Miljökontoret Dnr Dpl 4251 TILLSYN VÄXTHUS. Projekt april 2009

Transkript

1 Miljökontoret Dnr Dpl 4251 TILLSYN VÄXTHUS Projekt april 2009 Projektet utfört och sammanställt av: Anette Stångmyr Miljöinspektör

2 Innehåll Sammanfattning 1 Bakgrund och syfte 2 Genomförande 2 Fakta om bekämpningsmedel och metoder 2 Behörighetsklass 2 Kemisk bekämpning 2 Biologisk bekämpning 3 Resultat 4 Bekämpningsmedel och andra kemikalier 4 Växtnäring och bevattning 4 Avfall 5 Energi 5 Egenkontroll enligt miljöbalken 5 Kommentarer 5 Verksamheter i Borlänge kommun med odling i växthus 7 Mer information (länkar) baksidan Bildkällor Växthus, framsida; Clipart - Microsoft Office Farosymboler, sidan 4; Nematoder, sidan 5; Flis, sidan 6; Såpa, sidan 6; Fjärilslarv, baksida;

3 Sammanfattning Under april 2009 besökte miljökontoret kommunens sex verksamheter med odling i växthus. Projektet inriktades mot att undersöka eventuella risker för hälsa och miljö särskilt med avseende på användningen av bekämpningsmedel. Andra områden som studerades var bevattning, växtnäring, energi och avfallshantering. Verksamheterna har olika inriktning och odlingsmetodik varför rutinerna skiljer sig mycket åt mellan anläggningarna. Odlingen i växthus består av prydnadsväxter eller grönsaker samt en plantskola. Några verksamheter odlar både på friland och i växthus. Två verksamheter är grönsaksproducenter med KRAV-odling. Undersökningen visar att användningen av kemiska bekämpningsmedel inte är särskilt omfattande idag. Biologisk bekämpning och andra bekämpningsmetoder används i allt större utsträckning. Verksamhetsutövarna försöker minimera användandet både ur arbetsmiljösynpunkt och för miljöns skull. Men ibland finns inga alternativ till kemiska bekämpningsmedel. Kunskapen om de preparat och metoder som används är hos de flesta mycket god. Vid en verksamhet användes dock kemiska bekämpningsmedel utan att personalen genomgått den utbildning som krävs. Hos två verksamheter fanns det gamla bekämpningsmedel vars godkännande upphört. Verksamheterna har olika bevattningssystem beroende på om odlingen sker på bord eller direkt i jord. Överskottsvatten tas tillvara vid samtliga verksamheter som får något överskott. Därmed minskas även behovet av växtnäring när vattnet återförs. Även behovet av kemiska bekämpningsmedel kan då minska samt att läckaget till mark minimeras. Olika energislag används för uppvärmning av växthusen. Två verksamheter har eldningsolja för uppvärmning. Miljökontoret har där ställt krav på att alternativa energislag ska undersökas. Övriga fyra verksamheter använder fjärrvärme, pellets eller flis för uppvärmning. Alla sex verksamheter har gjort olika åtgärder för att minska värmeförlusterna och därmed energibehovet. Målet med projektet är att undersöka riskerna med gifter till miljön och att öka kunskapen hos verksamheterna för att minska eventuella risker. Förutom användande av kemiska produkter kan risker uppkomma vid hanteringen av farligt avfall. Vid två verksamheter förekom risker för utsläpp från det farliga avfallet. Förhoppningsvis har projektet medfört att kunskapen förbättrats om hur varje verksamhet kan minska sin totala påverkan på hälsa och miljö och därmed har riskerna minskat. Detta medför ytterligare ett litet steg mot det nationella miljömålet Giftfri miljö. 1

