VERKSAMHETSBERÄTTELSE Svenska Läkaresällskapet

Transkript

1 Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse

2 INNEHÅLL kontakta oss 4 Året i korthet 5 SLS nämnd 6 Forskningsdelegationen 10 Utbildningsdelegationen 12 Riksstämmedelegationen 14 Delegationen för medicinsk etik 16 Kommittén för medicinsk språkvård 17 IT-kommittén 18 Kommittén för läkemedelsfrågor 18 Kommittén för säker vård 19 Kommitten för medicinska kvalitetsfrågor 19 Prioriteringsfrågor 20 Kandidatföreningen 22 Priser och medaljer 24 tisdagssammankomster 25 Konst & Läkekonst 26 Berzeliussymposier 27 Läkardagarna i Örebro 28 Möten och seminarier 29 Jubileumsbokserien 30 Kommunikation & marknadsföring 32 Kansliet 33 Samlingarna 35 SLS representanter i råd & expertgrupper 36 Medlemmar 37 Ekonomi 38 Sektioner 39 Besvarade remisser Kansliet Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 10 Box Stockholm Internet e-post sls@sls.se Växel/reception telefon fax telefontid: mån-tor , fre 8 15 Medlemsfrågor telefon e-post: medlem@sls.se Bokning av lokaler telefon e-post: gunilla.eng@sls.se Restaurangen telefon e-post lakares.rest@telia.com Internet Svenska LäkaresälLskapets organisation MEDLEMMAR SLS har medlemmar. Medlemmarna utövar sin verksamhet inom sina delegationer, kommittéer och sektioner. SEKTIONER, LOKALA LÄKARESÄLLSKAP OCH ASSOCIERADE FÖRENINGAR SLS har 66 sektioner, 9 lokala läkaresällskap och 18 associerade föreningar. FULLMÄKTIGE är SLS högsta beslutande organ och består av ledamöter och deras suppleanter vilka är valda av SLS sektioner eller lokala läkaresällskap. ORDFÖRANDE SLS leds av dess ordförande, och nämnden är dess verkställande organ. NÄMNDEN är SLS styrelse och består av SLS ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförande i de särskilda delegationerna, samt högst åtta övriga ledamöter. Nämnden har sammanträtt sex gånger under verksamhetsåret. AU är nämndens arbetsutskott och som består av SLS ordförande, vice ordförande och sekreterare samt en ledamot som nämnden utser inom sig. DELEGATIONER SLS har fyra permanenta delegationer: för forskning, utbildning, medicinsk etik och Medicinska riksstämman. Utöver delegationerna finns ett antal kommittéer och arbetsgrupper. KANSLI OCH VD Kansliet har en central roll i SLS verksamhet och leds av en verkställande direktör. Härifrån styrs ekonomi, administration och huvuddelen av verksamheten. 3

3 Foto: Pelle Wichmann Året i korthet 1 juli juni 2010 Svenska Läkaresällskapet (SLS) arbetar för att stödja vetenskap, utbildning, etik och kvalitet för att främja hälsa. SLS har fullbordat sitt 202:a verksamhetsår tillsammans med sina medlemmar, 66 sektioner, 9 lokala läkaresällskap och 18 associerade föreningar. Margareta Troein Töllborn, ordförande SLS Mats Bauer, VD SLS Läkaresällskapet har även det här verksamhetsåret, genom våra vetenskapliga sektioner, delegationer, kommittéer och arbetsgrupper arbetat hårt med frågor som rör bland annat läkares utbildning i ett vidare perspektiv, forskningsansökningar, utveckling av en nationell handbok och databas för risk- och händelseanalys, kvalitetsregister, IT och läkemedel, SBU-rapporter och etiska synpunkter på livets början och slut. Utredningen om sjukförsäkringen har just remissbehandlats, liksom en rad andra utredningar och förslag. Den 19 oktober 2010 genomfördes årets välbesökta fullmäktige, med en delvis ny uppläggning. Eftermiddagen ägnades åt framtidsverkstäder med livliga diskussioner om hur Läkaresällskapet på bästa sätt lever upp till idealen om att främja utbildning, forskning, kvalitet och etik för patientens bästa. SLS har under året genomfört tre Berzeliussymposier, de sedvanliga tisdagssammankomsterna och programserien Konst & Läkekonst. Läkardagarna i Örebro hölls i april för 31:a året i rad, temat var Infektioner och infektionsbehandling i klinisk vardag. Den 1 3 december arrangerades Medicinska riksstämman i Göteborg på temat Jämlik vård ger bättre hälsa. Det vetenskapliga programmet var som vanligt mycket innehållsrikt. Två nya kommittéer har inrättats: Kommittén för säker vård och Kommittén för medicinsk kvalitet. Utvecklingen av kvalitetsregister startades ursprungligen av några entusiastiska och specialintresserade läkare och är nu en riksangelägenhet. De är en viktig del i infrastrukturen för klinisk behandlingsforskning samt ett viktigt komplement till de kliniska prövningarna. Den nyinrättade kvalitetskommittén har till uppgift att hitta lösningar för att göra registren mer användarvänliga och samordna dem så de utvecklas till kraftfulla verktyg i den kliniska forskningen. Flera rekryteringsaktiviteter har genomförts vid universitetsorterna och SLS Kandidatförening fortsätter att engagera unga läkare för SLS verksamhet. Glädjande är att antalet studerandemedlemmar fortsätter att öka! Den nya Riksstämman Svenska Läkaresällskapet har arrangerat Medicinska riksstämman sedan Behovet av en medicinsk riksstämma är större än någonsin. Det finns en växande oro över den tilltagande specialiseringen, konsekvensen är en fragmentariserad hälso- och sjukvård där helhetsperspektiven går förlorade. Den utvecklingen vill vi motverka. Genom Riksstämman skapar vi möjligheter till tvärvetenskapliga möten och diskussioner som kan bredda perspektiven, fördjupa kunskapen och stimulera till inspiration och nytänkande. Riksstämman omfattar hela det medicinska fältet, men också övergripande frågor och fenomen som avspeglas i samhället. En stor del av kansliets arbetsår har ägnats åt att utveckla och modernisera Riksstämman inför nästa år. Det kommer att resultera i ett bättre möte för dialog och debatt samtidigt som vi fortsätter att slå vakt om helhetsperspektivet. Vi har under året inlett diskussioner om närmare samarbete med flera organisationer som har mycket att tillföra den nya Riksstämman, bl.a. Svensk sjuksköterskeförening. Utrymmet för utbildningskurser kommer att öka och vi kommer att lyfta fram och tydliggöra målen för specialistutbildningen. Ny webbsidor & sociala medier Under våren 2011 lanserade SLS nya, bättre webbsidor för såväl verksamheten som för nya Medicinska riksstämman. Ambitionen har varit att webben tillsammans med vår medlemstidning, SLS Aktuellt, ska vara navet i SLS informationsspridning och vara den främsta externa informationskanal, där medlemmar och andra målgrupper på ett enkelt och effektivt sätt ska få den information de behöver. Den nya webbplatsen har haft unika besökare sedan den togs i bruk i mars 2011! Vi har under året startat en Facebooksida med statusuppdateringar och vi kommer att fortsätta förbättra kommunikationen med sektionerna och medlemmarna genom att införa ny teknik kopplad till den nya hemsidan. Vård i ständig utveckling Läkaresällskapet bidrar även aktivt till vårdens utveckling genom att ställa experter till förfogande i olika arbetsgrupper. Vi har, återigen med stöd av våra sektioner, delegationer, kommittéer och arbetsgrupper, hanterat och besvarat 56 remisser under verksamhetsåret. Detta arbete sker genom ett fördjupat samarbete med departement, myndigheter och organisationer. Vi vet inom Läkaresällskapet, efter drygt 200 år som ideell förening, att du som medlem gör skillnad, det spelar roll att också du är med. Vi vill därför passa på att rikta ett varmt och stort tack till våra medlemmar. Det är ert antal, engagemang och era insatser som gör Läkaresällskapet till en viktig part i utvecklingen av en bättre hälso- och sjukvård för dagens och morgondagens patienter! Margareta Troein Töllborn Ordförande i Svenska Läkaresällskapet Mats Bauer VD 4

