08.30 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor

Transkript

1 Sekretariat FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Plats Landstingshuset, Karlstad Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Föredragningar - Patientnämnden Ordförande Erik Eriksson, utredningssekreterare Agneta Rickan - Definition och utveckling av första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa och/eller missbruk Divisionschef Karin Haster, verksamhetsutvecklarna Ulrika Gullberg och Karin Kilman - Verksamhetsläget division hälsa, habilitering och rehabilitering, HHR Divisionschef Jan Hultbäck - Ekonomi och Delårsrapport 2 Ekonomichef Ingrid Magnusson, ledningsstrateg Kjersti Magnusson - Information om Assembly of European Regions, AER Internationell sekreterare Ulla Höglund - Erfarenheter från AER sommarskola Landstingsledamot Kenneth Johannesson (S) Ajournering för partiernas gruppmöten inkl. lunch Ärendebehandling Justering Förslag till justerare: Ulric Andersson (Christina Wahrolin) ÄRENDEN LK/ Ekonomisk månadsrapport t.o.m. september Utsänds senare 2. LK/ Utvärdering av det internationella arbetet 3. LK/ Vårdgivardirektiv för läkemedelshantering 4. LK/ Vårdgivardirektiv för ambulanssjukvård 5. LK/ Vårdgivardirektiv för säkerhet vid psykiatriskt tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) 6. LK/ Vårdgivardirektiv för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård 7. LK/ En strategigrupp för Vårdvalsstrategin inom övriga specialiteter 8. LK/ Definition och utveckling av första linjens vård för barn- och unga med psykisk ohälsa och/eller missbruk 9. LK/ Remiss: Rätt information - kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga 10. LK/ Remiss: Översyn av läkemedelslagen 11. LK/ Rapport om uppföljning av införandet av egen vårdbegäran 12. LK/ Omfördelning av ram till SAL-tillägg inom Hälsovalet för budgetår LK/ Reducering av utbudspunkter inom barn- och ungdomsmedicin samt hudsjukvården, division medicinska specialiteter 14. LK/ Reducering av utbudspunkter inom division opererande specialiteter 15. LK/ Remiss: Kommunal medfinansiering av forskningsinfrastruktur inom Eric-konsortier 16. LK/ Återrapport informationssäkerhet 17. LK/ Direktiv för uppsiktsplikt och intern kontroll inom landstinget i Värmland 18. LK/ m.fl. Ärenden för kännedom Ärenden till landstingsfullmäktige 19. LK/ Medborgarförslag om bemanning av ambulans i Munkfors

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) 20. LK/ Medborgarförslag om införande av vårdval för logoped enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem LK/122125, 21. LK/ Medborgarförslag om parfymfria patientresor och skylt för parfymfria resor 22. LK/ Motion om demokrati mot politikerförakt 23. LK/ Motion om gynekologisk cellprovstagning 24. LK/ Motion om subventionering av glasögon till skolbarn och ungdomar 25. LK/ Motion om möjlighet för palliativ vård i hemmet för alla -ärendet utgick 26. LK/ Delårsrapport LK/ Skattesats LK/ Resultatutjämningsreserv 29. LK/ Tillkännagivande av tid och ställe för landstingsfullmäktige 2014 Tilläggsärende till landstingsstyrelsen 30. LK/ Remiss: RKM planerings- och uppföljningsprocess

4 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Sekretariatet Isabelle Jacobson LK/ Utvärdering internationellt arbete Den 13 november 2012 beslutade landstingsstyrelsen att tillsätta en parlamentarisk grupp med syfte att göra en utvärdering av det internationella arbetet i landstinget och att resultatet skulle redovisas den 1 oktober Samtidigt beslutades att begära utträde ur Assembly of European Regions, AER, i avvaktan på utvärderingens utfall. Vilka som deltagit i arbetet med utvärderingen och vilka utredningsåtgärder./. som företagits framgår av bifogad slutrapport. Gruppen har under pågående arbete i ännu högre grad än tidigare insett betydelsen av det internationella arbetet, men konstaterar även att det brister i struktur och central planering. Olika verksamheter arbetar med skilda projekt utan att samordning och återföring till landstingets övriga verksamheter sker. Erfarenheter från det internationella området borde kunna tillvaratas på ett bättre sätt än som sker idag. Förslag till beslut att landstinget ska kvarstå som medlem i AER med den primära inriktningen på hälso- och sjukvård således kommitté 2, att uppdra till landstingsdirektören att utreda dels hur det internationella arbetet ska genomsyra hela landstingets verksamhet strategiskt och operativt utifrån ett helhetsperspektiv, där även organisationen bör ses över och möjligheterna till samordning med Region Värmland och andra organisationer bör undersökas, dels hur landstinget kan få del av en större EU-finansiering samt att en återrapportering ska ske till landstingsstyrelsen Hans Karlsson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef

5 PM 1 (5) Sekretariatet Isabelle Jacobson LK/ Utvärdering internationellt arbete - slutrapport Uppdraget Den 13 november 2012 beslutade landstingsstyrelsen att tillsätta en parlamentarisk grupp med syfte att göra en utvärdering av det internationella arbetet i landstinget och att resultatet skulle redovisas den 1 oktober Samtidigt beslutades att begära utträde ur Assembly of European Regions, AER, i avvaktan på utvärderingens utfall. Utgångspunkten var att landstingets uppdrag kräver ständig omvärldsbevakning och uppföljning av verksamheterna och att det internationella arbetet bör stärkas och breddas i hela organisationen och alla dess verksamheter. Deltagare Jane Larsson (C), sammankallande Ingvar Klang (M) Marianne Utterdahl (SIV) Gert Ohlsson (FP) Jonny Mattsson (KD) Eva Hallström (MP) Christina Wahrolin (S) Lill Nilsson (V) Anders Ahl (SD) Dessutom har landstingsjurist Isabelle Jacobson medverkat som handläggare och internationella sekreteraren Ulla Höglund som sakkunnig. Utredning Intervjuer har hållits med följande personer som deltar eller har deltagit i arbetet i AER: Hans Kaijser, Monica Ekström, Catarina Segersten Larsson, Carin Melin, Philip Jonsson och Ulla Höglund. Minnesanteckningar finns, likaså en sammanfattning av dessa. Förfrågan har skickats till landstingets divisioner, staber och övriga verksamheter avseende vilket internationellt arbete som bedrivs inom respektive område. De svar som inkommit har sammanställts i en PM

