1 Ingående av avtal om specialstöd år 2000

Transkript

1 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 106/00 Dnr 3703/524/ Giltighetstid tills vidare Bemyndigande 11 4 mom. och 64 2 och 3 mom. lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) 11 lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994) Motsvarande EG-rättsakter Rådets förordning (EG) nr 1257/1999, EGT nr L 160, , s. 80 Kommissionens förordning (EG) nr 1750/1999, EGT nr L 214, , s. 31 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING OM INGÅENDE AV AVTAL OM SPECIALSTÖD I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 11 4 mom. och 64 2 och 3 mom. lagen den 12 mars 1999 om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999), sådana de lyder i lag 44/2000, och 11 lagen den 8 december 1994 om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994): 1 Ingående av avtal om specialstöd år 2000 Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning, nedan landsbygdsavdelningen, får efter det att denna förordning har trätt i kraft fatta beslut om sådana avtal om specialstöd som sökts år Vid ingåendet av avtal om specialstöd och utbetalningen år 2000 skall statsrådets förordning av den 9 november 2000 om användningen av det tilläggsanslag som reserverats för miljöstöd för jordbruk år 2000 (930/2000) beaktas.

2 2 Avtal om specialstöd och bildande av nya skiften Ifall ett avtal om specialstöd som landsbygdsavdelningen har godkänt, nedan avtalet, har ingåtts beträffande en del av ett basskifte som är beläget på åker, och det inte är fråga om ett avtal enligt 14 eller jord- och skogsbruksministeriets förordning om specialstöd i samband med miljöstödet för jordbruk (647/2000), skall ett nytt basskifte bildas av avtalsområdet. Ett nytt basskifte skall bildas också av ett avtalsområde som är beläget utanför åker, om området i fråga inte redan tidigare har uppgetts som ett separat basskifte. Landsbygdsavdelningen skall sända de kartor som gäller den nya skiftesindelningen enligt det ingångna avtalet och de nya skiftena för digitalisering omedelbart efter det att avtalet har godkänts samt be kommunens landsbygdsnäringsmyndigheten tilldela dessa skiften signum. 3 Digitalisering och ändring av avtalsområdet Om den areal som förvaltningen via digitalisering har godkänt för ett skifte som avtalet godkänns omfatta är mindre eller större än den areal för avtalsskiftet som definieras i avtalet, skall avtalsbeslutet för arealens vidkommande rättas så, att avtalsområdet motsvarar den digitaliserade areal som förvaltningen har godkänt. Utifrån digitaliseringen rättas arealen i avtalet först efter det att jordbrukaren har godkänt den digitaliserade arealen. Landsbygdsavdelningen skall skriva ut en ny basskifteskarta att fogas till avtalet efter det att jordbrukaren har godkänt den digitaliserade arealen. Om jordbrukaren i sin ansökan om specialstöd har uppgett arealen för ett skifte som han önskat att avtalet skall gälla som betydligt större än den areal som förvaltningen har godkänt via digitalisering, skall de återkrav som behövs företas i fråga om den areal för vilken stöd har betalts till ett för högt belopp. Som en betydlig överskridning av arealen betraktas en mer än 10 procent stor skillnad mellan den areal för ett skifte som förvaltningen har godkänt via digitalisering och den areal som jordbrukaren har uppgett. Vid återkravet skall 7 3 mom. lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992) beaktas. Om den areal som förvaltningen har godkänt via digitalisering för ett skifte som har godkänts för ett 20-årigt avtal om specialstöd som avses i statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/1995) är mindre eller större än den areal för avtalsskiftet som definieras i avtalet, kan beslutet om avtalet för arealens vidkommande rättas så, att avtalsområdet motsvarar den digitaliserade areal som förvaltningen har godkänt. Specialstödet betalas under de återstående avtalsåren i enlighet med det rättade beslutet om specialstöd. I fråga om eventuella återkrav skall vad som bestäms i 2 mom. iakttas. 4 Byte av avtal om specialstöd Om det utifrån ett utlåtande av miljöcentralen konstateras att ett avtal om specialstöd oriktigt har sökts som felaktig avtalstyp, kan det avtal om specialstöd som sökts ändras till ett avtal som motsvarar miljöcentralens utlåtande, efter det att jordbrukaren har hörts. I samband med hörandet skall till jordbrukaren sändas den ansökan i två exemplar som han skall fylla i för att ansöka om rätt avtal om specialstöd.

