Swedvasc s årsrapport 2013 för 2012 års verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Swedvasc s årsrapport 2013 för 2012 års verksamhet"

Transkript

1 Swedvasc s årsrapport 2013 för 2012 års verksamhet Redaktion: Joakim Nordanstig INNEHÅLL Förord B Kragsterman, ordf. 4 Volymer T Troëng /E Wellander 5 Karotisingrepp B Kragsterman 6 Bukaorta-aneurysm AAA J Hager 10 Övrig aortamodulen K Björses 18 Benartärsjukdom J Nordanstig 22 TASC klassifikationen till Swedvasc L Norgren 30 Övrig venmodulen A Lundell 32 Utveckling av PROMs J Nordanstig 33 Kvalitetsregistersamarbete DiAD dialysaccess B Sigvant/G Wellander 36 Forskningssatsningar inom SWEDVASC a. Kvalitetsregisterforskning allmänt D Bergqvist 38 b. Årsrapportprojekten B Kragsterman/ J Nordanstig 40 c. Karotislarm A Nordanstig 41 d. SWEDEPAD M Falkenberg och J Nordanstig 42 Internationellt samarbete/vascunet M Björck 44 Bilddiagnostik vid kärlsjukdom A J:son Wigelius 46 Validering T Troëng/E Wellander 49 Förteckning av publikationer och presentationer från Swedvasc B Sigvant 53 Ledningsgruppen i Swedvasc 2012 Björn Kragsterman (ordförande), Joakim Nordanstig, Jakob Hager, Birgitta Sigvant, Katarina Björses, Anders Lundell, Ann J:son Wigelius, Marlene Hensäter och Erik Wellander. Senior Advisory Board David Bergqvist, Lars Norgren, Thomas Troëng 3

2 Förord Under året har märkts ett klart ökat fokus på registerdata, dels genom de fortsatta satsningarna från SKL men också genom Öppna Jämförelser som alltmer uppmärksammas från sjukvårdsadministrationer, professionen och media. Resultaten av de kärlkirurgiska indikatorerna har lokalt/ regionalt lyfts fram och diskuterats samt till viss del bidragit till Dagens Medicin ranking av Bästa sjukhus I denna utveckling har Swedvasc en bra position med registrets långa tradition och höga täckningsgrad men också ett ansvar att resultaten på bästa möjliga sätt faktiskt är jämförbara. Lika viktigt som att registret tillhandhåller relevanta variabler och utfallsmått, lika viktigt är att registreringen är likadan mellan enheterna. Om nu Swedvascdata i större utsträckning uppmärksammas i jämförelser måste också registerkvaliten så långt som möjligt vara jämförbar, även om vissa olikheter i patientsammansättning aldrig fullt ut kan kompenseras, så måste alla patienter registreras och följas upp på likartat sätt. Trots pågående och kommande ansträngningar att uppnå full täckning av alla kärlkirurgiska ingrepp i landet, både avseende registrering och inte minst uppföljning av ingreppen, så speglar vissa utfallsvariabler ändå olika behandlingstraditioner och det får inte bli ett primärt mål att visa bra siffror. Vid kritisk ischemi och väldigt låg amputationsfrekvens, speglar detta självklart ofta utmärkt intervention/ kirurgi men kan ju även innebära hög tröskel för revaskulariseringsförsök och/eller dålig uppföljning av ingreppen (amputationsfrekvensen). Så strävan mot en så bra amputationsfri överlevnad för patientgruppen i helhet, innebär inte självklart att utfallsmåttet amputationsfri överlevnad skall vara så låg som möjligt. Motsvarande resonemang finns ju även kring överlevnad efter rupturerade aortaaneurysm, där de som inte åtgärdas inte registreras. Angående benartärsjukdom så är det den klart största patientgruppen och antalet ingrepp fortsätter att öka som framgår av kapitlet. I nuvarande modul följs bara de infrainguinala åtgärderna men i den nya benartärmodulen, som försenat kommer att införas i höst, inkluderas även iliacabehandlingar och utfallsmåttet för den 1/3 som har indikation claudicatio blir förbättrat med PROM. I denna patientgrupp införs också nya behandlingsalternativ med drug-eluting teknologi, där dock det vetenskapliga underlaget för användandet är något bristande. Det finns ett långt framskridet nationellt studieprojekt, SWEDEPAD, för en randomiserad studie inom Swedvasc. En unik möjlighet till att skaffa ett beslutsunderlag för detta nya behandlingsalternativ som vid allmänt införande medför kraftigt ökade kostnader. Om SWEDEPAD samt andra aktuella forskningsaktiviteter kan man läsa i ett eget kapitel. Under året har projektet med Regionala koordinatorer påbörjats och nu finns en kärlsjuksköterska som koordinator på de flesta regionsjukhus, och en nationell koordinator i Göteborg (Marlene Hensäter). Funktionen är tänkt som ett regionalt stöd ang registerfrågor och startades inför införandet av PROM, som innebär en annan logistik kring registreringarna och där erfarenhetsutbyte mellan klinikerna kunde vara värdefullt. En annan viktig uppgift är också monitorering av registret, för att sträva mot en så likartad registrering som möjligt. Denna och andra satsningar på registerkvaliten med extern och intern validering beskrivs i ett separat kapitel. För att återknyta till produktionssiffrorna för 2012 så visar både aorta- och karotismodulen minskande frekvenser medan registreringen i Övrig aorta ökar. Viktigt att fortsätta att följa dessa utvecklingar och reflektera över orsaker, men när det gäller aorta så blir det lite svårtolkat då modulerna Aorta och Övrig aorta delvis interagerar med varandra. Detta problem kommer att under 2013 arbetas vidare med då den endovaskulära utvecklingen för thorakala och thorakoabdominella aortasjukdomar kontinuerligt utvecklas. En annan patientgrupps ingrepp som nuvarande modul inte är uppdaterad på är vensjukdomar. För denna modul pågår redan arbete i en grupp för omarbetning och kan förhoppningsvis vara aktuell för drift om något år. Nytt för denna Årsrapport är också ett fristående kapitel som skall belysa något aktuellt, men inte direkt Swedvascbaserat, och i år handlar det om bilddiagnostik vid kärlsjukdom. Björn Kragsterman Ordförande Swedvasc 4

3 Volymer THOMAS TROËNG & E WELLANDER Antalet årligt registrerade ingrepp i Swedvasc ligger stadigt på drygt även under Andelen endovaskulära ingrepp fortsätter att öka och utgör nu drygt 63 %. Swedvasc 2012 Thorakal öppen Thorakal endo Thorakal hybrid AAA öppen AAA endo AAA hybrid carotis öppen carotis endo infraing öppen Sthlm-SÖS Sthlm-KS Uppsala Eskilstuna Linköping Jönköping Eksjö Värnamo Växjö Västervik Kalmar Blekingesjukhus Kristianstad Malmö Helsingborg Halmstad Gbg-Sahlgrenska NU-sjukvården Borås Skövde Karlstad Örebro Västerås Falun Gävle Hudiksvall Sundsvall Östersund Umeå Sunderbyn AL-projekt infraing endo infraing hybrid övrig artär öppen övrig artär endo reop öppen AL pilotprojekt reop endo reop hybrid vener öppen vener endo Total Summa/diagnos, teknik Endovaskulärt

4 Karotisingrepp 2012 BJÖRN KRAGSTERMAN Karotisingrepp utförs huvudsakligen för att avlägsna förträngningar i halspulsådern (karotis) i syfte att minska risken för slaganfall. Förträngningen (stenosen) kan leda till bildning av blodproppar som om de lossar och följer blodströmmen upp i hjärnan kan orsakar stopp i mindre pulsådror. En sådan störning i hjärnans cirkulation kan leda till syrebrist/vävnadsdöd och eventuellt neurologiska (övergående eller bestående) symtom. Den huvudsakliga indikationen för ingreppet är symtomgivande stenoser, dvs. tecken på nyligen genomgången proppbildning i form av; 1. övergående förlamning eller talstörning (transitorisk ischemisk attack (TIA)) 2. övergående blindhet (amaurosis fugax) 3. bestående lindrig förlamning eller talstörning (minor stroke) Den största risken för ny proppbildning finns under de första veckorna efter sådana symtom och snabb(akut) handläggning är av största vikt. Patienten skall åtgärdas skyndsamt (inom 2 veckor) enl Socialstyrelsens strokeriktlinjer, för att åstadkomma en meningsfull riskminskning. De patienter som har en karotisstenos som man av olika anledningar hittat utan att den gett symtom, anges som asymtomatiska, men den sammantagna strokeförebyggande vinsten med ingrepp på denna kategori är mindre än på den förra. Nya studier avseende resultat av modern medicinsk behandling gör att resultaten av de randomiserade studierna diskuteras. Viktiga mätvärden for att utvärdera dessa ingrepp är väntetiden från symtomdebut till ingrepp och komplikationsrisken i form av död eller nya slaganfall inom 30 dagar från operationstillfället. PATIENTER OCH METOD Under 2012 har 950 karotisingrepp tilldelats ett operationsdatum i modulen (1068 ingrepp 2011). Av dessa har i år endast 91 % (862/950) komplett rapporterats och klarmarkerats 30 dagar postoperativt, vilket är en ytterligare försämring jämfört tidigare år (97 % 2010 och 96 % 2011). Indikation Andelen som behandlas för symtomgivande stenos fortsätter att öka och utgör nu 89 % (841/950) av alla karotisingrepp (86 % 2011). Riskfaktorer Av de behandlade var 68 % (70 % 2011) av manligt kön och medianåldern var lika som året innan på 72 år. Komorbiditet redovisas i tabell 1. Tabell 1. Komorbiditet för åren 2011 och 2012 Resultat 8,91% Diabetes n(%) 2,50% 88,59% Hypertoni n(%) Kardiell riskfaktor n(%) Indikation Figur 1: Indikation för åtgärd i hela materialet (procent). Asymptomatisk aldrig haft symptom symtom Asymptomatisk senaste symtom >6 månader sedan Symptomgivande Diabetes n(%) Hypertoni n(%) Kardiell riskfaktor n(%) Ja 213 (20) 776 (73) 288 (27) 159 (17) 644 (68) 245 (26) Nej 724 (68) 161 (15) 633 (59) 675 (71) 184 (19) 584 (61) Vej ej 131 (12) 131 (12) 147 (14) 116 (12) 122 (13) 121 (13) Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där N=Antal opererade patienter, 2011 N=1068 och 2012 N=950 I år igen är det sämre registrerat avseende de flesta riskfaktorer, där det 2010 oftast <10 % vet ej/saknade. Störst andel vet ej är generellt för registreringen av rökvanor, men denna är 2012 ändå lite förbättrad (tabell 2). 6

