Minnesanteckningar Tillfällig beredning

Transkript

1 Henrik Sandén Minnesanteckningar Tillfällig beredning Närvaro Ledamöter Eva Kullenberg (FP), ordf Jim Brithén (EP), 1:e vice ordf. Ulf Pethö (M), 2:e vice ordf. Anne-Marie Lindén (MP) Hans Andersson (SD) Lennart Engström (KD) Tjänstgörande ersättare Eva-Lotta Friberg (S) Ersättare Anders Bengtsson (EP) Karl-Otto Rosenqvist (MP) Anders Davidsson (M) Tjänsteperson Henrik Sandén Föreläsning Signild Nerheim, oceanograf SMHI Högvatten Skälderviken är exponerat mot haven i nordväst. Detta medför att vattenståndet i kombination med vågor verkar som den största eroderande kraften i området. Vattenståndet och vågpåverkan har avgörande betydelse för strandplanets utseende och för erosionen. De största erosionsproblemen uppstår när västanvinden har skapat högvatten i Skagerak och det samtidigt kommer en storm. Den då redan stora vattenvolymen i havet medför att stormen får än större eroderande kraft genom extrema högvatten och vågpåverkan. SMHI har också, genom tillfälliga mätstationer, observerat att Skälderviken har i genomsnitt högre vattenstånd än vad som finns vid den fasta mätstationen i Viken. Under stormen Sven var vattenståndet t.ex. 0,5 m högre i inne Skälderviken än vid mätstationen i Viken. Extrema högvatten är ofta mycket kortvariga händelser med ca. 6 timmars varaktighet. De år då stormfrekvensen är högre medför dock flera högvattenhändelser. Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post: info@engelholm.se

2 2 (3) Vågor Vågor följer vindriktningen. Detta innebär att högvatten i Skälderviken (som orsakas av vinden) också medför höga vågor. Stränderna i Skälderviken utsätts för mycket erosion vid stormar med högvatten och påföljande höga vågor. Vågor som bryter nära strandlinjen gör störst skada och det följer att om vågorna bryter längre ut i havet kan stranden och klitterna skonas. Detta innebär samtidigt att förändringar i sanden utanför strandlinjen kan få negativ effekt om detta gör att vågorna bryter senare. Om sand tas utanför strandlinjen, t.ex. vid en strandfodring, så kan den vågbrytande, och därigenom skyddande, effekten minskas. Strömmar Grundströmmen i området är nordgående från Öresund upp mot Skagerak. I Skälderviken finns också kustparallella strömmar som skapas av vågorna. I ett erosionsperspektiv har strömmarna betydelse eftersom de transporterar bort det material som vågorna slår loss. Det är svårt att bedöma effekten och betydelsen av detta i Skälderviken, men faktum är ju att sand försvinner. Stormar Det är viktigt att notera att det inte enbart är den värsta stormen som har betydelse för erosionen, utan antalet stormar. I ett historiskt perspektiv kan ses att antalet stormar har ökat och blivit värre räknat från 70-talet och framåt, men i ett längre perspektiv kan ingen ökning skönjas. Prognoserna för stormars frekvens i framtiden är väldigt olika och osäkra och det går inte att ge ett tydligt svar om vad som kommer att ske framöver. Stromfrekvensen bedöms inte heller vara den viktigaste faktorn för erosionen i Skälderviken utan det är istället höjningen av medelvattenståndet som bedöms ha störst påverkan. Här är den största osäkerhetsfaktorn hur snabbt havet stiger. Klimatförändring Prognoser och bedömningar av klimatförändringar är svåra att tyda. Det finns väldigt olika bedömningar och stor variation i prognoserna. Samverkande faktorer i Skåne som har betydelse för b.la. erosionsproblematiken bedöms dock vara: global havsnivåhöjning på grund av o uppvärmning av vatten o ökad issmältning frånvaron av landhöjning Sammanfattning och råd Sand skyddar mot vågskador. Beredningen bör återknyta till Hans Hansons rekommendationer om strandfodring.

