VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse

2 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS ORGANISATION MEDLEMMAR 67 SEKTIONER 9 LOKALA LÄKARE- SÄLLSKAP 20 ASSOCIERADE FÖRENINGAR FULLMÄKTIGE DELEGATIONER KOMMITTEER & ARBETSGRUPPER NÄMNDEN NÄMNDLEDAMÖTER AU NÄMNDENS ARBETSUTSKOTT VD & KANSLI 2

3 INNEHÅLL kontakta oss 4 Året i korthet 5 SLS nämnd 6 Forskningsdelegationen 10 Utbildningsdelegationen 12 Delegationen för medicinsk etik 15 Riksstämmedelegationen 16 Global health beyond Kommittén för medicinsk språkvård 19 IT-kommittén 20 Kommittén för läkemedelsfrågor 21 Kommittén för säker vård 22 Kommitten för medicinska kvalitetsfrågor 23 Levnadsvaneprojektet 24 Kandidatföreningen 25 Priser och medaljer 27 Tisdagssammankomster 28 Konst & Läkekonst 29 Berzeliussymposier 30 Möten och seminarier 31 Kommunikation och marknadsföring 32 Huset och jubileumsbokserien 33 Kansliet 34 Samlingarna och Hagströmerbiblioteket 36 SLS representanter i råd och expertgrupper 37 Medlemmar 38 Ekonomi 39 Sektioner 40 Besvarade remisser Kansliet Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 10 Box Stockholm Internet e-post sls@sls.se Växel/reception telefon fax telefontid: mån-tor , fre 8 15 Medlemsfrågor telefon e-post: medlem@sls.se Bokning av lokaler telefon e-post: gunilla.eng@sls.se Restaurangen telefon e-post bokning@lakaresrest.se Internet Svenska LäkaresälLskapets organisation MEDLEMMAR SLS har medlemmar. Medlemmarna utövar sin verksamhet inom sina delegationer, kommittéer och sektioner. SEKTIONER, LOKALA LÄKARESÄLLSKAP OCH ASSOCIERADE FÖRENINGAR SLS har 67 sektioner, 9 lokala läkaresällskap och 20 associerade föreningar. FULLMÄKTIGE är SLS högsta beslutande organ och består av ledamöter och deras suppleanter vilka är valda av SLS sektioner eller lokala läkaresällskap. ORDFÖRANDE SLS leds av dess ordförande, och nämnden är dess verkställande organ. NÄMNDEN är SLS styrelse och består av SLS ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförande i de särskilda delegationerna, samt högst åtta övriga ledamöter. Nämnden har sammanträtt sju gånger under verksamhetsåret. AU är nämndens arbetsutskott och består av SLS ordförande, vice ordförande och sekreterare samt en ledamot som nämnden utser inom sig. DELEGATIONER SLS har fyra permanenta delegationer för: forskning, utbildning, medicinsk etik och Medicinska riksstämman. Utöver delegationerna finns ett antal kommittéer och arbetsgrupper. KANSLI OCH VD Kansliet har en central roll i SLS verksamhet och leds av en verkställande direktör. Härifrån styrs ekonomi, administration och huvuddelen av verksamheten. 3

4 Året i korthet Vårt 204:e verksamhetsår är genomfört. Året har präglats av hög aktivitet grundat på våra kärnvärden etik, vetenskap, utbildning och kvalitet. nytt, modernt konferensrum har invigts under året. Under sommaren gjordes en investering i husets ytskikt genom slipning, lackning och lagning av trappan samt inläggning av en ny matta. Peter Friberg, ordförande Svenska Läkaresällskapet är en ideell förening som på sitt tredje århundrade är vitalt och skapar resultat. Folkhälsoarbete genom levnadsvaneprojektet med stöd från Socialstyrelsen och internationellt möte om global hälsa den 4 5 april 2013, är exempel som visar på en tydlig riktning framåt när det gäller SLS arbete med att påverka och förbättra hälso-och sjukvården i samhället och för patienten. Delegationerna har bland mycket annat ansvarat för utdelning av cirka 20 mkr till medicinsk forskning, inlett ett arbete om patientsäkerhet och integritet i samband med elektroniska patientjournaler, i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening tagit fram rapporten Teamarbete och Förbättringskunskap, presenterat nationella etiska riktlinjer för HLR, genomfört Medicinska riksstämman i Älvsjö, samt inlett planeringen för års riksstämma i nya lokaler i Stockholms innerstad. Som framgår av bifogat årsbokslut med förvaltningsberättelse gick det gångna året ekonomiskt bättre med ett lägre underskott än förväntat. Medlemmar Tyvärr ser vi under året ett minskat medlemsantal vid byte av bokslutsår, cirka medlemmar. En rekryteringskampanj är inledd, och den är primärt Filippa Nyberg, VD inriktad på att öka kunskapen om värdet av en ideell och vetenskaplig organisation för läkare en oberoende medicinsk akademi. Spännande är också de regelbundet återkommande mötena med SLS ledning och representanter för sektionerna i syfte att åstadkomma en starkare samhörighet och att bättre kunna fånga upp vilka frågor sektionerna vill driva. Av dessa diskussioner framgår vikten av att SLS engagerar sig i fortbildningsfrågan, särskilt efter avslutad specialistutbildning. Här känner vi ett starkt ansvar att agera framåt. Kansliet och huset Mats Bauer avtackades efter 6 år som VD, och avgick med pension den 1 april För SLS nya VD finns tillsammans med nämnden och kansliets medarbetare många utmaningar. Det behövs en långsiktigt hållbar finansiering av SLS verksamhet för att driva och utveckla det goda arbete som görs idag. En annan utmaning är de nya IT-systemen som införts under senare år. Det gäller nu att få största möjliga verkningsgrad av gjorda investeringar i medlemssystem, bokningssystem och hantering av ansökningar. Vårt fina hus används till vetenskapliga möten och sektionernas verksamhet. Ett Möten SLS vilar på synsättet att läkare måste utbyta och sprida kunskap för att göra bästa möjliga nytta både inom hälso- och sjukvård och vetenskap. Utvecklandet av olika nätverk är viktigt, vilket även inkluderar utbyte med myndigheter och departement. Ett Berzeliussymposium i oktober tillsammans med bland andra Folkhälsoinstitutet, socialdepartementet och EU hade bl.a. syftet att stimulera till utveckling av nya effektiva strategier för att förebygga och minska alkoholens skadeverkningar (AMPHORA). SLS kommitteer för IT, läkemedel, patientsäkerhet, kvalitet och framöver även global hälsa, ger möjlighet att utvidga nätverk nationellt och internationellt. Kandidatföreningen har ordnat många olika aktiviteter på olika orter nationellt, samt utökat det internationella samarbetet. Sammantaget är det en pigg 200-åring som möter nya utmaningar under kommande år. Vi föreslår nu att förändra bokföringsår från brutet till kalenderår. Om Fullmäktige skulle godkänna förslaget, kan det ses som ett led i ökat medinflytande för medlemmarna. SLS är sina medlemmar och sektioner, och det är vår ambition att vara så lyhörda som möjligt för att med er hjälp göra SLS till en ännu starkare medlemsorganisation. Peter Friberg ordförande, svenska läkaresällskapet Filippa Nyberg vd, svenska läkaresällskapet 4

5 Svenska Läkaresällskapets nämnd Bakre raden från vänster: Karl Sallin, Anders Eriksson, Håkan Billig, Peter Friberg, Per Tornvall, Carl Johan Östgren, Mats Holmström. Främre raden från vänster: Margareta Hammarström, Tove Gunnarsson, Kerstin Nilsson, Ylva Böttiger, Catarina Almqvist Malmros, Long-Long Chen, Filippa Nyberg (SLS VD). På bilden saknas: Stefan Lindgren, Ingemar Engström, Kristina Söderlind Rutberg och Lis Abazi. Nämndens ledamöter Enligt SLS stadgar ska nämnden bestå av SLS ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförandena i de särskilda delegationerna och högst åtta övriga ledamöter. Nämnden kan adjungera föredragande i särskilda frågor. Adjungerad får delta i nämndens överläggning i dessa frågor men inte i besluten. Nämndens ledamöter utses vid ordinarie fullmäktigemöte. Ordförande och vice ordförande väljs för en period av två år och kan inte omväljas. Nämndens övriga ledamöter väljs för en period av tre år och kan omväljas en gång i följd. Om en nämndledamot avgår under mandattiden utser fullmäktige vid nästa eller påföljande möte ny nämndledamot för en ordinarie mandattid av tre år. Av nämndens ledamöter ska minst hälften vara verksamma utanför Storstockholm. Nämndens ledamöter och Närvaro Peter Friberg, Göteborg, (7/7) ordförande Kerstin Nilsson, Örebro, (6/7) vice ordförande Per Tornvall, Stockholm, (6/7) sekreterare Catarina Almqvist Malmros, Stockholm fr.o.m (3/3) * Nils Conradi, Göteborg (3/4) * ordförande delegationen för medicinska riksstämman ( ) Håkan Billig, Göteborg, (6/7) ordförande delegationen för forskning Stefan Lindgren, Malmö, (7/7) ordförande delegationen för utbildning Ingemar Engström, Örebro, (2/7) ordförande delegationen för medicinsk etik Kristina Söderlind Rutberg, Linköping, (2/7) T.F. ordförande delegationen för medicinsk etik Hanna Brauner, Stockholm, (2/7) (tjänstledig t.om. 15/5) Ylva Böttiger, Stockholm, (7/7) Bo Carlberg, Umeå, t.om 2012, (2/4) * Magnus Domellöf, Umeå, t.om 2012, (3/4) * Tove Gunnarsson, Stockholm, (7/7) Margareta Hammarström, Stockholm, (6/7) Mats Holmström, Uppsala, fr.o.m (3/3) * Karl Sallin, Stockholm, fr.o.m (4/4) * Eva Vingård, Uppsala, (5/7) Carl Johan Östgren, Linköping (6/7) Adjungerade ledamöter Anders Eriksson, Stockholm, (5/7) ekonomiskt sakkunnig Lis Abazi, Stockholm, fr.o.m (3/3) * Long-Long Chen, Stockholm, t.om (3/4) * ordförande Kandidatföreningen nämndens sekreterare Anna Borgström, Stockholm * Ledamöter som tillträdde 1 januari 2013 har kunnat delta på tre möten, övriga ledamöter på sju möten. Avgående ledamöter har kunnat delta på fyra möten. 5

