Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi

Transkript

1 Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi Årsrapport 2012 (Verksamhetsåret 2011)

2

3 Swedvasc s årsrapport 2012 för 2011 års verksamhet Redaktion: Joakim Nordanstig Innehåll Förord Björn Kragsterman, ordf. 4 Volymer TT Thomas Troëng 5 Validering TT Thomas Troëng 6 Karotisingrepp Björn Kragsterman 12 Bukaorta-aneurysm AAA David Lindström 18 Övrig-aortamodulen David Lindström 26 Benartärsjukdom Joakim Nordanstig 30 Dialysaccess Ulf Hedin 38 Vascunet Martin Björck 40 Publikationer och presentationer med material från Swedvasc Två fall med behandling av svåra komplikationer 44 Ledningsgruppen i Swedvasc 2011 Björn Kragsterman (ordförande), David Lindström, Ken Eliasson, Joakim Nordanstig, Marlene Hensäter, Anders Lundell, Maria Truedson, Jakob Hager och Erik Wellander Senior Advisory Board David Bergqvist, Lars Norgren, Thomas Troëng 3

4 Förord I årets rapport för åtgärder under 2011 ser man bla en ökning av antalet operationer för screeningupptäckta aortaaneurysm med viktiga data om rupturer samt komplikationsfrekvenser. Vidare finner man ett minskat antal operationer av asymtomatiska karotisstenoser, medan det är nästan helt oförändrat för symtomatiska indikationer. Claudicatio intermittens som indikation ökar nationellt, och denna utveckling är viktigt att följa samt utvärdera (önskvärt med patientrapporterat sjukdomsspecifikt validerat utfallsmått). Ett av kapitlen handlar om arbetet inom det internationella registersamarbetet Vascunet, och därifrån intressanta data och artiklar. Swedvasc har i år också fått den första rapporten från DiAD (dialysaccessdatabas), som ger en bra bild av accesskirurgin och accessinterventionerna i landet. Andra registersamarbeten som inletts är med Riks-Stroke, som dock inte hunnit fullt utvecklas innan denna årsrapports trycksättning. I sammanställning över 2011 års resultat har viss tonvikt lagts på registreringskvalitén, dvs hur väl ifyllda och uppföljda ingreppen varit. Tanken är att återinföra ackreditering av enheterna för både uppmuntran och möjlighet till förbättringsarbete. Registerkvaliten är ju helt avgörande för att kunna utnyttja data till meningsfulla ändamål i allt från rena produktionssiffror, via kvalitetsindikatorer på utfallsmått och PROM, till jämförelser på nationell och internationell nivå (inkluderande forskning). Under året har de nationella kvalitetsregistren uppmärksammats efter överenskommelsen mellan staten och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) om gemensam ekonomisk satsning Tanken är att servicen och stödet till kvalitetsregisterorganisationerna skall öka, detta genom en nationell samordnare med en ny organisation (mycket av dessa tankegångar kommer från översynen Guldgruvan i hälso- och sjukvården, förslag till gemensam satsning ). ÖVERSYN AV DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN Guldgruvan i hälsooch sjukvården Förslag till gemensam satsning Konkret för registren finns nu också tydliga kriterier för nivåklassificering av kvalitetsregistren och utifrån detta olika ersättningsgrunder. Swedvasc har en god grundnivå men det finns potential att förbättra registret ytterligare på en del områden. Arbetet inom registret har det senaste året delvis prioriterats för utveckling av återrapportering till användarna, med on-line rapporter och förbättring av egna rapportuttag, ännu kvarstår mycket men en fortsatt/ökad satsning på denna avgörande viktiga del fortgår. Möjligheterna till direkt återkoppling på sjukhusnivå är en grundläggande förutsättning för fortsatt, eller förhoppningsvis förbättrat, registreringsarbete. Ett annat prioriterat område har varit, och är, ett kontinuerligt arbete med att försöka förenkla/förtydliga variablerna i modulerna. Att finna balans mellan relevanta (obligatoriska) variabler och användarvänlighet, så att man kan få ut adekvata kvalitetsmått på sina åtgärder både för egna enhetens del och för patienternas skull, utan att registrera en massa (andra) detaljer. Swedvasc har här en lång fin tradition bakom sig med en stabil variabeluppsättning i SW1, som tillåter viktiga iakttagelser över tid, men som också måste anpassas till att utvärdera aktuellt rådande klinisk praxis som SW2 är mera lämpad för. Användarstödet, både lokalt och centralt, är ytterligare faktorer som har avgörande betydelse för inmatningskvaliten. Denna/dessa funktioner varierar mellan enheter och är där olika prioriterade, varför behovet också måste tydliggöras för att sedan leda till skapande av stödstrukturer. I allt detta arbete är kontakten mellan användarna och ledningsgruppen oerhört viktig och de tidigare lokalansvarigmötena har från och med förra året återupptagits (tv planerat till em innan vårmötet). Som led i arbetet för säker inmatningskvalitet diskuteras också just nu former för monitorering av Swedvasc, vilket inte genomfört i SW2 avseende intern och extern validitet. Avslutningsvis så känns det, ett halvår efter ordförandebytet, väldigt stimulerande att vara del i detta kvalitetsregisterarbete. Swedvasc är ett sedan länge välfungerande register, men vi behöver tillsammans fortsätta att anpassa och vidare utveckla det. Uppsala den 23 april 2012 Björn Kragsterman, Ordf i Swedvasc s Ledningsgrupp 4

5 Volymer TT Antalet årligt registrerade ingrepp i Swedvasc ligger stadigt på drygt även under Andelen endovaskulära ingrepp fortsätter att öka och utgör nu drygt 63%. Swedvasc 2011 Thorakal EVAR Thorakal OR Thorakal hybrid AAA EVAR AAA OR carotis CAS carotis öppen Akad. sjukh. Uppsala Blekingesjukhuset Borås Falu Gävle Halmstad Helsingsborg Hudiksvall Eksjö Kalmar Karlstad Karolinska Kristianstad Kärlkir. Jönköpings län Kärlklin. Malmö Lund Skövde Linköping Eskilstuna NÄL Sahlgrenska sjukhuset Sunderby Sjukhus Sundsvall Södersjukhuset Umeå Visby Värnamo Västervik Västerås Växjö Örebro Östersund AL pilotprojekt infraendo inguinal öppen övrig endo artär öppen vener endo vener öppen reop endo reop öppen t Summa/diagnos, teknik Endovaskulärt

