Framtid och engagemang i Svedala kommun. En översyn av systemen för stöd till det lokala föreningslivets verksamheter för barn och unga

Transkript

1 Framtid och engagemang i Svedala kommun En översyn av systemen för stöd till det lokala föreningslivets verksamheter för barn och unga

2 Kommunstyrelsen beslutade den 22 april 2013 att uppdra Beredningen för Kultur och Fritid att genomföra en översyn avseende de regler och villkor som gäller för stöd till ideella föreningars ungdomsverksamhet och studieförbundens folkbildningsverksamhet i kommunen. Översynen skulle enligt uppdraget presenteras tillsammans med eventuell inverkan på kommunens budget senast den 30 november Detta uppdrag delegerades av Beredningen till Kulturchef Karin Leeb-Lundberg och Fritidschef Daniel Kåreda. I och med denna skrivelses överlämnan till Beredningen för Kultur och Fritid anses uppdraget avseende översynen av regler för stöd till föreningslivet inom fritid och kultur, Dnr , färdigställt. Daniel Kåreda Fritidschef Karin Leeb-Lundberg Kulturchef Sida 1 av 36

3 Innehållsförteckning BAKGRUND...3 UPPDRAGET...4 DET CIVILA SAMHÄLLET OCH DET LOKALA FÖRENINGSLIVET...4 SYSTEMEN IDAG...5 STÖDET TILL UNGAS FÖRENINGSVERKSAMHET... 5 STÖDET TILL FOLKBILDNING... 7 LOKALER FÖR FÖRENINGSAKTIVITETER... 8 DET STATLIGA LOKALA AKTIVITETSSTÖDET TILL BARN- OCH UNGDOMSIDROTT...9 UNGDOMSSTYRELSENS BIDRAG TILL UNGDOMSORGANISATIONER...10 STÖDEN TILL BILDNINGSVERKSAMHET...12 LOKALER FÖR FÖRENINGSAKTIVITETER OCH BILDNINGSVERKSAMHET...13 KOMMUNALA ANLÄGGNINGAR INOM KULTUR OCH FRITID FÖRENINGSÄGDA ANLÄGGNINGAR MOMS STÖD TILL ICKE-ORGANISERADE VERKSAMHETER FÖR UNGA...15 SAMRÅD MED DET CIVILA SAMHÄLLET...16 SÅ GÅR DET TILL PÅ ANDRA STÄLLEN...17 SJÖBO KOMMUN LOMMA KOMMUN SKURUPS KOMMUN YES ANDRA KOMMUNER ÖVERSYNENS RESULTAT...21 SYFTE MED STÖDET FORMER FÖR STÖD LOKALER OCH ANLÄGGNINGAR DIALOG MED DET LOKALA CIVILSAMHÄLLET FÖRSLAG TILL NYTT FÖRENINGSSTÖDSYSTEM FÖR BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET...24 DEFINITION AV FÖRENING OCH VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGA FÖRÄNDRAT SYSTEM FÖR DIREKT EKONOMISKT STÖD SUBVENTIONERING AV HYRESKOSTNADER FÖR KOMMUNALA LOKALER OCH ANLÄGGNINGAR FÖRSLAGET I FÖRHÅLLANDE TILL BUDGET...30 TIDPLAN...31 KOMMENTARER FRÅN CIVILSAMHÄLLET...32 FÖRÄNDRINGAR BASERADE PÅ INKOMNA KOMMENTARER BILAGOR...34 KÄLLFÖRTECKNING SAMT FÖRSLAG PÅ YTTERLIGARE LÄSNING...35 Sida 2 av 36

4 Bakgrund Stöd och ekonomiska bidra till det lokala ideella föreningslivet har länge varit en aktiv fråga inom Svedala kommun beslutades att införa den då populära dialogmetoden för föreningsbidragsfördelning avseende barn och ungdomsverksamhet inom så kallade fritidsföreningar. Det systemet går ut på att genom nära kontakter med föreningarna skapa sig en klok och välinformerad bild av behov och önskemål och därefter fatta beslut om individuella stöd till de olika föreningarna. Detta system har länge varit på väg bort från kommunernas stödfunktioner, men har på senare tid börjat återkomma även i medelstora kommuner. Många andra kommuner i närområdet samtliga övriga kommuner inom Fem Gässsamarbetet har ett annat system. Det så kallade aktivitetsstödet. Det baseras på redovisning av antal barn och unga som deltar i antal aktivitetstimmar. Oftast baseras detta på det statliga lokala aktivitetsstödet för barn- och ungdomsidrott, men även andra varianter förekommer. Ett tydligt exempel på detta är Malmö stads aktivitetsstöd som skiljer sig markant från det statliga. Inom Fem Gäss används i princip samma system som för det statliga LOK-stödet. Ytterligare en viktig aktör för ett levande föreningsliv och en aktiv fritid för alla medborgare är folkbildningen. I Svedala kommun finns idag nio aktiva studieförbund samt en föreläsningsförening. Studieförbunden får idag stöd för sin bildningsverksamhet via ett riktat stöd baserat på de statliga och regionala rekommendationerna. De flesta kommuner har valt att organisera sitt stöd till folkbildningen på det här viset men inom Fem Gäss-samarbetet finns exempel även på andra metoder. Översyner av stödet till lokala folkbildningsorganisationer pågår på flera håll i landet. Denna utveckling har föranlett intresse för att se över formerna för stöd till föreningslivet och folkbildningen även i Svedala kommun. Uppdraget kommer från Kommunstyrelsen och har via Beredningen för Kultur och Fritid delegerats till kommunens Fritidschef och Kulturchef att gemensamt genomföra en översyn. Sida 3 av 36