6 Delegationen för Forskning och Prioriteringskommittén den medicinska forskningen och kunskapsutvecklingen idag kommer att utgöra grunden för morgondagens hälso- och sjukvård. Läkarens delaktighet i kunskapsbildning borgar för att framtidens prevention och vård är kunskapsbaserad. Håkan Billig ordförande Ledamöter i delegationen för forskning SLS valda: Håkan Billig, ordförande 2012/2013 Göteborgs Universitet Magnus Domellöf, vice ordf, 2012/2013 Umeå Universitet Margareta Hammarström, 2012/2013 Karolinska Institutet Karin Jirström, 2013 Lunds Universitet Anne-Liis von Knorring, 2012 Uppsala Universitet Göran Laurell, 2013 Akademiska sjukhuset, Uppsala Ulf Lindbladh, 2012/2013 Göteborgs Universitet Ulrika Smedh, 2012/2013 Göteborgs Universitet SLS adjungerad: Jonatan Normark, 2013 Kandidatföreningen Örebro Ola Nyström, 2012 Kandidatföreningen Göteborg Delegationens sekreterare: Monica Windén För att främja kvalitet i utbildning och hälsooch sjukvård stödjer Svenska Läkaresällskapet medicinsk forskning och utveckling. Detta sker dels genom att påverka utvecklingen av forskningens förutsättningar och prioriteringar i möte och diskussioner med bland annat beslutfattare, myndigheter, sjukvården och universiteten och dels genom att dela ut forsknings- och reseanslag. Forskningsdelegationens uppgifter omfattar både forskningspolitiskt arbete och utveckling av övergripande principer till ledning för prioriteringskommitténs fördelning av medel från SLS fonder. Under verksamhetsåret har forskningsdelegationen haft tre sammanträden och ett seminarium. Prioriteringskommitténs arbete har koncentreras till sitt ordinarie sammanträde under våren. Forskningspolitisk verksamhet Delegationen har bevakat utvecklingen kring det kommande ALF-avtalet genom kontakter med utbildningsdepartementet, Vetenskapsrådet, Läkarförbundet och med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Delegationen har fört diskussioner med statens utsedde utredare av förutsättningarna inför ALFförhandlingarna, Kjell Asplund, och inhämtat samt framfört sektionernas synpunkter inför förhandlingarna. Ett seminarium där utredarens slutsatser presenterades genomfördes under hösten De medicinska fakulteternas och universitetssjukhusens ledningar deltog samt de av staten och SKL utsedda förhandlarna. Under våren har Vetenskapsrådet utarbetat ett förslag om kvalitetsutvärdering av klinisk forskning som är finansierad av ALF-medel. SLS ställer sig bakom principen att kvalitetsindikatorer och omfattning av introduktion av forskningsresultat i hälso- och vården skall premieras, men tar inte ställning till de tekniska enskildheterna i förslaget. Staten avser att ha detta som förhandlingsunderlag i diskussionerna med SKL. Ett nytt avtal skall börja gälla senast januari forskarutbildning Andelen av de forskastuderande som är läkarstuderande eller läkare har minskat under en rad år. Forskningsdelegationen avser att öka engagemanget för förbättrad och anpassad rekrytering av läkarstuderande och läkare till forskarutbildning. Delegationen har under året fört diskussioner om vilken information som behöver inhämtas och vilka kontakter som bör knytas för att kunna arrangera en workshop under nästa verksamhetsår. Syftet är att tillsammans med företrädare för bl.a. de medicinska fakulteterna framlägga en rapport med förslag om förbättrad rekrytering och utveckling av forskarutbildningens form med målsättning att attrahera fler läkarstuderande att forskarutbilda sig. forskningsetik och tillståndsgivning Delegationen har under året ökat uppmärksamheten på frågor kring forskningsetik. För att bedriva medicinsk forskning på människor och djur krävs ett godkännande av humanetiska respektive försöksdjursetiska nämnderna. Det finns en utbredd uppfattning att bedömningen av liknande ansökningar skiljer sig åt bland de regionala etiskanämnderna. Någon systematisk dokumentation eller undersökning om så är fallet saknas. På förfrågan till alla sektionerna bekräftar att frågan om lika bedömning är mycket angeläget liksom ökad transparens av bedömningskriterier. Vidare framför sektionerna en rad önskemål om förbättring vid tillståndsgivning. Delegationen avser att tillsammans med Etikdelegationen och andra intressenter arrangera ett seminarium under nästa verksamhetsår med bl.a. deltagande från myndigheter, patientföreningar och forskare för att belysa problemen med ambitionen att utan att kompromissa med de etiska kraven förenkla tillståndsprocessen så att den blir likvärdig vid de olika nämnderna. 6

7 projektanslag, stipendier för resor, postdoc oc längre internationella forskningsvistelser Förmedlandet av forskningsresultat ska stimulera till ny och övergripande forskning och är därför en viktig del i Läkaresällskapets arbete för att främja patientens bästa möjliga diagnostik och behandling. Genom projektanslag och postdoc/resestipendier stimulerar Svenska Läkaresällskapet främst unga forskare. Svenska Läkaresällskapets stiftelseförvaltning bygger på de donationer som SLS tacksamt mottagit under åren. Medlen har särskilt delats ut till vetenskaplig verksamhet som är mindre väl tillgodosedd genom anslag från universitet och forskningsråd. Det gäller t.ex. möjlighet till fortsatt forskning de första åren efter disputation samt medel för aktivt deltagande i kongresser över hela världen. Forskningsvistelser vid centra utanför Sverige stöds också speciellt om de innebär inhämtande av ny teknik och nya metoder. Utöver projektanslag och resebidrag ledigförklarar Sällskapet även post docstipendier till i första hand kliniska forskare för att ge dem möjlighet till tjänstledighet med finansiering från SLS, för att bedriva fortsatt forskningsarbete. SLS har genom forskningsdelegationen nominerat expertbedömare till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning samt samverkat med AFA-Försäkring i bedömning och fördelning av projektmedel. vetenskapliga fonder Svenska Läkaresällskapet förvaltar mer än 130 stiftelser som ger möjligheter till stöd för medicinsk forskning inom alla specialiteter. Under verksamhetsåret utdelades sammanlagt knappt 25 miljoner kronor (inklusive medel ur specialfonder och Socialstyrelsens fonder), fördelade på forskningsanslag samt resor och stipendier. prioriteringskommittén Forskningsdelegationens prioriteringskommitté bedömer inkomna ansökningar om projektanslag och stipendier och överlämnar sitt förslag till Sällskapets nämnd för beslut. För att få en god representation av sakkunniga som motsvarar ansökningarnas olika ämnesområden har forskningsdelegationen uppmanat sektionerna att var och en nominera ett antal kvinnliga och manliga sakkunniga med erfarenhet av bedömning av ansökningar. Kommittén bestod 2013 av 24, av nämnden valda, ledamöter varav 46% var kvinnor mot tidigare 28%. Medel ur de specialdestinerade fonderna fördelas efter förslag eller beslut av särskilda sakkunniga. projektanslag Våren 2013 utdelades 19 miljoner kronor till projektanslag ur Svenska Läkaresällskapets stiftelseförvaltning samt ur Socialstyrelsens fonder som SLS förvaltar sedan Totalt inkom 208 ansökningar om projektanslag till SLS vilket är en nedgång med 16% sedan Av de inkomna ansökningarna beviljades 127. Andelen beviljade ansökningar var 61% vilket är något högre än förra året och över 50% som är det beslutade minsta nivån för denna anslagform. Anslagens storlek varierade mellan till kronor och medelprojektanslaget var kronor vilket är det högsta hitintills. Andelen kvinnor bland de sökande var drygt 56,7% och andelen kvinnor bland de som beviljats projektanslag var knappt 55,9%. Antalet ansökningar har minskat för fjärde året i följd. SLS medlemsantal har minskat väsentligt under motsvarande år och det finns anledning att tro att just gruppen yngre läkare står för en stor del av denna minskning. För denna medlemskategori har möjligheten att söka forskningsmedel varit en starkt bidragande orsak till medlemskap som motverkats av kravet att vara medlem året innan ansökan. SLS har på delegationens förslag tagit bort detta krav och från 2014 krävs medlemskap hos sökande vid ansökningstillfället. De nuvarande bedömningskriterierna har varit tillämpade under tre år och kommer enligt plan att utvärderas under nästa verksamhetsår. resebidrag Resebidrag kan sökas kontinuerligt under verksamhetsåret utöver sommarperioden. Antalet ansökningar om resebidrag var under , 359 stycken. Av dessa beviljades 267 för utdelning ur Läkaresällskapets fonder till ett belopp av drygt 3 miljoner kronor. Resebidrag delas ut för aktivt kongressdeltagande eller längre tids forskningsvistelse (minst en månad) företrädesvis vid utländsk institution för att lära nya metoder. Schablonbelopp har som föregående år varit: kronor för resor inom Norden, kronor för resor i Europa, kronor för resor till USA samt kronor för resor till övriga världen. För en längre tids forsk- Ledamöter i Forskningsdelegationens Prioriteringskommitté: Håkan Billig, ordförande, 2012/2013 Göteborgs Universitet Inge Axelsson, 2012/2013 Mittuniversitetet Östersund Kjell Bergfeldt, 2012/2013 Karolinska Institutet Marie Bixo, 2012/2013 Karolinska Institutet Kristian Borg, 2012 Karolinska Institutet Niklas Dahl, 2012/2013 Uppsala Universitet Lars Dahlin, 2012 Lunds Universitet Magnus Domellöf, vice ordf., 2012/2013 Umeå Universitet Yvonne Forsell, 2013 Karolinska Institutet Ulf Gunnarsson, 2012/2013 Karolinska Institutet Ola Hammarsten, 2012/2013 Göteborgs Universitet Birgitta Henriques Normark, 2013 Karolinska Institutet Birgitta Heyman, 2013 Umeå Universitet Karin Jirström, 2012/2013 Lunds Universitet Thomas Kahan, 2012/2013 Karolinska Institutet Anne-Liis von Knorring, 2012 Uppsala Universitet Mona Landin-Olsson, 2013 Skånes Universitetssjukhus Kerstin Landin-Wilhemsen, 2012/2013 Göteborgs Universitet Eva Lindberg, 2013 Uppsala Universitet Matthias Löhr, 2012/2013 Karolinska Institutet Olle Melander, 2012 Lunds Universitet Per Olcén, 2012 Örebro Universitetssjukhus Bodil Ohlsson, 2013 Skånes Universitetssjukhus Björn Olsen, 2012 Uppsala Universitet Elisabeth Ronne Engström, 2013 Uppsala Universitet Eva Samuelsson, 2012 Umeå Universitet Anja Smits, 2012 Uppsala Universitet Malin Sund, 2013 Umeå Universitetssjukhus Jan Svedenhag, 2012/2013 Capio AB, S:t Görans sjukhus Eva Tiensuu Jansson, 2012 Uppsala Universitet Lars-Olof Wahlund, 2012/2013 Karolinska Institutet Anders Waldenström, 2012/2013 Umeå Universitet Ola Winqvist, 2012/2013 Karolinska Institutet Kommitténs sekreterare: Monica Windén 7