4 Svenska Läkaresällskapets nämnd Nämndens ledamöter Enligt SLS stadgar ska nämnden bestå av SLS ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförandena i de särskilda delegationerna och högst åtta övriga ledamöter. Nämnden kan adjungera föredragande i särskilda frågor. Adjungerad får delta i nämndens överläggning i dessa frågor men inte i besluten. Nämndens ledamöter utses vid ordinarie fullmäktigemöte. Ordförande och vice ordförande väljs för en period av två år och kan inte omväljas. Nämndens övriga ledamöter väljs för en period av tre år och kan omväljas en gång i följd. Om en nämndledamot avgår under mandattiden utser fullmäktige vid nästa eller påföljande möte ny nämndledamot för en ordinarie mandattid av tre år. Av nämndens ledamöter ska minst hälften vara verksamma utanför Storstockholm. utvärdering av nämndens arbete Nämnden utvärderar sitt arbete genom en systematisk och strukturerad process en gång per år, med syfte att utveckla nämndens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen sker under ledning av ordföranden och avrapporteras till nämnden. Nämndens ledamöter och Närvaro Margareta Troein Töllborn, Malmö (6/6) ordförande Peter Friberg, Göteborg (6/6) vice ordförande Per Tornvall, Stockholm (3/3) * sekreterare Nils Conradi, Göteborg (6/6) ordförande delegationen för medicinska riksstämman Ulf Gunnarsson, Stockholm (6/6) ordförande delegationen för forskning Stefan Lindgren, Malmö (4/6) ordförande delegationen för utbildning Ingemar Engström, Örebro (6/6) ordförande delegationen för medicinsk etik Hanna Brauner, Stockholm (3/6) Ylva Böttiger, Stockholm (3/3) * Bo Carlberg, Umeå (6/6) Magnus Domellöf, Umeå (3/6) Tove Gunnarsson, Stockholm (5/6) Yngve Gustafson, Umeå (5/6) Margareta Hammarström, Stockholm (6/6) Eva Vingård, Uppsala (3/3) * Adjungerade ledamöter Anders Eriksson, Stockholm (4/6) ekonomiskt sakkunnig David Svaninger, Göteborg (4/6) ordförande Kandidatföreningen * Ledamöter som tillträdde 1 januari 2011 har kunnat delta på tre möten, övriga ledamöter på sex möten. nämndens sekreterare Anna Borgström, Stockholm Marie-Louise Schyberg, Stockholm Bakre raden från vänster Mats Bauer, David Svaninger, Magnus Domellöf, Yngve Gustafson, Stefan Lindgren, Per Tornvall, Ingemar Engström, Bo Carlberg, Hanna Brauner, Nils Conradi, Ulf Gunnarsson. Tove Gunnarsson, Eva Vingård, Ylva Böttiger, Margareta Troein Töllborn, Peter Friberg, Margareta Hammarström, Anders Eriksson Foto: Pelle Wichmann 5

5 Delegationen för Forskning och Prioriteringskommittén Ulf Gunnarsson ordförande EN AV DE VIKTIGASTE UPPGIFTERNA för Svenska Läkaresällskapet är att stödja medicinsk forskning och utveckling för att främja kvalitet i utbildning och sjukvård. Att vara läkare innebär ett kontinuerligt lärande för att upprätthålla och vidareutveckla kompetens. Nya kunskaper utvecklas genom medicinsk forskning på basal och klinisk nivå. Dagens forskning kommer morgondagens sjukvård tillgodo och främjar därigenom människors hälsa och välbefinnande. Ledamöter i Delegationen för Forskning SLS valda: Ulf Gunnarsson Karolinska Institutet Magnus Domellöf, vice ordf Umeå Universitet Sofia Elm Linköpings Universitet Peter Friberg Göteborgs Universitet Margareta Hammarström Karolinska Institutet Ulf Lindbladh Göteborgs Universitet Anne-Liis von Knorring Uppsala Universitet Ulrika Smedh Göteborgs Universitet SLS delegerad: Rebecka Linden, Uppsala Kandidatföreningen Utsedda av SLS med särskild kompetens från andra organisationer: Charli Eriksson Vetenskapsrådet Karin Eriksson Läkemedelsindustriföreningen Sören Johansson Swedish Medtech Bo Lindblom Socialstyrelsen Hannie Lundgren Sveriges Kommuner och Landsting Måns Rosén Statens beredning för medicinsk utvärdering Britt Skogseid Uppsala Universitet Delegationens sekreterare: Malin Wåhlin Efter det att den tidigare kommittén för klinisk forskning och sjukvårdens organisation slagits samman med forskningsdelegationen har arbetsuppgifterna kommit att omfatta såväl övergripande principer för fördelning av medel från SLS fonder som forskningspolitiskt arbete. Delegationens arbete har i första hand koncentrerats till de strukturella och praktiska faktorer som behöver påverkas för att den patientnära forskningen ska stimuleras och därvid främja en god kvalitet i dagens och morgondagens sjukvård. Under verksamhetsåret har delegationen haft fyra sammanträden. Fokus har legat på implementering av de båda betänkanden som prof Olle Stendahl avgivit åt regeringens vägnar ( Åtgärsplan för den kliniska forskningen. SOU 2008:7 och Klinisk forskning ett lyft för sjukvården. SOU 2009:43) och utredningen Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen, vilken leddes av Nina Rehnqvist. Som särskilt prioriterade frågor har identifierats ledningsstruktur inom universitetssjukvården, underlättande av translationell forskning samt förbättrad samverkan i forskning och utveckling mellan sjukvård och industri. En viktig effekt av utredningen klinisk forskning är planerna på en fond för finansiering av klinisk forskning, Svensk behandlingsforskning. Delegationen har under året haft en hearing och diskussion med Johanna Adami från VINNOVA som tillsammans med Mats Ulfendal på Vetenskapsrådet haft departementets uppdrag att arbeta med formerna för denna fond. SLS har även fortsatt bevakat frågan och framfört synpunkter. Forskningspolitisk verksamhet Delegationen har under året anordnat ett tisdagsmöte med fokus på samverkan mellan industri, sjukvård och akademi. Delegationen har också vid riksstämman anordnat ett symposium om ledarskap och läkares möjlighet att disponera tid finansierade för forskning 6 i konkurrens med klinisk verksamhet i en hårt schemalagd sjukvård. I samverkan med Sveriges Läkarförbund ordnades också ett symposium om ALF-medel. Med anledning av forskningspropositionen och det nyligen uppsagda ALF-avtalet har också under våren en uppvaktning skett hos statssekreteraren vid utbildningsdepartementet. projektanslag, forskarprogram m.m. Genom projektanslag och postdoc/resestipendier stimulerar Svenska Läkaresällskapet främst unga forskare. SLS hus utgör en central och öppen mötespunkt för medlemmar från hela landet även om mycken aktivitet också sker i de lokala läkaresällskapen. Förmedlandet av forskningsresultat ska stimulera till ny och övergripande forskning och är därför en viktig del i Läkaresällskapets arbete för att främja patientens bästa möjliga diagnostik och behandling. Svenska Läkaresällskapets forskningsdelegation har under året haft fortsatt gott samarbete med Marianne & Marcus Wallenbergs stiftelser som utlyst forskartjänster för disputerade med läkarexamen vilka är verksamma vid klinik på sjukhus eller inom den svenska primärvården, med universitetsanknytning. SLS roll är där att vetenskapligt granska till stiftelsen inkomna ansökningar och ge förslag till fördelning. Inom ramen för detta arbetar vi även gemensamt för att stärka den kliniska forskningen. Bland annat utgick ett pressmeddelande i början av september från stiftelsen i syfte att uppmärksamma hur viktigt det är med satsningar för att främja klinisk forskning. Delegationen har under året fördjupat samarbetet med AFA försäkring som omfattar dels löpande bedömning av projektmedelsansökningar genom SLS prioriteringskommitte och dels ett samarbete kring en stor utlysning inom regenerativ medicin där bedömningsarbetet genomförts under SLS ledarskap.

