Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
|
|
- Oliver Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Stay green: ett koncept för höga potatisskördar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Ingår i... Huvudspråk Målgrupp SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Wiik L., Hellgren O., Joel A., Larsson H., Linnér H., Nilsson A., Rydberg T., Svantesson U. Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 2004 Svenska Rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN X, ISRN SLU-SJFD-M-57-SE
2 STAY-GREEN: ETT KONCEPT FÖR HÖGA POTATISSKÖRDAR Lars Wiik 1, Olof Hellgren 2, Abraham Joel 3, Hans Larsson 4, Harry Linnér 3, Anders Nilsson 1, Tomas Rydberg 5 och Urban Svantesson 5 1 Fältforskningsenheten, Box 44, Alnarp 2 Biotronen, Box 44, Alnarp 3 Markvetenskap, Hydroteknik, Box 7014, Uppsala 4 Växtvetenskap, Agrara odlingssystem, Box 44, Alnarp 5 Markvetenskap, Jordbearbetning, Box 7014, Uppsala E-post: Lars.Wiik@ffe.slu.se Sammanfattning Under år 2003 och 2004 utförde vi förberedande undersökningar i stärkelsepotatis i det tvärvetenskapliga projektet Stay-green: Ett koncept för höga potatisskördar. I våra val av metoder strävade vi efter att så fullständigt som möjligt undersöka vilka faktorer som var skördebegränsande. Parstudier var den bärande idén i forskningsupplägget, dvs. en jämförelse mellan potatisodling på två närliggande fält med i stort sett liknande förhållande avseende jordart och klimat. I parstudien är den ena gården utvald för att man på den, historiskt sett, tog höga potatisskördar (merskördegård) och den andra gården i paret för att man på den tog medelskördar (medelskördegård). Med statistiska metoder kommer vi att behandla det stora datamaterial som tagits fram. Förutom resultat från de två årens förstudier krävs det ytterligare några års fältforskning innan vi kan urskilja samspelseffekter, särskilja och kvantifiera olika skördebegränsande faktorer och följaktligen ge bättre rekommendationer i den framtida potatisodlingen. På en av medelgårdarna kompletterade vi parstudierna med ett fältförsök, inte minst för att tydliggöra enskilda faktorers betydelse. Parallellt med fältundersökningarna har metoder utvecklats för att i klimatkammare (Biotronen i Alnarp) fastställa potatisens optimala näringsbehov. I uppsatsen redovisas några preliminära resultat. Dessa är mycket intressanta och vi har därför ansökt om ett treårsprojekt för åren med en succesiv övergång till matpotatis. Kvalitet kommer då att bli en mycket viktig del i projektet. Inledning och bakgrund För att skörden av potatis skall bli så hög som möjligt krävs att alla faktorer som påverkar tillväxten utnyttjas på bästa sätt. Under odlingssäsongen kan ett antal faktorer vara skördebegränsande. Dessa faktorer måste identifieras, då de både enskilt eller i samverkan med andra faktorer påverkar skörden. När de väl är identifierade kan åtgärder vidtas, åtgärder som leder till optimal tillväxt. Stay-green Stay-green etablerades som ett uttryck för genetiska varianter som fördröjer bladets åldrande och vidmakthåller fotosyntesen och de andra tillväxtfunktionerna under en längre tid. Grödans förmåga att förbli grön beror emellertid i högsta grad på vattentillgång, näringstillgång och frånvaron av växtskadegörare. Under senare år diskuterades stay-green för en rad olika växter, dock fann vi inte några referenser på potatis men stay-green är naturligtvis i högsta grad även 24:1
3 tillämplig för denna gröda. Kurvor över tillväxtproduktivitet för grödor avsatta mot tiden uppvisar oftast en asymmetrisk klockformad kurva. Om grödan kan etableras och nå full tillväxt snabbare samt kan behålla en maximal produktivitet längre mot slutet av säsongen blir dock tillväxtkurvan alltmer rektangulär. I figuren nedan är x-axeln en tidsaxel som beskriver odlingssäsongen i veckor och y-axeln den maximala tillväxtproduktiviteten. Vår ansats i detta projekt påminner mycket om stay-green, det vill säga en potatisgröda som snabbt uppnår sin maximala produktivitet och bibehåller denna längre än normalt för att sedan snabbt vissna ner. (Thomas & Smart 1993, Thomas & Howarth 2000). I texten nedan redogörs för områden inom vilka vi bedömer det som mycket viktigt att öka kunskapen om hur vi skall kunna förändra potatisodlingen och närma oss kurvan för staygreen i figuren. 