5 Tabell 2. Rökvanor för åren 2011 och 2012 Rökning vid operationstillfället? 2011 n(%) 2012 n(%) Vet ej 262 (25) 208 (22) Aldrig rökt 228 (21) 219 (23) Fd rökare (Slutat > 5 år sedan) 290 (27) 273 (29) Fd rökare (Slutat > 4 veckor men < 5 år sedan) Pågående rökning (ink slutat inom de sista 4 veckorna) 103 (9.6) 66 (6.9) 185 (17) 184 (19) Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där N=Antal opererade patienter, 2011 N=1068 och 2012 N=950 Operationsmetod Konventionell karotisendartärektomi (CEA) utgör majoriteten av ingreppen, medan eversionstekniken (EEA) står för en knapp fjärdedel. 5,9% (56/950) patienter behandlades med karotisstent (CAS), vilket är i nivå med de senaste åren (6,4% 2010 och 5,2% 2011) (figur2). 21,9% 5,9% 1,3% 2012 Typ av ingrepp Konventionell TEA Eversions TEA 70,9% Endovaskulärt ingrepp Annat ingrepp Figur 2: Fördelning på typ av ingrepp (%), 2012 RESULTAT Tid från symtom till ingrepp Mediantiden i riket från alarmsymtom, dvs de symtom som gör att patienten söker sjukvård, till operation fortsätter snyggt att minska och är i år 7 dagar (8 d 2011). Nytt i figuren för 2012 är inkluderat andelen åtgärdade inom 14 dagar, ett mått som redovisas i Öppna jämförelser, Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där N=Antal opererade patienter, 2011 N=1068 och 2012 N=950 och där finner man att 80 % av de med symtomgivande stenos är opererade inom den av SoS rekommenderade tidsgränsen. Spridningen mellan sjukhusen är fortfarande relativt stor. (figur 3). Väntetid från alarmsymptom till operation vid symptomgivande förträngning av halspulsådern per sjukhus n (%) n=antal operationer per sjukhus, %=andel operationer som sker inom 14 dgr från alarmsymptom Riket 833 (80 %) Akademiska Sjukhuset Uppsala 32 (75 %) Blekingesjukhuset 5 (80 %) Borås lasarett 35 (94 %) Falu lasarett 41 (95 %) Gävle - länssjukhuset 25 (84 %) Halmstads Länssjukhus 11 (82 %) Helsingborgs lasarett 21 (86 %) Kalmar lasarett länssjukhuset 29 (62 %) Karlstad, centralsjukhuset 21 (86 %) Karolinska universitetssjukhuset 58 (86 %) Kristianstad, centralsjukhuset 30 (90 %) Kärlkir. Jönköpings län 28 (100 %) Kärlkliniken Malmö Lund 100 (68 %) Linköping - universitets regionsjukhus 28 (71 %) Mälarsjukhuset - Eskilstuna 25 (92 %) Sahlgrenska sjukhuset 112 (77 %) Sundsvalls sjukhus 4 (75 %) Södersjukhuset 102 (78 %) Umeå - regionsjukhuset 59 (83 %) Västerås - centrallasarettet 26 (73 %) Växjö lasarett 19 (68 %) Örebro Universitetssjukhuset 22 (73 %) Antal dagar från alarmsymptom till operation, Median (Q1, Q3) 7

6 Komplikationsfrekvens I tabell 3 redovisas olika kombinerade komplikationsutfall avseende slaganfall (lindriga/invalidiserande) och/eller död inom 30 dagar: A) Antal reg ingrepp i karotismodulen 2012 (med svenskt personnummer). B) Alla med slaganfall (ipsi- och kontralaterala) och/eller död under C) Komplikationsfrekvensen (alla slaganfall/död) på de senaste 50 ingreppen*. Mortalitetssiffror hämtas ur befolkningsregistret och utgör således robusta och tillförlitliga data. *som ett mått för att minska effekter relaterat till antal ingrepp under året Sjukhus A. Antal utförda ingrepp B. Alla slaganfall/död inom 30 dgr n(%) C. Senaste 50 operationerna Alla slaganfall/död inom 30 dgr n(%) Akademiska sjukhuset Uppsala 34 2 (5.9) 2 (4.0) Blekingesjukhuset 6 0 (0) 0 (0) Borås lasarett 35 0 (0) 0 (0) Falu lasarett 44 0 (0) 0 (0) Gävle - länssjukhuset 28 1 (3.6) 1 (2.0) Halmstads Länssjukhus 12 0 (0) 4 (8.0) Helsingborgs lasarett 30 1 (3.3) 2 (4.0) Kalmar lasarett länssjukhuset 32 2 (6.3) 3 (6.0) Karlstad, centralsjukhuset 21 0 (0) 0 (0) Karolinska universitets sjukhuset 70 2 (2.9) 0 (0) Kristianstad, centralsjukhuset 32 1 (3.1) 2 (4.0) Kärlkir. Jönköpings län 27 0 (0) 1 (2.0) Kärlkliniken Malmö Lund (2.7) 2 (4.0) Linköping - universitets regionsjukhuset 34 2 (5.9) 3 (6.0) Mälarsjukhuset - Eskilstuna 28 0 (0) 0 (0) Sahlgrenska sjukhuset (1.8) 0 (0) Sundsvalls sjukhus 4 0 (0) NA Södersjukhuset (2.3) 2 (4.0) Umeå - regionsjukhuset 77 0 (0) 0 (0) Västerås - centrallasarettet 35 0 (0) 0 (0) Växjö lasarett 21 1 (4.8) 5 (10) Örebro Universitetssjukhuset 22 3 (14) 4 (8.0) Totalt (2.4) 37 (3.4) Tabell 3: Endast patienter med svenska personnummer är inkluderade i rapporten. N=Antal utförda ingrepp, N=948 st. B-Andel (%) beräknas som (n/n)*100. C-Andel (%) beräknas som (n/50)*100 förutom % av totala som beräknas som (n/antal sjukhus med fler än 50 ingrepp*50)*100 NA=Not applicable, färre än 50 ingrepp har utförts. Komplikationsanalys baserat på indikation asymtomatisk eller symtomatisk stenos respektive av typ av alarmsymtom, med utfall slaganfall (lindriga och invalidiserande) och/eller död visas i figur 4. Alarmsymptom Den ischemiska händelse som förde patienten till läkare eller som initierade utredning. TIA: Helt restituerad inom 24 timmar. Crescendo - TIA: Dagliga ischemiska händelser omedelbart före ingrepp, inkluderar Progressive stroke och Stroke in evolution. Lindrigt slaganfall: Minor stroke, helt restituerad inom en vecka eller fokal neurologisk dysfunktion som varar längre än 24 timmar och kortare än en vecka, eller bestående lindrig dysfunktion. Invalidiserande slaganfall: Major stroke. 8

7 Antal komplikationer (%) % Fig. 4. Komplikationsfrekvens av slaganfall och/eller död inom 30 dagar ,8 Asymptomatisk 2,5 Symptomgivande Övriga komplikationer Misstänkt postoperativt cerebralt hyperperfusion syndrom (CHS) var endast registrerad hos 0,3 % medan postoperativ intrakraniell hjärnblödning (ICH) inträffade hos 0,3 % under I hela SW2 materialet är frekvenserna 0.4 % för CHS och 0,6 % för ICH. Av de med registrerad hyperperfusion utvecklade 36 % (8/22) en hjärnblödning (figur 5). Mortaliteten inom 30 dagar var för hyperperfusion 18 % och för hjärnblödning 33 %. Preoperativ indikation Komplikationsfrekvensen för symtomatiska stenoser visar bra siffror med 2,5 % (3,4 % 2010) medan de med asymtomatiska stenoser ånyo har stigit något och ligger nu på 1,8 % (1,4 % 2011). Figur 5: Frekvens av postoperativt cerebralt hyperperfusionssyndrom (CHS) och intra kraniell blödning (ICH) KONKLUSION Under 2012 har skett en fortsatt minskning av totala antalet karotisingrepp, och nu också tydligt för även de med symtomatisk indikation (figur 6). Riktigt vad årets minskning av operationer för symtomatiska stenoser beror på är inte klarlagt, men intressant blir att följa utvecklingen också i Riks-Stroke s årsrapport ( där man tidigare haft ett stabilt antal registreringar de senaste 7 åren. Glädjande är att komplikationsfrekvensen för de med symtomatisk indikation ligger på låga 2,5 % medan den för de med asymtomatiska stenoser fortsatt är relativt hög. Ytterligare positivt är att väntetiden från symtom till ingrepp under året på nationell nivå ytterligare minskat med en dag, och nu ligger i median på 7 dagar, med ganska stor spridningen. I denna rapport visas också andelen åtgärdade inom 14 dagar (som senaste åren redovisats i Öppna jämförelser). CHS 0,4% (22/4914) CHS 0,4% (22/4914) ICH 0,6% (30/4914) ICH 36% Fig. 6: Antal ingrepp för symtomgivande karotisstenos Övrigt (cresendo TIA/ Invalidiserande stroke) 1000 TIA Minor stroke Amaurosis fugax

