Bekämpningsmedel i växthus och plantskolor 2016

Transkript

1 Bekämpningsmedel i växthus och plantskolor 2016 Tillsynsprojekt om hantering av växtskyddsmedel och integrerat växtskydd i växthus och plantskolor Tillsynsprojektet har bidragit till ökad kunskap om bekämpningsmedelslagstiftningen hos odlare och ökad kunskap om växthus- och plantskoleodling hos miljöinspektörerna. Tillsynsprojektet visade att de flesta av de inspekterade företagen använder sig av sprutförare med giltigt användningstillstånd samt att de uppfyller kraven på integrerat växtskydd. Tillsynsprojektet har identifierat inom vilka områden som ytterligare vägledning och ökade tillsynsinsatser behövs. Rapport 2017:6

2 2

3 Bekämpningsmedel i växthus och plantskolor 2016 Tillsynsprojekt om hantering av växtskyddsmedel och integrerat växtskydd i växthus och plantskolor Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har tillsammans genomfört ett tillsynsprojekt om Bekämpningsmedel i växthus och plantskolor under Tillsynsprojektet vände sig till kommunernas miljöinspektörer som bedriver tillsyn enligt miljöbalken på dessa verksamheter. I rapporten beskrivs tillsynsprojektet och resultatet från de tillsynsbesök som utfördes av kommunerna. Rapporten redogör även för den utvärdering som gjorts efter projektets genomförande samt beskriver hur resultatet ska tas till vara av Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen framöver. Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen vill rikta ett stort tack till alla kommuner som deltagit i tillsynsprojektet samt den referensgrupp som var med och tog fram vägledningsmaterialet. Vi vill även rikta ett tack till de företag som lät projektets deltagare komma på studiebesök under uppstartsdagarna i augusti Miljöregelenheten Författare Teresia Persson, Jordbruksverket Johanna nsson, Jordbruksverket Emil nsson, Naturvårdsverket Eva Rackow, Kemikalieinspektionen 3

4 Sammanfattning Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen tog initiativ till ett gemensamt tillsynsprojekt om bekämpningsmedel i växthus och på plantskolor under Tillsynsprojektet vände sig i första hand till kommunernas miljöinspektörer som bedriver operativ tillsyn på växthus och plantskolor. Syftet med projektet har varit att öka växthusodlares och plantskolors kunskap om ny bekämpningsmedelslagstiftning, öka tillsynsmyndigheternas kunskaper om växthusodling och plantskolor, öka möjligheterna till enhetlig och effektiv tillsyn inom området. Inom projektet har vägledningsmaterial, såsom checklista och lathund, tagits fram. Uppstartsdagar arrangerades för miljöinspektörerna med utbildning om växthus- och plantskoleodling, gällande lagstiftning inom växtskyddsområdet samt studiebesök. All tillsynsvägledning om projektet har skett via Jordbruksverkets webbforum Effektiv Näring. Den aktiva tillsynsfasen ute i kommunerna pågick mellan 1 september och 30 november I tillsynsprojektet deltog 44 kommuner och kommunförbund och totalt genomfördes 141 tillsynsbesök. 84 % av verksamheterna som besöktes var växthusodlare. Resultatet visar att 98,5 % av de som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel har giltig behörighet. Miljöinspektörerna bedömde att 92 % av de besökta jordbruken uppfyllde kraven på integrerat växtskydd. 92 % av preparaten som granskades i detta projekt var godkända av Kemikalieinspektionen. 94 % av de verksamheter som lagrar växtskyddsmedel förvarar dem i invallat utrymme eller i invallade behållare. 64 % av sprutjournalerna som granskades var korrekt ifyllda. En av orsakerna är att en stor andel av odlarna inte dokumenterar användningen av klass 3-preparat eller växtskyddsmedel utan klass. 52 % av tillsynsbesöken resulterade i någon form av åtgärd efteråt exempelvis påpekande i inspektionsrapport, uppföljande besök, föreläggande eller miljösanktionsavgift. De vanligaste problemen som uppmärksammades var brister i dokumentationen i sprutjournalen, förvaring av otillåtna/avregistrerade preparat samt bristfälliga påfyllnings- och rengöringsplatser för spridningsutrustningen. Miljöinspektörerna har enligt utvärderingen uppskattat vägledningsmaterialet, utbildningstillfällena och vägledningen via webbforumet Effektiv Näring. Resultatet från tillsynsprojektet har gett oss värdefull information om hur långt växthus- och plantskoleodlarna har kommit i sitt arbete med integrerat växtskydd, dokumentation och hantering av växtskyddsmedel. 4

5 Innehåll 1 Inledning Syfte Avgränsning Metod Referensgrupp Information till kommunerna Vägledningsmaterial Uppstartsdagar Webbforum Effektiv näring Inspektioner samt redovisning av tillsynsresultat Utvärdering av projektet Resultat Inrapportering av tillsynsresultat Allmänna uppgifter om verksamheterna Spridningsutrustning Rengöring och påfyllning Förvaring av preparat Sprutjournal Kontroll av växtskyddsmedel Växthus Integrerat växtskydd Plantskolor Integrerat växtskydd Inspektörens bedömning Utvärdering av tillsynsprojekt Allmänt om projektet Vägledningsmaterialet Webbforumet Slutsatser Ökad kunskap hos odlarna om den nya bekämpningsmedelslagstiftningen Användningstillstånd Dokumentationskravet Godkännsnde av spridningsutrustningen Integrerat växtskydd Lagring och hantering av växtskyddsmedel Kontroll av växtskyddsmedel Sammanfattning Ökad kunskap om växthus- och plantskoleodling hos tillsynsmyndigheterna Enhetligare och effektivare tillsyn av växthus och plantskolor Bilaga Bilaga Bilaga