1,0 0,9 0,8 Förenklad modell över stay-green konceptet i potatis Rel. produktivitet 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Nuv.prod. Stay-green Veckonummer Växtnäringsproportioner och tillväxtdata För att kunna utveckla en effektivare tillförsel av näringsämnen måste potatisens optimala näringsbehov fastställas. Eftersom ett effektivt utnyttjande av växtnäringsämnen av naturliga skäl måste börja med den initiala tillväxten är det växtnäringsproportionerna under denna fas som först måste fastställas (Hellgren & Larsson 2003). Därefter kan växtens fortsatta behov tillgodoses. Markfysikaliska studier På många lätta mineraljordar, dvs. bra potatisjordar är rötternas framkomlighet oftast begränsad till den luckrade och bearbetade matjorden. Orsaken är att dessa jordar saknar aggregatstruktur, vilket innebär att alven blir alltför kompakt för rötterna att penetrera. Om vi på mekanisk väg kan luckra till ca 50 cm borde vi skapa förutsättningar för potatisens rötter att växa på djupet. Även om rötterna vattnas optimalt utnyttjar de det luckrade skiktet (pers. medd. Harry Linnér, 2002). Ett ökat rotdjup förbättrar normalt en grödas buffringsförmåga vid en rad olika stressituationer, inte minst vad gäller vattenstress. 24:2
4 Bevattning och kväveförsörjning Odlingstekniken har stor betydelse för läckaget av kväve, inte minst vid odling av potatis. Att fortlöpande tillgodose grödans behov av vatten och kväve samt att hålla grödan frisk bidrar till hög avkastning och till ett effektivt näringsutnyttjande. Åtgärder som leder till hög och jämn avkastning leder i allmänhet till förbättrat kväveutnyttjande och minskade risker för läckage. I undersökningar där en bra odlingsteknik tillämpades var potatisens upptagning av kväve genomgående större än tillförseln genom gödsling och restkvävemängden efter skörden var måttlig (Linnér 2002). Växtskydd Det är väl känt att skadedjur som stritar, bladlöss och stinkflyn samt växtpatogena svampar som bladmögel, groddbränna och torrfläcksjuka begränsar potatisens tillväxt, till nackdel inte bara för skördens kvantitet utan även för dess kvalitet. När dessa skadegörare får fäste i en odling är de svåra att stoppa. Med en bättre träffsäkerhet, dvs. tids- och behovsanpassning av bekämpningen i potatis, kan mycket stora merskördar uppnås (exempelvis Larsson 2003 och Wiik 2004), men merskördarna kan sannolikt bli ännu högre om man anpassar odlingstekniken till grödans förmåga att förbli grön längre. Potatisgrödor som noggrant skyddas mot skadegörare kan förbli gröna flera veckor längre än obehandlade grödor. Potatisen behöver troligen då ytterligare insatser av näring och bevattning. En obehandlad gröda som på grund av detta växer och utvecklas dåligt utnyttjar däremot inte näringen optimalt. Mål, syfte och hypoteser Målet med projektet är att föreslå åtgärder som möjliggör en ökning av skördens kvantitet och kvalitet och samtidigt innebär minskade negativa effekter på miljön. Vårt syfte är att optimera potatisgrödans tillväxt, framförallt i början av och i slutet på odlingsssäsongen. Målet är naturligtvis inte uppnått efter dessa två års förberedande studier men vi har kommit en bit på rätt väg. Huvudhypotesen (antagandet) är att en hög skörd i potatis endast är möjlig om man kan behärska de biologiska begränsningarna i form av växtskadegörare, ofördelaktiga förutsättningar som exempelvis dålig markstruktur samt otillräcklig och obalanserad växtnäringsstyrning. Således styrs grödans tillväxt, slutlig skörd och kvalitet av ett samspel mellan många olika faktorer. En samverkan mellan olika forskningsdiscipliner är därför ett krav för att vi skall kunna föreslå åtgärder som främjar skördens storlek och kvalitet. För att visa om huvudhypotesen gäller ställde vi fem delhypoteser med stöd av vår tidigare forskning. I vår pågående forskning och förhoppningsvis fortsatta hoppas vi kunna visa att dessa fem påståenden är sanna: 1. Att potentialen för en god kvalitet och hög skörd i potatis sätts redan vid etableringen av beståndet på ett välskött fält, med friskt utsäde av rätt storlek, rätt växtnäring samt rätt växtskydd. 