8 Kroppspulsåderbråck i buken Abdominellt Aorta Aneurysm (AAA) JAKOB HAGER Bråck på stora kroppspulsådern (aorta) beror på en försvagning av blodkärlsväggen, vilket medför en onormal vidgning, en bråckbildning. I princip kan alla pulsådror i kroppen drabbas, men vanligast är att kroppspulsådern i buken drabbas - abdominellt aortaaneurysm AAA. Den vanligaste definitionen på ett AAA är att aortadiametern är 30 mm nedom avgångarna för njurpulsådrorna. AAA förekommer ytterst sällan före 50 års ålder hos män och före 60 års ålder hos kvinnor och prevalensen (förekomsten) ökar med stigande ålder. Åkomman är 5-7 gånger vanligare hos män jämfört med hos kvinnor. Orsaken till AAA är framför allt cigarrettrökning, men även ärftlighet, aortadissektioner (bristning i kroppspulsåderns vägg som medför en skiktning i densamma) och vissa ovanliga bindvävssjukdomar (exv. Marfans sjukdom) har betydelse för utvecklingen av AAA. BEHANDLING AV AAA Behandlingen av AAA är huvudsakligen kirurgisk och syftar till att eliminera risken för ruptur (bristning) av pulsåderbråcket, ett tillstånd som är förknippat med mycket hög mortalitet (dödlighet), totalt ca 80 %. Randomiserade studier har visat att vid en aortadiameter på minst ca 55 mm, överstiger risken för ruptur, riskerna vid en operation. Två operationsmetoder används: öppen operation (Open Repair OR) eller endovaskulär operation (Endo- Vascular Aortic Repair EVAR). Behandlingen omfattar även rökavvänjning, blodtrycksbehandling, medicinering med statiner (blodfettsänkare) och ASA (proppförebyggande behandling), samt råd angående viktminskning och motion. Vid OR ersätts den bråckomvandlade delen av aortan med en kärlprotes av Dacron (polyester) eller eptfe (Gore Tex). Patienten är sövd under ingreppet och vårdtiden är normalt 4-6 dagar. Under förutsättning att operationen kan göras elektivt (planerat) är mortaliteten relativt låg och resultaten mycket bra på lång sikt. Vid EVAR, som ofta kan ske i lokalbedövning, fodras aortan inifrån genom att man för in stentgrafter (kärlprotesklädda metallnätrör) via punktioner i ljumskpulsådrorna. Operationen innebär, jämfört med OR, en mindre belastning för de flesta patienterna och mortaliteten är på kort sikt också lägre. Vårdtiden är normalt 3-4 dagar. Komplikationerna som kan uppträda efter EVAR kommer vanligtvis senare och kan bland annat vara knickning av stentgrafterna eller att blod läcker in i aneurysmet utanför kärlprotesen från stentgraftskarvarna, från kvarvarande mindre öppna kärl eller genom kärlprotestyget s.k. endoläckage. Dessa komplikationer innebär en senare risk för cirkulationsstörning i inälvor och/eller ben eller ruptur och patienterna bör därför kontrolleras regelbundet under i princip hela sin återstående livstid. Patienterna löper också risk att utveckla njursvikt på sikt, sannolikt delvis pga. upprepade kontrastmedelundersökningar. En annan nackdel med EVAR jämfört med OR är att materialkostnaden är betydligt högre för EVAR. En nyligen publicerad systematisk litteraturgenomgång och meta-analys från Storbritannien, som bland annat inkluderat data från Swedvasc (Stather et al. BJS 2013), visar att EVAR medförde signifikant lägre 30-dagars mortalitet (1.3 % jämfört med 4.7 % för OR) men efter två års uppföljning så förelåg ingen skillnad i vare sig aneurysmrelaterad eller total dödlighet, och detta gällde även efter 4 års uppföljning. Man fann också att risken för reintervention (förnyad behandling) och aneurysmruptur var signifikant vanligare hos EVAR-behandlade jämfört med de som genomgått OR. Vilken behandlingsmetod som väljs beror framför allt på patientens kärlanatomi, ålder, eventuella övriga komplicerande sjukdomar, kärlkirurgens samt det aktuella sjukhusets förtrogenhet med de olika metoderna. 10

9 Antal opererade patienter, uppföljning och operationsmetod Nedan presenteras siffor ur Swedvasc från I tabellerna 1, 3, 4 och 5 har patienter med följande variabler komplett ifyllda inkluderats: operationsdatum, ruptur/ej ruptur, planerad/akut operation och operationsmetod. 11 fall som saknade detta exkluderades och totalt ingår 1269 patienter i dessa tabeller. I tabellerna 2, 6, 7, 8 samt 9 har bara patienter med svenskt personnummer inkluderats, då komplikations- och mortalitetsuppföljning kräver detta. Ytterligare 14 patienter exkluderas därför och totalt ingår 1255 patienter i dessa tabeller. Under kalenderåret 2012 har 1269 operationer för AAA registrerats vid 29 svenska sjukhus, se tabell 1. Detta är en knappt sexprocentig minskning jämfört med 2011, då 1346 operationer registrerades och knappt 8 % mindre än 2010 då 1380 operationer registrerades. 30-dagars uppföljning var klarmarkerad hos 94 % vilket är något bättre jämfört med i fjol (92 %) men ändå lägre än det nationella målet på >97 %. Följande sjukhus uppnådde målet med >97 % uppföljning: Borås, Eksjö-Nässjö, Falun, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Karolinska, Linköping, NÄL, Sahlgrenska, Skövde, Sundsvall, Södersjukhuset, Umeå, Västervik, Västerås, Växjö samt Örebro. Nu uppnår drygt två tredjedelar (69 %) av de AAA-opererande sjukhusen >97 % -målet, vilket är en glädjande ökning jämfört med i fjol då endast hälften gjorde det! Under 2012 hade dessutom mer än hälften av sjukhusen en hundraprocentig uppföljning! Hos följande centra som inte når 90 % uppföljning finns störst förbättringspotential: Blekingesjukhuset, Eskilstuna, Gävle, Hudiksvall, Kristianstad, Malmö-Lund, Uppsala och Östersund. Drygt hälften (55 %) av operationerna för AAA gjordes 2012 med EVAR-teknik, se tabell 2. För såväl 2011 som 2010 var andelen EVAR 50 %. Komorbiditet, rökvanor, demografi och screening Tabell 3 visar komorbiditeten för de AAA-opererade under åren 2011 och Inga stora skillnader mellan åren noteras och sammanfattningsvis har drygt 10 % av de behandlade patienterna diabetes, två tredjedelar har behandling för hypertoni (högt blodtryck) och en tredjedel har en kardiell (hjärtrelaterad) riskfaktor. Under bägge åren har Vet ej registrerats hos 10 % eller fler för varje respektive riskfaktor. Inte heller rökvanorna har ändrats något påtagligt de senaste två åren, vilket visas i tabell 4. Tyvärr är andelen Vet ej registreringar drygt 25 % varför registrets rök-data får betraktas med viss osäkerhet. Knappt två tredjedelar (63 %) av de som behandlats för AAA har dock enligt Swedvasc någonsin varit rökare och drygt en femtedel är aktiva rökare. Också könsfördelningen och medelåldern bland de opererade var väsentligen oförändrad 2012 jämfört med 2011, se tabell 5. Ungefär 15 % av de som opererats för AAA var kvinnor och medelåldern (för män och kvinnor sammantaget) var 73 år. Andelen patienter som opererats för screeningupptäckta AAA var 15 % och det var samma som för år Aneurysmpatologi, typ av rekonstruktion, postoperativa komplikationer (exkl. mortalitet) 0.63 % av aneurysmen klassificerades som infekterade, 3.6 % som inflammatoriska och 91 % utgjordes av standardaneurysm. 5.2 % hade klassificerats som Övrigt. 9.5 % av alla aneurysm var symtomgivande, men ickerupturerade. Maximal AAA-diameter var registrerad i drygt 97 % av fallen och mediandiametern för kvinnor var 59 mm och för män 60 mm. För icke-rupturerade AAA var medianen av maximala diametern 59 mm och för rupturerade AAA 60 mm. Anmärkningsvärt nog hade 235 patienter (19 %) av AAA-fallen hade registrerats med en maximal diameter på < 55 mm! Medianvärdet var 50 mm för dessa. 21 patienter (8.9 %) av dessa var registrerade som rupturer. Liksom under de senaste åren förefaller de som behandlades med EVAR vid ruptur vara i bättre skick än de som opererades med OR vid ruptur; bland EVAR-fallen hade 38 % (2011: 40 %) haft medvetandeförlust preoperativt jämfört med 54 % (2011: 56 %) bland OR-fallen. Endast 7 fall (0.55 %) hade registrerats som konvertering av EVAR. Vad gäller OR så behandlades drygt hälften av fallen, 58 % med tubgraft, 31 % med intraabdominell byxgraft och 7.6 % med byxgraft där minst ett av skänkelbenen går till ljumskpulsådern. I 1.8 % av fallen hade reimplantation eller rekonstruktion av njurartär skett och hos 2.3 % av de öppet opererade fallen skedde mors in tabula. För EVAR-fallen hade majoriteten, 90 % behandlats med aortobiiliacal stentgraft, 4.0% med grenad graft, 3.4% med aortouniiliacal och 3.0% med annan rekonstruktion ( Övrigt ). 45 fall (6.4 %) utgjordes av fenestrerade stentgrafter (FEVAR). 93 % av EVAR-fallen skedde genom percutan access och vad gällde accessförslutningen så användes fasciasutur i 27 % av fallen, clousure-device i 19 % och i 14 % av fallen frilades kärlen. I hela 40 % av fallen hade accessförslutningsmetoden inte angetts! Ocklusionsballong användes i 26 % av de EVAR-behandlade rupturerna. 11