5 Uppdraget Kommunstyrelsens ordförande initierade kommunstyrelsens beslut att uppdra Beredningen för Kultur och Fritid att genomföra en översyn av reglerna för stöd till det lokala föreningslivet verksamt i Svedala kommun. Det uttalade syftet med detta var att hitta ett så likvärdigt stödsystem som möjligt, där villkoren mellan de olika föreningarna skulle bli så lika som möjligt. i Kommunstyrelsen lade också särskild vikt vid långsiktigheten och hållbarheten i stödet till föreningslivet, där tydlighet för föreningarna skall vara fokus. Beredningen för Kultur och Fritid lade även till ytterligare ett uppdrag till översynen i samband med delegeringen till Kulturchefen och Fritidschefen. Kopplat till det ursprungliga uppdraget lades uppdraget att även se över regler för hyra och nyttjande av kommunala lokaler och anläggningar av ideella föreningar. Uppdraget specificerade att se över hyresnormer och taxor samt tillgång till lokaler för föreningars olika verksamheter, samt även avseende uthyrning till privatpersoner, företag och dylikt. Det civila samhället och det lokala föreningslivet Det civila samhället omfattar mer än enbart den delen som berör idrottsverksamhet för unga, allmänkultur eller studieförbundsverksamhet. Civilsamhället är den del av samhället där människor hjälper varandra utan inblandning av näringsliv eller det offentliga. Exempel på aktörer inom det civila samhället är hjälp- och rättighetsorganisationer, kyrkor, koloniträdgårdar, hembygdsföreningar och privata stiftelser. Civilsamhället definierar det som existerar och verkar mellan det som uppfattas som stat och näringsliv ii, och innehåller därför flera olika organisationer och rörelser ofta med olika och ibland motsatta ambitioner. Civilsamhället som begrepp har använts sedan Romarrikets tid och sedermera översatts till Civil society på engelska. Därifrån har det sedan importerats till Sverige som ett mer modernt uttryck för det tidigare ofta kallats ideell sektor. Civilsamhället som begrepp kan dock omfatta en vidare grupp organisationer och verksamheter än de som faller inom tanken den ideella sektorn. Den här översynen har dock inte omfattat hela det civila samhället i Svedala kommun. Däremot har alla intresserade aktörer varit välkomna att delta. Detta för att dels inhämta värdefulla tankar från alla sektorer av samhället, men även för att göra det mesta av möjligheten att sprida nya idéer även vidare utanför de verksamheter som idag är inriktade på bildnings- eller barn- och ungdomsverksamhet. Därför finns både termerna civilsamhället och det lokala föreningslivet med i rapporten, och avser olika saker. Civilsamhället avser det civila samhället i stort medan det lokala föreningslivet avser de föreningar som bedriver verksamhet inom de berörda områdena. Sida 4 av 36

6 Systemen idag 1998 antog kommunfullmäktige riktlinjer och regler för kommunens föreningsstöd till ungdomsföreningar. iii Dessa regler utformningar har diskuterats i ett antal omgångar och är baserade på dialogmetoden. Reglerna för stöd till studieförbundens folkbildningsverksamet utgår från de statliga normerna i form av Skånes Bildningsförbunds rekommendationer iv. Den senast uppdaterade versionen av Riktlinjer och regler för Svedala kommuns stöd till ungdomsföreningar, nedan kallad Riktlinjerna, gäller från Den senast uppdaterade versionen av Bestämmelser för Svedala kommuns bidrag till studieförbunden, nedan kallad Bestämmelserna, gäller från Vad gäller de kommunala lokalerna som är tillgängliga för de ideella föreningarna att nyttja regleras taxor och hyror enligt de normer som fastställs av kommunfullmäktige. Den senast uppdaterade versionen av detta dokument kallat Hyresnormer för samlingslokaler och idrottsanläggningar gäller från v. Stödet till ungas föreningsverksamhet Svedala kommun införde 1999 den så kallade dialogmetoden för föreningsbidrag. Denna metod vilar på en stark kontakt mellan föreningsliv och kommunala beslutsfattare avseende bidrag och andra former av stöd. En förutsättning för att metoden ska fungera över tid är återkommande träffar och en god löpande kommunikation mellan föreningsliv och kommunala företrädare för att kunna skapa en så stor ömsesidig förståelse som möjligt. Grunderna i metoden bygger på att varje enskild förenings unika behov för stunden ska styra stödfördelningen. Genom att prioritera vissa områden, utvecklingsprocesser eller målgrupper kan kommunen styra stödet till vissa föreningar eller satsningar inom föreningar. Utgångspunkten måste i ett sådant system alltid vara att ingen förening eller verksamhet är garanterad något visst ekonomiskt bidrag, utan varje år föranleder ett helt nytt och separat ansökningsförfarande. Antalet föreningar som fått ekonomiskt bidrag har sedan 2008 ökat, men sedan återigen minskat. Från 35 föreningar 2008 fick 40 föreningat stöd 2010 och Per den siste augusti 2013 har 37 föreningar fått bidrag under året. Sida 5 av 36

7 Det finns många vinster med ett flexibelt system som dialogmetoden som är anpassat för att kunna stötta satsningar och god utveckling riktade till unga inom det civila samhället. Dock finns det även svårigheter i det rådande systemet. Det finns ingen uttalad ålder för definitionen av ungdomsverksamhet i systemet, varför praxis har utgått från andra definitioner av ungdomsbegreppet. Det växande antalet föreningar som bedriver verksamhet för barn och unga har bidragit till att frekvensen för träffar mellan föreningsföreträdare och kommunala beslutsfattare har förlängts. Detta har varit en bidragande orsak till att långsiktigheten i planering såväl som tryggheten i ett jämnare ekonomiskt bidrag stundtals uppfattats som otillräcklig av såväl kommunen som företrädare för den ideella sektorn. Att antalet föreningar som får bidrag varierar vittnar även det om osäkerheten i stödformen och en otydlighet i det nuvarande systemet fördelades 2,1 mkr som föreningsbidrag till ungdomsverksamhet i Svedala kommun, som var det högsta beloppet under den senaste femårsperioden. Sida 6 av 36

8 Stödet till folkbildning Folkbildningen i Sverige består av studieförbund, folkhögskolor och föreläsningsföreningar och kännetecknas av att den är fri från styrning från staten och frivillig för deltagarna. Folkbildningen ingår ofta i en folkrörelse och jobbar i nära samarbete med den kommun där studieförbundet, folkhögskolan eller föreningen har sin verksamhet och med lokala föreningar och organisationer. Folkbildningsorganisationerna är en viktig del av samhällets demokratiska struktur. De har både skiftande profiler och ideologiska inriktningar men den idégrund som svensk folkbildning vilar på är gemensam och ger folkbildningen en särställning i vårt utbildnings-, kultur- och civilsamhälle. Organisationernas gemensamma idégrund har följande kännetecken: Lärandet relateras till människans hela livssituation Kunskap och bildning har ett egenvärde Folkbildningen är fri och frivillig Deltagaren är en aktiv medskapare Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras genom folkbildningens förankring i folkrörelser och föreningsliv Folkbildningen finansieras dels genom stöd från stat, landsting och kommuner dels med deltagaravgifter. Det statliga stödet utgör 71 procent av bidragen och fördelas av Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet är en fristående sammanslutning av folkbildningsorganisationer som på regeringens uppdrag fördelar statsbidraget. I Sverige är ca 1,5 miljoner människor aktiva i olika studiecirklar och återkommande aktiviteter anordnade av studieförbunden. Ännu fler möter upp vid studieförbundens föreläsningar, kulturarrangemang, projekt och möten. Det finns idag tio studieförbund i Sverige. Av dessa finns nio representerade med verksamhet i Svedala kommun. Det studieförbund som inte bedriver verksamhet i Svedala kommun är Ibn Rushd. Tidigare räknades även Sisu Idrottsutbildarna till studieförbunden med ses idag som en integrerad del av idrottsrörelsen och ingår inte bland studieförbunden. Dock bedriver Sisu omfattande verksamhet i Svedala kommun. ABF och Studieförbundet Vuxenskolan har störst verksamhet i Svedala kommun och har egna lokaler i Svedala tätort. Övriga studieförbund hyr lokaler, antingen av kommunen eller av andra. Det årliga bidraget från Svedala kommun till studieförbunden är 400tkr. Kommun-bidraget fördelas enligt de bidragsregler som kommunfullmäktige beslutat och som föregicks av ett utredningsarbete där kulturchef, politiker och studieförbundsrepresentanter deltog. Bidragsreglerna bygger på Skånes Bildningsförbunds rekommendationer och överensstämmer med de statliga bidragsreglerna. Detta för att underlätta studieförbundenens administration Uträkningen baseras på ett basbidrag, ett volymbidrag och ett målgruppsbidrag. Bidraget betalas ut en gång om året, på våren, när alla ansökningar och redovisningar kommit in. En förutsättning för att bidragsfördelningen blir rätt är att redovisningen är rätt i alla led från att antalet deltagare i studiecirkeln stämmer, till att varje studieförbund gör rätt uträkning. Redovisning skickas dels till Folkbildningsrådet, dels till Skånes Bildningsförbund, dels till varje kommun, för Svedalas del till Kultur och turism. Kontroll görs av varje studieförbunds kansli, av Skånes Bildningsförbund och av Svedala kommun vid den årliga studieförbundsträffen då kulturchefen och presidiet i Beredningen för Kultur och Fritid bjuder in till möte. Sanolikheten att uträkningen inte stämmer är liten. Sida 7 av 36