6 Vetenskapliga fonder Svenska Läkaresällskapet förvaltar mer än 130 stiftelser som ger möjligheter till stöd för medicinsk forskning inom alla specialiteter. SLS har från årsskiftet övertagit ett antal stiftelser som tidigare legat under Socialstyrelsen. Under verksamhetsåret utdelades sammanlagt cirka 31,1 miljoner kronor (inklusive medel ur specialfonder och Socialstyrelsens fonder), fördelade på forskningsanslag samt resor och stipendier. I likhet med föregående år tillämpas en sjugradig skala för bedömning av vetenskaplig kvalitet och en tvågradig skala för patientnytta. För att ytterligare stimulera samverkan mellan olika vetenskapsdiscipliner har ett nytt pris introducerats under verksamhetsåret för bästa projektmedelsansökan fokuserat på translationell forskning. Stiftelsernas syfte Svenska Läkaresällskapets stiftelseförvaltning bygger på de donationer som SLS tacksamt mottagit under åren. Medlen har särskilt delats ut till vetenskaplig verksamhet som är mindre väl tillgodosedd genom anslag från universitet och forskningsråd. Det gäller t.ex. möjlighet till fortsatt forskning de första åren efter disputation samt medel för aktivt deltagande i kongresser över hela världen. Forskningsvistelser vid centra utanför Sverige stöds också speciellt om de innebär inhämtande av ny teknik och nya metoder. Utöver projektanslag och resebidrag ledigförklarar Sällskapet även post doc-stipendier till i första hand kliniska forskare för att ge dem möjlighet till tjänstledighet med finansiering från SLS, för att bedriva fortsatt forskningsarbete. Prioriteringskommittén Forskningsdelegationens prioriteringskommitté bedömer inkomna ansökningar om projektanslag och stipendier och överlämnar sitt förslag till Sällskapets nämnd för beslut. Kommittén har bestått av 24, av nämnden valda, ledamöter. Medel ur de specialdestinerade fonderna fördelas efter förslag eller beslut av särskilda sakkunniga. Projektanslag Våren 2011 utdelades till projektanslag, ur Svenska Läkaresällskapets stiftelseförvaltning 15,3 miljoner kronor samt ur Socialstyrelsens fonder, 3 miljoner kronor. Totalt inkom 228 ansökningar om projektanslag till SLS varav 134 beviljades. Andelen beviljade ansökningar var 58,8% vilket är högre än föregående år. Andelen beviljade medel som gick till sökande med läkarexamen ökade föregående år då patientnyttan infördes som bedömningsgrund och denna ökning kvarstår även dett år, dvs 64%. Till Socialstyrelsens fonder inkom 70 ansökningar och 44 beviljades. Resebidrag Resebidrag kan sökas kontinuerligt under verksamhetsåret utöver sommarperioden samt ur specialfonderna. Under inkom 355 ansökningar, av dessa beviljades 256 för utdelning ur Läkaresällskapets fonder till ett belopp av 2,8 miljoner kronor. Resebidrag delas ut för aktivt kongressdeltagande eller längre tids forskningsvistelse (minst en månad) företrädesvis vid utländsk institution för att lära nya metoder. Schablonbelopp har i år varit: kronor för resor inom Norden, kronor för resor i Europa, kronor för resor till USA samt kronor för resor till övriga världen. För en längre tids forskningsvistelse vid utländsk institution har maxbeloppet varit kronor. fonder från socialstyrelsen Den 1 januari 2011 fick SLS förtroendet att överta två välgörenhetsfonder och sex vetenskapliga fonder från Socialstyrelsen för framtida förvaltning av medlen. Arbetet med att granska inkomna ansökningar har betytt ett omfattande merarbete under verksamhetsåret. Post doc-stipendier Sedan 1990 har medel reserverats ur forskningsfonden för årlig utdelning av stipendier, främst avsedda för att nydisputerade kliniska forskare ska kunna ta tjänstledigt med finansiering från SLS, för att bedriva forskning. Glädjande nog inkom i år något fler ansökningar än förra året, nämligen 33, av dessa beviljades 20. Stipendiebeloppet har varit kronor per månad med villkoret att 100 procents tjänstledighet tas ut under en sammanhängande period. Perioden ska omfatta minst två månader per ansökningstillfälle. Stipendiet kan utgå högst fem gånger till samma person. Vid ansökningstillfället våren 2011 utdelades 20 post doc-stipendier på totalt kronor. Ledamöter i Forskningsdelegationens Prioriteringskommitté: Ulf Gunnarsson, ordförande Stockholm Magnus Domellöf, vice ordf. Umeå Inge Axelsson Östersund Jan Borén Göteborg Kristian Borg Stockholm Lars Dahlin Malmö Jan Ernerudh Linköping Eva Maria Fenyö Lund Dan Holmberg Umeå Karin Jirström Lund Thomas Kahan Stockholm Anne-Liis von Knorring Uppsala Kerstin Landin-Wilhemsen Göteborg Matthias Löhr Stockholm Olle Melander Malmö Björn Olsen Uppsala Eva Samuelsson Krokom Anja Smits Uppsala Ingrid Strömberg Umeå Inger Sundström Poromaa Uppsala Jan Svedenhag Stockholm Eva Tiensuu Jansson Uppsala Lars-Olof Wahlund Stockholm Anders Waldenström Umeå Kommitténs sekreterare: Malin Wåhlin 7

