KURSHANDLEDNING. Slöjd 1 TEXTIL

Transkript

1 KURSHANDLEDNING Slöjd 1 TEXTIL HT 2007

2 Välkommen till estetiska avdelningen, IKK TEXTILSLÖJD 1 Från fiber till färdig väv vecka HT 2007 Kursansvarig : Ingrid Bergqvist tex.material, form ingbe@esi.liu.se Lärare: Anna Andersson vävning annan@esi.liu.se Anders Narbrink formgivning andna@esi.liu.se Anita Lindström formgivning anili@esi.liu.se Gästlärare: Eva Brolin - färgning, Sonja Berlin brickvävning Bernt Gustavsson-gästföreläsare, Östgötalin

3 SLÖJD 1 - från fiber till färdig väv KURSUPPLÄGGNING & KURSINNEHÅLL ämnesutbildning - textil Kursen startar vecka 34, onsdagen den 22 augusti, kl 9.00 i sal K2233 nedre botten i hus Key på universitetsområdet. Vi inleder med upprop och en gemensam praktisk introduktionsuppgift textil och trä/metall. Sedan LUNCH Därefter följer kursintroduktion för textil fram till kl.16 Den första grundkursen i slöjd innehåller som framgår av kursplan både gemensamma slöjd - delar samt ämnesspecifika. Till de gemensamma hör ett grundläggande vetenskapligt förhållningssätt, didaktik samt slöjdens begrepp och termer. Kursen startar med ämnesutbildningen och tillhörande formgivning. I den textila ämnesutbildningen ingår vävning, textil formgivning, textila material samt garnfärgning. Under de första veckorna av kursen presenteras uppgifter främst inom vävning och formgivning i samband med teknikgenomgångar och lektionsövningar. Lite senare i kursen börjar den textila materialläran med föreläsningar samt praktiska och skriftliga övningar. I kursen ingår även några dagars fälstudier inom VFU. Uppgifterna löses i olika arbetsformer, i grupp och enskilt, främst under självstudietid men även under lärarhandledning. Den schemalagda tiden består av föreläsningar, teknikdemonstrationer, övningslektioner, handledning, seminarium samt gruppdiskussioner i mindre arbetsgrupper. ESA:s lokaler är öppna för självstudier enligt anvisningarna i MANUALEN. Examination och bedömning görs i huvudsak i avslutande muntliga redovisningar och utställningar samt med individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Textila material samt vävteori examineras genom salstentamen. Det är viktigt att de studerande kontinuerligt dokumenterar sina arbeten och sparar allt material inför de avslutande presentationerna. Arbetsformerna i kursen är baserade på det egna ansvaret och initiativet i ett aktivt kunskapssökande. Det är du som student som söker dig fram till målet och har ansvar för ditt eget lärande. Läs vidare om arbetsformer vid universitetsstudier i filosofiska fakultetens Grundguide Vid frånvaro ligger det i studentens intresse att ta igen missad undervisning. I studerandegruppen finns varierande förkunskaper och erfarenheter inom områdena textil materiallära och vävning. Var och en skall kunna bygga på sitt kunnande och lägga till nya erfarenheter. Alla resultat är lika viktiga ur erfarenhetssynpunkt. Som student ingår du i en s.k referensgrupp som arbetar och diskuterar tillsammans under kursens gång. När kursen är avklarad skall man ha förvärvat de kunskaper som behövs för ett grundläggande arbete med vävning i grundskolan och de textila materialens tillämpning i en undervisningssituation. Man skall även ha grundlagt ett vetenskapligt reflekterat förhållningssätt till slöjd samt känna till slöjdens grundläggande begrepp.

