Storstadsregionjämförelsen En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Transkript

1 Storstadsregionjämförelsen 2011 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Av Anders Hemborg, november 2011

2 Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska utbildningsmål... 3 Kommun- och landstingsdatabasen... 3 Om redovisningen Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnitt Elever i åk. 9 behöriga till gymnasieskolan, hemkommun, andel (%) Nettokostnad (kr) exkl. lokaler per elev i grundskola, hemkommun Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever på IV-program, andel (%) Inv. 20 år med grundl. behörighet till universitet och högskola, andel (%) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, totalt, andel (%) Invånare år, andel som deltar i komvux... 9 Storstadsområdenas kommuner Definitioner och förklaringar GR Utbildning (U3), 2

3 Inledning I GR Utbildnings årliga Storstadsregionjämförelse jämförs utbildningssektorn i Göteborgsregionen med motsvarande i storstadsområdena runt Stockholm och Malmö. Tio områden med koppling till GR:s regionalpolitiska utbildningsmål har valts ut och jämförbara nyckeltal har hämtats från Kommundatabasen. De studerade områdena inbegriper grundskola, gymnasieskola samt vuxenutbildning. Storstadsområdena och dess indelning Den indelning i storstadsområden som används är gjord av Statistiska centralbyrån (SCB) i syfte att möjliggöra relevanta jämförelser. Detta givet att man beaktar de skillnader som finns gällande t.ex. struktur, storlek och förutsättningar. SCB har valt att kalla dem Stor-Göteborg, Stor-Malmö och Stor-Stockholm vilket även görs i denna rapport. Indelningen bygger på statistik över pendling och flyttning mellan centralkommuner och kranskommuner och tar hänsyn till existerande planeringssamverkan i de tre regionerna. I officiell statistik används indelningen vid redovisning av t.ex. befolkning, boende, byggande, partisympatier samt arbetskraftsundersökningar. Som regel används storstadsbegreppet även i internationella statistiköversikter. Indelningen härstammar från mitten av 1960-talet. Efter samråd med intressenter i de tre regionerna och med stöd av ökad pendling och flyttning beslöt SCB i januari 2005 att aktualisera indelningen och i ökad grad anpassa den till rådande samverkansformer. Stor-Stockholm kom därefter att överensstämma med Stockholms läns totalt 26 kommuner och Stor-Göteborg kom att omfatta Göteborgsregionens 13 kommuner. Stor-Malmö inbegriper 12 kommuner sedan 2005 (se vidare sida 10). GR:s regionalpolitiska utbildningsmål GR:s regionalpolitiska utbildningsmål tar sin utgångspunkt i en vision för framtidens lärprocesser och betonar den regionala nyttan av att i samverkan satsa på det livslånga lärandet. Ambitionen konkretiseras genom åtta utbildningsmål vilka alla är sammanvägda i den övergripande målsättningen att utbildningen i Göteborgsregionen skall vara av mycket hög kvalitet. Den ska vara bland de bästa och i något eller några avseenden den allra bästa i Sverige, Europa och världen. Denna rapport avser att ge en allmän bild av hur väl målen hittills har uppnåtts i ett svenskt perspektiv. Kommun- och landstingsdatabasen Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) som bildades 2006 av staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Basen tillhandahåller nyckeltal inom kommunala och landstingsdrivna verksamheter, däribland skola, vård och omsorg. Möjlighet ges att följa utvecklingen över tid samt att göra jämförelser mellan olika kommuner och landsting med fokus på kostnader, omfattning och kvalitet. Kolada har ca.2000 nyckeltal för kommuner och landsting vilka huvudsakligen bygger på officiell statistik, t.ex. från SCB och Skolverket. Kolada bildades vid ingången till år 2011 genom en sammanslagning av de tidigare databaserna Kommundatabasen och WebOr. Samtidigt som man moderniserade databasens gränssnitt gick man också igenom nyckeltalssamlingen med ambitionen att ytterligare höja den statistiska kvaliteten. Därav har följt ett antal förändringar som påverkar nyckeltalen i denna rapport i förhållande till tidigare års rapporter. Eftersom en del av förändringarna förmodligen är av tillfällig karaktär, i väntan på att kvalitetssäkringen blir färdig, kan det vara av intresse att titta närmare på vilken typ av förändringar det handlar om: - Värden presenteras nu ofta avrundade till heltal vilket även gäller de vägda medelvärden som databasen själv räknar fram. I denna rapport gäller detta nyckeltal 1. Även tal 8, vars uppgifter hämtats från Skolverkets databas Jämförelsetal, använder sig av tal avrundade till heltal. Databasen Jämförelsetal, har uppgifter som bygger på totalundersökningar av alla Sveriges skolor. - Tidigare s.k. etablerade nyckeltal har omvandlats till utvecklingsnyckeltal. Med detta menas att de saknar en eller flera av de dimensioner som är normen för de etablerade, dvs. att de kvalitetsgranskas av SCB, att de publiceras årligen och i enlighet med en förutbestämd plan samt att de är heltäckande (alla kommuner ingår). Bland annat nyckeltal 9 i denna rapport anses i år vara ett utvecklingstal, men lär återfinnas som etablerat igen redan nästa år. Talet används också i SKL:s rapport Öppna Jämförelser Gymnasieskola. - En del nyckeltal har tagits bort, däribland Kostnad exkl. lokaler per elev i förskoleklass och grundskola (tal 3). För att få en mer rättvis bild av kostnaderna för skolans innehåll har därför två utvecklingsnyckeltal, som behandlar de totala nettokostnaderna samt lokalkostnaderna, sammanförts till ett enda. I detta ingår endast kostnaderna för grundskolan (ej förskoleklass) under åren GR Utbildning (U3), 3

