Informationssäkerhet en introduktion. Det händer inte mig. Veronika Berglund Hans Carlbring Bo Hiding

Transkript

1 Informationssäkerhet en introduktion Det händer inte mig Veronika Berglund Hans Carlbring Bo Hiding

2 Innehåll 1. Inledning a) Säkerhetsarbetet och säkerhetsenheten b) Säkerhet i Medarbetarportalen c) Presentationsrunda 2. Lagar och riktlinjer 3. Allmänt om risker 4. Skydd a) Mobila enheter b) Säkerhetskopiering c) Lösenord d) Virus m.m. e) E-post f) Sociala medier och moln g) Kryptering och digitala signaturer 5. Riskhantering 6. Sammanfattning Start: Fika: ca Slut: ca 11:30

3 Säkerhet på ett universitet? Bombhot Allt inom IT-säkerhet (ransomware, phishing, hackers mm) Hot via e-post, sociala medier, telefon, sms Hot / våld mot anställda/studenter eller i samband med besök Olaga förföljelse (stalkning) Trakasserier Skadegörelse mot egendom eller på anställdas fordon Olaga intrång Bedrägerier Spionage Kvarglömda värdesaker på tåg, flyg (violin, laptop mm) Stölder (forskningsmateriel, laptops, mobiler, tavlor, växter mm) Försäkringsärenden (konst, forskarutrustning, cellprover mm) Besök (kungligheter, statschefer, kontroversiella ämnen) och stora evenemang

4 Universitetets säkerhetsenhet stöd och samordning inom Kris och kontinuitetshantering Utbildning Övning Information Risk och sårbarhetsanalys Personsäkerhet Hantera hot- och våldssituationer Säkerhetshöjande aktiviteter Bevakning Larm Passerkontroll Utbildning Informationssäkerhet Utbildning Informationssäkerhetsklassningar Dokumenthantering Mobil utrustning (bärbara datorer, smarta telefoner, surfplattor osv) IT-säkerhet Internet, webben Riskanalyser Säkerhetsanalyser Skydd mot virus, nätfiske, trojaner Egendomsskydd Brandskyddsutbildningar Systematiskt brandskyddsarbete Restvärdesräddning Universitetets verksamhetsförsäkring Riskanalyser Teknisk säkerhet Bevakning Skalskydd Larm Passerkontroll Åtgärder vid evenemang

5 Här finns säkerhetsenheten i Observatorieparken ( Gula villan ) e-post: security@uu.se (IT-säkerhet) eller sakerhet@uu.se (övrigt) Telefon: anknytning 7560 (IT-säkerhet) Alla telefonnummer och e-postadresser finns i katalogen: Universitetsförvaltningen, Byggnadsavdelningen, Säkerhetsenheten Vid akut händelse: Universitetets larmnummer anknytning 2500 Övrig information i Säkerhetskalendern

6 Säkerhet i Medarbetarportalen

7 Presentationsrunda Kort om kursdeltagarna

8 Lagar & riktlinjer

9 Lagar, förordningar, föreskrifter Tryckfrihetsförordningen (1949:105) Offentlighets- och sekretesslag, OSL (2009:400) Brottsbalken (1962:700) Arkivlag (1990:782) Personuppgiftslag, PuL (1998:204) Lagen om offentlig anställning (1994:260) Förvaltningslagen (1986:223) Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation Lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering MSB:s föreskrifter om statliga myndigheters informationssäkerhet (MSBFS 2009:10) E-delegationens riktlinjer för sociala medier

10 Universitetets riktlinjer för IT och säkerhet Övergripande i universitetets mål- och regelsamling Specifika och konkreta i Medarbetarportalen

11 Allmänt om risker

12 Den här kursen handlar om Hur man genom att använda sunt förnuft och de hjälpmedel som finns inom universitetet kan skydda verksamhetskritisk information. Genom detta minska risken för incidenter och om det ändå händer kunna reducera skadan.

