan överensstämmer helt med de frågor som ställdes i Kemikalieinspektionens tillsynskampanj 2011 om Kemikalier i lantbruket. Detta för att på ett enkelt sätt kunna jämföra resultaten mellan tillsynsprojekten. Det som utmärkte sig i 2011 års projekt var den bristande efterlevnaden av regler gällde dokumentation om användning av växtskyddsmedel. Resultatet då visade på att nästan 50 % av sprutjournalerna saknade uppgifter om mark- och vindanpassat skyddsavstånd, skördedatum, påfyllnings- och rengöringsplats samt karenstid. Resultatet visar att på fyra år har en klar förbättring skett när det gäller ifyllandet av sprutjournalen. 72 % av sprutjournalerna i detta tillsynsprojekt bedömdes vara korrekt ifyllda. Det är positivt att utvecklingen går åt rätt håll, men det kommer att krävas fortsatta utbildnings- och tillsynsinsatser för att öka kvalitén på dokumentationen framöver. I samband med att en ny föreskrift om dokumentations krav för yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel kommer att träda i kraft 1 januari 2016 kommer en del förändringar att ske i lagstiftningen som förhoppningsvis kommer att leda till att det blir enklare för jordbrukaren att fylla i sprutjournalen. Det är dock viktigt att poängtera, vilket även gjordes i diskussionen till det tidigare projektet, att bristerna i dokumentationen inte behöver betyda att växtskyddsmedlen använts på ett felaktigt sätt. Resultatet visar snarare på att rutinerna kring dokumentationen behöver utvecklas och att jordbrukarna behöver få en ökad förståelse för varför det är så viktigt att sprutjournalen fylls i på ett korrekt sätt. 24

33 I detta projekt visar resultatet att: Jordbrukaren som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel har giltig behörighet. Växtskyddsmedlen som i praktiken används på jordbruksmarken är godkända av Kemikalieinspektionen. Växtskyddsmedlen används enligt godkänt användningsområde. Vi bedömer att tillsynsprojektet har uppnått målet att följa upp tidigare granskning av växtskyddsmedel och dess användningsvillkor. Vi ser dock ett fortsatt behov av uppföljning av dokumentationskravet. Förslagsvis görs ett uppföljande tillsynsprojekt inom området inom några år. 4.4 Gemensamma tillsynsprojekt ett framgångskoncept? Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har för första gången drivit ett nationellt tillsynsprojekt tillsammans. Vi ser stora fördelar på central nivå med samverkan mellan de olika statliga verken. Vår interna kommunikation och förståelse för varandras uppdrag ökar men främst leder det till en mer enhetlig tillsynsvägledning ut mot länsstyrelser och kommuner. Vi ser fördelar med att lyfta fram vissa tillsynsområden lite extra. Områdena som vi tillsammans med de operativa tillsynsmyndigheterna sätter fokus på får en mer framträdande roll vid tillsynen och diskuteras mer ingående. Ett tillsynsbesök är inte bara ett tillfälle för kontroll av lagefterlevnad utan även ett tillfälle för diskussion, information och utbildning. Tillsynsinsatserna blir dessutom koncentrerade till en och samma tidsperiod runt om i landet, vilket ökar möjligheterna till jämförelse och likabehandling mellan verksamheterna. Det är en utmaning för oss som arbetar med tillsynsvägledning att ta fram väg lednings material och arrangera utbildningstillfällen på en nivå som passar så många miljöinspektörer och jordbrukare som möjligt. Kunskapsnivån varierar från de som är helt nyutexaminerade som inspektörer till de som har mångårig erfarenhet, från de som arbetar heltid med jordbrukstillsyn till de som endast har en mindre del av sin tjänst inom området. Detsamma gäller för jord brukarna. Vid inspektionstillfället kommer jordbrukare som arbetat flera år med inte grerat växtskydd att få tillsynsbesök likväl som jordbrukare som inte känner till be greppet, jordbrukare som har stora växtodlingsgårdar till de som odlar enbart vall eller ekologiskt. Vår målsättning har varit att lägga oss på en nivå som de flesta känner sig bekväma med. Vägledningsmaterialet som har tagits fram i projektet samt utbildningstillfällena (uppstartsdagarna) har i utvärderingen uppskattats av miljöinspektörerna, vilket vi känner oss mycket nöjda med. Jordbruksverkets tillsynsvägledning via webbforum Effektiv Näring har fått ett mycket gott betyg av miljöinspektörerna i utvärderingen. Antalet medlemmar i forumet har ökat avsevärt sen lanseringen i samband med tillsynskampanjen Effektiv Näring Jordbruksverkets målsättning är att fortsätta utveckla vägledningen till kommuner och länsstyrelser via webbforumet. 25

34 Resultatet från tillsynsprojektet har gett oss värdefull information om hur långt jordbrukarna har kommit i sitt arbete med integrerat växtskydd, dokumentation och val av preparat. Vi kommer på statlig nivå att använda resultatet för att förbättra våra behörighets utbildningar för yrkesmässiga sprutförare. Mål sättningen är att vi ska öka informationsinsatserna inom de områden där flera brister har uppmärksammats eller där vi ser att viktiga åtgärder inte har fått det genomslag som vi hade hoppats på. Vi tror sammanfattningsvis att samverkan mellan de statliga verken, främst där tillsynsvägledningsansvaret inom området är uppdelat, ökar de operativa tillsynsmyndigheternas möjlighet att utföra en rättsäker tillsynsinsats hos landets verksamhetsutövare. 26

35 5 Bilaga 1 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande Uppgifter om verksamheten 1. Typ av verksamhet Djurgård med växtodling Växtodlingsgård 2. Hur många hektar åker brukar du? 3. Är din verksamhet certifierad eller odlar du till någon uppköpare som ställer krav kring odlingen? Exempelvis Svenskt Sigill, Findus Ja Delvis, endast enstaka grödor Nej 4. Anlitar du rådgivare till växtskyddet? Ja Om ja, är rådgivaren fristående säljande Nej 5. Vem utför bekämpningen? Jag själv/driftsansvarig Egen personal Entreprenör 6. Har den/de som utför arbete med växtskyddsmedel på verksamheten giltig behörighet? Ja Nej Förordning (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 18, 19 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 (version 3.0) 27 SID 1

36 Allmänt om integrerat växtskydd 7. Känner du till begreppet Integrerat växtskydd? Ja Delvis Nej Miljöbalken 2 kap. 2, 26 kap. 19 Förordning (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 31 Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap Varifrån har du fått informationen? Rådgivare Behörighetskursen Lantbruksmedia Internet Lantbrukarträffar Annat 9. Vilka åtgärder har du vidtagit för att grödan ska ha goda förutsättningar? Gödsling efter grödans behov Kalkning Dränering Åtgärder för att förbättra markstrukturen Övrigt Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 2 Förebygg Verksamhetsutövaren ska kunna redogöra för en eller flera förebyggande åtgärder som han/hon gör för att minska behovet av kemisk bekämpning. Troligen gör man flera av åtgärderna och det kan också variera mellan olika grödor. Det viktiga är att det finns ett övergripande tänk kring att förebygga växtskyddsproblem. 10. Vilken växtföljd har du? Föreskrift (SJVFS 2014:42) och allmänna råd om integrerat växtskydd 2 kap. 2 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 (version 3.0) 28 SID 2

37 11. Hur förebygger du problem med ogräs? Exempel på åtgärder Växtföljd Blindharvning Plöjning Falsk såbädd Anpassad såtidpunkt Välförberedd såbädd Rengöring av maskiner Rensning av utsäde Val av konkurrenskraftig sort Anpassad utsädesmängd Insådd Annat Förebygger inte Inte aktuellt Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap Hur förebygger du problem med svampangrepp? Exempel på åtgärder Växtföljd Sortval Anpassad utsädesmängd Rengöring av maskiner om de flyttas mellan odlingsenheter Bearbetning av skörderester (plöjning, stubbearbetning) Certifierat utsäde eller sundhetstestat utsäde som är betat/behandlat efter behov Annat Förebygger inte Inte aktuellt Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap Hur förebygger du problem med insekter? Exempel på åtgärder Växtföljd Anpassad såtidpunkt Välförberedd såbädd för snabb etablering Grödval Gynna nyttodjur Annat Förebygger inte Inte aktuellt Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 2 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 (version 3.0) 29 SID 3