3 3 (3) Förankringsprocessen är angelägen! Kunskapsnivån om erosionsprocesser och havets påverkan är generellt låg. Flertalet tillstånd kan vara nödvändiga och kommunen bör aktivt söka dialog och informationsutbyte med berörda parter. Åtgärder i havet medför förändringar som kan få negativa konsekvenser i andra avseenden. Skälderviken bör därför studeras ingående (t.ex. bottenprofilens utseende, hur sandbudgeten fungerar just här) för att klargöra hur Ängelholms strands dynamik fungerar. Detta kan ge nödvändiga underlag för beslut om åtgärder, likväl som för tillståndsansökningar. Övrigt Studieresa till Lomma och Ystad anordnas den 1 juni. Ordinarie ledamöter bjuds in på resan. Till nästa möte den 29 kommer en delrapport att sammanställas och lämnas till beredningens ledamöter och ersättare. Ledamöter och ersättare ansvarar för att denna delrapport ska delges och förankras i partigrupperna. Med utgångspunkt i delrapporten kommer beredningen att begära en vägledningsdebatt vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni. Beredningens presidium författar en skrivelse till kommunfullmäktige som underlag för vägledningsdebatten. Beredningen kommer då att informera om sitt arbete samt söka vägledning om hur man går vidare. Ett antal olika diskussionspunkter tas upp och beredningen är enig om att i vägledningsdebatten framföra att: Tidplanen bedöms i kunna hålla Beredningens budget är inte tillfredsställande och bedöms hämmande för beredningens arbete Målsättningen med arbetet behöver förtydligas vad får beredningens förslag kosta i slutändan? Samordningsansvaret behöver förtydligas i kommunen Var ska slutrapportens fokus ligga? Vid anteckningarna: Henrik Sandén Justeras: Eva Kullenberg (FP), ordförande Jim Brithén (EP), förste vice ordförande Ulf Pethö (M), andre vice ordförande

4 Ängelholms kommun Klimatförändringar

5 Två viktiga frågor Globala havshöjningen Stormarna

6 Havet stiger

7 Havsvattenstånd i Sverige Faktorer som styr vattenståndet: Påverkan på Tidsskala Beror på Ungefärlig förändring i vattenstånd Globala havsvattenståndet Landhöjningens effekt på medelvattenståndet Flera årtionden Världshavens volym och temperatur Flera årtionden Landhöjning Varierar mellan -10 mm/år i Bottenviken till +1 mm/år i södra Skåne Årstidsvariationer i medelvattenstånd Månader Storskaliga vädersystem Tidvatten Dygn Månens och solens dragningskraft Kommentar +3 mm/år Höjningen i globala vattenståndet väntas öka på grund av klimatförändringar Några dm skillnad mellan vår/höst 5-20 cm variation två gånger per dygn i Västerhavet Idag kompenserar landhöjningen för viss del av höjningen i globala vst Frånlandsvind lågt vst Pålandsvind högt vst Inget tidvatten i Östersjön Väderdrivna variationer Timmar-veckor Vind och lufttryck Mellan +/- 40 cm Vid mindre extrema väderförhållanden Extrema vattenstånd 3-12 timmar Vind och lufttryck Mellan 1-2 m förhöjt vattenstånd jämfört med utgångsläget Västkusten, södra Östersjön och Bottenhavet har större vattenståndsvariationer än egentliga Östersjön

8 Uppmätta havsvattenstånd sedan 1700-talet 5 (IPCC, 2001)

9 825 Havsvattenstånd Stockholm Årsmedelvärden Regression Vattenstånd (cm) År

10 Havsvattenståndet påverkas av: Landhöjning (glacio-hydro-isostatisk effekt) Eustatiska havshöjningen (termisk ekspansion, smältning av glaciärer, etc.) Lokala ändringar i vindklimat (medel och extremer)

11 Relativ landhöjning (jämfört med havet) Källa: M. Ekman

12 BACC Ny kunskap om klimatet i Östersjön

13 Bättre kunskaper om landhöjningen (detta är den absoluta, d.v.s. utan att havshöjningen beaktas).

14 825 Havsvattenstånd Stockholm Årsmedelvärden Regression Vattenstånd (cm) År

15 920 Havsvattenstånd Kungsholmsfort Lokalt höjdsystem Årsmedelvärden Regression Vattenstånd (cm) År

16 Havsvattenstånd Varberg/Ringhals Lokalt höjdsystem Årsmedelvärden Regression Vattenstånd (cm) År

17 Havshöjningen i framtiden Figur 2-1. Global havshöjning för IPCC AR5 utsläppsscenarier. Det högsta, RCP8.5 leder till en höjning av havsytan på 62 cm som medel för åren Källa: IPCC AR5, Summary for policy makers, figur 9.