13 Vi gör dagligen riskbedömningar

14

15

16

17

18

19 Informationssäkerhetsrisker i vår vardag USB-minne borttappat Dator stulen vid inbrott Mobil liggande framme inloggad Glömmer känsligt dokument på skrivbordet Klickar på en länk utan att veta vart jag kommer Går ifrån datorn utan att logga ur Håller upp låst dörr för obekant person Glömmer sudda ut på whiteboard efter möte Pratar känsliga saker i mobil på offentlig plats

20 Om teknik och beteende

21 Den största bristen vi har sitter strax söder om näsan Upsala Nya Tidning april 2015

22 Upsala Nya Tidning maj 2015

23 Mobila enheter

24 Mobila enheter Bärbar dator Läs- och surfplatta Smart mobiltelefon och liknande Portabla lagringsmedia Minneskort USB-minnen Externa hårddiskar och liknande

25 Hela livet mobilt? 73 % använder smarta mobiler 69 % % kopplar upp sig till internet via mobilen E-post, sociala medier, appar, dokument, musik, sökningar, bankärenden, e-böcker, sms, klocka... Kräver medvetenhet och sunt förnuft.

26 Nya användningsområden ställer nya frågor Är det förenligt med god säkerhet att ansluta till öppna publika nätverk? använda mobilen till bankärenden? sköta betalningar via Swish? Vågar jag ladda ner den här appen? Behöver den här appen verkligen ha tillgång till mina Kontaktuppgifter eller uppgifter om min position? Svaret på frågorna handlar mycket om sunt förnuft och hur jag handskas med min enhet: Har jag koll på min telefon? Är den skyddad med lösenord eller PIN-kod? Hur förvarar jag mina koder? etc.

27 BYOD Bring Your Own Device En företeelse för universitetet att förhålla sig till Är BYOD en bra idé? Det finns under alla omständigheter en del att fundera över i sammanhanget. Se

28 Risker kopplade till mobila enheter - är det något vi oroar oss över vid Uppsala universitet? Risk- och sårbarhetsanalys för Uppsala universitet 2013 Känslig information och dokument som lagras okrypterat i molnet eller på mobila enheter (BYODs) utan lösenordsskydd

29 Vad finns i universitetets riktlinjer med anknytning till mobila enheter och BYOD? Från Riktlinjer inom IT-området (Dnr UFV 2013/907): Personlig utrustning som används vid studier eller i tjänsteutövning ska, oavsett om den ägs av universitetet eller enskild verksam, hanteras på ett säkert sätt som minimerar risken för informationsförluster och intrång i universitetets datornät. Nivån på skyddet ska bedömas utifrån graden av känslighet på den information som lagras i eller som på annat sätt kan nås via enheten.

30 minimerar risken för informationsförluster och intrång i universitetets datornät. Hur då? Nivån på skyddet ska bedömas utifrån graden av känslighet på den information som lagras i eller som på annat sätt kan nås via enheten. Hur bedömer man det?

31 Regler och rekommendationer för användning av mobila enheter Dokumentet finns och innehåller en blandning av Riktlinjer Goda råd Ordlista m.m. Bra, men ack så långt och omfattande

32 Integritet och säkerhet Särskilt för mobila enheter: Förvara enheten (mobil, laptop osv) säkert Aktivera PIN-koden så mobilen låses automatiskt Var försiktig vid anslutning till öppna publika nätverk Öppna inte SMS/MMS från okända avsändare, klicka inte heller vidare på länkar som skickats från okända Avaktivera positionstjänster och blutooth när de inte behövs Använd appar med omdöme Uppdatera enheten så fort uppdateringar finns Radera regelbudet information som inte längre behövs. Överför information till annan lagring vid behov

33 Integritet och säkerhet Generellt: Var rädd om dina lösenord och koder Surfa med omdöme - var försiktig med vad du klickar på, öppnar och laddar ner Mata inte in personliga uppgifter i webbformulär från e-post eller sociala medier Känslig information? Se till att kommunikationen är säker Lagra inte känsliga data eller dokument med personuppgifter i moln-tjänster, typ Dropbox, icloud, Google Drive och liknande Säkerhetskopiera informationen

34 Spelar det någon roll vilket operativsystem som mobiltelefonen använder? Jämförelsen Android iphone motsvarar jämförelsen Windows Mac på persondatorsidan. Hoten riktar sig i mycket stor utsträckning mot det operativsystem som har den största spridningen och som dessutom är mera öppet. En förkrossande stor andel av den skadliga programkod som existerar i den mobila världen riktar sig mot Android. Behåll din Android, men var medveten om problemet!