6 Validering TT Patientregistret PAR innehåller uppgifter från alla slutenvårdstillfällen i landet. Eftersom det inte är komplett förrän ca 6 månader efter året visas här jämförelse mellan Swedvasc och PAR för Carotis - Öppen kirurgi PAR Swedvasc Endast Patreg Endast Swedvasc Matchar t Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal , ,3 78 6,7 31 2, , Södersjukhuset , ,6 4 3,4 4 3, ,1 116 Karolinska sjukhuset 78 96, ,4 7 8,6 3 3, ,7 81 Akademiska sjukhuset 51 98, , ,2 1 1, ,9 52 Mälarsjukhuset Universitetssjukhuset i 53 98, ,7 5 9,3 1 1, ,9 54 Linköping Ryhov, länssjukhus 51 96, , ,2 53 Höglandssjukhuset Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar ,1 2 4, ,1 41 Blekingesjukhuset Kristianstads sjukhus 39 97, , ,5 40 Univ.sjukhuset MAS 85 98, ,7 2 2,3 1 1, ,5 86 Universitetssjukhuset i Lund Helsingborgs lasarett 46 95, ,8 3 6,3 2 4, ,6 48 Halmstads sjukhus 22 95, ,7 1 4,3 1 4, ,3 23 Sahlgrenska universitetssjukhuset , , ,4 3 2, ,2 125 SÄ-sjukvården 24 88, , ,9 27 Skaraborgs sjukhus 23 95, ,8 1 4,2 1 4, ,7 24 Karlstads sjukhus 29 87, , ,8 33 Universitetssjukhuset ,6 7 30, ,6 23 Örebro Västerås lasarett Falu lasarett 47 97, , ,9 48 Gävle sjukhus 59 96, ,2 9 14,8 2 3, Norrlands Universitetssjukhus 89 98, ,6 4 4,4 1 1, ,4 90 6

7 Carotis - Endovaskulär PAR Swedvasc Endast Patreg Endast Swedvasc Matchar t Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal , , ,9 5 4, ,8 117 Södersjukhuset 34 94, ,7 3 8,3 2 5, ,1 36 Karolinska sjukhuset , , ,6 31 Akademiska sjukhuset 2 66,7 1 33,3 2 66,7 1 33,3.. 3 Univ.sjukhuset MAS 26 92, ,9 9 32,1 2 7, ,7 28 Helsingborgs lasarett ,3 1 16, ,3 6 Sahlgrenska univ ,7 5 83, ,7 6 sjukhuset Univ.sjukhuset Örebro Norrlands Univ.sjukhus Norrlands Universitetssjukhus 89 98, ,6 4 4,4 1 1, ,4 90 Carotisdata har matchats efter förekommande operationskoder för carotisingrepp, både öppna och endovaskulära. Alternativen är få och lätt framräknade från Swedvasc-data. 7

8 Aorta - Öppen kirurgi PAR Andel Swedvasc Endast Patreg Endast Swedvasc Matchar t Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal , ,9 36 5, , ,5 710 S:t Görans sjukhus Södersjukhuset 47 92, ,2 4 7,8 4 7, ,3 51 Karolinska sjukhuset Danderyds sjukhus Akademiska sjukhuset 22 91, ,8 1 4,2 2 8, ,5 24 Mälarsjukhuset Univ.sjukhus. Linköping 31 79, , ,5 39 Ryhov, länssjukhus 13 81, , ,3 16 Höglandssjukhuset 22 91, , ,7 24 Värnamo sjukhus Växjö lasarett Västerviks sjukhus Länssjukhuset Kalmar Blekingesjukhuset 11 84, ,6 2 15,4 2 15,4 9 69,2 13 Kristianstads sjukhus 22 95, , ,7 23 Univ.sjukhuset MAS 10 71, ,9 1 7,1 4 28,6 9 64,3 14 Helsingborgs lasarett 11 91, ,7 1 8,3 1 8, ,3 12 Ystads lasarett Halmstads sjukhus 7 77, ,2 7 77,8 9 Varbergs sjukhus Sahlgren. univ.sjukhuset 41 85, ,9 1 2,1 7 14, ,3 48 Kungälvs sjukhus NU-sjukvården 31 96, ,9 1 3,1 1 3, ,8 32 SÄ-sjukvården Skaraborgs sjukhus 6 66, ,3 6 66,7 9 Karlstads sjukhus 40 88, , ,9 45 Univ.sjukhuset Örebro Västerås lasarett 24 92, ,2 1 3,8 2 7, ,5 26 Falu lasarett ,1 2 5, ,1 34 Gävle sjukhus 23 95, ,5 3 12,5 1 4, ,3 24 Hudiksvalls sjukhus ,5 2 9, ,5 21 Östersunds sjukhus 21 87, , ,5 24 Norrlands Univ.sjukhus 41 75, , ,9 54 Gällivare lasarett Sunderbyns sjukhus 24 85, ,4 1 3,6 4 14, ,1 28 8

9 Aorta - Endovaskulärt PAR Andel Swedvasc Endast Patreg Endast Swedvasc Matchar t Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal , , ,3 855 Södersjukhuset 56 96, , ,1 2 3, ,4 58 Karolinska sjukhuset 64 98, ,8 6 9,2 1 1, ,2 65 Akademiska sjukhuset ,4 9 17, ,4 51 Mälarsjukhuset ,9 4 12, ,8 33 Univ.sjukhuset Linköping Ryhov, länssjukhus 13 92, ,9 1 7,1 1 7, ,7 14 Höglandssjukhuset Växjö lasarett ,6 2 7, ,6 27 Länssjukhuset Kalmar ,9 23 Blekingesjukhuset Kristianstads sjukhus ,3 2 66, ,3 3 Univ.sjukhuset MAS , , ,1 2 1, ,3 129 Helsingborgs lasarett 25 92, ,2 4 14,8 2 7, ,8 27 Halmstads sjukhus Sahlgren. univ.sjukhuset 66 90, , ,5 7 9, ,9 73 NU-sjukvården 29 96, , ,7 30 5Skaraborgs sjukhus 17 89, ,7 5 26,3 2 10, ,2 19 Karlstads sjukhus 12 92, ,3 1 7,7 1 7, ,6 13 Univ.sjukhuset Örebro 70 93, , ,3 5 6, Västerås lasarett 25 89, ,4 1 3,6 3 10, ,7 28 Falu lasarett ,7 4 33, ,7 12 Gävle sjukhus 42 95, ,9 4 9,1 2 4, ,4 44 Hudiksvalls sjukhus Sundsvalls sjukhus , , ,1 19 Östersunds sjukhus ,3 1 16, ,3 6 Norrlands Univ.sjukhus 26 86, ,7 1 3,3 4 13, ,3 30 Sunderbyns sjukhus ,2 5 20, ,2 24 För aortaaneurysm har följande koder använts: PDG10, PDG20, PDG21, PDG22, PDG23, PDG24, PDQ10, PDQ21, PDQ99. Dessutom har JAH00 med samtidigt ICD-kod för aortaaneurysm använts för att fånga explorativ laparotomi där man inte hunnit göra kärlrekonstruktion. Även aortakoderna har relativty lätt kunnat beräknas från Swedvasc-variablerna. 9