3 Jordbrukaren skall lämna in till arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning en undertecknad ansökan om ett sådant avtal om specialstöd som motsvarar miljöcentralens utlåtande. Den nya ansökan skall lämnas in inom två veckor efter den tidsfrist som fastställts i samband med hörandet enligt 1 mom. I brevet för hörande skall tidsfristen för inlämnande av en ny ansökan konstateras, och för jordbrukaren skall klargöras att jordbrukaren förbinder sig att iaktta de nya avtalsvillkoren bara genom en undertecknad blankett för ansökan om specialstöd. 5 Avtal om anläggning och skötsel av skyddszon Ett skyddszonsområde som avtalet har godkänts omfatta får inte bearbetas annars än i samband med anläggningen. Växtlighet som har slagits inom skyddszonen eller på ett sådant strandområde i naturtillstånd som avtalet omfattar får inte lagras eller komposteras inom skyddszonen, på strandområdet eller inom en översvämmad zon. 6 Avtal om anläggning och skötsel av våtmark och sedimenteringsbassäng En våtmark och en sedimenteringsbassäng kan anläggas i enlighet med en plan genom till exempel uppdämning, anläggning av en bottentröskel, grävning eller invallning. Om våtmarken eller sedimenteringsbassängen anläggs på ett åkerområde där fosfortalet är högt, skall det fosforrika bearbetningsskiktet avlägsnas från bassängområdet innan vattnet tillåts stiga. Stränderna och bädden kan skyddas genom grässådd, stenläggning eller planteringar. I projektet kan ingå också att bädden restaureras eller en översvämmad äng sköts i enlighet med en plan. Beroende på fallet skall det också säkerställas att fiskarna obehindrat kan ta sig fram i bädden. De fasta partiklar som har sedimenterats i våtmarken och sedimenteringsbassängen skall avlägsnas tillräckligt ofta, liksom den växtlighet som har uppkommit där. Också kanterna kring en våtmark och en sedimenteringsbassäng skall slås tillräckligt ofta. En avsevärd del av avrinningsområdet anses vara åker, om åkern utgör minst 30 procent av avrinningsområdets areal. I fråga om våtmarker skall våtmarkens areal utgöra minst 1 procent av avrinningsområdets areal. 7 Avtal om åkerodling på grundvattenområden De begränsningar i fråga om avtalsområdet som fastställs i ett avtal om åkerodling på grundvattenområden skall stå i proportion till förhållandena på grundvattenområdet och det område som avtalet önskas gälla. Eftersom avtalet syftar till att minska användningen av gödselmedel, i synnerhet kväve, på grundvattenområdet skall avtalet alltid innehålla en begränsning av kväveanvändningen. De andra odlingsbegränsningar som fastställs i avtalet kan gälla åkerbearbetningen, användningen av stallgödsel, användningen av växtskyddsmedel, trädningen och betesgången.

4 8 Begränsning av gödslingen i avtal om åkerodling på grundvattenområden De begränsningar av gödslingen som fastställs i avtalet kan vara till exempel av följande slag: 1) jordbrukaren får på avtalsområdet använda kväve till högst 60 procent av de kvävegivor som är förenliga med basåtgärden basgödsling av åkerväxter/tilläggsåtgärden preciserad gödsling i samband med miljöstödet, 2) fosforanvändningen får utgöra högst 70 procent av de fosforgivor som är förenliga med basåtgärden basgödsling av åkerväxter/tilläggsåtgärden preciserad gödsling i samband med miljöstödet, eller 3) fosforgödslingen av avtalsområdet skall motsvara växternas näringsbehov under ett år. De begränsningar av åkerbearbetningen som fastställs i avtalet kan vara till exempel av följande slag: 1) som höstbearbetning tillåts endast reducerad bearbetning, 2) växttäcket på avtalsområdet skall bibehållas under vintern, eller 3) höstplöjning av avtalsområdet är förbjuden. De begränsningar av användningen av stallgödsel som fastställs i avtalet kan vara till exempel av följande slag: 1) flytgödsel, fast gödsel, urin, pressaft eller avloppsslam får inte spridas på avtalsområdet, 2) det är förbjudet att sprida fast gödsel, flytgödsel eller urin på avtalsområdet efter den 15 oktober eller 3) vid höstspridningen av fast gödsel, flytgödsel eller urin får spridningsmängden vara högst 60 procent av den mängd som nämns i 5 i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000). En sådan begränsning av användningen av växtskyddsmedel som fastställs i avtalet kan till exempel vara sådan att växtskyddsmedel får inte användas på avtalsområdet. På motsvarande sätt kan de begränsningar i fråga om trädningen som fastställs i avtalet vara till exempel av följande slag: 1) svartträda är förbjuden, eller 2) användning av kvävefixerande växter på grönträdor är förbjuden. De begränsningar av betesgången som fastställs i avtalet kan vara till exempel av följande slag: 1) betesgång är förbjuden på avtalsområdet, eller 2) betesgång är tillåten på avtalsområdet, om betningstätheten inte överstiger 0,9 djurenheter per hektar åker och om betesgången inte äventyrar vattenskyddet. 9 Avtal om effektiverad kalkning av åkrar I ett avtal om effektiverad kalkning av åkrar anses sådana kalkningsämnen som är förenliga med gödselmedelslagen (232/1993) samt sockerbrukskalk vara tillräckligt effektiva kalkningsämnen, om deras neutraliserande förmåga är minst 25 procent. Dessutom får halterna av tungmetaller i kalkningsämnen inte överskrida halterna i jord- och skogsbruksministeriets beslut om vissa gödselfabrikat (46/1994). I ett avtal om effektiverad kalkning av åkrar skall det konstateras på basis av vilket kalkningsämne de godkända kostnaderna och den stödnivå som fastställs utifrån dem har beräknats. Kalkningsämnet får inte bytas ut under avtalsperioden.

