Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse med årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse med årsredovisning"

Transkript

1 Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse med årsredovisning

2 PRODUKTION Svenska Läkaresällskapet 2015 ANSVARIG UTGIVARE Filippa Nyberg, VD FORM & LAYOUT Jaana Logren Bergqvist TEXTBEARBETNING Agneta Davidsson Ohlson Annie Melin Jaana Logren Bergqvist INNEHÅLLSGRANSKNING Agneta Davidsson Ohlson Annie Melin TRYCK DanagårdLiTHO FOTO Colourbox, Carolina Byrmo, Elin Lindström Claessen, Istockphoto, Hagströmerbiblioteket, Jaana Logren Bergqvist, Lasse Skog, Marie Bergman, Samuel Unéus, Shutterstock, hjarnfonden.se, imh.se, ki.se, liu.se, lnu.se, lakartidningen.se KONTAKTA OSS! SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET Klara Östra Kyrkogata 10, Box 738, Stockholm INTERNET FACEBOOK /svenskalakaresallskapet E-POST VÄXEL/RECEPTION telefon MEDLEMSFRÅGOR telefon e-post: BOKNING AV LOKALER telefon e-post: LÄKARESÄLLSKAPETS RESTAURANG telefon e-post INTERNET 2

3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL 4 Svenska Läkaresällskapets kärnvärden 5 Organisation och styrning 6 Året i korthet 8 Nämnden 9 Ordförande har ordet 10 Kärnområden 11 VD har ordet VETENSKAP 12 Delegationen för forskning UTBILDNING 14 Delegationen för utbildning ETIK 16 Delegationen för medicinsk etik KVALITET 18 Kommittén för säker vård 19 Kommittén för IT 19 Kommittén för medicinsk kvalitet 20 Kommittén för läkemedelsfrågor 21 Kommittén för medicinsk språkvård 22 Delegationen för Medicinska riksstämman 24 Levnadsvaneprojektet 26 En värdefull vård 28 Kandidatföreningen 30 Aktiviteter 32 Priser och medaljer 34 Huset och samlingarna 36 Kommunikation 38 Medlemmar, sektioner, lokala läkaresällskap och föreningar 40 Personal och förtroendevalda 42 Representanter i expertgrupper 43 Ekonomi 45 Årsredovisning

4 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET KÄRNVÄRDEN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET (SLS) är läkarkårens vetenskapliga och professionella organisation, en ideell, politiskt och fackligt obunden förening. Vi arbetar med frågor baserade på vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. Vårt huvudsakliga syfte är att verka för en förbättrad hälso- och sjukvård för dagens och morgondagens patienter. Det gör vi bland annat genom att initiera och driva viktiga samhällsfrågor genom våra medlemmar och vetenskapliga sektioner, som står för en stor del av utvecklingen inom svensk hälso- och sjukvård. Integritet och oberoende är fundamentet för vår verksamhet och en förutsättning för SLS samhällsroll. FORSKNING är en viktig del i att skapa bättre förutsättningar för morgondagens befolkning. SLS bevakar forskningsfrågor och stödjer medicinsk forskning, bland annat genom att årligen dela ut omkring 30 miljoner kronor i forskningsanslag, post doc-stipendier och resebidrag. UTBILDNING Läkares utbildning och kontinuerliga kompetensutveckling är ett viktigt område som SLS bevakar. Delegationen för utbildning följer, bereder och ger råd och upplysningar i utbildningsfrågor med utgångspunkt från samhällets och patienternas behov. ETIK De stora möjligheter som modern medicin ger, ställer oss inför svåra och delvis nya etiska frågor. Klyftan mellan vad vi kan och har råd att göra i hälso- och sjukvården ökar. Utvecklingen kräver en hög grad av etisk medvetenhet hos läkaren för att inte viktiga värden ska gå förlorade. KVALITET Tillsammans med sektionerna arbetar SLS med övergripande frågor som rör kvalitet och säkerhet i vården. Genom våra kommittéer för säker vård, medicinsk kvalitet, medicinsk språkvård, IT- och läkemedelsfrågor driver SLS frågor om säker vård och kvalitet. 4

5 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ORGANISATION & STYRNING MEDLEMMAR 68 SEKTIONER 9 LOKALA LÄKARE- SÄLLSKAP 19 ASSOCIERADE FÖRENINGAR FULLMÄKTIGE DELEGATIONER KOMMITTEER & ARBETSGRUPPER NÄMNDEN AU NÄMNDENS ARBETSUTSKOTT VD & KANSLI DET HÄR ÄR SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET MEDLEMMAR SLS har närmare medlemmar. Medlemmarna utövar sin verksamhet inom SLS delegationer, kommittéer och sektioner. SEKTIONER, LOKALA LÄKARESÄLLSKAP OCH ASSOCIERADE FÖRENINGAR SLS har 68 sektioner, 9 lokala läkaresällskap och 19 associerade föreningar. FULLMÄKTIGE är SLS högsta beslutande organ och består av ledamöter och deras suppleanter vilka är valda av SLS sektioner och lokala läkaresällskap. ORDFÖRANDE SLS leds av dess ordförande, och nämnden är dess verkställande organ. NÄMNDEN är SLS styrelse och består av SLS ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförande i de särskilda delegationerna, samt högst åtta övriga ledamöter. Nämnden har sammanträtt åtta gånger under verksamhetsperioden. AU är nämndens arbetsutskott och består av SLS ordförande, vice ordförande och sekreterare samt en ledamot som nämnden utser inom sig. DELEGATIONER SLS har fyra permanenta delegationer för: forskning, utbildning, medicinsk etik och Medicinska riksstämman. Utöver delegationerna finns ett antal kommittéer och arbetsgrupper. KANSLI OCH VD Kansliet har en central roll i SLS verksamhet och leds av en verkställande direktör. Härifrån styrs ekonomi, administration och huvuddelen av verksamheten. 5