2. Att en potatisgröda som tillåts grönska från tidig etablering till och med slutet av en förlängd odlingssäsong, så kallad stay-green, ger en hög skörd. 3. Att ökad kunskap om potatisens varierande behov av växtnäring under olika delar av säsongen leder till en möjlighet att korrekt styra växtnäringstillförsel, vilket ger högre tillväxt. 4. Att odlingsteknik kan utvecklas så att kvävehushållningen förbättras och risken för kväveförluster reduceras. 5. Att en lucker alv förbättrar rötternas framkomlighet vilket främjar tillväxten och höjer skörden. 24:3
5 Material och metoder Växtnäringsproportioner och tillväxtdata Potatis odlades under strikt kontrollerade förhållanden i klimatkammare (Biotronen i Alnarp). Näringsämnen tillfördes med hög precision och noggrann kontroll samtidigt som tillväxtkapaciteten bestämdes. Tillsammans med optimala näringsämnesproportioner studerades även effekterna på tillväxtkapaciteten av flera omgivningsfaktorer, exempelvis temperatur, ph, och ljusintensitet för att få en uppfattning om hur utnyttjandet av näringen begränsades av andra omgivningsfaktorer. Parstudier Omfattande undersökningar gjordes på fyra gårdar år 2003 och på sex gårdar år 2004 som indelades i två respektive tre par. Varje par utgjordes av två närliggande gårdar med liknande förutsättningar avseende jordar och klimat. Urvalet av pargårdarna skedde med hjälp av företagens skördestatistik. Den ena av pargårdarna hade historiskt sett höga skördenivåer (merskördegård) och den andra pargården normala skörderesultat som överensstämde med områdets medelskörd (medelskördegård). På pargårdarnas fält gjorde vi en mängd observationer i för detta utlagda parstudierutor, tre stycken i varje fält à 25 x 25 m. På varje pargård utfördes markkemiska, markfysikaliska och biologiska undersökningar. Observationerna från dessa undersökningar skall i den pågående utvärderingen bland annat hjälpa oss att bestämma vilka faktorer som var skördebegränsande. Fältförsök I ett fältförsök på en av medelskördegårdarna testade vi de fem olika hypoteserna och effekten av några skördebegränsande faktorer såsom skadegörare, kväve och alvluckring. Markfysikaliska studier Volymvikt och mättad vattengenomsläpplighet på jord uttagen med cylindrar (höjd 50 mm, diam 72 mm) på nivåerna cm och cm bestämdes enligt Andersson (1955). Studierna koncentrerades helt till plogsulan och alvens översta del. I fältförsöket år 2004 undersöktes effekten av en djupluckring. Rotutvecklingen i luckrat lager under potatisraderna jämfördes med den i ett oluckrat. Även i försöket togs cylindrar, på nivån cm, för bestämning av volymvikt och vattengenomsläpplighet. I försöket gjordes dessutom penetrometermätningar. En ny teknik för rotstudier användes. Den går i huvudsak ut på att volymsäkra jordprover tas ut från önskade nivåer. Rötterna tvättas fram och avbildas ( scannas ). Bilden analyseras med hjälp av ett datorprogram (WinRhizo version 5.0). Programmet beräknar bl.a. rötternas längd och deras tjocklek (Bauhus, J. & Messier, C., 1999). Bevattning och kväveförsörjning På pargårdarna undersöktes grödans kväveförsörjning, kväveeffektivitet, restkväve och riskerna för kväveläckage. Uppgifter om tillförsel av kväve genom gödsling och bortförsel av kväve med knölskörden togs fram. Mängden mineralkväve i marken bestämdes före gödsling på våren, vid skörden och sent på hösten. För att få en bild av inomfältvariationen togs mineralkväveprover ut från tre delar av varje fält. Kväveinnehållet i eventuell stallgödsel analyserades. De framtagna uppgifterna bör ge en god bild av kvävehushållningen och därmed riskerna för kväveförluster på gårdarna. På pargårdarna studerades även bevattningens anpassning till behovet och precisionen i tillförseln. 24:4