18 Resultaten bygger på många modeller (Source: E. Kjellström, SMHI)

19 Kanske inte en fråga om hur högt, utan när Figur 5-1. Temperaturökning (global medeltemperatur vid ytan) i de olika RCPerna. Källa: IPCC AR5, Summary for policy makers, figur 10.

20 Stranderosion This figure is figure 4-2-1, p. 38 in Riggs and Ames (2003). This diagram copyright All Rights Reserved

21 Klimatändringar och konsekvenser i Öresundsregionen Öresundsvattensamarbetet Stigande havsnivå Källa: En varmare värld 19

22 Alltså Havet stiger Vi vet inte hur snabb havshöjningen blir framöver Landhöjningen kompenserar relativt lite i Skälderviken Detta påverkar utgångsläget för alla storm-vattenstånd och förvärrar situationen jämfört med idag Ev strandfodring måste ske upp till nya normalvattenståndet

23 Men stormarna då? Inte bara stormarnas storlek, utan frekvensen är viktig

24 Ändringar i stormar Time series of the first Principal Component (PC1) of the 95 th annual percentile of daily wind speeds representing storminess over Northern Europe in the period (Source: Frederik Schenk) 22

25 Statistisk extremvärdesanalys Statistisk extremvärdesanalys, ibland benämnd frekvensanalys, används för att beräkna nivåer som inträffar med en bestämd sannolikhet. Återkomsttid begreppsförvirring. En nivå som överskrids med en sannolik på 1 % varje enskild år har en återkomsttid på 100 år Statistiska återkomsttider tas fram genom att anpassa en fördelning till urvalet som i vanliga fall är årshögsta vattenstånd. GEV, Gumbel eller lognormal är namnet på några vanliga fördelningar.

26 Slutsatser Stormklimatet ingen ökning så långt Resultat från Nordsjön vissa indikationer på ändrade lågtrycksbanor Fokus har varit på om stormarna blir värre, men för erosionen kan det vara väl så illa om de blir fler

27 RCP-scenarier IPCC:s utvärdering (AR5) omfattar de nya scenarier som idag används för att bedöma framtidens klimat, RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways). RCP-scenarierna ersätter de tidigare SRESscenarierna (Special Report on Emissions Scenarios). I motsats till SRES-scenarierna är de nya RCP-scenarierna formulerade som stabiliseringsscenarier där hänsyn tas till effekten av klimatpolitiska beslut för att minska utsläppen. De olika RCP-scenarierna baseras på olika antaganden om växthusgasutsläppens utveckling. Hur mycket vi människor påverkar klimatet på sikt avgörs främst av de samlade utsläppen av växthusgaser över tid. Hur mycket temperaturen stiger avgörs i sin tur av när i framtiden de klimatpåverkande utsläppen når sin maxnivå, på vilken nivå de kulminerar och hur snabbt de kan fås att minska därefter.

28 Havsområde Stationsnamn Period Högsta Tidpunkt högvatten Bottenviken Kalix cm Furuögrund 1916 Norra Kvarken Ratan cm Norra Skagsudde cm Bottenhavet Södra Spikarna 1968 Bottenhavet Forsmark cm Norra Östersjön Stockholm cm Egentliga Östersjön Södra Östersjön Landsort Norra Landsort 2004 Marviken Visby 1916* Ölands Norra Udde * 1961 Oskarshamn 1960 Kungsholmsfort cm Simrishamn 1982 Ystad cm Södra Öresund Skanör cm Klagshamn 1929 Öresund Barsebäck 1937* cm Norra Öresund Viken cm Kattegatt Ringhals cm Skagerrak Varberg Göteborg- Torshamnen Göteborg- Klippan *-1958* Göteborg- Ringön Stenungsund cm Smögen 1910 Kungsvik 1973