10 Vad gäller förekomsten av någon postoperativ komplikation (utom mortalitet) inom 30 dagar för icke-rupturerade AAA, så är siffrorna för både EVAR och OR väsentligen oförändrade jämfört med tidigare år, 25 respektive 21 %. Det saknas komplikationsregistrering i 6.3 respektive 6.6% av de ickerupturerade fallen. Vid rupturer hade 38 % av de EVAR-behandlade fallen någon komplikation vid 30 dagar jämfört med 36 % för de som behandlats med OR. Andelen där komplikationsregistrering vid 30 dagar saknades var 17 respektive 20 % för de rupturerade fallen. Mortalitet För patienter med icke-rupturerade AAA var 30-dagars mortaliteten för alla typer av aortakirurgi (dvs. både OR och EVAR) 1.7 % (2011: 1.6 %). Efter 90 dagar hade mortaliteten stigit till 2.8 % (2011: 2.8 %). För patienter med rupturerade AAA var motsvarande siffor 26 % inom 30 dagar (2011: 29 %) och 29 % inom 90-dagar (2011: 34 %), sålunda förefaller det gå något bättre för hela gruppen av dessa allvarliga fall! Tabell 6 visar mortaliteten per operationsmetod för patienter med rupturerade och icke-rupturerade AAA för åren 2011 och I Figur 1 och 2 visas mortaliteten per operationsmetod för patienter med rupturerade respektive icke-rupturerade AAA för 2012 och i tabell 7 jämförs mortaliteten vid OR och EVAR inom 30 resp. 90 dagar för åren 2011 och 2012 sammantaget. För rupturerade AAA föreligger ingen statistisk signifikant mortalitetsskillnad mellan OR och EVAR, däremot är mortalitetsskillnaden klart signifikant för icke-rupturerade AAA, där mortaliteten för OR är 3.0 % och för EVAR 0.67 % inom 30 dagar och 4.3 % respektive 1.7 % inom 90 dagar. I tabellerna 8 och 9 redovisas 30- respektive 90-dagars mortaliteten per sjukhus för år 2012 samt för de senaste 50 ingreppen (dvs. både rupturerade och icke-rupturerade AAA). Kommentarer Antalet aortaingrepp i Sverige har enligt Swedvasc-registret minskat med drygt 5 % sedan i fjol och knappt 10 % jämfört med 2011, trots ökad screening. Dessutom är andelen rupturer av dem vi opererar inte lägre, 21 % 2012, jämfört med 19 % 2011, vilket vi också snart borde kunna förvänta oss med tanke på att AAA-screening i vissa landsting funnits sedan I Östergötland har exv. alla män födda under åren 1938 t o m 1947 nu erbjudits screening. Medelåldern är oförändrad, så vi förefaller inte ha minskat benägenheten att operera äldre individer. Är det trenden (åtminstone i västvärlden) med generellt sjunkande AAAprevalens som följd av minskad rökning vi nu ser i praktiken? Den screeningupptäckta AAA-prevalensen bland 65-åriga män är i flera svenska landsting lägre än 2 % dvs. knappt hälften av den prevalens som screeningens införande delvis baserades på. Mortaliteten bland dem vi utsätter för elektiv aortakirurgi är glädjande nog fortsatt låg, en 30-dagars mortalitet på under 2 % är sannolikt i denna population svår att förbättra ytterligare. Som sagts tidigare år är det rimligt att fortsätta satsa på andra åtgärder för att minska morbiditeten (sjukligheten). För EVAR bör man försöka minska antalet reinterventioner samt riskerna för njursvikt, exv. genom ökat användande av koldioxid, mindre mängd och svagare kontrastmedel samt att om möjligt reducera antalet kontrastmedelsundersökningar vid uppföljning. Mortaliteten efter kirurgi vid ruptur är fortsatt hög och någon dramatisk sänkning av denna är inte att vänta. Inom de närmaste åren bör vi kunna se effekter av screeningen på så sätt att antalet rupturer minskar. Den starka kopplingen mellan aneurysm-sjukdomen och cigarett-rökning borde motivera till ökade insatser beträffande detta. Screening Screeningvariabeln har nu funnits i Swedvasc i tre år opererades 103 patienter som registrerats som upptäckta vid screening, 2011 opererades 198 stycken och under stycken (15 % av alla AAA-ingrepp). Under 2012 avled ingen screeningupptäckt AAA-opererad patient inom 30 dagar men en (0.5 %) avled inom 90 dagar. Sex patienter som redan var screeningupptäckta opererades akut på grund av ruptur, inga komplikationer registrerades bland dessa och ingen avled inom 90 dagar. Noterbart är däremot att 5 av dessa 6 var aktiva rökare vid operationstillfället och för den 6:e var Vet ej ifyllt vad gäller rökning. 12

11 Tabell 1. Fördelning av operationsmetod och andel klarmarkerade operationer per sjukhus. Operationsmetod Fördelning per sjukhus Primärt öppen n (%) EVAR n (%) Total Klarmarkerade n (%) Akademiska sjukhuset Uppsala 27 (55) 22 (45) (86) Blekingesjukhuset 16 (89) 2 (11) (83) Borås lasarett 13 (54) 11 (46) (100) Falu lasarett 25 (66) 12 (32) (97) Gävle - länssjukhuset 19 (61) 12 (39) (71) Halmstads Länssjukhus 10 (63) 6 (38) (100) Helsingborgs lasarett 15 (29) 36 (71) (100) Hudiksvalls sjukhus 5 (100) 0 (0) 5 3 (60) Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö lasarett 13 (57) 10 (43) (100) Kalmar lasarett länssjukhuset 12 (33) 24 (67) (100) Karlstad, centralsjukhuset 36 (75) 11 (23) (98) Karolinska universitets sjukhuset 37 (39) 58 (60) (100) Kristianstad, centralsjukhuset 15 (63) 9 (38) (67) Kärlkir. Jönköpings län 18 (53) 16 (47) (100) Kärlkliniken Malmö Lund 8 (6.6) 113 (93) (87) Kärnsjukhuset Skövde 8 (33) 16 (67) (100) Linköping - universitets regionsjukhuset 38 (56) 30 (44) (99) Mälarsjukhuset - Eskilstuna 8 (26) 23 (74) (45) NÄL 13 (45) 16 (55) (100) Sahlgrenska sjukhuset 51 (44) 65 (56) (99) Sunderby Sjukhus 31 (79) 8 (21) (95) Sundsvalls sjukhus 10 (53) 9 (47) (100) Södersjukhuset 26 (29) 64 (71) (100) Umeå - regionsjukhuset 46 (63) 27 (37) (100) Västerviks sjukhus 16 (100) 0 (0) (100) Västerås - centrallasarettet 21 (46) 25 (54) (100) Växjö lasarett 12 (41) 14 (48) (100) Örebro Universitetssjukhuset 0 (0) 59 (98) (97) Östersunds sjukhus 15 (100) 0 (0) 15 8 (53) Totalt 564 (44) 698 (55) (94) Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där n är lika med antal operationer/operationstyp alt. klarmarkerade operationer och N är lika med totalt antal operationer. Tabell 2. Fördelning av operationsmetoder över år. Operationsmetod 2011 n (%) 2012 n (%) Primärt öppen 667 (49.7) 561 (44.7) Endovaskulär 674 (50.3) 694 (55.3) Totalt 1341 (100.0) 1255 (100.0) Endast patienter med svenska personnummer är inkluderade i rapporten. Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där N=Antal opererade patienter, 2011 N=1341 och 2012 N=