6 1 Inledning Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten har delat ansvar för tillsynsvägledning inom bekämpningsmedelsområdet. Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har i detta projekt valt att samverka då det finns praktiska, ekonomiska och tidsmässiga vinster med ett gemensamt tillsynsprojekt. Dessutom underlättar det för länsstyrelser och kommuner om de statliga verken samordnar sina tillsynsvägledande insatser. Tidigare nationella tillsynsprojekt 1 2 (2011, 2015) som har genomförts inom bekämpningsmedelsområdet har varit inriktade mot jordbruken. I detta projekt valde vi att fokusera tillsynsinsatserna mot ett betydligt mindre tillsynsområde nämligen odlingar i växthus och på plantskolor. Det totala antalet växthus i Sverige är cirka 850 st och antalet plantskolor är cirka 180 st. Kommunerna har efterfrågat mer vägledning och utbildning inom området för att kunna prioritera upp tillsynen. De senaste åren har det kommit mycket ny lagstiftning inom bekämpningsmedelsområdet som bland annat berör växthusodlare och plantskolor. Till följd av den nya förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel har Jordbruksverket tagit fram föreskrifter om behörighet att använda växtskyddsmedel, integrerat växtskydd, dokumentationskrav och obligatoriska funktionstest av spridningsutrustningen. Dessa krav gäller alla som använder växtskyddsmedel yrkesmässigt, oavsett om bekämpningen sker inomhus eller utomhus. Naturvårdsverket har dessutom utfärdat nya föreskrifter om spridning av växtskyddsmedel och nytt är att även spridning av bekämpningsmedel inomhus omfattas av bestämmelserna. I juni 2015 skickade de statliga myndigheterna som tillsynsvägleder om miljöbalken ut en enkät till landets kommuner och länsstyrelser och tillfrågade dem vilken vägledning som bör prioriteras under Tillsynsvägledning om växthus rankades inte så högt, troligtvis för att växthus och plantskolor inte finns i alla kommuner och i de kommuner som de finns är det vanligtvis endast ett fåtal verksamheter. Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen bedömde att ett tillsynsprojekt ändå var motiverat då centralt framtaget vägledningsmaterial kan underlätta för de berörda kommunerna samt att växthusägarna och plantskoleägarna behövde få information om den nya lagstiftningen. De kommunala miljöinspektörerna har till uppgift att kontrollera att lagstiftningen inom bekämpningsmedelsområdet följs. Ett nationellt tillsynsprojekt är ett sätt att öka inspektörernas kunskaper om ny lagstiftning samt att verka för en mer likriktad tillsyn över hela landet. 1 Kemikalieinspektionens och Naturvårdsverkets tillsynsprojekt Kemikalier i Lantbruket Kemikalieinspektionens och Jordbruksverkets tillsynsprojekt Bekämpningsmedel i Jordbruket

7 1.1 Syfte Syftet med projektet har varit att öka växthusodlares och plantskolors kunskap om ny bekämpningsmedelslagstiftning öka tillsynsmyndigheternas kunskaper om växthusodling och plantskolor öka möjligheterna till enhetlig och effektiv tillsyn inom området. 1.2 Avgränsning Tillsynsprojektet avgränsas till att följa upp endast den lagstiftning inom bekämpningsmedelsområdet som rör växthusens och plantskolornas egen användning av växtskyddsmedel. Därför omfattas t.ex. inte användning av biocidprodukter eller försäljning av bekämpningsmedel. Tillsynsprojektet omfattar inte all lagstiftning inom bekämpningsmedelsområdet utan avgränsas till spridningsutrustning, plats för rengöring och påfyllning, skyddsavstånd, integrerat växtskydd, förvaring av preparat, kontroll av sprutjournaler samt granskning av växtskyddsmedel och dess användningsvillkor. Vägledningsmaterialet som har tagits fram i detta projekt är anpassat för tillsyn på växthus och plantskolor med egen odling. Det innebär att frågorna i checklistan inte är anpassade för tillsyn hos återförsäljare av växter såsom Garden center. Vägledningsmaterialet är inte heller anpassat för tillsyn på tunnelodling. 7

8 2 Metod Erfarenheter från tidigare genomförda projekt samt synpunkter som framkommit vid utvärderingar har legat till grund för planering och genomförande av detta tillsynsprojekt. Jordbruksverket har haft huvudansvaret och har varit drivande i projektet. Projektet startades upp i januari 2016 och avslutades i mars I tillsynsprojektet ingick uppstartsdagar med studiebesök, vägledningsmaterial och vägledning via webbforumet Effektiv Näring. Delmomenten i projektet har tidsmässigt fördelats på följande sätt under : Våren 2016 Augusti 1 september 30 november December nuari Mars 2017 Framtagande av vägledningsmaterial Uppstartsdagar Uppstartsdagar Uppstartsdagar Uppstartsdagar Utvärdering av projektet Sammanställning av resultat Figur 1. Tillsynsprojektets arbetsgång och delmoment under Referensgrupp En förfrågan om att delta i en referensgrupp till projektet lades ut på webbforumet Effektiv Näring under januari Nio miljöinspektörer anmälde sitt intresse och referensgruppen har bestått av följande personer: Jeanette Lund, Söderåsens miljöförbund Karin Hellström, Jönköping Joakim Linder, Umeå Inger Alf Johansson, Vadstena Elisabeth Kron, Kävlinge Anette Stångmyr, Borlänge Gun Skarin, Hallstahammar Björn Pinner, Södertälje Referensgruppen fick möjlighet att lämna synpunkter på checklistan och lathunden innan materialet delades ut på uppstartsdagarna. Ytterligare referensenspersoner bestående av representanter från Lantbrukarnas riksförbund och RISE (tidigare JTI) fick ta del av vägledningsmaterialet i ett tidigt stadium och inkom med synpunkter. 2.2 Information till kommunerna I januari 2016 skickades en enkel enkät ut till kommunerna i webbforumet Effektiv Näring. Syftet med enkäten var att få en bild av hur många kommuner som skulle kunna tänka sig att delta i projektet samt få in synpunkter om upplägget av uppstartsdagarna. 8

9 55 personer besvarade enkäten. Av de som svarade uppgav 43 stycken att de planerade att delta i projektet. 43 % föredrog en endagarsutbildning medan 57 % föredrog en tvådagarsutbildning med studiebesök. I april 2016 skickades ett informationsblad om projektet ut till samtliga kommuner i landet och information lades upp på webbforumet Effektiv Näring. Informationsbladet bestod av projektbeskrivning, tidsram, ett övergripande program för uppstartsdagarna samt information om hur man anmälde sig. 2.3 Vägledningsmaterial I projektet har följande vägledningsmaterial tagits fram: Checklista Lathund till checklistan Förslag till informationsbrev/bokningsbrev Checklistan består av frågor om spridningsutrustning, rengöring- och påfyllning, förvaring av preparat, kontroll av sprutjournaler samt granskning av växtskyddsmedel och dess användningsvillkor, integrerat växtskydd och skyddsavstånd. Checklistan är inte heltäckande, utan rör endast en begränsad del av kommunernas tillsynsansvar för växtskyddsmedel. Checklistan består av totalt 46 frågor. De 20 första frågor ställs till samtliga tillsynsobjekt medan de resterande frågorna om integrerat växtskydd och skyddsavstånd är anpassade för växthus (13 frågor) och plantskolor (13 frågor). Direkt under frågorna finns en laghänvisning för att underlätta för miljöinspektörerna vid inspektionstillfället. Checklistan bygger på följande lagstiftning: Miljöbalken (1998:808) Förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden Förordning (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2016:23) om översyn, funktionstest och godkännande av utrustning för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:49) om dokumentationskrav för yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:35) om behörighet att använda växtskyddsmedel 9