4 Kronor - Med anledning av pågående kvalitetssäkring saknas just nu uppgifter om andelen invånare år som deltar i vuxenutbildning (tal 10). Ersättare i år är motsvarande uppgift om deltagande på komvux, vilket hämtats ifrån Skolverket databas Jämförelsetal. Uppgifter om deltagande på sfi, svenska för invandrare, är inte inkluderade. - Vägda medeltal, som behövs för att fram ett individbaserat regiongenomsnitt (till skillnad från ett värde som speglar en genomsnittlig kommun), saknas för utvecklingstal. I det fall som berör rapporten (tal 9) har vägning skett med hjälp av regionernas invånarantal, på samma sätt som det oftast skedde i den gamla Kommundatabasen. Samma beräkningsmetod har använts gällande uppgifter som hämtats från skolverkets databas Jämförelsetal, tal 8 och 10, samt på tal 3, som behandlar kostnader på grundskolenivå (se vidare under Definitioner & förklaringar). Om redovisningen Nyckeltalen redovisas i linjediagram, tabeller och i tillhörande kommentarer. I kommentarerna görs ingen analys av bakomliggande förklaringar utan syftet är att lyfta fram tendenser i siffermaterialet under perioden Linjediagrammen avspeglar främst hur de inbördes relationerna regionerna emellan har förändrats över tid. För att tydliggöra dessa relationer är nollpunkten i de flesta fall utelämnad på den lodräta Y-axeln. Studera siffermaterialet i tabellerna om du vill få en korrekt bild av de absoluta värdena! Stor-Göteborg Stor-Malmö Stor-Stockholm Samma värden på olika sätt. Till vänster är nollpunkten på Y-axeln utelämnad (som i denna rapport) medan hela skalan är fullt synlig i diagrammet till höger. För att kunna göra rättvisa jämförelser används ett vägt medelvärde för antalet invånare inom respektive region. De redovisade värdena anger vad som gäller för en genomsnittlig invånare, till skillnad från ett ovägt medelvärde som skulle ha återspeglat värdena i en regiongenomsnittlig kommun. Kostnader presenteras i löpande priser. Det löpande priset skiljer sig från det fasta genom att det uttrycker ett värde som inte är rensat för värdeförändringar, som t.ex. inflation. Samtliga nyckeltal utgår från ett hemkommunperspektiv, dvs. de berör samtliga folkbokförda elever, oavsett huvudman, i de berörda kommunerna. Detta till skillnad från i de resultat- och kostnadsredovisningar på skolkommunnivå som presenteras av U3 (Uppföljning, Utvärdering & Uppföljning) på GR Utbildnings hemsida. GR Utbildning (U3), 4

5 1. Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnitt Efter att 2009 ha haft sina högsta genomsnittliga meritvärden för hela femårsperioden sjunker både Stor- Stockholm och Stor-Göteborg under Stor-Göteborgs landar därmed på samma nivå som diagrammets startår 2006 medan Stor-Stockholm, med genomgående högst värden, har gått upp 4 genomsnittliga poäng under perioden. Stor-Malmö ligger även 2010 lägst, men ligger till skillnad från dessa stilla på sina 211 poäng. Stor-Göteborg Stor-Malmö Stor-Stockholm Elever i åk. 9 behöriga till gymnasieskolan, hemkommun, andel (%) Efter flera års nedgång, i andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan, bryter Stor-Göteborg både sin egen trend och den generella bland storstadsområdena mellan åren 2009 och Ett lyft på 0,6 procentenheter gör att Stor-Göteborg höjer sig över Stor-Stockholm samtidigt som distansen ner till Stor- Malmö ökar. Noterbart är också att Stor-Stockholms och Stor-Malmös trend är likartad under hela perioden medan Stor-Göteborgs under flera år är den motsatta. Stor-Göteborg 90,7 90,4 90,1 89,8 90,4 Stor-Malmö 87,5 86,2 87,1 87,4 86,8 Stor-Stockholm 90,7 89,7 89,7 90,1 89,4 GR Utbildning (U3), 5