4 Vävning. De grundläggande kunskaperna i vävning omfattar i denna kurs, analys och praktisk erfarenhet av sambandet garn - väv - kvalité. Vävstolens delar och funktion. Bindningslärans grunder- tuskaft, kypert och satin. Garnberäkning, vävuppsättningar i varierande material. I den praktiska vävningen ingår: Vävuppsättningar i golvvävstol, bandvävning (brickbandsvävning, bandgrind, bandvävstol, bildväv i vävstol/ ram, härledningar ur tuskaft och kypert samt monteringar. För de mer erfarna även uppsättning av satin i kontramarschvävstol. I vävningen ingår att man experimenterar med olika material och kvalitéer. Det är ett utmärkt tillfälle till att uppleva olika textila material och dess egenskaper med hela kroppen. Vävningen är samordnad med bindningslära och formgivning. I den textiltillämpade formgivningen bearbetas skisser till vävar som du har som underlag för dina vävar. Inom vävningen ingår det för referensgruppen att skriva ett mindre arbete inom väv- denna gång allmogeväv (härledning ur kypert eller tuskaft). Arbetsformer Vävning är ett arbetsområde som kräver att man kan planera samt arbeta tillsammans i grupper och ta hänsyn till varandra. Grupperna sätts samman efter erfarenhetsnivå och får samarbeta om vävstolarna. Gruppen planerar sina vävuppsättningar som därefter vävs individuellt. I detta ingår hela förberedelsearbetet, uträkning, materialbeställning, varpning, förskedning samt uppsättning och genomförande av vävarna. Försök med variationer och svårighetsgrader för grundskolans behov och på egen nivå. För att få en säkerhet i vävningen är det viktigt att man får tillfälle till att vara med vid hela vävprocessen många gånger. Därför rekommenderar vi att ni väver många, små vävar i stället för någon stor. Parallellt med den praktiska vävningen studeras litteratur inom vävning Räkna med mycket planeringsarbete och igångsättande i början av kursen. I slutet finns mer egen tid för studenten att avsluta och sammanfatta sina resultat i kursen. Vävmaterial Grupperna kommer överens om material till varp och inslag som ni gemensamt beställer. Gruppen ansvarar även för planeringen av de olika uppsättningarna Det är därför inte möjligt att ange exakt vad ni kommer att behöva. Ta med sådant vävmaterial ni har tillgång till så får tiden visa sig om det är lämpligt att använda i dessa uppsättningar. Lämpligt material kan vara fiskgarn 12/6 (bomullsmattvarp), två-trådigt ullgarn, bomullsgarn 8/2 m.m Till bindningsläran behöver du en röd samt svart penna (som kan suddas) samt miniräknare till garnberäkning. Du behöver en egen skedkrok Till brickbandsvävning behövs rutat kollegieblock, färgpennor, tvåtrådigt ullgarn, lingarn16/2, ett bälte eller kraftigt band att ha runt midjan, en tving och brickor. Sonja säljer brickor, bandfäste m.m. Köper du allt kostar det 200 kr. Till övrig bandvävning behövs en bandgrind Textil formgivning Inom kursen ges dels en grundläggande utbildning i formgivning som syftar till att studenten tillägnar sig begrepp inom färg och formlära, färglära och komposition, samt utvecklar färdigheter inom varierande skisstekniker, och dels ges en mer slöjdinriktad formgivning i samband med tillämpningsuppgifter inom vävning. Ett av de övergripande målen är att studenten, genom att metodiskt laborera med variationsmöjligheter med form och färg, tillägnar sig ett öppet och reflekterande förhållningssätt till användandet av formgivning i slöjden. Att själv ha arbetat med sina egna personliga mönster/bilder som sedan översättas i textil visar på den egna förmågan att formge själv.

5 I den textilanpassade formgivningen arbetar vi utifrån den grundläggande formgivningens övningar och bearbetar dessa för textila ändamål, främst anpassade till de tekniker och tillämpningar som ingår i kursen. Moment som behandlas är: randningar, färgackord, komposition,, färglära, skisstekniker och mönster. Medtag alltid eget formgivningsmaterial i form av egen färglåda, färgpennor, kritor, penslar, blyertspennor med olika hårdhet och tillhörande skiss eller ritblock samt övrigt som du är van att arbeta med. Du behöver även sax, tejp och limstift Ju högre gramtal ett papper har desto bättre kvalité får du och därmed är det lättare att måla på. För skisser med blyerts räcker oftast ett 70 grams papper. Formgivningsutbildningen kommer att genomföras med föreläsningar, genomgångar vid övningslektioner, handledning samt självstudieuppgifter. Alla resultat av övningar och sparas kontinuerligt av studenten. I din arbetsbok skall resultat från alla formlektioner finnas med. Redovisning sker dels genom kortare uppföljningar av enskilda uppgifter, och dels genom en slutsammanställning med ett urval av övningsresultat i din arbetsbok. Det skall alltid finnas ett formgivningsunderlag till den praktiska vävningen. Textila material En förståelse för de textila materialen, dess framställning och användningsområde är en viktigt grund för textillärare. Textila material behandlar våra vanligaste textila material, deras egenskaper och framställningsprocesser samt fiberanalys och enkel textilkemi. De textila materialen kommer att presenteras vid föreläsningar samt vid praktiska övningar. De praktiska övningarna består av linberedning, tovning/spinning samt analys av tygprov. I kursen ingår även en didaktisk gruppuppgift och seminarium kring textila material i grundskolan Studieresa Vi genomför en studieresa till Östgötalin i Broddebo för att bereda lin. Vi samåker i bilar dit. Samling vid parkeringen Broddebo ligger 1,5 mil söder om Åtvidaberg på väg 35 mot Västervik. När ni kommer till en fyrvägskorsning med skylt märkt Dalhem, sväng höger. Därefter finns en liten skylt som visar er Östgötalin. Resan tar ca 1 timme. Kommer ni till Kalmar länsgräns har ni åkt för långt. Ta med matsäck, oömma, varma kläder och pengar för materialet. Det utgår inget resebidrag utan studenterna ordnar betalning för resekostnaden Garnfärgning Garnfärgning är en konkret tillämpning på textilkemi och textila material i samverkan. Detta genomförs praktiskt. Du behöver vitt/ grått ullgarn samt gärna silke. Eva säljer även garn. Ni får betala för kemikalier och färgpulver. Detta garn kan sedan användas till vävning eller i annan kurs. Didaktik & VFU Det didaktiska innehållet i kursen är dels integrerat i ämnesutbildningen men också utlagt med en specifik didaktisk seminarieuppgift. Denna ska lösas individuellt, bland annat med hjälp av fältstudier och redovisas sedan muntligt i grupp. I kursen ingår tre VFU-dagar Integrerad ämnesdidaktik Genom alla delar av kursen kommer didaktiska frågeställningar att diskuteras. Studenterna träffas regelbundet i en liten referensgrupp där ämnesdidaktiska frågor tas upp. Vid de lärarledda