10 Frågorna om integrerat växtskydd är relativt detaljerade i checklistan. Tanken var att checklistan skulle användas som ett diskussionsunderlag under tillsynsbesöket och att frågorna skulle leda till en ökad kunskapsnivå om integrerat växtskydd hos odlarna och miljöinspektörerna. De flesta frågorna i checklistan har försetts med flera olika svarsalternativ. Svarsalternativen är exempel på åtgärder som odlaren kan göra för att uppfylla lagkravet om integrerat växtskydd. Det finns alltså inget krav på att odlaren ska genomföra alla åtgärder och varje åtgärd kan vara mer eller mindre lämplig beroende på odlarens förutsättningar. Åtgärderna är slumpvis listade, vilket innebär att de är inte är viktade efter hur effektiva eller hur användbara de är i praktiken. Checklistan finns i sin helhet i bilaga 1. Till checklistan har en lathund tagits fram med information om varför vi vill att just dessa frågor ställs till odlarna. I lathunden finns även förklaringar till de olika begrepp som används samt allmän information om lagstiftningen. Lathunden är tänkt att kunna användas som ett enklare uppslagsverk vid inspektionstillfället. Ett bokningsbrev togs fram som innehöll information om syftet med projektet, vad tillsynen skulle fokusera på samt vilka dokument som behövde finnas tillgängliga vid besöket. Vi rekommenderade kommunerna att skicka ut checklistan till odlarna i förväg för att de skulle få en möjlighet att förbereda sig. Bokningsbrevet var en mall som kommunerna hade möjlighet att ändra i och anpassa efter egna rutiner. Checklistan har funnits tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats samt på webbforumet Effektiv Näring under hela tillsynsfasen. 2.4 Uppstartsdagar I augusti 2016 arrangerades en tvådagarsutbildning för miljöinspektörerna på två platser i landet. Uppstartsdagarna hölls i Stockholm och i Malmö. Totalt deltog 69 personer vid de två utbildningstillfällena. Första dagen hölls föreläsningar om odling i växthus och plantskolor, miljöövervakning samt om gällande lagstiftning. Föreläsarna kom från Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, SLU och RISE. Andra dagen bestod av studiebesök på en växthusodling och en plantskola. Med på besöken var representanter från Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och RISE. Syftet med uppstartsdagarna var att ge miljöinspektörerna en gemensam kunskapsgrund att stå på inför de kommande tillsynsbesöken. Uppstartsdagarna var mycket uppskattade av miljöinspektörerna. I utvärderingen var genomsnittsbetyget för dagarna 4,5 på en femgradig skala. 10

11 2.5 Webbforum Effektiv Näring Under projektets aktiva tillsynsfas har tillsynsvägledning främst skett via Jordbruksverkets webbforum Effektiv Näring. Webbforumet är ett slutet nätverk där endast miljöinspektörer på kommunerna, handläggare på länsstyrelserna eller statliga verk får vara medlemmar. Under projekttiden fanns det cirka 525 medlemmar på forumet. På webbforumet kan inspektörerna ställa frågor, diskutera eller bara läsa de svar som läggs upp av andra inspektörer eller de vägledande myndigheterna. Alla frågor och svar är synliga för alla medlemmar i forumet. Frågor som rört Kemikalieinspektionens eller Naturvårdsverkets vägledningsområden har vidarebefordrats till dem för svar. 2.6 Inspektioner samt redovisning av tillsynsresultat Kommunerna som deltog i tillsynsprojektet planerade själva sina insatser, exempelvis utskick av informationsbrev, antalet inspektioner och urval av verksamheter. I lathunden samt på Jordbruksverkets webbplats fanns dock vägledning kring riskbedömning, förbokning av inspektioner samt vilka åtgärder som bör vidtas om brister i verksamheterna uppmärksammas. På webbforumet Effektiv Näring fanns en länk till en webbenkät för inrapportering. Via denna länk kunde miljöinspektörerna rapportera in resultatet från tillsynsbesöken efter varje utförd inspektion. 2.7 Utvärdering av projektet För att utvärdera tillsynsprojekt lades en webbenkät ut på webbforumet Effektiv Näring efter att den aktiva tillsynsfasen avslutats. Enkäten fanns tillgänglig på webbforumet från den 5 december 2016 till 10 januari Resultatet av utvärderingen redovisas i avsnitt

12 3 Resultat 3.1 Inrapportering av tillsynsbesök 44 kommuner och kommunförbund deltog i tillsynsprojektet om bekämpningsmedel i växthus och plantskolor De har rapporterat in resultat från totalt 141 tillsynsbesök. I medeltal har de deltagande kommunerna utfört 3 tillsynsbesök per kommun. Variationen sträcker sig från 1 tillsynsbesök upp till 14 stycken på en kommun. Den geografiska spridningen över landet bedöms vara god. Vilka kommuner som deltog i projektet finns listade i bilaga 2. Figur 2. Karta över de kommuner som deltog i tillsynsprojektet Miljöinspektörerna rapporterade in resultatet från tillsynsbesöken via en öppen länk på Jordbruksverkets webbforum. Den öppna länken innebar att det inte krävdes någon personlig inloggning för att kunna svara på enkäten. Efter varje inspektion rapporterade inspektören in resultatet. 12