12 Tabell 3. Komorbiditet vid inskrivning för åren 2011 och Resultat Diabetes n (%) Hypertoni n (%) Kardiell riskfaktor n (%) Diabetes n (%) Hypertoni n (%) Kardiell riskfaktor n (%) Ja 142 (11) 910 (67) 470 (35) 153 (12) 878 (69) 474 (37) Nej 1074 (79) 285 (21) 725 (54) 985 (78) 230 (18) 643 (51) Vej ej 135 (10.0) 156 (12) 156 (12) 131 (10) 161 (13) 152 (12) Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där N=Antal opererade patienter, 2011 N=1351 och 2012 N=1269. Tabell 4. Rökvanor för åren 2011 och 2012 Operationsmetod 2011 n (%) 2012 n (%) Vet ej 362 (27) 330 (26) Aldrig rökt 144 (11) 143 (11) Fd rökare (Slutat > 5 år sedan) 372 (28) 373 (29) Fd rökare (Slutat > 4 veckor men < 5 år sedan) 190 (14) 148 (12) Pågående rökning (ink slutat inom de sista 4 veckorna) 283 (21) 275 (22) Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där N=Antal opererade patienter, 2011 N=1351 och 2012 N=1269. Tabell 5. Demografi för opererade patienter under åren 2011 och 2012 Resultat 2011 n= n= 1269 Kön Kvinna, n (%) 185 (14) 204 (16) Man, n (%) 1166 (86) 1065 (84) Ålder Medel SD Median Min Max Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där N=Antal opererade patienter, 2011 N=1351 och 2012 N=1269. Tabell 6. Mortalitet per operationsmetod, ruptur/ej ruptur och år Ruptur Ej ruptur Operationsmetod Totalt antal ingrepp, N Primärt öppen Död inom 30 dgr, n (%) 62 (31) 48 (28) Död inom 90, n (%) 75 (37) 52 (31) Totalt antal ingrepp, N Endovaskulär Död inom 30 dgr, n (%) 11 (22) 18 (21) Död inom 90 dgr, n (%) 12 (24) 22 (25) Totalt antal ingrepp, N Primärt öppen Död inom 30 dgr, n (%) 14 (3.0) 12 (3.1) Död inom 90 dgr, n (%) 20 (4.3) 17 (4.3) Totalt antal ingrepp, N Endovaskulär Död inom 30 dgr, n (%) 3 (0.5) 5 (0.8) Död inom 90 dgr, n (%) 10 (1.6) 11 (1.8) Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där n=antal dödsfall och N=Antal opererade patienter per operationsmetod samt ruptur/ej ruptur. 14

13 Figur 1. Mortalitet vid operation för rupturerade AAA per operationsmetod för Mortalitet % Död inom 30 dagar Död inom 90 dagar Timerange Operationsmetod Primärt öppen Endovaskulär Figur 2. Mortalitet vid operation för ej rupturerade AAA per operationsmetod för Mortalitet % Död inom 30 dagar Död inom 90 dagar Timerange Operationsmetod Primärt öppen Endovaskulär Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där n=antal dödsfall per operationsmetod och N=totalt antal ingrepp per operationsmetod. Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där n=antal dödsfall per operationsmetod och N=totalt antal ingrepp per operationsmetod. Tabell och 90-dagars mortalitet per operationsmetod, totalt för åren OR= Open Repair, EVAR=EndoVascular Aortic Repair. Signifikans beräknad med Proportion test. OR, n (%) EVAR, n (%) p-värde Ruptur (N=511) 373 (73) 138 (27) - Död inom 30 dgr 110 (29) 29 (21) p=0.072 Död inom 90 dgr 127 (34) 34 (25) p=0.054 Ej ruptur (N=2085) 855 (41) 1230 (59) - Död inom 30 dgr 26 (3.0) 8 (0.67) p< Död inom 90 dgr 37 (4.3) 21 (1.7) p<

14 Tabell 8. Mortalitet inom 30 dagar per sjukhus, rupturer/ej rupturer senaste ingreppen Totalt Ruptur Ej ruptur Ruptur Ej ruptur Död 30 dgr n (%) Död 30 dgr n (%) Endast patienter med svenska personnummer är inkluderade i rapporten. Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där n=antal dödsfall och N=totalt antal ingrepp ruptur/ej ruptur per sjukhus. Död 30 dgr n (%) N N N N N Akademiska sjukhuset Uppsala (60.0) 41 2 (4.9) 5 3 (60.0) 45 2 (4.4) Blekingesjukhuset (57.1) 11 0 (0.0) 19 6 (31.6) 31 0 (0.0) Borås lasarett (0.0) 22 1 (4.5) 9 5 (55.6) 41 1 (2.4) Falu lasarett (25.0) 29 1 (3.4) 11 2 (18.2) 39 1 (2.6) Gävle - länssjukhuset (20.0) 26 0 (0.0) 8 3 (37.5) 42 0 (0.0) Halmstads Länssjukhus (50.0) 14 0 (0.0) 11 5 (45.5) 39 1 (2.6) Helsingborgs lasarett (42.9) 44 0 (0.0) 7 3 (42.9) 43 0 (0.0) Hudiksvalls sjukhus (0.0) 3 0 (0.0) 13 NA 35 NA Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö lasarett (0.0) 21 0 (0.0) 6 2 (33.3) 44 0 (0.0) Kalmar lasarett länssjukhuset (40.0) 31 1 (3.2) 7 3 (42.9) 43 1 (2.3) Karlstad, centralsjukhuset (14.3) 33 0 (0.0) 14 2 (14.3) 36 0 (0.0) Karolinska universitets sjukhuset (12.5) 79 0 (0.0) 9 1 (11.1) 41 0 (0.0) Kristianstad, centralsjukhuset (16.7) 18 2 (11.1) 9 2 (22.2) 41 2 (4.9) Kärlkir. Jönköpings län (100.0) 33 0 (0.0) 3 1 (33.3) 47 1 (2.1) Kärlkliniken Malmö Lund (31.3) 88 2 (2.3) 8 0 (0.0) 42 1 (2.4) Kärnsjukhuset Skövde (20.0) 19 0 (0.0) 12 1 (8.3) 38 1 (2.6) Linköping - universitets regionsjukhuset (29.4) 51 2 (3.9) 14 5 (35.7) 36 1 (2.8) Mälarsjukhuset - Eskilstuna (0.0) 30 0 (0.0) 4 1 (25.0) 46 0 (0.0) NÄL (33.3) 23 0 (0.0) 10 4 (40.0) 40 0 (0.0) Sahlgrenska sjukhuset (21.1) 75 1 (1.3) 16 4 (25.0) 34 0 (0.0) Sunderby Sjukhus (50.0) 31 0 (0.0) 13 4 (30.8) 37 0 (0.0) Sundsvalls sjukhus (20.0) 14 0 (0.0) 9 2 (22.2) 41 0 (0.0) Södersjukhuset (15.4) 77 2 (2.6) 9 1 (11.1) 41 2 (4.9) Umeå - regionsjukhuset (13.3) 58 1 (1.7) 10 1 (10.0) 40 0 (0.0) Västerviks sjukhus (0.0) 13 0 (0.0) 13 NA 32 NA Västerås - centrallasarettet (33.3) 43 0 (0.0) 3 1 (33.3) 47 0 (0.0) Växjö lasarett (55.6) 17 0 (0.0) 12 8 (66.7) 38 0 (0.0) Örebro Universitetssjukhuset (23.1) 46 1 (2.2) 11 2 (18.2) 39 1 (2.6) Östersunds sjukhus (0.0) 8 1 (12.5) 16 2 (13.3) 34 1 (2.9) Total (25.8) (1.7) (28.3) (1.6) Död 30 dgr n (%) 16

15 Tabell 9. Mortalitet inom 90 dagar per sjukhus, rupturer/ej rupturer senaste ingreppen Totalt Ruptur Ej ruptur Ruptur Ej ruptur Död 90 dgr n (%) Död 90 dgr n (%) Endast patienter med svenska personnummer är inkluderade i rapporten. Procent (%) beräknas som (n/n)*100 där n=antal dödsfall och N=totalt antal ingrepp ruptur/ej ruptur per sjukhus. Död 90 dgr n (%) N N N N N Akademiska sjukhuset Uppsala (60.0) 41 2 (4.9) 5 3 (60.0) 45 2 (4.4) Blekingesjukhuset (57.1) 11 0 (0.0) 19 6 (31.6) 31 0 (0.0) Borås lasarett (0.0) 22 1 (4.5) 9 5 (55.6) 41 1 (2.4) Falu lasarett (25.0) 29 1 (3.4) 11 3 (27.3) 39 1 (2.6) Gävle - länssjukhuset (20.0) 26 1 (3.8) 8 3 (37.5) 42 1 (2.4) Halmstads Länssjukhus (50.0) 14 0 (0.0) 11 5 (45.5) 39 2 (5.1) Helsingborgs lasarett (42.9) 44 0 (0.0) 7 3 (42.9) 43 0 (0.0) Hudiksvalls sjukhus (0.0) 3 0 (0.0) 13 NA 35 NA Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö lasarett (0.0) 21 0 (0.0) 6 3 (50.0) 44 0 (0.0) Kalmar lasarett länssjukhuset (40.0) 31 2 (6.5) 7 3 (42.9) 43 2 (4.7) Karlstad, centralsjukhuset (14.3) 33 0 (0.0) 14 2 (14.3) 36 0 (0.0) Karolinska universitets sjukhuset (18.8) 79 0 (0.0) 9 1 (11.1) 41 0 (0.0) Kristianstad, centralsjukhuset (16.7) 18 2 (11.1) 9 2 (22.2) 41 2 (4.9) Kärlkir. Jönköpings län (100.0) 33 0 (0.0) 3 1 (33.3) 47 1 (2.1) Kärlkliniken Malmö Lund (37.5) 88 4 (4.5) 8 1 (12.5) 42 2 (4.8) Kärnsjukhuset Skövde (20.0) 19 0 (0.0) 12 1 (8.3) 38 1 (2.6) Linköping - universitets regionsjukhuset (29.4) 51 3 (5.9) 14 5 (35.7) 36 2 (5.6) Mälarsjukhuset - Eskilstuna (0.0) 30 0 (0.0) 4 1 (25.0) 46 0 (0.0) NÄL (50.0) 23 1 (4.3) 10 5 (50.0) 40 2 (5.0) Sahlgrenska sjukhuset (31.6) 75 1 (1.3) 16 5 (31.3) 34 0 (0.0) Sunderby Sjukhus (50.0) 31 0 (0.0) 13 4 (30.8) 37 0 (0.0) Sundsvalls sjukhus (20.0) 14 0 (0.0) 9 2 (22.2) 41 1 (2.4) Södersjukhuset (15.4) 77 4 (5.2) 9 1 (11.1) 41 3 (7.3) Umeå - regionsjukhuset (13.3) 58 2 (3.4) 10 1 (10.0) 40 1 (2.5) Västerviks sjukhus (0.0) 13 0 (0.0) 13 NA 32 NA Västerås - centrallasarettet (33.3) 43 0 (0.0) 3 1 (33.3) 47 0 (0.0) Växjö lasarett (55.6) 17 1 (5.9) 12 8 (66.7) 38 1 (2.6) Örebro Universitetssjukhuset (23.1) 46 2 (4.3) 11 2 (18.2) 39 2 (5.1) Östersunds sjukhus (0.0) 8 1 (12.5) 16 2 (13.3) 34 1 (2.9) Total (28.9) (2.8) (30.0) (2.7) Död 90 dgr n (%) 17

