Pumans dotter. Svensk Filmdatabas

Transkript

1 Pumaens datter Samproduktionstitel Svensk premiärtitel Alternativtitel Distributionstitel Videotitel i Sverige Pumans dotter Pumans dotter La hija del puma Pumaens datter Pumans dotter Produktionsuppgifter: Produktionsbolag Finansiär Domino Film & TV Produktion A/S, København K Ulf Hultberg Film AB, Lidingö Sida (Swedish International Development Authority), Stockholm Riksförbundet Rädda Barnen, Stockholm Red Barnet, Köpenhamn N Danish International Development Agency (Danida), Köpenhamn Det Danske Filminstitut, Köpenhamn Distributör i Sverige (35 mm) Triangelfilm AB, Stockholm (1994) Distributör i Sverige (35 mm) (fysisk) Kulturföreningen Kedjan, Malmö (1994) Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) Sandrew Film AB, Stockholm (1995) Laboratorium Johan Ankerstjerne A/S, Köpenhamn NV Övrigt bolag Short Cut A/S Förlaga: Titel: Författare Regi Manus Producent Produktionsledare Foto Musik Scenograf Klippning Ljudtekniker Regiassistent Regi, andrateam Pumaens datter (Roman) Monica Zak Ulf Hultberg Bob Foss Ulf Hultberg Peter Ringgaard Ricardo Del Rio Nelli Hill-Madsen Dirk Brüel Jacob Groth Brigitte Broch Leif Axel Kjeldsen Henrik Langkilde Federico Henocque Peter Ringgaard

2 Scripta Specialeffekter Medproducent Verkställande producent Inspelningsledare Produktionsassistent Inspelningsassistent Rollsättare Platsletare Produktionsekonom B-foto C-foto Stillbildsfoto Elektriker Elassistent Passare Passarassistent Ljussättare Negativklippning Orkester Dirigent Sångare Musiker Dekor Dekorassistent Snickare Dekormålare Rekvisita Rekvisitaassistent Kläder Smink Mariana Gironella Alejandro Vasquez Miguel Vasquez Mario Garcia José Luis Telez José Luis Capilla Ulf Hultberg Tom Winther Pablo Buelna Emanuel Cabare Federico Madrazo Rocia Casar Rosa Ana Mandajano Alejandro Caballero Sonia Riquer Helle Mortensen Jenny Hyela Sergio Garcia Victor Avelar Dan Holmberg Ariel Castilleros Rene Villar Fernando Moreno José Pera Jaine Trejo Romero "Kimba" Jesus Antonio Sanchez Dorthe Bankwell Evelyn Kristiansen Danska Filharmonikerna Guttermændene Erling Berensel Misen Larsen Ole Bo Hans Ulrik Jensen Jacob Groth Humberto Aviceto Julieta Alvarez Agustin Martinez Hector Zavala Rocio Rodriguez Mario Alfaro Hector Romero Mara Gonzales Elvia Romero Sergio Espinoza

3 Chaufför Garderobiär Catering B-ljud Ljudläggning Mixning Översättare Övrig medarbetare Jorge Peneda Alberto Peneda Efrain Alforo Margarito Reyes Javier Delgado Line Schou Gloria Avendaño Silvia Garcia Mattias Diego Aurora Ojetu Felipe Zavala Henrik Langkilde Henrik Garnar Nino Jacobsen Jim Shau Christina Norell de Pelcaste Luis Escobedo Lars Feilberg Margot Gaviloudo Jerome Cabare Gerardo Ayala Gaudencio Dominguez Vicente Perez Salvator Aucleto Hector Cariel Jaime Gordillo Antonio Hernandez Alejandro Jara Rafael de Toro Jorge Roaro Hermanos Gurza Antonio Riestra Bildformat: Vidfilm Färgsystem: Färg Ljudsystem: Dolby Stereo 04 Originallängd i minuter: 86 Censur: Datum: Åldersgräns: Tillåten från 15 år Längd: 2363 meter Kommentar: Aktlängder: m. Sverigepremiär Hagabion Göteborg Sverige 86 minuter