6 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ÅRET I KORTHET Sir Michael Marmot invigningsföreläser på Medicinska riksstämman Foto: Lasse Skog ETT STORT TACK Stort tack till alla medlemmar för ett fantastiskt år. En viktig del av Svenska Läkaresällskapets arbete är att initiera och driva angelägna frågor i hälsooch sjukvården utifrån SLS kärnvärden: vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. Ett arbete som till stor del sker i SLS sektioner, delegationer, kommittéer, expertgrupper samt råd. Här sammanfattar vi i korthet några av årets aktiviteter för att längre fram ge en mer fördjupad sammanfattning över verksamhetsåret och respektive delegation och kommitté. FORSKNINGSPOLITIK OCH ETIK Forskningsdelegationen har under året bevakat utvecklingen kring det nya ALF-avtalet och arbetat för att öka engagemanget för förbättrad och anpassad rekrytering av läkarstuderande till forskarutbildning. Delegationen har under året även ökat uppmärksamheten på frågor kring forskningsetik och belönat framstående forskare. LÄKARES FORTBILDNING I samband med fullmäktige 2014 diskuterades fortbildningsfrågan, och Utbildningsdelegationen har utifrån detta arbetat vidare med att ta fram ett förslag till modell för fortbildning, utifrån det professionella ansvaret och behovet. I oktober publicerades policydokumentet: Läkaryrket en kontinuerlig professionell utveckling. Fortbildningsfrågan och SLS ställningstagande har även debatterats i en rad debattartiklar i fack- och dagspress. RONDEN Etikdelegationen har under året prioriterat frågor kring vardags- och strukturell etik. Ronden diskuterades i en workshop, där representanter för sjukhuskliniker medverkade. Ett uppföljande symposium hölls på Riksstämman. ETISKA UTTALANDEN Etikdelegationen har tillsammans med Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd antagit ett uttalande om personalens medverkan i s.k. vita dokusåpor. I uttalandet avråds medlemmarna från att medverka i sådana program av etiska skäl. Frågan om en samvetsklausul för personal som inte önskar delta i abortverksamhet aktualiserades. Delegationen antog ett uttalande som klart tar avstånd från behovet av en sådan klausul. Grunden i resonemanget är att sjukvården främst är till för patienten och inte för personalen. EN VÄRDEFULL VÅRD Under våren 2014 tillsatte SLS nämnd arbetsgruppen En värdefull vård (EVV) med uppdrag att driva debatt och författa en rapport som analyserar hälso- och sjukvårdens styrning och organisation med utgångspunkt i bland annat hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf samt Riksdagens prioriteringsordning. Rapporten kommer att sändas ut på remiss till berörda instanser under sommaren Arbetsgruppen har initierat och drivit debatt i media, under Almedalen och på Riksstämman. JÄMLIK VÅRD & HÄLSA Den ojämlika vården och forskningens ansvar har diskuterats i Almedalen, på Riksstämman, och i medlemstidningen SLS Aktuellt. Det finns stora skillnader i tillgång till god forskning, särskilt när det gäller äldre, multisjuka eller på annat sätt utsatta grupper. Vad kan göras för att initiera god forskning inom underbeforskade områden och vems är ansvaret debatterades bland annat i Almedalen. Att det måste vara ett delat ansvar mellan forskningsfinansiärer och forskarsamhället är klart, men hur en förändring ska kunna åstadkommas konkret är mer komplext. FOLKHÄLSA SLS har ett starkt fokus på folkhälsa, inte minst genom arbetet med flera av våra sektioner i Levnadsvaneprojektet. Projektet avslutades 2014, men SLS avser att fortsätta arbetet i en nybildad Kommitté för prevention och folkhälsa. Tillsammans med Tobaksfakta har vi under året engagerat oss i Tobacco Endgame med målsättningen ett rökfritt Sverige I samarbete med IOGT-NTO lanserade vi för andra året i rad forskningsrapporten Alkoholen och samhället. I årets rapport har en forskargrupp granskat forskningsunderlaget vid lågdoskonsumtion av alkohol. Bevisen för att alkohol i små mängder har positiva hälsoeffekter är, enligt forskargruppen svaga. 6

7 Karl Olandersson. Foto: Lasse Skog GLOBAL HÄLSA I oktober arrangerades ett välbesökt seminarium i samarbete med Läkare Utan Gränser. Frågan om hur vi i Sverige kan öka våra insatser och den globala medicinska kompetensen stod på agendan. På plats fanns några av Sveriges främsta experter. Med anledning av det extraordinära läget i Västafrika förlängdes mötet med en extrainsatt programpunkt om Ebola-utbrottet. Diskussionen fortsatte under Riksstämman. Under slutet av året bildades en ny Kommitté för global hälsa. SÄKER VÅRD Diskussion har förts kring hur Kommittén för säker vård på bästa sätt kan arbeta för att patientsäkerhet blir en integrerad del i utbildningen för alla yrken inom vården. Ett dokument i samarbete med övriga vårdprofessioner är under framtagande som ur ett tvärprofessionellt perspektiv beskriver säker vård. IT OCH E-HÄLSA IT-kommittén medverkar och påverkar att IT-stödet blir ändamålsenligt avseende vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. En debattartikel och ett temanummer i Läkartidningen skrevs under våren. Ett remissvar har avgetts, Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23). Den traditionsenliga hearingen på Riksstämman arrangerades, eläkekonst kan man kombinera empati och high tech"? Vid hearingen framkom att det finns ett stort behov av samverkan mellan olika aktörer för att realisera nyttan med IT och att varje aktör måste ta sitt ansvar. KVALITETSREGISTER Kommittén för medicinsk kvalitet har genomfört en kartläggning om kopplingen mellan SLS sektioner och de Nationella kvalitetsregistren. Resultatet visade att omkring hälften av sektionerna hade formella möjligheter att påverka registrens styrning, medan övriga inte hade något inflytande. Resultaten presenterades på Riksstämman. ÄLDRE & LÄKEMEDEL Kommittén för läkemedelsfrågor har deltagit i arbetet med att ta fram en webbaserad utbildning för AT-läkare om äldres läkemedelsbehandling som under 2014 har gått i mål med en första version. MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Riksstämman bjöd på två fullmatade dagar med specialitetsövergripande vidareutbildning och fortbildning. Mötet samlade läkare, forskare, beslutsfattare, verksamhetschefer, myndigheter, organisationer och näringsliv verksamma inom hälso- och sjukvården. Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström invigde mötet och årets invigningstalare var den brittiske epidemiologen Sir Michael Marmot, som talade om ojämlik hälsa och social rättvisa. ALMEDALEN Fyra intressanta och välbesökta seminarier om några av våra mest angelägna frågor genomfördes: En värdefull vård, folkhälsa, läkares fortbildning och den ojämlika vården och forskningens ansvar. BERZELIUSSYMPOSIER Två Berzeliussymposier har arrangerats under året. Den april arrangerades Life Cycles: Human Reproduction, Growth, and Development i Malmö. Ansvariga för det vetenskapliga innehållet var: Peter M Nilsson, Ulf Kristofersson och Elia Psouni. Den augusti arrangerades Personalized Geriatric Medicin i Stockholm. Ansvariga för det vetenskapliga innehållet var Gunnar Akner, Yngve Gustafson, Carina Metzner och Per Tornvall. TISDAGSDEBATTER Nytt för i år var att vi genomförde ett välbesökt frukostmöte om arbetsmiljö och stressrelaterad ohälsa med bland andra dåvarande socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. KONST & LÄKEKONST En av årets höjdpunkter var Kärlek i fokus sfärernas harmoni eller bara överslag i signalsystemet? med Gudrun Bruna, Vivian Rössner Wejke och Stephan Rössner. Kerstin Nilsson, Ordförande Filippa Nyberg, VD 7