6 Markfuktighetsmätningar genomfördes vid tre mätplatser på varje pargård en gång per vecka, inklusive bestämning av vattenhalt vid en meters vattenavförande tryck. Hela fältförsöket bevattnades. Vattenförsörjningen optimerades i alla försöksled. Bevattningen styrdes med hjälp av avdunstnings- och nederbördsmätningar som avlästes tre gånger per vecka. När underskottet uppgick till ca 20 mm bevattnades fältet med motsvarande mängd. Mätningar av markfuktigheten gjordes i fältförsöket under hela växtsäsongen (en gång per vecka). Mätningar av vattnets fördelning i marken gjordes med en Delta-T sensor, som bestämmer markfuktigheten på sex nivåer (10, 20, 30, 40, 60 och 100 cm). Mätningarna gjordes i fasta monterade rör i marken. Data samlades och lagrades på en fältdatalogger (Delta-T, HH2). Växtskydd och markbiologi Svampsjukdomar och skadedjur följdes och graderades under hela säsongen, både manuellt med klisterfällor och med en crop-scanner för att få en mer objektiv bedömning av nedvissningen. Nematoder registrerades i förväg för att undvika fält som överskred skadetröskeln. De markbiologiska studierna omfattade studier av daggmaskpopulationen. Under det andra årets förberedande studier avräknades och vägdes även förekommande ogräs i parstudierutorna. Statistisk bearbetning Slutgiltig utvärdering kommer att göras med hjälp av några välprövade statistiska metoder (Anon. 2002). Resultat och diskussion Nedan redovisas en del resultat utifrån de fem delhypoteser vi ställde. 1. Att potentialen för en god kvalitet och hög skörd i potatis sätts redan vid etableringen av beståndet på ett välskött fält, med friskt utsäde av rätt storlek, rätt växtnäring samt rätt växtskydd. De två årens inledande studier för två par visade på stora skillnader mellan merskörde- och medelskördegårdar med avseende på knölskörd, stärkelsehalt och stärkelseskörd, se figur 1 nedan. I medeltal för år 2003 hade merskördegårdarna cirka 30 ton högre knölskörd och för år 2004 drygt 10 ton per hektar. Resultaten tyder på att god jordbearbetning, en tidig sättning samt rätta tidpunkter för bevattnings- och växtskyddsåtgärder grundlägger en hög skörd. 2. Att en potatisgröda som tillåts grönska från tidig etablering till och med slutet av en förlängd odlingssäsong, så kallad stay-green, ger en hög skörd. Både under 2003 och 2004 var stay-green-effekten högre på merskördegårdarna än på medelskördegårdarna vilket således innebar en längre period då potatisen grönskade, se figur 2 nedan. Potatisgrödans relativa tillväxt var högre för merskördegårdarna både tidigt och sent under säsongen, dock mer uttalat under 2003 än under Skillnaden berodde bland annat på vilka växtskyddsåtgärder som gjordes men också vid vilken tidpunkt de gjordes. Förekomsten av skadegörare skilde markant mellan medel- och merskördegårdarna i de olika paren under Merskördegårdarna lyckades bäst med att bekämpa skadegörarna även om antalet insatser inte skilde nämnvärt. Att skillnaderna mellan pargårdarna inte blev så stora under 2004 kan sannolikt bero på att lantbrukarna på medelgårdarna lärt sig att bekämpa vid rätt tidpunkt och att grödan inte led brist på vatten på grund av riklig nederbörd under den första delen av säsongen. Man kan anta att lantbrukarna på merskördegårdarna bättre förmår bevattna i tid och vid rätt tillfällen än lantbrukarna på medelskördegårdarna kan, men detta får 24:5
7 den fortsatta utvärderingen klargöra. I preliminära crop-scanning-resultat påvisades förväntade skillnader, dvs. mellan pargårdarna under Att ökad kunskap om potatisens varierande behov av växtnäring under olika delar av säsongen leder till en möjlighet att korrekt styra växtnäringstillförsel, vilket ger högre tillväxt. Trots att alla fälten i de förberedande undersökningarna gödslades med ungefär samma mängd kväve skilde sig skördarna betydligt åt mellan gårdarna. Stora förluster av växtnäring är därför att vänta på de gårdar som tog låga skördar. Med hjälp av resultat från de markanalyser och växtanalyser som togs avser vi att bland annat beräkna växtnäringsbalanser. Tre krav bör ställas för att växtnäringsstyrningen skall bli optimal: i) Att alla näringsämnen måste finnas med och dessutom i rätt balans, ii) att tillförsel av näring skall göras efter växternas storlek samt iii) att växterna och markförhållandena bestämmer tillsammans hur