6 3. Nettokostnad (kr) exkl. lokaler per elev i grundskola, hemkommun Stor-Göteborg har även 2009 lägst kostnader per grundskoleelev medan Stor-Malmö och Stor-Stockholm följer varandra tätt på en något högre nivå. Skillnaden mellan Stor-Göteborg och Stor-Stockholm var 2009 drygt 5100 kr./elev och mellan Stor-Göteborg och Stor-Malmö knappt 4000 kr./elev. Kostnadslägets förändringar över tid är svår att värdera då periodens värdeförändringar, t.ex. inflation, inte har rensats bort Stor-Göteborg Stor-Malmö Stor-Stockholm Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt Samtliga tre storstadsregioner har ett aningen lägre antal genomsnittliga betygspoäng 2010 än 2009 varför distansen dem emellan kvarstår oförändrad. För andra året i rad placerar sig sålunda Stor-Stockholm högst och Stor-Göteborg näst högst. Sett över hela femårsperioden begränsar sig förändringarna i alla tre regioner till max +/- 0,2 betygspoäng i genomsnitt. Stor-Göteborg 14,4 14,3 14,2 14,3 14,2 Stor-Malmö 14,3 14,3 14,3 14,2 14,1 Stor-Stockholm 14,3 14,3 14,4 14,5 14,4 GR Utbildning (U3), 6

7 5. Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Stor-Göteborg har fortsatt lägst kostnader per elev i gymnasieskolan 2010 och skillnaden gentemot Stor- Stockholm har ökat till 6049 kronor/elev jämfört med de 150 kronor/elev som skiljde dem åt under Stor- Stockholm kostnader ligger 2010 ca.6,7 % högre än Stor-Göteborgs. Kostnadsförändringarna över tid är svåra att värdera då periodens värdeförändringar, t.ex. inflation, inte har rensats bort. Stor-Göteborg Stor-Malmö Stor-Stockholm Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Från 2006 till 2010 har andelen elever i fristående gymnasieskolor ökat med 8,9 procentenheter i Stor- Stockholm, 10,4 procentenheter i Stor-Göteborg och 10,8 procentenheter i Stor-Malmö. Skillnaden mellan Stor-Stockholm och de två andra storstadsregionerna har alltså minskat succesivt över hela femårsperioden. Stor-Stockholm fortsätter dock att ha klart högst andel elever i fristående skolor. Stor-Göteborg 19,5 21,7 24,8 27,6 29,9 Stor-Malmö 16, ,5 24,7 27,1 Stor-Stockholm 27 30,9 33,1 34,4 35,9 GR Utbildning (U3), 7

8 7. Gymnasieelever på IV-program, andel (%) Stor-Malmö har under samtliga mätår den högsta andelen gymnasielever på IV-program, men har, liksom Stor-Stockholm, en nedåtgående kurva alltsedan Stor-Göteborg, med lägst andel elever på IV-program under samtliga år, ligger i princip stilla på samma nivå efter Stor-Göteborg 6,9 7,5 7,4 7,5 7,4 Stor-Malmö 9, ,3 10,2 9,9 Stor-Stockholm 8,6 9,1 8,9 8,4 8,5 8. Inv. 20 år med grundl. behörighet till universitet och högskola, andel (%) Andelen universitets- och högskolebehöriga 20-åringar ligger under hela tidsperioden högst i Stor-Göteborg och lägst i Stor-Stockholm. Avståndet mellan Stor-Göteborg och de övriga har minskat något sedan 2008, men förändringarna är inte större än 2 procentenheter för någon av regionerna under hela femårsperioden. Stor-Göteborg Stor-Malmö Stor-Stockholm GR Utbildning (U3), 8