5 10 Godtagbara kostnadsnivåer i vissa avtal om specialstöd När landsbygdsavdelningen förbereder ingåendet av ett avtal om specialstöd och beräknar de kostnadsnivåer som jordbrukaren har uppgett i sin ansökan, skall de kostnadsnivåer som framgår av bilaga 1 och inte innehåller några stimulansåtgärder iakttas som förpliktande. Det är dock möjligt att avvika från dessa kostnadsnivåer, om motiverade faktiska kostnader som gäller det enskilda fallet och talar för en avvikelse finns. 11 Betestryck på vårdbiotoper Om betesgång har valts som skötselåtgärd för vårdbiotopen i ett avtal om skötsel av vårdbiotoper skall det kontrolleras att betestrycket är lämpligt. Ett lämpligt betestryck, dvs. djurantalet under betesperioden på en viss areal, skall kontrolleras från fall till fall. Eftersom betestrycket är beroende av betesområdet samt djurarten och rasen skall målet vara att betestrycket är sådant att det så noggrant som möjligt motsvarar betesavkastningen. Det är tillåtet att ge djuren mineraler och spårämnen. De genomsnittliga djurtätheterna under hela betesperioden för betesområden av olika typ anges i vidstående tabell. Om betesgången på vårdbiotopen sker i flera kortare avsnitt, skall det sammanlagda antalet betesdygn beaktas när djurtätheten räknas ut. Antalet effektiva betesdagar, dvs. den tid då djuren huvudsakligen kan livnära sig på vad betet avkastar, varierar mellan knappt 100 dygn i norra Finland och ca 120 dygn i södra Finland. Det är dock möjligt att avvika från djurtätheterna i tabellen, om motiverade faktiska omständigheter som gäller det enskilda fallet och talar för en avvikelse finns. Genomsnittlig djurtäthet (djur/ha) under hela betesperioden (ca 120 dagar) på vårdbiotoper av olika typ. Kviga Kviga Köttnöt Diko Tacka + 2,5 Hästdjur < 1 år > 1 år < 1 år + kalv lamm Torr äng 1,0-1,2 0,5-0,8 0,4-0,6 0,2-0,4 1,5-2,0 0,4-0,8 Frisk äng 2,0-2,5 1,0-1,8 0,9-1,2 0,5-0,8 2,0-2,5 1,0-1,4 Strandäng 1,5-3,0 1,0-1,8 0,7-1,4 0,5-1,0 2,0-4,0 0,8-1,6 Hagmark 1,2-2,0 0,7-1,3 0,5-1,0 0,4-0,8 1,5-2,5 0,6-1,2 Skogsbete 0,2-0,8 0,05-0,5 0,05-0,4 0,04-0,3 0,2-1,0 0,05-0,4 12 Konstruktioner I avtal om skötsel av vårdbiotoper är sådana konstruktioner som hänför sig till kreatursskötseln och kan godkännas som föremål för åtgärder enligt avtalet bland annat stängsel, portar, grindar, olika torkningsställningar för hö såsom hässjor, vålmar och stackar samt lador, färister och dammkonstruktioner på kärrängar. Traditionella jordbrukskonstruktioner i avtal om utvecklande och vård av landskapet är bland annat lador, stängsel, stenbroar, rior, vålmar, hässjor, stackar och färister.