4 Bakgrund och syfte Miljö- och byggnadsnämnden har enligt miljöbalken tillsynsansvar över växthus. Tillsynsaktiviteter för växthusen har genom åren varit låg och vissa verksamheter har aldrig besökts. Under april 2009 genomförde miljökontoret ett tillsynsprojekt vid de sex yrkesmässiga växthusen som finns i kommunen. Kartläggningen ska belysa områden som kan behöva förbättras för att minska riskerna för miljö och hälsa. Särskilt studeras användningen av bekämpningsmedel. Andra viktiga områden är hantering av avfall, växtnäring, bevattning och energianvändning. Resultatet kommer att utgöra grund för kommande tillsynsplanering. Syftet med besöken är att få en uppfattning om hur miljöpåverkan från växthusen i kommunen ser ut idag. Syftet är också att öka kunskapen hos verksamheterna om hur riskerna för miljö och hälsa kan minskas. Hur farliga kemiska ämnen hanteras har betydelse för om vi ska nå det nationella miljömålet Giftfri miljö. Genomförande Tillsynen genomfördes i projektform. Besöken föranmäldes genom telefonsamtal någon vecka före. En särskild checklista användes vid inspektionen för att bedömningen skulle bli enhetlig. Eventuella brister framfördes muntligt. Efter besöken skickades inspektionsrapport till verksamheterna med begäran om förbättringsåtgärder. Totalt besöktes sex växthus. Inspektionerna tog cirka 1 timma per verksamhet. Vid en verksamhet tog besöket 2,5 timmar men då studerades även andra områden. Projektrapporten kommer att skickas till verksamheterna. Fakta om bekämpningsmedel och metoder Behörighetsklass Kemikalieinspektionen godkänner bekämpningsmedel och placerar preparaten i en behörighetsklass. Av de kemiska bekämpningsmedlen får Klass 1L och 2L endast hanteras yrkesmässigt och tillstånd respektive kunskapsbevis krävs. Klass 3-preparat får användas av var och en. Inga särskilda krav finns för att få använda de biologiska bekämpningsmedlen men även dessa preparat ska vara godkända. Kemisk bekämpning Ett kemiskt bekämpningsmedel är en kemisk produkt som innehåller en aktiv substans som är verksamt mot skadegörare. Ett medel kan bestå av ett eller flera aktiva substanser. Den aktiva substansen är i regel olämplig för direkt användning. Därför innehåller produkten även olika tillsatsmedel. 2

5 Många kemiska bekämpningsmedel är både hälso- och miljöfarliga. Det är därför viktigt att minimera användningen. En annan risk med kemiska medel är att skadegöraren utvecklar resistens (=motståndskraft, medför att preparatet får lägre eller ingen effekt hos det som ska bekämpas). Exempel på farosymboler: Giftig Hälsoskadlig Miljöfarlig En del bekämpningsmedel har lång persistens (=preparatet är svårnedbrytbart i miljön) medan andra bryts ned relativt snabbt. Det är viktigt att veta hur bekämpningsmedlet påverkar nyttodjur och mikroorganismer. Vissa medel är selektiva och dödar endast en organism. Mot en del skadedjur finns biologiska bekämpningsmetoder, men i vissa fall saknas alternativ. Exempel på kemiska preparat som används vid växthusen i Borlänge: Pirimor - selektivt bladluspreparat. (Övrigt: Behandling av ätliga växtdelar får ej ske senare än 14 dagar före skörd, med undantag för följande grödor som har 7 dagars karens; dill, sallad, spenat samt ärtor och bönor där baljorna inte förtäres). Previcur N - mot svampangrepp. (Övrigt: Behandling av ätliga växter får ej ske senare än 21 dagar före skörd). BASF Cycocel Plus - preparat för tillväxtreglering av prydnadsväxter. Biologisk bekämpning I biologisk bekämpning används levande organismer för att bekämpa växtskadegörare. De naturliga fiendena hämtas från naturen och består av insekter eller spindeldjur, kvalster, nematoder, svampar, mikroorganismer eller virus. Biologiska bekämpningsmedel gör att man undviker bekämpningsmedelsrester i växterna, vilket är särskilt viktigt när man odlar växter som ska användas till föda. Exempel på biologiska preparat som används vid växthusen i Borlänge: Vectobac - insektspatogen bakterie mot sorgmyggor och harkrankar. Turex 50 WP - insektspatogen bakterie mot fjärilslarver. Aphidend bladlusgallmygga mot bladlöss. NemaFelt - nematoder (rundmaskar) mot skadeinsekter. Nematoder 3