9 Lokaler för föreningsaktiviteter Svedala kommun erbjuder föreningarna i kommunen att nyttja ett stort antal lokaler och anläggningar och varierande art. Dessa sträcker sig geografiskt över hela kommunen och omfattar såväl konstgräsplaner och friluftsbad som sporthallar, boulebanor och samlingslokaler. Hyror tas ut för all icke-kommunal verksamhet i kommunens lokaler och anläggningar, med vissa undantag. Styrelse- och andra administrationsmöten är undantagna från hyreskravet och det finns dessutom möjlighet att med stöd av bidragsreglerna helt eller delvis undanta föreningar eller vissa verksamheter inom föreningar från hyreskravet. De hyror som tas ut är specificerade i den lokala författningssamlingen, som fastställs av kommunfullmäktige. De flesta föreningar möter två nivåer av hyra. Den första är för barn- och ungdomsverksamhet och är fastställd till 25 kronor per timme. Den andra gäller för verksamhet för vuxna och ligger på 75 kronor per timme. Utöver detta finns ett antal fler hyresnivåer för andra kategorier av hyresgäster. Dessa kan vara föreningar från andra kommuner, eller privatpersoner eller företag. Det finns även möjlighet till individuell hyressättning kopplad till lokaler som nyttjas enbart av en förening exempelvis klubb- eller kanslilokaler, förråd eller specifika verksamhetslokaler som inte kan delas med annan verksamhet och dylikt. I dagsläget redovisas inte lokal- och anläggningskostnader eller subventioner av dessa som föreningsstöd. Totalt har Fritidsenheten under mkr i internhyreskostnader för idrottsoch föreningslokaler och anläggningar. Till detta kommer kapitalkostnader, driftskostnader samt diverse övriga kostnader. Sammanlagt drygt 3 mkr under Under tidigare föreningsstödssystem fanns ett riktat lokalbidrag för de föreningar som hade egna lokaler. Stödet ersatte föreningen för 70% av räntekostnader och 90% av mediakostnader för de föreningsägda lokalerna, alternativt 90% av hyreskostnaderna för en helhyrd icke-kommunal lokal. Detta stöd avskaffades i samband med att det nuvarande systemet infördes Dock utgår fortfarande stöd enligt denna gamla norm till en förening i kommunen enligt separat avtal. Totalt utgör detta ett stöd om cirka 200 tkr om året. Vid sidan av detta utgår visst stöd till två föreningar där de tagit på sig att i utbyte mot att sköta städning och viss annan skötsel få tillgång till vissa lokaler utan hyra och med möjlighet att på egen hand råda över tillgången till dessa lokaler. Föreningarna erhåller ett ekonomiskt stöd för att bekosta skötseln, och denna regleras utifrån vissa fastställda ramar. Föreningarna bekostar också ur detta bidrag vissa delar av mediakostnader; för el, olja, vatten etc. Sida 8 av 36

10 Det statliga lokala aktivitetsstödet till barn- och ungdomsidrott Regeringen har beslutat om ett särskilt stöd till idrottsverksamhet för unga. Den del av detta stöd som beviljas till lokala idrottsföreningar som aktivitetsstöd kallas oftast LOK-stöd och är öppet för alla föreningar som är medlemmar i Sveriges Riksidrottsförbund, kallat RF. Regeringen har även överlämnat uppgiften att pröva frågor om fördelning av statsbidraget till idrottsverksamhet till just Riksidrottsförbundet. Enligt förordningen avses med idrottsverksamhet prestationsinriktad tävlingsidrott samt hälsoinriktad bredd- och motionsidrott där ett centralt moment är fysisk aktivitet. Syftet och förutsättningar samt övriga villkor för bidraget finns reglerade i förordningen (1999:1177) vi om statsbidrag till idrottsverksamhet. Systemet för fördelning av det statliga ekonomiska bidraget bygger på en modell där medlemsföreningarna redovisar vissa antal och summor till RF som sedan i efterhand stödjer deras verksamheter med en förutbestämd summa. Reglerna har precis förändrats och de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2014 vii. Reglerna är djupgående men förenklat kan stödet förklaras såhär: Stöd utgår med en viss summa pengar för varje tillfälle ett barn eller en ung deltar i en aktivitet. varje sammankomst för att genomföra en sådan aktivitet som varit ledd av en ledare. Bidrag utgår för alla som deltar i aktiviteten från och med året de fyller sju år till och med året de fyller 25 år. Varje barn eller ung inom åldersintervallet som deltar kallas för ett deltagartillfälle. Varje sammankomst som sker för att ha sådana deltagartillfällen genererar också ett visst stöd. För att något av bidragen ska utgå måste minst tre bidragsberättigade delta i sammankomsten. En av dessa får lov att även vara ledare för aktiviteten, så länge den är minst 13 år gammal och utsedd som ledare av föreningen. Medlemskap i föreningen krävs. Stöd utgår för maximalt 30 deltagare per sammankomst. Sammankomsterna kallas inom det förändrade LOK-stödet enbart för Ledarstillfällen. Dessa stöd ges enbart för verksamhet inom organisationer anslutna till Riksidrottsförbundet. Av föreningarna inom Riksidrottsförbundet anser 90% att stödet är ett rättvist sätt att fördela det statliga bidraget till ungdomsidrotten. viii Deltagartillfällen och ledartillfällen registreras av föreningarna löpande under året och redovisas halvårsvis till Riksidrottsförbundet. Perioderna är 1 januari till 31 juni samt 1 juli till 31 december. Redovisningen för föregående period ska lämnas in senast den 15 augusti respektive den 15 februari för att stöd ska utgå. Vissa möjligheter till sen inlämning finns, men då görs oftast ett avdrag på bidragssumman. Samtliga redovisningar ska innehålla fördelning mellan såväl ålder som kön. I Svedala kommun har under våren 25 stycken föreningar fått stöd via det statliga lokala aktivitetsstödet för idrottsverksamhet för unga. Det senast redovisade helåret är 2012 och då fördelades också stöd till 25 föreningar till ett totalt belopp om kronor. Sida 9 av 36