16 Övrig aorta KATARINA BJÖRSES Modulen övrig aorta innefattar alla åtgärder som utförs på aorta från klaffplanet till iliaca externa, undantaget infrarenala aneurysm och behandling mot ocklusiv sjukdom. Indikationerna för behandling är dissektion, aneurysm och trauma. Modulen har nu funnits i Swedvasc i tre år och det börjar finnas tillräckligt med registreringar för att få en uppfattning om typ av ingrepp som utförts och resultat. Under senare år har grenade och fenestrerade stentgrafter utvecklats och blivit kommersiellt tillgängliga vilket avspeglas i registret, och gör att modulen kommer att bli mycket intressant att analysera de närmaste åren, men kommer också att behöva en rejäl ansiktslyftning för att hänga med i utvecklingen. Under åren 2010 tom 2012 har totalt 519 registreringar utförts där uppgifter rörande om och hur patienten är opererad framgår. Antal registrerade ingrepp ökar stadigt för varje år, år 2012 registrerades 219 ingrepp. Malmö står för 38 % av totalantalet patienter och 42 % under Sex andra centra har registrerat 10 eller fler ingrepp under 2012, och ytterligare 12 centra har registrerat i modulen varav 11 av dessa inte kommit upp till 10 ingrepp/ center under 3 år = lågflödescentra. se om den trenden fortsätter framöver. De akuta ingreppen har ökat något under 2012, 36 % jämfört med 30 % under Pga. en teknisk bugg som uppstått i modulen så vet vi tyvärr inte hur många som hade aortaruptur. n Planerad Oplanerad Akut n 200 2, ,7 3, , KS SÖS Lågflödes centra Bild 1. Antal registreringar/center Umeå Örebro Göteborg Malmö Linköping Uppsala Patienter och indikationer. 72 % av patienterna är män och medianåldern är 69 år. Riskfaktorerna har fortsatt låg registreringsfrekvens, varför komorbiditet ej redovisas. Aneurysm är indikation för åtgärd i 67 % av fallen, följt av dissektion (26 %) och trauma (7 %). Under 2012 har aneurysm indikationen minskat något till förmån för dissektion, och det ska bli intressant att Operationsmetoder och aortasegment. En dryg tredjedel av rekonstruktionerna börjar i proximala aorta descendens, men suprarenala aorta ökar som proximalt segment från 10 % 2009 till 30 % Endovaskulär behandling är övervägande och står för 79 % av det totala antalet registreringar, och frekvensen är i ökande. År 2012 behandlades 87 % av patienterna endovaskulärt, drygt 5 % med öppen operation och 7 % med hybridingrepp. Det är behandlingen av aneurysm som främst ökat endovaskulärt, 2011 behandlade 71 % endovaskulärt och 2012 hela 90 %! Bild 2. Antal elektiva/akuta patienter

17 n Ascendens Arcus Bild 3. Proximalt aortasegment Descendens proximala Descendens distala Abdominellt suprarenalt Dissektion Primärt öppen Endovaskulär Hybrid Indikation Aneurysm Primärt öppen Endovaskulär Hybrid Operationsmetod Primärt öppen Trauma Endovaskulär Revaskuleringav grenar Ja Nej Bild 4. Frekvensen revaskulariserade grenar i förhållande till operationsindikation och metod /år. Hybrid Indikation År Metod Dissektion Aneurysm Trauma Total 2010 Primärt öppen Endovaskulär Hybrid Total Primärt öppen Endovaskulär Hybrid Total Primärt öppen Endovaskulär Hybrid Total Bild 5. Grenar som är revaskulariserade 2012 Ingen gren carotis vä tr brachioceph.+carotis vä tr brachioceph.+carotis bilat subclavia vä carotis vä+subclavia vä subclavia bilat sma renalis hö tr celiakus+renalis hö sma+renalis hö tr celiakus+sma+renalis hö renalis vä sma+renalis vä renalis bilat sma+renalis bilat tr celiakus+sma+renalis bilat subclavia vä+tr celiakus+sma+renalis bilat tr celiakus+sma+renalis bilat+hö iliaca int sma+renalis bilat+iliacia in vä Under 2012 registrerades revaskularisering av grenar i 50 % av alla åtgärder, och i 47 % av de endovaskulära behandlingarna. Detta får tolkas som att drygt hälften av de endovaskulära ingrepp som är registrerade 2012 torde röra sig om en rak thoracal stentgraft i aorta descendens. Revaskularisering av grenar vid endovaskulärbehandling av aneurysm ligger stadigt runt 60 %, och varierar något mellan % vid behandling av dissektion. Mest frekvent är föga överraskande revaskularisering av visceralkärl. Frekvensen täckta/emboliserade grenar var 2012 totalt 28 %, av vilka vä subclavia stod för drygt 8 %, någon av njurartärerna 4 % och trunkus celiakus 3 %. Uppföljning och resultat I hela materialet har 87 % klarmarkerad 30 dagars uppföljning och 25 % klarmarkerad 1 års uppföljning har 85 % klarmarkerad 30 dagars uppföljning. Under 2012 registrerades någon komplikation i 36 % av ingreppen, det är dock svårt att redovisa vilka komplikationer som är vanligast. Komplikationsfrekvensen är hög oavsett operationsmetod, och indikation, de som opereras akut förefaller ha fler komplikationer. 19

18 n Planerad Oplanerad Akut Någon komplikation inom 30 dagar Bild 6. Komplikationer 2012 i förhållande till planerat/akut ingrepp. Hjärtinfarkt registrerades i 2,3 % vilket är relativt konstant under åren. Stroke frekvensen är också stabil på 4,1 %, majoriteten icke invalidiserande. Stroke drabbar i något högre utsträckning patienter med dissektion och de som akutopereras. Postoperativ parapares förekommer i samma utsträckning hos dissektions som aneurysmpatienter, även här är frekvensen något högre om patienten åtgärdas akut. Glädjande nog har frekvensen för bestående parapares sjunkit från 7 % 2010 till 2,7 % Fem procent av patienterna drabbas av multiorgansvikt och 9,6 % har IVA vård > 5 dygn, även detta en sjunkande siffra (16,5 % 2010). Tarmischemi registreras i 3,2 % och re-operation pga. blödning i 4,1 %. Trettiodagars mortaliteten ligger stadigt på 10 % under alla tre år, 1 års mortaliteten är 17 % i hela materialet och 18 % under 2010 och Vid analys av hela materialet är 30 dagars mortaliteten 10 % för aneurysm och dissektion och 5 % för trauma. Operationsmetoden förefaller ha större betydelse; Ja Nej hybridingreppen har en 30 dagars mortalitet på 20 %, öppna operationer 13 % och endovaskulära ingrepp 8 %. Akuta ingrepp har högre mortalitet än planerade, se tabell 2. Modulen gör att det för närvarande är svårt att bedöma komplexiteten i ingreppen och relatera detta till resultat. Patienter som har fått revaskulariserade grenar har en 30 dagars mortalitet på 12, 2 % jämfört med 8 % för de som inte har revaskulariserade grenar. Tittar man på proximalt aortasegment har ascendens 20 % mortalitet (få fall n=15), distala descendens/aorta suprarenalt 11 % och distala descendens 9 %. Rimligtvis bör komplikationsfrekvens och mortalitet avspeglas i komplexiteten på ingreppen, varför resultatredovisningen skulle förbättras avsevärt om modulen förändrades. KONKLUSION Övrig aorta modulen innefattar huvudsakligen två stora huvudgrupper av operationer: thoracala ingrepp där majoriteten är relativt enkla endovaskulära operationer med raka stentgrafter i aorta descendens, samt betydligt mer komplicerade arcusrekonstruktioner och thoracoabdominella/juxtaviscerala ingrepp. Det är en stor skillnad i risk för komplikationer mellan ingreppstyperna. För att få en bättre förståelse för komplexiteten av ingreppen och kunna relatera detta till resultaten bör modulen omarbetas. Det är av yttersta vikt att dessa patienter på ett enkelt sätt ska kunna registreras framgent då ny teknik och nytt material gör att flera patienter med komplicerad aortapatologi kommer att vara behandlingsbara. 20