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Den parlamentariska gruppen har haft sex möten för planering av arbetet och diskussion kring nuvarande och framtida internationellt engagemang. Minnesanteckningar finns. Övrigt material som ingår i utredningen är landstingets internationella strategi samt den redogörelse för internationella frågor som årligen överlämnas till landstingsstyrelsen för åren Därutöver har en sammanställning av andra internationella samarbetsorganisationer vid sidan av AER tagits fram. Landstingets internationella strategi Strategins övergripande mål är dels att utveckla den egna verksamheten, dels att i samarbete med Region Värmland ge länet goda och långsiktiga utvecklingsförutsättningar. Detta ska ske genom att hävda landstingets och regionens intressen på internationella politiska arenor knyta och förmedla internationella kontakter delta i internationellt utvecklingssamarbete ge förtroendevalda och medarbetare nya kunskaper och erfarenheter tillvarata de möjligheter till verksamhetsutveckling som internationellt samarbete öppnar. Landstinget ska ge prioritet åt arbetet i internationella politiska organ/organisationer och i det sammanhanget bevaka och hävda landstingets och regionens intressen samt knyta och förmedla för landstinget och regionen värdefulla kontakter. Vid valet av samarbetspartners och samarbetsprojekt ska prioritet ges åt redan etablerade nätverk samarbete med andra regioner, i första hand Norge, EU och Europa i övrigt kontakter och projekt där även andra aktörer inom länet har ett intresse eller där landstinget som part möjliggör att ett angeläget projekt kommer till stånd kontakter och projekt som ger ett konkret utbyte inom prioriterade områden. Sekretariatet ansvarar för att internationella frågor av övergripande karaktär bereds till landstingsstyrelsen och handlägger övriga frågor gällande internationellt engagemang. Genomförandeansvaret för det internationella engagemanget är decentraliserat, vilket innebär att respektive förvaltningschef ansvarar för att internationella aspekter tillförs verksamheten och att de internationella målen införlivas i verksamhetsplanen. Internationella frågor 2012 Landstinget är sedan 1992 medlem i Assembly of European Regions, AER. AER är en intresseorganisation med knappt 250 medlemsregioner i Europa såväl inom som utanför EU. Utbyte av kunskaper och erfarenheter sker

