Utkast på den lokala utvecklingsstrategin för sydöstra Skåne*

Transkript

1 Utkast på den lokala utvecklingsstrategin för sydöstra Skåne* Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad *För Havs- och fiskerifonden förhandlar vi om ett utökat geografiskt område längst kusten upp till Sölvesborg. Vilka kommuner som kommer att ingå i det, samverkansform och innehåll är inte klart. 1

2 Om detta strategiutkast Syfte Detta är ett första utkast på den lokala utvecklingsstrategin för området sydöstra Skåne. Förhoppningen är att vi ska kunna bilda ett nytt leaderområde för programperioden som arbetar med medel från fyra EU- fonder; Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Havs- och fiskerifonden, Socialfonden och Regionalfonden. De fyra SÖSK- kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad ställer sig positiva till ett framtida arbete och har som avsikt att avsätta den offentliga medfinansiering som kommer att efterfrågas. När det gäller havs- och fiskerifonden förhandlar vi om ett utökat geografiskt område längst Hanöbukten. Vi har utgått från Jordbruksverkets mall när vi har skrivit detta strategiutkast men har gjort vissa förenklingar. Sista inlämningsdatum för att lämna in en lokal utvecklingsstrategi och ansöka om att bilda ett leaderområde för är den 1 december, men ännu har vi inte fått tydliga anvisningar om vad som gäller från Jordbruksverket angående till exempel indikatorer och organisationen. Vissa delar, så som detaljerad handlingsplan, finansieringsplan och kommunikationsplan, kommer vi att komplettera med först efter att strategin och ansökan om att bilda ett leaderområde har blivit beviljad. Möjlighet att påverka innehållet Viktigt i denna process är att ett lokalt partnerskap bildas mellan representanter från de offentliga, privata och ideella sektorerna och att strategin har ett underifrånperspektiv. Flera möten och andra insatser för att fånga detta perspektiv har gjorts under våren 2014 och fortsatt under hösten mer riktat och resulterat i innehållet i detta strategiutkast. Det är öppet för alla med anknytning till området att lämna synpunkter. Det finns möjlighet att lämna synpunkter på detta strategiutkast fram till och med 21 oktober För att vi ska kunna sortera och behandla alla synpunkter på ett konstruktivt sätt ber vi er att svara på frågorna i blanketten Lämna synpunkter på strategiutkastet som du hittar på hemsidan Om Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden Leadermetoden är en metod för lokal utveckling där aktörer från det offentliga, det privata och det ideella (organisationer/föreningar) samarbetar för att utveckla sin hembygd. Samverkan är en viktig komponent. Utöver dessa medel så finns det bland annat jordbruksstöd, företagsstöd, stöd till en attraktiv landsbygd (aktiv fritid), bredbandstöd, stöd till miljöåtgärder och kompetensutveckling att söka från olika fonder och program. Mer information om lokalt led utveckling genom leadermetoden hittar du på Jordbruksverkets hemsida: enomleader/lokaltleddutveckling e9ac46144f41921cd13e12.html Följ gärna strategiarbetet på Facebook 2

3 STRATEGIUTKAST: Lokal utvecklingsstrategi för sydöstra Skåne Stycke 1 Syftet med den lokala utvecklingsstrategin SAMMA TEXT FÖR ALLA OMRÅDEN Denna utvecklingsstrategi ska användas för att styra LAG:s arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och fondsamordning. Stycke 2 Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål SAMMA TEXT FÖR ALLA OMRÅDEN Alla projekt som prioriteras genom denna utvecklingsstrategi bidrar till att uppnå EU:s tillväxtstrategi EU2020. Därför bygger alla mål och processen för projekturvalet i strategin på de mål som är satta i de inblandade operativa programmen för struktur- och investeringsfonderna. Analyser ligger till grund för en vision och utvecklingsbehov, som leder till insatsområden och specifika mål som kan mätas med hjälp av indikatorer. Stycke 3 Strategins framtagning Upplägget för strategiarbetet kan delas in i 4 delar: 1. Förankring hos kommunerna för att försäkra medfinansieringen och de offentligas involvering. Med start hösten 2013 har tre SÖSK- forum 1 genomförts med politiker och tjänstemän som arbetar med landsbygds/fiske-, utvecklings-, näringslivs- och sysselsättningsfrågor. 2. Dialoger mellan initiativtagaren Sydöstra Skånes Samarbetkommitté (SÖSK), Leader Ystad- Österlenregionen och Sydkustensfiskeområde. En samordnare, referensgrupp samt skrivargrupp bildades och dessa har löpande återrapportering till de tre huvudaktörerna. Sakkunniga tjänstemän i kommunerna har stått till förfogande och sakkunniga från det privata och ideella har involveras. När det gäller Havs- och fiskerifonden har dialoger förts med Leader Skånes Ess och Leader Blekinge under hela processen. 3. Möten i varje kommun, enkätundersökning och frågor riktade mot målgruppen unga hölls under våren 2014 för att fånga underfrånperspektivet. Dessa var öppna för allmänheten och syfte var att skapa en SWOT- analys, identifiera insatsområde och testa av nyckelord för en vision. Workshops har även hållits med Leader Ystad- Österlenregionens LAG och referensgruppen. En sammanställning av resultaten från dessa insatser finns på vår hemsida Parallellt har en mindre arbetsgrupp träffat representanter från jordbruks- och fiskenäringen och så småningom även kopplat på handeln och besöksnäringen för att fånga upp idéer. 1 SÖSK-forum hålls två gånger per år och då träffas politiker från de fyra kommunernas kommunstyrelsers arbetsutskott och berörda tjänstemän kring att diskutera gemensamma frågor. 3