8 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET NÄMNDEN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS NÄMND Enligt SLS stadgar ska nämnden bestå av ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförandena i de särskilda delegationerna och högst åtta övriga ledamöter. Nämnden kan adjungera föredragande i särskilda frågor. Adjungerad får delta i nämndens överläggning i dessa frågor men inte i besluten. Nämndens ledamöter utses vid ordinarie fullmäktigemöte. Ordförande och vice ordförande väljs för en period av två år och kan inte omväljas. Nämndens övriga ledamöter väljs för en period av tre år och kan omväljas en gång i följd. Om en nämndledamot avgår under mandattiden utser fullmäktige vid nästa eller påföljande möte en ny nämndledamot för en ordinarie mandattid av tre år. Av nämndens ledamöter ska minst hälften vara verksamma utanför Storstockholm. ORDFÖRANDE Kerstin Nilsson, Docent, Universitetslektor, Institutionen för läkarutbildningen, Örebro universitet, Örebro ORDFÖRANDE FÖR LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Ylva Böttiger, Professor, Institutionen för medicin och hälsa, Universitetssjukhuset, Linköping VICE ORDFÖRANDE Stefan Lindgren, Professor i medicin, Lunds universitet, Överläkare, Gastrokliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö ORDFÖRANDE FÖR PROJEKTET EN VÄRDEFULL VÅRD Karl Sallin, ST-läkare i pediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Institutet, Stockholm VETENSKAPLIG SEKRETERARE VT 2014 Simon Kyaga, Överläkare psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm LEDAMOT Patrick Vigren, Neurokirurg, Verksamhetschef, Neurologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping T.F. VETENSKAPLIG SEKRETERARE HT 2014 Mats Holmström, Professor, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, Stockholm LEDAMOT Tove Gunnarsson, Universitetslektor, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm ORDFÖRANDE DELEGATIONEN FÖR FORSKNING SAMT PRIORITERINGSKOMMITTÉN Håkan Billig, Professor i fysiologi, Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet, Göteborg ORDFÖRANDE DELEGATIONEN FÖR UTBILDNING Torbjörn Ledin, Professor, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Oto-Rhino-Laryngologi, Linköpings universitet, Linköping ORDFÖRANDE DELEGATIONEN FÖR MEDICINSK ETIK Ingemar Engström, Professor, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro universitet, Örebro LEDAMOT Margareta Hammarström, Chef för barnoch kvinnosjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg LEDAMOT Carl Johan Östgren, Professor, Institutionen för Medicin och hälsa, Universitetssjukhuset, Linköping ADJUNGERAD LEDAMOT Lis Abazi, ordförande i Kandidatföreningen, AT-läkare, Norrtälje sjukhus, Stockholm ORDFÖRANDE DELEGATIONEN FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Catarina Almqvist Malmros, Professor, Klinisk epidemiologi, Karolinska Institutet, Överläkare i barnmedicin, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm VD Filippa Nyberg 8

9 Viktig röst i samhället Svenska Läkaresällskapets vision är att vara den aktivt ledande ideella oberoende organisationen inom hälsa, vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. Detta kan synas som en hög ambition, men det är vår absoluta övertygelse att en professionell organisation som är politiskt och fackligt obunden är nödvändig för att driva svensk hälso- och sjukvård framåt. Under det gångna året har vi försökt att fortsatt verka enligt denna vision, och i verksamhetsberättelsen redovisas de aktiviteter som ägt rum under året i SLS regi. Även i denna kondenserade form är det en imponerande redovisning med både bredd och djup, och jag vill rikta ett varmt tack till alla som med stort engagemang och betydande arbetsinsatser gjort detta möjligt. Men ingen organisation kan vara kraftfull och överleva utan sina medlemmar. Medlemmarna utgör fundamentet för verksamheten och det är medlemmarnas uppfattning som ska driva verksamheten framåt. Som många andra ideella organisationer har vi under de senaste åren sett en nedgång i medlemsantalet, och vi ser att det i dag inte längre är en självklarhet för alla läkare att vara med i en professionell organisation. Vi saknar framför allt de unga specialisterna och den stora grupp läkare som kommer med utbildning och erfarenhet från andra länder. Detta är ett allvarligt underskott inför framtiden. Vi har under året ägnat mycket omsorg åt att analysera och diskutera hur SLS ska vara en angelägen, modern och relevant organisation, för nuvarande och blivande medlemmar. Vår bestämda uppfattning är att det främst handlar om att vi ägnar oss åt frågor som har stor betydelse för vår profession och för svensk hälso- och sjukvård. Men det spelar förstås också roll vad man som enskild medlem uppfattar att man får ut av sitt medlemskap. Det viktigaste är att få möjligheten att påverka och bidra till att göra vår professionella röst hörd i samhället! Det arbete vi under året inlett för utveckla och synliggöra SLS som medlemsorganisation är också en av våra viktigaste uppgifter framåt. VERKSAMHETSÅRET 2014 ORDFÖRANDE HAR ORDET Det viktigaste är att få möjligheten att påverka och bidra till att göra vår professionella röst hörd i samhället! Ordförande Kerstin Nilsson PRIORITERADE FRÅGOR Läkares kontinuerliga kompetensutveckling det övergripande ansvaret för den professionella kompetensutvecklingen måste ägas och följas upp av professionen själv, och Svenska Läkaresällskapet är beredd att ta ett utökat ansvar för ett sådant system. En värdefull vård beskriver vårdens utmaningar och föreslår nya vägar för styrning och uppföljning av vården där patientens behov och professionella värden synliggörs. En rapport är under framtagande och kommer att sändas ut på remiss till berörda instanser under sommaren Remissvar kommer att sammanställas under hösten och en fortsatt handlingsplan utformas. Fortsatt debatt och påverkansarbete i form av debattinlägg i media och program under årets Almedalsvecka och Medicinska riksstämma planeras. 9

10 VERKSAMHET KÄRNOMRÅDEN ANSLAG, STÖD, PRISER KANDIDATFÖRENINGEN GRUNDUTBILDNING ST-UTBILDNING GLOBAL HÄLSA FORSKNING VETENSKAP UTBILDNING FORTBILDNING GRANSKNING AV ANSÖKNINGAR ETIK KVALITET IT & E-HÄLSA RIKTLINJER SÄKER VÅRD UTTALANDEN LÄKEMEDEL SPRÅKVÅRD PREVENTION & FOLKHÄLSA MEDICINSK KVALITET EN VÄRDEFULL VÅRD MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 10