4 Urpremiär Videorelease Rollista: Ángeles Cruz Elpidia Carrillo Dolores Heredia Gerardo Taracena David Villalpando Alfonso López Nora Aguirre Damián Zavala José Pedrero Alicia Del Lago Alfredo Yael Osnaya Victor Cireira Soledad Ruiz Letcia Mendoza Maria Elena Olivares René Pereyra Roberto J. Hernández Joaquín Garrido Javier Escobar Gaspar Lucas Mateo Margarita Caballero Tana Aguirre Pablo Lucas Pablo Mateo Rene Villar Lilla Kvarn Stockholm Sverige 86 minuter Sibirien Stockholm Sverige 86 minuter Danmark 101 minuter Sverige 96 minuter Aschlop Pérez Pérez María Catarina Mateo Pérez Pérez, Aschlops bror gerillaledaren Kuschin Juana Pascual Juan Perez Perez, Aschlops farfar Nana Perez Perez, Aschlops farmor Pablo Carlos Rosita Margarita barnmorskan officeren soldat på kyrkogården soldat på kyrkogården prästen Catharinas far Anita den lilla flickan Mateo, pojke på kyrkogården Lucas, pojke på kyrkogården soldat i bil Svensk filmografi

5 San Francisco, Guatemala. Någon gång under åren Sjuttonåriga indianskan Aschlop kommer till farfar Juans och farmor Nanas hus. Hon välkomnas med mat och de samtalar om hennes skyddsande - nahual. Juan, som är medicinman, berättar att hon är pumans dotter och att hennes bror Mateo har ugglan som sin skyddsande. Ugglan är pumans följeslagare. Juan varnar henne också för att om hennes hjärta är ont kan hennes skyddsande komma att göra onda handlingar. Hon tänker på sin 21-årige bror, som liksom farfar Juan kan tyda naturens tecken. Han säger till henne att puman och ugglan är oskiljaktiga, dör en av dem så dör även den andre. Text: "Den här filmen är en hyllning till flyktingar som flyr undan krig" (citat av Rigoberta Menchù Tum, Nobels fredspristagare 1992). Text: "Filmen bygger på en sann historia. Händelserna och uppgifterna är dokumenterade. Namn har ändrats för att skydda oskyldiga. Guatemala ligger söder om Mexico och har genomlidit mer än 30 års inbördeskrig." Mexico. Ett flyktingläger för guatemalaner. Efter nio månader i exil minns Aschlop med starka känslor den fruktansvärda massakern på byn San Francisco, när 352 indianer mördades av regeringsstyrkor. Själv såg hon allt från en tempelruin utanför byn. Hon vaknar, skrikande Mateos namn. På dagen föder Mateos fru Catharina en son. Eftersom Mateo försvann vid massakern i San Francisco döper Catharina barnet till Mateo. Aschlop, som fortfarande hyser skuldtyngda svartsjukekänslor mot Catharina, bestämmer sig för att återvända till Guatemala och söka efter sin bror. I skydd av mörkret korsar hon den hårdbevakade gränsfloden och tar sig till den numera ödelagda hembyn. Hela tiden finns följeslagarna puman och ugglan i närheten, även om de inte alltid syns. Hon finner familjens hem nedbrunnet och minnet vandrar tillbaka till tiden innan massakern och flykten till Mexico. Guatemala. Nio månader tidigare. Familjen Perez Perez sitter tillsammans kring matbordet och äter och skrattar. Men svälten hotar. Skörden är försenad. Aschlop och Mateo skickas till farfar Juan för att genomföra några religiösa ceremonier som kanske kan hjälpa. Tillsammans med Juan beger de sig till en grotta i djungeln. Under ceremonin ser Juan en orm uppenbara sig och han blir bedrövad. Senare förstår Aschlop att det var ett förebud både om Juans eget öde men även om hans folks framtid. Juan dör tre dagar senare. Bland stenarna i en tempelruin hittar Aschlop en gudabild som hon visar för Mateo. De bestämmer att den ska gömmas på ett ställe som bara de två känner till. Några dagar senare ute i djungeln finner Aschlop en yngling som undkommit en massaker i den närbelägna byn Rio Negro. Hon tar honom med hem och ger honom mat. Inför familjen berättar ynglingen om hur en präst kom till byn och startade kooperativ och byggde upp jordbruket så att de till och med började tjäna pengar på torghandel. Snart kom regeringsstyrkorna, för regeringen ville inte att indianerna skulle ha några jordbrukskooperativ. Byn jämnades med marken och många av invånarna dog. Berättelsen utlöser en konflikt i familjen. Mateo säger att detsamma även kan hända i hembyn, men fadern hävdar bestämt att de inget har att frukta så länge de förhåller sig passiva. Strax därefter beger sig familjen till en grannby, där Mateo uppvaktar sin blivande fru Catharina. Aschlop är svartsjuk. Catharinas bror försöker trösta henne med att hon är mycket vackrare, men i ilskan över hotet om att förlora sin bror och bästa vän skär Aschlop av Catharinas vackra hår på bröllopsdagen. Ute på fälten hittar hon ett får som slitits sönder av en puma och sorgsen av skuld minns hon Juans varnande ord för att ha ondska i hjärtat. Gerillan anländer till byn och befriar några fångar som arresterats av regeringsstyrkorna. De talar om sociala reformer, Aschlops far, som är borgmästare i byn, vill inget ha att göra med gerillan. Han hävdar att byns chans till överlevnad är att inte ta ställning till någon av sidorna och att inte ta några risker. När gerillan lämnar byn, springer Mateo efter och talar med ledaren. Då Aschlop lite senare är på väg hem från en grannby, där hon och Mateo köpt majs, passar hon på att fråga ut honom om samtalet med gerillaledaren. Det visar sig att Mateo och han är bekanta sedan tidigare. Mateo säger att han gärna skulle ansluta sig till gerillan om det inte var för äktenskapet med Catharina. Regeringsstyrkorna kommer till byn. Aschlop, som befinner sig i tempelruinen utanför byn, ser på avstånd hur byborna massakreras. Mateo misshandlas och förs bort. Många andra dör av kulor och handgranater, och kvinnor förs bort för att våldtas. En officer försöker tvinga en soldat att hugga huvudet av en liten flicka. När denne tvekar skjuter officeren honom i huvudet och utför själv mordet inför ögonen på de andra soldaterna. Aschlop försöker fly men hittas av soldaterna. Hon föses ihop med de bybor som ännu lever på bytorget. Catharinas bror misshandlas och skjuts inför bybornas ögon. Männen tvångsvärvas till armén. När militären försvunnit flyr de resterande byborna till Mexico och hamnar i flyktingläger. Guatemala. Nutid. Aschlop letar efter gudabilden i den gamla tempelruinen. Den är försvunnen. Desperat tar hon bussen till huvudstaden, Guatemala City, för att med hjälp av