4 4. Framtagandet av ett strategiutkast baserat på tidigare insatser och insamling av synpunkter på det från allmänheten och intressenter kommer att ske under oktober Identifierade insatsområden har styrt vilka grupper och sakkunniga som vi har valt att arbeta vidare med, bland annat så har vi haft workshop/arbetsmöte om visionen i LAG och med SÖSK:s kommunikatörer, flera möten om fiskeområdet, workshop för att fånga upp ungdomsperspektivet och arbetsmöte med sakkunniga om miljö och näringslivet (inkl. besöksnäringen). Strategin har stämts av mot regionala och kommunala planer och strategier. En omvärldsanalys har gjorts och kommer att publiceras på hemsidan när den har granskats av lokala sakkunniga. Stycke 4 Utvecklingsområdet Antal invånare i utvecklingsområdet Simrishamn Hela området: Siffrorna är från SCB juni 2014 Sjöbo Tomelilla Ystad Storlek i km² Simrishamn 392,43 Hela området: 1261,2 (land+hav) 1 651,55 (land) Sjöbo 506, ,5 (land+ Tomelilla 397,39 hav) Ystad 355, ,3 (land+hav) Invånare per km² Simrishamn 48,28/15,03 Hela området: Sjöbo 36,31 47,86 (land) Tomelilla 32, Ystad 80,92/29,41 (land+hav) Kommuner som omfattas av strategin Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad Landskapstyper och landmärken Varierat backlandskap och låglänt landskap med angränsningar mot höglänt landskap Landmärken Ale stenar, Glimminge hus, Stenshuvud, Brösarps backar Större tätorter och utvecklingscentra Aktörer, kluster eller anläggningar som är kopplade till en fysisk plats och kan fungera som drivkrafter i området Många små aktörer och några större Större tätorter - Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla, Ystad Aktiva och kreativa byar t.ex. Klasaröd, Smedstorp, Skånes Tranås, Hammenhög, Brösarp, Sövde, Glemmingebro och Snårestad Marint Centrum, Skånes Hav och Vatten, Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, Europa Direkt Sydöstra Skåne Filmturism t.ex. Film i Ystad, FINK, Cineteket, Hasse & Tage museum, Fritjof Nilsson Piraten, inspelningsplatser i naturområden Mat och dryck t.ex. Kiviks Musteri, Sövde musteri, vingårdar, Äppelriket t.ex. Äpplet hus, Äppelmarknaden, fruktodlare, Regional Matkultur Skåne, Matrundan, gårdsbutiker, producenter, förädling och restauranger Marknader, sommar, höst, jul, påsk 4

5 Befolkningsförändring för åren Flyttnetto Födelsenetto Arbetslöshet i procent * Siffrorna är från AMS öppet arbetslösa 2013 särskilt viktigt för socialfonden. Arbetslöshet bland unga (15-24 år) i procent Siffrorna är från AMS augusti 2014 särskilt viktigt för socialfonden. Andel invånare med utländsk bakgrund i procent (avser utrikesfödda) särskilt viktigt för socialfonden. Antal företag med direkt anknytning till fiske och vattenbruk fylls endast i vid val av havs- och fiskerifonden. Antal nystartade företag per invånare per år särskilt viktigt för regionalfonden. Natur- och kulturupplevelser t.ex. Kåseberga/Ale stenar, Stenshuvud nationalpark, Sandhammaren, Fyledalen, Snogeholms strövområde, Kulturens Östarp, Övedskloster (marknader, kött produktion), Marsvinsholm (teater och skulptur), Kronovalls vinslott, Christinehofs slott och ekopark, pilgrimsleden Lund-St. Olof, medeltida Ystad, Glimmingehus, Ystad Sweden Jazz festival, Ystad Tattoo, Österlen lyser, Konstrundan och andra konst- och hantverksaktiviteter kring påsk Ystads djurpark, Tosselilla Hållbart byggande t.ex. Biogas Sydöstra Skåne, Hållbart byggande i Skåne, Ecotopia Österlen och Isolen 2007 Flyttöverskott 772, födelseöverskott Flyttöverskott 550, födelseöverskott Flyttöverskott 573, födelseöverskott Flyttöverskott 372, födelseöverskott Flyttöverskott 420, födelseöverskott 314 Simrishamn 7,6 % Jmf. Sjöbo 6,9 % Sverige 8,5% Tomelilla 9,9 % Skåne 10,4% Ystad 7,4 % Simrishamn 14,6 % Jmf. Sjöbo 15,1 % Sverige 15,2 % Tomelilla 20,8 % Skåne 19,7 % Ystad 15 % Simrishamn 9,34 % Hela området: Sjöbo 9,00 % 8,94 % Tomelilla 9,44 % Jmf. Ystad 8,42 % Sverige 18,8 % Skåne 15,9 % Uppdelat i yrkesfiskare, förädlare, fiskeguider Det geografiska området för Havs- och fiskerifonden är inte klart Simrishamn 15,3 Sjöbo 13,4 Tomelilla 12,0 Ystad 10,6 Andel av befolkningen i procent år 10,08 % år 20,36 % år 28,10 % 65- år 25,72 % Övrigt nämnvärt som har betydelse för områdets utveckling Hela området: 12,8 Infrastrukturens utveckling i området är av stor betydelse, dvs. vägar, järnvägar, kollektivtrafik, cykelvägar, hamnar, IT-infrastruktur samt biogas 5

6 Stycke 4.1 Områdesbeskrivning Landskap, natur- och kulturresurser De geografiska gränserna för vårt utvecklingsområde är de fyra kommunerna i sydöstra Skåne, Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. För Havs- och fiskerifonden förhandlar vi om ett utökat geografiskt område längst kusten upp till Sölvesborg. Vilka kommuner som kommer att ingå i det, samverkansform och innehåll är inte klart. Landskapet i sydöstra Skåne är mångfacetterat och erbjuder en rik variation av naturtyper och är vida känt för sin skönhet. I områdets sydöstra del dominerar Österlenslätten medan de nordliga respektive västliga delarna av regionen karaktäriseras av ett mosaikartat backlandskap bestående dels av odlingsmark, men också av skogsmark med lövskog och gran. Längst mot nordväst växlar landskapet återigen till att i delar av Sjöbo kommun utgöras av slättlandskap. Odlingslandskapet har kvar många av de specifika kännetecken, såsom grusvägar, lundar, stenmurar och alléträd, som ger landskapet dess speciella karaktär och som samtidigt är viktiga småbiotoper för växter och djur. Förekomsten av vattenbiotoper är låg till följd av utbredd dikning och kulvertering av vattendrag. Åkermarken är i stora delar dominerande och skiljer sig i sin utbredning mellan stora fält vid de större gårdarna och godsen, till ett mer småbrutet åkerlandskap i backlandskapet. Naturbetesmarkerna är av skiftande karaktär, från öppna hedmarker till trädklädda betesmarker. Områdets byar och gods har hög ålder och har under århundraden påverkat formandet av kulturlandskapet. Här finns många spår från tidigare invånare genom bl.a. hällristningar, gravar, skepps- och stensättningar. Området är rikt på kulturbärande landskapselement. Befolkningen Sydöstra Skåne har totalt invånare 2, varav drygt personer bor på landsbygden, i orter med mindre än 3000 invånare. I området finns ingen tätort med fler än invånare, vilket innebär att alla invånare i sydöstra Skåne ingår i verksamhetsområdet. Området har i stort en kreativ och företagsam befolkning som är aktiva i de många idrottsföreningarna och det rika kulturlivet, men det finns även grupper som inte är helt inkluderade och delaktiga i samhället. Demografiskt så ökar medelåldern i området och ligger över genomsnittet för riket 3, dels på grund av att unga flyttar, och inte i motsvarande antal återvänder efter studier eller annan sysselsättning på annan ort, samt på grund av en relativt stor inflyttning av grupper i åldern 55+. Detta ser lite olika ut i de fyra kommunerna där Sjöbo och Ystad har högre inflyttning av personer yngre än 55 år. Förutom den sneda åldersfördelningen visar statistiken på en sned könsfördelning där något fler män än kvinnor är bosatta på landsbygden utanför de fyra centralorterna. 4 Andelen utrikes födda i området har ökat under en längre period och på senare år jämnats ut mellan kommunerna. Idag är 8,94% av befolkning i området 2 SCB, juni SCB, Länsstyrelsen Skåne Kvinnor och män i Skåne Definition för tätort är orter med mer än 3000 invånare 6