11 VERKSAMHETSÅRET VD HAR ORDET Utveckling för patienternas bästa Det är med stolthet årets verksamhetsberättelse presenteras. Svenska Läkaresällskapet är en ideell och oberoende vetenskaplig organisation med gamla anor. Det är därför extra roligt att kunna se tillbaka på ett år präglat av utveckling och aktivitet. Över svenska läkare är medlemmar, ett imponerande bevis för engagemang inom kåren! Ett genomgripande förbättringsarbete har vänt det ekonomiska resultatet till plus, en förutsättning för fortsatt trovärdighet och handlingsfrihet. Läkaresällskapet har samhällets förtroende att förvalta ett stort stiftelsekapital. Under året kunde cirka 33 miljoner kronor delas ut till medicinsk forskning, liksom ett antal priser och medaljer vid festliga högtider. Forskarna vittnar om betydelsen av ett personligt erkännande för sitt vetenskapliga arbete som stimulans för svensk klinisk forskning. Levnadsvaneprojektet gick under 2014 in i sitt avslutande år med aktiviteter både i Sällskapets sektioner, Almedalen och vid Hälsotorget på Riksstämman. SLS deltog i Almedalen med eget program för första gången. Programmet belyste Sällskapets syn på en värdefull, jämlik och hälsofrämjande vård samt läkares fortbildning; fullt till sista plats i lokalen och köerna utanför vittnade om att SLS är en populär opinionsbildare. Vår medlemstidning SLS Aktuellt har utvecklats och en läsarundersökning visar stor uppskattning från medlemmarna. Synligheten i media har ökat genom fler debattartiklar, pressmedelanden, digitala nyhetsbrev och inlägg i sociala medier. Läkare i dagens högspecialiserade vård har mer än någonsin behov av att mötas, samarbeta och utbyta kunskaper över specialitets- och yrkesgränserna. Medicinska riksstämman är en unik ideell insats som med framgång genomfördes 2014 tillsammans med partners och utställare. Läkaresällskapets fantastiska hus vid Klara Östra Kyrkogata är byggt för kunskapsutbyten. Årets många möten beskrivs i verksamhetsberättelsen, och visar på en stor bredd utifrån SLS kärnvärden. Ett vårdprogram för fastigheten har tagits fram för att långsiktigt värna om husets kulturhistoriska värden. Över svenska läkare är medlemmar, ett imponerande bevis för engagemang inom kåren! Sammantaget är det en vital och energisk organisation som går in för uppgiften att samla Sveriges engagerade och utvecklingsintresserade läkare till en stark röst för patienternas bästa. VD Filippa Nyberg VERKSAMHETEN SLS kansli ska fungera som utförar- och serviceorganisation för SLS nämnd och medlemmar, både digitalt och på plats i huset. Förutsättningar för detta är ett nära samarbete med nämnden, tydliga mål och möjlighet att vid behov förstärka kompetensen med extern konsulthjälp inom olika expertområden. Ordning och reda samt ekonomi i balans är grundläggande. Våra viktiga områden utan inbördes rangordning, är medlemmarna, huset, ekonomi och förvaltning samt kommunikation. Ett välfungerande och presterande team som trivs på jobbet, är avgörande för att klara de komplexa arbetsuppgifterna. 11

12 VETENSKAP MEDICINSK FORSKNING UPPDRAG DELEGATIONEN FÖR FORSKNING För att främja kvalitet i utbildning och hälso- och sjukvård stödjer Svenska Läkaresällskapet medicinsk forskning och utveckling. Det sker dels genom att påverka utvecklingen av forskningens förutsättningar och prioriteringar i möte och diskussioner med bland annat beslutsfattare, myndigheter, sjukvården och universiteten, dels genom att dela ut forsknings- och reseanslag. Forskningsdelegationens uppgifter omfattar både forskningspolitiskt arbete och utveckling av övergripande principer till ledning för Prioriteringskommitténs fördelning av medel från SLS fonder. Under 2014 har Forskningsdelegationen haft tre sammanträden och ett seminarium. Seminariet hölls på Medicinska riksstämman i december Ordförande Håkan Billig Ledamöter presenteras på sid 40. PRIORITERINGSKOMMITTÉN Prioriteringskommittén bedömer inkomna ansökningar om projektanslag och stipendier och överlämnar sitt förslag till Läkaresällskapets nämnd för beslut. För att få en god representation av sakkunniga som motsvarar ansökningarnas olika ämnesområden har Forskningsdelegationen uppmanat sektionerna att var och en nominera ett antal kvinnliga och manliga sakkunniga med erfarenhet av bedömning av ansökningar. Kommittén bestod 2014 av 25, av nämnden valda, ledamöter varav 48 procent var kvinnor. Prioriteringskommitténs arbete koncentrerades till det ordinarie sammanträdet våren Medel ur de specialdestinerade fonderna fördelas efter förslag eller beslut av särskilda sakkunniga. Ordförande Håkan Billig Ledamöter presenteras på sid

13 POLITIK & ETIK ANSLAG & STÖD FORSKNINGSPOLITISK VERKSAMHET Delegationen har under året bevakat utvecklingen kring det nya ALF-avtalet genom kontakter med Utbildningsdepartementet, Vetenskapsrådet, Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). FORSKARUTBILDNING Andelen av de forskarstuderande som är läkarstuderande eller läkare har minskat under en rad år. Forskningsdelegationen avser att öka engagemanget för en förbättrad och anpassad rekrytering av läkarstuderande och läkare till forskarutbildning. Delegationen har under året fört diskussioner och inhämtat information från olika intressenter och man planerar att arrangera en workshop under nästa verksamhetsår. Syftet är att tillsammans med företrädare för bl.a. de medicinska fakulteterna presentera en rapport med förslag om förbättrad rekrytering och utveckling av forskarutbildningens form med målsättning att attrahera fler läkarstuderande att forskarutbilda sig. FORSKNINGSETIK OCH TILLSTÅNDSGIVNING Delegationen har under året ökat uppmärksamheten på frågor kring forskningsetik. För att bedriva medicinsk forskning på människor och djur krävs ett godkännande av de humanetiska respektive försöksdjursetiska nämnderna. Det finns en utbredd uppfattning att bedömningen av liknande ansökningar skiljer sig åt bland de regionala etiska nämnderna. Någon systematisk dokumentation eller undersökning om så är fallet saknas. På förfrågan till SLS sektioner bekräftas att frågan om lika bedömning är mycket angeläget liksom ökad transparens av bedömningskriterier. Vidare framför sektionerna en rad önskemål om förbättring vid tillståndsgivning Förbättra förutsättningar och rekrytering av läkarstudenter och läkare till forskarutbildning Bevaka hur den kliniska forskningen påverkas av EU:s Data Protection Regulation Utlysa och bedöma ansökningar om stöd till forskningsresor, post doc och projektbidrag PROJEKTANSLAG, RESEBIDRAG OCH POST DOC Förmedlandet av forskningsresultat ska stimulera till ny och övergripande forskning och är därför en viktig del i SLS arbete för att främja patientens bästa möjliga diagnostik och behandling. Genom projektanslag och post doc-, resestipendier stimuleras främst unga forskare. SLS förvaltar mer än 130 stiftelser som ger möjligheter till stöd för medicinsk forskning inom alla specialiteter och bygger på donationer. Forskningsdelegationen samverkar även med AFA-Försäkring i bedömning och fördelning av projektmedel. PROJEKTANSLAG Våren 2014 utdelades cirka 20 miljoner kronor till projektanslag ur SLS stiftelseförvaltning samt ur de fonder som SLS övertagit från Socialstyrelsen. Totalt inkom 273 ansökningar om projektanslag, vilket är en uppgång från 2013 då antalet ansökningar var 208. Av de inkomna ansökningarna beviljades 127. Andelen beviljade ansökningar var 46,5 procent vilket är över 45 procent som SLS nämnd beslutat ska vara den lägsta beviljningsgraden 2014 för denna anslagsform. Anslagens storlek varierade mellan och kronor och medel-projektanslaget var kronor vilket är högre än tidigare år. Andelen kvinnor bland de sökande var drygt 52,4 procent och andelen kvinnor bland de som beviljats projektanslag var 51,6 procent. RESEBIDRAG Ansökningsperioden har under perioden utökats och pågår mellan 15 augusti och 31 maj. Antalet ansökningar var under perioden 1 januari 31 december 2014, 449 stycken. Av dessa beviljades 353 för utdelning till ett belopp av kronor. Resebidrag delas ut för aktivt kongressdeltagande eller längre tids forskningsvistelse (minst en månad) vid utländsk institution för att lära nya metoder. POST DOC-STIPENDIER Finansierar tjänstledighet för nydisputerade kliniska forskare som vill bedriva forskning. Antalet ansökningar 2014 var 64 stycken varav 32 beviljades. Stipendiebeloppet har varit kronor per månad. Vid ansökningstillfället våren 2014 utdelades 32 post doc-stipendier på totalt 2,9 miljoner kronor. Av de sökande var 39 procent kvinnor, bland de beviljade 41 procent. PRISER Forskningsdelegationen delar varje år ut ett pris om kronor till den unga forskare som inkommit med den vetenskapligt bästa ansökan om projektanslag samt priset för bästa translationella forskning, kr. Årets pristagare presenteras på sid