6 släktingar försöka ta reda på vad som hänt Mateo. Bussen stoppas av en militär vägspärr och alla passagerarna visiteras och tvingas visa sina identitetshandlingar. Aschlop är i fara eftersom hon inte har några handlingar. En välklädd kvinna - Maria - i sätet bredvid förstår Aschlops situation. Då soldaterna kommer in i bussen visar Maria sin legitimation och säger att Aschlop följer med henne. När bussen kör iväg igen börjar Maria prata med Aschlop. Hon säger sig vara journalist och ber Aschlop berätta allt så att hon kan skriva om det i tidningen. Rädd, men tacksam för Marias hjälp börjar Aschlop berätta om massakern och om sin bror. Framme i Guatemala City säger Maria att hon har en bror som kan hjälpa till i sökandet efter Mateo, och strax efter det att hon ringt ett telefonsamtal anländer en svart bil. Tvekande sätter sig Aschlop i baksätet och förs snabbt till en militäranläggning för förhör. Förhörsledaren tror inte henne då hon säger att hon ingenting vet om sin bror eller om gerillans sympatisörer i hemtrakten, och på natten förs hon bort med några andra människor för att dödas på en kyrkogård. Då soldaterna vill ha lite "roligt" med fångarna utbryter slagsmål och Aschlop lyckas smita iväg. På morgonen kommer hon till ett slumområde vid en soptipp och följer efter en annan indiankvinna - Rosita. De börjar prata och Rosita tar Aschlop med på en demonstration som hålls varje vecka av kvinnor vars män, fäder eller barn förts bort av militären och sedan dess aldrig hörts av. Kvinnorna samlas utanför presidentpalatset, där de hotas av en arméstyrka. Men militärerna kan inget göra eftersom kvinnornas ledare, Anita, har skaffat demonstrationstillstånd direkt från presidenten själv. En av de andra demonstranterna - Margarita - sammanför Aschlop med en präst i en kyrka i stadens utkant. Prästen samlar information om alla som försvunnit i Guatemala. Mateos namn finns bland dem som hittats döda och prästen berättar att han sköts efter ett flyktförsök från ett fångläger. Utmattad somnar Aschlop på en bänk i kyrkan. Då hon vaknar hittar hon den försvunna gudabilden i sin hand, och gömd i biktstolen finner hon Mateo. Han berättar att dödförklaringen hjälper honom nu när han arbetar för gerillan och ber henne att inte säga något. Aschlop berättar vad som hänt med familjen i Mexico och om hans son. Mateo säger att de har sin kamp i exil och han har sin i Guatemala. Han ber henne återvända till Mexico och försäkrar att Anita ska hjälpa henne tillbaka. Han lämnar kyrkan. Aschlop ser efter honom och tänker att bandet mellan dem är lika starkt som mellan puman och ugglan. Trots att de är åtskilda lämnar hon och Mateo aldrig varandra i kampen för ett bättre Guatemala.