11 Ungdomsstyrelsens ix bidrag till ungdomsorganisationer Ungdomsstyrelsen är den statliga myndighet som fördelar ekonomiska bidrag till ungdomsorganisationer. Ungdomsorganisationer omfattar i det här avseendet framförallt samhälls- och humanitära organisationer. Även de partipolitiska ungdomsförbunden, religiösa ungdomsorganisationer och ungdomsförbund bildade på etnisk grund ingår i den här gruppen. Utöver detta fördelar Ungdomsstyrelsen även organisations- och projektstöd till kvinnoorganisationer, organisationer bildade på etnisk grund och organisationer som företräder de nationella minoriteter. Bidragen som delas ut till barn- och ungdomsorganisationer varierar i storlek och omfattning från år till år beroende på utrymmet som avsatts i den statliga budgeten och antalet ansökningar som kommer in. Bidragen är alltså baserade på en relativ fördelningsmetod. För att bara bidragsberättigad måste en organisation uppfylla vissa klara krav avseende såväl verksamhet som storlek och demokratisk struktur. Kraven på organisationerna är x : Medlemskap ska vara frivilligt i såväl organisationen som dess medlemsföreningar. Organisationen ska vara självständig och demokratiskt uppbyggd med en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer. Organisationen har bedrivit verksamhet i Sverige under minst två år före ansökan om bidrag. Minst 60 procent av organisationens medlemmar ska vara mellan 6 och 25 år. Organisationen ska ha minst 1000 medlemmar i åldrarna 6-25 år och medlemsföreningar i minst fem län. Utöver detta finns det vissa särregler vad gäller organisationer som bedriver verksamhet för barn- och unga med funktionsnedsättning eller som företräder nationella minoriteter. De ekonomiska bidragen fördelas på två sätt bland de organisationer som utifrån dessa kriterier är bidragsberättigade. En del av bidraget är lika stort för alla bidragsberättigade organisationer och kallas grundbidrag. Denna del är den mindre av de två. Den andra delen är rörlig och baserad på antalet lokalavdelningar inom organisationen samt antalet medlemmar inom åldersspannet 6-25 år. Detta medför att en organisation med fler medlemmar får högre ekonomiskt bidrag än en med färre medlemmar. En organisation med fler lokalavdelningar runt om i landet får högre ekonomiskt bidrag än en med färre lokalavdelningar. Lokalavdelningsdelen är viktad högre än medlemsantalsdelen. Detta kan alltså medföra att mellan två organisationer med lika många medlemmar, men där den ena organisationen har fler lokalavdelningar än den andra, fördelas det ekonomiska bidraget inte lika. Organisationen med fler lokalavdelningar får högre bidrag, trots att de två organisationerna är lika stora. Bidraget är indelat i två kategorier. Ett organisationsstöd och ett stöd riktat till lokal verksamhet som ska fördelas bland organisationens lokalavdelningar. Sida 10 av 36

12 Under det rådande systemet har organisationens verksamhet mindre betydelse, så länge den faller inom kriterierna i kravlistan på organisationerna. Inför 2014 kommer dock nya fördelningsprinciper att tas fram utifrån regeringens nya förordning, där sannolikt fler variabler kommer att vara avgörande i fördelningen av bidragen. xi 2013 fördelade Ungdomsstyrelsen 212 miljoner kronor i bidrag till 103 organisationer fördelades stöd till 102 organisationer, varav följande finns representerade i Svedala kommun xii : Fritidsforum Förbundet Aktiv Ungdom KFUK-KFUMs scoutförbund Scouterna Sveriges Elevråd SVEA Sveriges Frimärksungdom Sveriges Schackförbund Sveriges Ungdomsråd Det är inte alla av dessa organisationer som i dagsläget beviljas föreningsstöd av Svedala kommun och det är möjligt att det finns ännu fler som bedriver verksamhet i kommunen. Utöver dessa finns det även ungdomsverksamhet som bedrivs inom religiösa trossamfund vars riksorganisation som får statsbidrag av Ungdomsstyrelsen, men som inte får bidrag av Svedala kommun. Sida 11 av 36

13 Stöden till bildningsverksamhet Folkbildningen i Sverige består av studieförbund, folkhögskolor och föreläsningsföreningar och kännetecknas av att den är fri från styrning från staten och frivillig för deltagarna. Folkbildningen ingår ofta i en folkrörelse och jobbar i nära samarbete med den kommun, där studieförbundet eller folkhögskolan har sin verksamhet och med lokala föreningar och organisationer. Det finns tre olika instanser som ger stöd till bildningsverksamheten för studieförbunden. Folkbildningsrådet är en ideell organisation som har regeringens uppdrag att fördela det statliga stödet till bildningsverksamhet. Region Skåne fördelar ytterligare ett stöd efter redovisning från Skånes Bildningsförbund och Svedala kommun stöttar också den lokala verksamheten. För Svedala kommun handläggs stödet av Enheten för Kultur och Turism. Varje studieförbund redovisar sin verksamhet till såväl Folkbildningsrådet som separat till Skånes Bildningsförbund och Svedala kommun. Bidragsreglerna som tillämpas av Svedala kommun bygger på Skånes Bildningsförbunds rekommendationer och överensstämmer med de statliga bidragsreglerna. Detta för att underlätta studieförbundenens administration. Uträkningen baseras på ett basbidrag, ett volymbidrag och ett målgruppsbidrag. Bidraget betalas ut en gång om året, på våren, när alla ansökningar och redovisningar kommit in och avser föregående år. Basbidraget representerar ett genomsnitt av den rapporterade verksamheten från de tre senaste verksamhetsåren för varje enskilt studieförbund. Volymbidraget baseras på antalet studietimmar och fördelas sedan utifrån studieförbundets andel studietimmar av totalen. Motsvarande andel av det befintliga stödet utgår till studieförbundet som stöd för volymen. Utöver detta finns ett särskilt målgruppsbidrag som under 2013 är inriktat på två speciella målgrupper. För varje ordinarie studietimme som omfattar verksamhet för någon av dessa målgrupper utgår ett extra stöd, och för 2013 är dessa målgrupper funktionsnedsatta och invandrare med brister i svenska språket. Kontroll görs av varje studieförbunds eget kansli samt av Skånes Bildningsförbund och av Svedala kommun vid den årliga studieförbundsträffen då kulturchefen och presidiet i Beredningen för Kultur och Fritid bjuder in till möte. I Svedala kommun har åtta studieförbund haft verksamhet under Dessa är Arbetarnas Bildningsförbund, Bilda, Folkuniversitetet, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, Medborgarskolan och Sensus. Av dessa är Studieförbundet Vuxenskolan den med störst verksamhet och som också erhåller högst stöd. För 2013 uppgår stödet till kr. Därefter kommer Arbetarnas Bildningsförbund med ett stöd på kr och Studiefrämjandet med ett stöd på cirka kr. Det samlade årliga stödet från Svedala kommun till studieförbundens bildningsverksamhet är kr. Utöver studieförbunden omfattar begreppet folkbildningsorganisationerna även folkhögskolor och föreläsningsföreningar. I Svedala kommun finns ingen folkhögskola men två föreläsningsföreningar. Svedala Föreläsningsförening är mycket aktiv medan Börringe föreläsningsförening för tillfället är vilande. Sida 12 av 36