8 ningsvistelse vid utländsk institution har maxbeloppet varit kronor. post doc-stipendier Sedan 1990 har medel reserverats ur forskningsfonden för årlig utdelning av stipendier, främst avsedda för att nydisputerade kliniska forskare ska kunna ta tjänstledigt med finansiering från SLS, för att bedriva forskning vid annan institution. Antalet ansökningar var 44 stycken varav 30 beviljades. Stipendiebeloppet har varit kronor per månad med villkoret att 100 procents tjänstledighet tas ut under en sammanhängande period. Perioden ska omfatta minst två månader och i årets ansökningsomgång beviljades i medeltal knappt 4,9 månader till de sökande. Stipendiet kan utgå högst fem gånger till samma person. Vid ansökningstillfället våren 2013 utdelades 30 post doc-stipendier på totalt 2,4 miljoner kronor. Av de sökande var 48% kvinnor och bland de beviljade 43%. SLS pris till yngre forskare Forskningsdelegationen delar varje år ut ett pris om kronor till den unga forskare som inkommit med den vetenskapligt bästa ansökan om projektanslag års pris gick till Isabel Gonçalves, Kardiologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, för projektansökan: The vulnerable plaque mechanisms of development and techniques for imaging. pris för translationell forskning Forskningsdelegationen delade även ut priset för bästa translationella forskning, kr. Magdalena Fossum, Stockholm fick priset för hennes projektansökan Tissue engineering för rekonstruktiv urologi. Begreppet translationell innebär att kunskap från prekliniska studier överförs till en klinisk situation i den praktiska hälso- och sjukvården. Priserna till yngre forskare och för translationell forskning delades ut på Medicinska riksstämman den 30 november Figurer Projekt: antal sökande och beviljningsgrad Post doc: antal sökande och beviljningsgrad 8

9 Projekt: totalt beviljade projektmedel och medelanslag Post doc: totalt anslag och månader Övriga fonder Välgörenhetsfonderna Läkaresällskapet har fonder för läkare och familjer som råkat i trångmål och där ekonomiska bidrag kan hjälpa. Detta utgör ett viktigt stöd av stor betydelse för mottagarna. Under verksamhetsåret har kronor delats ut ur välgörenhetsfonderna, kronor för psykiskt sjuka ur Bexelius fond, kronor för resor till kurort ur Diemers och Nauckhoffs fonder samt kronor för reumatiskt sjuka eller cancersjuka ur Sjögrens fond. Inspektor för välgörenhetsfonderna är Kerstin Hulter Åsberg. arthur engels fond och stiftelsen mentalvårdens hjälpfond Våren 2011 fick SLS överta två välgörenhetsfonder från Socialstyrelsen för framtida förvaltning av medlen. Vid årets utdelningstillfälle delades kronor ut ur Artur Engels fond och kronor ur Stiftelsen Mentalvårdens hjälpfond. Svenska Läkaresällskapets 175-årsfond Fonden instiftades 1983 med anledning av Sällskapets 175-årsjubileum och har till syfte att bekosta medicinskt vetenskapliga symposier och seminarier arrangerade av Svenska Läkaresällskapet. Kongresstiftelsen Läkaresällskapets stiftelse för främjande av spridning av vetenskapliga medicinska forskningsrön, bildades Ändamålet med stiftelsen är att stödja vetenskapliga kongresser och konferenser. Stöd kan utgå till förfinansiering för internationella kongresser som äger rum i Stockholm. hennerlöfska fonden Läkaresällskapets stipendiefond för medicinstudenter har till ändamål att dela ut stipendier till medicine studerande eller medicine kandidater från Karolinska institutet och universiteten i Uppsala och Lund som har visat särskild flit och gott resultat samt har ekonomiska svårigheter. SLS har prioriterat sökande som avsatt tid för forskningsarbete vilket har förhindrat studierna. De som befunnit sig tidigt i utbildningen eller som inkom kort slutfört den har under senare år prioriterats lägre. Behövande medicine studerande har fått stipendier på kronor ur Hennerlöfska fonden. 9