35 Säker användning av appar? Installera bara appar du behöver Vem har gjort appen, är det en känd leverantör? Se upp med frågor som ställs, tex vid installationen Uppdatera Ta bort appar du inte längre använder

36 Inte bara onda krafter som ställer till det Hämtat från en artikel i Ny Teknik: Så öppnar appar mobilen för spioner Slarv vid programmeringen av appar som görs på kända utvecklingsplattformar lämnar mobilerna öppna för dataspionage utan användarens vetskap. Programmerarna måste ta sig tid att bara aktivera de rättigheter som krävs för just den app de utvecklar. Problemet är att begäran om alla dessa rättigheter lämnar dörren öppen för datapioner via funktioner som kamera, kontakter, gpsposition o s v. Mobilanvändaren märker inte något.

37 och den smarta telefonen är fortfarande en telefon Ja, det här är ju lite känsligt men..!

38 Om jag tappar bort eller blir bestulen på min mobiltelefon? Innan det händer något Notera telefonens IMEI-nummer - slå *#06# så visas numret i displayen Säkerhetskopiera information, dokument, foton mm regelbundet Find My Phone spåra telefonen Polisanmäl, eller via webben. Ange IMEI-numret Spärra telefonen hos mobiloperatören Ange telefonnummer, IMEI-nummer, numret på polisanmälan Remote wipe Raderar personliga inställningar, återställer fabriksinställningar Raderar SMS och MMS Raderar e-post Vid universitet kan detta göras via Outlook. OBS! Ej spårbar efteråt! Tänk på att en mobil kan gå sönder också..

39 Säkerhetskopiering

40 Se på din dator som något som kan fara i luften när som helst Diskkrasch Brand Radering eller uppdatering av misstag Intrång etc. Suck, diskkrasch och ingen backup! Typ surt!

41 Risker kopplade till bristfällig säkerhetskopiering - är det något vi oroar oss över vid Uppsala universitet? Risk- och sårbarhetsanalys för Uppsala universitet 2013 Förlust eller förvanskning (fusk) av forskningsdata pga. slarvig hantering av persondatorer, lokal lagring på persondatorer med bristfällig eller ingen backup, stöld, hackning etc.

42 Vad finns i universitetets riktlinjer med anknytning till säkerhetskopiering av persondatorer, mobil utrustning och portabla lagringsmedia? Från Riktlinjer inom IT-området (Dnr UFV 2013/907): Innehavaren är ansvarig för att säkerhetskopiering sker med relevant periodicitet och på ett säkert sätt... Uppdateringar, antivirus och säkerhetskopiering sköts i normalfallet av IT-ansvarig/dataansvarig på respektive institution/motsvarande eller av intendenturen. Prefekt/motsvarande kan besluta om undantag från detta Hur funkar det vid min institution?

43 Vad finns i universitetets riktlinjer med anknytning till säkerhetskopiering och serverdrift? Driftorganisationen ansvarar för att säkerhetskopiering sker med relevant periodicitet och på ett säkert sätt. Systemägaren försäkrar sig om detta genom upprättande av ett s.k. servicenivåavtal med driftorganisationen. Här finns en del att tänka på: Vad ska sparas och med vilken periodicitet? Hur länge ska data sparas? Behövs krypterad lagring? Test av återläsning? m.m. Mer detaljerade riktlinjer för säkerhetskopiering kommer att fastställas inom kort!

44 Crypto-Ransomware ytterligare ett skäl att vara noggrann med säkerhetskopiering Skadlig kod som krypterar filer på din enhet och som kräver en lösensumma för dekryptering. Råkar du ut för detta kan backupen vara din enda räddning ( såvida du inte vill nära utpressarna).

45 Att tänka på Vad behöver jag göra själv? Kolla vad som gäller vid din institution. Kom ihåg att en bärbar dator måste anslutas till nätet med nätverkssladd för att säkerhetskopiering ska fungera! Säkerhetskopior ska förvaras säkert och skilda från berörda datorer. Lika viktigt som att ta säkerhetskopior är att testa att det går att återställa filer från dessa. Hur gör du med säkerhetskopiering hemma? Har du tusentals familjebilder och annat viktigt på din dator, men ingen backup?

46 Lösenord

47 Västvärldens 25 vanligaste lösenord password qwerty baseball 9. dragon 10.football monkey 13.letmein 14.abc mustang 17.access 18.shadow 19.master 20.michael 21.superman batman 25.trustno1 Vanliga i Sverige även: årstider, bilmärken, personnamn

48 Riktlinjer för lösenord Finns publicerade i medarbetarportalen och handlar om lösenordskvalitet (starka lösenord) lösenordsskydd (hur de hanteras) Två ansvarsområden Ditt ansvar Systemens ansvar.