14 Lokaler för föreningsaktiviteter och bildningsverksamhet I Svedala kommun finns det flera anläggningar som delvis eller enbart fungerar som uthyreslokaler för det lokala föreningslivet. Kommunen har lokaler för uthyrning inom såväl idrott som kultur och andra föreningars verksamhetsområden i såväl Svedala tätort som Bara och Klågerup. Det finns även kulturfastigheter utanför tätorterna som kan hyras för vissa aktiviteter. Utöver kommunens egna lokaler finns även privata eller föreningsägda anläggningar som används såväl av den egna föreningen som av andra genom uthyrning. Kommunala anläggningar inom Kultur och Fritid Nedan redovisas en kort sammanfattning av kommunens anläggningar som hanteras av Fritidsenheten och Enheten för Kultur och Turism. Kostnaderna som anges för dessa är baserade på internhyror, kapitalkostnader, driftkostnader och kostnader för tjänster från Serviceenheten för året Kostnaderna omfattar inte den del av anläggningskostnaderna som i vissa fall berör exempelvis skola eller andra delar av den kommunala förvaltningen, utan enbart de kostnader som rör tiden för eventuell föreningsverksamhet. Gamla Klågerupsplanen Aggarpsvallen Svedala Gamla IP Svedalagårdens IP Nya Klågerupsplanen Bara IP Kuben Svedala Sporthall Roslättshallen Kyrkskolans hall Marbäckhallen Gamla Klågerupshallen Spångholmsskolans hall Baraskolans hall Klågerups Sporthall Folkets hus i Svedala Gamla Klågerupskolan Galleri Grönegatan Killehuset Mjölnarbostaden Aggarps kvarn Övriga idrottsanläggningar Total kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Sida 13 av 36

15 Utöver dessa lokaler finns även andra lokaler i skolorna i att tillgå för kommunen. Uthyrning av dessa hanteras inte av Fritidsenhetens bokning och kriterier för uthyrning, bokningsrutiner och hyror varierar mellan de olika skolorna. Föreningsägda anläggningar Bland de större föreningsägda lokaler och anläggningar som finns i kommunen återfinns framförallt tre kategorier. Scoutkårerna som äger hus och byggnader för sina verksamheter såväl i tätorterna som utanför, ridklubbar och ridskolor som äger stora ridanläggningar samt golfklubbarnas anläggningar. Golfanläggningarna är de överlägset största och dyraste anläggningarna i förenings ägo i kommunen. Det finns även föreningar som inte äger sina egna verksamhetslokaler, men som hyr dem av en annan hyresvärd än Svedala kommun. Sett till hela Sverige är just stöd till föreningsägda anläggningar och lokaler en av de tre största stödformerna från kommuner till det lokala föreningslivet. Nedan finns två exempel av föreningsägda anläggningar. Kostnaderna som anges för dessa anläggningar skiljer sig stort mellan varandra och är baserade på ränte-, amorterings-, mediaoch diverse andra driftkostnader som redovisats i samband med ansökningar för föreningsbidrag för året Svedala scoutkår Bokskogens golfklubb kr kr Även exempelvis ridklubbarna och skytteföreningarna kan ha avsevärda anläggningskostnader, men dessa har inte rapporterats till Svedala kommun under Skillnaderna i föreningarnas egna anläggnings- och lokalkostnader måste beaktas när stödet för dessa ses över. Moms Det finns en risk att Svedala kommun kan bli skyldiga att betala moms på uthyrning av lokaler även till icke momspliktiga hyresgäster, så som ideella föreningar. Detta kan komma att medföra en merkostnad för kommunen som inte kommer att kunna tas ut via hyran från hyresgästerna. Denna kostnad skulle uppkomma oavsett om det är kommunen direkt som äger anläggningen eller om kommunen hyr den i sin tur av en extern part. Sida 14 av 36

16 Stöd till icke-organiserade verksamheter för unga Många kommuner, förvaltningar och landsting men också statliga myndigheter och EU har en särskild stödform riktad till icke-organiserade unga för att genomföra egeninitierade aktiviteter och projekt. Dessa insatser ska i de flesta fallen vara av engångskaraktär eller om det genomförs inom ramen för ett nätverk eller organisation så ska den ligga utanför verksamhetens ordinarie omfattning. Vanliga exempel brukar vara arrangemang, uppvisningar, utbildningar eller liknande projekt. Region Skåne hade under en längre tid en sådan satsning kallad Pengabunken. Högsta sökbara belopp var 5000 kr och ansökningen var mycket enkel och omfattade en A4-sida som den eller de unga enkelt kunde fylla i själva. Meningen var att de unga själva skulle kunna ansöka, genomföra och redovisa sina projekt, även om stöd från vuxna uppmuntrades. Redovisningen var inriktad främst på projektet och verksamheten i sig och inte på de ekonomiska aspekterna. Kvitton och resultaträkningar behövde inte redovisas för dessa mindre projekt utan det som skulle redovisas var aktiviteten. Detta kunde göras genom en film, en berättelse, en serie foton eller en personlig presentation inför Kultur Skånes bidragsdelegation. Liknande satsningar med liknande omfattning av stöd och kriterier för redovisning är exempelvis Malmö stads Fritidsexpressen eller Lunds kommuns Snabba cash. Samtliga dessa tre satsningar fördelar stödet i form av ett stipendium, där stipendiet betalas ut i förväg. Detta underlättar bland annat kraven kring den enklare redovisningen. Satsningarna kännetecknas också av korta handläggningstider från en vecka till i något fall maximalt fyra veckor. I Svedala kommun finns det möjlighet att motionera via skolornas elevråd till Ungdomsparlamentet för att därifrån kunna få stöd för ett projekt eller en aktivitet, eller att skriva en separat ansökan till Kommunstyrelsen. Båda dessa tillvägagångssätt är byråkratiska och kan ta avsevärd tid. Redovisningskraven kan också komma att bli betydligt mer omfattande än de kopplade till exemplen ovan. Sida 15 av 36

