Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten

Transkript

1 Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 21 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten med stritar i potatis har nu pågått i fem år och vi gör det första försöket till en prognos. För att ställa en prognos mot väder är fem år en kort period och slumpen kan påverka ganska mycket när man bara har fem beräkningspunkter. Material och metoder Den ena delen av potatisprojektet med fältförsök betalas av bekämpningsmedelsföretagen, Stärkelsen och Skåneförsöken. Fältförsöken ger angreppsnivåer och merskördar av stritarna och i samma försök följes flygningen av vuxna stritar med hjälp av gula klisterfällor. Angreppsnivåer och merskördar ger underlag för beräkning av skadetrösklar och bekämpningströsklar. Sambandet mellan inflygning av vuxna stritar och angreppsnivåer ger tillsammans med väderdata underlag för en prognos. Väderdata som använts är data från Lund-Malmöregionen. SMHI har ändrat väderleksstationerna de sista åren och bla lagt ner både Kristianstad och Lund. Vid jämförelse mellan interpolerade data för Kristianstad och Malmödata så är skillnaderna relativt små. Vi undersöker möjligheterna att få data från de sk klimatspjuten som finns på olika orter i Skåne. Resultat Inflygning på våren och höstflygning Stritarna av släktet Empoasca övervintrar som vuxna på barrträd och flyger i början eller mitten på juni ut i potatisfälten. I potatisen lägger de ägg under ca en månad och nymferna utvecklar sig i juli och den nya generationen börjar kläckas i slutet på juli och ger upphov till det vi kallar höstflygningen i augusti. Bekämpningarna riktas mot den inflygande generationen och mot nymferna innan höstflygningen. Inflygning på våren i förhållande till vädret I diagram 1 visas fångsterna i klisterfällor för de fem åren. Inflygningen visar en starkt nedåtgående trend för de fem åren och de sista åren har bara en tiondedel flugit in jämfört med första året Detta mönster visar en mycket stark korrelation med januarivädret, desto kallare ju större inflygning. Med multipel regression blir ekvationen: Inflygningen=79-22*januaritemp-.3 *nederbördstillskottet i juni När medeltemperaturen för januari är negativ ökar inflygningen och vid positiva medeltemperaturer minskar den istället. Nederbördstillskottet i juni är alltid negativt för inflygningen. Detta gäller om vi använder maxvärdet för inflygningen. Om vi istället beräknar en medelinflygning på tre veckor blir regressionen något annorlunda. Inflygningen= 63-14*jantemp -,1* ackumulerad nederbörd tom april Januaritemperaturen blir mindre betydelsefull och istället för nederbördstillskottet i juni blir den ackumulerade nederbörden tom april viktig. Dvs regniga vintrar och vårar minskar inflygningen. Höstflygningen I diagram 2 visas relationen mellan inflygning och höstflygning för de fem åren. Endast det första året visar en stor höstflygning. Övriga år har höstflygningen varit ungefär lika stor. Det finns inga korrelationer mellan väder och höstflygning. Samband inflygning och höstflygning

2 Om man tittar på de enskilda försöksplatserna finns det ett hyfsat samband mellan inflygningens storlek och höstflygningen. Diagram Klisterfällor potatisförsök 16 Antal stritar/dag År 1997 År 1998 År 1999 År 2 År v22 v23 v24 v25 v26 v27 v28 v29 v3 v31 v32 Diagram 1. Fångst av stritar i gula klisterfällor Maxinflygning mot höstflygning Maxinflygn Höstflygn Antal stritar/dag/fälla

3 Diagram 2. Jämförelse maxvärde för inflygningen med höstflygningen. Klisterfällor inflygning mot höstflygning 45 y =.1612x R 2 = Diagram 3. Samband mellan inflygningen ( på x-axeln) och höstflygningen på de enskilda försöksplatserna. Stritförekomst i fältet och väder Förekomsten i fältet av stritar beskrives bäst med antalet stritdagar. Är förekomsten 1stritnymfer /1 blad under en vecka blir antalet stritdagar 7. Den faktor som korrelerar bäst med antalet stritdagar eller maxförekomsten av stritar är evaporationen under maj och juni dvs varmt och soligt väder under inflygningen och etableringen. Skadetrösklar och bekämpningströsklar Merskördarna varierar mellan,53-5,2 ton stärkelse/ha. Den lägsta merskörden erhölls i ett försök där stritarna praktiskt taget försvann efter ett kraftigt skyfall. Den näst lägsta merskörden var,94 ton stärkelse/ha. Priset på stärkelse är ca 3 kr/ton. Skadetröskeln är den nivå där skadan är lika stor som kostnaden för att bekämpa. Kostnaderna för bekämpning är endast ca 2 kr/ha och därför säger det sig själv att skadetröskeln

4 överskridits mycket i samtliga försök. Det går därför egentligen inte att fastställa en bekämpningströskel STRITD STRITMAX Diagram 4. Sambandet mellan maximala stritvärdet och antalet stritdagar MERSK STRITMAX Diagram 5. Sambandet mellan maximala stritvärdet och merskörden vid bekämpning.

5 MERSK STRITD Diagram 6. Sambandet mellan antalet stritdagar och merskörden. Sambandet mellan stritdagar och maxvärdet för stritar är ungefär rätlinjigt(diagram 4). De avvikande punkterna mellan 5-1 stritar härrör alla från samma år. De båda sambanden med stritdagar eller maxvärde av stritar mot merskörden blir följaktligen av ganska lika utseende( Diagram 5 och 6). Det är slående att ännu vid en del låga värden på stritar har medelskördarna blivit mycket stora. Alla försök har således passerat skadetröskeln. Sammanfattning Inflygningen har varit störst efter kalla vintrar. Varma regniga vintrar stör troligen de övervintrande vuxna stritarna mer än kalla. Höstflygningen har varit korrelerad med inflygningen. Höstflygningen har dock varit relativt liten vilket kan bero på de små obehandlade ytorna. Förekomsten av stritar i fältet gynnas av hög evaporation i maj och juni dvs varmt och soligt väder under inflygning och äggläggning. Merskörden Merskördarna har varit mycket höga och värdet av merskörden upp till 15 kr/ha. Det innebär att all stärkelsepotatis måste behandlas. Bekämpningsstrategier och varning med klisterfällor Strategin med två bekämpningstidpunkter fastställda med hjälp av gula klisterfällor har fungerat mycket bra och har troligen medfört ett minskat antal bekämpningar totalt sett genom att bekämpningar har blivit optimala. Resistensproblem Från vissa håll rapporteras om ökad resistens hos bladlöss i potatis. Detta är troligen ett resultat av de upprepade bekämpningarna mot stritar. Det är därför intressant med den nya betningen mot stritar med Prestige. Prestige har fungerat mycket bra mot både stritar och bladlöss i försöken. En betning sparar både de naturliga fienderna som finns i fältet och de

6 som flyger in i fältet i slutet på sommaren. Man undviker också de alltför tidiga behandlingar som en del odlare stressas till när det blir en tidig inflygning av stritar.