10 Infrainguinal PAR Andel Swedvasc Endast Patreg Endast Swedvasc Matchar t - Öppen kirurgi Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal , , , , , S:t Görans sjukhus Södersjukhuset , , ,4 6 4, ,5 146 Karolinska sjukhuset , , ,1 14 5, ,2 249 Huddinge sjukhus Danderyds sjukhus Södertälje sjukhus Akademiska sjukhuset 56 96, , ,3 2 3, ,3 58 Mälarsjukhuset 31 93, , ,4 2 6, ,6 33 Nyköpings sjukhus Univ.sjukhuset Linköping 89 95, , ,6 4 4, ,1 93 Vrinnevisjukhuset Ryhov, länssjukhus 32 86, ,7 9 24,3 5 13, ,2 37 Höglandssjukhuset 41 97, , ,2 1 2, ,4 42 Värnamo sjukhus Växjö lasarett 32 91, , ,4 35 Ljungby lasarett Västerviks sjukhus 25 92,6 8 29, ,4 2 7,4 6 22,2 27 Länssjukhuset Kalmar 43 91, , ,3 4 8, ,2 47 Oskarshamns sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset 38 97, ,1 7 17,9 1 2, ,5 39 Kristianstads sjukhus 43 91, , ,4 4 8, ,1 47 Univ.sjukhuset MAS , , ,9 5 3, ,6 140 Univ.sjukhuset i Lund Helsingborgs lasarett 75 92, , ,9 6 7, ,7 81 Halmstads sjukhus 34 94, , ,3 2 5, ,1 36 Varbergs sjukhus ,4 4 28, ,4 14 Sahlgren. univ.sjukhuset , , ,8 4 2, NU-sjukvården 34 91, ,1 7 18,9 3 8, SÄ-sjukvården 67 85, , , , ,3 78 Alingsås lasarett Skaraborgs sjukhus 24 82, ,2 4 13,8 5 17, Karlstads sjukhus 61 85, , , , ,4 71 Torsby sjukhus Univ.sjukhuset Örebro 43 87, , ,7 6 12, Karlskoga lasarett Västerås lasarett 33 82, , ,5 7 17, Falu lasarett 58 93, , ,9 4 6, ,7 62 Gävle sjukhus 50 87, , ,4 7 12, ,3 57 Hudiksvalls sjukhus 28 84, ,8 7 21,2 5 15, ,6 33 Sundsvalls sjukhus 46 95, , ,8 48 Östersunds sjukhus ,2 8 34, ,2 23 Norrlands Univ.sjukhus 55 90, , ,6 6 9, ,6 61 Skellefteå lasarett Gällivare lasarett Sunderbyns sjukhus 54 93, , ,3 4 6, ,

11 Infrainguinal PAR Andel Swedvasc Endast Patreg Endast Swedvasc Matchar t - Endovaskulär Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal , , , , , Södersjukhuset , , , , ,3 288 Karolinska sjukhuset , , ,4 22 6, ,8 320 Huddinge sjukhus Akademiska sjukhuset , , , , ,8 156 Mälarsjukhuset 64 50, ,9 9 7, , ,3 127 Univ.sjukhuset Linköping , , , , ,1 166 Ryhov, länssjukhus 80 90, , ,5 8 9, ,4 88 Höglandssjukhuset ,2 1 1, ,2 57 Värnamo sjukhus Växjö lasarett 75 96, , ,2 78 Västerviks sjukhus 16 88,9 5 27, ,2 2 11,1 3 16,7 18 Länssjukhuset Kalmar 94 85, ,6 7 6, , ,1 110 Visby lasarett Blekingesjukhuset 33 70, ,4 5 10, , ,6 47 Kristianstads sjukhus 53 84, ,1 5 7, , ,2 63 Univ.sjukhuset MAS , , ,3 21 9, ,3 224 Helsingborgs lasarett , , ,7 11 9, ,2 120 Halmstads sjukhus 91 90, , ,9 10 9, ,2 101 Varbergs sjukhus Sahlgren. univ.sjukhuset , , , , NU-sjukvården 5 3, ,9 5 3,1 159 SÄ-sjukvården 17 39, ,7 4 9, , ,2 43 Skaraborgs sjukhus 47 78, ,3 7 11, , ,7 60 Karlstads sjukhus 55 45, , , , ,2 120 Univ.sjukhuset Örebro 50 70, ,4 4 5, , ,8 71 Västerås lasarett , , ,3 75 Falu lasarett 65 79, , , , Gävle sjukhus 59 53, , , , ,9 110 Hudiksvalls sjukhus 7 87, ,5 3 37,5 8 Sundsvalls sjukhus , , ,5 19 Hela landstinget , , ,5 19 Östersunds sjukhus ,3 8 10, ,3 75 Norrlands Univ.sjukhus Sunderbyns sjukhus ,2 7 4, ,2 145 Att räkna fram alla de olika opkoder för infrainguinala ingrepp från variabelvärdena i Swedvasc 2.0 har däremot krävt en komplex programmering av Lasse Karlström. Matchningen på PAR-data har hjälpsamt genomförts av Henrik Passmark på Nationell Registerservice, Socialstyrelsen. 11

12 Karotisingrepp 2011 BK Denna redogörelse avser att beskriva produktion och resultat av kärlkirurgiska ingrepp på halspulsådern (karotis) i strokeförebyggande syfte i Sverige under kalenderåret. Mortalitetssiffror hämtas ur befolkningsregistret och utgör således robusta och tillförlitliga data. Karotisingrepp utförs huvudsakligen för att avlägsna förträngningar i halspulsådern (karotis) i syfte att minska risken för slaganfall. Förträngningen (stenosen) kan leda till bildning av blodproppar som om de lossar, följer blodströmmen upp i hjärnan och orsakar stopp i mindre pulsådror, med syrebrist/vävnadsdöd och eventuellt neurologiska (övergående eller bestående) symtom. Den huvudsakliga indikationen för ingreppet är symtomgivande stenoser, dvs. tecken på nyligen genomgången proppbildning i form av; övergående förlamning eller talstörning (transitorisk ischemisk attack (TIA)) övergående blindhet (amaurosis fugax) bestående lindrig förlamning eller talstörning (minor stroke) Den största risken för ny proppbildning finns under de första veckorna efter sådana symtom och snabb(akut) handläggning är av största vikt. Patienten skall åtgärdas skyndsamt (inom 2 veckor) enl Socialstyrelsens strokeriktlinjer, för att åstadkomma en meningsfull riskminskning. De patienter som har en karotisstenos som man av olika anledningar hittat utan att den gett symtom, anges som asymtomatiska, men den sammantagna strokeförebyggande vinsten med ingrepp på denna kategori är mindre än på den förra. Nya studier avseende resultat av modern medicinsk behandling gör att resultaten av de randomiserade studierna diskuteras. Viktiga mätvärden for att utvärdera dessa ingrepp är komplikationsrisken i form av död eller nya slaganfall inom 30 dagar från operationstillfället och väntetiden från symtomdebut till ingrepp. PATIENTER OCH METOD Under 2011 har 1069 karotisingrepp tilldelats ett operationsdatum i modulen (1160 ingrepp 2010). Av dessa har 95% (1019/1069) rapporterats och klarmarkerats 30 dagar postoperativt (97% 2010). Hela 86% behandlades för symtomatisk stenos (80% 2009). Endast 1/1068, dvs. 0,1% saknade indikation (figur 1). 10,3% 3,5% 86,2% Av de behandlade var 70% av manligt kön och medianåldern var 72 år. Patienternas komorbiditet var registrerat enl nedan: 20% var diabetiker (12% vet ej/saknad registrering) 73% behandlades för hypertoni (12% vet ej/saknad registrering) 27% hade kardiell riskfaktor (14% vet ej/saknad registrering) Indikation Figur 1: Indikation för åtgärd i hela materialet (procent). Asymptomatisk aldrig haft symptom symtom Asymptomatisk senaste symtom >6 månader sedan Symptomgivande 17% var aktiva rökare (24% vet ej/saknad registrering) 21% hade aldrig rökt Generellt sämre registrerat avseende riskfaktorer 2011 (2010 oftast <10% vet ej/saknade) 12