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) genom politisk dialog, men också genom samverkan i nätverk och projekt. Fyra landstingspolitiker ingår i AER:s kommitté 2, som behandlar frågor om hälsa, folkhälsa och socialt arbete. Den ekonomiska situationen har varit särskilt angelägen att arbeta med. Den gränsöverskridande vården patientrörlighetsdirektivet har engagerat de värmländska AER-ledamöterna och landstingets syn på frågan har hävdats i AER-sammanhang. Arbete har även pågått med bland annat handikappfrågor. Landstinget är medlem i European Health Management Association, EH- MA. Organisationen utbildar chefer och tjänstemän inom hälso- och sjukvård. Personalstaben har under flera år haft ett väletablerat samarbete med ett holländskt sjukhus för utbyte av personal (främst sjuksköterskor). Representanter från landstinget har deltagit i ICLD:s resa till Kerala i södra Indien. Syftet med resan var att ge landstinget möjlighet att knyta kontakter för att i samverkan utveckla specifika verksamheter. Tre politiker har under 2012 deltagit i Region Värmlands projekt 9 veckor i Bryssel. Syftet med projektet är att deltagarna ska lära sig mer inom sitt kompetensområde och dra nytta av de kontakter som finns i Bryssel. Totalt har 13 politiker och 30 tjänstemän deltagit i projektet. Intervjuer Av genomförda intervjuer framgår i huvudsak följande. Skälet till att Hans Kaiser våren 1991 föreslog att landstinget skulle bli medlem i AER var att han ansåg det viktigt med den regionala nivån och att regionerna borde överta en del uppgifter från den nationella nivån. Även den regionala nivån borde delta i det internationella samarbetet. AER är en viktig organisation i Europa, bland annat för att den inte endast omfattar EU-länder. AER är en politisk och demokratiskt förankrad organisation. Landstingsstyrelsen har inte visat så stort intresse för arbetet i AER. Politikerna bör i den demokratiska dialogen med medborgarna motivera att politiska kontakter utomlands är viktiga. Engagemang i AER innebär en bra träning för politiker inför andra uppdrag som medför inflytande i Europa. Man får värdefulla kontakter och försöker hitta gemensamma frågor att arbeta med. Det är svårt att ange exakt vad landstinget ska få ut av medlemskapet; det är fråga om ett givande och tagande. Landstinget har bidragit till att stötta andra regioner. Medlemskapet innebär i förlängningen även kontakt med andra nätverk och projekt, som i sin tur ger nytta för landstingets verksamhet. Ett av syftena med AER:s verksamhet är just att bygga nätverk och driva projekt. De flesta frågor som berör landstinget genereras från EU och AER kan bevaka vad som är på gång utifrån. För utgifter i samband med arbetet i AER (exempelvis rese- och hotellkostnader) finns en budget på drygt kr.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Om landstinget inte kvarstår som medlem i AER är risken isolering. Eftersom landstinget har varit medlem i många år, är ett fortsatt arbete inom AER att föredra framför att börja arbeta i en annan organisation. Det tar lång tid att bygga upp relationer och tillit i en ny organisation och landstingets representanter i AER har långsiktigt arbetat upp ett förtroende. Internationellt arbete i divisioner, staber och övriga verksamheter Inom division allmänmedicin bedrivs ett internationellt samarbete kring spirometri och spirometriutbildning. Divisionen medverkar i rekrytering av läkare med utländsk bakgrund för att bemanna utbildningsvårdcentraler. Inom division länsspecialiteter (numera upplöst) planerar barn- och ungdomsmedicin ett utbyte med ett sjukhus i regionen Nord-Brabant (NL) hösten Inom division medicin deltar fyra vårdavdelningar (på CSK och Torsby sjukhus) i ett samarbetsprojekt mellan Karlstad universitet och ett universitet i Indien. SIDA satsar 4,3 miljoner i projektet. Projektets syfte är att pröva och utvärdera en samverkansmodell som avser att främja användningen av forskningsresultat i det praktiska vårdarbetet genom samverkan mellan sjuksköterskeutbildning och vårdverksamhet. Hälso- och sjukvårdsstaben, i samarbete med tjänstemän från ekonomistaben och sekretariatet, samordnar bevakning av EU-bidragens områden och inriktning och informerar landstingets hälso- och sjukvårdsledning, som föreslås besluta om deltagande i olika EU-projekt. Informationschefen tillhör ett EU-relaterat nätverk för kommunikationsdirektörer i offentlig sektor i Europa. Inom landstingsservice har ett nordiskt samarbete etablerats för benchmarking mellan nordiska sjukhus. Det är ett samarbete som syftar till internationellt utvecklings- och förbättringsarbete inom serviceprocesser som till exempel lokalvård, patientmåltider och materialförsörjning. Det finns ett nationellt nätverk för samarbetet och chefen för landstingsservice är med i nätverkets styrgrupp. Ett annat område där samarbete planeras gäller revidering av den europeiska standarden för FM-tjänster (Facility Management). FM avser strategisk ledning och styrning av de resurser och tjänster som krävs för att en facilitet byggnad eller fastighet ska fungera effektivt. Slutsatser och förslag till beslut Gruppen har under pågående arbete i ännu högre grad än tidigare insett betydelsen av det internationella arbetet, men konstaterar även att det brister i struktur och central planering. Olika verksamheter arbetar med skilda projekt utan att samordning och återföring till landstingets övriga verksamheter sker. Erfarenheter från det internationella området borde kunna tillvaratas på ett bättre sätt än som sker idag.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Med anledning av vad som framkommit under arbetet med utvärdering, föreslår gruppen att landstinget kvarstår som medlem i AER med den primära inriktningen på hälso- och sjukvård således kommitté 2. Dessutom föreslår gruppen landstingsstyrelsen att utreda hur det internationella arbetet ska genomsyra hela landstingets verksamhet strategiskt och operativt utifrån ett helhetsperspektiv, där även organisationen bör ses över och möjligheterna till samordning med Region Värmland bör undersökas. Landstingsstyrelsen förslås också utreda hur landstinget kan få del av en större EU-finansiering.

10 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson LK/ Vårdgivardirektiv för läkemedelshantering enligt SOSFS 200:1 Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar, säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. För vårdgivardirektiv för läkemedelshantering ska följande föreskrift och lagar tillämpas: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL och Läkemedelslag (1992:859). Vårdgivaren ska ta fram länsgemensamma riktlinjer och säkerställa att läkemedelshanteringen genomgår en kvalitetsgranskning minst en gång per år. att det finns lokalt anpassad instruktion för läkemedelshantering inom verksamhetsområdet Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats../. Vårdgivardirektivet bifogas. Landstingsstyrelsen föreslås besluta att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för läkemedelshantering. Hans Karlsson Landstingsdirektör Maj-Britt Andersson Chef för hälso-och sjukvårdstaben

11 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdgivardirektiv Hälso- och sjukvårdsstaben 1 3 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Landstingsstyrelsen Läkemedelshantering enligt SOSFS 2000:1 Gäller för: Landstinget i Värmland, hälso- och sjukvården samt tandvården Inledning Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar och säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. Föreskrifter Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Definitioner Läkemedelshantering: ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. Ansvarsfördelning Landstinget ansvarar för att ledningssystemet innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i SOSFS 2000:1. Läkemedelsenheten ansvarar för att läkemedelshanteringen genomgår en kvalitetsgranskning minst en gång per år. Resultatet av granskningen ska redovisas till hälsooch sjukvårdschefen. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en lokalt anpassad instruktion för läkemedelshantering inom verksamhetsområdet samt att instruktionen och reglerna för hälso- och sjukvårdspersonalen i SOSFS 2000:1 är kända och följs. Verksamhetschefen ansvarar för att egenkontroll genomförs minst en gång per år. Landstinget i Värmlands tillämpning av nyheter i föreskriften Ordination av läkemedel Regler för hälso- och sjukvårdspersonalens ordination av läkemedel finns i 3 kap. SOSFS 2000:1. Läkemedelsgenomgångar/Läkemedelsberättelse (Reglerna ska inte tillämpas inom sådan verksamhet som omfattas av tandvårdslagen.) Titel Revision Giltig t.o.m. Läkemedelshantering (3)