49 Vad är ett bra (starkt) lösenord? minst 10 tecken långt innehåller en blandning av små och stora bokstäver, siffror och specialtecken (som # $ % ^ & () _ + - * / = { } [ ] \ : ; < >? samt mellanslag, kommatecken och punkt) Hur säkra är dina lösenord? Testa gärna (t.ex på DinSäkerhet.se men skriv inte in de du använder skarpt! UUs gemensamma inloggningstjänst kontrollerar automatiskt.

50 Ditt ansvar Använd starka lösenord Skydda dina lösenord Berätta aldrig dina lösenord eller koder för andra Använd inte universitetslösenord till andra tjänster Byt lösenordet om någon annan råkat få veta det Tips utanför universitetet: Använd olika lösenord till olika tjänster eller grupper av tjänster Var extra rädd om ditt e-postlösenord!

51 Systemens ansvar Gemensam inloggningstjänst Kontrollerar så lösenord är tillräckligt bra Säker hantering av lösenord Begränsad åtkomst Skydd mot gissningsattacker

52 Cyberskräp Virus, skadlig kod, nätfiske mm

53 Virus, skadlig kod, trojaner, botnet, trasig kod, adware, ransomware, key loggers.. Nästan allt sprids via webben Surfa till smittad sida kan vara tillräckligt Det finns alltid en sårbarhet någonstans Smarta telefoner och plattor ny riskgrupp Adobe Flash, Acrobat Reader och Java ofta utsatta Du märker oftast inte att din dator eller mobil attackerats

54 Att skydda sig och sin information Tänk efter före En bärbar dator måste anslutas för att uppdateras Klicka inte på länkar i e-post eller chattprogram mfl Mata inte in personliga uppgifter i webbformulär från e- post, chattprogram mfl Klicka inte på pop-up fönster som påstår att du har virus Ladda inte ner appar du inte behöver Säkerhetskopiering Uppdatera Installera säkerhetspatchar för alla program så fort uppdateringar kommer Uppdatera smarta telefoner och plattor Ha antivirus som uppdateras automatiskt

55 Hjälp? Dator/IT-ansvarig vid institutionen Intendenturen på campusområdet Universitetets helpdesk, anknytning 4440, e-post OBS! Medarbetare på Akademiska sjukhuset och Rudbecklaboratoriet kontaktar IT på Akademiska. Säkerhetsenheten, anknytning 7560, e-post

56 E-post

57 Allmän handling? E-post som kommer till eller skickas i tjänsten från anställd vid universitetet Inkorg och utkorg Privata meddelanden är inte allmän handling E-post till en viss person är inte automatiskt privat Skräppost är inte allmän handling

58 Allmän handling Exempel: Jag vill ta del av uppgifter om examinerade lärare vid lärosätet, och begär därför kopior av allmänna handlingar med nedanstående precisering: Examenslistor eller motsvarande handlingar som innehåller namn och personnummer för samtliga lärare som examinerats vid lärosätet sedan 1990, alternativt så länge som lärarutbildningen funnits vid lärosätet. Hej! jag önskar ta del av korrespondens på mejladresser registrerade på Uppsala universitet. Jag ber er behandla min begäran skyndsamt. Jag vill ha alla mejl till och från följande adresser och mellan 1-30 april 2014:...

59 E-post Lika säkert som att skicka vykort Undvik att blanda arbetspost och privat e-post Det finns alltid risk att andra kan ta del av meddelandet Det är lätt att skicka till fel mottagare av misstag Känsliga personuppgifter ska skickas krypterade Sekretesskyddade uppgifter bör inte skickas med e-post E-post får inte automatiskt vidaresändas utanför UU

60 All e-post är inte äkta

61 All e-post är inte önskad Hot, stalkning eller trakasserier Ta inte bort meddelandet Svara inte Skicka e-postmeddelandet till eller ring oss, anknytning 7560

62 Sociala medier och moln

63 Sociala medier Ett sätt att kommunicera, skapa relationer, främja dialog och dela kunskap

64

65 Sociala medier Samma regler som för e-post-kommunikation men med fler och okända mottagare Höga förväntningar på snabbhet Allmän handling Sekretess PUL Vem är du när du skriver i tjänsten eller privat? Vad och hur skriver du? Vem är det som läser? Lätt att missuppfatta eller feltolka Lätt att sprida vidare Publicering av bilder Kartlägga någon är lätt Svårt att få bort det som publicerats

66 Molntjänster Ställer krav på dig som användare! Vilken typ av information? Vem äger, når eller får använda informationen du har i molnet? Sekretess och känsliga personuppgifter ska inte finnas i molnet Universitetets handlingar får inte förloras På vilket sätt ska tjänsten användas? Läst avtalet?