13 CAS 56/1069 (5,3%) patienter behandlades med karotisstent (CAS), detta är en lägre siffra än 2010 (6,4%) (figur2). 23/56 (41%) av de endovaskulärt behandlade hade en asymtomatisk stenos (40% 2010). 24,8% 5,3% 2011 Typ av ingrepp Konventionell TEA Eversions TEA 69,9% Endovaskulärt ingrepp Figur 2: Fördelning på typ av ingrepp RESULTAT Tid från symtom till ingrepp Mediantiden i riket från alarmsymtom, dvs de symtom som gör att patienten söker sjukvård, till karotisingrepp var 8 dagar (9 d 2010 och 12 d 2009). Spridningen mellan sjukhusen är fortfarande relativt stor (figur 3). Sjukhus 2011 Växjö lasarett Västerås (centrallasarettet) Umeå, regionsjukhuset Sundsvalls sjukhus Södersjukhuset Sahlgrenska sjukhuset Örebro Universitetssjukhus Mälarsjukhuset, Eskilstuna Linköping, universitets (region) Kristianstad, centralsjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset Karlstad centralsjukhuset Kärlkliniken malmö, Lund Kärlkirurgen Jönköpings län Kalmar lasarett (länssjukhuset) Helsingborgs lasarett Halmstads länssjukhus Gävle (länssjukhus) Falu lasarett Borås lasarett Blekingesjukhuset Akademiska sjukhuset Uppsala Figur 3: Mediantider från alarmsymtom till operation per sjukhus. Mediantiden för riket, som var 8 dagar, är markerd med röd linje Väntetid till operation

14 Komplikationsfrekvens I tabell 1 redovisas olika kombinerade komplikationsutfall avseende slaganfall (lindriga/invalidiserande) och/eller död inom 30 dagar: A) De ipsilateralt till ingreppet (dvs motsvarande den opererade sidans utbredningsområde), som oftast redovisats i Swedvasc tidigare. B) Alla slaganfall (ipsi- och kontralaterala), som nyare utfallsmått för jämförelser andra studier. C) Komplikationsfrekvensen (alla slaganfall/död) på de senaste 50 ingreppen, som ett mått för att minska effekter relaterat till antal ingrepp under kalenderåret. Sjukhus Antal op 2011 A/Ipsilateralt Alla slaganfall & Mors B/Ipsi- & kontralateralt Alla slaganfall & Mors Senaste 50 op Alla slaganfall & Mors Akademiska sjukhuset Uppsala 53 3,8% 3,8% 4% Blekingesjukhuset 9 0% 0% NA* Borås lasarett 30 0% 0% 2% Falu lasarett 41 2,4% 2,4% 2% Gävle, (läns)sjukhuset 28 3,6% 3,6% 2% Halmstads Länssjukhus 17 5,9% 5,9% 12% Helsingsborgs lasarett 34 2,9% 2,9% 2% Kalmar lasarett 38 2,6% 2,6% 2% Karlstad, centralsjukhuset 29 0% 0% 8% Karolinska universitetssjukhuset 95 1,1% 1,1% 0% Kristianstad, centralsjukhuset 30 6,7% 6,7% 8% Kärlkir. Jönköpings län 50 6,0% 6,0% 6% Kärlkliniken Malmö Lund 130 0% 0% 0% Linköping, universitetssjukhuset 58 5,2% 8,6% 8% Mälarsjukhuset, Eskilstuna 27 0% 0% 2% Sahlgrenska sjukhuset 105 3,8% 3,8% 4% Sundsvalls sjukhus 4 0% 0% NA* Södersjukhuset 115 2,6% 2,6% 2% Umeå, universitetssjukhuset 86 3,5% 3,5% 4% Västerås, (central)lasarettet 47 0% 0% 0% Växjö lasarett 23 17,4% 17,4% 10% Örebro Universitetssjukhuset 20 5,0% 5,0% 8% t ,9% 3,1% 4,5% Tabell 1: Kombinerad komplikationsfrekvens (slaganfall och/eller död) efter karotisintervention (CEA/CAS) 2011; A/ De ipsilateralt till ingreppet (dvs motsvarande den opererade sidans utbredningsområde) B/ Alla slaganfall (ipsi- och kontralaterala) C/ Komplikationsfrekvensen (alla slaganfall/död) på de senaste 50 ingreppen * <50 ingrepp registrerat i Swedvasc 2.0 Komplikationsanalys baserat på indikation asymtomatisk/ symtomatisk stenos respektive av typ av alarmsymtom, med utfall slaganfall (lindrigt och invalidiserande), visas i figur 4 respektive 5. Asymtomatiska stenoser hade komplikationsfrekvens på 1,4% (2,0% 2010) jämfört symtomgivande på 3,4% (3,3% 2010). Hos de med symtomgivande stenos var komplikationsfrekvensen högre hos de med cresendo-tia, men denna speciella indikation innefattar ju även stroke in evolution och således instabil/progredierande symtomatologi. 14

15 % Fig. 4. Komplikationsfrekvens 30 dagar (ipsilateralt slaganfall o/e död) 5 4 Alarmsymptom Den ischemiska händelse som förde patienten till läkare eller som initierade utredning ,0 0,9 Asymptomatisk aldrig haft symptom 2,7 Asymptomatisk senaste symptom >6 månader sedan 3,4 Symptomgivande 3,1 TIA: Helt restituerad inom 24 timmar. Crescendo - TIA: Dagliga ischemiska händelser omedelbart före ingrepp, inkluderar Progressive stroke och Stroke in evolution. Lindrigt slaganfall: Minor stroke, helt restituerad inom en vecka eller fokal neurologisk dysfunktion som varar längre än 24 timmar och kortare än en vecka, eller bestående lindrig dysfunktion. Invalidiserande slaganfall: Major stroke. Indikation Figur 4 och 5: Frekvensen (%) med slaganfall och/eller död efter karotisintervention utifrån indikation för ingreppet (figur 4) respektive typ av alarmsymptom (figur 5). Övriga komplikationer Misstänkt hyperperfusion var endast registrerad hos 0,3% medan postoperativ hjärnblödning inträffade hos 0,8%. Hjärtinfarkt inom 30 dagar var registrerad hos 1,4%. Mera kirurgtekniska komplikationer var reoperation för blödning hos 3,1% och kranialnervspåverkan rapporterad till 3,5%. Bortfallssymtom innan eller efter alarmsymtomet i SW2 Under perioden fanns hos 18% (646/3626) av de som opererades för en symptomgivande stenos registreringar av TIA eller slaganfall före alarmsymptomet. Motsvarande för symtom under väntetiden efter alarmsymtom till operation var 23% (836/3626). Majoriteten klassades som TIA och amaurosis fugax, medan 14% respektive17% var registrerade som slaganfall (se figur 6 och 7). % Fig. 5. Komplikationsfrekvens 30 dagar (ipsilateralt slaganfall o/e död) ,7 Amaurosis fugax/retinal stroke 3,9 TIA 10,0 Crescendo TIA 3,5 Symptomgivande indikation 0,0 Lindrigt Invalidiserande slaganfall slaganfall 3,4 Symtom före alarmsymtomet Symtom efter alarmsymtomet (under väntetid till operation) Symtom Symtom 29,5% Amaurosis TIA 22,1% Amaurosis TIA 1,6% 13,6% 54,6% Crescendo - TIA Lindrigt slaganfall Invalidiserande slaganfall 1,9% 16,6% 55,2% Crescendo - TIA Lindrigt slaganfall Invalidiserande slaganfall 0,7% 4,2% Figur 6 och 7: Typ och frekvens av symtom som inträffat före respektive efter alarmsymtomet 15