6 13 Avtal om främjande av naturens mångfald på åkerområden I avtal om främjande av naturens mångfald godkänns inte viltvårdsåkrar som anlagts på åker. 14 Insamling av ytterligare uppgifter för det allmänna systemet för administration av stöd Landsbygdsavdelningen skall registrera de uppgifter som anges i bilaga 2 i det allmänna systemet för administration av stöd, dvs. det s.k. YTJ-systemet.

7 15 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 16 november Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 14 november 2000 Jord- och skogsbruksminister Kalevi Hemilä Överinspektör Maija Kaukonen

8 GODTAGBARA KOSTNADSNIVÅER I AVTAL OM SPECIALSTÖD Bilaga 1 1. Avtal om anläggning och skötsel av skyddszon Anläggning mk/ha/avtalsperiod 1) Skötselarbete (manuellt+maskinellt) 1000 mk/ha/år Skördebortfall 400 mk/ha/år 2) 1) Om en anläggningsgång under avtalsperioden 2) Om skörden inte tas till vara och spannmål odlats på skiftet, om skörden inte tas till vara och vall odlats på skiftet 800 mk/ha/år Som kostnader och inkomstbortfall kan dessutom beaktas planteringskostnader och stödbortfall. 2. Avtal om anläggning och skötsel av våtmark och sedimenteringsbassäng Anläggning och skötsel av våtmark och sedimenteringsbassäng max mk/ha/år Om arealen tas ur odling max mk/ha/år Traktorgrävarbete 154 mk/h 3) Kostnader för anläggning av en mindre bassäng/våtmark: Transport av jorddammsmaterial mk 1) 3) Invallning mk 2) 3) Avlägsnande av slam 200 mk/år 3) 1) 100 mk/m³, 195 m³;om bädden 10 m bred, dammen 2 m hög 2) invallningen 2 * 30 m; 1,5 m höga vallar 3) Den årliga kostnaden skall beräknas som annuitet, där gängse räntenivå och en tid som bestäms enligt avtalsperiodens längd används. Som kostnader och inkomstbortfall kan dessutom beaktas planterings- och skötselkostnader, arrangemang för avledande av täckdikesvatten, ersättande av skador som beror på att marken blivit vattensjuk, stödbortfall samt den faktiska kostnad som följer av skördebortfallet och bestäms enligt täckningsbidraget. 3. Avtal om reglerbar dränering Anläggning av reglerbar dränering 815 mk/ha/år 1) Skötsel 750 mk/ha/år 2) Nytta i form av skördeökning 790 mk/ha/år 3) 1) Kostnaden för reglerbrunn och rör för observation av grundvattnet (inkl. förnödenheter och arbete) mk/st., behovet av reglerbrunnar på plana åkrar 1 st./ha. Kostnaden skall beräknas som annuitet (här 10 år och 6 %). 2) Skötselkostnaden under 6 mån. är 0,5 h/brunn när brunnarna är 1 st./ha 3) Nyttan skall beräknas sänka kostnaderna. Här har nyttan beräknats utifrån täckningsbidraget för potatis och spannmål. 4. Avtal om reglerbar underbevattning Anläggning av reglerbar underbevattning mk/ha/år 1) Användning, reparation, underhåll mk/ha/år Nytta i form av skördeökning mk/ha/år 2) 1) Kostnaden för anläggning av reglerbar underbevattning är mk/ha. Kostnaden skall beräknas som annuitet (här 10 år och 6 %). 2) Nyttan skall beräknas sänka kostnaderna. Här har nyttan beräknats utifrån täckningsbidraget för potatis och spannmål.