19 Tidpunkt för operation Planerad Oplanerad Akut Total Död inom 30 dagar Död inom 1 år Operationsmetod Nej Ja Nej Ja Total Primärt öppen n % 87,2 12,8 84,6 15,4 100,0 Endovaskulär n % 96,4 3,6 89,6 10,4 100,0 Hybrid n % 81,0 19,0 71,4 28,6 100,0 Total n % 93,1 6,9 86,5 13,5 100,0 Primärt öppen n % 83,3 16,7 66,7 33,3 100,0 Endovaskulär n % 90,0 10,0 83,3 16,7 100,0 Hybrid n % 71,4 28,6 71,4 28,6 100,0 Total n % 86,0 14,0 79,1 20,9 100,0 Primärt öppen n % 87,5 12,5 75,0 25,0 100,0 Endovaskulär n % 84,8 15,2 78,1 21,9 100,0 Hybrid n % 80,0 20,0 80,0 20,0 100,0 Total n % 84,8 15,2 78,0 22,0 100,0 Primärt öppen n % 86,8 13,2 81,1 18,9 100,0 Endovaskulär n % 91,6 8,4 84,9 15,1 100,0 Hybrid n % 79,6 20,4 72,2 27,8 100,0 Total n % 89,8 10,2 83,1 16,9 100,0 Tabell dagars och ettårs mortalitet i relation till operationsmetod elektiv/akut op. Bildserie från Malmö. 70 årig man inkommer akut med contained ruptur av ett thoracoabdominellt aneurysm. Blir akut opererad med en grenad stentgraft. Lång operationstid, men glatt efterförlopp, patienten skrivs ut i gott AT en vecka postop. 21

20 Benartärsjukdom JOAKIM NORDANSTIG Antal Kronisk benartärsjukdomsupra- och infrainguinala kärlingrepp: indikation per sjukhus Claudicatio intermittens Kritisk ischemi Sjukhus Södersjukhuset Karolinska universitets sjukhuset Akademiska sjukhuset Uppsala Mälarsjukhuset - Eskilstuna Linköping - universitets regionsjukhuset Kärlkir. Jönköpings län Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö lasarett Värnamo sjukhus - lasarett Växjö lasarett Västerviks sjukhus Kalmar lasarett länssjukhuset Blekingesjukhuset Kristianstad, centralsjukhuset Kärlkliniken Malmö Lund Helsingborgs lasarett Halmstads Länssjukhus Sahlgrenska sjukhuset NÄL Borås lasarett Kärnsjukhuset Skövde Karlstad, centralsjukhuset Örebro Universitetssjukhuset Västerås - centrallasarettet Falu lasarett Gävle - länssjukhuset Hudiksvalls sjukhus Sundsvalls sjukhus Östersunds sjukhus Umeå - regionsjukhuset Sunderby Sjukhus Figur 1: Kronisk extremitetsischemi: supraoch infrainguinal sjukdom - per sjukhus. INLEDNING Benartärsjukdom är den vanligaste indikationen för kärlkirurgiska behandlingsinsatser i Sverige. Denna sjukdomsgrupp innefattar i denna redogörelse akut och kronisk nedre extremitetsischemi samt popliteaaneurysm. Dessa sjukdomar orsakar i varierande grad störningar av den arteriella cirkulationen, och därmed syrgas- och näringstillförseln, till den drabbade extremiteten. Symptomen varierar från enbart smärtor vid gångansträngning (så kallad fönstertittarsjuka, lat. claudicatio intermittens) till allvarligt hot mot såväl patientens som extremitetens överlevnad (så kallad akut ischemi samt kronisk kritisk ischemi). Kärlkirurgiska behandlingsmetoder vid benartärsjukdom kan utföras med minimalinvasiva, s.k. endovaskulära metoder, där tillträde till blodbanan uppnås via punktion av ljumskens pulsåder och där behandlingen sker inne i artärerna med stöd av olika ledare och katetrar. Exempel på ett vanligt sådant ingrepp är PTA (perkutan transluminal angioplastik, i dagligt tal ballongvidgning ), en behandling som ofta kompletteras med en inre rörformig metallnätsarmering av blodkärlsväggen, ett s.k. stent. Vidare utnyttjas öppna operationsmetoder, där åtkomst till artärerna erhålls med hjälp av kirurgisk kärlfriläggning, och ett förbättrat blodflöde uppnås via olika kärlrekonstruktioner, såsom exempelvis bypassoperation i benet. Denna framställning beskriver numerärer för- och resultatet av kärlkirurgiska behandlingar vid benartärsjukdom i Sverige år Eftersom supra- och infrainguinala kärlingrepp (dvs. behandling i artärerna ovan respektive nedom ljumskens ligament) redovisas i olika moduler i registret, samt då resultatuppföljningen har olika omfattning, redovisas dessa separat. 22

Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi Årsrapport 2014

Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi Årsrapport 2014 Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi Årsrapport 2014 (Verksamhetsåret 2013) Swedvasc s årsrapport 2014 för 2013 års verksamhet Redaktion: Björn Kragsterman INNEHÅLL Förord B Kragsterman, ordf.

Läs mer

Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi

Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi Årsrapport 2012 (Verksamhetsåret 2011) Swedvasc s årsrapport 2012 för 2011 års verksamhet Redaktion: Joakim Nordanstig Innehåll Förord Björn Kragsterman,

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016 RMPG KIRURGI Årsrapport 2016 FOKUSFRÅGOR - Nivåstruktureringen effekter på utbildning, akutverksamhet och möjligheter till jämlik vård - SVF resurser och undanträngningseffekter - Utbildning i kirurgi

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

WHO s checklista för säker kirurgi

WHO s checklista för säker kirurgi WHO s checklista för säker kirurgi - vem är den bra för? NORNA Stockholm 2018-11-29 Björn Holmström, Karolinska/SPOR WHO:s checklista för säker kirurgi WHO s Checklista och SPOR I Till SPOR inrapporteras

Läs mer

Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2016 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer

Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2016 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2016 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer Innehåll STYRGRUPP... 5 TÄCKNINGSGRAD... 6 VÄNTETID

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELL 1, 2018 Täckningsgrad för TIA, per sjukhus Sjukhus Täckningsgrad TIA, Akademiska 80 Aleris Bollnäs 97 Alingsås 98 Arvika 98 Avesta 91 Borås 96 Capio

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret 2017

Rapport från Pneumoniregistret 2017 Rapport från Pneumoniregistret Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELL 1, 2017 Antikoagulantia vid utskrivning hos patienter under 80 år med förmaksflimmer. Gemensam tabell för TIA- och strokepatienter. För stroke har

Läs mer

[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33

[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33 [Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.......2 Epidemiologi......2 Etiologi och patogenes.....3 Symtom......

Läs mer

Nationella kvalitetsregistret

Nationella kvalitetsregistret Nationella kvalitetsregistret för för kärlkirurgi kärlkirurgi Omslag illustration: Dobbertin illustration, www.erikadobbertin.se, info@erikadobbertin.se Grafisk Form: Ateljen Åtta.45, Tryck: Åtta.45 Tryckeri

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet

Läs mer

Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2017 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer

Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2017 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2017 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer Innehåll 1. STYRGRUPP... 5 2. TÄCKNINGSGRAD... 6 3.

Läs mer

Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015

Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015 1 Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015 Registerdata 2015 Patienter. I kvalitetsregistret noterades 118 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2015

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELL 1, 2017 Antikoagulantia vid utskrivning hos patienter under 80 år med förmaksflimmer. Gemensam tabell för TIA- och strokepatienter. För stroke har

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

Abdominal Aorta Aneurysm (AAA)

Abdominal Aorta Aneurysm (AAA) 1 Abdominal Aorta Aneurysm (AAA) Copyright the33 Den här artikeln behandla Abdominal Aorta Aneurysm i allmänt och även: ICD:10 (Sida 1) Epidemiologi (Sida 1-3) Etiologi och patogenes (Sida 3) Symptom (Sida

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELL 1, 2018 Andel med blodtryckssänkande behandling, statiner och trombocythämmande vid utskrivning. Gemensam tabell för TIA- och strokepatienter. För

Läs mer

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p) 6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att

Läs mer

Cystektomiregistret. Kvalitetsregisterrapport

Cystektomiregistret. Kvalitetsregisterrapport Cystektomiregistret Kvalitetsregisterrapport Nationella kvalitetsregistret för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda 2015 Innehållsförteckning STYRGRUPP... 5 TÄCKNINGSGRAD... 6 VÄNTETID TILL

Läs mer

Peniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer

Peniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer Peniscancer En rapport kring nivåstrukturering Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer INNEHÅLL Innehåll Förord..................................................... Datakvalitet.................................................

Läs mer

Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren

Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren Antal registrerade 2014(noterat 2015-04-22). Det saknas registreringar från Danderyd,

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Hur kan vi använda SweTrau i kvalitets och utvecklingsarbete?