12 Patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel ska erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång i de situationer som anges i 3 a kap. 3 SOSFS 2000:1. Även patienter som har läkemedelsrelaterade problem eller där det finns misstanke om sådana problem ska erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång vilket framgår av 3 a kap 4. Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem ska enligt 3 a kap. 10 erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. När en patient skrivs ut från slutenvård ska en läkemedelsberättelse upprättas Läkemedelsenheten ska ansvara för att ta fram länsgemensamma riktlinjer för läkemedelsgenomgångar. Berörda verksamhetschefer ska utse en eller flera läkare att ansvara för dessa läkemedelsgenomgångar. Genomförande En landstingsövergripande riktlinje för läkemedelshantering ska upprättas av läkemedelsenheten och fastställas av hälso- och sjukvårdschefen. Implementering Vårdgivardirektivet och riktlinjen ska finnas tillgängliga i landstingets ledningssystem Vårt arbetssätt. Verksamhetschef ansvarar för implementering av och följsamhet av riktlinjen. I samband med implementering av riktlinjen ska erforderliga utbildningsinsatser genomföras. Läkemedelsenheten ska tillhandahålla utbildningen. Verksamhetschefen ansvarar för att nyanställda informeras både muntligt och skriftligt. Kommunikationsplan När vårdgivardirektivet och riktlinjen är fastställd är dokumentägaren ansvarig för att information sker till samtliga verksamhetschefer via nyhetsbrevet Chef. Verksamhetschefen ska informera samtliga medarbetare omgående efter det att direktivet och riktlinjerna fastställts. Uppföljning Varje division, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Torsby och tandvården ska årligen i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen rapportera hur berörda vårdgivardirektiv efterföljs. Skriftlig uppföljning av vårdgivardirektivet sker en gång per år i landstingsstyrelsen. Ansvarig är dokumentägaren. Titel Revision Giltig t.o.m. Läkemedelshantering (3)

13 Utarbetad av: Eva Eriksson, samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Isabelle Jacobson, landstingsjurist Tove Tevell, apotekare, läkemedelsenheten Titel Revision Giltig t.o.m. Läkemedelshantering (3)

14 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson LK/ Vårdgivardirektiv ambulanssjukvård Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar, säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. För vårdgivardirektiv för ambulanssjukvård ska följande föreskrifter och lagar tillämpas: Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:10) om ambulanssjukvård och Hälso- och sjukvårdslagen (1982;763), HSL. Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att rutiner fastställs så att ambulanssjukvård bedrivs enligt gällande författningar. medarbetarna kan ge prehospital akutsjukvård med tillhörande utrustning, administrera läkemedel och framföra ambulans. avtal med kommunal räddningstjänst är upprättat för IVPAverksamhet. Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats../. Vårdgivardirektivet bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för ambulanssjukvård. Hans Karlsson Landstingsdirektör Maj-Britt Andersson Chef för hälso-och sjukvårdstaben

15 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdgivardirektiv Hälso- och sjukvårdsstaben 2 2 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Landstingsstyrelsen Ambulanssjukvård Gäller för: Landstinget i Värmland, hälso- och sjukvården Inledning Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar och säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. Lagar och föreskrifter Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:10) om ambulanssjukvård Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Landstinget i Värmlands tillämpning av lagregeln Verksamhetschefen för ambulanssjukvårdens ska fastställa rutiner som säkerställer att ambulanssjukvård bedrivs enligt gällande författningar. säkerställa att medarbetarna kan ge prehospital akutsjukvård med tillhörande utrustning, administrera läkemedel och framföra ambulans. Ansvara för att avtal med kommunal räddningstjänst är upprättat för IVPAverksamhet Implementering Vårdgivardirektivet och rutinerna ska finnas tillgängliga i landstingets ledningssystem - Vårt arbetssätt. Verksamhetschef ansvarar för implementering av och följsamhet av rutinerna. I samband med implementering av riktlinjerna ska erforderliga utbildningsinsatser genomföras. Verksamhetschefen ansvarar för att nyanställda informeras både muntligt och skriftligt. Titel Revision Giltig t.o.m. Ambulanssjukvård (2)

16 Kommunikationsplan När vårdgivardirektivet och rutinerna är fastställda är dokumentägaren ansvarig för att information sker till samtliga verksamhetschefer via nyhetsbrevet Chef. Verksamhetschefen ska informera samtliga medarbetare omgående efter det att direktivet och rutiner fastställts. Uppföljning Verksamhetschefen inom ambulanssjukvården ska årligen i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen rapportera hur vårdgivardirektivet efterföljs. Skriftlig uppföljning av vårdgivardirektivet sker en gång per år i landstingsstyrelsen. Ansvarig är dokumentägaren. Utarbetad av: Eva Eriksson, samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Isabelle Jacobson, landstingsjurist Wollmer Edqvist, bitr verksamhetschef division medicin Titel Revision Giltig t.o.m. Ambulanssjukvård (2)

17 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson LK/ Vårdgivardirektiv för säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar, säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. För vårdgivardirektiv för säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ska följande föreskrifter och lagar tillämpas: Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, Lag (1996:1129) om rättspsykiatrisk vård, Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:18) beskriver verksamhetschefens cheföverläkarens, säkerhetsansvarig och personalens ansvar vad gäller säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk tvångsvård och Hälso- och sjukvårdslagen (1982;763), HSL. Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns dokumentared rutiner för inre säkerhet en säkerhetsklassificering och funktionskontroll sker årligen det finns rutiner för placering av patienter anmälan sker vid brister i säkerheten Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats../. Vårdgivardirektivet bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Hans Karlsson Landstingsdirektör Maj-Britt Andersson Chef för hälso-och sjukvårdstaben

18 5 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdgivardirektiv Hälso- och sjukvårdsstaben 4 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Landstingsstyrelsen Säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Gäller för: Landstinget i Värmland, hälso- och sjukvården Inledning Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar och säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. Lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Lag (1996:1129) om rättspsykiatrisk vård Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:18) beskriver verksamhetschefens, chefsöverläkarens, säkerhetsansvarig och personalens ansvar vad gäller säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk tvångsvård. Definitioner enligt SOSFS 2013:8 Chefsöverläkare: läkare som har ansvaret för ledningsuppgifter som rör psykiatrisk tvångsvård och har specialistkompetens inom någon av de psykiatriska specialiteterna Sjukvårdshuvudman: landsting eller kommun (som inte ingår i ett landsting) som driver sjukvårdsinrättningar. Verksamhetschef: befattningshavare som svarar för verksamheten. Vårdgivare: statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) eller annan juridisk person ellerenskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare) Titel Revision Giltig t.o.m. Säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (4)