9 5. Avtal om återanvändning av avrinningsvatten Dikning, anläggning av pumpverk och bassäng mk/ha/år 1) Årliga kostnader 400 mk/ha/år Nytta i form av skördeökning mk/ha/år 2) 1) Dikningskostnad mk/ha, pumpverk och bassäng mk/ha. Kostnaden skall beräknas som annuitet (här 10 år och 6 %). 2) Nyttan skall beräknas sänka kostnaderna. Här har nyttan beräknats utifrån täckningsbidraget för potatis och spannmål. 6. Avtal om åkerodling på grundvattenområden De godtagbara kostnader/inkomstbortfall som följande begränsningar föranleder kan uppgå till högst följande belopp: Kvävegivan högst 60 % av basnivån/den preciserade nivån 600 mk/ha/år Fosformängden högst % av basnivån/ den preciserade nivån 20 mk/ha/år Inga växtskyddsmedel används 230 mk/ha/år 1) Bara reducerad höstbearbetning tillåts 116 mk/ha/år Avtalsområdet har ett växttäcke under vintern 116 mk/ha/år 2) 1) Högre, om lägenheten odlar specialväxter 2) 30 % mindre, om växttäcket utgör en tilläggsåtgärd i samband med miljöstödet 7. Avtal om skötsel av vårdbiotoper, avtal om främjande av naturens mångfald och avtal om utvecklande och vård av landskapet Manuellt arbete Slåtter med traktor Slåtter med liten slåttermaskin Slåtter med lie Maskinell hopsamling av slåtteravfall Hopsamling av slåtteravfall för hand Inhägnande Utsädeskostnader för vissa landskapsväxter 60 mk/h mk/ha normala åkerområden mk/ha vårdbiotoper mk/ha mk/ha mk/ha; vändning, räfsning med maskin, balning i små balar med egen maskin, insamling i vagn, transport mk/ha; vändning, räfsning med maskin, en entreprenör balar, insamling i vagn, transport mk/ha; hopräfsning med maskin i högar, transport mk/ha; räfsning för hand, sättning på stör, insamling i vagn, transport mk/ha; räfsning för hand i högar, direktuppsamling i vagn, transport 14,00 mk/lm; elstängsel 19,00 mk/lm; fårnät mk/lm; slanstaket mk/ha; honungsfacelia mk/ha; solros mk/ha; spånadslin

10 Kostnader som hänför sig till iståndsättningen av konstruktioner mk/m²; filttak med underlag mk/m²; pärttak mk/m 2 ; målning Till summan av de faktiska kostnaderna och inkomstbortfallen kan läggas en högst 20 procent stor stimulansåtgärd. I fråga om skyddszoner kan stimulansåtgärden dock uppgå till högst 30 procent.

11 Bilaga 2 UPPGIFTER SOM SKALL REGISTRERAS I YTJ-SYSTEMET ENLIGT AVTAL 1. Anläggning och skötsel av skyddszon 1.1. Huvudsakligt läge: - invid vattendrag - invid utfallsdike - på översvämmat område - på grundvattenområde 1.2. Skötsel: - slåtter/skörden tas till vara - slåtter/ skörden tas inte till vara - betesgång 1.3. Skyddszonens längd (i strandens längdriktning); meter 1.4. Vattenområdets nummer (tredje skedet av indelningen av delavrinningsområdet) 2. Anläggning och skötsel av våtmark och sedimenteringsbassäng 2.1. Avrinningsområdets areal (ha) 2.2. Vattenområdets nummer 3. Andra metoder för behandling av avrinningsvatten Vattenområdets nummer 4. Regional minskning av surheten Vattenområdets nummer 5. Åkerodling på grundvattenområden 5.1. Grundvattenområdets nummer 5.2. Grundvattenområdets klass 6. Vårdbiotoper 6.1. Områdestyp:- klippäng - torr äng - frisk äng - strandäng invid hav - strandäng invid sjö - strandäng invid å eller älv - översvämmad äng - kärräng - löväng - hagmark - skogsbete - hed - annat 6.2. Inventeringsuppgifter: - nationellt värdefull - regionalt värdefull - lokalt värdefull

12 6.3. Läge i Naturaområde 6.4. År för inledande av skötseln 6.5. Hur sköts området: - röjning - svedjebränning - slåtter med lie - maskinell slåtter - betesgång (nötkreatur) - betesgång (får) - betesgång (hästar) - betesgång (lantraser) - lövtäkt - konstruktioner - annat 7. Annat främjande av naturens mångfald 7.1. Områdestyp: - kantzon - åkerholme - platser där hotade arter förekommer - liten våtmark - restaurering av öppet dike - befintlig översvämmad åker - platser där djur rastar och äter - konstruktioner - annat 7.2. Läge i Naturaområde 7.3. Skötsel: - röjning - slåtter - betesgång - annat 8. Utvecklande och vård av landskapet: 8.1. Områdestyp: - odling av landskapsväxter - alléer - solitärträd - småskaliga planteringar - små våtmarker - konstruktioner - annat 8.2. Inventeringsuppgifter: - nationellt värdefull - regionalt värdefull 8.3. Läge i Naturaområde 9. Odling av ursprungsväxter Art och sort

13