9 9. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, totalt, andel (%) Fram till 2009 ligger andelen som fullföljt sin gymnasieutbildning inom 4 år högre i Stor-Göteborg än i de två andra regionerna. Till år 2010 har dock Stor-Malmö, stadigt på uppgång sedan 2007, kommit upp på samma nivå, trots att även Stor-Göteborg höjt sin andel mellan 2009 och Stor-Stockholm har en något lägre andel fullföljande elever 2010 än 2009, men har, såsom de övriga, höjt sig ett snäpp sedan periodens början. Stor-Göteborg 73, ,1 74,8 75,1 Stor-Malmö 72,6 72,3 73,6 74,3 75,1 Stor-Stockholm 72,0 72,4 72,3 73,4 73,1 10. Invånare år, andel som deltar i komvux Efter flera års sjunkande andel som deltar i Komvux ökar kurvan åter i Stor-Göteborg under det senaste mätåret. Då de båda andra regionerna samtidigt ligger stilla, har Stor-Göteborg därmed den högsta andelen komvuxdeltagare Stor-Stockholm ligger lägst under samtliga år medan Stor-Malmös siffror är de som sjunkit mest under femårsperioden. I en enkel jämförelse med 2010 års rapport, då även sfi (svenska för invandrare) inkluderades, ser vi att Stor-Göteborg år 2008 hade lägst andel deltagare på vuxenutbildning. Stor-Göteborg 4,5 4,2 3,5 3,4 3,9 Stor-Malmö 4,4 3,7 3,3 3,5 3,5 Stor-Stockholm 3,7 3,4 3,1 3,3 3,3 GR Utbildning (U3), 9

10 Storstadsområdenas kommuner Enligt SCB:s indelning Stor-Göteborg 13 kommuner Stor-Malmö 12 kommuner Stor-Stockholm 26 kommuner Ale Burlöv Botkyrka Alingsås Eslöv Danderyd Göteborg Höör Ekerö Härryda Kävlinge Haninge Kungsbacka Lomma Huddinge Kungälv Lund Järfälla Lerum Malmö Lidingö Lilla Edet Skurup Nacka Mölndal Staffanstorp Norrtälje Partille Svedala Nykvarn Stenungsund Trelleborg Nynäshamn Tjörn Vellinge Salem Öckerö Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker GR Utbildning (U3), 10

11 Definitioner och förklaringar Kursiv stil = källornas egna definitioner Källa: Kolada Kommun- och landstingsdatabasen (om inget annat anges) 1. Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnitt Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever folkbokförda i kommunen, oavsett var de går i skola. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. 2. Elever i åk. 9 behöriga till gymnasieskolan, hemkommun, andel (%) Antal behöriga elever till gymnasieskolan i årskurs 9 dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skola. Uppgiften avser läsår. 3. Nettokostnad (kr) exkl. lokaler per elev i grundskola, hemkommun Redovisade uppgifter baserar sig på två olika nyckeltal i Kolada. Nettokostnad per elev minus lokalkostnad per ger nettokostnad exkl. lokaler per elev. I sammanräkningen av de vägda medelvärdena har använts ett genomsnitt på invånarantalet de fem senaste åren med utgångpunkt i 2007 respektive 2008 och Uppgifterna före och efter åren 2007 till 2009 är ej tillgängliga i statistikkällorna. Nettokostnad per elev: Kommunens samtliga kostnader för grundskola minus intäkter utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostnad som redovisas är en genomsnittskostnad för femårsperioden [och motsvarande för åren 2007 och 2008; notering av undertecknad]. Lokalkostnad per elev: Kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen för femårsperioden [och motsvarande för åren 2007 och 2008; notering av undertecknad]. Lokalkostnad per elev hos annan huvudman och avdrag för elever från annan kommun har schablonberäknats. Kostnader som berör fristående skolor ingår i redovisningen. 4. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. 5. Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola hemkommun, dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskola, under kalenderåret. Avser samtlig regi. Kostnader som berör fristående skolor ingår i redovisningen. 6. Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Antal i kommunen folkbokförda elever i fristående gymnasieskolor, dividerat med totala antalet elever i kommunen. Uppgiften avser läsår, mätt 15 oktober. 7. Gymnasieelever på IV-program, andel (%) Antal i kommunen folkbokförda elever på IV dividerat med totala antalet gymnasieelever i kommunen. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. GR Utbildning (U3), 11

12 8. Invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) Elever folkbokf. i komm., andel invånare 20 år med grundlägg behörighet t univ och högsk: Andel av kommunens invånare (20 år), med slut-/avgångsbetyg från program/linje som har grundläggande behörighet till universitet och högskola. Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal 9. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, totalt, andel (%) Mäts som andelen (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de tre närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. Utvecklingstal. I avsaknad av historiska uppgifter och vägda medeltal i Kolada har uppgifter från den tidigare Kommundatabasen också använts. Vägda medeltal för de senare åren har beräknats på samma sätt som i den tidigare databasen, dvs.med hjälp av invånarantalet i respektive region. 10. Invånare år, andel som deltar i komvux Invånare år, andel som deltar i komvux. OBS! Från och med 2009 redovisas uppgifter om komvux enligt kalenderår istället för läsår. Jämförelse över tid bör därför göras med viss försiktighet eftersom redovisningsperioderna skiljs åt. Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal GR Utbildning (U3), 12