7 SLS pris till Yngre forskare Forskningsdelegationen delar varje år ut ett pris om kronor till den unga forskare som inkommit med den vetenskapligt bästa ansökan om projektanslag. År 2010 gick priset till Anna Nilsson, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm. pris för translationell forskning SLS forskningsdelegation arbetar med att uppmuntra och underlätta translationell forskning som ett av sina prioriterade projekt. Målet är att öka samverkan mellan olika forskningsdiscipliner och underlätta kliniska tester av nya grundvetenskapliga framsteg. Som ett led i detta arbete tilldelar delegationens ledamöter den projektansökan som bäst sammanlänkar grundvetenskap med klinik det nyinstiftade priset för translationell forskning. Vägledning för sökande projekt, resor & stipender Skriften informerar om de fonder och stipendier som finns tillgängliga att söka samt hur medlen söks. Det elektroniska ansökningssystemet som infördes under 2010 uppdaterats fortlöpande med nya funktioner. Övriga fonder Välgörenhetsfonderna Läkaresällskapet har fonder för läkare och familjer som råkat i trångmål och där ekonomiska bidrag kan hjälpa. Detta utgör ett viktigt stöd av stor betydelse för mottagarna. Under verksamhetsåret har kronor delats ut ur välgörenhetsfonderna, kronor för psykiskt sjuka ur Bexelius fond, kronor för resor till kurort ur Diemers och Nauckhoffs fonder samt kronor för reumatiskt sjuka eller cancersjuka ur Sjögrens fond. Behövande medicine studerande har fått stipendier på kronor ur Hennerlöfska fonden. SLS har fått överta två välgörensfonder från Socialstyrelsen för framtida förvaltning av medlen. Granskningen av inkomna ansökningar har krävt ett omfattande arbete. Inspektor för välgörenhetsfonderna är Kerstin Hulter Åsberg. Svenska Läkaresällskapets 175-årsfond Fonden instiftades 1983 med anledning av Sällskapets 175-årsjubileum och har till syfte att bekosta medicinskt vetenskapliga symposier och seminarier arrangerade av Svenska Läkaresällskapet. Kongresstiftelsen Läkaresällskapets stiftelse för främjande av spridning av vetenskapliga medicinska forskningsrön, bildades Ändamålet med stiftelsen är att stödja vetenskapliga kongresser och konferenser. Stöd kan utgå till förfinansiering för kongresser som är beslutade att äga rum i Stockholm. hennerlöfska fonden Läkaresällskapets stipendiefond för medicinstudenter har till ändamål att dela ut stipendier till medicine studerande eller medicine kandidater från Karolinska institutet och universiteten i Uppsala och Lund som har visat särskild flit och gott resultat samt har ekonomiska svårigheter. SLS har prioriterat sökande som avsatt tid för forskningsarbete vilket har förhindrat studierna. De som befunnit sig tidigt i utbildningen eller som inkom kort slutfört den har under senare år prioriterats lägre. 8

8 STATISTIK Projektanslag 2011 SLS SLS SLS SLS SoS SoS Ihre Gastro Ihre Cronquist Gastro Totalt Totalt projekt projekt post post doc doc projekt projekt projekt projekt Antal ansökningar Varav beviljade kvinnor Varav beviljade män Antal som sökt med: Läkarexamen Barnmorskeexamen Beteendevetarexamen Biomedicinsk analytiker Civilingenjörexamen Dietistexamen 1 1 Folkhälsovetare 1 1 Naturvetarexamen Samhällsvetarexamen 2 2 Psykologexamen Sjukgymnastexamen Sjuksköterskeexamen 4 4 Tandläkarexamen 1 1 Teknologexamen Annan examen anslagsförvaltare för beviljade ansökningar WEBB-statistik fondsystemet ANTAL ANVÄNDARBESÖK per månad SLS projekt SoS projekt Ihre projekt Gastro projekt Annan anslagsförvaltare Göteborgs universitet Karolinska institutet Linköpings universitet Lunds universitet Smittskyddsinstitutet Stockholms universitet Umeå universitet 15 5 Uppsala universitet Örebro universitet Okänd anslagsförvaltare 47 * 0 3 Totalt Cronstedtprojekt * vid tryckning har resterande beviljade anslag inte rekvirerats, dvs. förvaltande universitet/institut är okänd. 9