Hur kan vi använda SweTrau i kvalitets och utvecklingsarbete? Hur kan vi använda SweTrau i kvalitets och utvecklingsarbete? Olof Brattström Överläkare, PhD Perioperativ Medicin Intensivvård (PMI) Karolinska, Solna SweTrau - on-line sedan 2011-06 Prehospitalt Sjukhus

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

Årsrapport Lägesbeskrivning i Swetrau

Årsrapport Lägesbeskrivning i Swetrau Årsrapport Lägesbeskrivning i Swetrau http://www.swetrau.se/ http://rcsyd.se/swetrau 34 registrerade användare 10 Universitetssjukhussjukhus (6 sjukhus 1 registrerar inte -> Umeå) 17 Länssjukhus 7 Länsdelssjukhus

Läs mer

Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad

Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet

Läs mer

Cystektomiregistret. Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda 2014

Cystektomiregistret. Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda 2014 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Cystektomiregistret Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda

Läs mer

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 1 Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. I det här registret

Läs mer

Kvalitetsregistret för pneumoni Årsrapport för 2013

Kvalitetsregistret för pneumoni Årsrapport för 2013 Kvalitetsregistret för pneumoni Årsrapport för 2013 Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Välkomna till Göteborg

Välkomna till Göteborg Välkomna till Göteborg 14e Mars 2014 10:00-12:00 Genomgång av nationella resultat 2013 Dagens program Presentationer av framgångsfaktorer: Linköping, Marie Nelson Halmstad, Eva Nordberg Diskussion 12:00-13:00

Läs mer

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014 RMPG Kirurgi Årsrapport 214 Väntat högst 9 dagar på besök i specialiserad vård, andel (%) 1 98 96 94 92 9 okt-13 mar-14 88 86 84 82 Östergötland Jönköping Kalmar RIKET Data från Öppna jämförelser Väntat

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

PsoReg. Register för systembehandling av. Psoriasis. Årsrapport för. september augusti 2008

PsoReg. Register för systembehandling av. Psoriasis. Årsrapport för. september augusti 2008 PsoReg Register för systembehandling av Psoriasis Årsrapport för september 2007- augusti 2008 Registerhållare: Marcus Schmitt-Egenolf MD, PhD Umeå Universitet www.derma.org / marcus.schmitt-egenolf@dermven.umu.se

Läs mer

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Nationella kvalitetsregistret InfCareHIV Veronica Svedhem-Johansson Överläkare Registeransvarig Karolinska Universitets Sjukhuset Registerhållare Demografi InfCareHIV

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Improving healthcare since 2004

Improving healthcare since 2004 Improving healthcare since 2004 Sveriges bästa sjukhus (?) 2010 Hur det ser ut om man använder Öppna Jämförelser till att göra rangordnande jämförelser. Dr. Arne Björnberg Oscar Hjertqvist arne.bjornberg@healthpowerhouse.com

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Del 6_7 sidor_19 poäng

Del 6_7 sidor_19 poäng Del 6_7 sidor_19 poäng Du har fått AT-tjänst i Falun, där man har gemensam medicin- och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56-årig man har just anlänt med

Läs mer

ÅRSRAPPORT ADNEXREGISTRET 2012

ÅRSRAPPORT ADNEXREGISTRET 2012 ÅRSRAPPORT ADNEXREGISTRET 2012 Sammanställning av adnexoperationer inrapporterade under år 2011 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexskirurgi Författare: Mathias Pålsson Delregisteransvarig adnexsregistret

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret 2015

Rapport från Pneumoniregistret 2015 1 Rapport från Pneumoniregistret 15 Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

Svenska kärlregistret, FAR14-024

Svenska kärlregistret, FAR14-024 Svenska kärlregistret, FAR14-024 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska kärlregistret Registrets kortnamn Swedvasc Nummer

Läs mer

www.timingstudien.se Varför gör vi TIMING? NOAK vid akut ischemisk stroke och förmaksflimmer Risk för hemorrhagisk transformation/ blödning Risk för tidigt återinsjuknande i ischemisk stroke Återinsjuknande

Läs mer

Vi har också deltagit med analyser från 2008 som vanligt på symposium om de svenska ortopediska kvalitetsregistren på SOF-mötet i Jönköping 2009.

Vi har också deltagit med analyser från 2008 som vanligt på symposium om de svenska ortopediska kvalitetsregistren på SOF-mötet i Jönköping 2009. ÅRSRAPPORT 2008 Svenska Axel Arthroplastik registret. TACK FÖR ER MEDVERKAN! Registret har åter igen fått in fler rapporter än någonsin, 925 rapporter under året 2008. Totalt har vi nu fått mer än 6000

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2018-10-15 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2018 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Antal registrerade individer, serier och uppföljningar

Läs mer

Årsredovisning avseende adnexkirurgi 2010

Årsredovisning avseende adnexkirurgi 2010 Årsredovisning avseende adnexkirurgi 2010 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret (och GKR) under år 2010 Mathias Pålsson, specialistläkare,

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Kommunkod Verksamhetsinriktning Antal bibliotekssystem 01 Stockholms län 0180 Allmänna Biblioteket St Görans sjukhus. Fackbiblioteket är nedlagt. Allmänbibliotek

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2018-08-16 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q2. Preliminära resultat för det första halvåret 2018 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Antal registrerade individer, serier och uppföljningar

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

SFUO Arild 2017 Registerdata inkl SVF & Cystektomiregistret. Tomas Jerlström Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro

SFUO Arild 2017 Registerdata inkl SVF & Cystektomiregistret. Tomas Jerlström Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro SFUO Arild 2017 Registerdata inkl SVF & Cystektomiregistret Tomas Jerlström Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro 1 2 3 4 5 Standardiserat Vårdförlopp http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/

Läs mer

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, VO Kardiologi Stockholm Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2014. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2014. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2014 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Karl Nüssler Registeransvarig prolapsregistret REGISTRET

Läs mer

RSV-säsongen

RSV-säsongen RSV-säsongen 2016-2017 Denna rapport publicerades den 1 juni 2017 och sammanfattar RSV-säsongen 2016-2017. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Fördjupad statistik... 3 Antal prov positiva för RSV...

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 2016

Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 2016 Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 216 Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar, Infektionsregistret, har funnits sedan 27. Till registrets fem delregister rapporteras fall

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Bukaortaaneurysm

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Bukaortaaneurysm Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Bukaortaaneurysm Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

Vårmötet Karlskrona Veronica Svedhem InfCareHIV

Vårmötet Karlskrona Veronica Svedhem InfCareHIV Vårmötet Karlskrona 2017 Veronica Svedhem InfCareHIV A.L. BARNSJUKHUS BORÅS ESKILSTUNA FALUN GÄVLE HALMSTAD HELSINGBORG JÖNKÖPING KALMAR KARLSKRONA KARLSTAD KAROLINSKA KRISTIANSTAD LINKÖP/NORRKÖP LUND

Läs mer

Godbitar från utdataportalen SIR for dummies

Godbitar från utdataportalen SIR for dummies Godbitar från utdataportalen SIR for dummies Johannesbergs Slott 2013-11-13 Alla diagnoser Danderyds sjukhus 2012 Hela landet 2012 BIVA och TIVA borttaget i urvalet 2013-11-13 Svenska Intensivvårdsregistret

Läs mer

5:e rapporten sedan 2006

5:e rapporten sedan 2006 5:e rapporten sedan 2006 134 indikatorer för landstingsjämförelser 41 uppdelade per sjukhus 5:e rapporten Om Statistik 1, otur i ranking Om Statistik 2, statistisk osäkerhet Procent sämre utfall kvinnor

Läs mer

Tillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg

Tillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg Verksamhetens namn Ort Län Vävnad Tillstånd Enheter t.o.m. Vävnadsinrättningen för ben vid laboratoriemedicin Norrbottens s landsting, Luleå, SE001495 Luleå Norrbottens Ben, Amnion 2019-05-22 Gällivare,

Läs mer

RSV-säsongen

RSV-säsongen RSV-säsongen 2017-2018 Denna rapport publicerades den 7 juni 2018 och sammanfattar RSV-säsongen 2017-2018. Innehåll Sammanfattning... 2 Fördjupad statistik... 3 Antal prov positiva för RSV... 3 Andel prov

Läs mer

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra hjälp och vård i samband

Läs mer

Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1

Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1 Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1 år Många PROMS Ibland andra kompletterande enkäter:

Läs mer

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö Introduktion till graftinfektioner Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö 3cm Aortaaneurysm - Definition 1,5 X normal diameter Epidemiologi Vanligare hos män ( 6 : 1 ) " debut " ca 10 år senare

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse

Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse Årsrapport 2016 Specialitetsråd i Neurosjukvård Laila Hellgren, Verksamhetschef Kliniks neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, Akademiska sjukhuset Uppsala 2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

TIA-modulen i Riks-Stroke. Nationella strokekampanjen

TIA-modulen i Riks-Stroke. Nationella strokekampanjen TIA-modulen i Riks-Stroke Nationella strokekampanjen TIA Transitorisk Ischemisk Attack En varningspropp Ger samma plötsliga symtom som stroke Spontant övergående symptomduration vanligen

Läs mer

Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser Namn Sammanhang

Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser Namn Sammanhang Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser 2017-01-24 2017-01-25 Namn Sammanhang Underlag - tabeller Data från kvalitetsregister för respektive cancerform (uttag dec ) Urvalet baseras på män/kvinnor bosatta

Läs mer

0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) 0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) * ^ ^ C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT Dnr Ö 27-2009 2009-12-11 KLAGANDE Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala ÖVERKLAGAT

Läs mer

SWEDCON. - ett verktyg för bättre barnhjärtsjukvård. Gudrun Björkhem Nationella regiondagar Lund, maj 2019

SWEDCON. - ett verktyg för bättre barnhjärtsjukvård. Gudrun Björkhem Nationella regiondagar Lund, maj 2019 SWEDCON - ett verktyg för bättre barnhjärtsjukvård Gudrun Björkhem Nationella regiondagar Lund, maj 2019 Statyn Meteorit i Lundagård Ett avtryck av Lejonets stjärnbild i en meteorit. SWEDCON kan vara ett

Läs mer