10 Delegationen för Utbildning delegationen har som mål att främja läkares utbildning och ska på eget initiativ, eller på uppdrag av Sällskapets fullmäktige eller nämnd följa, bereda och ge nämnden råd och upplysningar i utbildningsfrågor med utgångspunkt från samhällets och patienternas behov. Stefan Lindgren, Malmö ordförande Ledamöter: Charlotte Becker, vice ordförande, Malmö Henrietta Arwin, Göteborg Andreas Borsiin, Malmö SLS Kandidatförening Elin Forslund (2012), Stockholm SLS Kandidatförening Torbjörn Ledin, Linköping Jörgen Nordenström, Stockholm Ulf Peber, Halmstad Olof Rosén (2012), Göteborg Adjungerad ledamot Karin Thörne, Jönköping Delegationens sekreterare: Annie Melin LÄKARUTBILDNINGSUTREDNINGEN Grundutbildningen och AT Den 12 mars 2013 lämnade regeringens utredare, Stefan Lindgren, läkarutbildningsutredningens slutbetänkande För framtidens hälsa en ny läkarutbildning till regeringen. Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen: Att läkarexamen utökas med en termin till att omfatta sex års studier (360 högskolepoäng) och att studenten vid examen ska visa sådan kunskap och förmåga som fordras för att få behörighet som läkare. Att läkarexamen, utan ytterligare krav på praktisk tjänstgöring, ska utgöra underlag för legitimation, och att ordningen med allmäntjänstgöring (AT) efter examen upphör. En ny examensbeskrivning införs som i högre utsträckning än tidigare betonar vetenskaplig och professionell kompetens och förmåga till medicinskt beslutsfattande. För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning SOU 2013:15 Specialisttjänstgöringen och specialitetsindelningen Sällskapets sektioner och utbildningsdelegationen har deltagit aktivt i arbetet med Socialstyrelsens översyn av läkarnas specialitetsindelning. Socialstyrelsen har tagit fram ett förslag till ny indelning av läkarnas specialiteter. Tanken är att indelningen bättre ska motsvara utvecklingen i befolkningens hälsa och den medicinsk-tekniska utvecklingen. Indelningen ska också tillgodose läkarnas behov av specialisering. SLS och sektionerna har svarat på remissen: Översyn av läkarnas specialitetsindelning, Dnr Revideringen av föreskriften som reglerar läkarnas ST-utbildning pågår. Arbetet har utvidgats och som följd kommer Socialstyrelsen att presentera en ny tidplan för processen under Läkares fortbildning Läkaresällskapets och Läkarförbundets gemensamma arbetsgrupp har under verksamhetsåret fortsatt arbetet med att verka och värna för fortbildning av läkare. Vid ett möte den 4 februari 2013 diskuterades bl.a. konsek-venser av IPULS nedläggning, myndighetsstyrd reglering av fortbildning (förslag under bearbetning av EU-parlamentet) och Läkarförbundets förslag till modell för fortbildningsinspektioner. I arbetsgruppen ingår från SLS: Stefan Lindgren, Margareta Troein Töllborn och Christian Löwbeer. Från SLF: Eva Engström, Turid Stenhaugen och Thomas Zilling. AT-kväll på SLS För sjätte året i rad deltog SLS med en monter vid den årliga AT-stämman på Norra Latin, den april 2013 i Stockholm. I samband med stämman ordnades en mingel-kväll på SLS den 11 april Kvällen inleddes med en paneldiskussion om global hälsa med fokus på utbildning, forskning och karriär. Därefter var det mingel med representanter från sektionerna och lättare förtäring och dryck. Seminarium om Patientsäkerhet Den 14 maj 2013 ordnades seminariet Patientsäkerhet och integritet en intressekonflikt med klinisk utbildning? Seminariet arrangerades av Kandidatföreningen, utbildningsdelegationen, etikdelegationen och kommittén för säker vård. Medverkande: Kristina Söderlind Rutberg, Stefan Lindgren, Katrine Åhlström Riklund, Lis Abazi, Michael Lövtrup, Läkartidningen, Hans Rutberg, Ulrika Sandén, jurist och Yrsa Stenius, författare samt Patrik Sundström, utredare på regeringskansliet. 10

11 samverkan med svensk sjuksköterskeförening Läkaresällskapets utbildningsdelegation och Svensk sjuksköterskeförening inledde hösten 2011 ett samarbete angående de sex kärnkompetenserna och förbättringsarbete. Under våren 2013 presenterades projektet i rapporten: Teamarbete & förbättringskunskap, två kärnkompetenser för god och säker vård. Ett gemensamt pressmeddelande om rapporten sändes ut till alla lokal- och specialitetsföreningar samt kommittéer och associerade föreningar. Rapporten har sänts ut till landets alla FoUenheter inom hälso och sjukvården, till studierektorsnätverket och samtliga lärosäten. Ett öppet hus arrangerades den 25 april 2013 med filmvisning i föreläsningssalen. I projektgruppen ingick från Svensk sjuksköterskeförening: Torie Palm Ernsäter och Birgitta Wedahl. Från Läkaresällskapet: Stefan Lindgren och Karin Thörne (adjungerad). Rapporten: Teamarbete & Förbättringskunskap två kärnkompetenser för god och säker vård Ett samverkansprojekt mellan Sjuksköterskeföreningen och Läkaresällskapet. ISBN ipuls AB, LIPUS och SPUR Socialdepartementet meddelade vid årsskiftet att verksamheten och administrationen av SK-kurser ska ske i statens regi och att de ska hanteras av Socialstyrelsen. När administrationen av SK-kurserna togs över av Socialstyrelsen försvann underlaget att driva IPULS AB vidare. De tre ägarna: Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund och Sveriges Kommuner och Landsting beslöt därför att lägga ner IPULS AB. Den 1 mars 2013 tog Läkarförbundet över två verksamheter från IPULS AB i ett helägt dotterbolag och bildade LIPUS AB Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården, Verksamheterna är Certifiering av kurser och kongresser för ST-läkare och specialister Administration och samordning av SPUR-inspektioner nordiskt samarbete Det årliga utbildarmötet mellan de nordiska läkarorganisationerna ägde rum i Oslo den september Vid mötet diskuterades aktuella utbildnings- och forskningsfrågor. Torbjörn Ledin representerade delegationen på mötet. Övriga möten Läkaresällskapets utbildningsdelegation och Läkarförbundets Utbildnings- och forskningsdelegation (UFO) hade sitt årliga informationsmöte den 16 november 2011 på SLS. Stefan Lindgren deltog på WFME World Conference den november i Malmö. Vidareutbildning och fortbildning utgör ett av konferensens centrala teman. Det europeiska samarbetet De olika specialiteterna representeras genom sina sektioner och specialitetsföreningar i den europeiska samarbetsorganisationen, Union Européenne des Médecins Spécialistes, UEMS. Sverige representeras i UEMS Management Council av Sveriges läkarförbund. I den europeiska allmänläkarorganisationen UEMO Union Européenne des Médecins Omnipracticiens, representeras Sverige av Läkarförbundet. SPUR-expertgruppen SPUREX Charlotte Becker, Malmö har varit SLS representant. Gruppens syfte är att fortsätta utvecklingen av inspektionsverksamheten och att kunna ge goda råd i principiella frågor samt delta som lärare vid utbildning av nya SPUR-inspektörer. Lipus logga och hemsida: 11

12 Delegationen för medicinsk etik Delegationen för medicinsk etik bildades 1970 för att främja intresset för etiska frågor inom medicinen. Delegationens uppgift är enligt stadgarna att bereda frågor rörande medicinsk etik och ge nämnden råd och upplysningar i sådana frågor. Delegationen kan ta upp frågor på eget initiativ eller på uppmaning av SLS nämnd eller fullmäktige. Det vanligaste är att delegationen tar upp frågor på eget initiativ. Det kan röra sig om etikfrågor som delegationens ledamöter erfarit i vårdens vardag eller som kollegor uppmärksammat oss på, men ofta rör det sig också om frågor som är aktuella i den politiska och/eller professionella debatten kring medicinsk etik. Ingemar Engström, Örebro ordförande Ledamöter Läkarrepresentanter: Saskia Bengtsson, Jönköping Claudia Bruss, Lund Ann Edner, Stockholm Samuel Gebre-Medhin, Lund Tiit Mathiesen, Stockholm Kristina Söderlind Rutberg, t.f. ordförande, Linköping Marit Karlsson, Linköping Anders Ågård, Göteborg Allmänhetens representanter: Lars-Åke Johnsson, Stockholm (jurist 2012) Ulrika Sandén, Umeå/Örebro (jurist 2013) Yrsa Stenius, Stockholm (journalist/författare) Britt-Marie Ternestedt, Stockholm (vårdvetare 2012) Anders Bremer, Borås/Kalmar (vårdvetare 2013) Adjungerade ledamöter: Michelle Foldschak, Lund Kandidatföreningen Karl Sallin, Stockholm Yngreläkarrepresentant Kristina Söderlind Rutberg, Linköping (donationsfrågor 2013) Delegationens sekreterare: Agneta Davidsson Ohlson arbetsformer Delegationen utfärdar etiska riktlinjer, som framtagits i nära dialog med berörda sektioner och som godkänts av nämnden. Vidare gör delegationen uttalanden i etiska frågor, vilka som regel inte varit föremål för remissbehandling. Etiska uttalanden presenteras i nämnden innan de görs offentliga. Andra verksamhetsformer är workshops, symposier, etikdagar och debatter i aktuella medicinetiska frågor. Etikdelegationen föreslår varje år mottagare av Hippokratespriset, som belönar en kliniskt verksam kollega som visat en hög etisk medvetenhet och som fungerat som en god förebild för kollegor, medarbetare och studenter. omfattning Delegationen har under verksamhetsåret haft sju sammanträden, varav ett internat. Därtill har delegationen arrangerat fyra workshops, två tisdagssammankomster, tre symposier på Medicinska riksstämman samt en etikdag tillsammans med Läkarförbundet. Delegationen medverkade också i ett flertal andra arrangemang på Riksstämman. innehåll Medicin-etiska frågor ökar i omfattning och betydelse i takt med den medicin-tekniska utvecklingen. Delegationens svåraste uppgift är därför att inom tillgängliga resurser prioritera bland alla tänkbara etiska frågor som finns på agendan inom dagens hälso- och sjukvård. Delegationen använder en tredelad tankestruktur för sitt arbete; vardagsetik, särskild etik och strukturell etik. Inom området vardagsetik ryms frågor om mötets betydelse i vården, kliniskt beslutsfattande och liknande frågor. Med särskild etik avses avgränsade etiska frågor som exempelvis avbrytande av livsuppehållande behandling, hjärt-lungräddning och assisterad befruktning. Inom området strukturell etik ryms frågor som exempelvis etiska konsekvenser av förändrade styr- och organisationsformer i sjukvården, risken för ett minskat personligt ansvar och kontinuitetsproblematiken i dagens sjukvård. Nedan följer en beskrivning av några av de viktigaste frågorna som delegationen arbetat med under året medan andra endast redovisas i punktform. nya etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (hlr) I maj 2013 presenterades nya etiska riktlinjer för hjärtlungräddning. Arbetet med dessa riktlinjer har pågått under tre år, vilket vi tror har varit positivt för förankringen av riktlinjerna i Sällskapets alla sektioner. Representanter för ett antal av Sällskapets sektioner, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska HLR-rådet har arbetat tillsammans i tre workshops. Därtill har en särskild grupp för barn och ungdomar arbetat i tre workshops. De nya riktlinjerna bedöms inte vara särskilt kontroversiella men vissa formuleringar har ändock varit föremål för intensiva diskussioner. Detta gäller särskilt riktlinjer kring prehospital vård vid hjärtstopp utanför sjukhus samt frågan om begreppet inte till gagn för patienten som finns med som ett kriterium för att ej påbörja HLR. Riktlinjerna täcker alla förekommande vårdformer samt dessutom hjärtstopp utanför sjukhus. Dokumentet har karaktären av nationella riktlinjer och förhoppningen är att de nu sprids och implementeras i hela den svenska sjukvården. 12