7 utrikesfödda, snittet i Skåne är 18,8%. Alla kommunerna i området har under de sista fem åren haft avtal med Migrationsverket om att ta emot 25 flyktingar per år. Flyktingmottagandet för både Ystad och Simrishamns kommuner har i genomsnitt legat över det avtalade antalet (36,4 respektive 26 per år), medan Sjöbo kommun och Tomelilla kommun genomsnittligt har tagit emot färre än avtalat (11,4 respektive 21,6). Dock varierar kommunernas siffror kraftigt från år till år. 5 Näringsliv, arbete och utbildning Sydöstra Skåne har ett varierat näringsliv där enmans- och mikroföretag dominerar. Ett antal större privata arbetsgivare finns, men inget företag har mer än 225 anställda. För området som helhet ligger företagandet och nyföretagandet över det regionala och nationella genomsnittet 6. Antalet kvinnor med eget företag är mindre än hälften av antalet egenföretagande män i området. Kvinnors företag dominerar kulturella och personliga tjänster, medan män dominerar byggsektorn, jordbruket och fisket. I turismföretag finns det däremot lika mycket kvinnor som män. I området som helhet är jordbruket den dominerande branschen. Därutöver skiljer det sig något mellan kommunerna. I Tomelilla och Ystad utmärker sig handeln som en av de större sektorerna medan i Sjöbo och Simrishamn är hantverks- och byggsektorn stor I Simrishamn är även fisket en viktig näring, dock har antalet småskaliga fiskare minskat kraftigt de senaste åren och kan idag anses utdöende. Även antalet större fartyg i torsksegmentet har minskat betydligt under senaste tiden medan sill- och skrapsillsfisket är stabilt litet i och med att det kräver fiskerättigheter sedan I flera av kommunerna utgör företag inom besöksnäringen en betydande del och trenden är att besöksnäringen växer. Arbetsmarknaden skiljer sig endast något mellan kommunerna och arbetslösheten ligger på mellan 6,9% i Sjöbo och 9,9% i Tomelilla (2013) 7 och ungdomsarbetslösheten på mellan 14,6% i Simrishamn och 20,8% i Tomelilla. Området har en större utpendling än inpendling av arbetstagare. Med rätt kommunikationsförutsättningar finns det en stor arbetsmarknad att verka inom för dem som kan tänka sig att pendla framförallt västerut till Malmö, Lund och Köpenhamn. Självklart pendlar många också mellan kommunerna inom området. Infrastrukturen och kollektivtrafiken i stora drag har förbättrats med bland annat utbyggnaden av väg 11 och flera och snabbare avgångar. Till viss del har detta skett på bekostnad av att hållplatser i mindre orter har tagits bort. I Skånes regionala utvecklingsstrategi utpekas målet att 80 % av arbetsplatserna ska nås inom 45 minuter med kollektivtrafik. Stora delar av sydöstra Skåne har dock inte tillräckligt högklassig kollektivtrafik för att nå detta mål och inte heller målet att inom 60 minuter nå regionalt centrum. Utvecklingstakten i sydöstra Skåne behöver därför komma i balans med andra delar av Skåne. Till exempel så är restiden med kollektivtrafiken till Malmö eller Lund för stora delar av sydöstra Skåne över 60 minuter. 8 I alla kommuner i området erbjuds utbildning upp till gymnasienivå. Medan gymnasieskolorna i Ystad har ett brett utbud av program, erbjuder Simrishamn, Sjöbo och 5 Migrationsverket 6 SCB via ekonomifakta.se 7 SCB, SÖSK:s infrastrukturstrategi med bilaga Ystad ligger inom intervallen minuter, Tomelilla och Sjöbo minuter och Simrishamn över 90 minuter till Malmö och resan Simrishamn Lund är över 90 minuter. 7

8 Tomelilla mer yrkesinriktade program. Vid skolstart hösten 2014 kunde Sjöbo erbjuda hotell- och turismprogrammet trots ett fåtal sökande, ett program som lades ned i Ystad året innan. Många unga i området väljer gymnasieutbildning på andra orter. Vuxenutbildning finns i Ystad och Sjöbo och de övriga två kommunerna har samverkansavtal med Ystad. Vidare finns en folkhögskola i regionen, Österlens folkhögskola, dock inga etablerade KY- utbildningar i dagsläget. Området har pendlingsavstånd till högre utbildning i Malmö/Lund. Stycke 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter I de diskussioner och workshops som gjorts under våren 2014 har fyra områden identifierats som extra viktiga för den fortsatta utvecklingen av området besöksnäringen, det närproducerade, unga samt miljö och klimat. Förutom dessa fyra vill vi lyfta fram det som vi har identifierat som den främsta resursen som området har dess befolkning. Det är människor som skapar möjligheter och därför är det viktigt att skapa ett område där människor trivs, vill stanna och verka i. Från ett landsbygdsperspektiv är detta extra viktigt med tanke på den rådande urbaniseringstrend som råder, inte minst bland unga. Vi har en kreativ och företagsam befolkning men även grupper som inte är helt inkluderade och delaktiga i samhället och detta är ett enormt slöseri både på individnivå och på samhällsnivå. Från utvärderingen Gör Leader skillnad i region syd? framgår det att leadermetoden är en bra metod för att skapa lokalt engagemang och framtidstro, komponenter som vi tror är viktiga för att få alla att känna sig välkomna, delaktiga och hemma i vårt område och något som är gynnsamt för tillväxten i området. Nedan SWOT analys har tagits fram i ovan nämnda diskussioner. 8