17 Samråd med det civila samhället Det är omöjligt att ta fram ett bra, rättvisande underlag för ett utvecklingsarbete utan att ha målgruppen med i processen. Därför har det under processens gång genomförts tre separata träffar för samråd med representanter för lokala föreningar, pensionärsorganisationer, studieförbund och andra intressenter för att stämma av och inhämta kommentarer och kunskap från det civila samhället. Det har varit viktigt att ha med aktörer även från de föreningar och organisationer som i dagsläget kanske inte omfattas av de stödformer översynen avser för att samla in och även väcka nya tankar från hela det civila samhället. Det är de ideella som är experter på förutsättningarna för att vara ideell i Svedala kommun. Tre träffar har genomförts. Den första med inriktning på brister i dagens system och förhoppningar inför framtida system, såväl som önskemål om detta systems innehåll. Den andra handlade om för- och nackdelar med olika stödformer som används såväl i Svedala kommun idag som på andra håll i Sverige. Den tredje träffen fokuserade på det slutliga förslaget från Fritidsenheten och Enheten för Kultur och Turism, där deltagarna fick möjlighet att kommentera förslaget och bidra till den sista putsningen av inriktningar och formuleringar. Träffarna var mycket välbesökta och lockade många att komma tillbaka även på kommande träffar. Träffarna ägde också rum i alla kommundelar med den första i Svedala tätort, den andra i Klågerup och den tredje och avslutande träffen i Bara. Genomgående har deltagarna på träffarna framfört önskemål om ökad tydlighet och öppenhet från kommunens sida gällande de ekonomiska bidraget till föreningarna. Det har upplevts att de nuvarande bidragsreglerna är röriga och inbjuder till en godtycklighet i fördelningen. Dock är det lika vanligt att det understryks hur viktigt det är med flexibilitet i just de ekonomiska bidragen för att kunna stimulera såväl kvalitet som utveckling i föreningsverksamheterna riktade till unga. Det har framförts såväl ris som ros kring det nuvarande systemet, och det är tydligt att det finns en oro över såväl rättvisa bidrag som uppskattning kring möjligheterna till riktade utvecklingsbidrag. Utöver detta har såväl tillgången på föreningslokaler, stöd till föreningsägda verksamhetslokaler, möjligheter till marknadsföring och stöd från kommunen vad gäller både utveckling, utbildning och erfarenhetsutbyte framförts. Flertalet föreningar har framfört en förhoppning att kommunen ska kunna ta en än mer aktiv roll i kontaktskapande med och mellan aktörerna inom Svedala kommuns civilsamhälle. I samband med det avslutande kommentarstillfället inkom 13 föreningar med skriftliga kommentarer. Även bland dessa återfanns såväl positiva som negativa ställningstaganden. En återkommande punkt från flertalet föreningar var den nedre åldersgränsen på 7 år i det föreslagna aktivitetsstödet, där flera föreningar förespråkade att alla barn skulle omfattas av detta stöd. I något fall lyftes även förhoppningen att samtliga medborgare skulle omfattas av aktivitetsstödet. En annan fråga som lyftes av flera föreningar var det föreslagna utvecklingsbidragets ändamål, utformning och prioritering samt huruvida LOK-stödsreglerna och fördelningen av aktivitetsstödet skulle tillämpas till fullo. Sida 16 av 36

18 Så går det till på andra ställen Som ett led i att identifiera goda exempel på stödsystem för de berörda verksamheterna har en omfattande omvärldsanalys genomförts såväl som studiebesök i närliggande kommuner. Det kan vara värt att nämna att det finns ett 20-tal olika former för ekonomiskt stöd till det lokala föreningslivet bland Sveriges kommuner. De främsta av dessa direkta kontanta stöd är aktivitetsstöd, stöd till utbildningar samt anläggnings- och lokalstöd. xiii Totalt uppgår det kommunala stödet till det lokala föreningslivet barn- och ungdomsverksamhet till cirka 1,3 miljarder kronor. Av detta går cirka 1 miljard kronor till idrottsrörelsen. Det är också vanligt att kommuner stöttar det lokala föreningslivet med subventioner av hyror eller avgifter samt med diverse tjänster som annars hade kostat föreningarna pengar. Efter exemplen på hur dessa och andra frågor hanteras på andra ställen runt om i landet följer redovisningen av översynens resultat och vidare förslag på konkreta inriktningar för nya stödsystem för civilsamhällets barn- och ungdomsverksamhet i Svedala kommun. Sjöbo kommun I Sjöbo genomfördes ett studiebesök med tjänstemän, politiker och en representant från civilsamhället i början av september Sjöbo kommun har under det senaste året med hjälp av en konsult och tidigare fritidschef i en annan kommun arbetat fram ett nytt bidragssystem. Det nya systemet delar in likt Svedala kommuns nuvarande system på kulturföreningar och idrotts- och ungdomsföreningar. Tidigare hade Sjöbo ett dialogbaserat system likt Svedalas. Det nya systemet för stöd till kulturföreningar föreslås fortsätta att baseras på dialog, men riktlinjerna förtydligas och vissa olika former av bidrag slås ihop till en enda sökbar stödpott. Bidragssystemet för idrotts- och ungdomsverksamhet bygger på det statliga lokala aktivitetsstödet för ungas idrottsverksamhet, det så kallade LOK-stödet och följer i stort de regler och riktlinjer som finns för detta stöd. Stödet till studieförbunden föreslås fortsätta som tidigare, och då följa de regionala rekommendationerna. Aktivitetsstödet från kommunen följer fasta summor per deltagartillfälle, där denna summa garanteras från år till år. Kommunen har en särskild föreningsstrateg som ansvarar för folkhälsa, föreningsstöd, kontakter med det civila samhället och kommer i framtiden även att arbeta med mer strategiska frågor rörande lokaler och anläggningar. Sjöbo kommun tar inte ut någon hyra av föreningarna för att nyttja kommunala anläggningar, men har separata avtal kring ekonomiskt stöd till eller viss skötsel av föreningsägda lokaler och anläggningar. Sida 17 av 36