13 nya råd till läkare vid användning av sociala medier Delegationen har under året i samarbete med Sveriges läkarförbunds etik- och ansvarsråd arbetat med att ta fram en skrift rörande läkares medverkan i sociala medier. De grundläggande reglerna för läkares sekretess är desamma oavsett medium men de nya sociala medierna har medfört ett behov av att påminna om de risker som föreligger när erfarenheter från arbetet som läkare på olika sätt delas på nätet. Ambitionen är att komplettera dessa råd med ett utbildningsmaterial avsett främst för läkarstuderande och yngre läkare. vård till papperslösa Delegationen har under året som gått varit synnerligen aktiv i frågan rörande vård till papperslösa. Ett stort antal formella och informella uppvaktningar till regering och riksdag har skett både enskilt och inom ramen för nätverket Rätt till vård som samlar betydande delar av civilsverige. En betydande framgång har nåtts genom att barn som saknar uppehållstillstånd nu fått tillgång till hälso- och sjukvård på samma villkor som andra barn. Papperslösa vuxna har däremot endast rätt till vård som inte kan anstå. Svenska Läkarsällskapet anser, liksom Sveriges läkarbund, att detta begrepp är svåranvänt i klinisk praktik och arbetar nu för att detta begrepp får en generös tolkning. donationsfrågor Delegationen har under flera års tid pekat på ett antal frågor kring donationsverksamheten i Sverige som behöver utredas och förtydligas. Detta har skett i debattartiklar men främst genom skrivelser till Socialstyrelsen och Socialdepartementet. Glädjande nog har departementet nu initierat en utredning om donationsfrågor som i stort sett överensstämmer med den önskelista som delegationen tidigare överlämnat rörande olösta frågor på området. assisterad befruktning Även på detta område har delegationen under lång tid framfört önskemål om en bred statlig utredning rörande en rad olösta frågor kring nya tekniker vid assisterad befruktning som väcker viktiga medicinska och etiska frågor. Under året kom Statens medicinsk-etiska råd (SMER) med en rapport kring hela området, som väckte en stor medial debatt. Delegationen arrangerade en workshop kring assisterad befruktning den 22 oktober 2012 och ett symposium på Riksstämman den 29 november Justitiedepartementet har nu tillsatt en utredning som har till uppdrag att utreda ett flertal av de olösta frågorna på området, dock inte så brett som delegationen önskat. Delegationens ordförande är förordnad som expert i utredningen. övriga aktiviteter Representation Delegationen har under året deltagit i följande kommittéer och utredningar: Statens medicinsk-etiska råd (SMER) Ingemar Engström (sakkunnig) Patientmaktsutredningen Kristina Söderlind Rutberg (expert) Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, socialtjänst och forskning. Kristina Söderlind Rutberg (medlem i referensgruppen) Utredningen om donations- och transplantationsfrågor. Kristina Söderlind Rutberg (medlem i referensgruppen) Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet. Ingemar Engström (expert) Symposier på Riksstämman Nya etiska riktlinjer för HLR. Moderator: Kristina Söderlind Rutberg. Panelen bestod av Anders Bremer, Gunnar Eckerdal, Ann Edner, Johan Engdahl, Inger Torpenberg och Anders Ågård. 2. Etiska frågor vid vården i livets slutskede. (SK-kurs del I + II). Moderator: Anders Ågård. Panelen bestod av Gunnar Eckerdal, Marit Karlsson, Torsten Mossberg, Tora Campbell och Torbjörn Tännsjö. 3. Patientroll i förändring. Moderator: Kristina Söderlind Rutberg. Panelen bestod av Johan Assarsson, Göran Collste, Lars-Åke Johnson och Maria Kvist. 4. Assisterad befruktning. Moderator: Claudia Bruss. Panelen bestod av Göran Hermerén, Carolina Jonsson Malm, Kenny Rodriguez-Wallberg och Anna Singer. Tisdagssammankomster Den gravide mannen, den 13 november Moderator: Claudia Bruss. Deltagare: Marc Bygdeman, Stefan Arver och Cecilia Dhejne. Behandlingsbegränsningar hos akut sjuka barn, den 12 mars Moderator: Kristina Söderlind Rutberg. Deltagare: Ann Edner, Joachim Krylborn, Pia Malmqvist och Karl Sallin. Seminarium om patientdatalagen Delegationen arrangerade tillsammans med SLS utbildningsdelegation den 14 maj 2013 ett seminarium kring den nya patientdatalagen och dess tillämpningsproblem i praktisk sjukvård. Ett särskilt intresse ägnades åt konsekvenserna för läkarstuderande som överhuvudtaget inte regleras i lagen. Från delegationen deltog Kristina Söderlind Rutberg, moderator, samt Ulrika Sandén och Yrsa Stenius. Sällskapet avser att på olika sätt driva denna fråga vidare för att skapa en större tydlighet och rimlighet i lagens praktiska tillämpning. Gemensam etikdag Den 5 oktober 2012 arrangerade Läkaresällskapets Etikdelegation och Läkarför- 13

14 bundets Etik- och ansvarsråd den sjätte gemensamma etikdagen under temat Läkarrollen i en ny tid från läkekonst till kugge i maskineriet. Föreläsare var Yrsta Stenius, Sven Andréasson, Niels Lynöe, Johan Zelano, Lars Ekstrand, Gisela Dahlquist och Catrine Jacobsson. Ett drygt hundratal åhörare deltog i den livliga debatten som följde efter presentationerna. Hippokratespriset priset för etik i klinisk verksamhet Hippokratespriset är Svenska Läkaresällskapets pris för etik i klinisk verksamhet och delas ut årligen till en eller flera kliniskt verksamma läkare inom olika specialiteter som i sitt dagliga arbete lyfter fram och tydliggör betydelsen av etiska frågor i sjukvården. Under året tilldelades nefrologen Astrid Seeberger priset för att hon under många år på ett tydligt sätt lyft fram betydelsen och värdet av etiska frågor i både sjukvårdens vardag och i undervisningen av läkarstudenter. Priset delades ut vid Läkaresällskapets årshögtid den 23 oktober Pristagaren får förutom en prischeck också ett diplom och Clarence Blomquistmedaljen i silver. Dessutom får pristagaren hålla en högtidsföreläsning på Riksstämman samt arrangera en tisdagssammankomst omkring valfritt ämne. Årets pristagare valde att den 28 maj 2013 att arrangera en diskussion kring dagens svenska sjukvård under temat Timeout för Hippokrates. Programmet lockade en 2012-års Hippokratespristagare: Astrid Seeberger, Stockholm Under verksamhetsåret har Etikdelegationen deltagit i den allmänna debatten i dagstidningar och intervjuer på Sveriges radio. överfull föreläsningssal till debatt kring en högaktuell fråga, främst aktualiserad av journalisten Maciej Zarembas uppmärksammade artikelserie i Dagens Nyheter. delegationen i debatten Etikdelegationen har under året fortsatt att delta i den allmänna debatten kring medicinsk etik. Detta har skett genom uttalanden och riktlinjer, artiklar i fackoch dagspress samt genom kontakter med andra organisationer och myndigheter genom remisser, seminarier, workshops och debatter. Delegationen, och Läkaresällskapet, har härigenom möjlighet att påverka såväl den allmänna debatten kring medicinsk etik som den mer formella juridiska hanteringen av frågorna. sammanfattning Så läggs ännu ett intensivt arbetsår kring de medicin-etiska frågorna till handlingarna. Vår självbild är att delegationen har en relativt betydande roll att spela, såväl i den offentliga och professionella debatten kring medicin-etiska frågor som i den faktiska utvecklingen av lagstiftning på området genom formella och informella kontakter med regering, riksdag, utredningar och myndigheter. Vi uppfattar att intresset för medicinetiska frågor är stort, såväl i läkarkåren som i samhället. Samtidigt noterar vi svårigheter att få en levande etisk dialog till stånd, såväl i utbildning som i olika kliniska sammanhang. Frågor kring vardagsetik blir alltmer framträdande, inte minst i en tid då de strukturella förutsättningarna för läkaryrket förändras snabbt. Den nu aktuella debatten omkring etiska konsekvenser av nya ekonomiska styrformer i sjukvården har väckt ett enormt intresse. Delegationen har på olika sätt varnat för denna utveckling men det breda genomslaget för frågan kom genom DNs artikelserie som väckte en påtaglig genklang i läkarkåren. Delegationen har ett betydande ansvar för att denna debatt fortsätter och att därmed värna om möjligheten för läkarkåren att få utöva sin professionalitet i enlighet med den i sanning viktiga läkaretiken som inte möjliggör kompromisser för andra ändamål än patientens bästa. I den andan arbetar vi vidare under kommande arbetsår. 14