13 Webbenkäten bestod av 61 frågor. 10 av frågorna var öppna, det vill säga de innehöll inga fasta svarsalternativ. Vissa frågor var konstruerade så att flera svarsalternativ kunde väljas, vilket innebär att antalet svar per fråga kan variera. De enkätsvar som inte har rapporterats in korrekt, det vill säga de som inte har avslutats genom ett tryck på slutför-knappen i enkäten, har inte tagits med vid resultatsammanställningen. Totalt rör det sig om 9 enkätsvar som inte var kompletta. Webbenkäten fanns tillgänglig på webbforumet Effektiv Näring från den 8 september 2016 till 9 januari Svaren som inkommit i enkäten kan generaliseras för gruppen men inte för hela populationen, det vill säga alla växthus- och plantskoleodlingar i Sverige. Fritextsvaren kommer inte i sin helhet att redovisas i denna sammanställning, utan har använts som underlag till de kommentarer som ges till tabellerna Allmänna uppgifter om verksamheterna Tabell 1. Allmänna fakta om deltagande kommuner och inspekterade verksamheter Allmän fakta Antal Andel Deltagande kommuner/kommunförbund 44 - Totalt antal inspekterade verksamheter varav Växthus med grönsaksodling % Växthus med prydnadsväxter % Växthus med annan odling 4 3 % Plantskola med träd och buskar 3 2 % Plantskola med perenner 3 2 % Plantskola med skogsplantor 11 8 % Plantskola med annan odling 6 4 % I fritextfältet har inspektörer kommenterat att flera växthusodlare och plantskolor har mer än en inriktning dvs. att ett växthus odlar både grönsaker och perenner. Det har dessvärre inte gått att välja flera inriktningar i webbenkäten. I tillsynsprojektet har främst växthusodlingar fått tillsynsbesök. Totalt besöktes 118 växthus och 23 plantskolor. Det innebär att cirka 20 % av alla växthusodlingar och plantskolor i Sverige besöktes under projekttiden. Tabell 2. Uppgifter om vilka rådgivare som anlitas av odlarna Uppgifter om vilka rådgivare verksamheterna anlitar Antal Procent Anlitar rådgivare, varav % Fristående % Säljande % Både fristående och säljande % Nationalitet på rådgivarna Svenska % Utländska 4 4 % Både svenska och utländska 9 9 % 13

14 72 % av alla verksamheter som besökts i tillsynsprojektet anlitar en rådgivare. 75 % av dessa har en fristående rådgivare. En fristående rådgivare ger enbart råd om odling, skadedjur och bekämpning, vilket troligtvis innebär att de är mer oberoende i sin rådgivning än de som samtidigt säljer växtskyddsmedel, fröer eller plantor. 25 % av växthusen och 50 % av plantskolorna som besökts i projektet anlitar ingen rådgivare alls. Användandet av utländska rådgivare är inte så utbrett på de företag som har inspekterats i projektet. De verksamheter som idag endast anlitar utländsk rådgivare ligger i Skåne och odlar grönsaker i växthus. Vem utför bekämpningen? 0% 2% 29% Ägaren/driftsansvarig Egen personal Entreprenör 69% Annan Figur 3. Diagrammet visar vem som utför bekämpningen. I 98 % av verksamheterna som fick tillsynsbesök utför ägaren själv bekämpningen alternativt den egna personalen. Det är mycket ovanligt att entreprenörer anlitas. Detta kan jämföras med resultatet från tillsynsprojektet 2015 som följde upp bekämpningsmedelsanvändningen i jordbruket. Inom jordbruket utfördes 28 % av bekämpningarna av entreprenör. 14

15 Har sprutföraren/na rätt användningstillstånd för att använda klass 1L och 2L preparat i verksamheten? 3% 0% 14% 10%, för växtskyddsmedel utomhus, för växtskyddsmedel i och omkring växthus 24%, för båda, utländsk behörighet från EES eller Schweiz, behörighet saknas 49% Figur 4. Diagrammet visar vilka användningstillstånd sprutförarna har. 86 % av verksamheterna som fick tillsynsbesök använder kemiska växtskyddsmedel i klass 1L och 2L. Totalt saknade fyra verksamheter tillstånd att använda växtskyddsmedel i klass 1L och 2L. Enligt kommentarerna i fritextrutan till frågan har kommunerna uppgivit att två av dessa verksamheter är ekologiska odlare som endast använder preparat i klass 3, vilket innebär att de egentligen inte behövde något användningstillstånd. De resterande två odlarna använde preparat i klass 1L och 2L utan att ha tillstånd. Båda fick miljösanktionsavgifter utdömda. Detta innebär att totalt 98,5 % av sprutförarna hade giltigt användningstillstånd. Resultatet överensstämmer helt med vad som har framkommit i tidigare tillsynsprojekt riktade mot jordbruk (Kemikalieinspektionen 2011, Jordbruksverket 2015) Spridningsutrustning Vilken/a typer av spridningsutrustning används? Antal svar Kärrspruta Ryggspruta Handhållen utrustning Bombspruta Dimningsaggregat Fläktspruta Avstrykare Figur 5. Diagrammet visar vilka typer av spridningsutrustningar som används. 15

16 Vanligaste spridningsutrustningen är kärrspruta. Totalt har 31 % av verksamheterna en kärrspruta. I genomsnitt har varje verksamhet 1,5 spridningsutrustning. Av spridningsutrustningarna som används är det endast kärrsprutor, bomsprutor, fläktsprutor och eventuellt annan spridningsutrustning (udda sprutor) som behöver ett godkännande av Jordbruksverket för att få användas efter den 26 november Det innebär att cirka 45 % av utrustningen som används i de inspekterade verksamheterna behöver vara godkända av Jordbruksverket. Har spridningsutrustningen godkänts av Jordbruksverket? 5% 42% 53% Figur 6. Diagrammet visar hur många som har fått sin spridningsutrustning godkänd av Jordbruksverket. 1 av 10 spridningsutrustningar var godkända vid tiden för tillsynsprojektet. Kravet på att spridningsutrustningen ska vara godkänd av Jordbruksverket för att få användas trädde i kraft den 26 november I fritextfältet har inspektörerna kommenterat att flera odlare har beställt besiktning, att några väntade på beslut från Jordbruksverket och att flera uppfattat det som krångligt att skicka in sitt funktionstestprotokoll för godkännande. Ett antal odlare har även köpt in ny spridningsutrustning och är därför undantagna kravet på godkännande de tre första åren. 16