14 UTBILDNING LIVSLÅNGT LÄRANDE UPPDRAG DELEGATIONEN FÖR UTBILDNING Delegationen främjar utvecklingen inom samtliga faser av medicinsk utbildning från grundutbildning, via specialiseringstjänstgöring till fortbildning (kontinuerlig professionell utveckling). Delegationen ska på eget initiativ, eller på uppdrag av SLS fullmäktige eller nämnd följa, bereda och ge nämnden råd och upplysningar i utbildningsfrågor med utgångspunkt från samhällets och patienternas behov. Ordförande Torbjörn Ledin Ledamöter presenteras på sid 40. SPECIALISTTJÄNSTGÖRING & ÖVERSYN AV LÄKARNAS SPECIALITETSINDELNING Läkaresällskapets sektioner och Utbildningsdelegationen har deltagit i arbetet med Socialstyrelsens översyn av läkarnas specialitetsindelning. De nya föreskrifterna och allmänna råden om läkarnas specialiseringstjänstgöring träder i kraft i början av maj Det nya regelverket innehåller bland annat skärpta krav för kvalitetsgranskningen av ST, nya bestämmelser för tredjelandsspecialister, ny specialitetsindelning med sex nya specialiteter samt ny struktur i målbeskrivningarna. En läkare som fått sin legitimation, eller motsvarande bevis om behörighet, i ett annat EES-land före den 1 maj 2015 kan ansöka om bevis om specialistkompetens enligt både SOSFS 2008:17 och det nya regelverket under sju år framåt. 14

15 PROFESSIONELL UTVECKLING AKTIVITETER LÄKARES FORTBILDNING I samband med fullmäktige 2014 diskuterades fortbildningsfrågan och Utbildningsdelegationen har utifrån detta arbetat vidare med att ta fram ett förslag till modell för fortbildning, utifrån det professionella ansvaret och behovet. I oktober publicerades policydokumentet: Läkaryrket - en kontinuerlig professionell utveckling. I dokumentet presenterar SLS sin hållning i frågan om fortbildning. FORTBILDNINGSMODELL Utgår från de behov som identifierats av den enskilde läkaren, verksamheten, patienterna, samhället och de professionella organisationerna. De överenskomna utbildningsaktiviteterna konkretiseras i en årlig fortbildningsplan. Genomförda fortbildningsaktiviteter och uppnådda mål dokumenteras i en portfolio. Varje sektion tar utifrån vad som är relevant för verksamheten ställning till ändamålsenliga utbildningsaktiviteter, viktning och nivå. Detta kan variera beroende på eventuell subspecialisering och typ av verksamhetsområde. SLS skapar i samverkan med sektionerna en organisation för granskning av fortbildningsportfolio med överenskomna tidsintervall. Granskningen certifieras av SLS som oberoende professionell organisation och kan, om krav ställs på formell dokumentation av fortbildning, sedan tillställas reglerande myndighet för godkännande. Nationella jämförelser av förutsättningar och kvalitet i fortbildning kan göras enligt en modifierad SPUR-modell". MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Delegationen arrangerade symposiet: De nationella examensmålen för läkarnas grundutbildning. Rätt formulerade, rätt viktade, rätt konsekvenser? med Eva Engström, Torbjörn Ledin, Hans Hjelmqvist, Karl-Axel Lundblad, Riita Möller, Stefan Lindgren och Ulf Tidefelt. NORDISKT SAMARBETE Det årliga utbildarmötet mellan de nordiska läkarorganisationerna ägde rum i Helsingfors den augusti Vid mötet diskuterades Yrkeskvalifikationsdirektivet och de olika ländernas fortbildningsupplägg samt nyheter i de fyra ländernas grundutbildning, AT, ST och fortbildning. ÖVRIGA MÖTEN Den årliga AT-kvällen på SLS med representanter från sektionerna arrangerades den 27 mars Framtidens specialistläkare (FSL) den 3 5 september 2014 i Malmö. Delegationen medverkade i en workshop om den nya strukturen för ST-utbildningen. Den 3 november hade SLS Utbildningsdelegation och SLFs Utbildnings- och forskningsdelegation (UFO) sitt årliga informationsmöte. Vid SLFs nätverkskonferens för fortbildning den 26 november 2014 deltog Torbjörn Ledin. SÄKER VÅRD Samarbetet med Svensk sjuksköterskeförening och övriga vårdprofessioner fortsätter. Det nya projektet Säker vård kommer att beskriva vad som karakteriserar en arbetsmiljö där perspektivet patientsäkerhet genomsyrar all verksamhet. Projektet ska även formulera den kompetens som förväntas av medarbetarna inom de olika vårdprofessionerna för att arbeta patientsäkert. Därmed ska det kunna fungera som en startpunkt och katalysator för planering av utbildning och fortbildning Utveckling av ramverk och modeller för fortbildning och kvalitetssäkring av specialistkompetenta läkares arbete Certifiering av subspecialistkompetenser Utveckling av lärandemål och utvecklingsprocesser avseende kärnkompetenserna: Personcentrerad vård och Patientsäker vård Långsiktigt verka för att SLS får ett övergripande uppdrag och ansvar för kvalitetssäkring och certifiering av specialister. 15

16 ETIK VIKTIGA VÄRDEN I VÅRDEN UPPDRAG PATIENTENS BEHOV I FOKUS DELEGATIONEN FÖR MEDICINSK ETIK Delegationen bereder medicin-etiska frågor och fungerar rådgivande till nämnden. Delegationen arbetar långsiktigt genom att utfärda etiska rikt-linjer som tagits fram i nära dialog med berörda sektioner och som godkänts av nämnden. Det senaste exemplet är den nya versionen av etiska riktlinjer för HLR, som antogs efter tre års arbete. Under verksamhetsperioden har delegationen haft sex heldagssammanträden, varav ett i internatform. Därtill har delegationen arrangerat en workshop, fyra symposier på Medicinska riksstämman samt en etikdag tillsammans med Läkarförbundets etik- och ansvarsråd. Delegationen har också medverkat i ett flertal andra möten och symposier. Ordförande Ingemar Engström Ledamöter presenteras på sid 40. VARDAGS- OCH STRUKTURELL ETIK Från att traditionsenligt ha sysslat huvudsakligen med frågor inom den särskilda etiken så har delegationen under detta år medvetet prioriterat dels frågor kring vardagsetik, dels frågor kring strukturell etik. Det senare området har dock under året kommit att övergå till det särskilda projektet EVV (En värdefull vård) som SLS nämnd beslutat om. I detta projekt ingår att belysa SLS syn på hälso- och sjukvårdens styrning, ledning, finansiering och organisation. 16