9 1. Den växande besöksnäringen kopplat till kultur, upplevelser, mat och dryck och naturen ses som en styrka och möjlighet för hållbar utveckling av området Det framgår av SWOT- analysen att Besöksnäringen ses som en styrka och möjlighet. Även ett Rikt kulturutbud, Naturen, Havet och Småskalighet ses som styrkor i utvecklingsområdet. Vi använder oss av en bred definition av besöksnäringen som innefattar flera branscher, resor, boende, mat, evenemang, möten, shopping och handel och vi ser även möjligheter till utveckling när man kopplar på aktörer som arbetar med rekreation, hantverk, livsmedel och kultur i alla dess former. Detta sagt så är vi medvetna om att många av dessa aktörer, matproducenter, kulturarbetare, butiksägare och transport- och andra serviceföretag, inte alltid ser sig som en del av besöksnäringen även om de har mycket att tjäna på en växande besöksnäring. På evenemangssidan är det värt att lyfta det rika och breda idrotts- och kulturlivet. En utmaning är att ökningen av besöksnäringen görs på ett hållbart sätt, både när det gäller anställningar, transporter och belastning på naturen och servicen. I dagsläget är sommarmånaderna högsäsong med ökning av besökare och säsongsanställda. En hållbar ökning av besöksnäringen vore en kombination av en ökning av besökare utanför högsäsong, ökad kompetens i till exempel affärsmässighet och värdskap och ökad exportmognad hos företagen, detta kan leda till ökad kvalité och lönsamhet för företagen. 2. Det närproducerade kopplat till besöksnäringen och nya lokala marknader ses som en styrka och möjlighet för hållbar utveckling av området I SWOT- analysen anges Hög jordbrukskompetens, God åkermark och Småskalighet som styrkor och Småskalig matproduktion som en möjlighet. Vi ser många paralleller till besöksnäringens utmaningar när det gäller det närproducerade. Även jordbruket styrs av högsäsonger och är beroende av årstider, vädret och säsongsanställda. Vi ser även många kopplingar mellan jordbruket, fisket och hantverk till handeln och besöksnäringen. Mat, dryck och konsthantverk är inte bara något som förgyller en resa utan kan vara själva reseanledningen och försäljning av det närproducerade kan innebära en ökad lönsamhet för tillverkarna. Sydöstra Skåne har många företag och sektorer med koppling till fisket, men det småskaliga yrkesfisket står inför särskilda utmaningar och kan i dagsläget betraktas som utdöende. Trots detta så bedömer vi att det fortfarande finns ett intresse och ännu en möjlighet att vända denna trend. Fisketurismen kopplat till både natur/aktivitetsturism och matturism spås en ljus framtid och intresset för hållbart fiske ökar. Det svenska fisket står inför samma utmaningar som till exempel svensk köttproduktion. Regelverk är gjort med främst stora aktörer i åtanke och även de större aktörerna i Sverige står inför hård konkurrens i förhållande till utländska aktörer som har ett enklare regelverk samtidigt som produktionen i regel inte är lika ekologiskt hållbart. På samma sätt är flera hantverksyrken hotade av konkurrensen från större aktörer som tillverkar produkter av betydligt lägre omkostnader och i risk för lägre kvalité eller sämre produktionsförhållande. Sydöstra Skåne har fortfarande hög kompetens och yrkeskunskap inom jordbruk, fiske och hantverksyrken och det är viktigt att detta kunnande tas till vara och förs vidare till en yngre generation om den inte ska gå förlorad. 9

10 3. Unga kopplat till kompetensförsörjning ses som en möjlighet och den demografiska obalansen ses som en svaghet och ett hot mot hållbar utveckling av området Ämnen relaterade till unga hamnade högt både bland svagheter och hot i SWOT- analysen, Ungdomsarbetslöshet, Utflyttning av unga, Sned åldersfördelning bland svagheter och bland hoten Bristande ungdomsengagemang. Andra svagheter och hot som indirekt involverar unga är Kompetensbrister i kommunerna och Låg utbildningsnivå bland svagheter samt Små orter dör ut och Befolkningsminskning bland hot. Bra infrastruktur, pendlingsmöjligheter till arbete och utbildning och billiga bostäder är nyckelfaktorer för att attrahera unga att bo kvar, återvända eller flytta till området. Infrastrukturen och kollektivtrafiken har förbättrats något över de senaste åren, vilket ger området tillgång till en större arbetsmarknad och möjlighet att studera, men utvecklingen går inte tillräckligt snabbt. Vi ser ett behov av utvecklingen av snabb och tillförlitlig kollektivtrafik, säkra och snabba vägar och järnvägar med hög kapacitet i sydöstra Skåne. Bland annat en kombination av mer matartrafik från de mindre byarna till tågstationer och större busshållplatser, utbyggnad av bredband på landsbygden för att möjligöra för företag och företagare att etablera sig i byarna och skapandet av fler intressanta arbetsplatser för unga. Fortsatt ökad medelålder ger stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning inom både den privata och offentliga sektorn som då kommer att få stor svårighet att hitta och locka rätt kompetens. 4. Miljö och klimat närheten till naturen ses som en resurs och möjlighet och miljö- och klimatproblem som ett hot mot hållbar utveckling av området Naturen rankades högt bland styrkor i SWOT- analysen och Landskapet/Naturen bland möjligheter. Bland hot ses Övergödning som ett stort problem. Miljö och klimat är dessutom en av de horisontella principerna. Vattnet är en otroligt viktigt resurs i vårt område, det gäller både vattenförsörjningen för andra delar av Skåne, dagvattenhantering, vattendrag, sjöar och havet kopplat till friluftsliv och turism och andra näringar. De största miljöbovarna när det gäller vattenmiljön är de agrara näringarna (jordbruket, trädgård, fruktodlingar) och enskilda avlopp, och ju närmare vattendragen är kusten destumer drabbas havet av föroreningar. Trots att kompetensen på området och övergången till mer miljöanpassade preparat har ökat mycket de senaste åren så är behovet av miljöåtgärder för att säkra vattenkvalitén fortfarande stor i vårt område och det tilltänkta fiskeområdet. Naturvärden, ekosystemtjänster och biologisk mångfald hänger ihop och är mycket aktuellt för vårt område då det består av flera naturområden med hotspots för biologisk mångfald och har många rödlistade sorter. Stycke 5 På vilket sätt är strategin innovativ? Vår strategi har utgått från underifrånperspektivet genom att vi har samlat in åsikter om områdets möjligheter, lokala förutsättningar och utmaningar. I många diskussioner så kommer det upp kreativa konkreta projektidéer, inte minst när människor från olika sektorer träffas. Det är lättare för många att prata operativt - om vad som kan eller bör göras, än strategiskt - om vad vi vill uppnå långsiktigt. Med dessa kreativa idéer i bakhuvudet har vi försökt kristallisera ut det strategiska, målen och breda beskrivningar som kan innefatta fler 10