19 Ansvarsfördelning Inre säkerhet Verksamhetschefen ansvarar för att det - finns dokumenterade rutiner för inre säkerhet som beskriver hur den individuellt anpassade vården ska bidra till att säkerheten upprätthålls i vårdrelationen, vårdplanen samt i vårdmiljön. - finns dokumenterade rutiner för samverkan med beroendevård och primärvård, kommunernas hälso- och sjukvård samt socialtjänsten. - finns dokumenterade rutiner för hälso- och sjukvårdspersonalen regelbundet genomgår säkerhetsutbildning - genomförs dokumenterade säkerhetssamtal med medarbetarna en gång/år. - det finns dokumenterade rutiner för vilka åtgärder medarbetarna ska vidta om en patient på egen hand eller med hjälp av utomstående försöker avvika eller avviker från verksamheten Yttre säkerhet Verksamhetschefen ansvarar för att det - finns dokumenterade rutiner för hur skalskyddet ska vara utformat. - genomförs regelbunden kontroll av skalskyddet. - finns dokumenterade rutiner för hur en säkerhetshandling ska upprättas för varje avdelning och hur denna kontinuerligt ska uppdateras. - finns dokumenterade rutiner för säkerheten när en patient vistas med personal utanför verksamhetens område t ex vid ledsagning eller transporter. - finns dokumenterade samverkansrutiner med polisen när en patient vistas med personal utanför verksamhetens område t ex vid ledsagning eller transporter. Säkerhetsklassificering Säkerhetsansvarig inom division psykiatri ansvarar för att - avdelningarna inom divisionen säkerhetsklassificeras samt funktionskontrolleras en gång/år. - avdelningarna delas in i säkerhetsnivåerna 2 = hög (ska ha ett skalskydd som står emot rymningsförsök) och 3 =godtagbar (ska ha rutiner för en fortlöpande kontroll av var patienterna befinner sig). (Vård enligt säkerhetsnivå 1 bedrivs inte i landstinget). Titel Revision Giltig t.o.m. Säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (4)

20 - om vård vid en avdelning bedrivs i flera lokaler att varje sådan säkerhetsklassificeras - om åtgärder vidtas för att ändra en avdelnings säkerhetsnivå ska detta anmälas till Socialstyrelsen senast en månad innan åtgärderna påbörjas. Placering av patienter Verksamhetschefen ansvarar för att det - upprättas dokumenterade rutiner för hur strukturerade individuella bedömningar av patientens rymningsbenägenhet och benägenhet att skada sig själv eller någon annan. Chefsöverläkaren ansvarar för att - det fattas beslut om att placera en patient vid en avdelning som har den säkerhetsnivå som motsvarar patientens behov. - fortlöpande överväga vilken säkerhetsnivå som är lämplig. Anmälan vid brister i säkerheten Verksamhetschefen är anmälningsskyldig enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) rättspsykiatrisk vård att till anmälningsansvarig enligt lex Maria i landstinget anmäla brister i säkerheten enligt 7 kap 1. Anmälningsansvarig enligt lex Maria är ansvarig för att en anmälan till Socialstyrelsen skyndsamt görs om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada till följd av brister i säkerheten vid en avdelning som ger vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Anmälan ska kompletteras med en intern utredning som ska ha kommit till tillsynsenheten senast två månader efter den dag då den anmälda händelsen har ägt rum. Anmälningsansvarig enligt lex Maria är för att patienten och/eller närstående ska underrättas om anmälan och ges möjlighet att själv beskriva händelsen i anslutning till anmälan. Denne ansvarar även för att informera patient och/eller närstående om Socialstyrelsens beslut. Genomförande En landstingsövergripande rutin ska upprättas enligt ovan. Rutinen ska ange hur föreskriften tillämpas inom landstinget och i samverkan med kommunerna. Titel Revision Giltig t.o.m. Säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (4)

21 Implementering Vårdgivardirektivet och rutinen ska finnas tillgängliga i landstingets ledningssystem - Vårt arbetssätt. Verksamhetschef ansvarar för implementering och följsamhet av rutinen. I samband med implementering av riktlinjen ska erforderliga utbildnings insatser genomföras Verksamhetschefen ansvarar för att nyanställda informeras både muntligt och skriftligt. Kommunikationsplan När vårdgivardirektivet och rutinen är fastställda är dokumentägaren ansvarig för att information sker till samtliga verksamhetschefer via nyhetsbrevet Chef. Verksamhetschefen ska informera samtliga medarbetare omgående efter det att direktivet och rutinen fastställts. Uppföljning Division psykiatri ska årligen i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen rapportera hur vårdgivardirektivet efterföljs. Skriftlig uppföljning av vårdgivardirektiven sker en gång per år i landstingsstyrelsen. Ansvarig är dokumentägaren. Utarbetad av: Eva Eriksson, samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Isabelle Jacobson, landstingsjurist Bengt Stenström, utvecklingsledare, division psykiatri Titel Revision Giltig t.o.m. Säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (4)

22 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson LK/ Vårdgivardirektiv för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar, säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. För vårdgivardirektiv för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ska följande föreskrifter och lagar tillämpas: Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, Lag (1996:1129) om rättspsykiatrisk vård, Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård och Hälso- och sjukvårdslagen (1982;763), HSL. Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns dokumenterade rutiner i enlighet med ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet det finns rutiner som säkerställer inskränkningar i en patients rätt verksamheten regelbundet granskas av extern granskare Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats../. Vårdgivardirektivet bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Hans Karlsson Landstingsdirektör Maj-Britt Andersson Chef för hälso-och sjukvårdstaben