6 Exempel på andra metoder som används vid växthusen i Borlänge Mekanisk rensning av ogräs eller borttagande av skadedjur. Svavellampa för förångning av mjöldagg. Såpvatten till mjöldagg. Paraffinolja till löss. Ättika till ogräs. Droppmetod för att genom temperaturförändring reglera tillväxten. Resultat Bekämpningsmedel och andra kemikalier Användningen av bekämpningsmedel skiljer sig åt mellan de sex verksamheterna. Två verksamheter använder inga kemiska bekämpningsmedel. Dessa är KRAV-odlare och använder andra metoder. Två verksamheter använder enbart kemiska bekämpningsmedel medan övriga två använder kemiska metoder kombinerat med andra metoder. Vid tre av de fyra verksamheter som använder kemiska bekämpningsmedel hade personalen genomgått den utbildning som krävs för att få använda preparatet. Vid en verksamhet fanns ett Klass 2L-preparat men ingen i personalen hade giltig utbildning. Vid två verksamheter fanns gamla bekämpningsmedel vars godkännande upphört. Förutom bekämpningsmedel används få kemikalier hos växthusodlarna. De övriga kemiska produkter som finns hos några verksamheter används till annat än till själva odlingen. Exempel är produkter till maskinparken (om sådan finns). Alla verksamheterna förvarade bekämpningsmedel och övriga kemikalier på ett säkert sätt. En verksamhet saknade aktuella säkerhetsdatablad och kemikalieförteckning. Växtnäring och bevattning De två KRAV-odlarna använder organisk gödsel såsom hönsgödsel och hästgödsel. På friland odlas fångstgrödor. De övriga fyra verksamheterna använder organisk gödsel (handelsgödsel). Plantskolan odlar på torv, övriga verksamheter på jord. Behovet av system för att minska näringsläckaget är störst hos odlarna av prydnadsväxter. Samtliga har infört metoder för återföring av överskottsvatten och växtnäring. Genom särskilda bord (som till exempel ebboch flod-bord) kan vattnet recirkuleras. Genom täckplast på borden stannar vattnet kvar. Kommunalt vatten används till bevattning hos fyra av verksamheterna. Övriga två pumpar upp vatten från älven. 4

7 Avfall Samtliga verksamheter sorterar avfallet i olika fraktioner. Hos två verksamheter bör dock avfallet delas upp i fler fraktioner. Förvaringen av farligt avfall har brister hos två av verksamheterna. Där finns risk för utsläpp till avlopp eller mark. Avfallet är också otydligt märkt. Energi Två odlare av prydnadsväxter har växthusen uppvärmda året runt. Övriga verksamheter har uppvärmning 2-6 månader. Hos de två KRAV-odlarna används pellets respektive flis för uppvärmning. Fjärrvärme används av två verksamheter och eldningsolja av två. De verksamheter som använder eldningsolja ska se över möjligheten att byta till andra energikällor. Alla verksamheter har gjort energibesparande åtgärder för att minska värmeförlusterna. Exempel är energiväv i taken, miskad tillskottsbelysning och kortare odlingssäsong. Hos en verksamhet finns även en plan för energieffektivisering. Flis Kylanläggning Vid verksamheterna finns olika typer av kylanläggningar för förvaring av grönsaker och växter. Fem av verksamheterna har mindre anläggningar och plantskolan har en större. För den större (köldmediemängd över 10 kg) inlämnas årlig kontrollrapport till miljökontoret. Ackrediterade företag har kontrollerat de mindre anläggningarna där det erfordras (där köldmediemängden överstiger 3 kg). Egenkontroll enligt miljöbalken Kravet på egenkontroll är ett generellt krav som gäller alla verksamheter, såväl större som mindre. De större verksamheterna känner väl till kravet på egenkontroll och har väl fungerande rutiner. Bland de mindre verksamheterna är egenkontrollen godtagbar men rutiner för att sortera bort gamla kemikalier kan behöva förbättras. De två KRAV-certifierade företagen kontrolleras även genom KRAV-föreningen. Övriga fyra verksamheter är medlemmar i olika branschförbund. Genom dessa erbjuds bland annat information om vilka kemiska preparat som är godkända att använda i olika odlingssystem. Kommentarer till resultatet Totalt sett ökar användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige. I de flesta övriga EUländer används ännu mer kemiska bekämpningsmedel än i Sverige. Ökningen i Sverige finns inom jordbruket men även de svenska hushållen använder alltmer bekämpningsmedel för att bekämpa ogräs och mossa på grusgångar och i gräsmattor. I södra Sverige, där de flesta växthusodlarna finns används kemiska bekämpningsmedel i stor utsträckning. Miljökontoret bedömer att denna trend inte stämmer för växthusen i Borlänge. Här används andra metoder om det finns att tillgå. För odling av prydnadsväxter används kemisk bekämpning oftare än vid odling av grönsaker. 5