17 Känner odlaren till att han/hon ska utföra en egen teknisk översyn av spridningsutrustningen? 13% 9% 78% Figur 7. Diagrammet visar hur många odlare som känner till att de ska utföra en egen teknisk översyn av spridningsutrustningen. 90 % av de odlare som använder växtskyddsmedel och som äger spridningsutrustning känner till att de årligen ska utföra en egen teknisk översyn av utrustningen Rengöring och påfyllning Hur ser platsen för utspädning, blandning, påfyllning och rengöring ut? Antal svar Hårdgjord yta där det finns möjlighet till uppsamling Gräsbevuxen yta På biobädd Annan plats Hårdgjord yta utan möjlighet till uppsamling Åkermark/Fältfyllning i odlingen utomhus Grusyta eller annan mycket genomsläpplig yta Figur 8. Diagrammet visar hur platsen för utspädning, blandning, påfyllning och rengöring ser ut. 37 % av odlarna har en plats för utspädning, blandning, påfyllning och rengöring som bedöms vara lämplig för ändamålet, det vill säga de har en hårdgjord yta med uppsamling eller en biobädd. Kvalitén på biobäddarna kan variera och vi har inte ställt någon följdfråga om biobäddens status. 24 % av odlarna utför spädning, blandning, påfyllning och rengöring på en gräsbevuxen yta eller direkt i fält. Det är svårt att avgöra om dessa platser kan bedömas som 17

18 lämpliga för ändamålet då risken för ytavrinning eller dränering genom marken bör vara låg på dessa platser. 12 % av odlarna använder en direkt olämplig plats för spädning, blandning, påfyllning och rengöring. Att hantera växtskyddsmedel på hårdgjorda ytor utan möjlighet till uppsamling eller på grusytor eller annan mycket genomsläpplig yta är inte tillåtet enligt Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter. Flera odlare står på gången i växthuset och utför spädning, blandning och påfyllning. Inspektörerna uppger att 13 % utför spädning, blandning, påfyllning och rengöring på annan plats. Med annan plats avses bland annat i växthuset, hantering på diskbänk med avlopp, i ett slutet system och container med kompostering. Flera odlare har fått krav på sig att åtgärda platsen/platserna för spädning, blandning, påfyllning och rengöring. Om platsen är utomhus, följs de fasta skyddsavstånden? 28% 70% 2% Figur 9. Diagrammet visar om de fasta skyddsavstånden följs utomhus. Enligt Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter ska utspädning, blandning, påfyllning och rengöring utomhus utföras minst 30 meter från öppna diken, dagvattenbrunnar, dräneringsbrunnar, sjöar och vattendrag samt dricksvattenbrunnar. Vid sådan hantering som sker på yta där det finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedel eller på biobädd gäller dock ett kortare skyddsavstånd på minst 15 meter. Det är endast på 2 % det vill säga på två verksamheter där de fasta skyddsavstånden utomhus inte följs. 18

19 3.1.4 Förvaring av preparat Förvaras växtskyddsmedlen med möjlighet till uppsamling av läckage eller spill? 12% 5% 43%, i invallat utrymme, i invallad behållare 40% Figur 10. Diagrammet visar om växtskyddsmedel förvaras så att läckage och spill kan samlas upp. 94 % av de verksamheter som lagrar växtskyddsmedel på företaget förvarar dem i invallat utrymme eller i invallade behållare. En del odlare förvarar växtskyddsmedlen i invallade behållare i ett invallat utrymme enligt kommentarer från inspektörerna. Förvaras växtskyddsmedlen i ett låsbart utrymme eller på annat sätt svåråtkomligt för barn och andra obehöriga? 3% 9% 88% Figur 11. Diagrammet visar om växtskyddsmedlen förvaras i ett låst utrymme eller på annat sätt svåråtkomligt för barn och andra obehöriga. 97 % av de verksamheter som lagrar växtskyddsmedel förvarar dem i ett låst utrymme eller på annat sätt svåråtkomliga för barn och andra obehöriga. 19

20 Förvaras växtskyddsmedlen åtskilda från livsmedel och foder? 0% 14% 86% Figur 12. Diagrammet visar om växtskyddsmedlen förvaras åtskilda från livsmedel och foder. 100 % av de verksamheter som lagrar växtskyddsmedel förvarar dem åtskilda från livsmedel och foder. Lämnas ej längre godkända växtskyddsmedel till destruktion? 25% 10% 65% Figur 13. Diagrammet visar om ej länge godkända växtskyddsmedel lämnas till destruktion. 65 % av verksamheterna uppger att de lämnar ej längre godkända växtskyddsmedel till destruktion. Resultatet kan vara något missvisande då flera inspektörer svarat ej aktuellt på frågan då det vid inspektionstillfället inte funnit några preparat som inte är godkända på företaget. I fritextfältet har inspektörerna kommenterat att flera odlare har uppgett att de lämnar utgångna preparat till destruktion, men att de trots det funnit flera preparat som är utgångna i växtskyddsmedelsförrådet. 20

21 3.1.5 Sprutjournal Finns sprutjournalen tillgänglig i verksamheten? 12% 7% 81% Figur 14. Diagrammet visar om sprutjournalen finns tillgänglig i verksamheten. 93 % av verksamheterna som använder växtskyddsmedel hade sprutjournalen tillgänglig så att granskning kunde utföras vid besöket. De som svarat ej aktuellt använder sig inte av växtskyddsmedel i klass 1-3, och är därför inte medräknade. Resultatet överensstämmer helt med de resultat som har framkommit i tidigare tillsynsprojekt riktade mot jordbruk (Kemikalieinspektionen 2011, Jordbruksverket 2015). Känner odlaren till att sprutjournalen ska sparas i minst 3 år? 13% 87% Figur 15. Diagrammet visar om odlaren känner till att sprutjournalen ska sparas i minst 3 år. 87 % odlarna känner till att sprutjournalen ska sparas i minst 3 år. 21

22 Dokumenteras användningen av klass 3 preparat och medel utan klass? 41% 37% 22% Figur 16. Diagrammet visar om användningen av klass 3 preparat och medel utan klass dokumenteras. All yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. 63 % av de som använder klass 3-preparat och medel utan klass dokumenterar användningen i sin sprutjournal. Är den granskade sprutjournalen korrekt ifylld? 36% 64& Figur 17. Diagrammet visar om den granskade sprutjournalen är korrekt ifylld. 64 % av de granskade sprutjournalerna är korrekt ifyllda. Det resultatet kan jämföras med tillsynsprojektet som riktats mot jordbrukare 2015 där 72 % av sprutjournalerna var korrekt ifyllda. Kravet på att växthusodlarna ska dokumentera sin användning av växtskyddsmedel började gälla i juli 2014, när den nya bekämpningsmedels-förordningen trädde i kraft. 22