lätt eller svårt näringsämnena tas upp. Dessa förutsättningar är inte på långt när uppfyllda i de gödslingsrekommendationer som idag tillämpas och vi förutser att de här föreslagna biotronstudierna lägger grunden till att vi i framtiden bättre ska kunna styra växtnäringstillförseln. Förutom utveckling av metodik, att odla potatis i klimatkammare, framkom intressanta resultat i de förberedande studierna. Inte minst att förutsättningarna nu finns att kunna fastställa potatisplantans krav på optimal näringslösning. Detta möjliggör därmed fortsatt arbete. Undersökningarna hittills visade att man kan förvänta sig att potatisplantorna fördubblar sin biomassa på cirka 2,5 dagar om tillförseln och upptagningen av näringsämnen optimerades. Den omgivningsfaktor som förmodligen mest avgjorde befintliga näringsämnens tillgänglighet för upptagning är ph. Det som genomgående observerades var att ph successivt steg under potatisplantornas initiala tillväxt till 6,5 varefter det svängde kring detta värde. Att ph steg kan endast förklaras med växtens aktivitet, dvs. växtens förmåga att höja ph. Samma tendenser när det gäller ph observerades för Kardal, Bintje och Prevalent. En preliminär analys av optimala näringsproportioner för Kardal genomfördes. En verifiering och injustering av optimala näringsproportioner genom ytterligare experiment pågår. Fortsatt forskning är dock nödvändig för att studera inverkan av begränsande faktorer som temperatur, ljus etc. 4. Att odlingsteknik kan utvecklas så att kvävehushållningen förbättras och risken för kväveförluster reduceras. De markfysikaliska studier som görs i projektet är betydelsefulla för att påvisa markstrukturens betydelse för växtnäringsupptagningen. De olika kvävenivåerna i fältförsöket kan bidra till en ökad förståelse av hur odlingsteknik påverkar växtnäringsutnyttjandet. I det första fältförsöket år 2003 gav en extra tillförsel av kväve med 50 kg N per hektar ingen merskörd jämfört med konventionell gödsling. Konventionell gödsling motsvarade 140 kg N/ha i form av mineralgödsel samt 25 m 3 flytgödsel på våren före sättning. Enligt preliminära resultat från 2004 har en extra kvävetillförsel medfört skördeökning. 5. Att en lucker alv förbättrar rötternas framkomlighet vilket främjar tillväxten och höjer skörden. I fältförsöket studerades effekten av alvluckring år Detta är inte minst intressant eftersom plöjning endast görs en gång i växtföljden på denna gård. Genom resultat från parstudierna framkommer om jordarnas genomsläpplighet skiljer mellan de olika fälten och eventuellt om detta bidrar till förklaringen av skördeskillnader mellan parstudierutorna. Både resultaten från fältförsöket och parstudierna är under bearbetning. 24:6
8 Projektets fortsättning Eftersom vi och andra anser att de hittills framkomna resultaten är mycket intressanta ansökte vi på SLF om ett treårsprojekt för åren med en succesiv övergång till matpotatis. Kvalitet kommer då att bli en mycket viktig del i projektet. Figur 1. Knölskörd, stärkelsehalt och stärkelseskörd år 2003 på merskörde- och medelskördegårdarna med sorten Kardal 70,0 60,0 50,0 62,2 Medelskördegård Merskördegård ton/ha och % 40,0 30,0 34,2 23,9 20,0 20,1 14,9 10,0 6,9 0,0 Knölskörd ton/ha Stärkelsehalt % Stärkelseskörd ton/ha Figur 2. Relativt bestånd på merskörde-och medelgårdar, medeltal av två par per år. Preliminära resultat. relativt bestånd maj 17-maj 24-maj 31-maj 07-jun 14-jun 21-jun 28-jun 05-jul 12-jul 19-jul 26-jul 02-aug 09-aug 16-aug 23-aug 30-aug 06-sep 13-sep 20-sep 27-sep Merskördegårdar2003 medelgårdar2003 Merskördegårdar2004 medelgårdar2004 datum 24:7