23 5 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdgivardirektiv Hälso- och sjukvårdsstaben 3 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Landstingsstyrelsen Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Gäller för: Landstinget i Värmland, hälso- och sjukvården Inledning Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar och säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. Lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Lag (1996:1129) om rättspsykiatrisk vård Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:18) beskriver verksamhetschefens, cheföverläkarens, säkerhetsansvarig och personalens ansvar vad gäller säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk tvångsvård Definitioner enligt SOSFS 2013:8 Chefsöverläkare: läkare som har ansvaret för ledningsuppgifter som rör psykiatrisk tvångsvård och har specialistkompetens inom någon av de psykiatriska specialiteterna. Sjukvårdshuvudman: landsting eller kommun (som inte ingår i ett landsting) som driver sjukvårdsinrättningar. Verksamhetschef: befattningshavare som svarar för verksamheten. Vårdgivare: statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) eller annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare) Ansvarsfördelning Verksamhetschefen ansvarar för att det finns dokumenterade rutiner i enlighet med Titel Revision Giltig t.o.m. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (3)

24 ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner som säkerställer inskränkningar i en patients rätt att - inneha viss egendom - ta emot eller skicka försändelser - ta emot besök - använda telefon eller med andra tekniska hjälpmedel kontakta utomstående endast får ske med stöd av lag. Verksamhetschefen ska fortlöpande följa upp att vården ges i överensstämmelse med lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:129) om rättspsykiatrisk vård vilket innebär att bland annat följa upp att vårdintygsbedömningar, begäran om polishandräckning, beslut om intagning, beslut om tvångsåtgärder m m utförs i enlighet med gällande lag. Verksamhetschefen ska därmed säkerställa att patientens inflytande och lagstadgade rättigheter i vården tillgodoses samt att andra personers säkerhet och fysiska eller psykiska hälsa inte riskeras. Verksamhetschefen ska som ett led i uppföljningen ansvara för att verksamheten regelbundet granskas av extern granskare. Chefsöverläkaren ansvarar för att - berörda enhet vid patientens hemlandsting och hemkommun underrättas om beslutet om öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård - en vårdplan upprättas med delaktighet och inflytande från patienten - respektive vårdplan följs upp - respektive vårdplan omprövas vid behov Chefsöverläkaren beslutar om fastspänning och om patienten får hållas avskild från andra patienter och ska utan dröjsmål underrätta Socialstyrelsen om beslutet. Chefsöverläkaren beslutar om patientens frigång och inom vilket område samt beslutar om vistelse utanför sjukvårdsinrättningen. Implementering Vårdgivardirektivet och rutinen ska finnas tillgängliga i landstingets ledningssystem - Vårt arbetssätt. Verksamhetschef ansvarar för implementering och följsamhet av rutinen. I samband med implementering av rutinen ska erforderliga utbildningsinsatser genomföras Verksamhetschefen ansvarar för att nyanställda informeras både muntligt och skriftligt. Titel Revision Giltig t.o.m. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (3)

25 Kommunikationsplan När vårdgivardirektivet och rutinen är fastställda är dokumentägaren ansvarig för att information sker till samtliga verksamhetschefer via nyhetsbrevet Chef. Verksamhetschefen ska informera samtliga medarbetare omgående efter det att direktivet och rutinen fastställts. Uppföljning Division psykiatri ska årligen i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen rapportera hur vårdgivardirektivet efterföljs. Skriftlig uppföljning av vårdgivardirektiven sker en gång per år i landstingsstyrelsen. Ansvarig är dokumentägaren. Utarbetad av: Eva Eriksson, samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Isabelle Jacobson, landstingsjurist Bengt Stenström, utvecklingsledare, division psykiatri Titel Revision Giltig t.o.m. Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (3)

26 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Lars Gohde LK/ Strategi för utveckling av nya vårdvalssystem inom övriga specialiteter och för olika yrkesgrupper Styrelsen gav i april uppdrag till landstingsdirektören att utse strategigrupp för vårdvalsstartegin. I uppdraget ingår att ta fram lämpliga områden och att göra analyser samt rapportera till landstingsstyrelsen i enlighet med den processbeskrivning som tagits fram i ärendet. En strategigrupp har utsetts och består förutom av enhetschefen för Vårdvalsenheten av divisonscheferna för Medicinska specialiteter, Opererande specialiteter samt Psykiatri. Chefläkaren adjungeras. Strategigruppen har ännu inte haft några möten. Analyseringen av lämpliga områden för vårdval har påbörjats och faktainsamling pågår../. Processbeskrivning för arbetsgruppen bifogas. Förslag till beslut att godkänna avrapporteringen angående strategi för utveckling av vårdvalssystem inom övriga specialiteter och för olika yrkesgrupper. Hans Karlsson Landstingsdirektör Maj-Britt Andersson Chef hälso- och sjukvårdsstaben