11 liknande kreativa idéer. Strategin har även stämts av mot främst regionala och lokala strategier. Inför denna programperiod har sydöstra Skåne fått sju års erfarenhet av leadermetoden och genom att välja att arbeta med metoden i alla fyra fonder har vi varit tvungna att tänka efter, tänka nytt och i grunden utvärdera hur arbetet har bedrivits hittills och hur vi behöver arbeta för att på ett bra sätt arbeta med de fyra fonderna. I kommande programperiod kommer vi på ett ännu mer strategiskt sätt kunna bidra till att skapa de förutsättningar som främjar aktörer i vårt område att utveckla nyskapande idéer och förverkliga dessa med hjälp av de projektstöd vi får att dela ut. Detta kommer att göras bland annat genom möjligheten till förstudier, nätverkande och rådgivning i aktiverings- /paraplyprojekt inom identifierade områden. Vi har gott om företagsamma och kreativa människor i vårt område och denna strategi kan bidra till innovativ utveckling i vårt område genom att den kanaliserar dessa resurser mot gemensamma mål, gör dem medvetna om varandra och identifierar de gemensamma behoven och möjligheterna. Strategin är innovativ/nytänkande i den bemärkelsen att den utgår från nya sätt att bemöta nya och gamla problem och uppmuntrar till korsbefruktningar. Leadermetoden i sig gynnar innovativa processer genom att samverkan över sektors- och branschgränser och bäddar för nya och smartare lösningar. Under framtagandet av strategin har vi gång på gång fascinerats av hur vi i nya konstellationer och diskussionsgruppen vidgar våra tankar och vår kreativitet. Behoven, problemen och utmaningarna är liknande för många sektorer och branscher och för att hitta nya och hållbara lösningar krävs ofta samverkan. Flera viktiga begrepp så som innovation, hållbarhet, jämställdhet, icke- diskriminering och inkludering kan kännas teoretiska och det kan vara svårt att greppa vad det kan handla om i praktiken. Leaderkontoret kan hjälpa potentiella projektägare genom att ordna träffar med workshops som reder ut begreppen och ger konkreta exempel på projekt och aktörer som arbetar med detta på ett bra sätt. 11

12 STRATEGIUTKAST hösten 2014 Översikt Framtidsvision Sydöstra Skåne ska präglas av hållbarhet och öppenhet Övergripande mål 1 Ett öppet samhälle som präglas av framtidstro och lokalt engagemang Övergripande mål 3 Ett område som bevarar natur- och kultur- värdena och god vattenkvalité Övergripande mål 2 Ett nytänkande, varierat och hållbart näringsliv Övergripande mål 4 Ett område som är inkluderande och attraktivt för alla Horisontella principer och kriterier Hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) miljö & klimat, likabehandling & icke- diskriminering och jämställdhet (kvinnor och män) Insatsområde 1 Attraktivitet för boende och besökare 1.1 Ett attraktivt område för människor att bo i 1.2 Ett attraktivt område för människor att besöka 1.3 Ett attraktivt område för människor att verka i 1.4 Ett tillgängligt område med mångfald och inkluderande integration Insatsområde 2 Närproducerat och nya lokala marknader 2.1 Ökad framtidstro, företagsamhet och stolthet inom jordbruket, fisket, hantverk och handeln 2.2 Ökad samverkan och utbyte kring närproducerat mellan olika sektorer 2.3 Ökad diversifiering bland jordbruks och fiskeföretag Insatsområde 3 Miljöfokus för områdets naturvärden och grön och blå tillväxt 3.1 Förbättrad vattenkvalité och skydd av den biologiska mångfalden 3.2 Ökad omställning till hållbart kretsloppstänkande 3.3 Ökad kunskap och intresse för hållbarhets- frågor och naturen Urvalsprocess, urvalskriterier och prioriteringar Jordbruksfonden för landsbygds- utveckling Havs- och fiskerifonden Regionalfonden 12 Socialfonden

13 Stycke 6 Vision Sydöstra Skåne ska präglas av hållbarhet och öppenhet Hållbarhet ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Öppenhet mellan människor, lokal service och i medborgardialoger och bemötande. Öppenhet och tolerans är en framgångsfaktor för regional tillväxt och attraktivitet. Människor behöver en miljö där de har möjligheten att utvecklas och trivas i, detta är viktigt för att nya idéer och innovationer ska utvecklas. Stycke 7.1 Övergripande mål för området Mål 1 - Ett öppet samhälle som präglas av framtidstro och lokalt engagemang Mål 2 - Ett nytänkande, varierat och hållbart näringsliv Mål 3 - Ett område som bevarar natur- och kulturvärden och har en god vattenmiljö Mål 4 - Ett område som är inkluderande och attraktivt för alla Kommentar angående mål och indikatorer: Syftet med strategin är att vara vägledande för den nya leaderföreningens styrelse LAG i beslut om hur projektstöd ska delas ut. I förlängningen ska dessa projekt leda till lokal utveckling i området, men det är otydligt om målen ska formuleras och mätas bara på projektnivå (projekten har lett till x antal nya arbetstillfällen, produkter och tjänster) eller om det även är intressant att mäta den indirekta verkan projekten kan ha haft på en samhällsnivå (under programperioden har inflyttningen till området ökat med x %). Vi avvaktar tydligare anvisaningar från Jordbruksverket gällande mål och indikatorer och i nuläget har vi med många förslag på indikatorer för att ge exempel på vilken typ av samverkansprojekt det kan komma att handla om. Vi ser gärna att indikatorerna delas upp efter kön och utrikesfödda och unga där det är lämpligt, detta för att synliggöra de horisontella principerna och målgruppen unga bättre. Stycke 7.1 Insatsområde och delmål Mål 1.1 Ett attraktivt område för människor att bo i Insatsområde 1 Indikator Ökad befolkning genom inflyttning (ny- och återinflyttade) Ökad nöjdindex bland boende Boende som anger att de rekommenderar andra att flytta till sin hemkommun Ökad framtidstro bland unga Antal nya fysiska mötesplatser Antal projektägare/deltagare som efter projektet känner ökad framtidstro Antal deltagare i projekt Antalet företag och organisationer som deltar i projekt och får stöd 13