9 Referenser Anon Mot sockerskörd på Europanivå. t&t information AB, Kristianstad i samarbete med Sockernäringens BetodlingsUtveckling. ISBN Andersson, S Markfysikaliska undersökningar i odlad jord. VIII. En experimentell metod. Grundförbättring 8, spec nr 2. Anon SPSS. ( Bauhus, J. & Messier, C Image analysis. Evaluation of fine root length and diameter measurements obtained using Rhizo image analysis. Agron. J. 91, Hellgren, O & Larsson, H Viktig kartläggning av betans behov; i Mot sockerskörd på Europanivå, t&t information AB, Kristianstad i samarbete med Sockernäringens BetodlingsUtveckling. ISBN Larsson, H Stritar i potatis, bekämpningströsklar, varning och prognos. Slutrapport Jordbruksverket, Jönköping, 21 s. Linnér, H Bevattnings- och kvävegödslingsstrategins inflytande på potatisens avkastning och kvalitet. Slutrapport för SLF-projekt nr s. Thomas, H. & Howarth, C. J Five ways to stay green. J. Exp. Bot., vol. 51, no , Thomas, H. & Smart, C. M Crops that stay green. Ann. appl. Biol., 123, Wiik, L Potato early blight in Sweden: Results from recent field trials. PPO-Special Report no. 10, :8
Slutrapport 2006, Stay-green: Ett koncept för höga potatisskördar. SLF projnr.: V0642003.
Slutrapport 2006, Stay-green: Ett koncept för höga potatisskördar. SLF projnr.: V0642003. Bakgrund Stay-green Stay-green har etablerats som ett uttryck för genetiska egenskaper som fördröjer bladets åldrande
Läs merSlutrapport Stay-green
Slutrapport Stay-green 2003-. Stay-green: Ett koncept för höga potatisskördar. Orienterande undersökningar, år 2003. Dnr SLF 040/03, projektnummer 0348002. Beviljat bidrag 340 000 kr. Stay-green: Ett koncept
Läs mer5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning
5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I matjord från 14 olika
Läs merBetydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF
Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF 0455031 Sammanfattning Under åren 2005, 2006 och 2007 genomfördes totalt 17 fältförsök med syfte är att undersöka effekten av två riktade behandlingar
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merBoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014
BoT-A Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 Sidoprojekt Sidoprojekt Sidoprojekt Experimentell
Läs merFörfattare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs mer5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor
. Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 1 gårdsytor Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU Introduktion I matjord från 1 olika gårdars
Läs merKorta redogörelser från projekt i potatis 2003 Av Lars Wiik och Anders Nilsson SLU, Fältforskningsenheten, Box 44, Alnarp E-post: Inledning
Korta redogörelser från projekt i potatis 2003 Av Lars Wiik och Anders Nilsson SLU, Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: lars.wiik@ffe.slu.se, anders.nilsson@ffe.slu.se Inledning SLU:s
Läs mer3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler
3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara
Läs merPrognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten
Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 21 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten med stritar i potatis har nu pågått i fem år och vi gör
Läs merBibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum
Läs mer3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU
3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande
Läs meri drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000
Buka ner, föra bort eller bränna halm och andra skörderester? Lennart Mattsson Avdelningen för växtnäringslära Box 7014 750 07 UPPSALA E-post: Lennart.Mattsson@mv.slu.se Sammanfattning Att hellre bruka
Läs merTidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Läs merPotatisbladmögel 2017
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Erland Liljeroth Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Potatisbladmögel 2017 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Under 2017 utfördes en fältförsöksserie
Läs merVetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merBibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merFörfattare Nilsson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport
Läs merEfterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merVARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Läs merBladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:
Sammanfattning Under 2011 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatissorten Bintje i Sverigeförsökens regi med syfte att undersöka effekten av olika bekämpningsprogram.