67 Kryptering och digitala signaturer

68 Kryptering Är algoritmer som bland annat möjliggör: Skicka meddelanden som är oläsbara för andra än avsändaren och mottagarna Säkerställa avsändarens identitet Säkerställa att information inte är ändrad Göra information oläsbar för ej behörig

69 Kryptering Är grunden för mycket vi gör: När du surfar på nätet och https används När du använder din internetbank När du deklarerar på nätet Massor av annat

70 Kryptering Begrepp bra att känna till: Asymmetrisk kryptering publik & privat nyckel Symmetrisk kryptering hemlig nyckel Certifikat utfärdat av betrodd part För den som vill veta mer:

71 Kryptering ett exempel Avsändaren krypterar Mottagaren dekrypterar

72 Kryptering Inom Universitetet kan du använda kryptering: För att skicka krypterad e-post För att kryptera dokument För att skriva under dokument För att kryptera hårddiskar och USB-minnen Det finns riktlinjer och instruktioner framtagna för dessa ändamål i Medarbetarportalen

73 Digital signering Används för två ändamål: Kontrollera avsändarens identitet är äkta Kontrollerar att innehållet inte är förändrat efter signeringen Sigillet Namnteckningen

74 Kryptering av hårddiskar USB-minnen och externa hårddiskar har oftast medföljande krypteringsmöjlighet Windows-PC har BitLocker förinstallerat men det behöver aktiveras Mac-datorer har filevault förinstallerat men det behöver aktiveras Mer info: USB-minne Extern hårddisk Dator

75 Kryptering och signering av e-post Det finns två olika möjligheter inom universitetet: PGP S/MIME Båda dessa kräver att mottagarna också använder samma teknik Läs mer:

76 Kryptering och signering av e-post PGP Förstagångsinstallation: Hämta och installera programvaran OpenPGP Generera dina nycklar Ladda upp din publika nyckel på nyckelserver Hämta publik nyckel på de du skall maila till Fortsättningsvis: Skicka / ta emot krypterade och signerade mail Beskrivningar finns i Medarbetarportalen

77 Kryptering och signering av e-post S/MIME Förstagångsinstallation: Identifiera dig med ID-handling (körkort/pass) Beställ certifikat från SUNET TCS Personal Ladda ner och installera certifikatet Ställ in e-post programmet (exempelvis outlook) Fortsättningsvis: Skicka / ta emot krypterade och signerade mail Beskrivningar finns i Medarbetarportalen

78 Signering av pdf-dokument

79 Kryptering och digitala signaturer avslutningsvis Viss e-post ska krypteras, alternativt använd andra sätt att kommunicera Använd kryptering på USB-minnen och externa hårddiskar dom kan lätt komma på avvägar Överväg hårddiskkryptering av din dator speciellt om den är bärbar exempel BitLocker eller filevault Känner man sig osäker kontakta säkerhetsenheten för rådgivning

80 Riskhantering på Uppsala universitet 80

81 Myndighetskrav och verksamhetsnytta Förordning om statliga myndigheters riskhantering Ny förordning för statliga myndigheters informationssäkerhet (på remiss) MSBs föreskrifter om statliga myndigheters informationssäkerhet Ett tillräckligt och väl avvägt skydd för universitetets informationstillgångar Att verksamma och intressenter ska känna förtroende för informationssäkerheten vid universitetet. 81

82 Riktlinjer 3 Syfte Dessa riktlinjer avser att ge ett praktiskt och verksamhetsanpassat stöd för kontinuerlig riskhantering av universitetets informationsresurser med avseende på konfidentialitet (sekretess), riktighet (integritet) och tillgänglighet. 4 Mål Att universitetets informationsresurser är skyddade i enlighet med vid universitetet gällande riktlinjer för informationssäkerhet (UFV 2010/424). 82