15 Delegationen för Medicinska riksstämman Riksstämman ägde rum november 2012 på Stockholmsmässan. Svenska Läkaresällskapet samarbetar med olika organisationer såsom Svensk sjuksköterskeförening, Vinnvård, Vårdalstiftelsen, Läkemedelsindustriföreningen samt Försäkringskassan Catarina Almqvist Malmros, Stockholm Riksstämmans generalsekreterare (2013) Nils Conradi, Göteborg Riksstämmans generalsekreterare ( ) Ledamöter: Lis Abazi, Lund (2012) Boel Andersson Gäre, Jönköping Rune Andersson, Göteborg (2012) Mats Bauer, VD, SLS, Östersund (2012) Kjell Bergfeldt, Stockholm Patrik Björgård, Göteborg Birgitta Evengård, Stockholm Lotti Helström, Stockholm Fahim Islam Sharan, Göteborg Mikael Karlberg, Lund Simon Kyaga, Stockholm Petru Liuba, Höör Gunnar Ljunggren, Stockholm Filippa Nyberg, VD SLS, Uppsala Marcus Schmitt-Egenolf, Umeå Inger Torpenberg, Stockholm (2012) Svensk sjuksköterskeförening (adjungerad) Ove Törring, Stockholm Gunnar Wagenius, Stockholm (2012) Solveig Wållberg Jonsson, Umeå (2012) Delegationens sekreterare: Eva Kenne ÖPPNINGSMÖTET Årets tema var Framtidens hälsa. Sällskapets ordförande Peter Friberg öppnade mötet och hälsade välkommen. Socialminister Göran Hägglund reflekterade kring utvecklingsperspektiv för dagens och framtidens vård. Ordföranden i forskningsdelegationen Håkan Billig delade ut stipendier och anslag. Priser delades ut till Isabel Gonçalves och Magdalena Fossum. Ola Didrik Saugstad mottog SalusAnsvarspriset Hans Abrahamsson talade om Framtidens hälsa och den sociala hållbarheten. Föreläsningen lyfte fram globaliseringens effekter på länders ekonomi, problemen med de djupa sociala klyftorna i hälsa och behovet av civilsamhällets utveckling. Symposier och gästföreläsare Riksstämman bjöd på symposier, gästföreläsningar, sektionssymposier, scenprogram, workshops, dialog och debatt. ST-kurser gavs inom etiska frågor vid vården i livets slutskede och palliation vid framskriden esofagus- och ventrikelcancer. Konst & Läkekonst och afterfair De tre programmen inom Konst och Läkekonst handlade om Sjukdom och kreativitet Debussy, Ravel och Satie (Hans Persson och Solveig Wikman), Gustaf Fröding hans sjukdom och sena diktning (Lars Sjöstrand Anita Dahl, Linus Björkman och Martin Hellström) samt Hälsa till Strindberg (Stephan Rössner, Lennart Svensson och Bobo Steneby). Onsdag och torsdag bjöd Läkaresällskapet in till After Fair i Sällskapets hus på Klara Östra Kyrkogata. siffror Antalet besök uppgick totalt till ca Unika besökare var ca riksstämman 2013 I januari 2013 fattade SLS nämnd beslut om att Riksstämman arrangeras den 5 6 december 2013 på Stockholm Waterfront congress center, m a o två dagar istället för tre samt att flytta mötet till centrala Stockholm. Delegationen för Medicinska riksstämman fortsätter att utveckla mötet och erbjuda en plattform för vetenskapliga föredrag och aktuella övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor. Utgångspunkten är SLS kärnvärden vetenskap, utbildning, kvalitet och etik. Vi har arbetat utifrån behov av omfattande förnyelse av form och innehåll, för att Riksstämman ska få fortsätta att vara den viktigaste mötesplatsen för fortbildning för läkare. Som en del i förnyelsearbetet fokuserar det vetenskapliga programmet på övergripande programpunkter av intresse för flera sektioner, då SLS har noterat ett lågt intresse för sektionernas egna program och postersessioner. Sektionerna har uppmanats att föreslå program i samarbete med minst två andra sektioner, och förslag har prioriterats som är tydligt övergripande tvärsektionellt och kopplade till frågor som drivs i SLS delegationer och kommittéer. Även programpunkter där ämnet går som en röd tråd och kombinerar föreläsningar såsom State of the art eller pros and cons-debatter med workshops, Meet the expert och gästföreläsare kommer att finnas. Tanken är att fortbildning vid Riksstämman ska synliggöras, och arbetet med SLS-certifiering har påbörjats. Medicinska riksstämmans programbok 2012 och mobilwebblösningen. Programboken var sökbar i mobil och underlättade för alla besökare att hitta information om program och föreläsare m.m. 15

16 Global health beyond 2015 fältet global hälsa är ett prioriterat område för Läkaresällskapet. Vi vill att fler känner till frågornas betydelse och vad som kan göras för att förbättra hälsoläget i världen. Därför arrangerade SLS konferensen Global Health beyond 2015 tillsammans med våra samarbetspartners den 4 april och en workshop den 5 april bakgrund till mötet I samband med Svenska Läkaresällskapets 200-årsfirande påbörjades arbetet kring global hälsa. I anslutning till Medicinska Riksstämman 2008 genomförde SLS konferensen Global Health in a New world. Mötet samlade cirka deltagare i Scandinavium i Göteborg. Efter det har flera föreläsningar och symposier hållits. SLS nämnd beslutade 2010 att gå vidare och utreda möjligheten att genomföra ytterligare ett möte om global hälsa, även denna gång riktat till allmänheten. Syftet var att etablera breda kontakter och säkerställa en uppföljning efter uppställda mål, samt att projektet skulle vara finansierat. Ett omfattande förarbete gjordes för att engagera partners och medarrangörer, vilka även bidrog finansiellt. Mötet den 4 5 april 2013 Huvudpartners var KVA, IVA och The Lancet. Lärosäten, forskningsorganisationer, stiftelser, företrädare för näringsliv och politik engagerades. Mötet genomfördes den 4 april i Stockholm Waterfront Centre med efterföljande workshop den 5 april i SLS hus. Första dagen samlade cirka deltagare, främst i yngre åldrar, och andra dagen 200 studenter och young professionals. I programmet den 4 april medverkade: Peter Friberg, SLS, Nisha Pillai, BBC World News, Richard Horton, The Lancet, Hans Rosling, Karolinska Institutet, Arun Nanda, WHO, Senior Strategy & Policy Advisor, Johan Rockström, Stockholm Resilience Centre, Lena Ek, Minister for the Environment, Johan Rockström, Resilience Centre, Lola Dare, CHESTRAD International, Anders Nordström, Ambassador for Global Health, Ministry of Foreign Affairs, Maria Larsson, Minister for Children and the Elderly, Roopa Dhatt, IFM- SA, International Federation of Medical Students Associations, Usman Mushtaq, Youth Commission on Global Governance for Health, René Loewenson, TARSC, Zimbabwe, Mariam Claeson, Bill and Melinda Gates Foundation, Robert Beaglehole, University of Auckland, Ruth Bonita, University of Auckland, Arun Nanda, WHO, Senior Strategy & Policy Advisor, Carl Bennet, Carl Bennet AB, Tore Laerdal, Laerdal Foundation, Olle Stendahl, Swedish Research Council Gunhild Stordalen, Stordalen Foundation. Musikunderhållningen framfördes av: Sami Al Fakir och Erik Westerberg Chamber Choir. Sammantaget blev båda dagarna en stor framgång. Många uppskattande omdömen har getts från både svenska och utländska deltagare, vilket inte minst har dokumenterats i sociala medier, radio- och TV intervjuer, tidningar, och i en krönika i The Lancet (Offline, 13 april). Diskussioner har startats bland studenter och lärare vid olika universitet i syfte att utveckla utbildningsinsatserna i ämnet global hälsa, också i tvärvetenskapligt syfte. SLS vision Läkaresällskapets vision är att fortsätta sin agenda, i enlighet med Stockholm Declaration of Global Health (Stockholmsdeklarationen för global hälsa) och att tvärvetenskapligt stimulera ämnet global hälsa både avseende utbildning och forskning i arbetet för rättvisa och jämlik hälsa. Partners The Lancet IVA Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien Kungliga vetenskapsakademien Global Health Action Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Forte Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap Vetenskapsrådet Vinnova Forskningsrådet Formas Kjell och Märta Beijers Stiftelse Salus Ansvar Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Sida Carl Bennet AB Stordalen Foundation DNB 16

