Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon

Transkript

1 Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon Mid-term evaluation of The demonstration programme for electric vehicles Peter Stern, Karolina Henningsson och Emma Ärenman Faugert & Co Utvärdering AB

2 Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon Mid-term evaluation of The demonstration programme for electric vehicles Faugert & Co Utvärdering AB, juni 2015 Peter Stern, Karolina Henningsson och Emma Ärenman

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Executive summary 3 1. Inledning Uppdraget och utvärderingsfrågorna Genomfört arbete Rapportens disposition 6 2. Om Demonstrationsprogram för elfordon Bakgrund Vad ska programmet bidra till att åstadkomma? Omfattning och projektportfölj Resultat och tidiga effekter Inledning Motiv och förväntningar Resultat och effekter för deltagare Effekter för samhället Programmets ändamålsenlighet Programmets och projektens organisation och administration Resultatspridning och kommunikation Programmets betydelse och strategi Måluppfyllelse Förtjänster, tillkortakommanden och förbättringsområden Slutsatser och rekommendationer 30 Bilaga A Intervjupersoner Bilaga B Beviljade projekt Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon i

4

5 Sammanfattning Energimyndighetens Demonstrationsprogram för elfordon syftar till att, genom olika typer av forskningsinsatser i verklig miljö, ur ett användarperspektiv identifiera och om möjligt undanröja hinder för en storskalig introduktion av elfordon i den svenska fordonsflottan. Programmets övergripande mål är att skapa och förmedla den kunskap som behövs för att förstå vilka metoder, vilken teknik och vilka incitament som praktiskt kan användas i Sverige för att underlätta en storskalig elfordonsintroduktion. Programmet genomförs under perioden och de tänkta avnämarna är lokala, regionala och nationella myndigheter, organisationer och företag som har för avsikt att på ett eller annat sätt främja eller investera i elfordon. Programmets budgetram uppgår till totalt 285 miljoner kronor. Ursprungligen beslutades om 200 miljoner kronor, för perioden Energimyndigheten har fattat beslut om en förlängning till och med Vid förlängningen av programmet tillfördes ytterligare 85 miljoner kronor. Energimyndigheten utgör ensam statlig finansiär av programmet, och ställer krav på medfinansiering av deltagande företag i de ingående projekten. Den föreliggande utvärderingens syfte har varit att bedöma om programmet har rätt inriktning och ger avnämarna nytta. Utvärderingen är delvis summativ, det vill säga bedömer och värderar hittills genomförd verksamhet, men framför allt är den formativ, det vill säga att den ska bidra till lärande och processutveckling hos de aktörer som varit involverade i verksamheten och som kommer att vara det i fortsättningen. Då utvärderingen är en halvtidsutvärdering, och samtliga projekt följaktligen inte har avslutats, redovisas förutom hittills uppkomna resultat, även projektdeltagarnas bedömningar av vilka resultat och effekter de förväntar sig att uppnå på längre sikt. Nya och breddade kontakter är enligt projektdeltagarna det resultat som i störst utsträckning redan har uppnåtts. Därefter följer kompetensutvecklad personal, tvärvetenskapligt samarbete och utveckling av en demonstrator eller prototyp. Resultat som förväntas är bland annat utveckling av tjänsteutbud, nya FoU-projekt, nya affärsmodeller för elfordon, nya tjänster, samt ökad konkurrenskraft. Svaren skiljer sig inte nämnvärt mellan olika tillfrågade aktörstyper. Utvärderingens samlade empiri visar att programmets resultat främst är till nytta för företag, kommuner och landsting samt andra myndigheter. Viktiga avnämare anses vara myndigheter (såväl lokala och regionala som nationella) som exempelvis arbetar med att implementera eldrift i transportsektorn. Programmets bidrag gällande påverkan på beslutsfattare lyfts fram som ett viktigt resultat av projektdeltagarna. Programmets ledning och administration upplevs överlag fungera väl. Utsagor från projektledare visar att Energimyndighetens handläggare är tillmötesgående och mycket kunniga både ur fordons- och forskningsperspektiv. Det finns dock utsagor som vittnar om långa handläggningstider, något som i vissa fall har påverkat möjligheten att genomföra projekten negativt. Någon annat som beskrivs som en svaghet är ett bristande engagemang från Energimyndighetens sida under projektens gång. Detta yttrar sig både genom frånvaro av handläggare vid olika projektevenemang och genom avsaknad av kommunikation mellan handläggare och projektledare. Dessa upplevda svagheter i programmets administrativa processer antas delvis förklaras av bristande resurser från Energimyndighetens sida. Utvärderingen visar en relativt entydig bild av att Energimyndigheten genom programmet anses ha satsat rätt, och att programmets strategiska inriktning också är rätt. Programmet uppges allmänt svara väl mot uppfattade samhällsbehov och beskrivs av flera som helt avgörande för att etablera verksamheter som bedöms vara mycket betydelsefulla. Mot bakgrund av att demonstrationsprogrammet kan anses ha kommit igång på ett bra sätt, samt att det av många beskrivs som unikt i sitt slag när det gäller att tillgodose den typ av behov det är utformat för, finns det goda skäl för Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon 1