16 I figurerna 8 och 9 framgår när dessa associerade symtom inträffade i förhållande till alarmsymtomet, med en tydlig anhopning kring de(n) närmaste veckan(orna). TIA/slaganfall innan alarmsymtomet Antal patienter Antal dagar innan alarmsymtomet TIA/slaganfall under väntetiden mellan alarmsymtom och operation Antal patienter Antal dagar efter alarmsymtomet Figur 8 och 9: Antal patienter med associerade symtom i relation till tid (dagar) innan respektive efter alarmsymtomet. 16

17 Äkta aneurysm i a carotis communis, Sahlgrenska. Äkta aneurysm i a carotis communisbifurkationen Behandlas med bifurkerat magnagraft KONKLUSION Under 2011 har skett en ännu tydligare minskning av karotisingrepp på asymtomatisk indikation, men även om det totala antalet ingreppen var något lägre så var antalet med symtomgivande indikation oförändrad, så den totala strokeförebyggande effekten kvarstår jämförbar. Komplikationsfrekvensen är nationellt på fortsatt god nivå. Registreringskvaliten är något sämre i år jämför föregående år, ffa för uppföljning och riskfaktorer. Positivt är att väntetiden från symtom till ingrepp under året på nationell nivå ytterligare minskat med en dag, men ligger fortfarande i median på 8 dagar, vilket manar till fortsatt kvalitetsförbättringsarbete. 17

18 Bukaorta-aneurysm AAA DL Aortaaneurysm (bråck på stora kroppspulsådern, AAA) är en onormal utvidgning och utbuktning av hela eller delar av aorta. Rökning i huvudsak men även ålder, viss ärftlighet, aortadissektioner och vissa sällsynta bindvävssjukdomar har betydelse för utvecklingen av AAA. Resultaten från randomiserade studier visar att fr o m en maxdiameter på 5,5 cm överväger vinsterna med en operation riskerna. Under 5,0 cm lönar det sig inte att operera och storleken mellan 5,0 till 5,5 cm är en vetenskaplig gråzon med osäkra data. Behandlingsmetoder Behandlingen av patienter med aortaaneurysm som överstiger 5,5 cm är öppen kirurgi eller endovaskulär operation (Endovascular aneurysm repair, EVAR). Utöver detta bör man ha en aktiv rökavväjningshjälp och sätta in statiner och överväga ASA. Vid den öppna operationen ersätts aneurysmet med en kärlgraft, tillverkad av Dacron (polyester) eller eptfe (Gore Tex). Efter operationen måste de flesta patienter intensivvårdas. Under förutsättning att operationen kan göras planerat är mortaliteten relativt låg och resultaten mycket bra på lång sikt. EVAR innebär ett mindre invasivt ingrepp där stentgraften förs in i aorta via ljumskartärerna. Operationen innebär i de flesta fall en mindre belastning för patienten, den kräver oftast ingen intensivvård och vårdtiderna är kortare. Den tidiga postoperativa komplikationsfrekvensen och dödligheten är låg. Komplikationer som kan uppträda efter EVAR kommer i stället senare och kan vara bl a graftglidning och att blod läcker in i aneurysmet utanför den inlagda graften (endoläckage). Därmed finns risk för senare cirkulationsstörning och ruptur. Patienterna bör därför kontrolleras under i princip hela sin återstående livstid. Patienterna löper också en större risk att utveckla njursvikt på sikt, troligen delvis pga upprepade kontrastundersökningar. En nackdel är också att materialkostnaden är betydligt högre för EVAR jämfört med öppen operation. Valet av behandlingsmetod påverkas inte enbart av dessa ovan angivna för- och nackdelar utan styrs också av patientens kärlanatomi, ålder, övriga sjukdomar samt kärlkirurgens/interventionistens förtrogenhet med metoden. Patienter och metod Nedan presenteras siffror från 2011 ur Swedvasc. Patienter från Island, okända operationsdatum samt registreringar utan angiven operationsmetod har exkluderats. Under tiden 1 jan - 31 dec 2011 har 1346 operationer för AAA registrerats vid 30 svenska sjukhus, en liten minskning jämfört med 2010 (1380). Bristen på uppföljning påverkar inte tillförlitligheten i postoperativ dödlighet eftersom dessa data tas direkt från befolkningsregistret däremot blir data på alla andra komplikationer osäkra (stroke, hjärtinfarkt, amputation tex). Målet på >97% uppföljning nåddes av Borås, Falun, Hudiksvall, Jönköping, Karlstad, Karolinska, Linköping, Eskilstuna, NÄL, Sahlgrenska, Södersjukhuset, Umeå, Värnamo, Västerås, Växsjö. De centra som har störst förbättringspotential och inte nådde 90% klarmarkering av 30 dgrs kontroll var Örebro, Östersund, Blekinge, Eksjö, Malmö, Kalmar, Kristianstad, Sundsvall och Västerås. 18

19 Fördelning per sjukhus Fördelning per sjukhus Primärt öppen OPERATIONSMETOD PER SJUKHUS Operationsmetod EVAR% Konvertering av EVAR Örebro 2 55 (96) 0 57 Östersund 24 6 (20) 0 30 Uppsala (57) 0 54 Blekingesjukhuset, Karlskrona 7 2 (22) 0 9 Borås 17 3 (15) 0 20 Falu (33) 0 49 Gävle (49) 0 35 Eksjö-Nässjö (38) 0 26 Halmstad 13 7 (33) 1 21 Helsingsborg (73) 0 52 Hudiksvall 9 0 (0) 0 9 Jönköping (37) 0 27 Malmö-Lund (93) Skövde 8 18 (69) 0 26 Kalmar (56) 0 41 Karlstad (34) 0 50 Karolinska (49) Kristianstad (40) 0 25 Linköping 50 8 (14) 0 58 Mälarsjukhuset, Eskilstuna (71) 0 45 NÄL (49) 0 41 Södersjukhuset (51) 0 85 Sahlgrenska (51) Sunderbyn 25 9 (26) 0 34 Sundsvall 21 7 (25) 0 28 Umeå (30) 0 74 Värnamo 1 0 (0) 0 1 Västerås (42) 0 66 Västervik 11 2 (15) 0 13 Växjö 6 10 (62) (50) dagars uppföljning var klarmarkerad hos 92% vilket är lägre än nationella målet på >97%. Det föreligger dock stora skillnader i uppföljningen mellan olika sjukhus vilket framgår av tabellen nedan. Bristen på uppföljning påverkar inte tillförlitligheten i postoperativ dödlighet eftersom dessa data tas direkt från befolkningsregistret däremot blir data på alla andra komplikationer osäkra (stroke, hjärtinfarkt, amputation tex). 19