9 Delegationen för Utbildning delegationen har som mål att främja läkares utbildning och ska på eget initiativ, eller på uppdrag av Sällskapets fullmäktige eller nämnd följa, bereda och ge nämnden råd och upplysningar i utbildningsfrågor med utgångspunkt från samhällets och patienternas behov. Stefan Lindgren, Lund ordförande Ledamöter: Charlotte Becker, Lund Elin Forslund, Stockholm Torbjörn Ledin, Linköping Christian Löwbeer, Stockholm Olof Lagerlöf, Stockholm t.om Jörgen Nordenström, Stockholm Ulf Peber, Halmstad Olof Rosén, Göteborg Olle Svensson, Umeå t.om 2011 Adjungerade ledamöter Annika Eklund-Grönberg, Stockholm Kerstin Nilsson, Örebro Delegationens sekreterare: Annie Melin Grundutbildningen och AT Arbetet har fortsatt för att pröva behovet av att harmonisera AT med kraven i övriga EU och fastställandet av vilken kompetens AT ska leda till, inte minst i förhållande till grundutbildning och ST. SLS har startat en särskild arbetsgrupp med Läkarförbundet om arbetet med samordningen av grundutbildningen och AT. Man arbetar för att grundutbildningen och AT bör samordnas i en genomgripande process. Arbetsgruppen kommer att lämna en skriftlig rapport till Socialstyrelsen och ordna ett heldagsmöte i augusti 2011 på SLS. Specialisttjänstgöringen och specialitetsindelningen År 2008 infördes en ny specialitetsstruktur med bas- gren- och tilläggsspecialiteter. Socialstyrelsen har under 2011 påbörjat en översyn av läkarnas specialitetsindelning och kommer att, med stöd av specialistutbildningsrådet att utreda om det finns behov av att göra justeringar av enskilda specialiteters placering i specialitetsstrukturen. Målsättningen är att presentera ett förslag i december Innan dess ska frågan ha remitterats till berörda instanser. Under verksamhetsåret har utbildningsdelegationen, på nämndens uppdrag, tagit fram ett diskussionsunderlag med modeller för specialitetsindelningen i Sverige. Vid en workshop på SLS fullmäktigemöte den 19 oktober, med framtidsinriktade arbetsgrupper ordnade utbildningsdelegationen en workshop om de modeller som delegationen skissat på. Sektionsföreträdarna visade ett stort intresse och den livliga diskussionen pekade på att man uppskattade att modellerna presenterades med ett brett angreppssätt. Den 13 maj inbjöd SLS Utbildningsdelegation till ett seminarium om specialitetsindelningen och vilka konsekvenser den kan få för specialistutbildningarna. Syftet med mötet var att ge underlag till synpunkter och förslag från Svenska Läkaresällskapet inför den översyn som Socialstyrelsen aviserat. Vid mötet deltog sektionerna/specialitetsföreningarna, Kandidatföreningen, MSF & SYLF, Socialstyrelsen och läkarutbildningsnämnderna. Läkares fortbildning Läkaresällskapets och Läkarförbundets gemensamma arbetsgrupp bildades 2007 och har under verksamhetsåret fortsatt arbetet med skriften Fortbildning för läkare. En sammanställning av kunskapsläget om läkares fortbildning, CPD (Continuing Professional development). Skriften kommer att presenteras vid ett symposium på höstens Medicinska riksstämma. I gruppen ingår från SLS: Kerstin Nilsson, Annika Eklund-Grönberg och Christian Löwbeer, från Läkarförbundet: Hans Hjelmqvist, Turid Stenhaugen och Thomas Zilling. AT-stämman För fjärde året i rad deltog SLS med en monter vid den årliga AT-stämman på Norra Latin i Stockholm. Den 7 april arrangerades en AT-kväll i Läkaresällskapets hus. Cirka 200 AT-läkare deltog och fick lyssna på en kort föreläsning av Åsa Nilsonnne, som talade om Konsten att ha kul som doktor. Efteråt var det mingel och AT-läkarna fick en möjlighet att bekanta sig med representanter från SLS sektioner. IPULS & SPUR Förra verksamhetsåret utarbetade utbildningsdelegationen ett yttrande och en kravspecifikation om att SPUR och IPULS bör slås samman till en enhet. I överenskommelse med ägarna: Sveriges Kommuner och Landsting, Läkarförbundet och Läkaresällskapet beslöt man att från årsskiftet 2010/2011 inleda en avveckling av SPUR-stiftelsen (SLS och SLFs stiftelse för utbildningskvalitet i specialisttjänstgöringen). IPULS ansvarar fr.o.m. den 1 januari 2011 för genomförandet av de externa granskningarna. 10

10 Grunden för granskningsverksamheten är den tidigare SPURmodellen där sektionerna har en tydlig roll som ämnesexperter och där inspektörerna utgörs av specialister inom den aktuella specialiteten. Det tidigare SPUR-konceptet genomgår f.n. en förändring i dialog med berörda parter. Bl.a. är frågematerialet digitaliserat, så att aggregerade resultat kan användas i analyser och för olika jämförelser. De största förändringarna sker dock på det strukturella planet. IPULS utgör en oberoende och ansvarig avtalspart, som i sin tur kontrakterar inspektörerna för de olika uppdragen. Det nordiska samarbetet Det årliga mötet mellan de nordiska läkarorganisationernas kanslier ägde rum i Helsingfors den september. Vid mötet diskuterades aktuella utbildnings- och forskningsfrågor samt hur AT är utformat i de olika länderna. Stefan Lindgren och Annie Melin deltog på mötet. Det europeiska samarbetet De olika specialiteterna representeras genom sina sektioner och specialitetsföreningar i den europeiska samarbetsorganisationen, Union Européenne des Médecins Spécialistes, UEMS. Sverige representeras i UEMS Management Council av Sveriges läkarförbund. I den europeiska allmänläkarorganisationen UEMO Union Européenne des Médecins Omnipracticiens, representeras Sverige av Läkarförbundet. SPUR-expertgruppen SPUREX Läkaresällskapet har varit representerat i gruppen genom Olle Svensson, Umeå (t.om 2011) och Charlotte Becker, Malmö. Gruppens syfte är att fortsätta utvecklingen av inspektionsverksamheten. Den ska även kunna ge goda råd i principiella frågor och delta som lärare vid utbildning av nya SPUR-inspektörer. Övriga möten Läkaresällskapets utbildningsdelegation och Läkarförbundets Utbildnings- och forskningsdelegation (UFO) hade sitt årliga informationsmöte den 10 november på Läkarförbundet. AT-kväll 7 APRIl kl Svenska läkaresällskapet klara Östra kyrkogata10 Välkommen till Svenska läkaresällskapets AT-kväll Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi vid ki, författare av både facklitteratur och kriminalromaner, inleder kvällen med att tala om konsten att ha kul som doktor. Därefter bjuds på mat och mingel med representanter från olika specialitetsföreningar. Fotograf: T. Busch-Christensen Det blev fullsatt i Läkaresällskapets hus under AT-kvällen! Cirka 200 AT-läkare deltog och fick lyssna på en kort föreläsning och mingla med representanter från SLS sektioner. 11