19 Lomma kommun Lomma kommun har ett stödsystem som till viss del liknar Sjöbos och till viss del Svedalas nuvarande system. Det är något av en blandning mellan de två. Bidragen för kulturföreningar fördelas enligt ett system liknande Svedala kommuns befintliga system. På samma sätt fördelas bidragen till studieförbund och bildningsverksamhet. Lomma följer alltså inte de statliga och regionala rekommendationerna gällande bildningsverksamhet, utan fördelar stödet enligt dialogmetod. Gällande idrotts- och ungdomsverksamhet fördelas stödet utifrån samma regler och riktlinjer som LOK-stödet. Dock är inte summan per deltagartillfälle garanterad, utan är beroende av antalet redovisade tillfällen eftersom budgeten är begränsad och lägger grunden för stödets storlek. Lomma kommun tar heller inte ut någon hyra för nyttjande av kommunala anläggningar för ungdomsverksamhet, men däremot för vuxenverksamhet. Definitionen av vuxenverksamhet följer en noga uträknad formel. Stöd utgår också till föreningar med egenägda lokaler, där detta stöd också är baserat på antalet redovisade deltagartillfällen inom aktivitetsstödet. Även Lomma besöktes i september av såväl tjänstemän som politiker och föreningsrepresentanter. Skurups kommun Skurups kommun besöktes av fritidschefen i samband med ett utbyte kring friluftsbadens verksamheter i de två kommunerna. Skurup har nyligen genomfört en mindre översyn av sina föreningsbidrag och baserar sitt system på LOK-stödet, men erbjuder även möjligheter för såväl kulturföreningar som andra föreningar att söka medel ur det så kallade utvecklingsbidraget. Detta är ett stöd som kan liknas vid den utvecklingsdel som dialogmetoden också innehåller, men här i kombination med ett aktivitetsstöd. Skurup tar ut en hyra baserad på verkliga kostnader för att hyra ut sina lokaler och anläggningar till föreningar och andra verksamheter. Denna summa är sedan subventionerad med vissa grader för olika verksamheter. 5-YES Utöver Lomma och Svedala kommun självt ingår även Burlövs, Staffanstorps och Kävlinge kommuner samarbetet 5-YES. Fritidscheferna i dessa kommuner samlades i Svedala i oktober 2013, där även stödsystemen till det civila samhället togs upp. Såväl Staffanstorp som Burlöv och Kävlinge har ett aktivitetsstödsbaserat stödsystem för ungdomsverksamhet. Staffanstorp och Kävlinge baserar sina system på det statliga LOK-stödets regler medan Burlöv baserar sitt på samma grund som Malmö stad, med vissa skillnader i definitioner och liknande gentemot LOK-stödet. Även åldersgrupper som omfattas av aktivitetsstödet varierar mellan de olika kommunerna. Burlövs kommun har utöver detta en form av projektstöd som kan sökas av bidragsberättigade föreningar för särskilda satsningar och insatser. Alla tre kommuner tar ut någon form av hyra för kommunala anläggningar, men dessa varierar och vissa grupper är också ofta undantagna från hyreskravet. Dessa är främst ungdomsverksamhet och pensionärsverksamhet. Sida 18 av 36

20 Andra kommuner Ystad kommun Ystad har ett aktivitetsstödsbaserat stödsystem och har en ambition att se över ytterligare stöd framöver. I dagsläget är kommunen hårt pressad kring utbyggnad av diverse fritids- och idrottsanläggningar och har mycket lite tid för att se över bidragen till just dessa kategorier av föreningar. När det gäller stöd till kulturföreningar och liknande organisationer har ett arbete så smått inletts med att se över möjligheterna till stödformer av nya och mer modernt snitt, som dock även fortsättningsvis kommer att innehåll sökbara medel för arrangemang och utveckling liknande de som finns även i Skurups kommun. Malmö stad Malmö har länge haft ett omfattande stödsystem för det lokala föreningslivet. De har ett administrativt tungt aktivitetsstödsbaserat system för ungdomsverksamhet och fördelar stöd till andra föreningar utifrån ett kategorisystem där föreningar får olika rättigheter och möjligheter beroende på verksamhet, omfattning och storlek. Kommunen stöttar exempelvis med föreningsanställda konsulenter, aktivitetsbidrag, utbildningsbidrag, egna utbildningar riktade till föreningarna samt hyresfria anläggningar etc. Under senare tid har flera delar av stödsystemet i Malmö kritiserats av föreningarna för att vara dels för stelt och dels för administrativt tungt. En översyn planeras att påbörjas under Vellinge kommun Vellinge har ett bidragssystem baserat på LOK-stödet. Deras stöd fungerar också på samma sätt som Lommas i det avseendet att summorna inte är garanterade från år till år utan utgår från en fördelning inom given ram utifrån antalet redovisade deltagartillfällen. I de fall medel finns kvar i aktivitetsstödet efter att samtliga bidrag delats ut görs dessa sökbara för olika föreningsdrivna utvecklingsinsatser. Bromölla kommun Bromölla genomför just nu en översyn av sitt föreningsbidragssystem, framförallt inom kulturoch bildningssektorerna. Denna översyn är i mindre skala och beräknas inte medföra några större förändringar. Hultsfreds kommun Hultsfreds kommun har länge haft ett stödsystem baserat på LOK-stödet, likt de flesta småländska kommuner. Tidigare har även stödet till pensionärsorganisationerna varit baserade på ett aktivitetsstöd. Inför 2013 drogs dock just detta bidrag in av ekonomiska skäl. I Hultsfred redovisas subventionerade hyror och annan kommunal service så som exempelvis kopiering som föreningsstöd. Sida 19 av 36

21 Lidköpings kommun Som en av de första kommunerna i den nya vågen av att åter införa dialogbaserade föreningsstöd har Lidköping försökt sprida sina goda erfarenheter även till andra delar av landet. Lidköping införde under 1990-talet ett stödsystem för flertalet föreningstyper baserat på LOK-stödet. Nu införs ett dialogbaserat system liknande Svedala kommuns nuvarande. Deras dialogsystem bygger mycket på en långsiktig kontakt mellan civilsamhälle och kommunala tjänstemän såväl som tydlighet i stöd och öppenhet i motiveringar. Beslut fattas gemensamt mellan politiker och tjänstemän, där politikerna främst står för årliga inriktningar och särskilt prioriterade områden för utvecklingsstöd. Stockholms stad Stockholm har ett omfattande stöd till såväl kultur, idrott, politik och andra föreningsverksamheter vilket är enkelt att förstå med tanke på kommunens storlek. Kommunen har ett system för stöd till ungdomsverksamhet helt integrerat med det statliga LOK-stödet och fördelar stödet genom att inhämta redovisade uppgifter direkt från Riksidrottsförbundet, där detta är möjligt. Detta gör att föreningarna slipper dubbelredovisa om de redan redovisat sina uppgifter till just Riksidrottsförbundet sedan tidigare. Lunds kommun Lund genomför just nu Skånes kanske mest ambitiösa översyn och utvecklingsarbete kring stödet till det civila samhället. Uppdraget har vuxit sedan det tagits fram och omfattar nu såväl bidragsformer och tjänstemannastöd till föreningar som lokalhyror och anläggningsstöd. Lund har ett flertal olika stöd föreningar kan söka, där ett aktivitetsstöd är ett av dem. De erbjuder även stöd för utbildningar och arrangemang. De lokalhyror som i dagsläget tas ut är baserade på anläggningarnas faktiska kostnader och subventioneras sedan med 95%. Ett liknande system används för att ersätta föreningar som själva äger och driver sina anläggningar där de flesta får ett bidrag motsvarande cirka en 90%-ig subventionering av sina kostnader, med vissa undantag. Sida 20 av 36