27 Process för fastställande av vårdval inom specialistvården Strategigrupp diskuterar olika möjliga områden (behovsområden, avtal som upphör, inspel från verksamheter, politiska inspel, nationella satsningar) Förslag till styrelse innefattar sammanvägning av analys samt konsekvensbeskrivningar, ska föregås av avstämning/dialog i aktuellt utskott Styrelse och fullmäktige beslutar anta analys och ger uppdrag om regelbok Enkät med verksamhetsfrågor skickas ut till berörda verksamheter och CKF vårdproduktion, väntetider, organisation/struktur, forskning, utbildning, nationella riktlinjer, kvalitet och uppföljning (svarstid 5 veckor) Analys skickas ut till berörda verksamheter som återkopplar med konsekvensbeskrivningar 1-2 veckors svarstid Arbetsgrupper (med specialkompetens, upphandling, utdata, ekonom, info) tar fram förslag till regelböcker som stäms av med styrgruppen Verksamheter och CKF presenterar enkätsvar på styrgruppsmöte Utifrån enkät, annan statistik och kriterierna framtas analys om områdets lämplighet Beslut i styrelse och fullmäktige (samt föregående ordinarie beslutsprocess) om att anta regelbok (föregås av facklig samverkan) Annonseras på valfrihetswebben.se Bilaga 1 - Strategi för utveckling av vårdval

28 Strategigrupp Förslag på vilka som ska ingå i strategigruppen: Utvecklingsledare för utveckling av vårdval, sammankallande Enhetschef vårdvalsenheten Divisionschef Opererande specialiteter Divisionschef Psykiatri Divisionschef Medicin Chefsläkare, adjungeras Bilaga 1 - Strategi för utveckling av vårdval

29 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Division psykiatri Karin Haster LK/ Definition och utveckling av första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk På uppdrag av hälso- och sjukvårdschefen har en idébeskrivning kring första linjen tagits fram. Värmland behöver bli bättre på att sätta barn och ungas psykiska hälsa i centrum. Det har bland annat visat sig i Revisionsrapport; Samverkan kring barn och ungdomar med psykisk ohälsa, Landstinget i Värmland och 14 värmlandskommuner (KPMG). Där påpekas att det saknas en ändamålsenlig, strukturerad samverkan mellan huvudmännen för barn och unga med lindrig psykisk ohälsa. Denna brist påverkar tillgängligheten till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Det är de olika aktörernas ansvar att var för sig och tillsammans ta ansvar för att hela vårdkedjan fungerar och att inga vårdnivåer fattas. Det finns i praktiken ingen vårdnivå som ansvarar för de primära behandlingsinsatserna till barn och unga med lindrig psykisk ohälsa. Sammantaget innebär detta ett brott i vårdkedjan vilket enligt Socialstyrelsen måste elimineras för att utsatta barn och unga ska få sina behov tillgodosedda. Målet är att förbättra tillgängligheten till en första linjes stöd vid psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk hos barn och ungdomar 7-24 år. Uppdraget ska ske i samverkan med andra aktörer varför representanter från landsting och kommun kommer att vara delaktiga i planeringen. Senast vid årsskiftet ska en färdig plan redovisas för hur en första linje verksamhet ska kunna startas. Förslag till beslut att uppdra till division psykiatri i samverkan med division allmänmedicin, påbörja arbetet med att bygga upp en första linje för barn och unga med psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk i enlighet med idébeskrivning. Hans Karlsson Landstingsdirektör Karin Haster Divisionschef psykiatri

30 Idébeskrivning 1 (11) Datum Version Dnr Division psykiatri LANDSTINGET I VÄRMLAND Idébeskrivning till utveckling av första linjeverksamhet för barn och unga 7-24 år med psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk i Värmland Ärendeansvarig: Karin Haster

31 Idébeskrivning 2 (11) Datum Version Dnr Division psykiatri Grundläggande information Bakgrund Värmland behöver bli bättre på att sätta barn och ungas psykiska hälsa i centrum. Det har bland annat visat sig i revisionsrapporten; Samverkan kring barn och ungdomar med psykisk ohälsa, Landstinget i Värmland och 14 värmlandskommuner (KPMG) av samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Där påpekas att det saknas en ändamålsenlig, strukturerad samverkan mellan huvudmännen för barn och unga med lindrig psykisk ohälsa. Detta har även lyfts under arbetet med Nya perspektiv inom Region Värmland. På seminarie 8, 2013 (Region Värmland), tydliggjordes de socioekonomiska vinsterna med att göra tidiga, långsiktiga och samordnade insatser. Det är de olika vårdgivarnas ansvar att var för sig och tillsammans ta ansvar för att hela vårdkedjan fungerar och att inga vårdnivåer fattas. Det finns i praktiken ingen vårdnivå som ansvarar för de primära behandlingsinsatserna till barn och unga med lindrig psykisk ohälsa. Sammantaget innebär detta ett brott i vårdkedjan vilket enligt Socialstyrelsen måste elimineras för att utsatta barn och unga ska få sina behov tillgodosedda. (Socialstyrelsen, 2010) Enligt Rapport för missbruksutredningen (S 2008:04) Ungdomar och missbruk, visar tillgänglig forskning at prevalensen av samsjuklighet med psykiatriska tillstånd är extremt hög hos missbrukande ungdomar. I studier som genomförts bland ungdomar i normalbefolkningen som använder, missbrukar eller är beroende av någon substans kan man slå fast att 60 procent någon gång i sitt liv också har uppfyllt kriterierna för en psykiatrisk störning. I en studie gjord på 180 besökare vid Maria Ungdom i Stockholm visar sig att i procent även hade åtminstone en psykiatrisk diagnos. Studien visade även att symptom för psykisk problematik uppvisats långt innan ungdomen börjat använda droger (Tengström 2006). Detta talar för att man inom en första linje bör ha kunskap om och kunna behandla samsjuklighet för att inte skapa ytterligare brott i vårdkedjan samt att tidiga insatser för psykisk ohälsa kan förebygga utveckling av missbruk. KPMG anser vidare att det är väsentligt för att arbetet kring första linjen ska bli framgångsrikt att respektive huvudman, inledningsvis, förhåller sig till och definierar sin egen roll utifrån sitt grunduppdrag och de tre nivåerna i insatspyramiden (se nedan) för barn och unga med psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. De anser även att arbetet bör påskyndas samt att gemensamma styrdokument avseende samverkan bör ses över för att nå bättre förankring, delaktighet och överensstämmelse med andra styrdokument. För att arbetet ska bli gynnsamt anser KPMG att tre förutsättningar behöver uppfyllas: Styrning - det ska finnas ett samlat grepp över samverkansfrågor. Detta kräver engagemang och ställningstagande från både den politiska och administrativa ledningen. Det uppfylls genom att legitimera, ge mandat och resurser samt efterfråga uppföljning och utvärdering. Struktur handlar om att skapa tydlighet. I struktur ingår att veta vad man talar om och att begrepp är tydligt definierade. Det ska finnas ett tydligt syfte och ansvarsfördelning. Avtal, riktlinjer och handlingsplaner är exempel på sådana verktyg för att utforma former för samverkan. Samsyn avser att ha tydliga yrkesroller samtidigt som man har en gemensam problemförståelse. Det krävs tillit till varandras kompetens och förståelse för varandras uppdrag, resurser och begränsningar. Olikheter är styrka i en välfungerande samverkan, Samsyn kräver kontaktytor och kommunikation.