14 1.2 Ett attraktivt område för människor att besöka 1.3 Ett attraktivt område för människor att verka i 1.4 Ett tillgängligt område med mångfald och inkluderande integration Ökat antal besökare utanför högsäsong (t.ex. inom natur/aktivitetsturismen fiske, jakt, vandring, mat) Andelen pengar som spenderas i området kronor/besökare Antal projekt som ökar kompetensutvecklingen för företag inom besöksnäringen Antal nya produkter och tjänster (så som nya besöksmål) Antal nya företag Antal nya (års-) arbetstillfällen Antal nya (års-) arbetstillfällen för unga Antalet företag och organisationer som får stöd Antal projekt som ökar kompetensutvecklingen för företag och andra arbetsgivare Ökat antal invånare med eftergymnasial utbildning Antal nya arbetstillfällen (årsanställningar) inom företag som deltar i projekt/på samhällsnivå Antalet företag och organisationer som deltar i projekt och får stöd Antal projekt med insatser som förbättrar tillgängligheten på landsbygden (fysiskt och digitalt) Antal deltagare i projekt som är kvinnor, utrikesfödda eller unga Antal företag och organisationer kopplade till kultur- och idrottsevenemang som får stöd Antal företag och organisationer kopplade till rekreation/friskvård som får stöd Insatsområde 1 Attraktivitet för boende och besökare Sydöstra Skåne är ett område som karakteriseras av fantastiska möjligheter för vidareutveckling och tillväxt. Bygden präglas av ett mångfacetterat företagande, besöksnäringen och ideella organisationer, som har stor potential att växa. Särpräglad natur och unika kulturmiljöer är exempel på vad människor i bygden värderar som värdefullt. Det ses som en styrka att få möjligheten att bo nära naturen vilket i sin tur bidrar till en ökad livskvalitet. Det är viktigt att tillvarata och respektera denna värdering och undvika exploatering som inte går i linje med dessa värden som finns idag. Däremot vill sydöstra Skåne främja utveckling som underlättar nyttjandet av dessa miljöer för alla, boende som besökare. Attraktiva miljöer ligger i linje med den nationella strategin för tillväxtarbetet och är en del av de fyra kommunernas visioner. Att kunna attrahera, behålla och utveckla kompetenser och företag är betydelsefullt för att området ska bli konkurrenskraftig. Unga människor är en resurs i området, utan dem försvåras den långsiktigt hållbara tillväxten. Definitionen av ett attraktivt område för unga kan skilja sig från den äldre befolkningens och det är därför viktigt att involvera unga i att skapa aktiviteter och påverka sin närmiljö. 14

15 Fungerande kommunikationer, fysiska såväl som digitala, ger företagarna möjlighet att växa och förstärka sina verksamheter. Detta i sin tur ger positiva effekter på lokal produktion, omsättning och försäljning av produkter och tjänster samt ökad sysselsättningsgrad i området. Då området består av många mikro- och småföretag 9 är det viktigt med ett gynnsamt företagsklimat och en god dialog med kommunerna. Finns förutsättningarna för företagen att skapa fler arbetstillfällen kan åretruntbefolkningen öka. Likväl är goda naturnära boendemiljöer utanför tätorterna viktiga för inflyttning och etablering av företag i området. Det är ofta närheten till naturen och intresset för större bostäder med möjligheter till egen verksamhet som attraherar många att flytta ut på landet. Kompetensförsörjningen till området är betydelsefull. Att matcha rätt jobb med rätt kompetens tillsammans med kompetensutveckling skulle öka områdets konkurrenskraft och locka människor med eftergymnasial utbildning. Tolerans och öppenhet är en dokumenterad framgångsfaktor 10, människor ska vilja komma hit och bosätta sig. Om människor trivs i området ges förutsättningar för nya idéer att kunna etableras och blomstra här. Genom samverkan över olika samhällsnivåer och mellan olika sektorer utvecklas befintliga/nya dialogformer och forum. Här, i mötet mellan människor, skapas tillit och inkluderande synergier. Ett välkomnande område är av stor vikt för att attrahera boende, entreprenörer och besökare liksom att området har en levande landsbygd årets alla säsonger. Upplevelser och förhöjd livskvalitet/personlig hälsa är områden som riktar sig till alla åldersgrupper, boende som besökare och oavsett etniskt ursprung. Att stimulera projekt med sådan inriktning kan medföra hållbar social tillväxt i regionen. Lika viktigt är långsiktigt hållbarhetsperspektiv mot ekonomisk och ekologisk tillväxt som fungerar som en växtkraft och grogrund för innovationer. Här vårdas tradition och historia, men siktet är ställt på framtiden! 11 Mål 2.1 Ökad framtidstro, företagsamhet och stolthet inom jordbruket, fisket, hantverk och handeln 2.2 Ökad samverkan och utbyte kring Insatsområde 2 Indikator Antal projektägare/deltagare som efter projektet känner ökad framtidstro Antal deltagare i projekt Antal nya arbetstillfällen (årsanställningar) inom företag som deltar i projekt/på samhällsnivå Antalet företag och organisationer som deltar i projekt och får stöd Bevarade arbetstillfällen inom fisket Bevarad kompetens och tillgång på hantverksyrken Antal nya företag bland deltagare i projekt inom jordbruk och fisket Antal projekt som ökar kompetensutvecklingen för företag Antal projekt med deltagare från olika sektorer och näringar 9 EU:s definition för mikroföretag är företag med mindre än 10 anställda och en omsättning på mindre än 2 miljoner euro per år, småföretag har mindre än 50 anställda och en omsättning på mindre än 10 miljoner euro per år, medelstora företag har mindre än 250 anställda och en omsättning på mindre än 50 miljoner euro per år. Övriga räknas som stora företag. 10 Richard Florida,