22 Översynens resultat Något av det första som framkommit under översynens lopp har varit att många föreningar såväl som kommunala tjänstemän upplevt en otydlighet i regelverk och ansvarsområden. Detta beror till mångt och mycket på att det idag finns flera olika regelverk för stöd till civilsamhället och flera olika enheter som handhar dessa stöd. Detta har lett till en svårighet att reda ut begreppen mellan kommun och berörda föreningar, och i vissa fall också medfört en svårighet att avgöra om en förening är just berörd eller ej. Det finns således en uppfattad rörighet kring kommunens samlade stöd till det civila samhället som tyder på otydlighet och spretighet i den kommunala organisationen. Mer direkt rörande stödet för föreningsverksamhet för barn och unga upplever de flesta som idag får bidrag för sin verksamhet en otydlighet kring kriterier och omfattningen av bidragen. Det finns också en oro kring långsiktighet och en önskan att stöden ska bli mer förutsägbara och verklighetsförankrade. Syfte med stödet I grunden handlar valet av system om ett val av prioritering. Vad ska vara fokus och syftet med stödet. Är det kommunens mening att stötta tävlingsverksamhet? Ska kommunen satsa på att stötta föreningarna att erbjuda så många aktiviteter som möjligt eller så bra aktiviteter som möjligt? Det förslag vi lägger fram här syftar till att kunna göra båda, men där fokus ligger på bredd och tillgänglighet till fler goda och utvecklande föreningsaktiviteter för fler barn och unga. Former för stöd Grunden i förslaget är stödet till breddverksamhet. Alltså att kunna erbjuda så många unga ett så mångsidigt föreningsengagemang som möjligt. För en sådan verksamhet och i ett sådant stöd är det viktigt med en stödform som är kopplad direkt till verksamheten för att föreningen ska kunna planera för framtiden. Det finns, som presenterats tidigare i den här rapporten, flera olika system för att tydligt koppla stödnivåer till föreningars verksamhet och organisation. Det system som idag omfattar flest aktiva verksamheter för barn och unga i Svedala kommun är LOK-stödet; det statliga aktivitetsstödet för barn- och ungdomsidrott. Flera föreningar har också efterfrågat eller förordat ett stödsystem även lokalt i kommunen som bygger vidare på just LOKstödet. Det finns tydliga fördelar med detta vad gäller förutsägbarhet, rättvisa mellan föreningar och tydlighet från kommunens sida varför en förening får ett visst belopp i bidrag. Detta lokala kommunala aktivitetsstöd bör så långt som möjligt följa de regler, riktlinjer, redovisningsperioder och åldersgrupperingar som gäller för det statliga stödet. Detta medför att stöd skulle utgår för deltagare från det år den fyller sju år till och med det år den fyller 25. För att visa på vikten av barn- och barnrättsperspektiven såväl som kvalitetsaspekten i verksamheterna finns det även anledning att överväga ett särskilt stöd riktade till ledarledda aktiviteter. Detta finns det ett system för inom LOK-stödet som enkelt skulle kunna införas även i Svedala kommuns system för aktivitetsstöd. Sida 21 av 36

23 Det finns situationer, satsningar och hela föreningar vars verksamhet inte till fullo kan omfattas av ett sådant aktivitetsstöd. Här handlar det fortfarande om utbud och tillgänglighet, men även om stärkt kvalitet och utveckling. Även om vissa tillägg eller förändringar kan göras i reglerna för aktivitetsstödet fyller det inte alla behov som finns av stöd i en förening. Kombinerat med detta har flera olika representanter för det lokala civila samhället framhållit hur uppskattat det varit med de dialogträffar och den direkta kontakt dagens system inneburit med kommunens politiska beslutsfattare. Dessa två anledningar leder oss till att se behovet av en andra stödform för att komplettera aktivitetsstödet som till viss del påminner om dagens system med ett ansökningsförfarande och tät dialog inför beslut. Denna stödform ska ha förenings- och verksamhetsutveckling som främsta fokus men även ha till syfte att stötta den typ av verksamhet som inte till fullo kan stöttas genom aktivitetsstödet. Varje år har då även de politiska beslutsfattarna möjlighet att prioritera vissa särskilda områden. Exempelvis ledarutbildningar för unga, flickors fritidsaktiviteter eller verksamhet i en viss åldergrupp eller inom ett visst område av kommunen. Ansökan om denna typ av bidrag måste ske på ett enkelt men tydligt sätt, där ansökan innehåller såväl mål och budget som en beskrivning av den tänkta verksamheten. Ansökan bör kunna göras digitalt och eventuellt även redovisningen. Beslut av den här karaktären bör, speciellt med tanke på möjligheten med politiskt prioriterade områden, fattas av lämplig politiskt beslutsfattande grupp. För att göra även detta stöd mer långsiktigt och hållbart bör det vara möjligt att söka och bli beviljade bidrag på upp till tre år. Som en del i denna stödform kan även ytterligare ett behov mötas. Det har under översynens gång blivit tydligt att det idag är svårt för unga som inte är medlemmar i någon förening att snabbt och enkelt kunna söka stöd för sina egna mindre projekt. Vissa möjligheter finns genom ansökan till kommunen, Ungdomsparlamentet eller någon extern stiftelse men processen är ofta svår och handläggningstiden lång. Detta kan dra ner motivation och engagemang och gynnar inte dessa icke-organiserade men mycket viktiga samhällsutvecklande insatser som de unga själva vill genomföra. Därför kan en del av utvecklingsstödet riktas till just en sådan stödform där ansökningshandlingar och redovisningskrav är lägre ställda, men där även de sökbara beloppen är avsevärt lägre. Lokaler och anläggningar Vidare har översynen kommit fram till att det inom vissa tidsintervall och på vissa orter i kommunen är ont om anpassade föreningslokaler. Detta medför att tydligare riktlinjer bör tas fram avseende lokalanvändning, men även att en tydlighet kring prioriterad verksamhet är viktig. Enligt rådande system är barns och ungas föreningsaktiviteter prioriterade. Detta kan både visas tydligare och användas för att skapa klarhet kring tillgången på tider i anläggningarna genom tydliga subventionsgrader. Dessa subventioneringar skulle då variera mellan verksamhet för barn och unga och ena sidan och för vuxna å andra sidan. Genom att subventionera hyreskostnaderna till 100% för barn- och ungdomsverksamhet i kommunala anläggningar och vuxenverksamhet till 50% sänds en klar signal vad som är högst prioriterat, samtidigt som vissa intäkter fortfarande inkommer. Sida 22 av 36