11 ljud CHRISTOFFER DEMBY research JENNY SJUNNESSON VERKSAMHETSBERÄTTELSE Delegationen för Medicinska riksstämman Nils Conradi, Göteborg Riksstämmans generalsekreterare Ledamöter: Nils Conradi, Göteborg Mats Bauer, VD SLS, Östersund Boel Andersson Gäre, Jönköping, pediatrik Eva Edin, Göteborg beroendemedicin Per Follin,, Stockholm infektionssjukdomar Margareta Hedström, Stockholm, ortopedi Sara Holmberg, Växjö allmänmedicin Bruno Hägglöf, Stockholm barn- och ungdomspsykiatri Mikael Karlberg, Lund oto-rhino-laryngologi, huvudhalskirurgi Klas Sjöberg, Malmö internmedicin Carl Johan Sundberg, Stockholm, idrottsmedicin FLiz Abazi, Lund Kandidatföreningen Gunnar Wagenius, Uppsala onkologi Solveig Wållberg Jonsson, Umeå, reumatologi Delegationens sekreterare: Eva Kenne Delegationen svarar för förberedelser och genomförande av Svenska Läkaresällskapets Medicinska riksstämma. Delegationen har nämndens uppdrag att se till att Riksstämman ges en sådan inriktning och innehåll att den på bästa sätt speglar medicinens utveckling och främjar medlemmarnas vidareutbildning. ÖPPNINGSMÖTET Riksstämman ägde rum 1 3 december 2010 i Göteborg. Årets tema var Jämlik vård ger bättre hälsa. Professor Johan Mackenbach, talade på öppningsmötet under titeln Health and disease in an unequal world. Jämställdhetsminister Nyamko Sabumi sände en välkomsthälsning. Yngrepristagaren Anna Nilsson föreläste om Strategier för att förbättra vaccination hos barn med nedsatt immunförsvar. Symposier och gästföreläsare Riksstämman bjöd på 87 symposier och 38 gästföreläsningar utöver de många sektionssymposierna och sektionernas övriga orala presentationer och postrar. Med symposiet Global health inequalities today and challenges for the future fortsatte Sällskapet sin strävan att se bortom Sveriges gränser. Kandidatföreningen ordnade på fredagen två symposier: Igenkorkat med vita män och Papperslösas rätt och tillgång till vård i Sverige, Jämlik vård för vem? Svensk sjuksköterskeförening låg bakom fyra av symposierna och två gästföreläsare som talade över temat The core competencies the key to high equality and safe health care. Salusansvarspriset 2010 delades ut på torsdagens fest och pristagarna Perttu Lindsberg, Turgut Tatlisumak och Markku Kaste talade på fredagen om stroke och strokrelaterade sjukdomar. På Stora scenen visade regissören Ingela Lekfalk klipp ur filmen Hur kunde hon leva som om det inte fanns med anledning av Internationella HIV-dagen. Med anledning av Internationella aidsdagen visar regissören Ingela Lekfalk klipp och berättar om sin uppmärksammade dokumentärfilm från 2010 om Lillemor åker Lillemor, 19 år gammal, till Frankrike. Där blir hon kär. Förälskelsen ger henne hiv. Lillemor förtränger det faktum att hon bär på hiv. Hon träffar en ny man, gifter sig och föder två barn. Lillemor klarar inte av att berätta att hon bär på hiv, hennes tystnad ger henne 2,5 års fängelse. BRYT TYSTNADEN - ATT LEVA MED HIV Hur kan vi öka kunskapen om hiv/aids utanför infektionsklinikerna? Moderator Gabriella Ahlström leder ett samtal med dokumentärfilmaren, patientföreträdare samt ledande experter om hivsituationen i Sverige idag. HUR KUNDE HON LEVA SOM OM DET INTE FANNS Ett hivseminarium Stora scenen på Medicinska Riksstämman DECEMBER KL 10:00-12:00 PRODUCENT & REGI INGELA LEKFALK FOTO ANDERS BOHMAN STEFAN LARSSON KLIPP KERSTI GRUNDITZ MUSIK LOUISE HOFFSTEN LARS PAULIN LASSE ENGLUND PETER KVINT Konst & Läkekonst Ur serien Konst & Läkekonst bjöds på tre program. Hans Persson tillsammans med Erik Sax, sång, och Martin Andersson, piano, inledde under Öppningsmötet med Gustav Mahler Livet, musiken och sjukdomen. Stephan Rössner och skådespelaren Johan Paulsen presenterade en bantad version av Vetenskapspjäsen under rubriken XL- en flott pjäs om fett! Margaretha Byström, recitation, Linus Börjesson, sång, Staffan Lang, flöjt, Jon Manikoff, gitarr, Hans Persson, piano, och Johan Beck-Friis, föredrag, medverkade i När Orfeus vände sig om: ett program om sorgens övergång i depression men också om glädje och musikens makt. mer kultur och fest Som en del av det sociala programmet bjöd Västra Götalandsregionen på onsdagens konsert med Göteborgssymfonikerna. På torsdagen var det Svenska Läkaresällskapets fest med underhållning från Göteborgsoperans uppsättning av Sunset Boulevard och lite till. berättelser Programboken pryddes av en bild tagen av Torbjörg Hagström med underskriften Om jag vill lyckas föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är ett citat av Sören Kierkegaard. I programboken fanns tre läsvärda berättelser om den professionella rollen av Ingemar Engström, Klas Sjöberg och Boel Andersson Gäre. siffror Antalet besök uppgick till cirka I det vetenskapliga programmet deltog cirka delegater. 12

12 Den 1 december 2010 på Interntionell AIDSdagen genomfördes ett symposium i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut, UNFPA (United Nations Population Fund) och UNAIDS (United Nations Joint Programme on HIV / AIDS) I programmet medverkade: Peter Friberg, vice ordförande SLS, Sarah Wamala, GD Statens Folkhälsoinstitut, Bertil Lindblad, UNAIDS, Laura Laski UNFPA och Ulf Bronner Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Hans Rosling modererade. En ny bättre webbsida för Medicinska riksstämman togs i bruk den 20 april. Vår ambition är att alla besökare ska få information om programpunkter, symposier på ett enkelt och effektivt sätt 13