6 Energimyndigheten att fullfölja satsningen på demonstrationsprogrammet. Utvärderingen visar emellertid att både myndigheten och programrådet bör pröva möjligheten att åstadkomma vissa förbättringar, och vill därför utfärda följande rekommendationer: Renodla och förenkla demonstrationsprogrammets målstruktur. Detta är också betydelsefullt för möjligheten att (slut)utvärdera programmet och dess verksamhet. Här ligger en poäng i att inte överarbeta. Om bara det existerande övergripande målet skulle uttryckas en aning kortare, målet är att förstå vilka metoder, vilken teknik och vilka incitament som praktiskt kan användas i Sverige för att underlätta en storskalig elfordonsintroduktion, skulle mycket vara vunnet. Med den formuleringen uttrycker målet ett tillstånd som ska uppnås, och det är i princip mätbart, vilket kan betraktas som de viktigaste egenskaperna hos denna typ av mål Överväg om inte den relativt strikta bottom up-princip som tillämpas i programmet ska kompletteras med en något tydligare top down-komponent. Programrådet skulle inte bara utforma riktlinjer för kommande utlysningar, utan också göra dem till tydliga kriterier för urval av projekt. På det sättet skulle det kunna bli ännu fler projekt som går tydligare i linje med programmets övergripande mål Då programmet uppfattas som alltför forskningsinriktat, bör myndigheten och programrådet överväga vad som effektivt skulle bidra till att göra det till ännu mer av ett demonstrationsprogram. Denna rekommendation hänger avgjort ihop med den förra, och skulle även kunna kompletteras med att bredda fokus för programmet till att omfatta även andra fordonstyper Myndigheten och programrådet bör även verka för en högre grad av dialog och samverkan mellan projekten i programmet, för att bättre kunna identifiera och utnyttja eventuella samordningsvinster eller synergier Enskilda projekt har etablerat kanaler för att nå ut med information och resultat, och de programkonferenser som genomförts är mycket uppskattade, men kommunikation och resultatspridning inom och från programmet behöver allmänt utvecklas. Myndigheten behöver ta ett helhetsgrepp på frågan, och fullfölja ambitionerna när det gäller att utarbeta en kommunikationsplan för programmet och att starta arbetet med att genomföra en syntes av programmets projekt 2 Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon

7 Executive summary The demonstration programme for electric vehicles aims to, from a user perspective, identify and, if possible, remove barriers to large-scale introduction of electric vehicles in Sweden. The overall objective of the programme is to create and disseminate the knowledge necessary to understand the methodology, technology and incentives that can be used to facilitate the large-scale introduction of electric vehicles. The intended stakeholders are local, regional and national authorities, organisations and companies that intend to somehow promote or invest in electric vehicles. The programme runs during the period and the total budget of the programme is SEK 285 million. The aim of the evaluation is to assess whether the programme has the right focus and generates value to the intended stakeholders. The evaluation is partly summative, i.e. assesses and evaluates completed projects in the programme, but also formative, i.e. contributes to the learning and development process of the programme. New and broadened networks, skills development, interdisciplinary cooperation and development of a demonstrator or prototype are examples of results achieved in the programme so far. Expected results of the programme include development of service offerings, new R&D projects, new business models for electric vehicles and increased competitiveness. Empirical evidence shows that the results of the programme primarily generates value for the industry, municipalities and other authorities. Important stakeholders are considered to be authorities (both regional and national), working to implement electric vehicles in the transport sector. The programme management and administration is generally perceived as well functioning and the administrators at the Energy Agency are described as helpful and skilled. However, interview statements indicate long processing times, which in some cases have affected projects negatively. Another weakness brought up by project participants is a lack of commitment from the Energy Agency during the implementation of the projects. These perceived weaknesses in the programme's administrative processes can partly be explained by lack of resources from the Agency. The evaluation indicates that the strategic focus of the programme is well chosen. The programme is said to respond well to perceived societal needs and is described by many as unique and crucial to demonstrator activities in the electric vehicle field. Given the importance, uniqueness and successful start-up of the programme, there are good reasons for the Energy Agency to pursue with the demonstration programme. However, the evaluation show that both the Energy Agency and the programme committee should examine the possibility of providing some improvements to the programme. The following recommendations are issued: Streamline and simplify the goal structure Consider if the relatively strict bottom-up principle applied in the programme could be complemented by a slightly clearer top-down component Since the programme is perceived as too research oriented, the Agency and the programme committee should consider what efforts should be taken to effectively help making it even more of a demonstration programme The Agency and the programme committee should promote greater dialogue and collaboration between projects in the programme, in order to better identify and exploit possible synergies Communication and dissemination within and from the programme generally need to improve. The agency needs to fulfil its ambitions when it comes to developing a communication plan for the programme and implementing a synthesis of the programme's projects Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon 3

8 1. Inledning 1.1 Uppdraget och utvärderingsfrågorna Det uppdrag som genomförts, och som redovisas i denna rapport, är en halvtidsutvärdering av Energimyndighetens Demonstrationsprogram för elfordon. Enligt det ursprungliga beslutet skulle programmet genomföras mellan 2011 och 2015, men Energimyndighetens beslut av innebar en förlängning av programmet som sträcker sig till och med Utvärderingen är delvis summativ, det vill säga bedömer och värderar hittills genomförd verksamhet, men framför allt är den formativ, det vill säga att den ska bidra till lärande och processutveckling hos de aktörer som varit involverade i verksamheten, och som kommer att vara det i fortsättningen. Resultatet från halvtidsutvärderingen ska vidare fungera som underlag för överväganden om programmets fortsatta inriktning. Utvärderingens främsta fokus och syfte har varit att bedöma om programmet har rätt inriktning och ger avnämarna nytta. Den ska visa hur de miljöer som fått medel fungerar, och ge underlag för inriktning av utlysningar. Följande frågor har behandlats i utvärderingen: 1. Vilka resultat och effekter har programmet genererat, respektive förväntas programmet generera? 2. Är programmet ändamålsenligt utformat, givet dess ambitioner och mål? 3. Har programmet administrerats på ett ändamålsenligt och effektivt sätt? 4. Hur har programmets resultat kommit dess målgrupper till nytta? 5. Hur skulle programmet i framtiden kunna bedrivas ännu mer effektivt och ändamålsenligt? Möjligheten att besvara dessa utvärderingsfrågor ligger i att hitta goda operationella definitioner, att formulera rätt frågor och att rikta dem till rätt aktörer, både de som varit projektdeltagare och de som på ett eller annat sätt varit en del av administrationen av verksamheten. Vi har därför fört en kontinuerlig dialog med Energimyndigheten under uppdragets genomförande för att klara ut frågor om urval av respondenter och deras kontaktuppgifter, både för att genomföra enkätundersökningen och intervjuerna, samt avseende utformning av enkäter och intervjuguider. Frågorna har utgått från Energimyndighetens programbeskrivning och dess ambitioner för programmets genomförande. Uppdraget har genomförts under perioden mars-juni 2015 av Karolina Henningsson, Emma Ärenman och Peter Stern, med den senare som projektledare. Tomas Åström har varit kvalitetssäkrare. Slutrapporten levererades till Energimyndigheten den 5 juni. 1.2 Genomfört arbete Genomförandet av halvtidsutvärderingen har strukturerats i enlighet med de ovanstående utvärderingsfrågorna, vilka har inordnats i utvärderingsperspektiven resultat och effekter, programstrategi, effektivitet samt måluppfyllelse. Resultat och effekter. Vi har sökt konstaterbara resultat och intermediära effekter (som kan ses i detta stadium av programmets genomförande) och vilka preliminära bedömningar av slutliga effekter som kan göras redan nu. Projektledare och -deltagare har tillfrågats om preliminära eller förväntade effekter i form av bland annat konkreta vardagstillämpningar av elfordon. Programstrategi. Programmets arbetssätt i stort, dess roll i förhållande till olika intressenter och till andra stödinstrument, vilka former av samarbeten det har främjat etc. har studerats. Analyser av dessa aspekter ger underlag för att bedöma om det valda arbetssättet (programstrategin) är ändamålsenligt för att nå programmets syften och mål. 4 Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon

9 Effektivitet. Detta perspektiv handlar främst om programmets former för urval, start, kvalitetssäkring, finansiering, rapportering och uppföljning av de projekt som genomförs inom ramen för programmet. Perspektivet innefattar också projektens interna arbetssätt och administrativa processer, liksom deras former för interaktion mellan intressenter. Måluppfyllelse. Mot bakgrund av insikterna från de tre perspektiven ovan har en bedömning av uppfyllelsen av såväl programmets som respektive projekts syften och mål gjorts. Det gäller såväl vad som hittills kan bedömas vara uppnått som vad som kan förväntas i framtiden. För att hantera de sinsemellan olikartade utvärderingsfrågorna har vi tillämpat en kombination av undersöknings- och analysmetoder, samt använt flera olika datakällor. Detta kallas metodtriangulering, vilket vi använt för att uppnå en bra säkerhet i svaren på utvärderingsfrågorna. I denna halvtidsutvärdering har vi genomfört dokumentstudier, en enkät till projektdeltagare och intervjuer med ett urval projektledare. De olika delarna i ansatsen presenteras nedan Dokumentstudier Studier har gjorts av bakomliggande dokument. Som underlag för planering av datainsamling och analys, samt för att skapa en inledande förståelse för inriktningen av verksamheten, bevekelsegrunder, ambitioner och mål, har den dokumentation som finns om programmets verksamhet i form av ansökningar och beslut om projekt, program- och projektdokument eller -sammanställningar, års- eller delrapporter studerats. Urvalet av dokument har gjorts i samråd med Energimyndigheten Sonderande intervjuer De första intervjuerna som genomfördes var av sonderande karaktär, d.v.s. mer av en diskussion runt ett antal ämnen än de mer strukturerade och detaljerade intervjuer som genomfördes senare i utvärderingen. Syftena med de sonderande intervjuerna har bland annat varit att: Få en inledande bild av historik, behov, syften, projektportfölj och projektens roll Få övergripande synpunkter på genomförandet av projektverksamheten, de administrativa processernas förtjänster och svagheter (projekturval, projektinitiering, kvalitetssäkring, rapportering etc.) Förstå hur projekten i Demonstrationsprogram för elfordon förhåller sig till deltagarnas övriga verksamhet, och det vidare mönstret av aktiviteter och åtgärder som syftar till någon form av elektrifiering av fordonsflottan Två sonderande intervjuer genomfördes med vad som kan bedömas vara nyckelpersoner, nämligen myndighetens ansvariga handläggare och programrådets ordförande. Urvalet av intervjupersoner för de sonderande intervjuerna gjordes i samråd med Energimyndigheten Djupintervjuer Detta steg har innefattat semistrukturerade och detaljerade intervjuer med ett urval av främst projektledare. Huvudsyftet med intervjuerna har varit att skapa en djup förståelse för utvärderingsfrågorna, med avseende på såväl resultat och effekter som inom de övriga utvärderingsperspektiven, programstrategi, effektivitet och måluppfyllelse. I denna halvtidsutvärdering har vi genomfört 21 intervjuer, främst med projektledare i beviljade projekt inom Demonstrationsprogram för elfordon. Det slutliga urvalet av intervjupersoner är vårt, men också för detta ändamål diskuterades det med Energimyndigheten. Intervjupersonerna återfinns i Bilaga A. Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon 5

10 1.2.4 Enkät Representanter för samtliga aktiva deltagare, både projektledare och -deltagare, inbjöds att besvara en enkät, för att skapa en översiktlig bild av uppnådda och förutsedda resultat och effekter, det upplevda värdet av projektdeltagandet, fortsatt arbete efter projektslut etc. Med effekter avser vi här såväl kvalitativa som kvantitativa effekter. Enkäten har även innehållit frågor rörande vilka behov som projektdeltagarna ser för framtiden, och utgör på så sätt en del av ett möjligt underlag för Energimyndighetens eventuella framtida satsningar på området. Enkäten skickades till sammanlagt 234 projektdeltagare och totalt 116 svar inkom efter två påminnelser, vilket ger en svarsfrekvens på precis under 50 procent. Några mottagare av enkäten hörde av sig och uppgav att de ansåg sig ha deltagit i så liten utsträckning i det aktuella projektet att det inte var meningsfullt att besvara frågor om det. Vi antar att en del av bortfallet kan förklaras av detta, även om det inte går att avgöra hur stor den är. Uppgifter om deltagande i projekten och kontaktuppgifter till projektdeltagarna tillhandahölls av projektledarna. Energimyndigheten inbjöds att inkomma med synpunkter på enkäten innan den skickades ut Analys och rapportering Som ett sista steg i arbetet sammanfogades de olika datamängderna och analysresultaten för att sammanfatta och formulera slutsatser om verksamheten i Demonstrationsprogram för elfordon. Under genomförandet av halvtidsutvärderingen har en dialog förts med Energimyndigheten för att klara ut frågor i enlighet med vad som beskrivs i ovanstående avsnitt om strukturering av utvärderingen. Lägesrapportering, där Energimyndigheten hållits löpande uppdaterad om läget avseende både genomförandet och vad som framstår som intressanta interimistiska resultat i utvärderingen, har också genomförts vid två tillfällen. Den slutliga presentationen av de olika datamängderna och analysresultaten från utvärderingen genomförs till sist i denna slutrapport. 1.3 Rapportens disposition Den föreliggande rapporten består, efter detta inledningskapitel, av Kapitel 2 som ger en övergripande beskrivning av programmets historik, organisation och arbetssätt, samt omfattning och projektportfölj. Därefter följer Kapitel 3 som beskriver resultat och effekter för deltagande företag och FoU-utförare (med vilka vi avser universitet och högskolor (UoH) samt forskningsinstitut), och vad som i övrigt kommit fram i utvärderingen. I Kapitel 4 är temat programmets ändamålsenlighet, och det behandlar organisation och ledning, resultatspridning och kommunikation samt programstrategi och måluppfyllelse. Kapitel 5 innehåller slutsatser och rekommendationer. Av Bilaga A framgår vilka personer som intervjuats i samband med utvärderingen, och Bilaga B förtecknar alla projekt som beviljats i programmet. 6 Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon

11 2. Om Demonstrationsprogram för elfordon Bakgrund Fordonsindustrin i Sverige är en viktig del av den svenska varuexporten. Som arbetsgivare sysselsätter sektorn allt fler personer i avancerade, högteknologiska produktionsanläggningar, och inom forskning och utveckling vid kompetenscentrum kopplade till fordonsindustrin. Det finns också en betydande kompetens i Sverige inom elektrifiering, och då områdena el och transport sammanlänkas kan det leda till viktiga samarbeten mellan dem. De ökade krav på transportindustrin som följer av klimatproblemen innebär att bilindustrin måste göra stora satsningar för att förbättra etablerad teknik, utveckla nya typer av fordon och drivsystem samt anpassa motorer så att de klarar nya typer av bränslen. En av de tekniker som bedöms ha stor potential är elektrifiering av fordon. För att samhället ska klara framtida utmaningar och även relativt snabbt ha möjlighet att implementera en elfordonsflotta ställs krav på ytterligare kunskapsuppbyggnad om elektrifiering av fordon och teknikens förutsättningar och begränsningar. För att skapa goda möjligheter för bredare introduktion av elfordon på marknaden är det av stor vikt att infrastrukturen hanteras på ett sätt som reducerar framtida flaskhalsar. Demonstrationsprogrammet för elfordon är bland annat tänkt att underlätta detta genom att tillämpa ett användarperspektiv som utgångspunkt, där fokus läggs vid beteenden, marknader och kunskapsspridning. Antalet leverantörer och fordonstyper på den svenska marknaden och antalet sålda elfordon fortsätter att öka, och det är så kallade laddhybrider som utgör den största andelen. Energimyndigheten är intresserad av att bredda inriktningen på forskningen kring förhållanden och beteenden kopplade till elfordon och laddning. 2.2 Vad ska programmet bidra till att åstadkomma? Vision Sveriges riksdag har tagit ett mål om att Sverige ska ha en fossiloberoende transportsektor år Detta ställer krav på en grundläggande omställning av transportsektorn, vilket kommer att ha konsekvenser på olika plan både för samhället och för många branscher. Energimyndigheten har formulerat en vision för Demonstrationsprogram för elfordon som innebär att satsningarna ska underlätta elektrifieringen av fordonsflottan inom alla fordonssegment i Sverige. Programmet ska öka kunskapen om hur en ändamålsenlig infrastruktur kan utformas för att effektivisera transportsystemet och ge så många eldrivna mil som möjligt på bekostnad av fossilbränsledrivna mil Syfte med programmet De insatser som genomförs i programmet syftar till att ur ett användarperspektiv identifiera och om möjligt undanröja hinder för en storskalig introduktion av elfordon i den svenska fordonsflottan. Genom olika typer av forskningsinsatser i verklig miljö kan erfarenheter dras av såväl fordonsanvändning som av olika typer av beteenden. Infrastrukturförsök i tillräckligt stor skala ska på detta sätt skapa verklighetsbaserade testmiljöer för olika kombinationer av fordon och laddmiljöer, liksom en bas av erfarenheter av mjuka frågor kring elfordon. Erfarenheter avseende användares beteenden bedöms av Energimyndigheten vara svåra att nå via relaterade, men mer tekniskt fokuserade, program som t.ex. FFI (Fordonsstrategisk Forskning och Innovation) och Energieffektiva vägfordon. 1 Beskrivningen av programmet i detta kapitel bygger i väsentlig utsträckning på Energimyndighetens Programbeskrivning för programmet Demonstrationsprogram för elfordon, , Dnr , Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon 7

12 Det finns redan idag flera system för elektrifiering av fordon. Ytterligare tekniska lösningar är på väg att introduceras, varför det är av stor vikt att undersöka vilka av dem som ger högst total energieffektivitet. Det är även relevant att för dessa olika system i verklig miljö undersöka både potentiella möjligheter och svårigheter som kan komma att uppstå vid större implementering. Insatser för spridning av kunskap om dessa saker kan genomföras inom ramen för programmet, då detta kan uppfattas som en förutsättning för att i samhället acceptans och en beredskap för att använda elfordon Mål Energimyndigheten anger att det grundläggande målet för programmet är att skapa och förmedla den kunskap som behövs för att förstå vilka metoder, vilken teknik och vilka incitament som praktiskt kan användas i Sverige för att underlätta en storskalig elfordonsintroduktion. Detta ska åstadkommas genom att: Demonstrera laddningsbara fordon och laddinfrastruktur i syfte att främja en elektrifiering av fordonsflottan Effektivt identifiera och om möjligt undanröja barriärer för en storskalig introduktion av elfordon på den svenska marknaden Upprätta oberoende informationskanal om såväl forskningsrön från programmet som allmänt intressanta frågeställningar kring elektrifiering av fordonsflottan Programmet kompletterar andra satsningar på området som myndigheten är engagerad i såsom FFI, Energieffektiva Vägfordon och Svenskt hybridfordonscentrum (SHC). Demonstrationsprogram för Elfordon genomförs emellertid ur ett användarperspektiv och utgår från antagandet att beteenden, marknader och kunskapsspridning är drivande för tekniska krav och önskemål. De tänkta avnämarna för programmet är lokala, regionala och nationella myndigheter, organisationer, företag, universitet eller högskolor som har för avsikt att på ett eller annat sätt främja eller investera i elfordon. Avnämare är även nuvarande och framtida svenska företag som har kompetens inom laddning, laddinfrastruktur och laddbara fordon. Frågan om hur målen för programmet beskrivs är emellertid inte helt okomplicerad, eller lätt att hantera. Vi ska snart se att det finns olika typer av mål för programmet beskrivna också på andra ställen, och under andra rubriker, i Energimyndighetens programbeskrivning. Detta får konsekvenser för tolkningen av måluppfyllelse i programmet, vilket vi återkommer till senare i rapporten Forsknings-, utbildnings- och teknikområden I programbeskrivningen uppger Energimyndigheten att programområdet kommer att kunna inrymma bland annat följande forsknings-, utvecklings- och teknikområden: Analyser kring hur marknaden för hur olika typer av elfordon kan komma att utvecklas och hur det kan påverka framtidsvisioner Kartläggning av flaskhalsar för att identifiera åtgärder som kan underlätta introduktionen av eldrivna fordon Bedömningar av strategiska frågor om var fordonstyperna kan komma att ge gynnsammast möjliga effekter med olika formulerade målsättningar och mätetal Nya användningsområden, affärsmodeller för elfordon som kan påskynda en elfordonsintroduktion Analyser kring konsekvenser av elberoende transporter Analyser av miljökonsekvenser av elfordon i olika miljöer Under underrubriken Kostnadseffektiva laddningssystem för elfordon framkommer följande ambitioner: 8 Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon

13 Programmet har ett tydligt fokus på själva laddningsinfrastrukturen avseende både långsam och snabb laddning av fordon En målsättning inom programmet är att testa integrerade system, (helt eller delvis) där det ingår att utvärdera såväl fordon som laddningsteknik, systemegenskaper, beteenden och affärsmodeller Kortare demonstrationsprojekt kommer att prioriteras med syfte att utvärdera funktioner/beteenden m.m. och att vi lär oss i tidigt skede Analyser och demonstrationer av olika tekniska lösningar, samt bedöma och ta fram nya standarder för laddningstekniker samt systemaspekter rörande IT-baserade laddsystem (Smart Charge, V2G etc.) På samma sätt, under en underrubrik i avsnittet Forsknings-, utbildnings- och teknikområden, introduceras området Integrerade fordons/laddningsinfrastruktur projekt uppges: Fokus för programmet är att i första hand stödja koncentrerade demonstrationsområden med tydlig inriktning för varje område. ex transportslag, laddningslösningar, klimat, städer, glesbygd, målgrupp (privat-personer, bilpooler, företag, taxi, hyrbilar, distribution, kommuner, kollektivtrafik mm) i syfte att också kunna ha jämförelseobjekt. Även multipla frågeställningar kan besvaras i varje område definieras i ansökan. Demonstrationsområden bör så långt som möjligt kopplas samman med forskningsinsatser Demonstrationsområden kommer att prioriteras utifrån redan gjorda satsningar för att kunna bygga vidare på den kunskap som redan finns, områdena ska ses som kärnor som utvecklas. Det finns annars risk för alltför stor splittring och öar av projekt som inte kan dra nytta av varandra Utveckling av test och demonstrationer av olika affärsmodeller kopplade till elektromobilitet Demonstrationsprojekten kan med fördel innehålla olika typer av fordon för att skapa kunskap om hur behovet av laddning skiljer sig åt. Attityder, behov av laddning och beteende ska kartläggas för att se om det finns skillnader mellan olika användargrupper Huvudfokus ligger på rena elfordon och laddhybrider men fåhjulingar, t.ex. elcyklar bedöms globalt ha stor potential. Medverkan av tunga fordon, från distributionsbilar till tunga lastbilar i olika demonstrationsprojekt, omfattas av programmet eftersom laddningsbehovet kan se annorlunda ut för dessa Ett "hela resan-perspektiv" är viktigt att ha i de projekt som ska få stöd. För att eldrift i hela eller delar av resan ska vara möjlig måste viktiga laddpunkter identifieras, pendelparkeringar, parkeringshus, cykelställ med laddningsmöjligheter vid hållplatser m.m. Slutligen utgör Beteendefrågor avseende körbeteende och laddningsmönster under varierande förhållanden också en underrubrik i avsnittet om forsknings-, utbildningsoch teknikområden. Dessa beteendefrågor beskrivs enligt följande: Fordonsanvändarna skall stå i fokus. Uppföljning av hur deras förväntningar stämmer överens med de upplevelser man har i av fordonet i verkligheten? Vilka flaskhalsar finns som kan hindra en bred introduktion av laddningsbara fordon? Hur används elfordonen efter ett tag, hur påverkar det förarnas attityder? Vilka konsekvenser får elfordonsinnehavet på framtida transportmönster? Analyser och praktisk demonstration av olika incitamentsmodeller (även lokala) i stor eller liten skala, som kan ge viktig kunskap för framtida främjande av elfordonsintroduktion Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon 9