23 Om det saknas uppgifter i sprutjournalen, vilka är dessa? Antal svar Klockan Syfte med bekämpningen Sprutförare Gröda Dos Plats för spridning/hus/lokal Preparatnamn Datum Fast skyddsavstånd (utomhus) Blommande vegetation (utomhus) Anpassade skyddsavstånd Figur 18. Diagrammet visar vilka uppgifter som saknas i sprutjournalen. Den uppgift som saknades i flest sprutjournaler är klockslaget då bekämpningen utfördes. För övrigt är det syftet med bekämpningen och namnet på sprutföraren som är bristfälligt dokumenterat Kontroll av växtskyddsmedel Tabell 3. Tabellen visar totalt antal kontrollerade preparat och antalet godkända preparat Tillsyn av preparat Totalt antal kontrollerade preparat Antal preparat som var godkända Antal 797 st 735 st 92 % av preparaten som lagrades hos odlarna var godkända av Kemikalieinspektionen. Det resultatet kan jämföras med de resultat som har framkommit i tidigare tillsynsprojekt riktade mot jordbruk (Kemikalieinspektionen 2011, Jordbruksverket 2015) då antalet godkända preparat varit 97 % (2011) och 99 % (2015). Att preparaten inte är godkända kan innebära både ej längre godkända växtskyddsmedel, dvs. medel där man beslutat om användnings/lagringsförbud, samt medel som aldrig varit utvärderade eller godkända av Kemikalieinspektionen. Vilken kategori som preparaten tillhör vet vi inte då vi inte ställt någon följdfråga om detta i inrapporteringen. 23

24 Av de 3 preparat som kontrollerades närmare, hur många hade använts till rätt gröda? 8% 3% 1 av 3 preparat 2 av 3 preparat 3 av 3 preparat 89% Figur 19. Diagrammet visar hur många, av de 3 preparat som kontrollerades närmare, som har använts till rätt gröda. Inspektörerna valde slumpvis ut 3 preparat som de kontrollerade mot sprutjournalen för att se att de använts på rätt gröda. 89 % av odlarna hade använt alla 3 preparaten som granskades på ett korrekt sätt, medan 11 % hade använt 1-2 preparat på fel gröda Växthus - Integrerat växtskydd Frågorna som rör integrerat växtskydd för växthus har ställts till 118 växthusodlare. På flertalet frågor finns svarsalternativet annat, det vill säga en åtgärd som odlaren gör men som inte passar in på våra föreslagna alternativ. Vi har inte begärt in information från inspektörerna om vad annat innebär Förebygg Hur förebygger odlaren problem med ogräs i växthusen? Antal svar Rensar bort ogräs innan det fröar Markduk Torrt under borden mellan bäddar Inte aktuellt Figur 20. Diagrammet visar hur odlarna förebygger problem med ogräs i växthus. 24

25 Vanligaste sättet att förebygga problem med ogräs i växthusen är att rensa bort det innan det fröar. Även användande av markduk är vanligt förekommande. I genomsnitt använder sig odlaren av 2 av dessa åtgärder. Hur förebygger odlaren problem med svampangrepp? Antal svar Klimatstyrning Odlingshygien Sortval Sanering mellan kulturer Vattningsregim Glesare odling Rening av bevattningsvattnet Inte aktuellt Figur 21. Diagrammet visar hur odlarna förebygger problem med svampangrepp. Problemen med svampangrepp förebyggs främst genom klimatstyrning, odlingshygien och sortval. I genomsnitt använder sig odlaren av 3,5 av dessa åtgärder. Hur förebygger odlaren problem med insekter och andra skadedjur? Ogräsfritt Odlingshygien Sanering mellan kulturerna Sortval Kontroll av sticklingar Inga sparade eller privata växter i odlingen Antal svar Karantän Inte aktuellt Insektsnät i luftluckorna Figur 22. Diagrammet visar hur odlarna förebygger problem med insekter och andra skadedjur. Problem med insekter och andra skadedjur förebyggs främst genom att hålla växthuset ogräsfritt, odlingshygien samt sanering mellan kulturerna. Med odlingshygien menas att smittade plantor avlägsnas från odlingen så snabbt som möjligt. I genomsnitt använder sig odlaren av 3 av dessa åtgärder. 25

26 Vilka åtgärder gör odlaren för att skona och gynna nyttodjur och humlor? Antal svar Skonsamma och selektiva preparat väljs om möjligt Inga åtgärder Täcker över humleboet eller tar ut det vid behandling Stödutfodring med t.ex. pollen Figur 23. Diagrammet visar vilka åtgärder odlarna gör för att skona och gynna nyttodjur och humlor. För att skona och gynna nyttodjur och humlor används i första hand skonsamma och selektiva preparat. Av de odlare som vidtar åtgärder så använder de sig i genomsnitt av 1 åtgärd. 36 % av odlaren vidtar inga åtgärder. Mer än hälften av de som inte vidtar några åtgärder (23 st) använder inte nyttodjur i sin odling. 7 av dem som använder nyttodjur i grönsaksodling säger sig inte göra någonting för att skona nyttodjuren trots att de använder sig av kemiska bekämpningsmedel Bevaka Vilket/vilka hjälpmedel använder odlaren för att bevaka behovet av bekämpning? Antal svar Regelbunden plantkontroll Klisterfällor Rådgivare Märka ut angrepp Snabbtest för sjukdomar Inga hjälpmedel används Figur 24. Diagrammet visar vilka åtgärder odlarna gör för att skona och gynna nyttodjur och humlor. Vanligaste sättet som odlarna använder för att bevaka behovet av bekämpning i växthusen är regelbunden plantkontroll. Även användning av klisterfällor är vanligt förekommande. I genomsnitt använder sig odlaren av 2,5 av dessa åtgärder. 26

27 Behovsanpassa Vilka växtskyddsåtgärder använder odlaren? Antal svar Handränsning av ogräs Biologisk bekämpning med nyttodjur Kemisk bekämpning Klisterfällor för bekämpning Väljer preparat med låg risk, ex. olja, såpa Biologisk bekämpning med bakterier och svampar Termisk ogräsbekämpning Ångning av substrat Biologisk bekämpning med bankplantor Insektslampor Inga åtgärder utförs Figur 25. Diagrammet visar vilka växtskyddsåtgärder som odlarna använder. Den vanligaste växtskyddsåtgärden är handrensning av ogräs. På delad andraplats kommer biologisk bekämpning med nyttodjur och kemisk bekämpning. 39 växthusodlare använder sig inte alls av kemiska bekämpningsmedel. Totalt utgör de 33 % av odlarna som har inspekterats i detta tillsynsprojekt. Ingen växthusodlare har uppgivit att de endast använder sig av kemiska växtskyddsmedel. Detta kan jämföras med resultatet från tillsynsprojektet som rörde jordbruk 2015 där 7 % av jordbrukarna uppgav att de endast använde sig av kemiska växtskyddsmedel som växtskyddsåtgärd. I genomsnitt använder sig odlaren av 4 olika växtskyddsåtgärder. 27