38 14. Vilka åtgärder gör du för att skona och gynna nyttodjur och pollinatörer? Exempel på åtgärder Skonsamma och selektiva preparat väljs Sprutfria kantzoner Anlagda livsmiljöer t.ex. blommande kantzoner, skalbaggsåsar Tidigt blommande träd och buskar sparas Annat Inga åtgärder Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 2 Bevaka Verksamhetsutövaren ska bevaka förekomst av ogräs/skadedjur/svampar i odlingen innan bekämpning utförs. Orsak till att kemisk bekämpning utförs ska dokumenteras i sprutjournalen. Behovet av bekämpning ska kunna motiveras. 15. Vem håller koll på vilka växtskyddsproblem som kan dyka upp? Jag själv/driftsansvarig Anställd Rådgivare Entreprenör Annan Ingen kontroll utförs Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 3 Behovsanpassa Verksamhetsutövaren ska kunna visa på någon metod som används för att behovsanpassa och begränsa användningen av kemiska växtskyddsmedel. 16. Vem fattar beslut om växtskyddsåtgärder? Jag själv/driftsansvarig Anställd Rådgivare Entreprenör Annan 17. Vilket/vilka hjälpmedel eller beslutsstöd används för att bestämma behovet av bekämpning? Exempel på hjälpmedel och beslutsstöd Bevakning i fält Bekämpningströsklar Riskvärderingar Prognosmodeller Växtodlingsbrev Rådgivare Egen erfarenhet Annat Inga hjälpmedel/beslutsstöd används Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 3, 4 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 (version 3.0) 30 SID 4

39 18. Vilka växtskyddsåtgärder används? Biologisk betning Termisk behandling av utsäde Mekanisk ogräsbekämpning Plocka för hand t.ex. flyghavre Kemisk bekämpning Annat Inga åtgärder utförs Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap Om du kommit fram till att kemisk bekämpning behövs, hur väljer du det lämpligaste preparatet? Det mest ekonomiskt fördelaktiga Det som är skonsammast mot pollinerare och nyttodjur Det som har minst biverkningar på miljön Det som har minst hälsopåverkan Det som är bäst ur hanteringssynpunkt Preparat med bäst effekt mot aktuell skadegörare eller ogräs Följer rådgivares rekommendation Sprutföraren gör valet av preparat Inte aktuellt Förordningen (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 33 Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap Hur undviker du att använda större mängd preparat än nödvändigt? Exempel på åtgärder Sprutar vid optimala förhållanden ex. väder och vind Dosnyckel (ogräs) Rekommendationer från rådgivning/rådgivningsbrev Använda bandspruta i radodlade grödor i kombination med mekanisk bekämpning Punktbehandling Kantbehandling Utnyttja precisionsstyrningssystem t.ex. automatisk bomavstängning Annat Ingen åtgärd Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 4 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 (version 3.0) 31 SID 5

40 21. Hur jobbar du med att undvika problem med resistenta ogräs, svampar och insekter? Exempel på åtgärder Följer bekämpningströsklar Använder preparat med flera verkningssätt Blanda preparat Växla preparat Välja effektiva preparat Val av tidpunkt för maximal effekt Annat Ingen åtgärd Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap Vilken strategi har du för att undvika liggsäd och ax-/stråbrytning? Exempel på åtgärder Val av sort Anpassad gödsling Anpassad utsädesmängd Val av såtidpunkt Väl avvägd svampbehandling Annat Ingen strategi Ej aktuellt Förordningen (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 31 Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 1, 2 Följ upp Verksamhetsutövaren ska kunna redogöra för hur han/hon följer upp att bekämpningsåtgärderna har haft effekt. 23. Hur följer du upp att du har fått en bra effekt av dina bekämpningsåtgärder? Obehandlade rutor Dokumentation i växtodlingsplan, karta eller sprutjournal Annat Följs inte upp Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 6 Sprutjournalen 24. Finns sprutjournalen tillgänglig hos verksamheten? Ja Nej Förordningen (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap Är den granskade sprutjournalen korrekt ifylld? Ja Nej Förordningen (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 56 Föreskrift (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel 9 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 (version 3.0) 32 SID 6

41 26. Om det saknas uppgifter i sprutjournalen, vilka är dessa? Datum Sprutförare Klockslag Skifte Gröda Syfte med bekämpningen (gäller från 1/1 2015) Preparat Dos Blommande vegetation Temperatur Vindstyrka Vindriktning Markanpassat skyddsavstånd Vindanpassat skyddsavstånd Påfyllning- och rengöringsplats Karenstid Förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden Art 67 - preparat, datum och klockslag, dos, skifte, gröda och sprutförare Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel 56, 57 syfte med bekämpningen, temp, vindstyrka, vindriktning, mark- och vindanpassat skyddsavstånd (utomhus), påfyllnings- och rengöringsplats samt blommande vegetation Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien Bilaga I del A III Journaler karens Statens Naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2) 9 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 (version 3.0) 33 SID 7