14 Trafiksäkerhet i relation till elfordon måste vara en bärande tanke, kopplat till nollvisionen om trafikskador FUD kan också omfatta klimateffekter på räckvidden för eldrift och olika lösningar för att värma/kyla kupén utan att använda bilens batteri Förutom de områden som beskrivits på ovanstående sätt uppges programmet också kunna ge stöd till syntesarbeten och olika omvärldsanalyser i syfte att stärka den tekniska forskningen och styra inriktningen på programmets framtida innehåll. Beskrivningen av forsknings-, utbildnings- och teknikområden innehåller följaktligen såväl en del formuleringar om inriktningen av verksamheten i programmet som några nya mål, vilka inte förekommer på andra ställen i texten, t.ex. under rubriken Mål. Dessa omständigheter gör att det inte är helt lätt att upprätthålla överblick över programmet och de ambitioner som kommer till uttryck i programbeskrivningen. Detta blir än tydligare när vi dessutom betraktar det avsnitt som beskriver framgångskriterier, vilket behandlas närmast Framgångskriterier Under rubriken Framgångskriterier i programbeskrivningen framgår: Programmets framgångskriterier som kan stärka och bekräfta gjorda insatser: Produktion av information som kan komma att användas som underlag för beslut om styrmedelsinsatser som i sin tur gynnar introduktionen av elfordon och stödjande infrastruktur på den svenska marknaden. Antal nya metoder och instrument för att främja eldrift som demonstrerats i programmet Energieffektiviseringspotential baserat på projektens resultat. Antal laddningsmiljöer som har testats inom ramen för programmet. Antal metoder som utvecklats som motiverar elfordonsanvändare att välja eldrift. Kunskap som genererats om fungerande affärsmodeller och incitament för lönsamhet i eldrift. Antal företagsetableringar som programmets aktiviteter lett till. Kunskap om den totala energieffektiviteten hos olika laddningssystem som kan bli aktuella för den svenska marknaden. Sammanfattning av projektresultat som görs tillgängligt för forskning och kunskapsspridning. Kommunikationsinsatser som ger ökad kunskap som ger underlag för beslut om investeringar i elfordon. Samverkan och informationsutbyte mellan projekt i programmet men även med parallella program hos myndigheten och andra nationella och internationella insatser. Antal artiklar i nationell och internationell press. Antal föredrag vid nationella och internationella konferenser Om framgångskriterier avser någon uppsättning viktiga villkor och förutsättningar som bör eller måste råda för att programmet ska kunna bli en framgång eller för att det ska vara möjligt att nå dess mål, kan den ovanstående genomgången betraktas som något ofullständig. Den utgör i sju fall (punktsatser) av tretton i denna form snarare en uppräkning av ett antal mått eller indikatorer på om verksamheten i programmet förefaller vara på rätt väg avseende ett antal mycket vanliga prestationer i forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram. I tre av de tretton punktsatserna innehåller 10 Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon

15 genomgången vad som i själva verket är ett slags målbeskrivningar avseende information och kunskap som verksamheten i programmet förväntas leda till. Dessa mål står inte heller att finna under rubriken Mål i programbeskrivningen. De återstående tre punktsatserna berör ett antal aktiviteter som ska äga rum inom programmet. Projektresultat ska sammanfattas och kommunikationsinsatser genomföras, liksom samverkan och informationsutbyte mellan projekt och program. De senare är de som mest liknar framgångskriterier i ovanstående bemärkelse Organisation och administration Programmet leds av Energimyndigheten som till sin hjälp har ett programråd. Energimyndigheten är adjungerad i programrådet. Programrådet består av representanter för Bil Sweden, Chalmers/Svenskt Hybridfordonscentrum (SHC), Kungliga tekniska högskolan (KTH), Trafikverket, Q-park, Riksbyggen, Umeå Universitet, Vattenfall och Stockholm Stad. När projektansökningar ska bedömas kan programrådet välja att utnyttja andra, oberoende bedömare som stöd i granskningen. Rekommendationerna från programrådet är vägledande för Energimyndighetens beslut om stöd till projekt. Projektansökningar inhämtas genom offentliga utlysningar av medel, som kan innehålla riktlinjer för de områden som under en viss fas av programmet prioriteras. Programrådet kan begära att inkomna projektförslag kompletteras, eller föreslå att olika projektförslag slås samman. 2.3 Omfattning och projektportfölj Regeringen beslutade att medel till programmet skulle beviljas enligt forskningsförordningen. Energimyndigheten gjorde därmed tolkningen att i stort sett alla projekt därmed måste innehålla forskning. För Energimyndigheten och programmet innebär detta att ingen aktivitet kan genomföras mer än en gång och exempelvis kan två olika kommuner inte ta del av samma typ av aktivitet eller verksamhet i olika projekt. Programmets budgetram uppgår till totalt 285 miljoner kronor. Ursprungligen beslutades om 200 miljoner kronor, för perioden Bland annat som följd av initiala startsvårigheter, har Energimyndigheten fattat beslut om en förlängning till och med Vid förlängningen av programmet tillfördes ytterligare 85 miljoner kronor. Energimyndigheten utgör ensam statlig finansiär av programmet, men ställer krav på medfinansiering i de projekt där det ingår företag. Graden av krävd medfinansiering bestäms av förordning (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet. Av Figur 1 framgår att företag, med deltagande i 30 projekt, är den mest aktiva projektledande aktörstypen. Företagen har tillsammans även beviljats mest stöd, 81 miljoner kronor, vilket utgör 44 procent av det totalt beviljade stödet (182,5 miljoner kronor) hittills under programperioden. Universitet och högskolor (UoH) deltar i 14 projekt, och har beviljats 47 miljoner kronor (26 %). Därefter kommer forskningsinstitut som deltar i 14 projekt och som beviljats 42 miljoner kronor (23 %). Offentliga aktörer deltar i fyra projekt och har beviljats 5 miljoner kronor (3 %). Deltagare i kategorin övrigt har medverkat i åtta projekt och har tillsammans beviljats 8 miljoner kronor (4 %). 2 Denna fördelning av medel är innan eventuella transfereringar, d.v.s. innan projektledande aktör fördelar medel till övriga projektdeltagare. 2 Orust Kretslopps Akademi, Cykelfrämjandet, Lindholmen Science Park och Sustainable Innovation AB. Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon 11

16 MSEK Antal projekt UoH Företag Institut Offentliga aktörer Övrigt 0 Beviljat belopp Antal projekt Figur 1. Antal projekt och beviljade medel per aktörstyp, innan eventuella transfereringar till övriga projektdeltagande aktörer. Källa: Energimyndigheten. I Bilaga B finns en förteckning över alla beviljade projekt. Utlysningar i programmet sker löpande under programperioden. Det har skett två utlysningar per år sedan hösten 2011, senaste utlysningen genomfördes i oktober Dessa har haft olika fokus, bland annat som en följd av resultat från tidigare genomförda projekt. Totalt har 138 ansökningar hittills inkommit och av dessa har 27 återtagits och 70 beviljats stöd, vilket ger en beviljningsgrad på 63 procent. 41 ansökningar har fått avslag och 27 har återtagits av sökanden. Till dags data har 49 projekt avslutats och alla beräknas vara avslutade senast Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon

17 3. Resultat och tidiga effekter 3.1 Inledning I detta kapitel behandlas frågan om vilka resultat och eventuella tidiga effekter som projekten i programmet har genererat eller kan förväntas generera på sikt. Med resultat avser vi direkta projektresultat, exempelvis vetenskapliga publikationer och användning av nya metoder och tester. Med effekter avser vi något mer genomgripande och långsiktiga följder av projektdeltagandet, exempelvis höjd kompetens och ökad konkurrenskraft. Detta är en halvtidsutvärdering och samtliga projekt har följaktligen inte avslutats vid tiden för utvärderingen. Vi bedömer det således som viktigt att även redovisa projektdeltagarnas bedömningar av vilka resultat och effekter som de förväntar sig att erfara på lite längre sikt. För att studera uppkomsten av resultat och effekter från programmet har vi främst använt oss av underlag från den enkät som alla projektdeltagare, inklusive projektledare, har ombetts besvara. I enkäterna har vi bland annat frågat efter olika resultat och effekter som vi erfarenhetsmässigt vet brukar uppstå i projekt i demonstrationsprogram som detta. Därtill har vi kompletterat empirin från enkäten med semistrukturerade djupintervjuer som genomförts med ett urval av projektledare. Intervjupersonerna har exempelvis fått redogöra för motiv och förväntningar, hittills uppnådda resultat och effekter, samt förväntade framtida resultat och effekter. 3.2 Motiv och förväntningar Utifrån enkätempirin förefaller de övergripande motiven för deltagande i programmet främst handla om kunskapsuppbyggnad och teknikutveckling, och motiven är i stort sett desamma för FoU-utförare (universitet, högskolor och forskningsinstitut) och företag. Ytterligare övergripande motiv handlar om att främja användningen av förnybar energi, bidra till utveckling och sprida kunskap om elfordon, samt att bidra till målet om en fossiloberoende fordonsflotta genom att få möjlighet att utföra forskning och testa forskningresultat i verklighetsnära miljö. För att skapa en övergripande bild av resultaten från de 70 projekten frågade vi i enkäten om projektdeltagarna anser att resultaten hittills har motsvarat deras förväntningar, se Figur 2. 11% 20% 7% 63% Resultaten har motsvarat förväntningarna Resultaten har överträffat förväntningarna Resultaten har inte motsvarat förväntningarna Kan ej bedöma Figur 2. Projektdeltagarnas bedömning av hittills uppnådda resultat. Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon 13

18 Hela 63 procent av respondenterna anser att resultaten hittills har motsvarat deras egna förväntningar, och 20 procent att resultaten har överträffat förväntningarna. Projektledare tenderar att vara litet mer positiva än andra projektdeltagare; 32 procent av projektledarna anser att resultaten överträffat förväntningarna. Figuren visar även att en mindre andel, 7 procent, bedömer att resultaten inte har motsvarat förväntningarna. Flera intervjupersoner betonar att deras projekt fortfarande pågår och att det således är svårt att bedöma om resultaten kommer att motsvara de initiala förväntningarna. Detta framkommer även i enkäten där 11 procent svarar att de i nuläget inte kan bedöma om hittills uppnådda resultat motsvarat förväntningarna. 3.3 Resultat och effekter för deltagare En fråga i enkäten rör de resultat och effekter som deltagarna anser att projekten har bidragit till, eller förväntas bidra till (även efter att projektet avslutats), se Figur 3. Nya kontakter Breddade kontakter Kompetensutvecklad personal Publiceringar i andra tidskrifter Tvärvetenskapligt samarbete Demonstrator/prototyp Nya FoU-projekt Internationell samverkan Nya forskningsfrågor som avses tas vidare Nya metoder eller tester Utveckling av tjänsteutbud Ökad konkurrenskraft Nya affärsmodeller för elfordon Nya tjänster Etablering av nya marknader Ökad internationell konkurrenskraft Publiceringar i vetenskapliga tidskrifter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Har redan uppnåtts Kommer att uppnås Kommer inte att uppnås Ej relevant Figur 3. Projektdeltagarnas bedömning av resultat och effekter. 3 Nya och breddade kontakter är enligt de svarande det resultat som i störst utsträckning redan har uppnåtts. Därefter följer kompetensutvecklad personal, tvärvetenskapligt samarbete och demonstrator/prototyp. Förväntade resultat är bland annat utveckling av tjänsteutbud, nya FoU-projekt, nya affärsmodeller för elfordon, nya tjänster, samt ökad konkurrenskraft. Svaren skiljer sig inte nämnvärt mellan aktörstyper. Intervjuerna med projektledare bekräftar denna bild. Även om ett antal projekt inte har hunnit leverera konkreta resultat än, nämner en majoritet av de intervjuade kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling som de främsta resultaten och förväntade effekterna av deltagandet. Flera intervjupersoner pekar på att de genom sitt deltagande har fått möjlighet att bygga upp kunskap och belysa svårigheter som uppstår när man arbetar med denna typ av frågor. Den kunskap som hittills har byggts upp kan 3 Svarsalternativ som inte visas i figuren är: patentansökningar, beviljade patent, licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar, utveckling av varuutbud, mobilitet/personutbyte och praktik samt annat. Färre än 47 procent av de svarande har angivit att dessa alternativ har uppnåtts eller kommer att uppnås. En stor andel av de svarande menar att doktorsavhandlingar inte kommer att uppnås (23 %) eller inte är relevant (58 %). Liknande siffror gäller för licentiatavhandlingar. Detta kan bland annat förklaras med att projekten inte är renodlade forskningsprojekt utan snarare är och har varit exempelvis olika typer av utredningsuppdrag och förstudier. 14 Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon

19 således på längre sikt bidra till förbättring av befintliga metoder eller produkter och lägga grunden för fortsatt teknikutveckling. Flera intervjupersoner menar att programmet har bidragit till breddade kontaktytor och samverkan med nya aktörer; deltagande företag kan samverka med potentiella avnämare och kunder, såsom kommuner. Resultat från ett antal projekt kan även användas som stöd för såväl kommuners som andra myndigheters beslutsprocesser och som underlag för upphandlingar. Flera intervjupersoner anser att finansieringen har möjliggjort samarbeten mellan aktörer som annars sannolikt inte hade uppstått, och genom att samla relevanta aktörer har breddade nätverk skapats. Ökad konkurrenskraft är också en effekt som omnämns i intervjuerna. Av dem som vi intervjuat anser ett par att demonstrationsprojekt som dessa kan bidra till att företag får ett försprång gentemot sina konkurrenter och att det i ett senare skede kommer kunna resultera i ökad konkurrenskraft. Vidare menar en intervjuperson att den offentliga finansieringen kan bidra till att möjliggöra mer explorativa satsningar som annars kan vara svåra att motivera ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Just ökad konkurrenskraft är en effekt som några representanter från deltagande lärosäten anser att programmet bidrar till. En projektledare från ett lärosäte menar att deras projekt är en fjäder i hatten och att projektet numera benämns som en nyckelsatsning i lärosätets externa kommunikation. Av programbeskrivningen framgår att den svenska fordonsindustrin har ställts inför större utmaningar under senare år, bland annat på grund av skärpta emissionskrav, och elektrifiering har under senare år tillmätts stor potential. För att kunna öka andelen eloch hybridfordon på den svenska marknaden krävs inte enbart teknikutveckling. Ett område som anses vara av stor betydelse när det gäller energieffektivisering handlar om människors beteende och vanor, och hur människor påverkas av ny teknik. Cirka 16 procent av projekten innehåller därför någon beteendevetenskaplig aspekt. Ett projekt behandlar hinder för ökat användande av elfordon i offentlig verksamhet. Ett projekt rör möjligheter och hinder för acceptans av olika typer av elbilar. Ytterligare exempel är ett projekt som syftar till att studera vilka motivationsgrunder som finns för att etablera elbilspooler, och ett projekt som syftar till att utreda hur tillgången till laddinfrastruktur påverkar användandet av elfordon inom offentliga verksamheter. Denna typ av projekt kan ge företag som är tveksamma inför en framtida anskaffning av elfordonsatsning underlag som underlättar beslut om en sådan. Huvuddelen av projektportföljen behandlar olika aspekter av vägfordon, men det finns också ett fåtal projekt som behandlar båtar. 3.4 Effekter för samhället Kraven på transportsektorn har skärpts de senaste åren gällande såväl energianvändning som utsläpp av hälso- och miljöpåverkande ämnen. För att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn krävs en kombination av olika åtgärder, inklusive energieffektivare fordon och ökad användning av förnybara drivmedel. I enkäten ombads respondenterna att svara på en fritextfråga om vilken samhällsnytta som projektets resultat förväntas kunna leda till. Exempelvis antas samhällsnyttan ligga i att stärka kunskapen för att minska transporternas miljö- och klimatpåverkan, bidra till ökad användning av förnybara drivmedel, öka andelen eldrivna fordon, minska energi- och resursförbrukningen samt åstadkomma energieffektivisering. Ytterligare samhällsnytta skulle exempelvis kunna vara introduktion av elvägar och en breddad och fördjupad förståelse av de möjligheter och hinder som finns för ett marknadsgenombrott för elbilar i Sverige. De resultat som genererats i projekten stöder utvecklingen inom el- och hybridfordonsområdet, såväl direkt som indirekt. Flera intervjupersoner understryker att programmet förväntas bidra till en utveckling som på sikt bör kunna bli till gagn för hela samhället. Som nämnts i föregående avsnitt, förväntas programmet även gynna Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon 15

20 svenska företags konkurrenskraft och på sikt även kunna bidra till ökad sysselsättning (och stärkt humankapital). Vi återkommer till samhällsnyttan i avsnitt 4.3. Av programbeskrivningen framgår också att viktiga avnämare är lokala, regionala och nationella myndigheter, organisationer och företag som har för avsikt att på olika sätt planera, främja och investera i eldrift i transportsektorn. Ytterligare avnämare är svenska företag samt UoH med kompetens inom området laddning, laddinfrastruktur och laddningsbara fordon. Programmet ska även bidra till att bygga upp svensk näringslivskompetens på laddnings- och elfordonsområdet. Demonstrationsprogrammet rör i flertalet fall en metod och/eller en framtida produkt som är av allmänintresse, och för vilka respektive marknad fortfarande är förhållandevis liten. Offentliga aktörer kan vara angelägna att stödja verksamhet som exempelvis förbättrar miljön, varför det anses vara viktigt att fånga upp sådana aktörer redan i demonstrationsstadiet. Därtill måste demonstrationerna ibland genomföras tillsammans med relevanta myndigheter, exempelvis myndigheter med tillsynsansvar, för att säkerställa att olika typer av krav tillgodoses, eller myndigheter som ansvarar för infrastrukturen. Figur 4 visar projektdeltagarnas bedömning av för vilka projektresultaten förväntas vara till nytta. Enkätrespondenterna uttrycker att resultaten främst är till nytta för företag, kommuner och landsting samt andra myndigheter. Denna bild bekräftas även i våra intervjuer. Viktiga avnämare anses vara myndigheter (såväl lokala och regionala som nationella) som exempelvis arbetar med att implementera eldrift i transportsektorn. Programmets bidrag gällande påverkan på beslutsfattare lyfts som något viktigt. UoH Andra myndigheter Kommuner och landsting Länsstyrelser Forskningsinstitut Företag Branschorganisationer Konsumenter och hushåll Andra organisationer/aktörer 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stor nytta Viss nytta Mindre nytta Ingen nytta Kan ej bedöma Figur 4. Projektdeltagarnas bedömning av för vilka resultaten från projekten är till nytta. Projekt som skapar kunskap hos återförsäljare av elfordon och konsumenter anses av respondenterna vara önskvärda. Konsumenter och hushåll lyfts fram som viktiga avnämare; 49 procent av enkätrespondenterna anser att projektresultaten är till stor nytta för konsumenter och hushåll. Vår samlade empiri pekar emellertid på att det finns en risk att allmänheten inte får kännedom om projektresultaten, men resultatspridning återkommer vi till i avsnitt 4.2. I enkäten fick samtliga projektdeltagare frågan om de bedömer att nyttan för deras organisation med projektet motsvarar den kostnad som organisationen haft för deltagandet. Med kostnad avses såväl kontanta insatser som naturabidrag (in kind). Figur 5 visar att 52 procent av respondenterna anser att nyttan motsvarat kostnaden, 16 Halvtidsutvärdering av Demonstrationsprogram för elfordon