28 Hur behovsanpassar odlaren sin användning av växtskyddsmedel? Antal svar Tidig behandling när angrepp upptäcks Rekommendationer från rådgivare och säljare Behandling av enstaka plantor Ingen behovsanpassning utförs Figur 26. Diagrammet visar hur odlarna behovsanpassar sin användning av växtskyddsmedel. Odlaren behovsanpassar sin användning av växtskyddsmedel främst genom tidig behandling när angrepp upptäcks. I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att behovsanpassa sin användning av växtskyddsmedel. Använder sig odlaren av förebyggande behandlingar med kemiska växtskyddsmedel? 11% 30% 59% Figur 27. Diagrammet visar om odlarna använder sig av förebyggande behandlingar med kemiska växtskyddsmedel. 30 % av odlarna använder sig av förebyggande behandlingar med kemiska växtskyddsmedel. Behandlingarna de utför rör sig främst om att förebygga svampangrepp. Bara i ett fåtal fall gällde det insekter eller spinnkvalster. 28

29 Hur arbetar odlaren med att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar? Använder biologisk bekämpning Växla preparat Undvika upprepade behandlingar med preparat som har Använder såpa eller olja Minska smittotrycket Välja effektiva preparat Antal svar Inga åtgärder utförs Blanda preparat Figur 28. Diagrammet visar hur odlarna arbetar med att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar. Vanligaste åtgärderna för att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar är att använda biologisk bekämpning samt att växla preparat. 15 % av de tillfrågande odlarna vidtar inga åtgärder för att undvika problem med resistens. I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar. Hur arbetar odlaren för att minska behovet av retardering med kemiska bekämpningsmedel? Antal svar Val av sort Vattninsgregim Dynamisk klimatstyrning Glesningar Dif eller drop Ljuskvalitet Ingen strategi finns Figur 29. Diagrammet visar hur odlarna arbetar för att minska behovet av retardering med kemiska växtskyddsmedel. De mest använda metoderna för att minska behovet av retardering med kemiska bekämpningsmedel är val av sort, vattningsregim, dynamisk klimatstyrning och glesningar. 14 % av de tillfrågade odlarna vidtar inga åtgärder för att minska behovet av retardering med kemiska bekämpningsmedel. I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att undvika retardering med kemiska bekämpningsmedel. 29

30 För bland annat gurkodlare som inte använder sig av retardering saknades svarsalternativet ej aktuellt i frågan Följ upp Hur följer odlaren upp att han/hon fått en bra effekt av bekämpningsåtgärderna? Antal svar Kontroll av plantor Följer utveckling på klisterfällor Rådgivare Dokumentation i odlingsplan eller sprutjournal Ingen uppföljning görs Figur 30. Diagrammet visar hur odlarna följer upp att det har blivit en bra effekt av bekämpningsåtgärderna. 100 % av odlarna uppger att de följer upp effekten av bekämpningsåtgärden på något sätt. Vanligast är kontroll av plantorna som 95 % av odlarna uppger att de gör. I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att följa upp att de fått bra effekt av de insatta bekämpningsåtgärderna Risk för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel Hur minskar odlaren risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från växthusen? Antal svar Tillför inte mer vatten än vad krukorna/plantorna kan ta upp Recirkulerar överskottsvatten Har system för uppsamling av överskottsvatten Kontrollerar regelbundet att systemet för uppsamling fungerar Vattnar ut överskottsvatten på odlingsyta Inga åtgärder utförs Figur 31. Diagrammet visar hur odlarna minskar risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från växthus. 30

31 64 % av odlarna uppger att de inte tillför mer vatten än vad krukorna/plantorna kan ta upp. Endast 35 % av odlarna har recirkulerande system i sina växthus. Tillsammans med de som har system för uppsamling av överskottsvatten utgör de cirka 70 % av odlarna. 4 odlare utför inga åtgärder för att minska risken för läckage från växthusen. I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att minska risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från växthusen Plantskolor Integrerat växtskydd Frågorna som rör integrerat växtskydd för plantskolor har ställts till 23 odlare. På flertalet frågor finns svarsalternativet annat, det vill säga en åtgärd som odlaren gör men som inte passar in på våra föreslagna alternativ. Vi har inte begärt in information från inspektörerna om vad annat innebär Förebygg Hur förebygger odlaren problem med ogräs i odlingen? Antal svar Markduk eller plasttäckning på bäddar Väl förberedd och ogräsfri odlingsyta innan ny kultur Rengöring av maskiner Växtföljd Insådd Täckodling Figur 32. Diagrammet visar hur odlarna förebygger problem med ogräs i odlingarna. 83 % av plantskolorna använder markduk eller plasttäckning på bäddarna för att förebygga problem med ogräs. Det är även vanligt att odlingsytan är väl förberedd och ogräsfri innan en ny kultur planteras. I genomsnitt använder sig odlaren av 2 av dessa åtgärder. 31

32 Hur förebygger odlaren problem med svampangrepp? Antal svar Odlingshygien Vattningsregim Sanering mellan kulturer Beskärning Sortval Val av odlingsplats Bra substrat Gödslingsstrategi Rengöring av maskiner när de flyttas mellan Figur 33. Diagrammet visar hur odlarna förebygger problem med svampangrepp. Problemen med svampangrepp förebyggs främst genom odlingshygien. Odlingshygien innebär att man tar bort smittade plantor och plantdelar så fort som möjligt samt att man är noga med att avlägsna ogräs. Svarsalternativet annat kan exempelvis innebära att växterna inte ställs så tätt och att tåliga sorter väljs. I genomsnitt använder sig odlaren av 3 av dessa åtgärder. Hur förebygger odlaren problem med insekter och kvalster? Odlingshygien Besiktning av nyligen levererade plantor Sortval Antal svar Gynna nyttodjur Egna moderplantor Figur 34. Diagrammet visar hur odlarna förebygger problem med insekter och kvalster. Odlarna förebygger problem med insekter och kvalster främst genom odlingshygien och besiktning av nyligen levererade plantor. Plantskolorna som odlar skogsplantor har uppgivit att de inte har problem med insekter eller kvalster. I genomsnitt använder de som uppgivit att de har problem med insekter och kvalster 2 av dessa åtgärder. 32