20 Preoperativa data inklusive genusperspektiv Av de 1346 registrerade operationerna gjordes 184 på kvinnor (14%). Medianåldern för männen var 72 (38-92) och för kvinnorna 75 (51-92)år. Indikation: 264/1344 (19,6%) hade åtgärdats för ruptur (n=2 missing). Symptomgivande aneurysm förelåg i 11% av fallen utan ruptur. Patologin för alla aneurysm var 89% standardaneurysm, 4,5% inflammatoriska och 1% infekterade, 6% övriga. Diagnostiken var vanligen avancerad för de icke rupturerade 99% hade genomgått CT eller MR före op, några få ultraljud eller angiografi endast. De med ruptur undersöktes med CT i ca 91% av fallen och ca 4% endast klinisk undersökning och resten ultraljud. Maximal aneurysmdiameter fanns angiven i 97,3% av fallen: Median kvinnor 56 mm Median män 60 mm. Median icke-ruptur 59 mm Median ruptur 75 mm RESULTAT Operationsdata Öppen kirurgi var totalt sett lika vanligt som EVAR under Konvertering av EVAR till öppen kirurgi förekom endast i 1/674 fall av alla EVAR (ett icke rupturerat aneurysm). Typ av rekonstruktion vid öppen kirurgi Rakt graft vanligast(57%). Hos 8% graft till ljumsken. Hos 3,1% hade njurartärrekonstruktion utförts. Operationsmetod Öppen EVAR Konvertering av EVAR Ruptur Ej ruptur ,9% 20,1% 0,0% 100,0% ,7% 57,2% 0,1% 100,0% ,0% 49,9% 0,1% 100,0% Liten kvinna med rupturerat gigantiskt stort bukaortaaneurysm. Genomgick framgångsrik akut öppen operation, Linköping. 20

21 Endovaskulär behandling(evar) (n=673): Biliacala stentgrafter fortsätter att dominera(92%), grenade stentgrafter fortsatt i små volymer(3%). Fenestrerade stentgrafter förekom i 5,1% av fallen, infrarenala inkl juxtarenala aneurysm, övriga fenestrerade i övrig aorta modul. Perkutan access användes vid 82% av EVAR. Ocklusionsballong användes vid 32% av de rupturerade EVAR och vid 2% av de icke-rupturerade EVAR. Kontrastmängd vid EVAR Medianvärdet för antal ml given kontrast var under ml, given kontrastmängd var ej registrerat hos 42% (vilket är en förbättring sedan 2011). En ganska stor grupp patienter(n=56) fick kontrastdoser på mer än 200 ml och sju fick mer än 300 ml kontrast. Positivt var att kontrastmängden sjunkit ngt sedan 2010, 37% fick 100 ml eller mindre vilket ibland anges som ett målvärde för en standard EVAR. Bäst på att registrera kontrastdos (<10% missing) var i år: Malmö Eskilstuna Linköping Blekinge Borås Postoperativa komplikationer Överlag ganska jämna nivåer av postop komplikationer efter EVAR och öppen op. Vid icke-ruptur hade 22% av EVAR ngn komplikation jämfört med 22% av öppna op, väsentligen oförändrat jämfört med Vid ruptur hade 35% av EVAR ngn komplikation jämfört med 49% av öppna op. Hjärtinfarkt Reop blödning Abd kompartment Ej rupt Öppen 1,9% 3,5% 1,9% Ej rupt EVAR 1,3% 2,7% 0,7% Rupt Öppen 4,8% 8,9% 10,7% Rupt EVAR 5% 5,0% 7,5% Missing values för komplikationer efter icke ruptur 9% och vid ruptur 19% missing, en viss förbättring jämfört med Preop status rupturer De som opererades vid ruptur med EVAR var även i år i bättre skick än de som opererades öppet: Preop medvetandeförlust noterades hos 56% av rupturerade som opererades öppet och hos 40% av rupturerna som opererades med EVAR. Lägsta blodtryck preop i medeltal var 68 mmhg för öppen op och 79 mm Hg för EVAR, missingfrekvens på 21%. Postop mortalitet Nationella 30 dgrs mortaliteten efter ej ruptur var 1,6% och vid ruptur 28,9%. 90 dgr mortalitet ej ruptur: 2,8% och 90 dgr mortalitet ruptur var 35,2%. (Mortaliteten inom 90 dgr är beräknad utan operationer gjorda i november+december 2011 där uppföljningen blir för kort). EVAR Öppen Rupt EVAR Rupt Öppen 30 dgr mort 0,5% 3,0% 24,5% 30,0% 90 dgr mort 1,5% 4,1% 26,4% 36,5% 21

22 Mortalitet inom 30 dagar per sjukhus fördelat på ruptur OBS! notera de i vissa fall små årsvolymerna vilket gör data osäkra. Örebro Universitetssjukhuset Östersunds sjukhus Akademiska sjukhuset Uppsala Blekingesjukhuset Borås lasarett Falu lasarett Gävle, länssjukhuset Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö Halmstads Länssjukhus Helsingsborgs lasarett Hudiksvalls sjukhus Kärlkir. Jönköpings län Kärlkliniken Malmö Lund Kärnsjukhuset Skövde Kalmar lasarett lässjukhuset Karlstad, centralsjukhuset Karolinska universitets sjukh Kristianstad, centralsjukhuset Linköping, universitets region Mälarsjukhuset, Eskilstuna NÄL Södersjukhuset Ruptur Död inom 30 dagar Ej ruptur Död inom 30 dagar Nej Ja Nej Ja ,3% 0,0% ,6% 0,0% ,7% 2,1% ,0% 0,0% ,0% 0,0% ,3% 0,0% ,0% 3,3% ,3% 0,0% ,0% 5,9% ,3% 2,2% ,3% 0,0% ,0% 4,3% ,1% 0,0% ,0% 5,6% ,1% 0,0% ,7% 0,0% ,0% 2,5% ,0% 0,0% ,3% 0,0% ,3% 0,0% ,0% 3,0% ,7% 2,9% 22

23 Sahlgrenska sjukhuset Sunderby Sjukhus Sundsvalls sjukhus Umeå, regionsjukhuset Värnamo sjukhus - lasarett Västerås, centrallasarettet Västerviks sjukhus Växjö lasarett Rubrik Död inom 30 dagar Ej ruptur Död inom 30 dagar Nej Ja Nej Ja ,6% 2,4% ,7% 0,0% ,0% 0,0% ,8% 3,8% 100,0% ,3% 3,2% ,0% 0,0% ,0% 0,0% ,9% 1,6% 23