17 AKTIVITETER UTTALANDEN OCH RIKTLINJER RONDEN Etikdelegationen initierade en workshop den 13 mars kring sjukhusronden. Representanter för sjukhuskliniker som utvecklat nya former för ronden som på ett bättre sätt tillgodoser såväl etiska som juridiska krav, bjöds in. Ett uppföljande symposium hölls vid Riksstämman. Arbetet fortsätter även under nästa år. ETIKLÄRARKURS Delegationen värnar om kvaliteten i etikundervisningen på grund, AT- och ST-nivå. Ett nationellt curriculum har utarbetats. Under 2015 planeras en kurs för nuvarande och blivande lärare i medicinsk etik. Behovet är stort. En ny generation etiklärare behöver utvecklas och utbildas. REPRESENTATION I EXPERTGRUPPER Statens medicinsk-etiska råd Patientmaktsutredningen Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, socialtjänst och forskning Utredningen om donations- och transplantationsfrågor Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet Rätt till vård-initiativet LÄKARES MEDVERKAN I TV- INSPELNINGAR Delegationen antog tillsammans med Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd ett uttalande om personalens medverkan i s.k. vita dokusåpor. Uttalandet avråder medlemmar att dels avstå från medverkan i sådana program av etiska skäl, dels söka påverka sjukvårdshuvudmännen att avstå från avtal med kommersiella TV-bolag som inte uppfyller kraven på informerat samtycke och andra etiska krav. Uttalandet rönte betydande uppmärksamhet och kom också att bilda bakgrund för Justitiekanslerns uttalande i frågan. Ett uppföljande symposium hölls vid Riksstämman. RIKTLINJER En systematisk uppdatering av befintliga riktlinjer har påbörjats. Riktlinjer om patientmedverkan i studentundervisning ses över. Under året har delegationen även arbetat med spridning och implementering av etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR). Nya riktlinjer om läkares och studenters deltagande i sociala medier är under produktion. NEJ TILL SAMVETSKLAUSUL Frågan om en samvetsklausul för personal som inte önskar delta i abortverksamhet aktualiserades återigen under året. Etikdelegationen antog ett uttalande som klart tar avstånd från behovet av en sådan klausul. Grunden i resonemanget är att sjukvården är främst till för patienten och inte för personalen. Personalen har inte rätt att själv definiera sina arbetsuppgifter. Vid intressekonflikter i vården ska patientens intressen ha företräde. HIPPOKRATESPRISET Priset delas årligen ut till en kliniskt verksam läkare som i sitt dagliga arbete lyfter fram och tydliggör betydelsen av etiska frågor i sjukvården. Årets pristagare se sid 32. RIKSSTÄMMAN Arrangerade och deltog i programpunkter om vita dokusåpor, styrning av vården, ronden, etikkurs, IT i vården och organdonation. ETIKDAG SLSs och SLFs åttonde gemensamma etikdag med tema Delaktighet för vem och till vilket pris? hölls den 11 november på SLS. I DEBATTEN Genom uttalanden och riktlinjer, artiklar i fack- och dagspress samt kontakter med andra organisationer och myndigheter via remisser, seminarier, workshops och debatter Öka insatserna kring området vardagsetik som till exempel arbetet kring sjukhusronden ur ett etiskt perspektiv Påbörja ett arbete kring livsslutsfrågor, främst då läkarassisterat självmord och dödshjälp Stor tonvikt kommer att läggas på utvecklingen av nya metoder för undervisningen i etik 17

18 KVALITET SÄKER VÅRD, IT & MEDICINSK KVALITET SÄKER VÅRD KOMMITTÉN FÖR SÄKER VÅRD Kommittén driver och arbetar övergripande med frågor som rör kvalitet och säkerhet i vården. Tillsammans med SLS sektioner arbetar kommittén med olika aktiviteter för att höja medvetenheten och kunskapen om patientsäkerhetsfrågor. Kommittén utgör även en resurs för expertkunskap i kontakten med departement, myndigheter och andra aktörer. AKTIVITETER PÅ RIKSSTÄMMAN Chefläkarutbildning med syfte att tydliggöra och utveckla chefläkarrollen för att förbättra patientsäkerheten i svensk sjukvård. Patienten i fara. Tidig upptäckt av livshotande tillstånd och diagnostisering av den döende patienten, ett ansvar för hela vården. Arrangerades tillsammans med Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI). Incidenter i vården: Hur tar vi tillvara erfarenheterna för en säkrare vård. Kommittén arrangerade tillsammans med Svensk Förening för Medicinsk Informatik (SFMI). PATIENTSÄKERHET Diskussion har förts kring hur kommittén på bästa sätt kan arbeta för att patientsäkerhet blir en integrerad del i utbildningen för alla yrken inom vården. Svensk sjuksköterskeförening, Läkaresällskapet, Fysioterapeuterna, Legitimerade Sjukgymnasters riksförbund, Dietisternas riksförbund och Sveriges Tandläkarförbund har enats om att utforma ett kortfattat dokument som ur ett tvärprofessionellt perspektiv beskriver säker vård. REPRESENTATION I EXPERTGRUPPER Kommitténs ordförande deltar i nätverket Samverkan för Säker Vård (SSV), vars deltagare representerar SKL, Vårdföretagarna, Patientförsäkringen LÖF, Kommunal, Sveriges läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening. Två av kommitténs medlemmar har deltagit i diskussioner med Inspektionen för Vård och Omsorg om hur Lex Maria hanteringen kan förbättras. Ordförande Hans Rutberg Ledamöter presenteras på sid