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merBibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29 Inte heller den 16 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merBakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar
Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering
Läs merVad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Läs merInstitutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merBibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Läs merFörsöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Läs merFörfattare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Läs merBladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Läs merHur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Läs merBibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta
Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta Författare Jeppsson M., Gustafsson U. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merPotatis i ekologisk odling 2019
Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Potatis i ekologisk odling 2019 Sortförsök 2014-2018 J. Hagman Uppsala 2019 Avsnitt ur Sortval i ekologisk odling 2019 Potatis
Läs merRedovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket
Bilaga 1 Åsa Myrbeck 2014-11-07 Jordbearbetning och Hydroteknik, SLU 750 07 Uppsala Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket Projekttitel: Inverkan av olika bearbetningstidpunkter
Läs merGödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Det förekommer nu nya bladmögelangrepp, både blad- och stjälkangrepp, på flera lokaler. Det har kommit rapporter de senaste dagarna om
Läs merPlöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merGödslingsrekommendationer 2015
Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland
Läs merKväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Läs mer3.4.3 Profilbeskrivningar. Syfte. Inledning. Material och metoder. Thomas Wildt-Persson, SBU
3.4.3 Profilbeskrivningar Thomas Wildt-Persson, SBU Syfte Syftet med studien var att studera markstrukturen inom hela den jordvolym som betans rötter penetrerar ner till maximalt rotdjup. Om uppenbara
Läs merBibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling
Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merBibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merBibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Hushållningssällskapens multimedia Utgivningsår 2007 Författare Jahr K. Adress Växtskyddscentralen
Läs merFungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merDränering Från missväxt till tillväxt
Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merTräffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merSlam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Läs merVänlig hälsning. Jannie Hagman. Institutionen för växtproduktionsekologi. Jannie Hagman. Datum: Jannie Hagman
Datum: 2013-09-22 Institutionen för växtproduktionsekologi Jannie Hagman Slutredovisning av SLF projektet: Ny metod för att undersöka rotutvecklingen hos olika potatissorter och därmed öka förståelsen
Läs merAntal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar
59 Betodling i Danmark och Sverige myter och sanningar Del 1 Sockerskördarna ligger högre i Danmark än i Sverige. Det är lika bra att få det sagt med en gång. Det är i och för sig inget konstigt med det.
Läs merGynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!
Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning
Läs merStrategier för optimal bevattningsstyrning i potatis
Slutrapport för SLF-projekt nr V0642002 Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för Mark och Miljö, Box 7014, 750 07 Uppsala Strategier för optimal bevattningsstyrning i potatis Inledning Potatis
Läs merResultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete
Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete Bo Stenberg Elsa Coucheney Lena Engström Åsa Myrbeck Anders Larsolle Karin Blombäck Henrik Eckersten Lisbet Lewan Foto: Lena Engström Definition:
Läs merSkördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson
Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merKväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Läs merSignifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.
3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merSenaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn
Läs merBibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne
Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merKväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Läs merSå ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.
Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre
Läs mer5.1 Sammanfattning och kommentarer till kontrollerade experiment på sockerbetans näringsbehov vid initial tillväxt
5.1 Sammanfattning och kommentarer till kontrollerade experiment på sockerbetans näringsbehov vid initial tillväxt Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Målet som har satts upp är att fastslå förhållanden
Läs merPM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015
1(4) Institutionen för växtproduktionsekologi 2014-04-22 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 10 00 Mobil: Nytt nummer kommer (0733 39 29 10) PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis
Läs mer