24 Mortalitet inom 30 dagar per sjukhus fördelat på ruptur och op metod. Urval drygt 3,5 år ( ) (Fåtal konvertering av EVAR räknas som EVAR i denna tabell, endast 16 fall totalt) Örebro Universitetssjukhuset Östersunds sjukhus Akademiska sjukhuset Uppsala Blekingesjukhuset Borås lasarett Danderyds sjukhus Falu lasarett Gävle, länssjukhuset Höglandssjukhuset EksjöNässjö Halmstads Länssjukhus Helsingsborgs lasarett Hudiksvalls sjukhus Kärlkir. Jönköpings län Kärlkliniken Malmö Lund Kärrnsjukhuset Skövde Kalmar lasarett länssjukhuset Karlstad, centralsjukhuset Karolinska universitets sjukh Kristianstad, centralsjukhuset Linköping, universitets region Ruptur Ej ruptur Operationsmetod Operationsmetod Öppen EVAR Öppen EVAR Död inom 30 dagar Död inom 30 dagar Död inom 30 dagar Död inom 30 dagar Ja Ja Ja Ja ,0% 100,0% 30,2% 100,0% 7,7% 100,0% 2,0% 100,0% ,7% 100,0% 2,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,3% 100,0% 20,0% 100,0% 3,9% 100,0% 0,9% 100,0% ,2% 100,0% 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,9% 100,0% 1,8% 100,0% 0,0% 100,0% ,0% 100,0% ,6% 100,0% 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,0% 100,0% 0,0% 100,0% 5,6% 100,0% 1,4% 100,0% ,4% 100,0% 2,1% 100,0% 3,6% 100,0% ,5% 100,0% 0,0% 100,0% 5,9% 100,0% 0,0% 100,0% ,3% 100,0% 50,0% 100,0% 3,6% 100,0% 0,0% 100,0% ,6% 100,0% 5,9% 100,0% 0,0% 100,0% ,3% 100,0% 0,0% 100,0% 4,7% 100,0% 0,0% 100,0% ,5% 100,0% 22,7% 100,0% 0,0% 100,0% 1,5% 100,0% ,9% 100,0% 0,0% 100,0% 2,3% 100,0% ,8% 100,0% 0,0% 100,0% 4,2% 100,0% 0,0% 100,0% ,2% 100,0% 1,2% 100,0% 0,0% 100,0% ,9% 100,0% 21,4% 100,0% 5,1% 100,0% 0,6% 100,0% ,3% 100,0% 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,6% 100,0% 40,0% 100,0% 1,4% 100,0% 2,3% 100,0% 24

25 Mälarsjukhuset, Eskilstuna NÄL Södersjukhuset Sahlgrenska sjukhuset Sunderby Sjukhus Sundsvalls sjukhus Umeå, regionsjukhuset Värnamo sjukhus - lasarett Västerås, centrallasarettet Västerviks sjukhus Växjö lasarett Varbergs sjukhus Död inom 30 dagar Ruptur Operationsmetod Ej ruptur Operationsmetod Öppen EVAR Öppen EVAR Död inom 30 dagar Död inom 30 dagar Död inom 30 dagar Ja Ja Ja Ja ,8% 100,0% 2,4% 100,0% 2,0% 100,0% ,4% 100,0% 0,0% 100,0% 8,0% 100,0% 1,1% 100,0% ,7% 100,0% 25,0% 100,0% 2,4% 100,0% 1,3% 100,0% ,4% 100,0% 20,0% 100,0% 4,4% 100,0% 0,0% 100,0% ,6% 100,0% 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,3% 100,0% 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,7% 100,0% 0,0% 100,0% 3,4% 100,0% 1,1% 100,0% ,7% 100,0% ,9% 100,0% 16,7% 100,0% 7,8% 100,0% 1,1% 100,0% ,0% 100,0% 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,2% 100,0% 50,0% 100,0% 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,4% 100,0% 23,4% 100,0% 3,2% 100,0% 1,0% 100,0% Resultat screeningpatienter Screeningvariabeln i Swedvasc infördes år Screening utförs nu i stora delar av landet i varierande omfattning men i huvudsak män i 65 års åldern. 198 patienter opererades under 2011 (103 under 2010) där det angavs att de upptäckts på screening. 3 patienter detekterade vid screening rupturerade under Mortaliteten inom 30 dgr för den opererade screeninggruppen utan ruptur var 1% (2/198). Konklusion och framtida förbättringsmöjligheter Den postoperativa mortaliteten efter aortakirurgi är glädjande nog fortsatt låg i Sverige, både efter elektiv operation och ruptur. Postop mortalitet efter elektiv operation under 2% är svår att förbättra ytterligare. Det är därför rimligt att också satsa på andra åtgärder som att minska morbiditeten. När det gäller EVAR bör man försöka minska antalet reinterventioner samt risken för njursvikt. En högre andel registreringar av uppföljningen av EVAR i Swedvasc skulle skapa möjligheter att undersöka detta närmare. EVAR modulen tillåter livslång uppföljning av endoläckage, reinterventioner etc. Modulen är också ett mycket bra verktyg att hålla reda på alla patienter som går på kontroller så de inte tappas bort. Den totala mortaliteten i aneurysmsjukdom går nedåt, detta är nyligen visat i en bla en brittisk publikation. Orsaken är att rökprevalensen går ned samtidigt som det sker en ökad andel planerade operationer för att förhindra ruptur. Den ökande screeningen i Sverige kommer förhoppningsvis leda till detta på längre sikt, 2011 opererades betydligt fler screeningpatienter än Glädjande är att rapporteringen av de flesta variabler blivit något bättre än

26 Övrig-aortamodulen DL Sedan våren 2010 finns Övrig aorta-modulen i Swedvasc. Detta kapitel omfattar alla data i modulen (från 2010 tom ) och är främst av riksresultat då datamängden för enskilda centra fortfarande är relativt låg. Resultat redovisas tom 30 dgrs kontroll då ettårsdata än så länge är begränsade. PATIENTER OCH DATAKVALITE Majoriteten av åtgärderna var för aneurysmsjukdom med 68%, medan dissektion var indikationen i 24% och sedan trauma i 8%. Av de behandlade var hela 74% av manligt kön och medianåldern var 69 år. Patienternas komorbiditet var alltför dåligt registrerad för att vara tillförlitlig. För tex rökning angav 49% vet ej men även andra basvariabler som diabetes och hypertoni angavs som vet ej i 33% i av fallen. Tittar man tex närmare på dessa 105 fall med vet ej på diabetesvariablen så visar det sig att Malmö står för 103 stycken av dem. Malmö anger för samtliga patienter och samtliga ingrepp vet ej i sina registreringar av komorbiditet. Rapporteringsgraden i riket i denna modul är alltså i själva verket mkt god om man bortser från Malmö. Vanligaste operationsmetoden var endovaskulär följt av öppen och hybridingrepp. Metod fördelat på indikation framgår av tabellen nedan. Dissektion Dissektion Aneurysm Trauma Primärt öppen ,0% 15,3% 12,5% 13,5% Endovaskulär ,2% 69,9% 87,5% 73,3% Hybrid ,8% 14,8% 0,0% 13,2% ,0% 100,0% 100,0% 100,0% Operationsmetod Patientanatomi Majoriteten av registreringar i övrig aorta berör rekonstruktioner som börjar i aorta descendens, se tabell nedan. Hos 54% gjorde även revaskularisering av grenar och hos 29% utfördes embolisering av grenar. Proximalt aortasegment Antal % Ascendens 10 3,1 Arcus 86 26,6 Descendens proximala ,7 Descendens distala 38 11,8 Abdominellt suprarenalt 59 18, ,5 Missing 5 1, ,0 Torakoabdominellt aneurysm typ V opererad med hybridteknink (Vortec njurartärer), Akademiska. 26