19 MEDICINSK KVALITET IT OCH E-HÄLSA KOMMITTÉN FÖR IT Kommittén är ett rådgivande stöd till nämnden när det gäller IT-lösningar för en god vård. Kommittén utgör en kontaktyta gentemot SLS sektioner och företräder SLS vid kontakter med myndigheter och organisationer. Kommittén har haft tre sammanträden under verksamhetsperioden, gett ut två nyhetsbrev och genomfört en inspirationsdag på SLS samt en hearing på Medicinska riksstämman. I DEBATTEN IT-kommittén har författat debattartiklar i Läkartidningens temanummer om IT. REMISSER Kommittén koordinerade SLS Remisssvar Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 214:23). MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Hearing om eläkekonst kan man kombinera empati och high tech? Hearingen visade att det finns ett stort behov av samverkan mellan olika aktörer för att realisera nyttan med IT men att varje aktör måste ta sitt ansvar. Som start på en ännu odefinierad handlingsplan avgav de medverkande tre löften vardera som kommer att följas upp KOMMITTÉN FÖR MEDICINSK KVALITET Verksamheten har under året varit koncentrerad till frågor med anknytning till de nationella kvalitetsregistren. Kommittén har under 2014 haft sex sammanträden, varav tre telefonmöten. En kartläggning om kopplingen mellan Svenska Läkaresällskapets sektioner och de Nationella kvalitetsregistren genomfördes under våren Resultatet visade att omkring hälften av sektionerna hade formella möjligheter att påverka registrens styrning och t.ex. påverka valet av registerhållare, medan omkring hälften av sektionerna inte hade något sådant inflytande. På motsvarande vis kunde det visas att omkring hälften av de nationella kvalitetsregistren regelbundet rapporterade vid sektionernas årliga möten medan det i hälften av fallen inte förekom sådana kontakter. Resultaten presenterades och diskuterades ur sektions- och registersynpunkt i en workshop på Riksstämman. NYA NATIONELLA REGISTERKANDIDATER Kommittén deltog under sommaren 2014 i det beredande arbetet inför SLS yttrande om ansökningen om att få bilda nya nationella registerkandidater. Detta arbete gjordes med inriktningen från staten och SKL, som finansierar kvalitetsregistren, att antalet nya register starkt skulle begränsas till förmån för konsolidering av de befintliga. Kommittén följer noggrant utvecklingen i frågan om automatisk datafångst från patientjournaler till de nationella kvalitetsregistren. Denna fråga måste lösas på ett vis som tillfredsställer krav på god läkaretik, patienternas integritet och tillförsäkrar en god patient-läkarrelation. Inom många områden uppfattas automatisk datafångst som en förutsättning för registrens fortsatta verksamhet. En fråga, som allt mer identifieras som ett stort hinder i denna utveckling, är dagens ofta mycket ostrukturerade patientjournaler med riklig grad av mångdubbel information från företrädare för olika professioner. Utarbetande av strukturerade patientjournaler har startats. Kommittén förutser att den kommer att engageras mer i detta arbete i framtiden. Ordförande Göran Petersson Ledamöter presenteras på sid 41. Ordförande Ulf Haglund Ledamöter presenteras på sid

20 KVALITET LÄKEMEDEL & SPRÅKVÅRD LÄKEMEDEL KOMMITTÉN FÖR LÄKEMEDELSFRÅGOR Inom infektionsområdet finns många viktiga läkemedelsfrågor som spänner över flera medicinska specialiteter. Referensgrupperna RAV (för antiviral terapi), RAF (antibiotikafrågor) och RAM (antimykotika) är oberoende expertgrupper med specialister från olika sektioner. SLS har sedan länge stått för ett delat huvudmannaskap tillsammans med tidigare Smittskyddsinstitutet. Under året har diskussioner förts med grupperna och den nya Folkhälsomyndigheten om att överföra huvudmannaskapet till SLS, med en organisatorisk hemvist inom Kommittén för läkemedelsfrågor och med fortsatt ekonomiskt stöd från myndigheten. REPRESENTATION I EXPERTGRUPPER Kommittén deltar i en referensgrupp för arbetet med att ta fram en webbaserad utbildning för AT-läkare om äldres läkemedelsbehandling, som under 2014 har gått i mål med en första version. Nytt för 2014 är en referensgrupp för FASS, där SLS har bjudits in att delta med synpunkter. Staffan Rosenborg, Stockholm, har av Kommittén för läkemedelsfrågor utsetts till SLS representant och deltog i ett första möte den 9 oktober. NEPI (Stiftelsen Nätverk för läkemedelsepidemiologi) firade 20-årsjubileum med ett välbesökt program på både Läkemedelskongressen i oktober och Riksstämman. I NEPIs styrelse sitter representanter för Apotekarsocieteten och SLS. Ylva Böttiger, Linköping, och Håkan Larsson, Umeå, är ordinarie medlemmar och Thomas Bradley, Linköping, är suppleant. REMISSER Flera remissvar inom läkemedelsområdet har sammanställts. Till exempel om kvalitetsindikatorer på apotek och prissättning av utbytbara läkemedel. I det senare remisssvaret konstaterar SLS att läkemedelstillgängligheten är fortsatt suboptimal, samt att det är problematiskt för både förskrivare och patienter att flera läkemedelsföretag väljer att dra tillbaka sina läkemedel ur förmånssystemet. Här behövs både ett system för att hos TLV göra en medicinsk konsekvensanalys av varje sådant beslut och tydliga informationsvägar mellan myndigheten, förskrivare, apotek och patienter. Ordförande Ylva Böttiger Ledamöter presenteras på sid

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 16 december 2014. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (vice ordförande), Mats Holmström (MHm)

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2014 2014-09-16

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2014 2014-09-16 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 16 september 2014. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (vice ordförande), Simon Kyaga (SK) (sekreterare),

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 13 mars 2012. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT) (sekreterare),

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse med årsredovisning

Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse med årsredovisning Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse med årsredovisning 1 2015 PRODUKTION Svenska Läkaresällskapet 2016 ANSVARIG UTGIVARE Filippa Nyberg, VD FORM & LAYOUT Jaana Logren Bergqvist TEXTBEARBETNING

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 6 2012/2013 2013-05-07

Svenska Läkaresällskapet Nr 6 2012/2013 2013-05-07 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 7 maj 2013. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT) (sekreterare)(deltog

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 3 2012/2013 2012-12-18

Svenska Läkaresällskapet Nr 3 2012/2013 2012-12-18 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 18 december 2012. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT)

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 4 2015 2015-06-09

Svenska Läkaresällskapet Nr 4 2015 2015-06-09 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 9 juni 2015. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (SL) (vice ordförande), Mats Holmström (MHm)

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr

Svenska Läkaresällskapet Nr PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 4 november 2014. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (vice ordförande), Mats Holmström (MHm)

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr

Svenska Läkaresällskapet Nr PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 25-26/1 2016. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (SL) (vice ordförande) Mats Holmström (MHm)

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 JULI 31 DECEMBER 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 JULI 31 DECEMBER 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 JULI 31 DECEMBER 2013 Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse 1 juli 31 december 2013 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 juli 2013 31 december 2013 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS ORGANISATION

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr /

Svenska Läkaresällskapet Nr / PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 29 oktober 2013. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT)

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen Studierektorskonferens 2014-03-26 Vad är syftet med den offentligrättsliga regleringen av läkarnas medicinska specialiteter?