16 närproducerat mellan olika sektorer Antal projekt där lokala producenter/förädlare och myndigheter samverkar Antal projekt som arbetar med varumärkesutveckling inklusive gemensam marknadsföring och försäljning Antal nya produkter och tjänster Antalet projekt där nya marknader testas 2.3 Ökad diversifiering bland jordbruks och fiskeföretag Insatsområde 2 Antal nya produkter och tjänster Ökat antal besökare utanför högsäsong Andelen pengar som spenderas i området kronor/besökare Antal deltagare i projekt som är kvinnor, utrikesfödda eller unga Närproducerat och nya lokala marknader Områdets näringsliv bygger i grunden på småföretagande, mycket tack vare en lång tradition av starka företag inom jordbruket, fisket, hantverksyrken och handeln. Den senare delen av talet har det skett en strukturförvandling som ersatts delvis av växande enheter inledningsvis inom jordbruket men senare även inom fisket. Storskalig produktion har blivit en nödvändighet i en värld där efterfrågan av livsmedel och konsumtionsvaror har ökat dramatiskt samtidigt som drift- och tillverkningskostnaderna minskat. Det finns fortfarande gott om potentiella småföretag inom området men de kämpar ofta med en otillräcklig lönsamhet för att kunna helhjärtat satsa på produkt- och verksamhetsutveckling eller den omställning som krävs för att bemöta den kraftigt växande nya marknaden. Samtidigt ser vi en trend i ökat intresse för närproducerade varor av kvalité och med en tydlig avsändare. Ett grundläggande problem för den småskaliga produktionen är dagens regelverk som är anpassat för storskalighet snarare än småskalighet. Detta är ett stort funktionsmässigt hinder, samtidigt som marknaden och politiska intentioner förespråkar att värna det småskaliga företagandet. Denna problematik har redan uppmärksammats inom jordbruket, inom yrkesfisket är situationen mycket allvarlig och det småskaliga yrkesfisket är i nuläget på väg att försvinna. För att kunna behålla den yrkeskompetens som finns och säkra överföring av kunskap till kommande generation krävs snabba, lokala och regionala åtgärder och dialog och erfarenhetsutbyten mellan de lokala aktörerna och de relevanta myndigheterna i till exempel utredningar, utvärderingar eller pilotprojekt. Detta gäller inte nödvändigtvis bara fisket utan är även aktuellt i generationsväxlingar inom jordbruket och hantverkskunnande. Vi ser en stor potential i nytänkande samverkansprojekt skapade mellan olika sektorer, till exempel jordbruk, fiske, hantverk, kulturnäringar, besöksnäringen inklusive restaurang och handeln. Det finns även en stark tillväxtpotential även gällande omställning för de gröna och marina näringarna till verksamheter som ger ökad lönsamhet. Besöksnäringen med upplevelser och förädlade närproducerade produkter är starka växande näringar. Liksom utvecklandet av nya lokala marknader för att göra de närproducerade varorna mer tillgängliga och kända, exempelvis via IT- baserade tjänster, via besöksnäringen, boende och restauranger, i samarbeten med den etablerade handeln eller direktmarknader så som gårdsbutiker och kajförsäljning och arbete med gemensamt varumärkesbyggande och 16

17 marknadsföring. Det finns ett brett intresse bland unga i området för egenföretagande och detta bör ses som en möjlig där ungas innovativa idéer kan bidra till utvecklingen av mer varierade lokala marknader. Mål 3.1 Förbättrad vattenkvalité och skydd av den biologiska mångfalden 3.2 Ökad omställning till hållbart kretsloppstänkande 3.3 Ökad kunskap och intresse för hållbarhetsfrågor och naturen Insatsområde 3 Indikator Antal projekt med åtgärder som förbättrar vattenkvalitén Antal projekt som gynnar ekosystemtjänster och/eller gynnar biologisk mångfald Antal nya miljöanpassade produkter och tjänster Antal projekt som arbetar med förbättrad energiförbrukning och hantering av avfall Antal projekt som arbetar med förnybar energi Antal deltagare i projekt som är kvinnor, utrikesfödda eller unga Antal projekt som ökar kunskapen och intresset för hållbarhetsfrågor och naturen Insatsområde 3 Miljöfokus för områdets naturvärden och grön och blå tillväxt Klimatförändringar och miljöproblem innebär nya utmaningar i området, inte minst när det gäller vattenfrågan. Närheten till naturen och miljön i havet, sjöar och vattendrag är viktiga för området både vad det gäller attraktivitet och utvecklingsmöjligheter inom besöksnäringen och de gröna och blå näringarna. Det finns ett behov av omfattande åtgärder för att förbättra miljön och vattenkvalitén i Hanöbukten, södra Östersjön och flera av våra sjöar och vattendrag. Frågan är komplex och många miljöåtgärder kräver inledningsvis utredningar och samverkan med aktörer långt över vårt verksamhetsområde i sydöstra Skåne. Inom det tilltänkta geografiska området för Havs- och fiskefonden är miljöåtgärder för förbättrad vattenkvalité exempelvis en av grundförutsättningarna för fiskerinäringens utveckling. Då många av de miljöproblem som uppstår i havsområdena har sin upprinnelse i verksamheter över hela Skåne engagerar frågan såväl inlands- som kustkommuner. Ett livskraftigt hav är inte bara kustområdenas problematik och utmaning. Vissa vattenåtgärder, så som anläggning av och bevarandet av våtmarker, är viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden och extra viktiga då Skåne uppvisar en ökande mängd av rödlistade arter. Naturvärden, ekosystemtjänster 12 och biologisk mångfald hänger ihop då det många gånger krävs en hög biologisk mångfald för att kunna behålla stabila ekosystem och därmed ge förutsättningar för de ekosystemtjänster som gynnar människan. Samverkan mellan olika aktörer, offentliga, privata och/eller ideella, som kan visa på denna 12 En vanlig definition av ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Det är tjänster som kräver förvaltning till exempel pollinerande insekter, skydd mot naturkatastrofer som översvämningar och jordskred, vattenrening via våtmarker eller musslor, naturliga skadedjursbekämpning, tillgång till grönytor för rekreation, reducering av partikelhalter och växthusgaser samt bildandet av bördig jord. 17