83 Genomförande Workshop 1 Informationsklassning och konsekvensanalys Bedömning av informationens skyddsvärde och baserat på denna konsekvenser för verksamheten om Systemet inte fungerar (driftsavbrott) Data förloras Data blir fel Data sprids till fel mottagare Workshop 2 Säkerhets- och sårbarhetsanalys Bedömning av IT-systemens Nuvarande alt. planerade säkerhetsnivå Rekommenderade säkerhetsnivå enl. infoklassning Kända sårbarheter/brister i säkerheten Behov av skyddsåtgärder 83

84 Agenda workshop1 Informationsklassificering Hur känslig är informationen som systemet hanterar? 1. Terminologi (säkerhetsaspekter, skyddsnivåer, skyddsåtgärder) 2. Metodik 3. Avgränsning (informationsobjekt) 4. Bedömning av skyddsnivåer/ säkerhetsaspekt Konsekvensanalys Vilka konsekvenser för verksamheten skulle tänkta incidenter kunna få? 1. Terminologi (skadetyper, typskador, skadekostnader) 2. Metodik 3. Avgränsning (delsystem/funktioner) 4. Bedömning av konsekvenser utifrån tänkta scenarier 84

85 Klassificeringsmodell * * Motsvarande för Riktighet och Tillgänglighet (inkl. Avbrottsskydd). 85

86 Genomförande och dokumentation Verksamhetsfokus! Dokumenteras av processledaren i framtagna formulär Sammanställs i slutrapport 86

87 Agenda workshop 2 Risk- och hotbildsanalys 1. Terminologi och metodik 2. Avgränsning Hela systemet, delsystem, vissa funktioner? Gränssnitt mot andra system? Vilka informationsobjekt (enl. infoklassningen) berörs? 3. Bedömning av Kända säkerhetsbrister Gap mellan nuvarande/planerade skyddåtgärder och rekommenderade enligt infoklassning och konsekvensanalys Behov av förbättringsåtgärder 87

88 Genomförande och dokumentation IT-fokus Dokumenteras av processledaren i framtaget formulär Sammanställs i slutrapport 88

89 Exempel på uppdrag Ladok3 Mosler Informationsklassning och risk- och hotbildsanalys av säkerhetsaspekter i/på nya Ladok. Informationsklassning och riskanalys av en tjänst för hantering av genomdata till forskare inom life science-området i Sverige. SNIC-Sens (Swedish National Infrastructure for Computing) Nationellt projekt för uppbyggnad av gemensam lagringsresurs av känsliga patientdata för forskningsändamål. Infoklassning, konsekvens- och riskanalys. 89

90 Riskhantering avslutningsvis 90

91 Sammanfattning

92 Avslutningsvis - 10 snabba råd att lägga på minnet 1. Se till att din dator och dina mobila enheter hålls uppdaterade. Gamla programversioner som innehåller sårbarheter gör att din dator/dina mobila enheter kan utsättas för skadlig kod. 2. Var rädd om ditt lösenord! Universitetets riktlinjer för lösenordshantering ger god vägledning. 3. Se upp med nätfiske (s.k. phishing) som via falska e-postbrev eller webbformulär försöker lura av dig personliga uppgifter, såsom lösenord, användarnamn, kontonummer eller koder. Många av de aktörer som ägnar sig åt sådan verksamhet har utvecklat en stor skicklighet i att använda logotyper och falska formulär som ser trovärdiga ut. Universitetets IT-personal frågar aldrig efter ditt lösenord i e-post. 4. Surfa med omdöme! Det kan räcka med att besöka en viss webbsida för att din dator/dina mobila enheter ska smittas med skadlig kod. 5. Lagra inte personuppgifter eller annan känslig information i molntjänster. Fortsättning följer

93 Avslutningsvis - 10 snabba råd att lägga på minnet 6. Var noga med säkerhetskopiering! Ta reda på vad som gäller vid din institution beträffande säkerhetskopiering. 7. Installera bara de appar du behöver. Appar som inte uppfyller grundläggande säkerhetskrav gör dina mobila enheter sårbara. 8. Tänk på vad du skickar med e-post det är inte säkrare än ett vykort! 9. Anmäl incidenter till security@uu.se och kom ihåg att Säkerhetsenheten finns till för er. 10. Hämta vägledning från universitetets riktlinjer.

94

95 I Medarbetarportalen Stöd och service Säkerhet Riktlinjer och stöddokument

96 I Medarbetarportalen Stöd och service IT och telefoni IT-tjänster Regler och riktlinjer