6 genomgångarna av slöjdmoment kommer kontinuerligt didaktiska frågor att presenteras. Dessa frågor, och studenternas egna, ska sedan diskuteras vid den lilla gruppens träffar. Minnesanteckningarna från dessa diskussioner och egna funderingar ligger till grund för de didaktiska reflektionerna i kursportföljen. VFU uppgift Kommunikation "Kommunikation i slöjden" är rubriken för en specifik VFU-uppgift i kursen. Med hjälp av fältstudier i skolan och uppföljande seminarium skaffar du dig ett underlag för att beskriva hur du ser på den kommunikation du sett i slöjden. Centrala delar av lärandet är kopplade till olika typer av kommunikation. Slöjdundervisning förutsätter vi att vi kan kommunicera tredimensionellt tänkande, material, tekniker former, färger m m. Men hur ser denna kommunikation ut? Vilka språk använder lärare och elever sig av? I dina didaktiska reflektioner skall du ge din bild av de kunskaper du anser vara nödvändiga och önskvärda för att ge dig och eleverna förutsättningar för en så bra kommunikation som möjligt i slöjden. VFU Fältstudier väv och textila material Vid vfu-besök skall du observera samt fråga din mentor hur vävning samt materiallära förvaltas i grundskolan. Vad anser du själv, vilken är din ståndpunkt om detta? Spara dina anteckningar till seminariet. Vetenskapligt förhållningssätt samt slöjdens grundläggande begrepp Hur gör man när man arbetar vetenskapligt i slöjdämnet? Du kommer att få i uppgift att formulera dina tankar kring begreppet samt läsa litteratur och ta del av en föreläsning kring temat. Dina inhämtade kunskaper skall sedan diskuteras vid ett gemensamt gruppseminarium där studenter från textil och trä-metall möts. Vid samma tillfälle får du även möjlighet att diskutera dina tankar kring slöjdens grundläggande begrepp som beskrivs i litteraturen samt i slöjdämnets kursplaner REDOVISNING / EXAMINATION Kursuppgifter och delmoment redovisas till viss del under kursens gång och vid avslutande examination v.42 och v.43. Examination sker både genom muntlig, visuell och skriftlig presentation av genomförda uppgifter, både enskilt och i grupp. Den studerande skall i god tid anmäla sig på en lista om man vill delta i examinationen. Vid den slutliga examinationen skall kursuppgifterna vara avslutade och studenten vara förberedd på frågor och vara väl insatt i sin arbetsprocess och sina resultat. Studenten kan hindras att delta i examinationen (redovisningen) om han/hon ej fullgjort de uppgifter som ska examineras. På så sätt kan studenten inte skaffa sig fördel i sin egen examination genom att ta del av andra studenters resultat före den egna examinationen. Ansvarig för examination och eventuell restexamination av delmoment är kursansvarig samt den lärare som organiserat och formulerat respektive uppgift. Detaljfrågor om kompletteringar görs således direkt till berörd lärare. Restexaminationstillfälle ges preliminärt i vecka 48.Dag, klockslag och lokal för detta meddelas senare via anslag. ÅTERKOPPLING Efter genomgången examination får du muntlig feedback om ditt resultat av lärarna.