Läs mer

Svenska Läkaresällskapets sektioners och Sveriges läkarförbunds specialitetsföreningars samverkan med de nationella kvalitetsregistren

Svenska Läkaresällskapets sektioners och Sveriges läkarförbunds specialitetsföreningars samverkan med de nationella kvalitetsregistren Svenska Läkaresällskapets sektioners och Sveriges läkarförbunds specialitetsföreningars samverkan med de nationella kvalitetsregistren Kansliet för de Nationella kvalitetsregistren (kansliet) har uppdragit

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 3 2013/2014 2013-12-17

Svenska Läkaresällskapet Nr 3 2013/2014 2013-12-17 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 17 december 2013. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT)

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 7 2012/2013 2013-06-11

Svenska Läkaresällskapet Nr 7 2012/2013 2013-06-11 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 11 juni 2013. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT) (sekreterare)

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 6 2014 2014-10-07

Svenska Läkaresällskapet Nr 6 2014 2014-10-07 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 7 oktober 2014. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (vice ordförande), Catarina Almqvist-Malmros

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör

Läs mer

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan HSN 2009-12-01 P 4 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-10-27 HSN 0910-1369 Handläggare: Nils Edsmalm Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse med årsredovisning

Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse med årsredovisning Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse med årsredovisning 1 2015 Innehållsförteckning PRODUKTION Svenska Läkaresällskapet 2016 ANSVARIG UTGIVARE Filippa Nyberg, VD FORM & LAYOUT Jaana Logren Bergqvist

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 INLEDNING Prostatacancerförbundet (PCF) är en riksorganisation med regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer, driver påverkansarbete

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter Verksamhet HSO Blekinge är en partipolitisk och religiöst obunden samverkansorganisation för länsövergripande medlemsföreningar, som i sin verksamhet organiserar personer med funktionshinder och/eller

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SKOLLÄKARFÖRENINGEN

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SKOLLÄKARFÖRENINGEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SKOLLÄKARFÖRENINGEN Verksamhetsår: 2012-02-02 2013-03-19 Sammanfattning av verksamhetsåret Det har varit ett händelserikt verksamhetsår. De långa listorna över föreningens

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr

Svenska Läkaresällskapet Nr PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 8-9 september 2015. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (SL) (vice ordförande), Mats Holmström

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr /

Svenska Läkaresällskapet Nr / PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 28-29 januari 2013. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT)

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom Svenska Osteoporossällskapet i samarbete med

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Som specialitetsförening inom Sveriges läkarförbund avger föreningen utlåtanden i eller handlägger ärenden som förbundet hänskjuter till föreningen.

Som specialitetsförening inom Sveriges läkarförbund avger föreningen utlåtanden i eller handlägger ärenden som förbundet hänskjuter till föreningen. 1 STADGAR för Svensk Förening för Klinisk Fysiologi (Beslutade vid ordinarie föreningsmöte/årsmöte i Örebro oktober 2015, och fastställts av Svenska Läkarsällskapet 151019 och Sveriges Läkarförbund 151202)

Läs mer

Tobacco Endgame. Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen. Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 VAD VI GÖR OCH HUR

Tobacco Endgame. Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen. Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 VAD VI GÖR OCH HUR Tobacco Endgame Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 Ett beslut fattas i ett landsting när alla planeter står i en linje" Börje Carlsson, Gävleborg Folkhälsopolitisk

Läs mer

Läkarutbildningsutredningen - förslagen, förväntningarna och framtiden

Läkarutbildningsutredningen - förslagen, förväntningarna och framtiden Läkarutbildningsutredningen - förslagen, förväntningarna och framtiden Bakgrunden till förslaget Nuvarande struktur utformades på 1960-talet Återkommande signaler om att utbildningen inte motsvarar vårdens

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2011-11-01. Lena Ekelius förklarade mötet öppnat.

Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2011-11-01. Lena Ekelius förklarade mötet öppnat. Protokoll fört vid sammanträde med SYLF:s styrelse 2011-11-01 Deltagare: Lena Ekelius (ordf.) Martin Sandelin Emma Spak Johanna Sandlund Adina Welander Harald Strömberg Åsa Bratt Förhinder: Vid protokollet:

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande

Läs mer

Rapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT

Rapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT Rapport fra n projektgruppen med sektion SKKT Deltagare Inga.Lill Sparr RKKT Kamran Nourafkan Lena Morgan Ulla-Britt Lindholm Tanja Wijkmark RKKT Under 2010 och 2011 har diskussioner om ett eventuellt

Läs mer

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid extra årsmöte 2015-08- 19

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid extra årsmöte 2015-08- 19 STADGAR FÖR Sveriges Apoteksförening Antagna vid extra årsmöte 2015-08- 19 Innehållsförteckning 1. UPPGIFTER 2. MEDLEMSKAP 3. INTRÄDE 4. UPPHÖRANDE AV MEDLEMSKAP 5. AVGIFTER 6. ÅRSMÖTE 7. RÖSTRÄTT 8. KALLELSE

Läs mer

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete.

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) ingår som en del i två större organisationer.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsidé: tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Vision:

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Stadgar för SYLF Blekinge

Stadgar för SYLF Blekinge Stadgar för SYLF Blekinge Erkänd som lokalavdelning av Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF). Senast ändrade vid SYLF Blekinges årsmöte 20:e januari 2016 och ändringen godkänd av SYLF:s styrelse XX månad

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

för sls aktuellt 2011

för sls aktuellt 2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2011 LäkekonSt XL - en flott pjäs om fett. Sid 17 global hälsa Varje år föds 400 000 barn i afrika med hi V. Sid 4 SLS aktuellt. årets tema Jämlik vård

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 - en del av Sveriges Läkarförbund Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

PROTOKOLL BESLUTSGRUPPEN

PROTOKOLL BESLUTSGRUPPEN NatonelIa Kvalitetsregister 2 PROTOKOLL BESLUTSGRUPPEN NATIONELLA KVALITETSREGISTER PROTOKOLL BESLUTSGRUPPSMÖTE 2014-11-04 NÄRVARAN DE Henrik Almkvist, (Ordf.) Stockholms läns landsting Åsa Andersson,

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 2014-09-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar med anledning av Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar.

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Stadgar. 1 Ändamål. 2 Medlemskap. Föreningens syfte är att:

Stadgar. 1 Ändamål. 2 Medlemskap. Föreningens syfte är att: STADGAR 2013.08.15 Stadgar för Innovationsledarna (802475-0567), Association for Innovation Management Professionals in Sweden med säte i Stockholm. Föreningen bildades 2013-08-15 och dessa stadgar ändrades

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid medlemsmötet 2011-03- 23

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid medlemsmötet 2011-03- 23 STADGAR FÖR Sveriges Apoteksförening Antagna vid medlemsmötet 2011-03- 23 Innehållsförteckning 1. UPPGIFTER 2. MEDLEMSKAP 3. INTRÄDE 4. UPPHÖRANDE AV MEDLEMSKAP 5. AVGIFTER 6. ÅRSMÖTE 7. RÖSTRÄTT 8. KALLELSE

Läs mer

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Reviderade av årsstämman 23 maj 2015 1 Föreningens namn och syfte Stiftarna av Independent Living i Sverige, STIL, är en ideell förening. Föreningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Stadgar för ProLiv Kronoberg

Stadgar för ProLiv Kronoberg 1 Stadgar för ProLiv Kronoberg 1 Namn Föreningens namn är ProLiv Kronoberg en patientförening med registrerat säte i Växjö kommun. Patientföreningen är en ideell förening med eget organisationsnummer som

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 4 2009/2010 2010-01-25--26

Svenska Läkaresällskapet Nr 4 2009/2010 2010-01-25--26 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 25-26 januari 2010 Närvarande Ledamöter: Margareta Troein Töllborn (MTT) (ordförande), Peter Friberg (PF) (vice ordförande), Britt

Läs mer

LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet

LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet 1 SLS modell för fortbildning i sammandrag Utgår från de behov som identifierats av den enskilde läkaren,

Läs mer