13 Delegationen för medicinsk etik Delegationen för medicinsk etik bildades 1970 för att främja intresset för etiska frågor inom medicinen. Delegationens uppgift består i att bistå nämnden med råd i etiska frågor, yttra sig i aktuella etiska frågor som uppstår i läkarens vardag, utarbeta etiska riktlinjer samt arrangera workshops, seminarier, etikdagar och debatter i ämnet. Etikdelegationen föreslår varje år mottagare av Hippokratespriset, som belönar etik i klinisk verksamhet. Ingemar Engström, Örebro ordförande Ledamöter Läkarrepresentanter: Ingemar Engström, Örebro Claudia Bruss (2011), Lund Gunnar Eckerdal, Kungsbacka Ann Edner, Stockholm Annika Eklund-Grönberg, Stockholm Samuel Gebre-Medhin, Lund Kristina Söderlind Rutberg, Linköping Gunilla Tegerstedt (2010), Stockholm Anders Ågård, Göteborg Adjungerade ledamöter tillika allmänhetens representanter: Håkan Bengtsson, Stockholm Publicistklubben Lars-Åke Johnsson, Stockholm SACO-Jusek Britt-Marie Ternestedt, Stockholm Svensk sjuksköterskeförening Adjungerade ledamöter: Lisa Karlsson, Göteborg Kandidatföreningen Karl Sallin, Stockholm Yngreläkarrepresentant Britt Nordlander, Stockholm Prioriteringsfrågor Delegationens sekreterare: Agneta Davidsson Ohlson Delegationen har under verksamhetsåret haft sex sammanträden och ett internat samt arrangerat en workshop, två tisdagssammankomster och tre symposier på Medicinska riksstämman samt en etikdag tillsammans med Läkarförbundet. Delegationen utfärdar etiska riktlinjer som framtagits i nära dialog med berörda sektioner och som godkänts av nämnden. Vidare gör delegationen uttalanden i etiska frågor, vilka som regel inte varit föremål för remissbehandling. Etiska uttalanden presenteras också i nämnden innan de görs publika. Nya riktlinjer för palliativ sedering Delegationen presenterade en uppdatering av tidigare riktlinjer för palliativ sedering efter att ha inhämtat synpunkter från sektioner, associerade föreningar och Läkarförbundet samt efter särskilda diskussioner med sektionen för palliativ medicin. Uttalandet betonar patientens grundläggande rätt till symtomlindrande behandling vid outhärdliga symtom även om denna innebär vakenhetspåverkan samtidigt som det betonar att möjligheten till behandling ska grunda sig på läkarens medicinska bedömning. Riktlinjerna fick stor uppmärksamhet i debatten såväl inom som utanför professionen. Uttalande om donationsförberedande behandling Delegationen uttalade sig positivt om behovet av en bred utredning om donationsförberedande behandling av döende patienter där medicinska, etiska och juridiska aspekter beaktas. Uttalande om provoperationer på avlidna personer Delegationen uttalade sig positivt om att möjligheter till provoperationer finns i Sverige men att detta förutsätter den avlidnes samtycke direkt eller via närstående. Uttalande om rökstopp inför elektiva operativa ingrepp Delegationen uttalade sig positivt till att sjukvården erbjuder rökslutarstöd till patienter som ska genomgå elektiv kirurgi. Det är dock viktigt att beslut om operation baseras på individuell risk-nyttabedömning och ett det är oetiskt med ett generellt krav på rökstopp. Delegationen har under året också arbetat med följande frågor: Ställföreträdarfrågan Nya riktlinjer för HLR Värdmoderskap Etikämnet i läkarutbildningen Symposier på Riksstämman 2010 Paternalism, autonomi och delaktighet medicinsk etik i förändring. Moderator: Ingemar Engström. Panelen bestod av Niklas Juth, Karolinska Institutet samt Gunnar Eckerdal, Lisa Karlsson och Anders Ågård, etikdelegationen. Livets början vem äger frågan? Moderator: Orvar Finnström, Linköping och Ann Edner, Etikdelegationen. Panelen bestod av Göran Hermerén, Lund, Stellan Håkansson, Umeå, Magnus Mackaldener, Södertälje, Magnus Lindroth, Lund, Elisabeth Rynning, Uppsala. Det orättvisa döendet. Moderator: Gunnar Eckerdal. Panelen bestod av Ann Edner, Maria Taranger Jane Österlind och Jonas Andersson. Tisdagssammankomster Delegationen arrangerade två tisdagssammankomster under året: Den 9 maj Omskärelse. Moderator: Ingemar Engström. Deltagare: Jacob Nathanson, Yngve Hofvander och Gunnar Göthberg. Den 17 maj Är läkaretiken kraftlös? Moderator: Gisela Dahlquist, Umeå. Deltagare: Göran Bodegård, Ingemar Engström och Anders Printz. 14

14 Gemensam etikdag med Läkarförbundet Den 9 november arrangerade Läkaresällskapets etikdelegation och Läkarförbundets etik- och ansvarsråd den fjärde gemensamma etikdagen, Hippokrates på nätet doktorn i cyberrymden. Föreläsare var Ingemar Engström, Anne Brynolf, studentredaktör, Läkartidningen, Jonas Ludvigsson, barnläkare, Universitetssjukhuset Örebro. Andreas Ekström, kulturjournalist, Sydsvenskan, författare till boken Googlekoden, Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets Etikoch ansvarsråd, Åsa Kadowaki, psykiater, och Thorbjörn Larsson, VD för Vårdalstiftelsen. Ett hundratal åhörare deltog i den livliga debatten som följde efter presentationerna. Delegationen i debatten Etikdelegationen har under året deltagit flitigt i den allmänna debatten kring medicinsk etik. Detta har skett genom uttalanden och riktlinjer, artiklar i fack- och dagspress samt genom kontakter med andra organisationer och myndigheter vid remisser, seminarier, workshops och debatter. Delegationen, och Läkaresällskapet, har härigenom möjlighet att påverka såväl den allmänna debatten kring medicinsk etik som den mer formella juridiska hanteringen av frågorna. Delegationens ordförande fick under året motta Dagens Medicins stora debattpris. Sammanfattning Intresset för de medicinsk-etiska frågorna har varit mycket stort under det gångna året, såväl inom läkarkåren som i den allmänna samhällsdebatten. Frågor om etik kring livets slut har dominerat debatten, men också många andra frågor har varit föremål för delegationens arbete. Utvecklingen under året har visat att Svenska Läkaresällskapet prioriterar etikfrågor högt och att det finns skäl att tro att sällskapet har en viktig roll att spela i dessa frågor. Hippokratespriset priset för etik i klinisk verksamhet, kr Hippokratespriset är Svenska Läkaresällskapets pris för etik i klinisk verksamhet och delas ut årligen till en eller flera kliniskt verksamma läkare inom olika specialiteter som i sitt dagliga arbete lyfter fram och tydliggör betydelsen av etiska frågor i sjukvården. Under året tilldelades barnläkaren Gisela Dahlquist priset för sitt outtröttliga arbete med att uppmärksamma och levandegöra etiska frågeställningar i den kliniska vardagen. Priset delades ut vid SLS Årshögtid den 2 november. Pristagaren får förutom prischeck också diplom och Clarence Blomquistmedaljen i silver samt tillfälle att arrangera en tisdagssammankomst. Den hölls den 17 maj 2011 under rubriken Är läkaretiken kraftlös?. Blomquistmedaljen Medaljen slogs på initiativ av Sällskapets kommitté för medicinsk etik 1996 till minne av Clarence Blomquist och som erkänsla för dennes framsynthet i medicinsk-etiska frågor. Han var en föregångsman och har betytt mycket för utvecklingen i den medicinska etiken. 15