18 mångfald och på ett hållbart sätt tillgängliggöra naturområden för rekreation, friluftsliv och aktivitets- /naturturism har en stor potential och ett stort värde då det ökar kunskapen om, intresset och respekten för naturvärdena samt kan öka folkhälsan och dessutom vara en tillväxtfaktor. När det gäller miljöproblemen i Hanöbukten så är detta en komplex fråga och en utredning har påbörjats av Havs- och Vattenmyndigheten för att först och främst undersöka problematiken närmre och sedan definiera vilka de effektivaste åtgärderna är och hur olika aktörer kan samverka för att hitta lösningar. Beroende på storleken och typen av åtgärder som krävs kan tänkbara projekt inom detta insatsområde vara informationssatsningar, förstudier och mindre samverkansprojekt mellan de olika relevanta aktörerna. Ytterligare ett område som är intressant när det gäller grön 13 och blå 14 tillväxt är förnybar energi till exempel biogas, sol-, vind- och vågenergi. Biogas Sydöstra Skåne planerar att anlägga en biogasanläggning strategiskt mitt i området och ser i första hand bygdens lantbrukare som samverkanspartners. I dagsläget finns det till exempel tre tankstationer för biogas i verksamhetsområdet. I flera olika typer av samverkansprojekt kan en dimension vara aktörernas praxis avseende energiförbrukning och hantering av avfall, där nya rutiner och tankesätt kan ge effekter både på förbättrad miljö och minskade kostnader. Stycke 7.3 Handlingsplan Särskilt i början av programperioden är kommunikation viktigt och informationsinsatser för att sprida leadermetoden och den lokala utvecklingsstrategin till relevanta aktörer i verksamhetsområdet. De som bor och verkar i området ska vara medvetna om de möjligheter som finns för lokalt ledd utveckling genom leadermetoden och hur de kan vara delaktiga. Erfarenheten och kompetensen kring att driva egna projekt varierar sig mellan olika aktörer i området och därför vore interna aktiveringsprojekt och paraplyprojekt bra metoder för att aktivera även de utan projektvana och därmed bidra till målet att öka det lokala engagemanget i området. Aktiveringsprojekt är även en bra metod för att bereda mark för den typ av projekt som strategin efterfrågar och det förväntade resultatet är tydliga spin- off- effekter i form av nytänkande projekt inom strategins målområden. Paraplyprojekt har en annan funktion, de skapar enklare förutsättningar för en specifik målgrupp att testa projektidéer, det kan handla om förstudier för att undersöka förutsättningarna att genomdriva en projektidé i ett större projekt, mikrostöd till en specifik målgrupp till exempel ungdomscheckar eller företagscheckar. Leader syftar till att skapa lokal mobilisering som får långsiktiga effekter. Därför är samverkan, samarbete, utbyte och relationer prioriterade. Alla projektidéer ska analyseras i 13 Med grön tillväxt menas tillväxt som minskar föroreningar och utsläpp av växthusgaser, minimerar avfall och ineffektivt utnyttjande av naturresurser och/eller utvecklar den biologiska mångfalden. (Vinnova) 14 En vanlig definition av Blå tillväxt är havets outnyttjade utvecklingsmöjligheter till exempel marin bioteknik, förnybar energi (vind och våg) och marina livsmedel 18

19 ett större sammanhang, tvärs över sektorer och geografiska gränser. Projektansökningarna ska påvisa på samarbete med olika aktörer inom projektets ämnesområde samt hur detta samarbete ska samordnas. Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Social fonden och Regionala utvecklingsfonden kommer att ha sydöstra Skåne som geografiskt område. Samarbeten i dessa fonder kommer att vara i första hand med de närliggande leaderområdena i Skåne men också nationella och internationella samarbeten kommer att eftersträvas. Det kommer att genomföras samarbetsprojekt med andra områden där vi hittar likartade utvecklingsbehov och där vi kan lära av varandra för att nå en bättre utveckling av landsbygden. Havs- och fiskerifonden kommer att ha ett annat geografiskt område än de andra tre fonderna. Det tänkta geografiska området består av sydöstra Skåne och sträcker sig längst kusten upp till Sölvesborg. Förhandlingar sker under hösten med Leader Skånes ESS och Leader Blekinge om de exakta geografiska gränserna och form och innehåll för samarbetet. Internationellt kommer även samarbete att ske, främst kring Östersjön. Fonderna kommer även att avgränsa från varandra genom deras inriktningar på följande sätt: Stöd från havs- och fiskeri fonden ska avsättas till de projekt som har en tydlig inriktning på fiskerinäringen och miljöåtgärder för förbättrad vattenkvalité. Stöd från Socialfonden ska avsättas till de projekt som syftar till att bidra till en långsiktig ökad sysselsättningsgrad, att stärka människor ställning på arbetsmarknaden. Stöd från Regionala utvecklingsfonden avsätts till projekt som utvecklar näringslivets förutsättningar att växa och frodas och gynnar nytänkande produkt- och tjänsteutveckling. Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling är den i sammanhanget största fonden och stöd avsätts till de projekt som bidrar till att skapa ett attraktivt område för de som bor, besöker och verkar i området. Fokus för vårt verksamhetsområde är att öka företagsamheten och diversifiering inom jordbruk, hantverk och handel, gärna med kopplingar till besöksnäringen, samt hållbar företags- och föreningsutveckling i stort och öka det lokala engagemanget. Stycke 7.4 Urvalsprocess Det är viktigt att sökande vet hur och på vilka grunder de blir bedömda utifrån och att alla projekt genomgår samma granskning och bli behandlade lika och en mall för hur LAG kommer att bedöma projekt kommer att tas fram för detta. Mallen kommer att vara tydlig och kommer att bestå av urvalskriterier som slutligen kommer att visa på om projektansökan bli godkänd eller får avslag. Tydlig dokumentation förs under urvalsförfarandet och ett beslutsunderlag tas fram. LAG måste också kontrollera att projektansökan stämmer överens med de operativa programmen för de olika fonderna och att de bidrar till att uppnå utvecklingsstrategins mål. 19

20 Projektansökan qll verksamhetskonteret AU bereder ansökningarna AU fiske AU landsbygd AU regional/social AU LAG Kontroll och granskning enligt mall Urvalskriterier Beslutsunderlag Beslut 1. Projektidéer diskuteras med verksamhetsledaren som hjälper sökande i processen. 2. Projektansökningar som inkommer till verksamhetskontoret kommer först att bearbetas i respektive AU innan de går till LAG för beslut. 3. LAG kommer att granska och kontrollera projektansökningar innan beslut fattas. LAG kommer att granska såväl projektägarens kapacitet att genomföra projektet som projektidé och projektplan för att säkerställa resultaten av projekten. Jordbruksverket kommer att komma ut med mer information gällande urvalsprocessen under hösten. Det är först efter det som urvalsprocessen kommer att konkretiseras. Stycke 7.5 Urvalskriterier Urvalskriterier är LAG:s verktyg för att bedöma och prioritera projektansökningar och säkerställer att de projekt som får stöd av Lokalt ledd utveckling har en tydlig koppling till strategin och dess målsättningar. Jordbruksverket kommer att komma ut med mer information gällande urvalskriterierna. Kompletta urvalskriterierna ska lämnas in först efter att utvecklingsstrategin blivit godkänd. Stycke 8 Finansieringsplan Finansieringsplanen fylls i efter att strategin blivit godkänd. 20