27 Op indikationer per sjukhus Klarmarkerad 30 dagars uppföljning Dissektion Aneurysm Trauma Klarmarkerad 30d Ja Örebro Univ.sjukhuset ,9% 86,8% 5,3% 100,0% Örebro Universitetssjukhuset ,9% Östersunds sjukhus ,0% 100,0% 0,0% 100,0% Östersunds sjukhus 0 1 0,0% Akad. sjukhuset Uppsala ,5% 65,0% 2,5% 100,0% Akademiska sjukhuset Uppsala ,0% Gävle, länssjukhuset ,0% 100,0% 0,0% 100,0% Gävle, länssjukhuset ,0% Helsingsborgs lasarett Kärlkliniken Malmö/Lund Kalmar länssjukhuset Karolinska univ.sjukhuset Kristianstad, cent.sjukhuset Linköping, univ. region Mälarsjukhuset, Eskilstuna Södersjukhuset Sahlgrenska sjukhuset Sunderby Sjukhus Umeå, regionsjukhuset Västerås, centrallasarettet ,3% 66,7% 0,0% 100,0% ,4% 72,8% 7,8% 100,0% ,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,2% 58,9% 17,9% 100,0% ,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,0% 60,0% 0,0% 100,0% ,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,0% 75,0% 0,0% 100,0% ,3% 43,3% 3,3% 100,0% ,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,7% 50,0% 33,3% 100,0% ,0% 100,0% 0,0% 100,0% ,5% 67,9% 7,5% 100,0% Helsingsborgs lasarett Kärlkliniken MalmöLund Kalmar lasarett länssjukhuset Karolinska universitets sjukhuset Kristianstad, centralsjukhuset Linköping, universitets region Mälarsjukhuset, Eskilstuna Södersjukhuset Sahlgrenska sjukhuset Sunderby Sjukhus Umeå, regionsjukhuset Västerås, centrallasarettet ,0% ,2% ,0% ,4% ,0% ,0% ,0% ,7% ,0% 0 1 0,0% ,3% 0 2 0,0% ,2% RESULTAT ( ) Uppföljningen av komplikationer har förbättrats avsevärt sedan 2010 men det finns fortfarande förbättringsmöjligheter. Tydligt är att patienter som vårdas som utomlänspatienter får sämre uppföljning i registret och det beror ju delvis på att den nya lagstiftningen inte tillåter överföring av data mellan centra. Uppföljningsdata måste således inhämtas från remitterande sjukhus och föras in av opererande sjukhus. Tabellen nedan hur stor andel på varje centra som haft en komplett uppföljning vid 30 dagar. Komplikationer Stroke inom 30 dgr förekom hos 7,2% av dissektionerna, 4,3% av aneurysmen och hos 0% av traumafallen. Paraparareser förekommer också (om man bortser från traumafallen) hos ca 10% och blir bestående hos ca 4-5%. (se tabell på nästa sida). Ingen av dessa med postop parapares hade det preoperativt. 27

28 Parapares postop. Vet ej Nej Övergående Bestående Dissektion Aneurysm Trauma ,0% 1,2% 0,0% 0,9% ,9% 87,9% 100,0% 89,4% ,5% 5,5% 0,0% 5,1% ,6% 5,5% 0,0% 4,7% ,0% 100,0% 100,0% 100,0% Död inom 30 dgr Nedan tabeller över dödlighet inom 30 dagar, efter akuta åtgärder ligger 30 dagars mortaliteten runt 10%. Att notera att även efter planerad/oplanerad åtgärd är 30 dagars mortaliteten efter åtgärd av aneurysm hög (10%). Detta beror till största delen på de öppna ingreppen och hybridoperationerna. Död inom 30 dgr fördelat på indikation vid AKUT indikation Död inom Operationsmetod 30 dagar Ja 2 Dissektion 100,0% 1 Primärt öppen Indikation Aneurysm 100,0% 2 Trauma 100,0% 5 100,0% Dissektion ,3% 100,0% Aneurysm 3 33 Endovaskulär Indikation 9,1% 100,0% Trauma ,5% 100,0% ,1% 100,0% Hybrid Indikation Aneurysm ,3% 100,0% ,3% 100,0% 3 38 Dissektion 7,9% 100,0% 4 37 Indikation Aneurysm 10,8% 100,0% 2 21 Trauma 9,5% 100,0% ,4% 100,0% 28

29 Död inom 30 dgr fördelat på indikation vid PLANERAD EL OPLANERAD indikation Operationsmetod Primärt öppen Endovaskulär Hybrid Indikation Indikation Indikation Indikation Död inom 30 dagar Ja 0 5 Dissektion 0,0% 100,0% 5 32 Aneurysm 15,6% 100,0% 0 1 Trauma 0,0% 100,0% ,2% 100,0% Dissektion ,3% 100,0% Aneurysm ,2% 100,0% Trauma 0 2 0,0% 100,0% ,0% 100,0% Dissektion ,0% 100,0% Aneurysm ,0% 100,0% ,4% 100,0% 1 38 Dissektion 2,6% 100,0% Aneurysm Trauma 0 3 0,0% 100,0% ,8% 100,0% ,3% 100,0% KONKLUSION Övrig aorta modulen börjar nu generera intressanta resultat. Komplikationer i riket ser ut att ligga på nivåer som rapporterats på andra håll. Elektiv mortalitet kanske något högre än väntat men tittar man bara på de endovaskulära ingreppen är 30 dagars mortaliteten 5% vilket nog får betraktas som ett bra resultat med tanke på att gruppen också innehåller oplanerade eller subakuta ingrepp. I takt med att databasen nu växer kommer förhoppningsvis resultat kunna redovisas per centra och indikation i högre grad än som nu bara riksdata. För att den svenska case-mixen skall kunna jämföras internationellt skulle vi dock behöva uppnå en högre grad av rapportering av komorbiditet. Uppföljningen av komplikationer kan också bli bättre, risker för stroke och paraplegi etc blir för osäkra när vissa centra saknar rapport på 20-30%. Även om patienten avlider inom 30 dgr bör man gå in och fylla i övriga komplikationer för att få en bra kvalitetskontroll på vad man producerar. 29