33 Vilka åtgärder gör odlaren för att skona och gynna nyttodjur och humlor? Antal svar Skonsamma och selektiva preparat väljs Sprutfria kantzoner Anlagda livsmiljöer t.ex. blommande kantzoner Sparar tidigblommande träd och buskar Figur 35. Diagrammet visar vilka åtgärder odlarna gör för att skona och gynna nyttodjur och humlor. Det är främst plantskolorna för skogsplantor som inte vidtar några åtgärder för att gynna nyttodjur och humlor. Den vanligaste åtgärden hos de övriga plantskolorna är att använda skonsamma och selektiva preparat vid bekämpning. I genomsnitt använder de som arbetar med att skona och gynna nyttodjur och humlor 1,5 av dessa åtgärder Bevaka Vilket/vilka hjälpmedel använder odlaren för att bevaka behovet av bekämpning? Regelbunden plantkontroll, även i fält Rådgivare Fällor Analys av skadegörare hos laboratorium Antal svar Inga hjälpmedel används Bankprov Prognosmodeller, varningstjänst Figur 36. Diagrammet visar vilka hjälpmedel odlarna använder för att bevaka behovet av bekämpning. För att bevaka behovet av bekämpning använder sig 87 % av plantskoleodlarna av regelbunden plantkontroll i fält. I genomsnitt använder sig odlarna av 2 av dessa metoder. 33

34 Behovsanpassa Vilka växtskyddsåtgärder används? Antal svar Handrensning av ogräs Kemisk bekämpning Mekanisk ogräsbekämpning Plocka eller klippa bort skadegörare manuellt Biologisk bekämpning med bakterier och svampar Termisk ogräsbekämpning Biologisk bekämpning med nyttodjur Inga åtgärder utförs Figur 37. Diagrammet visar vilka växtskyddsåtgärder som används. Den vanligaste växtskyddsåtgärden är handrensning av ogräs. Därefter kommer kemisk bekämpning och mekanisk ogräsbekämpning. 5 plantskolor använder sig inte alls av kemiska bekämpningsmedel. Totalt utgör de 22 % av odlarna som har inspekterats i detta tillsynsprojekt. Ingen plantskola har uppgivit att de endast använder sig av kemiska växtskyddsmedel. Detta kan jämföras med resultatet från tillsynsprojektet som rörde jordbruk 2015 där 7 % av jordbrukarna uppgav att de endast använde sig av kemiska växtskyddsmedel om växtskyddsåtgärd. I genomsnitt använder sig odlaren av 3,5 olika växtskyddsåtgärder. 34

35 Hur behovsanpassar odlaren sin användning av växtskyddsmedel? Antal svar Tidig behandling när angrepp upptäcks Rekommendationer från rådgivare eller säljare Behandling av enstaka plantor Ingen behovsanpassning utförs Figur 38. Diagrammet visar hur odlarna behovsanpassar sin användning av växtskyddsmedel. Odlaren behovsanpassar sin användning av växtskyddsmedel främst genom tidig behandling när angrepp upptäcks. I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att behovsanpassa sin användning av växtskyddsmedel. Hur arbetar odlaren med att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar? Antal svar Växlar preparat Blandar preparat Väljer effektiva preparat Val av tidpunkt för maximal effekt Minska smittotrycket Använder biologisk bekämpning Undvik upprepade behandlingar med preparat som har Använder såpa eller olja Inga åtgärder utförs Figur 39. Diagrammet visar hur odlarna arbetar med att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar. Vanligaste åtgärderna för att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar är att växla och blanda preparat. 13 % av de tillfrågande odlarna vidtar inga åtgärder för att undvika problem med resistens. I genomsnitt använder odlaren 3 metoder för att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar. 35

36 Följa upp Hur följer odlaren upp att han/hon fått bra effekt av sina bekämpningsåtgärder? Antal svar Följer utveckling genom fältbesiktning Dokumentation i odlingsplan eller sprutjournal Rådgivare Figur 40. Diagrammet visar hur odlarna följer upp att de har fått bra effekt av sina bekämpningsåtgärder. 100 % av odlarna uppger att de följer upp effekten av bekämpningsåtgärden på något sätt. Det vanligaste är att odlarna följer utvecklingen genom fältbesiktning. I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att följa upp att de fått bra effekt av de insatta bekämpningsåtgärderna. 36

37 Risk för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel Hur minskar odlaren risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från frilandsbäddarna? Antal svar Inga åtgärder utförs Vattnar ut näringen med droppbevattning Har system för uppsamling av överskottsvatten Vattnar ut överskottsvattnet på odlingsytan Kontrollerar regelbundet att systemet för Recirkulerar överskottsvatten Våtmarkssystem för rening Figur 41. Diagrammet visar hur odlarna minskar risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från frilandsbäddarna. 61 % av odlarna har svarat att de använder en annan metod än de vi har föreslagit i frågeformuläret. I fritextrutan har inspektörerna lämnat kommentarer om vad annat kan innebära. Det kan till exempel vara att endast låga givor sprids, att ingen näring tillförs utebäddarna och att ArGrow används vilket ska läcka mindre näring än andra gödselmedel. 35 % av plantskolorna vidtar inga åtgärder för att minska risken för läckage av växtnäring eller växtskyddsmedel från frilandsbäddarna. 37

38 Skyddsavstånd vid spridning utomhus Följs de fasta skyddsavstånden? 48% 52% 0% Figur 42. Diagrammet visar hur de fasta skyddsavstånden följs. Enligt Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter ska fasta skyddsavstånd hållas vid spridning utomhus till dagvattenbrunnar, dräneringsbrunnar, sjöar och vattendrag samt dricksvattenbrunnar. 100 % av de plantskolor som ligger i anslutning till skyddsobjekt håller de fasta skyddsavstånden. Bestämmer och håller odlaren anpassade skyddsavstånd till vattentäkter, sjöar, vattendrag och omkringliggande mark? 36% 64%, det finns inga skyddsobjekt att ta hänsyn till 0% Figur 43. Diagrammet visar om odlarna bestämmer och håller anpassade skyddsavstånd. Utöver de fasta skyddsavstånden ska anpassade skyddsavstånd bestämmas och hållas vid spridning utomhus enligt Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter. Anpassade skyddsavstånd ska bestämmas med hänsyn till bl.a. vindförhållanden, temperatur, omgivningens känslighet för medlet och spridningsmetodens precision. 38