29 Workshop Ängelholm 8 maj Signild Nerheim, SMHI Hur påverkas våra kuster av väder och vatten?

30 Översikt 1) Faktorer som påverkar kusterna - 1,5 timme Vind, vågor, havsvattenstånd (medelvattenstånd, högvattenstånd), strömmar samt alla faktorer i kombination 2) Erfarenheter från Ängelholm - 45 minuter 3) Vad händer i framtidens klimat - 40 minuter Framförallt medelvattenståndet och havsvattenståndet. 4) Möjligheter för åtgärder kort diskussion

31 Bakgrund Hans Hansson, 27/3 Det fundamentala problemet är ett underskott i sandbudgeten i strandens erosionssystem. När mer sand transporteras ut ur systemet än som förs in så uppstår den kustparallella erosion som gradvis minskar strandplanet. När strandplanet är tillräckligt stort så byggs klitterna av vindens sandtransport. Vid stormar eroderas stranden och klitterna av vågor, men återuppbyggs efteråt av vindens sandtransport från strandplanet till klitterna förutsättningen för denna cykliska process är att strandplanet är tillräckligt brett, vilket inte är fallet i Skälderviken. Att tillföra sand genom strandfodring, och framförallt att tillföra tillräckligt med sand för att nå ett brett strandplan, skyddar stranden och klitterna mot stormar. Detta är ett långsiktigt arbete som måste uppreppas flera gånger. Sand måste tillföras i takt med (den förväntade) havsnivåhöjningen för att bibehålla strandlinjen och därigenom skydda bakomliggande bebyggelse. Det har varit svårt att övertyga remissinstanserna om samhällsekonomisk hållbarhet för projektet. Hans Hanson rekommenderar att kommunen uppvaktar remissinstanser innan ansökan görs. Det är viktigt att kommunen kommunicerar sina avsikter och bedömningar tydligt, eftersom kunskapen om stranderosion och skyddsåtgärder generellt är låg.

32 Syfte mitt syfte

33 Ängelholm

34 Skälderviken Källa: Google pictures

35 Rönne å Källa: Google pictures

36 Kullens fyr Källa: Google pictures

37 Vågor in mot kusten Källa: Google Images

38 Stranderosion This figure is figure 4-2-1, p. 38 in Riggs and Ames (2003). This diagram copyright All Rights Reserved

39 Faktorer som påverkar erosionen Vågor Vattenstånd Strömmar Vind?

40 Höga vattenstånd 1.0 Det som främst ger höga kortvariga vattenstånd är kortvariga stormar Kraftig pålandsvind höga nivåer Lågtryck höga nivåer Ett högre utgångsläge påverkar hur stor påverkan en given storm får

41 Skillnader mellan olika bassänger Skagerrak och Kattegatt högt vid västvindar Södra Kattegatt, Öresund komplicerat Västerhavet Öresundsbron samvariation Öresundsbron Kungsholmsfort samvariation Södra östersjön komplicerat Vind

42 Hur ser det ut?

43 Adventsstormen 2011 Högsta vst Viken 163 cm

44 Snedställning i Skälderviken

45 Snedställning i Ängelholm och Halmstad under stormen Sven

46 Årshögsta vattenstånd Viken

47 Översikt, vattenstånd Skälderviken får höga vattenstånd för västliga (nordvästliga) vindar Vid de mest extrema vattenstånden är vattenståndet högre i Skälderviken än i Viken, men eventuellt något lägre än i Halmstad där Sjöfartsverket gör sina mätningar Extrema vattenstånd pågår i ca 6 timmar och är en kortvarig händelse Medel högvatten i Viken är 113 cm det motsvarar en händelse som förekommer ungefär vartannat år Övriga år är högsta vattenståndet runt 1 m Under stormiga år kan fler händelser med höga vattenstånd förekomma under samma vinter Vad betyder det för erosionen?