32 Idébeskrivning 3 (11) Datum Version Dnr Division psykiatri Sedan 2012 finns en länsgemensam överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Det finns även handlingsplaner framtagna, varav en del är beslutade och en del är ute på remiss. Kunskapen om, och följsamheten efter dessa behöver öka både i kommunerna och landstinget enligt KPMG s revision (KPMG). Definition första linjen Specialistnivå Allvarlig psykisk ohälsa Första linjen Lindrig/måttlig psykisk ohälsa Ökad risk för psykisk ohälsa Generella insatser för alla barn och unga Förebyggande Källa: SKL Barn- och ungdomspsykiatrin ansvarar för den allvarliga psykiska hälsan hos barn och ungdomar. Den är aktuell för ca 5% av alla barn. Alla barn och ungdomar omfattas av generella och förebyggande insatser genom bla BMM/BVC, MBHV, Ungdomsmottagningar, familjecentraler och elevhälsovården. Första linjen ska vara den verksamhet man i första hand vänder sig vid psykisk ohälsa och första linjen är den verksamhet som har i uppgift att första ta emot barn och ungdomar med psykisk ohälsa eller deras familjer oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. En bra första linje hjälper barn och ungdomar genom att erbjuda tidiga insatser och kan därmed förebygga utveckling av allvarligare problematik. Första linjen ska kunna identifiera olika former av problematik, göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former av psykisk ohälsa och snabbt lotsa vidare till rätt instans. Första linjen ska bygga på ett helhetstänkande, med en förståelse för att psykisk ohälsa, medicinska faktorer, sociala faktorer och skolsituation kan påverka varandra och bilda en helhet. Första linjen ska vända sig till alla barn och ungdomar.

33 Idébeskrivning 4 (11) Datum Version Dnr Division psykiatri Det saknas dock idag en tydlig första linje för den lindriga/måttliga psykiska ohälsan hos barn mellan 0-17 år och barn riskerar därför att falla mellan stolarna och inte få tillgång till den hjälp de behöver när de behöver den. Barn- och ungdomspsykiatrin ansvarar för den allvarliga psykiska ohälsan hos barn och unga. Den är aktuell för ca 5% av alla barn. Alla barn och unga omfattas av generella och förebyggande insatser genom bla barnmorskemottagning (BMM), barnavårdscentral (BVC), mödra- och barnhälsovårdspsykologer (MBHV), förskola, skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar (UM), familjecentraler och socialtjänsten. Första linjen ska vara den verksamhet man i första hand vänder sig till vid psykisk ohälsa. Det är den verksamhet som har i uppgift att första ta emot barn och unga med psykisk ohälsa eller deras familjer oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. En väl utvecklad första linje hjälper barn och unga genom att erbjuda tidiga insatser och därmed förebygga utveckling av allvarligare problematik. Första linjen ska kunna identifiera olika former av problematik, göra utredningar och behandla lindrigare och måttliga former av psykisk ohälsa samt snabbt lotsa vidare om så behövs till rätt instans inom exempelvis landsting eller kommun. Första linjen ska bygga på ett helhetstänkande, med en förståelse för att psykisk ohälsa, medicinska faktorer, sociala faktorer och skolsituation påverkar varandra. Första linjen ska vända sig till alla barn och unga 0-20 år. Första linjens aktörer Både kommun och landsting är huvudmän för verksamheter som utgör första linjen. Inom landstinget berörs följande aktörer av första linjen: BMM, BVC, MBHV, UM, familjecentraler, BUP, barn- och ungdomshabiliteringen (BUH), barn- och ungdomsmedicin (BUM) samt vårdcentraler. Inom kommunen berörs följande aktörer av första linjen: förskola, barnhälsoteam, skola, elevhälsan, UM samt socialtjänst. Hur ser det ut i Värmland idag? I dag finns ingen definierad första linje i Värmland och variationen är stor i om och hur barn och unga får hjälp vid psykisk ohälsa. Många faller mellan stolarna och får inte det stöd de har behov av. Det finns ett behov av utveckla en organiserad samverkansmodell mellan de aktörer som idag arbetar med barn och unga. Efter att ha samtalat med skola, socialtjänst och polis i Karlstad, Kil, Forshaga och Hammarö framgår att en snabb och tillgänglig behandling för personar med lindrig till måttlig psykisk ohälsa saknas. Den generella uppfattningen är att barn och unga/unga vuxna med psykisk ohälsa ökar men att denna grupp ofta lämnas utan behandling om den psykiska problematiken är av lindrig eller måttlig karaktär. Även unga/unga vuxna med samsjuklighet anses öka och man beskriver att alkohol och droger många gånger används som självmedicinering för att kunna hantera sin psykiska ohälsa. För ungdomar med psy-