17 We declare that we have no conflicts of interest 1 Byass P. Is global health really global? Glob Health Action 2013; 6: Horton R. Offline: The Stockholm Syndrome. Lancet 2013; 381: Byass P, Friberg P, Blomstedt Y, Wall S. Beyond 2015: time to reposition Scandinavia in global health? Glob Health Action 2013; 6: Vol 381 June 15, 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Personliga möten och sociala medier Mötet genomfördes den 4 april 2013 i Stockholm Waterfront Centre med efterföljande workshop den 5 april 2013 i Sällskapets hus. Det skapades ett Facebookevent för mötet. Deltagare livetwittrade och man fotade och filmade med Instagram under båda dagarna. Flera filmklipp från dagarna finns att se på Youtube. Konferensen lockade runt 1300 besökare och över 900 tittare på webbsändningarna från 45 olika länder. stockholms deklarationen Som ett resultat av konferensen Global Health beyond 2015 publicerades dokumentet Stockholmsdeklarationen för global hälsa (The Stockholm Declaration for Global health). Dokumentet är en handlingsplan och uppmanar till fortsatt internationellt samarbete och partnerskap. The Lancet publicerade Stockholmdeklarationen för global hälsa den 15 juni 2013 i Vol 381. Twittrande deltagare. Webbsida Facebook Instagram Youtube Lakaresallskapet?feature Sammanlagt tittare Kampanjfilmer Eventfilm Konferensdagen den 4 april watch?v=unvxuj4h_4c&list=plo-pijx- isbvrhmqetgxed8dzyc8qg7mg- Twitter Inspelade webbsändningar Konferensdagen den 4 april watch?v=unvxuj4h_4c&list=plo-pijxisbvrhmqet- GXed8dzyC8Qg7mG- Workshop den 5 april Comment THELANCET-D S (13) Public and global engagement with global health Livepressrum Global health is widely regarded as being grounded in public and global engagement. But much of the process of global health is dominated by Northern institutions, expert groups, think-tanks, high-level meetings, and the like. Indeed, the exponential growth of global health in the past decade may soon turn into terminal decline unless truly global and broad-based ownership of the concept can be achieved. 1 In April, 2013, a public consultation called Global Health Beyond 2015 was organised by the Swedish Society of Medicine. 2 More than 1000 participants came together in Stockholm s Waterfront Centre for a packed day s programme; as many people also participated remotely via social media. The next day, a smaller group of around 200 students and young professionals continued to deliberate with opinion leaders. They are the first generation that has grown up in a truly global environment. They are passionate about safeguarding The Stockholm Declaration for Global Health To promote social justice globally, and to safeguard the wellbeing of current and future generations, the Stockholm Declaration for Global Health urges governments, the global health community, schools and universities, development agencies, donors, policy makers, research funding agencies, the business sector and civil society to act urgently on existing evidence in the following areas: Linking on-going agendas with new agendas Ensure that the post-2015 development agenda builds on current MDGs, is universal and incorporates emerging challenges. These include socioeconomic and gender inequalities, non-communicable diseases (such as heart disease, stroke, diabetes, cancer, and chronic respiratory disease), and climate change (including threats to food and water security). Creating stronger leadership and accountability so that health is at the centre of development Ensure that health is a high-profile unifying theme in the post-2015 development agenda, positioned to act as a catalyst for human rights and global solidarity; and that appropriate accountability mechanisms and professional leadership for global and national commitments are established. Building capacity and investing in health Invest in leadership for global health through education from primary school to university, and enable public empowerment by bringing together networks for intersectoral multidisciplinary research and action on global health. Exploiting opportunities and synergies Identify and exploit opportunities for applying effective democratic principles to ongoing health agendas (including maternal, child, and mental health), violence, climate change, and other emerging challenges, thus bringing sustainable social, ecological, and economic short-term and long-term returns for both public and private sectors. Pursue synergies such as health and climate co-benefits that bring multiple gains. the planet, and not least the health of its growing population, for their future and their children s future. Under an overall umbrella of poverty and inequality, the meeting concentrated on three issues that are driving the changing global context of health: the underlying determinants of health, non-communicable diseases, and climate change. 3 Scandinavians and their governments have a long tradition of engaging with world affairs, and that underlies the public engagement evident as one dimension of this process. But Scandinavia is also part of the globe, and hence its health community takes its role in global health seriously. One of the aims of this process was to produce a Stockholm Declaration for Global Health out of all the interactions (panel). We hope that this Declaration will serve as an unofficial but influential framework within which Scandinavia, and other countries, can engage fruitfully with global health. The Declaration provides an important opportunity to promote equitable global health and development by leading bilateral and multilateral initiatives, including at the UN, and strengthening research capacity globally among the coming generations. The Swedish Society of Medicine commits to follow the Declaration by adopting an ongoing agenda to promote global healthy living through fairness and equity, on an intergenerational and multidisciplinary basis. In the global perspective, we look forward to other responses to this Declaration from around the world that will contribute to widening the ownership of global health conceptually and geographically. Peter Friberg, Stig Wall, Yulia Blomstedt, Robert Beaglehole, Ruth Bonita, Gunhild Stordalen, *Peter Byass Swedish Society of Medicine, Stockholm, Sweden (PF); Department of Molecular and Clinical Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden (PF); Umeå Centre for Global Health Research, Department. of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, SE , Umeå, Sweden (SW, YB, PB); University of Auckland, Auckland, New Zealand (RBe, RBo); and Stordalen Foundation, Oslo, Norway (GS) peter.byass@epiph.umu.se Filmer på Youtube. Den 4 april 2013 på Stockholm Waterfront Congress Center Workshop den 5 april 2013 på SLS 17

18 Kommittén för medicinsk språkvård SPRÅKKOMMITTÉN arbetar med att vårda det medicinska språket dels genom att besvara insända språkfrågor med medicinsk anknytning, dels genom att informera och medverka i olika aktiviteter. Utvalda medicinska termfrågor av allmänt intresse läggs in i kommitténs språkfrågedatabas på Internet. Magnus Fogelberg, Skövde ordförande Ledamöter: Tove Gunnarsson, Stockholm sektionsrepresentant, psykiatri Jarl Holmén, Stockholm Läkartidningen Ola Karlsson, Stockholm Språkrådet (2013) Maria Kvist, Stockholm Stockholms Universitet (2013) Torsten Mossberg, Stockholm sektionsrepresentant, klinisk nutrition Hans Nyman, Stockholm språkexpert Björn Smedby, Uppsala Socialstyrelsen klassifikationsexpert Nathalie Parès, Stockholm Språkrådet (2012) Tom Pettersson, Helsingfors Finska Läkaresällskapet Lisa Wolff Foster, Stockholm Socialstyrelsen, enheten för fackspråk och informatik Adjungerad till språkkommittén: Åsa Holmér Terminologicentrum TNC Kommitténs sekreterare: Annie Melin Komittén har infört nya termfrågor i databasen under verksamhetsåret och hållt den fortlöpande uppdaterad. Språkkommitténs kostnadsfria frågetjänst riktar sig i första hand till personer inom hälso- och sjukvården. Språkfrågorna sänds primärt till Terminologicentrum TNC, med vilket SLS tillsammans med Läkartidningen har ett avtal, för en första granskning av terminolog. Utvalda frågor har behandlats vid kommitténs sammanträden, under året vid fyra tillfällen, och vid behov diskuterats på språkkommitténs elektroniska diskussionslista och med sektionernas språkkontakter. Kommittén beslutar vilka frågor och svar som ska läggas in i språkfrågedatabasen. samverkan Kommittén har samverkat med terminologiintressenter såsom Sektionen för medicinsk informatik samt enheten för fackspråk och informatik vid Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd. Kommittén har informerat om sin verksamhet i Läkaresällskapets monter vid Medicinska riksstämman. planering inför riksstämman 2013 Under våren har kommittén arbetat med planeringen för symposiet: Patientents tillgång till journalen. Hur bör språket vara? Program: Kommer svårbegripligt fackspråk att leda till ångest hos patienten som kan missförstå och lägga onödigt negativ betydelse i informationen? Hur långt kan man gå i försvenskningen av terminologin för att patienten ska förstå? Finns det språkliga/ terminologiska skäl att begränsa patientens tillgång till journalen så att bara vissa (lättbegripliga delar) är tillgängliga på Internet? remisser Det har under verksamhetsåret inte förekommit några remisser som kommittén bedömt ligga inom intresseområdet, varför några remissvar inte avgivits. bengt i lindskogs språkpris Språkpriset utdelas vartannat år till en person eller organisation som främjat den medicinska språkvården. SLS Nämnd beslutar om priset efter förslag från språkkommittén. Nämnden har beslutat att utse Björn Smedby till pristagare med motiveringen: för sina kompetenta, engagerade och mångsidiga insatser för vården av det medicinska språket under mer än femtio år. Björn Smedby är professor emeritus i hälsooch sjukvårdsforskning, läkare och expertrådgivare i Socialstyrelsen, där han bland annat haft huvudansvar för den språkliga utformningen av den svenska sjukdomsklassifikationen. Björn Smedby har varit medlem av Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård sedan den bildades 1987 och har aktivt deltagit i utarbetandet av de riktlinjer och vägledningar som kommittén tagit fram. Priset delas ut på SLS Årshögtid, den 29 oktober Professor emeritus Björn Smedby, Uppsala 18