48 This figure is figure 4-2-1, p. 38 in Riggs and Ames (2003). This diagram copyright All Rights Reserved

49 Vågor Källa: Google Images

50 Definitioner Våghöjd = 2 gånger vågens amplitud Våglängd = avståndet från vågtopp till vågtopp Signifikant våghöjd = Medelvärdet av de högsta 1/3 av vågorna Källa: Google Images

51 Förhållandet mellan våglängd, våghastighet och period

52 Vågor möter en strand

53

54

55 För översvämningsfrågor: Våguppsköljning, overtopping har betydelse Illustration: Signild Nerheim

56 Hur kan det se ut? Beräkning av vågklimat på uppdrag av Transportstyrelsen (Maria Andersson, SMHI) Genomsnittliga 95percentilen av H10

57

58 Summering, vågor i Ängelholm Vågor bildas av vinden Vågriktningen följer vindriktningen, vilket innebär att vågorna går in mot land samtidigt som det är högt vattenstånd i Skälderviken Våghöjden beror på stryklängden, blåssträckan. Längst blåssträcka för nordvästlig vind

59 This figure is figure 4-2-1, p. 38 in Riggs and Ames (2003). This diagram copyright All Rights Reserved

60 Strömmar? Huvudsakliga nordgående ström från utflödet i Öresund och Bälten Kustparallella strömmar skapas av vågorna Strömmar skapas också av vindar, och av vattenståndsskillnader Där vågorna får loss material, transporterar strömmarna bort det

61 Erfarenhet från Helsingborg Kraftiga strömmar på grund av stora vattenståndsskillnader kan skapa extremhöga vågor Som mest nådde vattenståndet 163 centimeter över medelvattenstånd i Viken. Barsebäck hade 136 centimeter över, vilket då var rekord för den mätplatsen. Det lägsta vattenståndet rapporterades från Skanör med 149 centimeter under medelvattenstånd. Vågor På kvällen den 27 november rapporterades 11 meter höga vågor av vågbojen vid Väderöarna. En våg observerades på ca 4 m. Vågor sköljde sedan över Parapeten STÖRRE skador innanför erosionsbotten (utan sediment) än där det fanns sandstrand

62 Vindklimatet Nordvästliga - västliga sydvästliga vindar vanligast En vanlig medelvind kan vara 7 m/s Typiska värden för en vind med års återkomsttid kan vara m/s, högre för byvind Bilden visar genomsnittet av årets högsta byvind (SMHI)

63 Vindar i Halland och Skåne Vindutsatt Värsta stormen i Skåne: 1967 krävde 4 människoliv Källa: SMHI

64 Julstormen 1902 I Halmstad kastades mudderverket Herkules och den engelska briggen Excelcior upp på Östra Stranden. Av badhuset i Halmstad fanns bara en enda påle kvar av byggnaden. Kallbadhuset i Varberg förstördes helt. Järnvägsbron i Ängelholm blev illa åtgången, och den 4 km långa järnvägsbanan Malmö-Limhamn raserades. Notis i Svenska Dagbladet: Snälltåget från Malmö och Helsingborg som skulle ha ankommit till Göteborg kl 7 i morse, har efter passerandet av Slöinge station icke hörts av.

65

66 För erosion inte bara värsta stormar, utan antalet stormar This figure is figure 4-2-1, p. 38 in Riggs and Ames (2003). This diagram copyright All Rights Reserved

67 Öresund väder och vatten

68 Uppdaterad översvämningskartering Rönne å SMHI

69 Som politiker eller tjänsteman vad är bra att veta Goda underlag finns att ta fram och analysera beträffande havsvattenstånd SMHI öppna data kolla själv! Utvärdera skador mot aktuellt väderläge, lär av det Vågor svårare. Allt bättre underlag med ny vågmodell för kusten Är det viktigt att kvantifiera erosionspåverkan, eller räcker det att ha förstått processerna? Vädret blir som det blir ändå vi bara köper mer sand

70

71

72

73

74 Alltså: Nu har ni rätt bra koll på hur det funkar med vattenstånd och vågor i Skälderviken Vad behöver ni mer för att gå vidare med ert arbete kring erosion?

75

76