15 Ledamöter i kommittén: Magnus Fogelberg, Uddevalla ordförande tillika sektionsrepresentant, neurologi Ulla Gerdin (t.om.2011) Stockholm Socialstyrelsen enheten för fackspråk och informatik Torvald Granfors, Västerås sektionsrepresentant, urologi Jarl Holmén, Stockholm Läkartidningen Torsten Mossberg, Stockholm sektionsrepresentant, klinisk nutrition Hans Nyman, Stockholm språkexpert Björn Smedby, Uppsla Socialstyrelsen klassifikationsexpert Nathalie Parés, Stockholm Språkrådet Tom Pettersson, Helsingfors Finska Läkaresällskapet Hans Ågren, Göteborg sektionsrepresentant, psykiatri Adjungerad till språkkommittén: Terminologicentrum TNC Annika Asp (2010) Åsa Holmér (2011) Kommitténs sekreterare: Annie Melin Kommittén för medicinsk språkvård SPRÅKKOMMITTÉN arbetar med att vårda det medicinska språket dels genom att besvara insända språkfrågor med medicinsk anknytning, dels genom att informera och medverka i olika språkvårdande aktiviteter. Utvalda medicinska termfrågor av allmänt intresse läggs in i kommitténs språkfrågedatabas på Internet. Under året har Svenska Läkaresällskapet bytt Internetleverantör, vilket haft till följd att nya termfrågor inte kan införas i databasen. Vid verksamhetsårets utgång planeras arbete för att återupprätta möjligheten. Språkfrågorna sänds primärt till Terminologicentrum TNC, med vilket SLS tillsammans med Läkartidningen har ett ekonomiskt avtal, för en första granskning av terminolog. Rutinerna för hantering av frågorna har setts över under året. Frågorna har behandlats vid kommitténs sammanträden, under året vid fyra tillfällen, och vid behov diskuterats på språkkommitténs elektroniska diskussionslista och med sektionernas språkkontakter. Kommittén beslutar vilka frågor och svar som när möjlighet ges ska läggas in i språkfrågedatabasen. Kommittén har under verksamhetsåret också fått disponera en sida i medlemsbladet SLS Aktuellt, där frågor och svar ställts samman. Samverkan Kommittén har samverkat med terminologintressenter såsom Sektionen för medicinsk informatik samt enheten Fackspråk och informatik inom Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd. Kommittén var medarrangör till den Nationella termkonferensen 2010 Professionen i språket språket i professionen. Vid Läkaresällskapets Riksstämma har språkkommittén informerat om sin verksamhet i Läkaresällskapets monter. Remisser Språkkommittén har under året avgett svar på Socialstyrelsens remisser Begrepp kring klassifikation och diagnos och Begrepp inom läkemedelsområdet. Svaren har i betydande utsträckning beaktats av Läkaresällskapet i de svar som avgetts till Socialstyrelsen. Bengt i lindskogs språkpris Språkkommittén har medverkat i nomineringen till språkpristagare. Priset delas ut vartannat år års språkpris tilldelades på förslag av språkkommittén Läkartidningen. Motivering: Läkartidningen är den viktigaste medicinska facktidskriften på svenska, och har som sådan en central roll för utvecklingen av det medicinska fackspråket. Förutom en hög vetenskaplig kvalitet på införda artiklar, tar tidningen också sitt ansvar för att hålla en hög språklig nivå. Genom att slå vakt om hur medicinska facktermer ska stavas och hanteras grammatiskt, och genom att främja användningen av svensk medicinsk terminologi, bidrar Läkartidningen till god språklig sed inom hälso- och sjukvården. Tack vare detta gedigna språkliga arbete har Läkartidningen också betydelse för språkbruket i svensk medicinsk litteratur överlag. 16

16 Läkaresällskapets IT-kommitté IT-KOMMITTEN bildades 2008 och är ett rådgivande stöd till nämnden när det gäller IT-utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Kommittén utgör en kontaktyta gentemot SLS sektioner och deras företrädare för IT-lösningar inom hälso- och sjukvården. Kommittén företräder SLS vid kontakt med myndigheter och organisationer, besvarar remisser m.m. AKTIVITETER Kommittén har haft fyra sammanträden under verksamhetsåret och genomfört en inspirationsdag den 11 april på SLS med sektionernas IT-kontakter samt haft presentation vid nämndmöte den 31 maj. Göran Petersson företräder SLS i Socialdepartementets samrådsgrupp inom Nationella strategin för Nationell ehälsa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg respektive i läkemedelskommittéordförandernas (LOK) IT-råd. IT-kommittén är representerad i referensgruppen för Nationella Standardvårdplaner (SVP) och i Ineras styrgrupp för Din Journal på nätet. IT-kommittén har haft möte om Läkemedel och IT med Läkemedelskommittéernas ordförande och Läkarförbundets kommitté för IT, läkemedel och etik med framtagande av underlag till skrivelse till regeringen. riksstämman IT-kommittén genomförde en hearing Professionen, IT-lösningar och den goda vården offer eller aktör? vid riksstämman med cirka 200 personer. De utfrågade var Karin Johansson, statssekreterare socialdepartementet, Lars-Erik Holm, Socialstyrelsen, Christina Åkerman, Läkemedelsverket, Åke Rosandher, Centrum för ehälsa i samverkan (CeHis) och Anna Lefevre-Skjöldebrand, Swedish MedTech. Bland löftena märktes att arbetet närmaste året skulle inriktas på säkrare läkemedelshantering, fungerande elektroniskt expeditions/expertsystem, system för granskning av datorjournaler, tydligare specifikationskrav åt journalleverantörerna, mer användarvänliga system, balans mellan patientsäkerhet och integritet, patienten förverkligad delaktighet i sin journal, mer strukturerade journaler och ökad täckningsgrad avseende kvalitetsregistren i datorjournalerna. inspirationsdagen 14 april Som förberedelse till riksstämman 2011 arrangerade IT-kommittén en inspirationsdag för IT-kontakterna: eläkekonst IT och den Goda vården, professionen aktör? Efter den inledande frågan Vad lärde vi oss av hearingen på riksstämman 2011? följde presentationerna: Kvalitetsregister och IFK2- projektet, Nils Schönström, IT-kommittén och CeHIS; Elektroniskt expertstöd (EES), Susanne Bergenbrant Glas, akutkliniken, KS/Huddinge; En IT-direktörs syn på landstingets IT-stöd, Petter Könberg, Landstinget i Kalmar län; Vad gör Läkemedelsverket för att patientjournalerna ska bli användarvänliga? Per Gillblom, enheten för medicinteknik Läkemedelsverket; Gemensam ordinationslista Pascal/SIL finns den? Karina Tellinger, CeHiS; Snomed CT i praktiken, Helena Palm, sektionen för medicinsk informatik; Patientens åtkomst till sin datorjournal, Anne Björk, Landstinget i Uppsala län, Inera; Hur datoriserade styrdokument kan underlätta vården exemplet VIS, Per Pohjanen, ögonkliniken, Luleå. nyhetsbrev, it-kontakterna, IT-ministern och planering IT-kontakterna har fått flera nyhetsbrev och uppmanats inkomma med synpunkter och frågor som bl.a. ställts till IT-ministern Anna-Karin Hatt vid hearingen den 9 mars. Dessa synpunkter kommer att beaktats vid framtagandet av en Digital Agenda. Riksrevisionen har intervjuat IT-kommittén avseende IT-användningen i vården, som bedömts som undermålig av Riksrevisionen. Tisdagsmöte med temat Din Journal på nätet planeras till deb 18 oktober. Vid Medicinska riksstämman anordnar kommittén den 30 november en förnyad hearing med samma deltagare som 2010 med rubriken eläkekonst IT och den Goda vården, professionen aktör? då frågan blir om man levt upp till löftena Göran Petersson, Kalmar ordförande Ledamöter: Kristian Axelsson, Skövde Susanne Bergenbrant Glas, Stockholm Anne Björk, Uppsala Sabine Koch, Stockholm Per Pohjanen, Umeå Nils Schönström, Stockholm Maria Werner, Borås Kommitténs sekreterare: Annie Melin IT-kommitténs Inspirationsdag den 14 april. Cirka 30 IT-kontakter deltog från sektionerna. 17