19 Läkaresällskapets IT-kommitté IT-KOMMITTEn är ett rådgivande stöd till nämnden när det gäller IT-lösningar för en god vård. Kommittén utgör en kontaktyta gentemot SLS sektioner och företräder Sällskapet i IT-frågor vid kontakterna med myndigheter och organisationer. Kommittén har haft fyra sammanträden under verksamhetsåret och har genomfört en inspirationsdag den 22 april 2013 på SLS med sektionernas IT-kontakter. Göran Petersson företräder SLS i Socialdepartementets samrådsgrupp för Nationell ehälsa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. I Socialstyrelsens nyinrättade råd för ehälsa representeras SLS av Susanne Bergenbrant Glas. IT-kommittén har deltagit i möten om Sustains, Uppsala läns landstings projekt kring patientens tillgång till journal på nätet. IT-kommittén medverkar i Läkarförbundets nätverk för IT-frågor. Ordföranden har ingått i styrgruppen för socialdepartementets utredning om ehälsosystemens användbarhet med rapportrubriken Störande eller stödjande? med IT-kommitténs uttalanden om bl.a. Single-sign-on i IT i vården. medicinska riksstämman IT-kommitténs hearing eläkekonst går ITlösningarna, professionen och patienterna åt samma håll? samlade cirka 200 deltagare. Följande frågor togs upp: 1) Vad som konkret har hänt det senaste året och vem som ansvarar för uppföljning av direktiv respektive införande av IT samt hur de professionella organisationerna kommer in. 2) Vem har ansvaret och resurserna för att skapa strukturerade och användbara journaler respektive kompatibilitet mellan system. 3) Hur vi ska lära av Pascalutrullningen inför kommande system/tjänster på nationell nivå. 4) Vilken andel av kostnaderna för vården som IT och olika databassystem får ta. 5) Balansen mellan patienternas integritet och läkarnas/vårdpersonalens behov av att lära sig för att öka kvaliteten i bedömningarna. 6) Varför databaser inte finns bättre åtkomliga för uppföljning och forskning. 7) Vad som gjorts för att underlätta för patienten att både bidra till informationen om sig, kunna se men inte påverka vad som står i anteckningen om sig själv i journalen. Medverkande: Karin Johansson, statssekreterare Socialdepartementet, Lars-Erik Holm, Socialstyrelsen, Christina Åkerman, Läkemedelsverket, Åke Rosandher, Centrum för ehälsa i samverkan (CeHis) och Anna Lefevre-Skjöldebrand, Swedish MedTech. Hearingen kan sammanfattas med de tre ledorden: struktur, standardisering och samverkan, med betoning på samverkan utan att frågor hamnar mellan stolarna. Kommittén ordnade även en workshop: Rätt information i vård och omsorg med huvudsekreteteraren i Socialdepartementets utredning, juristen Patrik Sundström, Socialdepartementet samt Anne Björk och Susanne Bergenbrant Glas från professionen. Ett 40-tal deltagare deltog och diskuterade bl.a. om det är lagstiftningens fel att läkare inte har den information som behövs om patienten eller om det finns fler orsaker. inspirationsdagen 22 april 2013 Som förberedelse till Medicinska riksstämman 2013 arrangerade IT-kommittén en inspirationsdag för Läkaresällskapets sektioners IT-kontakter med cafébordsdiskussioner. Medverkande: Carina Zetterberg, Socialstyrelsen, Karl-Henrik Lundell, expert standardisering, Lars-Erik Holm, GD Socialstyrelsen, Erica Hagblom, Läkemedelsverket, Helena Palm, CeHis, Petra Zetterberg Ferngren, huvudsekreterare i Patientmaktutredningen och Niels Lynöe, KI. nyhetsbrev, IT-kontakterna och planering IT-kontakterna har fått flera nyhetsbrev och har uppmanats att inkomma med synpunkter och frågor som bl.a. ställts till Samrådsgruppen för nationell ehälsa. Vid Medicinska riksstämman 2013 planerar kommittén en hearing: eläkekonst hur ska patienterna och professionen få nytta av IT? De medverkande från 2012 kommer då att få frågan om man levt upp till planerna från förra årets hearing. Göran Petersson, Kalmar ordförande Ledamöter: Kristian Axelsson, Skövde (t.om. 2012) Johanna Berg, Malmö SLS Kandidatförening Susanne Bergenbrant Glas, Stockholm Anne Björk, Uppsala Urban Forsum, Linköping Sabine Koch, Stockholm (t.om. 2012) Per Pohjanen, Umeå (t.om. 2012) Nils Schönström, vice ordförande, Kalmar Kommitténs sekreterare: Annie Melin 19

20 Kommittén för läkemedelsfrågor LÄKEMEDELSKOMMITTÉN har som uppdrag att bevaka de läkemedelsfrågor om är gemensamma för sektionerna och att bistå Läkaresällskapets nämnd i strategiska läkemedelsfrågor med remissyttranden, externa kontakter samt ge förslag till viktiga initiativ till Läkaresällskapets nämnd. Kommittén består av representanter från olika sektioner för läkemedelsintensiva specialiteter. Ylva Böttiger, Stockholm ordförande (2013) Bo Carlberg, Umeå ordförande (t.om. 2012) Ledamöter: Johan Franck, Stockholm Yngve Gustafson, Umeå Sverker Hansson, Göteborg Håkan Larsson, Umeå Åke Schwan, Uppsala Carl-Olav Stiller, Stockholm Kommitténs ordförande sedan två år, Bo Carlberg, avgick vid årsskiftet, samtidigt som han lämnade sin plats i Läkaresällskapets nämnd. Vi tackar Bo varmt för hans insatser för Kommittén, som bland mycket annat har omfattat ett kreativt visionsarbete för kommitténs fortsatta verksamhet. Utifrån Svenska Läkaresällskapets ledord forskning, utbildning och kvalitet har Kommittén för läkemedelsfrågor formulerat sina mål: Att verka för att stärka den patientnära läkemedelsforskningen Att förstärka läkarnas kunskaper om rationell läkemedelsbehandling Att stödja evidensbaserad och säker läkemedelsbehandling i sjukvården. Kommittén har under verksamhetsåret haft fyra sammanträden. Vid Medicinska riksstämman i november arrangerades ett symposium på temat tydliga, mätbara och dokumenterade behandlingsmål. Många patienter har i dag läkemedelsbehandlingar som är otillräckliga, saknar indikation eller inte haft önskvärd effekt. På grund av sjukvårdens organisation kan förskrivande läkare ofta inte själv utvärdera effekten av en insatt behandling. Det resulterar i såväl överbehandling som underbehandling. Vikten av tydliga, mätbara och dokumenterade behandlingsmål diskuterades utifrån några olika kliniska perspektiv och med många goda exempel inom smärtbehandling, psykiatri, kardiovaskulär prevention och allmänmedicin. Regeringens Nationella läkemedelsstrategi fortsätter sitt arbete inom definierade insatsområden. Strategin uppdaterades hösten 2012, bl.a. utifrån de synpunkter som inkommit från det nybildade CBL-rådet (Centrum för Bättre Läkemedelsanvändning), som har bildats för att stödja och förankra strategiarbetet. Kommittén representerar SLS i CBL-rådet. Den 19 mars 2013 bjöd Kommittén in till en Hearing om läkemedelsinformation i Läkaresällskapets lokaler i Stockholm. I dagens informationssamhälle finns en paradoxal brist på enkelt åtkomlig information om läkemedel i Sverige och globalt. Läkemedelsföretag, apotek, sjukvård, myndigheter och varierande källor på internet ger olika uppgifter, i olika former och med olika grad av saklighet. Det kan vara svårt både att navigera och att sålla i informationsflödet! Hur kan sjukvårdens och allmänhetens behov av öppen och pålitlig information om läkemedel bäst tillgodoses? Hearingen lockade deltagare från en lång rad aktörer och intressenter från bl.a. myndigheter (Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, SBU), Socialdepartementet, SKL, universitet, sjukvård och läkemedelsföretag, samt från Apotekens Service AB, Inera och Center för ehälsa, vilka alla bidrog till en livlig diskussion. Kommittén har liksom tidigare år arbetat med att sammanställa svar på remisser från framför allt Socialstyrelsen och Läkemedelsverket rörande en lång rad olika läkemedelsfrågor. Som exempel kan nämnas att Kommittén länge verkat för införandet av generisk förskrivning och att SLS därmed i stora delar stödjer det förslag som Läkemedelsverket la fram under hösten Däremot framfördes en del kritiska synpunkter mot den utvärdering av dostjänsten, som gick på remiss i början av detta år. Kommittén har företrätt SLS vid en rad möten på Socialstyrelsen kring föreskrifter för läkemedelsgenomgångar och det utbildningsmaterial som ska kopplas till dessa och vidare kring de olika fortbildningsinitiativ som fördelats till Socialstyrelsen inom ramen för den Nationella läkemedelsstrategin. Det gäller fortbildning kring läkemedel och äldre för sjukvårdspersonal, förstärkt läkemedelsutbildning för ST-läkare i läkemedelsintensiva specialiteter (SKILLS-projektet) och en webbbaserad utbildning i rationell läkemedelsanvändning för alla AT-läkare. 20