7 ÄMNESUTBILDNING-VÄV I TEXTIL Den praktiska vävningens uppgifter examineras genom en muntlig och visuell presentation av genomförda övningar med tillhörande formgivning, vävnotor och materialbeskrivning. Ett grupparbete om allmogevävar presenteras muntligt och i skrift. Vävteori samt bindningslära examineras i samband med skriftlig tentamen FORMGIVNING Formgivningsmoment som är knutna till tillämpningsuppgifter inom vävningen examineras i samband med slutredovisning genom visuella exempel. Den allmänna formgivningen bifogas till arbetsbok TEXTILA MATERIAL Den studerandes förståelse över de textila material examineras genom skriftlig tentamen. Den didaktiska reflektionen redovisas genom en praktiskt tillämpad gruppuppgift samt sammanfattande didaktisk reflektion. ARBETSBOK En skriftlig sammanställning av dina kontinuerliga reflektioner över arbetsresultaten i kursens olika delar görs i form av en "kursbok". Här gör du kommentarer, drar slutsatser och beskriver samband i ditt eget lärande med hjälp av egna anteckningar, skisser, diskussionsprotokoll från referensgruppens diskussioner, litteratur, fältstudieanteckningar, seminarier, föreläsningar m m. De skriftliga kommentarerna skall innehålla reflektioner kring grundläggande begrepp och termer för slöjd samt din syn på ett vetenskapligt förhållningssätt till arbete i slöjd. Kommentarer med egna ståndpunkter från VFU uppgifter skall finnas med. Här beskriver du även hur du upplevt vävningen, vad du har lärt dig, hur du vill arbeta med vävning i grundskolan och hur kunskap om dessa lärprocesser kan användas i ditt kommande yrke. Du skriver även didaktiska tankar om hur du ser på formgivning och materiallära vad har du lärt dig och på vilket sätt har tar du med dig det till ditt kommande yrke. Arbetsboken kommer att bedömas både till presentationsform och till innehåll. För att bedöma den studerandes process sker kontinuerlig dialog under arbetsprocessen med handledare och studiekamrater. Det är väsentligt att tillåta insyn och resonemang i den egna processen samt att delta på samma sätt i en kamrats arbeten. I kursen ges ett sammanfattande betyg för kursen som helhet. Detta görs efter en samlad bedömning av alla ingående moment utifrån kursens betygskriterier efter en bedömningskonferens i lärargruppen. För att förtydliga bedömningskriterierna används matriser gällande process och produkt.

8 Bedömningskriterier Slöjd 1- textil Studenten måste uppnå G-nivå på samtliga punkter för att få godkänt på kursen. Goda insatser inom vissa områden kan inte kompensera bristfälliga insatser inom något annat område.för VG krävs inte kvantitativt mera skrivet eller fler praktiska arbeten utan en högre kvalité i förståelse, process och produkt. För VG kan visst kompensatoriskt tänkande förekomma. Det skall vara möjligt att urskilja samband mellan olika delar i arbetsboken gällande process, produkt samt didaktiska reflektioner. För betyget Godkänt krävs att studenten : Visa exempel på utvecklade kunskaper att kommunicera och visualisera sina personliga tankar och idéer genom skissteknik, färg- och formlära samt hur det påverkat det textila resultatet. Kan i skriftlig och muntlig dokumentation reflektera över ett ämnesdidaktiskt perspektiv på slöjdundervisning. Presentera övningsresultat och inlämningsuppgifter som visar prov på grundläggande manuella färdigheter och hantering av material inom området vävning. Presentera inlämningsuppgifter som visar förståelse för de textila materialens användning och egenskaper. Visa förståelse för hur ett vetenskapligt förhållningsätt till skapandeprocessen i slöjdens material och tekniker kan te sig samt känna till slöjdens grundläggande begrepp. För betyget Väl Godkänt krävs att studenten: Visa exempel på utvecklade kunskaper att kommunicera och visualisera sina personliga tankar och idéer genom skissteknik, färg- och formlära samt medvetet och med variation bearbeta hur formgivningarna har utvecklat det textila resultatet. Kan i skriftlig och muntlig dokumentation reflektera och analysera över ett ämnesdidaktiskt perspektiv på slöjdundervisning samt ankyta till pedagogisk och didaktisk litteratur. Presentera övningsresultat och inlämningsuppgifter som visar prov på självständighet gällande manuella färdigheter och variationer i hantering av material i kombination med vävning och tillhörande montering. Visa prov på stor idérikedom och en estetisk, väl sammanhållen presentation Presentera inlämningsuppgifter som visar förståelse för de textila materialens användning och egenskaper samt kunna analysera och dra slutsatser för skillnader i samband med materialval i den textila tillämpningen. Visa förståelse och kan använda sig av relevanta källor för hur ett vetenskapligt förhållningssätt till skapandeprocessen i slöjdens material kan te sig samt är förtrogen med slöjdens grundläggande begrepp. Underkänt erhåller studenten när: Någon eller flera av kriterierna för betyget godkänt inte uppnås

9