8 Verksamhetsutövarna upplever att kulturen med användandet av bekämpningsmedel genom åren förändrats mycket. Idag utförs bekämpning om det verkligen behövs. Tidigare utfördes bekämpning ofta i förebyggande syfte. Nu finns en medvetenhet om hälsoaspekter för personalen men även om påverkan på miljön. Skillnaden mellan användningen av bekämpningsmedel beror också på i vilken utsträckning verksamheterna själva driver fram plantor eller köper färdiga. Flera verksamhetsutövare anser att det är ett problem att preparaten ofta säljs i stora förpackningar. Produkten hinner inte användas slut innan utgångsdatum passerat eller innan godkännandet upphört. Sedan måste överskottet av preparaten tas om hand som farligt avfall. Detta kan vara orsaken till att det fanns gamla preparat hos några verksamhetsutövare. Att använda preparat som inte är godkända, sakna utbildning eller sälja preparat där godkännandet upphört är förenat med miljösanktionsavgifter. Detta är ett viktigt redskap vid tillsynen för att exempelvis få företagen att fasa ut farliga kemikalier och öka medvetenheten om regelverket. Resultaten visar att det är många faktorer hos växthusodlarna som kan påverka miljön. Hos de flesta verksamhetsutövarna finns goda kunskaper inom flera områden men många upplever att det är svårt att hålla sig uppdaterad, bland annat med nya regler. Genom branschförbunden erhålls information inom vissa områden, främst odlingsdelen. Vid flera verksamheter finns även andra områden som kan påverka miljö och hälsa såsom maskinpark med tvätthall eller butiksförsäljning. Vid tillsynsbesöken kan verksamhetsutövaren få större kunskap om hur aktuella rutiner och handlingar som helhet påverkar hälsa och miljö. Därmed finns ett behov av regelbunden tillsyn trots att miljökontorets bedömning är att miljöpåverkan från växthusen tenderar att minska. 6

9 Verksamheter i Borlänge kommun med odling i växthus Verksamhet Inriktning Odlingsyta i växthus Uppvärmning av växthusen Bekämpning Bengt Eriksson Sör Hesse 315 Grönsaksodling i växthus (tomater) och på friland. All produktion enligt KRAV. 352 m² Flis för uppvärmning av växthuset för odling mars-oktober Biologisk, mekanisk och termisk G M Gustafson Blommor AB Tunavägen 205 Handelsträdgård med odling av prydnadsväxter i växthus. 400 m² Fjärrvärme för uppvärmning av växthusen. Odling året runt. Kemisk Torsångs Handelsträdgård AB Torsång 3 Handelsträdgård med odling av prydnadsväxter i växthus m² Eldningsolja för uppvärmning av växthusen. Hälften av odlingsytan används året runt. Kemisk, biologisk och droppmetod Bergplant Växtmiljö AB / Ekoparken AB Hansgårdarna 50 Handelsträdgård och park med odling av prydnadsväxter i växthus och grönsaker på friland. Grönsaksodlingen enligt KRAV. 100 m² Pellets för uppvärmning av växthuset under mars-april. Ättika, såpvatten och paraffin. AB Borlänge Energi Depåträdgård Åkermansgatan 32 Växtodling i växthus för utplantering av prydnadsväxter i stadsmiljön. 660 m² Fjärrvärme för uppvärmning av växthusen under ca 3½ månader. Kemisk Bergvik Skog Plantor AB Sör Amsberg Skogsplantskola med odling av gran och tall i växthus och på friland m² Eldningsolja för uppvärmning av växthusen under perioden marsseptember. Kemisk och mekanisk 7

10 Mer information: Arbetsmiljöverket Energimyndigheten Gröna Näringens Riksorganisation (GRO) Jordbruksverket Kemikalieinspektionen KRAV Miljöbalken, förordningen om egenkontroll och annan lagtext Naturvårdsverket Skogsstyrelsen SkogsSverige Sveriges lantbruksuniversitet Fjärilslarv Kontakt med Borlänge kommuns miljökontor: