Nybörjarstudenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten höstterminen 2000

Transkript

1 Nybörjarstudenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten höstterminen 2000 En undersökning om studenternas bakgrund och attityder Tabellrapport Genomförd av SOM-institutet på uppdrag av samhällsvetenskapliga fakulteten Observera! Om du läser pdf-dokumentet på skärmen, hittar du lättast, om du använder den navigeringsspalt med bokmärken, som du kan ta fram till vänster.

2 Innehåll Förord 1 1. Student-SOM Så gjordes undersökningen 3 Population och urval 3 Frågeformuläret 4 Praktiskt genomförande 4 Svarsfrekvens 5 Bortfall 6 Så här är redovisningen upplagd 6 Förklaring av bakgrundsvariablerna 7 2. Vilka är studenterna som börjar läsa samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen? 8 Utbildningsgång 8 Utbildningsområde 10 Erfarenhet av universitetsstudier 12 Avser gå vidare i ämnet 14 Könsfördelning 16 Åldersfördelning 18 Subjektiv klasstillhörighet 20 Ursprungsort 22 Etniskt ursprung 26 Medborgarskap 28 Modersmål 29 Civilstånd 30 Studerande med barn 32 Bostadsförhållanden 33 Studiefinansiering 35 Utbildningsbakgrund 37 Föräldrarnas utbildningsbakgrund 39 Arbetslivserfarenhet 41 Förvärvsarbetande studenter 43 Fler än ett ämne 45 Byte av studieinriktning 46 Uppehåll/avbrott i studierna 47 Motiv till uppehåll/avbrott i studierna 48 Motiv till val av utbildning 50 Förstahandsval och annan utbildning 53 Motiv till annan utbildning 56 Information om utbildningen 58

3 3. Hur ser studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten på sina studier och sin studiemiljö? 60 Studiernas innehåll 60 Kraven på studenterna 62 Pedagogiken 63 Studiesituationen 64 Studiehjälp 66 Språkkunskaper 68 Användningen av språkkunskaperna 69 Institutionens infrastruktur 70 Atmosfären på institutionen 72 Välkomnandet på institutionen 73 Studentinflytande 74 Diskriminering 76 Val av Göteborgs universitet 77 Förtroende för GU 79 Studentstaden 81 Studenttillvaron 83 Studentkåren 85 Engagemang i studentkåren 87 Studentkårens arrangemang 88 Universitets-TV 90 Studentradion K Studentnätet 92 Götheborgske Spionen 93 GFS:s studentservice Hur ser studenternas opinioner och livsstilar ut? 95 Konsumtion av TV-nyheter 96 Konsumtion av dagstidningar 97 Konsumtion av andra nyheter: Internet och Sveriges radios ekonyheter 98 Politisk orientering 99 Föreningsmedlemskap 103 Fritidssysselsättning 105 Bilaga: Frågeformuläret 108

4 Förord Samhällsvetenskapliga fakultetens studentundersökning 2000 Vi vet att studenttillströmningen till den samhällsvetenskapliga fakulteten är god. Alla fakultetens ämnen har under de senaste åren varit kraftigt översökta. Det gäller både program och fristående kurser. Men det finns också mycket som vi inte vet om våra studenter. Varifrån kommer de? Varför söker de sig till våra ämnen och till Göteborgs universitet? Och vilket intryck får de av vår verksamhet under de första månadernas studier? Och vad har de i allmänhet för syn på samhället? Sådana frågor ligger bakom att samhällsvetenskapliga fakulteten har uppdragit åt SOM-institutet vid Göteborgs universitet att genomföra en frågeundersökning med alla nybörjarstudenter i respektive ämne. Undersökningen genomfördes i slutet av november 2000 med alla studenter som påbörjat sin studier i respektive ämne hösten samma år. Undersökningen planerades i samråd med undertecknad och administrerades av fil mag Josefine Sternvik, Institutionen för journalistik och masskommunikation. När hon blev föräldraledig övertogs arbetet av pol mag Maria Pettersson. Maria Pettersson har genomfört analysarbetet och även författat kommentarerna till föreliggande tabellrapport. Tabellrapporten innehåller en diger redovisning av studentundersökningen. Det finns många resultat som det finns anledning för fakulteten och fakultetens institutioner att ta till sig i sitt framtidsarbete. För att underlätta har Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden beslutat att lägga ut tabellrapporten på fakultetens webbplats. Den som vill veta mer om undersökningen kan ta kontakt direkt med SOMinstitutet (info@som.gu.se). Göteborg den 31 maj 2001 Lennart Weibull Dekanus 1

5 1. Student-SOM 2000 Sedan 1993 har SOM-institutet genomfört en årligen återkommande frågeundersökning, som går under namnet Student-SOM, till studenter i förvaltning, journalistik/medier och statsvetenskap års Student-SOM är följaktligen den åttonde i ordningen. Projektet skiljer sig dock avsevärt ifrån föregående år, både ifråga om innehåll, genomförande och ansvar. Årets upplaga av Student-SOM är en väsentlig utvidgning genom att den omfattar hela den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Den bygger på en samverkan mellan fakulteten och SOM-institutet, där SOM-institutet genomför undersökningen på uppdrag av fakulteten, som står som huvudansvarig. SOM-institutet är ett centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Institutet genomför varje år flera undersökningar om bland annat politik, samhälle, medievanor, offentlig service, miljö, risker, ny medieteknologi och fritidsvanor. SOM står för ämnesområdet samhälle, opinion och massmedier. Fram till i år har således endast studenter vid de tre ansvariga institutionerna omfattats av undersökningen. I år ingår samtliga studenter som läser en grundkurs (eller motsvarande) på någon av de åtta institutioner som tillhör fakulteten. Fakultetens studentundersökning (Student-SOM 2000) genomförs med tre syften: att få en översikt av vilka som börjar studera vid samhällsvetenskapliga fakulteten och varför att få en bild av hur studenterna ser på sina studier och de institutioner där de studerar att få en förståelse för opinioner och livsstilar bland studenterna Samhällsvetenskapliga fakulteten har varit särskilt intresserad av rekryterings- och utvärderingsdelen det vill säga de två första punkterna. SOM-institutet har, efter samråd med fakulteten, initierat den tredje punkten eftersom den ger kunskap om hur studenter orienterar sig och därigenom kan ge viktig kunskap om framtiden och även bidra till forskningen inom området. 2

6 Så gjordes undersökningen Population och urval Undersökningen har från starten 1993 genomförts i form av enkäter som delats ut till studenter på eller i anslutning till lektioner. Student-SOM 2000 har byggt på att enkätutdelningen ägt rum under en schemalagd lektionstid. Samtliga studenter som går första terminen på något program eller någon kurs vid samhällsvetenskapliga fakulteten ingår i undersökningen. Programmet eller kursen måste dock omfatta minst 20 p på hel- eller halvfart för att omfattas av undersökningen. Följande kurser och program vid dessa åtta institutioner har i år berörts av undersökningen: Förvaltningshögskolan 1. Förvaltningsprogrammet, Nivå A 2. Hälso- och sjukvårdsadministration grundkurs, halvfart Institutionen för journalistik och masskommunikation 3. Journalistprogrammet 40p Nivå A 4. Journalistprogrammet 100p Nivå A 5. Medie- och kommunikationsvetenskap grundkurs, helfart 6. Medie- och kommunikationsvetenskap grundkurs, halvfart Psykologiska institutionen 7. Psykologprogrammet Nivå A 8. Psykologi grundkurs, helfart 9. Psykologi grundkurs, halvfart 10. Arbets- och organisationspsykologi grundkurs, halvfart 11. Barn- och ungdomspsykologi grundkurs, halvfart Institutionen för socialt arbete 12. Sociala omsorgsprogrammet Nivå A 13. Socionomprogrammet Nivå A Sociologiska institutionen 14. PA-programmet Nivå A 15. Sociologi grundkurs, helfart Institutionen för freds- och utvecklingsforskning 16. Internationella relationer grundkurs, helfart 17. Utv. och internationellt samarbete grundkurs, helfart Socialantropologiska institutionen 18. Socialantropologi grundkurs, helfart Statsvetenskapliga institutionen 19. Samhällskunskap grundkurs, helfart 20. Statsvetenskap grundkurs, helfart 21. Europaprogrammet Nivå A Antal registrerade studenter vid någon av dessa utbildningar var höstterminen stycken. De åtta institutionerna har sammanlagt 8 program och 15 kurser som höstterminen 2000 startade en grundutbildning. 5 av dessa 15 kurser är halvtidskurser som bedrivs kvällstid. 3

7 Frågeformuläret Enkäten är uppdelad i sex delar som totalt innehåller 58 frågor av varierande omfattning och svårighetsgrad 1. De flesta frågor har fasta svarsalternativ, där man med ett kryss i en ruta markerar det alternativ som stämmer bäst in på en själv. 1. Universitetsstudier (fråga 1-6) 2. Studiemotiv (fråga 7-11) 3. Studentmiljö och studiesituation (fråga 12-19) 4. Göteborgs universitet och dess studentmiljö (fråga 20-27) 5. Massmedier, samhälle och opinion (fråga 28-35) 6. Bakgrundsfrågor (fråga 35-58) Sammanfattar man detta kan man i princip urskilja tre delar i enkäten. En del om synen på utbildning och utvärdering, en del om rekrytering samt en del med opinion och livsstilsfrågor. Dessa delar motsvarar de tre syften som inledningsvis formulerades kring projektet. Jämförbarhet En del av frågorna i enkäten är identiska med frågor som ställts tidigare år i Student-SOM på tre av fakultetens institutioner (se ovan). På detta sätt blir resultaten från de olika åren jämförbara i vissa avseenden. En del av frågorna är också identiska med frågor ställda vid samma tid till ett slumpmässigt urval av ungdomar i Västsverige, den så kallade Ungdom-SOM 2. I dessa fall har det därför funnits möjlighet att se hur studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten ser ut i jämförelse med västsvenska ungdomar i allmänhet. Praktiskt genomförande Enkäterna delades ut under en schemalagd lektion. Ifyllandet tog mellan 20 och 50 minuter, de flesta var klara efter 30 minuter. Vid varje utdelningstillfälle kom en undersökningsledare från SOM-institutet och presenterade såväl institutet som enkäten i sig samt delade ut en liten informationsfolder. Undersökningsledaren var också närvarande under hela enkätifyllnadstiden och kunde därför svara på de eventuella frågor som dök upp. På detta sätt har fel som kunnat uppstå på grund av oklarheter i enkätifyllandet kunnat undvikas vilket höjt undersökningens reliabilitet. På de lektioner där frånvaron var stor lämnades enkäter ut till läraren och/eller till kompisar som kunde ge de frånvarande studenterna enkäten vid ett annat tillfälle. I dessa fall fanns ej möjlighet att ställa frågor om eventuella oklarheter. Omkring 5 procent av enkäterna fylldes i på detta sätt. Vid vissa utdelningstillfällen uppstod missförstånd mellan den berörda läraren och undersökningsledaren, varför ett fåtal tider fick ombokas och därmed kom undersökningen att genomföras vid ett senare tillfälle. Samtliga kursgrupper har dock medverkat i någon utsträckning. Samtliga enkäter delades under veckorna , utom till studenterna på grundkursen i Sociologi, som fick svara på enkäten redan vecka 44. Denna tidigare 1 Formuläret finns bifogat som bilaga. 2 Ungdom-SOM genomförs för första gången i år. Undersökningen är en postenkät till 3000 ungdomar i åldern år, boende i Västsverige. 4

8 ifyllnad av enkäten kan ha påverkat resultatet när det gäller sociologistudenternas uppfattningar om den egna institutionen, eftersom de inte hade hunnit gå lika länge på sin kurs som övriga studenter som deltog i undersökningen. Svarsfrekvens Så gott som samtliga (99 procent) av de som var närvarande på de lektioner då enkäten delades ut deltog också i undersökningen. Endast någon enstaka vägrade att fylla i enkäten eller lämnade in ett blankt formulär. Att hävda att undersökningen har en så hög svarsfrekvens som 99 procent är dock ej rättvisande. Närvaron vid enkätutdelningstillfället var nämligen överlag betydligt lägre än antalet registrerade studenter på kurserna och programmen. Totalt svarade 923 studenter på enkäten vilket motsvarar 66 procent av det antal studenter som var registrerade. I genomsnitt var alltså närvaron i klassrummen vid föreläsnings- och enkätutdelningstillfället 67 procent. Frånvaron var något högre på kurserna än på programmen, vilket diagrammen nedan visar. Tabell 1: Närvaron vid enkätutdelningstillfället bland registrerade studenter som läser program och fristående kurs (procent). Program Helfart, dagtid Fristående kurs Helfart, dagtid Fristående kurs Halvfart, kvällstid Närvaro Frånvaro Totalt Antal Det är dock inte bara mellan program och kurser som man kan se en skillnad i närvaron och således också svarsfrekvensen. Särskiljer man dag- och kvällskurser finner man ytterligare differenser. Kvällskurserna har betydligt lägre närvaro och således också lägre svarsfrekvens än de fristående kurser som ges dagtid. Men inte heller denna siffra ger en rättvis bild av undersökningens svarsfrekvens. Många studenter som registrerar sig på en kurs eller ett program vid en termins början fullföljer inte sina studier. Flera hoppar av under terminens gång eller väljer att skjuta studierna på framtiden. De flesta av dessa avregistrerar sig inte, vilket innebär att det är fler studenter registrerade på kurserna/programmen än det är studenter som faktiskt läser på dem. I många fall är denna differens mycket stor. Så många som upp till en tredjedel av de officiellt registrerade kan bortfalla som aktiva studenter inom loppet av en hel kurs Sett från detta perspektiv är svarsfrekvensen således klart högre än 66 procent, ibland till och med betydligt högre. Den exakta siffran på hur många som faktiskt läser kurserna/programmen är mycket svårt att uttala sig om. Det genomsnittliga antalet studenter som deltagit på tentamen under terminens gång kan ge en fingervisning om hur många som egentligen följer kurserna/programmen. För kurser är bortfallet generellt sett procent, medan motsvarande siffra för programmen är cirka 10 procent. Detta skulle innebära en svarsfrekvens på cirka 75 procent för kurser och 80 procent för programmen, vilket kan betraktas som mycket bra. 5

9 Bortfall Det är mycket svårt att uttala sig om vilka det är som varit frånvarande vid föreläsningstillfällena och följaktligen inte heller svarat på enkäterna Genom att jämföra våra resultat med de uppgifter om kön och ålder som finns registrerade på samhällsvetenskapliga fakultetens kansli kan vi i alla fall uttala oss om de frånvarandes ålder och kön, men vi kan av tidigare nämnda skäl inte uttala oss huruvida de personer som inte fyllt i enkäten ofta är frånvarande vid föreläsningstillfällena eller om detta var en engångsföreteelse. I vissa fall är det uppenbart att föreläsningens form och innehåll påverkat närvarostatistiken betydligt. De kurser då hemtentamen delades ut efter eller innan enkätutdelningen hade exempelvis ett mycket högt närvaroantal, likaså kurser med obligatorisk närvaro. Så här är redovisningen upplagd I följande tre huvudblock kommer resultaten av Student-SOM undersökningen 2000 att presenteras. Redovisningen omfattar huvuddelen av de enkätfrågor som ställdes i undersökningen. Det första resultatkapitlet handlar om studenternas bakgrund, det vill säga vilka nybörjarstudenterna i samhällsvetenskapliga fakultetens olika ämnen är. Det andra resultatkapitlet handlar om studenternas syn på sina studier och sin studiemiljö medan det tredje handlar om studenternas opinioner och livsstilar. I anslutning till varje tabellavsnitt finns kortare kommentarer som behandlar det viktigaste och mest intressanta i respektive tabell. 6

10 Förklaring av bakgrundsvariablerna Kön Variabeln kön är uppdelad på man och kvinna. Bygger på fråga 46 i frågeformuläret. Ålder Åldersvariabeln är uppdelad i tre grupper; år, år samt över 30 år. Bygger på fråga 47 i frågeformuläret. Subjektiv klass Med subjektiv klass menas att svarspersonen själv fått ta ställning till vilket av följande alternativ som bäst passar in på den familj han eller hon växte upp i. Variabeln bygger på fråga 50 och alternativen är Arbetarfamilj, Jordbrukarfamilj, Tjänstemannafamilj, Högre tjänstemanna- akademikerfamilj samt Egen företagare. Kategorin Jordbrukarfamilj har tagits bort i redovisningen då mycket få studenter angivit att de växt upp i en sådan familj. Etniskt ursprung Variabeln etniskt ursprung bygger på fråga 40, där svarspersonen fått ange var han eller hon själv respektive far och mor växt upp. En person som är svensk är uppväxt i Sverige med svenska föräldrar, medan en person som är andra generationen invandrare växt upp i Sverige, men med minst en utländsk förälder. De som har nordiskt ursprung eller har sitt ursprung från övriga världen är första generationen invandrare, det vill säga de har växt upp i ett land utanför Sverige, med utländska föräldrar. Utbildningsgång Syftet med variabeln utbildningsgång, som bygger på fråga 1, är att särskilja för det första de som läser program från de som läser fristående kurs, och för det andra att inom gruppen som läser fristående kurs kunna urskilja de som läser på dag- respektive kvällstid. Variabeln har således tre kategorier: Fristående kurs kväll, fristående kurs dag respektive program. Utbildningsområde För att kunna särskilja nybörjarstudenter som läser inom olika områden av de samhällsvetenskapliga utbildningarna finns variabeln utbildningsområde. Även denna variabel bygger på fråga 1 i frågeformuläret. Svarspersoner i kategorin beteendevetenskap läser Arbets- och organisationspsykologi, Barn- och ungdomspsykologi, Personal och arbetslivsfrågor, Psykologi, Psykologprogrammet, Socialomsorgsprogrammet eller Socionomprogrammet. Kategorin samhällsvetenskap inkluderar studenter som läser Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling och internationellt samarbete eller Journalistprogrammet. Till kategorin administration/politik hör studenter som läser Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet, Förvaltningsprogrammet eller Hälso- och sjukvårdsadministration. Erfarenhet Med variabeln erfarenhet vill vi jämföra studenter som läser sin allra första termin på universitetet, utan erfarenhet av tidigare universitetsstudier, med studenter som tidigare läst på universitet, det vill säga har erfarenhet av universitetsstudier. 7

11 2. Vilka är studenterna som börjar läsa samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen? Utbildningsgång Studenternas utbildningsgång fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Kvällskurs Dagkurs Program Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 1. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas utbildningsgång fördelat på utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsområde* Erfarenhet Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Kvällskurs Dagkurs Program Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 1. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. De flesta nybörjarstudenter vid den samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen läser fristående kurs på dagtid eller program. Knappt en femtedel läser kvällskurser. Bland männen läser totalt nära nio tiondelar dagkurser eller program medan motsvarande andel bland kvinnorna är fyra femtedelar. Tre femtedelar av studenterna mellan år läser dagkurs och en tredjedel program. Bland studenterna i åldersgruppen år läser en lika stor andel dagkurser som program medan det i åldersgruppen över 30 år finns en lika stor andel studenter 8

12 som läser kvällskurs som program. Vid uppdelning på subjektiv klass är det en lika stor andel studenter som läser kvällskurser inom respektive klass. Program är mer vanligt än fristående kurs dagtid bland studenter från arbetarfamilj, medan det omvända gäller för de tre övriga klassgrupperna. Bland studenter med svenskt ursprung eller som är andra generationen invandrare är dagkurs vanligare än program. Bland studenterna med ursprung från övriga världen är program en vanligare utbildningsgång än dagkurs. På de beteendevetenskapliga utbildningarna läser nära en tredjedel av studenterna kvällskurser och över hälften på program. Bland de studenter som läser samhällsvetenskaplig inriktning går knappt tre fjärdedelar på dagkurs. Bland studenterna som läser administration/politik är det ungefär lika många studenter som läser dagkurs som program. 9

13 Utbildningsområde Studenternas utbildningsområde** fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Beteendevetenskapliga utbildningar Samhällsvetenskapliga utbildningar Administrativa/Politiska utbildningar Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 1. Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Studenternas utbildningsområde* fördelat på utbildningsgång samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Ja Nej Beteendevetenskapliga utbildningar Samhällsvetenskapliga utbildningar Administrativa/Politiska utbildningar Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 1. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. En tredjedel av nybörjarstudenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten läser beteendevetenskapliga utbildningar. Två femtedelar läser samhällsvetenskaplig utbildningsinriktning och en fjärdedel läser administration/politik. En fjärdedel av männen läser beteendevetenskap jämfört med nära två femtedelar av kvinnorna. Knappt en tredjedel av männen respektive drygt en femtedel av kvinnorna läser administration/politik. Nära hälften av åringarna respektive åringarna läser samhällvetenskapliga utbildningar, medan knappt hälften av studenterna som är över 30 år läser beteendevetenskap. Bland studenter med arbetarbakgrund är 10

14 administration/politik det vanligaste utbildningsområdet medan samhällsvetenskapliga utbildningar är vanligare i de tre andra klassgrupperna. Bland studenter med svenskt eller andra generationen invandrarursprung är det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet vanligast. Beteendevetenskap och samhällsvetenskap är lika vanligt bland studenterna med nordiskt ursprung medan beteendevetenskap är vanligast bland studenter med ursprung från övriga världen. Av nybörjarstudenterna som läser kvällskurser studerar nära tre femtedelar beteendevetenskap och en femtedel vardera läser samhällsvetenskap respektive administration/politik. Bland studenterna som läser samhällsvetenskap är dagkurser vanligast och bland programstudenter är beteendevetenskap vanligast. Bland studenter med universitetserfarenhet är samhällsvetenskapliga utbildningar vanligast medan beteendevetenskapliga utbildningar är vanligare bland studenter utan erfarenhet av tidigare universitetsstudier. 11

15 Erfarenhet av universitetsstudier Studenternas erfarenhet av universitetsstudier fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Har läst på universitetet tidigare Är förstagångsstudent Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 3. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas erfarenhet av universitetsstudier fördelat på utbildningsgång samt utbildningsområde (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Har läst på universitetet tidigare Är förstagångsstudent Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 3. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Två tredjedelar av studenterna som började läsa grundkurser vid samhällsvetenskapliga fakulteten hösten 2000 har tidigare bedrivit studier på universitetsnivå eller är mitt inne i sin utbildning. En tredjedel är helt nya studenter. Fördelat på kön har tre fjärdedelar av männen erfarenhet av universitetsstudier medan motsvarande andel bland kvinnorna är drygt tre femtedelar. Bland studenterna i åldrarna mellan år har lite drygt hälften studerat vid universitet eller högskola tidigare. I de äldre åldersgrupperna har nära fyra femtedelar respektive knappt två tredjedelar av studenterna mellan år respektive över 30 år erfarenhet av tidigare universitetsstudier. Tre fjärdedelar av studenterna med akademikerfamiljbakgrund har tidigare läst på universitetet. Bland studenterna från arbetarfamilj är motsvarande andel drygt tre femtedelar. Vid uppdelning på etniskt ursprung är det bara drygt hälften av studenterna från 12

16 övriga världen som tidigare studerat vid universitetet. Bland studenter med svenskt respektive andra generationen svenskt ursprung är det en lika stor andel inom de båda grupperna som har erfarenhet av universitetsstudier, nämligen två tredjedelar. Av studenterna som läser kvällskurser har 85 procent av studenterna erfarenhet av universitetsstudier. Bland dagkursstudenterna är andelen knappt två tredjedelar och bland programstudenterna tre femtedelar. Bland studenter som läser samhällsvetenskap eller administration/politik har sju tiondelar tidigare läst på universitetet. Motsvarande andel för studenter som läser beteendevetenskap är tre femtedelar. 13

17 Avser gå vidare i ämnet Hur långt studenterna som läser kurser avser att gå vidare i ämnet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Inga fler poäng i ämnet poäng men ej mer poäng, men ej mer poäng men ej mer Forskarutbildning Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 1. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Hur långt studenterna som läser kurser avser att gå vidare i ämnet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Inga fler poäng i ämnet poäng men ej mer poäng, men ej mer poäng men ej mer Forskarutbildning Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 1. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Knappt en tredjedel av nybörjarstudenterna som läser fristående kurser hösten 2000 avser inte att gå vidare i ämnet de studerar. En ungefär lika stor andel, det vill säga en tredjedel, av studenterna har för avsikt att läsa upp till 40 poäng i ämnet medan ungefär hälften så många avser att läsa upp till 60 poäng, och ännu något färre upp till 80 poäng. Knappt en tiondel av studenterna avser att gå vidare till forskarutbildningen. Bland männen är det en lika stor andel som avser att läsa upp till magisternivå som bland kvinnorna är en tredjedel, nämligen drygt en tiondel. Däremot är det en större andel bland männen än bland kvinnorna som avser att gå vidare till forskarutbildningen. I åldersgrupperna år respektive 14

18 24-29 år avser cirka en tredjedel av studenterna i respektive grupp att inte gå vidare i ämnet de läser. Motsvarande andel för studenter över 30 år är drygt en femtedel. Bland de yngsta studenterna avser en tiondel att läsa upp till 80 poäng i ämnet, medan motsvarande andel bland de äldsta studenterna en femtedel. Av kvällskursstudenterna avser totalt två tredjedelar att inte gå vidare eller att ta max 40 poäng i ämnet. Motsvarande andel för dagkursstudenterna är tre femtedelar. Bland studenter som läser administration/politik var upp till 80 poäng tillsammans med upp till 40 poäng det vanligaste svaret på frågan hur långt man avser att gå vidare i ämnet. Bland beteendevetarna var inga fler poäng och upp till 40 poäng de mest förekommande svaren medan det bland samhällsvetarstudenterna var flest som inte avsåg att gå vidare i ämnet. Av studenterna med erfarenhet av universitetsstudier avsåg en tredjedel att inte gå vidare i ämnet medan det vanligaste svaret bland studenter utan erfarenhet var att läsa upp till 40 poäng. 15

19 Könsfördelning Antal män och kvinnor bland studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten fördelat på totalt antal studenter, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Man Kvinna Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 46. I kategorin Subjektiv klass ingår inte de studenter som angivit att de kommer från Jordbrukarfamilj, då antalet var få. Detta gäller i samtliga följande tabeller där Subjektiv klass ingår. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Antal män och kvinnor bland studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Man Kvinna Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 46. Med Erfarenhet menas om studenterna tidigare läst på universitet/högskola eller inte. Detta gäller i samtliga följande tabeller där Erfarenhet ingår. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Två tredjedelar av nybörjarstudenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten är kvinnor. I alla åldersgrupper råder samma andelsförhållande mellan män och kvinnor även om fördelningen är något jämnare i åldersgruppen år. Fördelningen mellan män och kvinnor är också densamma oavsett subjektiv klass. Bland studenter som uppgett att deras ursprung är från övriga världen är könsfördelningen jämnare än bland studenter med svenskt ursprung, andra generation invandrare eller nordiskt ursprung. Bland studenterna med nordiskt ursprung är samtliga kvinnor. Bland nybörjarstudenterna som läser kvällskurser på den samhällsvetenskapliga fakulteten är nära 80 procent kvinnor. Bland studenter som läser dagkurser eller program är en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor. Fördelat på utbildningsområde utgörs studenterna som studerar beteendevetenskap till tre 16

20 fjärdedelar av kvinnor. På de samhällsvetenskapliga utbildningarna är en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor, medan könsfördelningen är något jämnare bland studenterna som läser administration/politik. 17

21 Åldersfördelning Studenternas ålder fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen år år Över 30 år Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 47. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas ålder fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej år år Över 30 år Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 47. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Av samtliga nybörjarstudenter i något av fakultetens ämnen är drygt 40 procent mellan år. Knappt en tredjedel av studenterna är mellan 24 och 29 år och den minsta åldersgruppen utgörs av studenter äldre än 30 år. Åldersskillnaden är i stort sett samma bland manliga och kvinnliga studenter, kvinnliga studenter är dock i genomsnitt både något yngre och något äldre än männen. Studenternas åldersgruppering skiljer sig åt vid jämförelse av subjektiv klass. Av de studenter som själva angivit att de kommer från en arbetarfamilj är de tre ålderskategorierna jämnstora. Studenterna som kommer från arbetarfamilj fördelar sig jämnt mellan de tre åldersgrupperna, med en liten övervikt för studenter över 30 år. Bland studenter från tjänstemannafamilj är nära häften mellan 18 och 23 år, medan endast en femtedel är över 30 år. Bland studenterna från högre tjänstemannaeller akademikerfamilj är tendensen ännu tydligare: här finns en stor övervikt av de yngre studenterna. Nära tre femtedelar av dessa studenter är mellan 18 och 23 18

22 år och endast en mindre andel är över 30 år. Fördelat på etniskt ursprung är över hälften av studenterna som är andra generationen invandrare mellan 18 och 23 år, medan över hälften av studenterna från övriga världen är äldre än 30 år. Bland nybörjarstudenterna som läser kvällskurs är drygt hälften över 30 år och 16 procent år. Det nästan identiska, men dock omvända, förhållandet råder bland studenterna som läser fristående kurs dagtid, där mer än hälften är 23 år eller yngre och endast 16 procent är 30 år eller äldre. Bland de studenter på den samhällsvetenskapliga fakulteten som läser beteendevetenskapliga utbildningar är fördelningen i de tre åldersgrupperna jämn. Hälften, eller nära hälften av studenterna som läser administration/politik eller samhällsvetenskapliga utbildningar är mellan 18 och 23 år och bland studenterna inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet är knappt en femtedel över 30 år. Av studenterna som inte tidigare har läst på universitetet är en majoritet 23 år eller yngre medan åldersgrupperna år och år är lika stora bland studenter med tidigare universitetsstudier bakom sig. 19

23 Subjektiv klasstillhörighet Studenternas subjektiva klasstillhörighet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Arbetarfamilj Tjänstemannafamilj Högre tjänstemanna-/akademikerfamilj Egen företagare Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 50. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas subjektiva klasstillhörighet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Arbetarfamilj Tjänstemannafamilj Högre tjänstemanna- /akademikerfamilj Egen företagare Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 50. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Nära två femtedelar av nybörjarstudenterna i något av den samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen har arbetarfamiljbakgrund. Andelen studenter som kommer från tjänstemanna- eller akademikerfamilj är ungefär lika stora medan andelen studenter från egen företagarfamiljer utgör drygt en tiondel. I jämförelse med ett befolkningsgenomsnitt i samma åldersgrupper innebär detta en betydande överrepresenation för studenter från tjänstemanna- och akademikerfamiljer. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor ifråga om klassbakgrund. Bland studenterna som är 30 år eller äldre har drygt hälften av dem arbetarklassbakgrund. En tredjedel av de yngre studenterna kommer från högre tjänstemanna- eller akademikerfamilj. Nära hälften av studenterna som är andra 20

24 generationen invandrare anser sig ha arbetarfamiljbakgrund, medan det bland studenterna med nordiskt ursprung endast är en fjärdedel med motsvarande bakgrund. Cirka 40 procent av nybörjarstudenterna som läser kvällskurs respektive program kommer från arbetarfamilj. Bland studenterna som läser fristående kurs dag kommer knappt en tredjedel från arbetarfamiljer. Andelen studenter från tjänstemannafamiljer är lika stor oavsett utbildningsgång, medan andelen akademiker är något högre bland studenterna som läser fristående kurs på dagtid. Andelen studenter med arbetarfamiljbakgrund är störst på de beteendevetenskaliga utbildningarna och lägst bland studenter inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet. Bland studenter som läser beteendevetenskap respektive administration/politik är cirka en femtedel från högre tjänstemanna- eller akademikerfamilj, medan andelen från akademikerfamilj är något högre bland studenter som läser samhällsvetenskap. Den subjektiva klassfördelningen bland studenter som tidigare läst på universitetet motsvarar i stort sett fördelningen bland samtliga studenter. Bland förstagångsstudenterna har en högre andel arbetarklassbakgrund och en mindre andel högre tjänstemannaeller akademikerbakgrund än studenterna med tidigare universitetsstudier bakom sig. 21

25 Ursprungsort Studenter som flyttat respektive inte flyttat till Göteborg för att studera fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass och etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Flyttat till Göteborg för att studera Ej flyttat till Göteborg för studiernas skull Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 41. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenter som flyttat respektive inte flyttat till Göteborg för att studera fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Flyttat till Göteborg för att studera Ej flyttat till Göteborg för studiernas skull Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 41. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Drygt hälften av nybörjarstudenterna i något av fakultetens ämnen har flyttat till Göteborg för att studera. Knappt hälften har angivit att de inte flyttat till Göteborg för studiernas skull, och det är rimligt att anta att många av dessa är Göteborgare och därmed boende i Göteborg. Fler män än kvinnor har flyttat till Göteborg för att studera, likaså är det en mycket större andel bland studenterna mellan år och år som flyttat till Göteborg för studiernas skull än bland studenterna som är över 30 år. Bland de sistnämnda har bara drygt en fjärdedel angivit att de flyttat till Göteborg för att studera. Bland studenter med arbetarbakgrund respektive egen företagare har drygt hälften inte flyttat till Göteborg för studiernas skull, medan det bland studenter med tjänstemanna- eller akademikerfamilj är över hälften som angett att de flyttat till Göteborg för att studera. Bland de som 22

26 har svenskt ursprung eller kommer från Norden har drygt hälften flyttat till Göteborg för att studera, medan det är mindre än hälften som gjort samma sak bland de som är andra generationen invandrare eller kommer från övriga världen. Nybörjarstudenter som läser fristående kurs på kvällstid skiljer ut sig i jämförelse med nybörjarstudenter på fristående kurser dagtid respektive på program. Sju tiondelar av kvällskursstudenterna har inte flyttat till Göteborg att studera, medan det både bland studenter på fristående dagkurser respektive på program är mindre än hälften som inte flyttat till Göteborg för studiernas skull. Bland de studenter som läser beteendevetenskap har mindre än hälften flyttat till Göteborg för att studera medan över hälften av studenterna som läser samhällsvetenskap eller administration/politik flyttat till Göteborg för studierna. Studenter som tidigare läst på universitetet har i högre grad flyttat till Göteborg för att studera än förstagångsstudenter. 23

27 Varifrån kommer studenterna som flyttat till Göteborg för att studera? Fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Göteborgsregionen Övriga Götaland Svealand inkl. Stockholm Norrland Utanför Sverige Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 41. Kategorin övriga Götaland är en sammanslagning av de som svarat att de flyttat från Sjuhärad, östra Skaraborg, västra Skaraborg, Fyrstad, Dalsland, norra Bohuslän eller övriga Götaland. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Varifrån kommer studenterna som flyttat till Göteborg för att studera? Fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Göteborgsregionen Övriga Götaland Svealand inkl. Stockholm Norrland Utanför Sverige Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 41. Kategorin övriga Götaland är en sammanslagning av de som svarat att de flyttat från Sjuhärad, östra Skaraborg, västra Skaraborg, Fyrstad, Dalsland, norra Bohuslän eller övriga Götaland. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Närmare två tredjedelar av nybörjarstudenterna som flyttat till Göteborg för att studera kommer från övriga Götaland, knappt en tiondel av studenterna kommer från Göteborgsregionen eller Norrland. Cirka en femtedel av studenterna kommer från Svealand eller Stockholm och få av studenterna har flyttat från ett land utanför Sverige för att studera i Göteborg. En något större andel av männen kommer från övriga Götaland, medan en större andel bland kvinnorna flyttat till Göteborg från Svealand. Mer än hälften av studenterna mellan 18 och 23 år respektive mellan 24 och 29 år har flyttat från Göteborgsregionen och övriga Götaland för studier i Göteborg, medan knappt hälften av studenterna äldre än 30 år flyttat från övriga Götaland. Fördelat på subjektiv klass kommer den största 24

28 andelen studenter, oavsett subjektiv klass från Göteborgsregionen och övriga Götaland. Mellan nybörjarstudenter på fristående kurs respektive program kan endast små skillnader i varifrån studenterna flyttat skönjas. 25

29 Etniskt ursprung Studenternas etniska ursprung* fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk (uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar) 2:a generation invandrare Uppvuxen i övriga norden Uppvuxen i övriga världen Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 40. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas etniska ursprung** fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Svensk (uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar) 2:a generation invandrare Uppvuxen i övriga norden Uppvuxen i övriga världen Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 40. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Över fyra femtedelar av nybörjarstudenterna i något av den samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen har svenskt ursprung och är uppvuxna i Sverige. Cirka en tiondel av studenterna är andra generationens invandrare medan endast fem procent av studenterna är uppvuxna utanför Sverige- i Norden eller i övriga världen. Bland de yngre studenterna är en något högre andel andra generationen invandrare än bland studenterna i de två äldre åldersgrupperna. 26

30 Bland nybörjarstudenterna som läser kvällskurser har nio tiondelar svenskt ursprung. Bland programstudenterna är motsvarande andel fyra femtedelar. Studenternas etniska ursprung liknar i stort den tidigare fördelningen bland samtliga studenter även vid uppdelning på utbildningsområde respektive universitetserfarenhet. 27

31 Medborgarskap Studenternas medborgarskap fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Svenskt medborgarskap Utländskt medborgarskap ** Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 51. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns en student som är uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar men som har utländskt medborgarskap detta försvinner dock i tabellen p.g.a. avrundning till heltal. Studenternas medborgarskap fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Svenskt medborgarskap Utländskt medborgarskap Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 51. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. 95 procent av nybörjarstudenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten har svenskt medborgarskap. Vid fördelning på kön, ålder respektive subjektiv syns inga skillnader i detta mönster. Dock kan det nämnas att nästan en tiondel av studenterna från egen företagarefamiljer har utländskt medborgarskap. Bland studenterna med nordiskt ursprung är det en tiondel som har svenskt medborgarskap medan hälften av studenterna från övriga världen har svenskt medborgarskap och den andra hälften utländskt. 93 procent av de som är andra generationen invandrare har svenskt medborgarskap. Det huvudsakliga mönstret i studenternas medborgarskap, det vill säga att cirka 95 procent har svenskt medborgarskap, uppvisar inga förändringar vid fördelning på utbildningsgång, utbildningsområde respektive erfarenhet. 28

32 Modersmål Studenternas modersmål fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Svenska Annat Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 53. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas modersmål fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Svenska Annat Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 53. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Nio tiondelar av nybörjarstudenterna har svenska som modersmål och vid uppdelning på kön respektive ålder uppvisar resultatet stora likheter. Bland studenterna från tjänstemannafamilj är det en något större andel av studenterna som har svenska som modersmål i jämförelse bland studenter från andra sociala klasser. Bland studenterna som är andra generationen invandrare har drygt hälften svenska som modersmål och bland studenterna med ursprung från övriga världen har en tiondel svenska som modersmål. En något större andel av studenterna som läser kvällskurser på den samhällsvetenskapliga fakulteten har svenska som modersmål jämfört med de två andra utbildningsgångarna. 29

33 Civilstånd Studenternas civilstånd fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Ensamstående Sambo Gift Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 48. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas civilstånd fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Ensamstående Sambo Gift Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 48. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Drygt hälften av nybörjarstudenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten är ensamstående. Knappt en tredjedel är sambo medan drygt en tiondel är gifta. Bland männen är två tredjedelar ensamstående och en fjärdedel sambo medan hälften respektive en tredjedel av kvinnorna angivit att de är ensamstående respektive sambo. Av studenterna i åldersgruppen år är tre fjärdedelar ensamstående medan cirka hälften respektive en tredjedel av studenterna mellan år respektive över 30 år är ensamstående. Andelen studenter som är gifta är störst i åldersgruppen över 30 år. Fördelat på subjektiv klass återfinns den största andelen ensamstående bland de studenter som kommer från högre tjänstemannaeller akademikerfamiljer. Bland studenterna som läser dagkurser är två tredjedelar ensamstående, jämfört med knappt två femtedelar av kvällskursstudenterna och cirka hälften av de som 30

34 läser på program. Av kvällskursstudenterna är knappt en tredjedel gifta. Fördelat på utbildningsgång återfinns den största andelen gifta eller sammanboende studenter bland de som studerar beteendevetenskap medan den största andelen ensamstående finns bland studenterna som läser samhällsvetenskap. 31

35 Studerande med barn Studenter med barn fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Barn yngre än 13 år ** Barn mellan 13 och 17 år Barn äldre än 18 år Inga barn Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 49. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns en student som har barn yngre än 13 år och är i denna åldersgrupp detta försvinner dock i tabellen p.g.a. avrundning till heltal. Studenter med barn fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Barn yngre än 13 år Barn mellan 13 och 17 år Barn äldre än 18 år Inga barn Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 49. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Fyra femtedelar av studenterna som hösten 2000 var nybörjare i något av fakultetens ämnen har inga barn, och bland dem som har är det vanligen barn yngre än 13 år. En större andel av de kvinnliga studenterna har barn i hemmet jämfört med de manliga studenterna. I åldersgrupperna år respektive år är det få som har barn medan hälften av studenterna som är över 30 år har barn som är yngre än 13 år. Bland studenterna som har sitt ursprung i övriga världen är det bara hälften som inte har barn. Av studenterna som läser dagkurser har nio tiondelar inte barn, jämfört med tre femtedelar respektive fyra femtedelar bland kvällskurs- respektive programstudenterna. Bland samhällsvetarstudenterna har nära nio tiondelar inte barn jämfört med omkring tre fjärdedelar bland beteendevetar- och administration/politik studenterna. 32

36 Bostadsförhållanden Studenternas boendeförhållanden fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Hos förälder/föräldrar ** På studenthem Inneboende Samboende med andra/kollektiv I egen bostad Annat Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 39. Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns en student som bor hos sina föräldrar och är i denna åldersgrupp detta försvinner dock i tabellen p.g.a. avrundning till heltal. Studenternas boendeförhållanden fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Hos förälder/föräldrar På studenthem Inneboende Samboende med andra/kollektiv I egen bostad Annat Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 39. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Nära 60 procent av nybörjarstudenterna bor i egen bostad och cirka en tiondel bor hos föräldrar respektive är samboende med andra. De minst vanliga boendeformerna är att vara inneboende eller att bo på studenthem. Bland studenterna i den yngsta åldersgruppen bor en femtedel hos förälder/föräldrar medan knappt 40 procent har egen bostad. Av studenterna över 30 år bor fyra 33

37 femtedelar i egen bostad. Fördelat på etniskt ursprung ser vi att en femtedel av studenterna som är andra generationen invandrare bor hemma hos sina föräldrar jämfört med en tiondel av de som har svenskt ursprung. Bland kvällskursstudenterna bor nära fyra femtedelar i egen bostad medan motsvarande andel för dagkursarna är knappt hälften. Bland studenter utan tidigare universitetsstudier bakom sig bor nästan en femtedel hemma hos förälder och knappt hälften har egen bostad. 34

38 Studiefinansiering Studenternas finansiering av studierna fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Studiemedel från CSN Sparade pengar Förvärvsarbete Stöd från sambo/maka[e] Stöd från föräldrar/släkting Stipendier Lön från arbetsgivare (studierna ingår i arbetet) Lön från arbetsgivare (läser på fritiden) Annat Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 58. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas finansiering av studierna fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Studiemedel från CSN Sparade pengar Förvärvsarbete Stöd från sambo/maka[e] Stöd från föräldrar/släkting Stipendier Lön från arbetsgivare (studierna ingår i arbetet) Lön från arbetsgivare (läser på fritiden) Annat Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 58. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. 35

39 80 procent av nybörjarstudenterna finansierar sina studier med studiemedel från CSN. Den näst vanligaste finansieringsformen är arbete vid sidan av studierna följt av sparade pengar. Stipendier utgör den minst vanliga studiefinansieringsformen. Bland studenterna mellan 18 och 23 år har nio tiondelar studiemedel från CSN, vilket är en högre andel jämfört med de två andra åldersgrupperna. Även att få finansieringshjälp av föräldrar eller släktingar är vanligare bland de yngre studenterna. Bland studenter över 30 år är också CSN den vanligaste studiefinansieringen följt av förvärvsarbete, men här är stöd från sambo eller maka/make vanligare än att använda sparade pengar. Även vid uppdelning på subjektiv klass håller huvudmönstret i sig, det vill säga studiefinansiering med hjälp av CSN är vanligast följt av förvärvsarbete och sparade pengar. Vid uppdelning på utbildningsgång finns vissa avvikelser från huvudmönstret. Bland nybörjarstudenterna som läser kvällskurser utgör lön från arbetsgivare den vanligaste finansieringen följt av studiemedel från CSN och sparade pengar. Både bland dagkurs- och programstudenterna är CSN det vanligaste finansieringssättet följt av förvärvsarbete och sparade pengar. Fördelningen på utbildningsområde uppvisar inga större avvikelser från det allmänna mönstret. Bland studenterna utan tidigare erfarenhet av universitetsstudier finansierar drygt nio tiondelar av studenterna sina studier med studiemedel från CSN jämfört med tre fjärdedelar av studenterna som tidigare studerat vid universitet eller högskola och alltså är inne i en utbildningsgång. 36

40 Utbildningsbakgrund Studenternas utbildningsbakgrund fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen 2-årigt gymnasium årigt gymnasium årigt gymnasium Komvux Folkhögskola Annat Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 55. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas utbildningsbakgrund fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej 2-årigt gymnasium årigt gymnasium årigt gymnasium Komvux Folkhögskola Annat Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 55. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Tre fjärdedelar av studenterna som hösten 2000 började studera ett ämne vid den samhällsvetenskapliga fakulteten har en 3-årig gymnasieutbildning bakom sig. Den näst vanligaste utbildningsbakgrunden var komvux-studier följt av 2-årigt gymnasium. Bland studenterna mellan 18 och 23 år har nästan alla läst 3-årigt gymnasium medan tre fjärdedelar respektive två femtedelar av åringarna respektive de över 30 år läst 3-årigt gymnasium. I den äldsta studentgruppen har en tredjedel läst 2-årigt gymnasium. Även vid fördelning på subjektiv klass finns intressanta skillnader. Även om den största andelen inom varje klassgrupp läst 3- årigt gymnasium skiftar andelarna i storlek. Bland studenter från arbetarfamilj har 37

41 drygt tre femtedelar läst 3-årigt gymnasium medan nästan nio tiondelar av studenterna från akademikerfamilj har denna utbildningsbakgrunden. Samtidigt har också en fjärdedel av studenterna från arbetarfamilj läst 2-årigt gymnasium och nästan 30 procent har läst på Komvux vilket utgör en klart större andel jämfört med övriga studenter. Även vid fördelning på utbildningsgång är 3-årigt gymnasium den vanligaste utbildningsgången. Dock är 2-årig gymnasieutbildning vanligare än komvuxutbildning bland kvällskursstudenterna, medan Komvux och folkhögskola är den andra respektive tredje vanligaste utbildningsbakgrunden för dagkursstudenterna. Bland de studenter som läser på program är Komvux och 2-årigt gymnasium de vanligaste utbildningsbakgrunderna efter 3-årig gymnasieutbildning. 38

42 Föräldrarnas utbildningsbakgrund Studenternas faders utbildning fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Folk-/enhets-/grundskola Folkhögskola årigt gymnasium/fackskola Flickskola/realskola Minst 3-årigt gymnasium Studerat vid universitet Examen från universitet Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 54. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas faders utbildning fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Folk-/enhets-/grundskola Folkhögskola årigt gymnasium/fackskola Flickskola/realskola Minst 3-årigt gymnasium Studerat vid universitet Examen från universitet Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 54. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Drygt två femtedelar, eller knappt hälften av studenternas fäder har läst vid eller har examen från universitetet. Drygt en tiondel har läst på realskola eller 3-årigt gymnasium och knappt en tredjedel har läst folk- eller grundskola. 39

43 Studenternas moders utbildning fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Folk-/enhets-/grundskola Folkhögskola årigt gymnasium/fackskola Flickskola/realskola Minst 3-årigt gymnasium Studerat vid universitet Examen från universitet Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 54. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas moders utbildning fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Folk-/enhets-/grundskola Folkhögskola årigt gymnasium/fackskola Flickskola/realskola Minst 3-årigt gymnasium Studerat vid universitet Examen från universitet Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 54. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Hälften av studenternas mödrar har läst vid eller har examen från universitetet. En femtedel har läst folk- eller grundskola medan knappt en femtedel har läst flick/realskola eller minst 3-årigt gymnasium. 40

44 Arbetslivserfarenhet Studenternas arbetslivserfarenhet före universitetsstudierna fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Mindre än 1 år Minst 1 år men mindre än Mer än 5 år ** Ingen arbetslivserfarenhet Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 56. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns en student har mer än fem års arbetslivserfarenhet och är i denna åldersgrupp detta försvinner dock i tabellen p.g.a. avrundning till heltal. Studenternas arbetslivserfarenhet före universitetsstudierna fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Mindre än 1 år Minst 1 år men mindre än Mer än 5 år Ingen arbetslivserfarenhet Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 56. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Drygt 60 procent av nybörjarstudenterna på den samhällsvetenskapliga fakulteten har tidigare arbetslivserfarenhet om minst ett år. En fjärdedel av studenterna har tidigare arbetat, men mindre än ett år medan drygt en tiondel inte har någon arbetslivserfarenhet alls. Av studenterna som är mellan 18 och 23 år har en femtedel ingen arbetslivserfarenhet, jämfört med drygt en tiondel av studenterna mellan år. Bland studenterna över 30 år är det få som inte har någon arbetslivserfarenhet. Fördelat på subjektiv klass är andelen studenter utan arbetslivserfarenhet omkring en tiondel bland studenterna från arbetarfamilj respektive tjänstemannafamilj, medan andelarna är något högre för studenter med akademiker- eller egen företagarfamiljbakgrund. Vid uppdelning på etniskt 41

45 ursprung är det nästan en tredjedel av studenterna från övriga världen som inte har någon arbetslivserfarenhet. Oavsett utbildningsgång är det dock en ungefärlig lika stor andel av studenterna som saknar arbetslivserfarenhet. Dock har en fjärdedel av studenterna som läser kvällskurs minst ett års arbetslivserfarenhet, vilket är en högre andel än bland dagkurs- respektive programstudenterna. Bland studenterna som läser beteendevetenskapliga utbildningar är det bara en tiondel som inte har någon arbetslivserfarenhet och tre fjärdedelar har minst ett års arbetslivserfarenhet. Bland samhällsvetar- respektive administration/politik studenterna har drygt hälften respektive knappt tre femtedelar av studenterna minst ett års arbetslivserfarenhet. 42

46 Förvärvsarbetande studenter Förvärvsarbetande studenter fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen 1-8 timmar/veckan timmar/veckan Mer än 16 timmar/veckan Inget förvärvsarbete Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 57. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Förvärvsarbetande studenter fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej 1-8 timmar/veckan timmar/veckan Mer än 16 timmar/veckan Inget förvärvsarbete Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 57. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Nästan 60 procent av nybörjarstudenterna arbetar inte vid sidan av studierna. Drygt en tiondel arbetar mer än 16 timmar i veckan, medan de flesta studenter som förvärvsarbetar arbetar mellan 1 och 8 timmar i veckan. Nära två tredjedelar av männen förvärvsarbetar inte medan motsvarande andel bland kvinnorna är knappt tre femtedelar. Bland studenterna över 30 år arbetar hälften utöver studierna medan hälften inte gör det. I de två andra åldersgrupperna är det en högre andel studenter som inte förvärvsarbetar, men bland de som arbetar utöver studierna arbetar de flesta mellan 1-8 timmar i veckan i dessa två åldersgrupper. I den äldsta åldersgruppen är det vanligast, bland de som arbetar, att arbeta mer än 16 timmar per vecka. 43

47 Nära två tredjedelar av nybörjarstudenterna som läser fristående kurs på kvällstid förvärvsarbetar mer än 16 timmar per vecka och i denna kategori är det av naturliga skäl endast en fjärdedel som inte förvärvsarbetar eftersom det är rimligt att anta att studierna för flertalet av kvällskursstudenterna utgör en bisyssla. Andelen som inte förvärvsarbetar bland dagkurs- och programstudenterna är cirka två tredjedelar i respektive grupp. Bland dagkurs- och programstudenterna är det också en större andel som arbetar 1-8 timmar i veckan än bland kvällskursstudenterna. Andelen icke förvärvsarbetande studenter är ungefär lika stor inom de tre utbildningsområdena. Bland studenter utan tidigare universitetsstudier bakom sig är det drygt två tredjedelar som inte förvärvsarbetar, jämfört med drygt hälften av studenterna som tidigare studerat vid universitet eller högskolor. 44

48 Fler än ett ämne Studenter som läser mer än en fristående kurs/ett program samtidigt fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Läser mer än en kurs/ett program Läser endast en kurs/ett program Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 2. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenter som läser mer än en fristående kurs/ett program samtidigt fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Läser mer än en kurs/ett program Läser endast en kurs/ett program Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 2. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. En fjärdedel av nybörjarstudenterna i något av den samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen läser mer än en kurs eller ett program. Bland kvinnorna är det en femtedel som läser någon kurs utöver. Fördelat på subjektiv klass är det en mindre andel bland studenterna med arbetarbakgrund jämfört med bland de övriga tre klassgrupperna som läser mer än en kurs eller ett program. Bland studenterna som läser kvällskurser läser nästan hälften av dem mer än en kurs medan motsvarande siffra för dagkursstudenterna är en fjärdedel. Bland studenterna som läser program är det mer ovanligt att läsa något utöver. En större andel bland studenterna med erfarenhet av universitetsstudier läser mer än en kurs eller ett program än bland studenterna utan tidigare universitetsstudier bakom sig. 45

49 Byte av studieinriktning Studenternas byte av inriktning på studierna fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Ja, en gång Ja, flera gånger Nej, aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 4. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas byte av inriktning på studierna fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Nej, aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 4. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. En majoritet av studenterna som har erfarenhet av universitetsstudier, och som hösten 2000 läste en grundkurs eller motsvarande vid den samhällsvetenskapliga fakulteten, har minst en gång bytt inriktning på sina studier. Två tredjedelar av studenterna i åldersgruppen år har minst en gång bytt inriktning på sina studier. Bland studenterna som läser kvällskurser har tre femtedelar aldrig bytt inriktning på sina studier medan en majoritet av dagkurs- respektive programstudenterna bytt inriktning minst en gång. 46

50 Uppehåll/avbrott i studierna Uppehåll/avbrott** i studierna fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Ja, en gång Ja, flera gånger Nej, aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 5. *Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Uppehåll/avbrott minst 3 terminer Uppehåll/avbrott** i studierna fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Nej, aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 5. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Uppehåll/avbrott minst 3 terminer Nära tre fjärdedelar av studenterna har aldrig gjort avbrott i sina studier. Bland studenterna över 30 år har två femtedelar av studenterna gjort avbrott eller uppehåll i sina studier minst en gång. 47

51 Motiv till uppehåll/avbrott i studierna Studenternas motiv till uppehållen/avbrotten i studierna fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Kom in på annan utbildning som jag hellre ville gå Utbildningen hade fel inriktning Svårt att kombinera studier och arbete Fick arbete som jag föredrog framför studierna Svårt att kombinera studier och familjeliv Trivdes ej i studiemiljön Svårt att finansiera studierna Studierna motsvarade inte mina förväntningar Undervisningen var dålig Studietrötthet, saknade motivation Utbildningen var för svår/krävande Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 6. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Den vanligaste orsaken till varför nybörjarstudenterna i något av fakultetens ämnen gjort uppehåll eller avbrott i sina studier är studietrötthet och avsaknad av motivation följt av anledningen att studierna inte motsvarande förväntningarna. Den tredje vanligaste orsaken till avhoppet eller uppehållet är att utbildningen hade fel inriktning följt av att man inte trivdes i studiemiljön. Bland kvinnorna var även svårigheten att kombinera studier med arbete en viktig orsak till avhoppet eller uppehållet. Denna motivering utgjorde även en av de vanligaste bland studenter som är äldre än 30 år. Fördelat på subjektiv klass finns några avvikelser från det huvudsakliga mönstret. Bland studenter från tjänstemannafamilj utgjorde orsakerna att det är svårt att kombinera arbete och studier tillsammans med att man fått arbete två av de viktigaste förklaringarna till uppehållet eller avbrottet i studierna. 48

52 Studenternas motiv till uppehållen/avbrotten i studierna fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Kom in på annan utbildning som jag hellre ville gå Utbildningen hade fel inriktning Svårt att kombinera studier och arbete Fick arbete som jag föredrog framför studierna Svårt att kombinera studier och familjeliv Trivdes ej i studiemiljön Svårt att finansiera studierna Studierna motsvarade inte mina förväntningar Undervisningen var dålig Studietrötthet, saknade motivation Utbildningen var för svår/krävande Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 6. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Orsakerna studietrötthet, att studierna inte motsvarade förväntningarna, svårt att kombinera studier och arbete, att man inte trivdes i studiemiljön samt att utbildningen hade fel inriktning är förklaringar till uppehållet eller avbrotten som kommer igen oavsett vilken fördelning som görs. 49

53 Motiv till val av utbildning Studenternas motiv till val av utbildning fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Är intresserad av ämnet Studierna leder fram till examen och yrke Studierna ingår i mitt arbete Vill bli behörig till andra universitetsstudier Vill orientera mig om högskolestudier Utbildningen vidgar mina vyer Studierna gör mig attraktiv på arbetsmarknaden Utbildningen ökar chanserna till trivsamt arbete Studerar för att minska risken för arbetslöshet Alternativet för mig är arbetslöshet Studierna ökar chanserna att komma in på annan utb Ha något att göra i väntan på att komma in på annan utbildning Utbildningen var den enda jag hade möjlighet att gå Hamnade här av en slump Utbildningen ökar chansen till arbete utomlands Vill fortsätta med forskarutbildningen Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 7. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena och summerar därför inte till 100 procent. N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Nio tiondelar av nybörjarstudenterna anger att intresse för ämnet är en viktig orsak till valet av utbildning, vilket gör motiveringen den mest förekommande. Andra viktiga förklaringar till valet av utbildning utgörs av att utbildningen vidgar mina vyer, att utbildningen ökar chanserna till ett trivsamt arbete, att studierna gör mig attraktiv på arbetsmarknaden samt att studierna leder fram till examen och yrke. I samtliga av dessa motiveringar instämmer mellan hälften och drygt fyra femtedelar av studenterna. Bland männen är det bara cirka två femtedelar som instämmer i påståendet att utbildningen vidgar mina vyer medan motsvarande andel bland kvinnorna är nära nio tiondelar. Vid fördelning på ålder och subjektiv klass är det samma fem orsaker till val av utbildning som är vanligast. När man tittar på etniskt 50

54 ursprung är det värt att notera, trots att de är få, att hälften av studenterna med nordiskt ursprung instämmer i att utbildningen ökar chanserna till arbete utomlands. Bland studenterna med ursprung från övriga världen instämmer lite drygt hälften i motiveringen att alternativet till studierna är arbetslöshet. 51

55 Studenternas motiv till val av utbildning fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Är intresserad av ämnet Studierna leder fram till examen och yrke Studierna ingår i mitt arbete Vill bli behörig till andra universitetsstudier Vill orientera mig om högskolestudier Utbildningen vidgar mina vyer Studierna gör mig attraktiv på arbetsmarknaden Utbildningen ökar chanserna till trivsamt arbete Studerar för att minska risken för arbetslöshet Alternativet för mig är arbetslöshet Studierna ökar chanserna att komma in på annan utb. Ha något att göra i väntan på att komma in på annan utbildning Utbildningen var den enda jag hade möjlighet att gå Hamnade här av en slump Utbildningen ökar chansen till arbete utomlands Vill fortsätta med forskarutbildningen Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 7. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena och summerar därför inte till 100 procent. N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Personal & arb.livsfrågor, Hälso- & sjukv.adm. Fördelat på utbildningsgång kan vi konstatera att en betydligt mindre andel bland kvälls- respektive dagkursstudenterna har haft som motiv till utbildningen att studierna leder fram till examen och yrke jämfört med bland programstudenterna. Dessutom utgjorde även motiveringen att man studerar för att minska risken för arbetslöshet en viktig förklaring till utbildningsvalet bland programstudenterna. Vid uppdelning på utbildningsområde respektive erfarenhet är det samma fem motiveringar som är vanligast som tidigare. 52

56 Förstahandsval och annan utbildning Förstahandsval fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Förstahandsval Ej förstahandsval Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 8. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Förstahandsval fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Förstahandsval Ej förstahandsval Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 8. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Personal & arb.livsfrågor, Hälso- & sjukv.adm. Fyra femtedelar av nybörjarstudenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten går en utbildning som var deras förstahandsval. Bland studenter som inte tidigare läst vid universitetet är det tre fjärdedelar som läser sin förstahandsutbildning. Tabellen nedan visar att bland studenterna som vill gå en annan utbildning än den de just nu går hade hälften den nuvarande utbildningen som sitt förstaval och hälften hade inte utbildningen som förstaval. Bland studenterna som inte vill gå en annan utbildning hade nio tiondelar sin nuvarande utbildning som förstahandsval. 53

57 Studenternas förstahandsval i relation till huruvida de idag vill gå en annan utbildning än den de nu går (procent) Inställning till utbildningen Vill hellre gå en annan utbildning Vill ej hellre gå en annan utbildning Första handsval Ej förstahandsval Procent (%) Antal (N) Totalt antal 901 Tabellen bygger på fråga 8 och 9. Andra utbildningar som studenten hellre vill gå fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Ja Nej Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 9. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Andra utbildningar som studenten hellre vill gå fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Ja Nej Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 9. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Personal & arb.livsfrågor, Hälso- & sjukv.adm. Drygt en femtedel av nybörjarstudenterna i något ämne vid samhällsvetenskapliga fakulteten vill gå en annan utbildning än den de just nu går. Bland de yngsta studenterna vill nära en tredjedel gå en annan utbildning medan motsvarande andel för de äldsta studenterna är lägre. Fördelat på subjektiv klass vill en fjärdedel av studenterna med akademikerbakgrund gå en annan utbildning. Även 54

58 bland dagkursstudenterna vill en fjärdedel gå en annan utbildning. Bland studenterna med erfarenhet av universitetsstudier vill en femtedel gå en annan utbildning medan motsvarande andel för studenter utan erfarenhet av universitetsstudier är högre. 55

59 Motiv till annan utbildning Studenternas motiv till varför de ej läser den utbildning de helst vill läsa fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Meriterna räckte ej för att komma in Svårt att få ett arbete med den utbildningen Utbildningen är för lång Kom på att jag ville gå en annan utbildning för sent Är för gammal för en så lång utbildning Utbildningen är för krävande Undervisningen ges på tider/ i en studietakt som ej passar mig Utbildningen ges på ort som ej passar mig Kan ej försörja mig på de arbeten som utbildningen leder till Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 10. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Den främsta anledningen till varför nybörjarstudenterna inte läser den utbildning de allra helst vill läsa är att meriterna inte räcker till. Den näst viktigaste anledningen är att man kom på för sent att man ville gå en annan utbildning. Bland studenter från akademikerfamilj och bland studenter som läser administration/politik utgör även att det är svårt att få ett arbete med den utbildning man helst vill gå en relativt viktig förklaring. 56

60 Studenternas motiv till varför de ej läser den utbildning de helst vill läsa fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Meriterna räckte ej för att komma in Svårt att få ett arbete med den utbildningen Utbildningen är för lång Kom på att jag ville gå en annan utbildning för sent Är för gammal för en så lång utbildning Utbildningen är för krävande Undervisningen ges på tider/ i en studietakt som ej passar mig Utbildningen ges på ort som ej passar mig Kan ej försörja mig på de arbeten som utbildningen leder till Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 10. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Personal & arb.livsfrågor, Hälso- & sjukv.adm. 57

61 Information om utbildningen Studenternas bedömning av vilka källor som var viktiga i deras val av utbildning fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen SYOn på gymnasiet/ arbetsförmedlingen Lärare Familjen Kamrater Eget besök vi GU Besök från GU Universitetets hemsida Broschyrer Utbildningskatalogen Annonser Utbildningsmässa Studerande vid GU Studievägledare vid GU Press, radio, TV Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 11. Frågan består av 5 svarsalternativ av hur viktigt de olika källorna var för valet av utbildning. Endast svarsalternativen mycket viktigt och ganska viktigt ingår i tabellen, d.v.s. endast de som angivit att alternativet var viktigt i någon grad och därför summerar inte tabellen till 100 procent. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Den vanligaste källan som ansågs viktig i valet av utbildning är utbildningskatalogen från Göteborgs Universitet. Fyra femtedelar av nybörjarstudenterna anser att denna information var viktig. Andra källor som varit viktiga vid valet av utbildning är kamrater, broschyrer, universitetets hemsida och studerande vid Göteborgs Universitet. Källor i form av annonser, mässor, lärare och SYO har spelat en liten roll för studenternas val av utbildning. Bland studenterna utan erfarenhet av universitetsstudier anser mer än fyra femtedelar att utbildningskatalogen utgjorde en viktig informationskälla inför utbildningsvalet. 58

62 Studenternas bedömning av vilka källor som var viktiga i deras val av utbildning fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej SYOn på gymnasiet/ arbetsförmedlingen Lärare Familjen Kamrater Eget besök vi GU Besök från GU Universitetets hemsida Broschyrer Utbildningskatalogen Annonser Utbildningsmässa Studerande vid GU Studievägledare vid GU Press, radio, TV Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 11. Frågan består av 5 svarsalternativ av hur viktigt de olika källorna var för valet av utbildning. Endast svarsalternativen mycket viktigt och ganska viktigt ingår i tabellen, d.v.s. endast de som angivit att alternativet var viktigt i någon grad och därför summerar inte tabellen till 100 procent. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Personal & arb.livsfrågor, Hälso- & sjukv.adm. 59

63 3. Hur ser studenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten på sina studier och sin studiemiljö? Studiernas innehåll Studenternas uppfattning om studiernas innehåll fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (medelvärde) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Teoretisk/Praktisk 5,6 5,5 5,7 5,7 5,4 5,7 5,7 5,4 5,7 5,7 5,6 5,8 5,7 5,9 Intressant/ointressant 5,9 5,7 6,0 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 5,8 5,9 5,9 6,1 5,9 Fördjupande/Ytlig 4,7 4,5 4,8 4,6 4, ,9 4,5 4,7 4,6 4,6 4,7 5,2 5,8 Svår/Lätt 4,1 3,7 4,2 4,1 3,8 4,3 4,3 3,9 4,0 3,8 4,0 4,2 4,3 4,5 Krävande/kravlös 4,8 4,4 5,0 4,7 4,6 5,2 5,0 4,7 4,7 4,6 4,7 4,8 5,3 5,6 Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = alternativet till vänster om snedstrecket och 1 = alternativet till höger om snedstrecket. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen De flesta nybörjarstudenter anser att studiernas innehåll är mer teoretiskt än praktiskt och att studierna är intressanta. Vidare anser studenterna att studierna generellt är fördjupande snarare än ytliga, att de varken är svåra eller lätta men att de däremot är mer krävande än kravlösa. Kvinnor upplever allmänt studierna som mer intressanta, fördjupande, svåra och krävande än vad män gör. Studenter över 30 år liksom studenter från arbetarfamilj upplever också sina studier mer fördjupande, svåra och krävande än de yngre studenterna och studenter från andra sociala klasser. Studenter med utländsk bakgrund uppvisar generellt högre medelvärden än studenter med svenskt ursprung. 60

64 Studenternas uppfattning om studiernas innehåll fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Teoretisk/Praktisk 5,9 5,8 5,2 5,7 5,2 6,0 5,5 5,9 Intressant/ointressant 6,0 6,0 5,7 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 Fördjupande/Ytlig 5,1 4,7 4,5 4,5 4,6 5,2 4,7 4,7 Svår/Lätt 4,1 4,1 4,0 4,0 3,9 4,4 3,9 4,4 Krävande/kravlös 4,8 4,7 4,9 4,8 4,6 5,2 4,6 5,1 Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = alternativet till vänster om snedstrecket och 1 = alternativet till höger om snedstrecket. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Bland nybörjarstudenter som läser fristående kurser anser fler att studierna är teoretiska, intressanta och fördjupande än vad studenter som läser på program gör. Fördelat på utbildningsområde anser fler bland studenterna som läser administration/politik att deras studier är teoretiska, fördjupande, svåra och krävande än bland studenter som läser beteende- eller samhällsvetenskap. Likaså upplever studenter utan erfarenhet av universitetsstudier att studierna är svårare och mera krävande än studenter som tidigare läst vid universitet eller högskola. 61

65 Kraven på studenterna Studenternas uppfattning om kraven på dem som studenter fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Höga krav Varken eller Låga krav Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger fråga 13. Svarsalternativen alldeles för höga krav och något för höga krav har i tabellen slagits ihop till kategorin höga krav. Svarsalternativen något för låga krav och alldeles för låga krav har slagits samman till kategorin låga krav i tabellen. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas uppfattning om kraven på dem som studenter fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Höga krav Varken eller Låga krav Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger fråga 13. Svarsalternativen alldeles för höga krav och något för höga krav har i tabellen slagits ihop till kategorin höga krav. Svarsalternativen något för låga krav och alldeles för låga krav har slagits samman till kategorin låga krav i tabellen. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. De flesta nybörjarstudenter anser att kraven på dem är varken höga eller låga. Knappt en femtedel anser att kraven på dem som studenter är för höga. Kvinnorna upplever överlag kraven högre än vad män gör. Även studenter från arbetarfamilj och studenter med utländsk bakgrund uppfattar kraven som högre än studenter från andra sociala klasser respektive svenska studenter. Bland studenter som inte har erfarenhet av universitetsstudier anser en fjärdedel att kraven på dem som studenter är höga, vilket är en högre andel än bland studenterna med erfarenhet av universitetsstudier. 62

66 Pedagogiken Studenternas uppfattning om pedagogiken fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (medelvärde) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Undervisning 4,9 4,7 5,0 4,9 4,9 5,1 4,9 4,9 5,0 5,0 5,0 5,0 5,4 5,2 Kurslitteratur 4,7 4,5 4,8 4,7 4,6 4,8 4,6 4,6 4,7 4,8 4,6 4,6 4,6 5,0 Tentamen 4,7 4,5 4,8 4,7 4,6 4,8 4,7 4,7 4,6 4,8 4,7 4,6 4,6 5,2 Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = positiv inställning (bra/god) och 1 = negativ inställning (dålig). N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas uppfattning om pedagogiken fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Undervisning 5,0 5,0 4,8 4,8 4,9 5,2 5,0 4,9 Kurslitteratur 4,8 4,8 4,4 4,7 4,7 4,6 4,7 4,6 Tentamen 4,4 4,9 4,6 4,7 4,7 4,7 4,6 4,9 Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = positiv inställning (bra/god) och 1 = negativ inställning (dålig). N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. De flesta nybörjarstudenter i något av fakultetens ämnen anser att undervisningen, kurslitteraturen och tentamensformerna fungerar bra, men inga toppbetyg utdelas. Kvinnor upplever i högre grad än män att pedagogiken på deras utbildningar är bra, motsvarande skillnad kan också iakttas mellan äldre och yngre studenter och mellan studenter med utländsk respektive svensk bakgrund. Studenter som läser fristående kurs tenderar att ge högre betyg åt undervisningen och kurslitteraturen än studenter som läser program medan dagkursstudenterna tycker bättre om tentamensformerna än kvällskurs- och programstudenter. Bland studenter som läser administration/politik uppfattas också undervisningen vara något bättre än bland studenter som läser beteende- eller samhällsvetenskap. Studenter utan erfarenhet av universitetsstudier är mer nöjda mer tentamensformerna än studenter med erfarenhet av studier vid universitet eller högskola. 63

67 Studiesituationen Studenternas uppfattning om sin studiesituation fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Viktigt att prestera bra studieresultat Säker på att jag kommer klara studierna Det jag läst är intressant Har grepp om studierna Studierna känns pressande För hög studietakt Problem p.g.a. bristande förkunskap i ämnet Problem p.g.a. bristande förkunskap i svenska Problem p.g.a. bristande förkunskap i engelska Finns ngn som kan hjälpa mig med studierna Får uppmuntran från lärare De närmaste har förståelse för studiekraven För lite tid till studierna Utb. upplägg passar mig God tillgång till hjälpmedel Svårt att kombinera studier och privatliv Svårt att kombinera studier och andra engagemang Studierna försvåras av min bostadssituation Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 19. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. hur stor andel av studenterna som instämmer i de olika påståendena och därför summerar inte tabellen till 100 procent.. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen De flesta nybörjarstudenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten upplever att det de läser är intressant men också att det är viktigt att prestera bra studieresultat. Vidare känner också de flesta studenter att de har grepp om studierna och att de kommer att klara av dem. Många instämmer också i att utbildningen har ett upplägg som passar dem bra, att det finns god tillgång på hjälpmedel och att de närmaste har förståelse för de krav som studierna ställer. Dessa uppfattningar har också stöd av mer än hälften av studenterna även vid uppdelning på kön, ålder, subjektiv klass och etniskt ursprung. 64

68 Studenternas uppfattning om sin studiesituation fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Viktigt att prestera bra studieresultat Säker på att jag kommer klara studierna Det jag läst är intressant Har grepp om studierna Studierna känns pressande För hög studietakt Problem p.g.a. bristande förkunskap i ämnet Problem p.g.a. bristande förkunskap i svenska Problem p.g.a. bristande förkunskap i engelska Finns ngn som kan hjälpa mig med studierna Får uppmuntran från lärare De närmaste har förståelse för studiekraven För lite tid till studierna Utb. upplägg passar mig God tillgång till hjälpmedel Svårt att kombinera studier och privatliv Svårt att kombinera studier och andra engagemang Studierna försvåras av min bostadssituation Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 19. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. hur stor andel av studenterna som instämmer i de olika påståendena och därför summerar inte tabellen till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Bland studenterna som läser kvällskurs menar mindre än hälften att de närmaste har förståelse för studiekraven och de känner också att det är svårt att kombinera studier med privatlivet eller med andra engagemang. För fristående kursstudenter på dagtid och för programstudenter samt även vid uppdelning på utbildningsområde och erfarenhet framträder däremot de tidigare angivna uppfattningarna om studiesituationen som typiska. 65

69 Studiehjälp Studiehjälp som studenterna anser sig behöva fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Läsfärdighet i svenska Skrivfärdighet i svenska Muntlig framställning på sv Läsfärdighet i engelska Skrivfärdighet i engelska Muntlig framställning på eng Datoranvändning Studieteknik Tids- och studieplanering Personlig vägledning Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 18. Endast de som svarat jakande på frågan ingår i tabellen, d.v.s. hur många studenter anser sig vilja ha hjälp med de olika erbjudna alternativen och därför summerar inte tabellen till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Den studiehjälp som drygt två femtedelar, eller nästan hälften, av nybörjarstudenterna angivit att de anser sig behöva är personlig vägledning. Två femtedelar anser sig behöva hjälp med studieteknik respektive studieplanering. Andra saker som mer än en femtedel av studenterna skulle vilja ha hjälp med är läs- och skrivfärdighet i engelska, muntlig framställning på engelska samt datoranvändning. Knappt två femtedelar av studenterna skulle också vilja ha hjälp med muntlig framställning på svenska. Ett generellt mönster är att en större andel kvinnor än män anser sig behöva hjälp med läs- och skrivfärdighet på engelska, datoranvändning, studieteknik, studieplanering och personlig vägledning. Även bland de äldre studenterna anser sig fler behöva hjälp med engelska än bland de yngre studenterna, medan en större andel av de yngre studenterna vill ha hjälp med studieteknik, studieplanering och personlig vägledning än bland de äldre studenterna. Även en större andel av studenterna från arbetar- respektive egen företagarfamilj anser sig behöva hjälp med engelskan i olika avseenden än bland studenter från tjänstemanna- och akademikerfamiljer. Bland studenterna med annat ursprung än svenskt anser sig generellt en större andel behöva hjälp med både svenska och engelska än bland studenter med svenskt ursprung. 66

70 Studiehjälp som studenterna anser sig behöva fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Läsfärdighet i svenska Skrivfärdighet i svenska Muntlig framställning på sv Läsfärdighet i engelska Skrivfärdighet i engelska Muntlig framställning på eng Datoranvändning Studieteknik Tids- och studieplanering Personlig vägledning Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 18. Endast de som svarat jakande på frågan ingår i tabellen, d.v.s. hur många studenter anser sig vilja ha hjälp med de olika erbjudna alternativen och därför summerar inte tabellen till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Studenter som läser på program anser i högre utsträckning än övriga nybörjarstudenter att de behöver hjälp med muntlig framställning på svenska, läsoch skrivfärdighet i engelska och datoranvändning. Även bland studenter som inte tidigare läst på universitet eller högskola anser sig en större andel behöva hjälp med studieteknik, studieplanering och engelska än bland studenter som tidigare studerat på denna nivå. 67

71 Språkkunskaper Studenternas språkkunskaper fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Svenska Engelska Franska Tyska Spanska Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 52. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas språkkunskaper fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Svenska Engelska Franska Tyska Spanska Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 52. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Samtliga studenter som hösten 2000 var nybörjare i ett ämne vid samhällsvetenskapliga fakulteten anser att de kan klara av svenska språket och i stort sett alla behärskar också engelska. En tredjedel av studenterna kan även tala tyska medan knappt en femtedel respektive knappt en fjärdedel av studenterna talar spanska respektive franska. De yngre studenterna behärskar överlag fler språk än de äldre studenterna. Bland studenter med arbetarfamiljbakgrund behärskar överlag en mindre andel andra utländska språk än engelska jämfört med studenter från andra sociala klasser. Motsvarande tendens är också synlig mellan kvällskursstudenter och övriga studenter. 68

72 Användningen av språkkunskaperna Studenternas användning av sina språkkunskaper i sina studier fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Ja Nej Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 52. Tabellen bygger endast på de som uppgivit att de är två-/flerspråkiga. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas användning av sina språkkunskaper i sina studier fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Ja Nej Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 52. Tabellen bygger endast på de som uppgivit att de är två-/flerspråkiga. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Tre av fyra av de två- eller flerspråkiga studenterna anser att de har nytta eller användning av sina språkkunskaper i studierna. Studenter över 30 år och studenter från arbetarfamilj skiljer ut sig då en lägre andel av dessa studenter anser att de har användning av sina språkkunskaper jämfört med studenter i andra åldersgrupper respektive i andra sociala klasser. Bland studenter utan erfarenhet av universitetsstudier anser en lägre andel att de har nytta av sina språkkunskaper jämfört med bland studenter med erfarenhet av universitetsstudier. 69

73 Institutionens infrastruktur Studenternas uppfattning om institutionens infrastruktur fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (medelvärde) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Lokaler 5,0 4,9 5,1 5,0 5,1 5,1 4,9 5,1 5,2 5,0 5,1 5,0 5,1 5,3 Datorer 3,3 3,3 3,3 3,2 3,2 3,5 3,2 3,2 3,4 3,0 3,2 3,5 4,0 3,4 Bibliotek 4,8 4,7 4,8 4,7 4,8 4,9 4,9 4,8 4,6 4,9 4,7 4,9 5,3 4,7 Expedition 4,5 4,4 4,6 4,4 4,4 4,8 4,7 4,4 4,4 4,5 4,5 4,6 5,5 4,8 Organisation 4,5 4,2 4,6 4,3 4,6 4,7 4,5 4,5 4,4 4,6 4,5 4,4 4,8 4,7 Information 4,6 4,4 4,7 4,5 4,7 4,7 4,7 4,6 4,6 4,7 4,6 4,5 5,3 5,2 Studentservice 4,3 4,1 4,4 4,3 4,2 4,5 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,4 4,7 4,7 Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = positiv inställning (bra/god) och 1 = negativ inställning (dålig). N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas uppfattning om institutionens infrastruktur fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Lokaler 5,3 5,1 4,9 5,3 5,0 4,7 5,0 5,1 Datorer 3,1 3,5 3,1 3,0 3,5 3,4 3,3 3,3 Bibliotek 4,0 4,8 5,0 4,5 4,8 5,1 4,7 4,9 Expedition 4,1 4,5 4,7 4,3 4,5 4,8 4,5 4,5 Organisation 4,7 4,5 4,4 4,4 4,5 4,6 4,5 4,5 Information 4,6 4,7 4,6 4,5 4,7 4,6 4,6 4,7 Studentservice 4,3 4,2 4,4 4,2 4,3 4,4 4,3 4,3 Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = positiv inställning (bra/god) och 1 = negativ inställning (dålig). N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. De flesta nybörjarstudenter i något ämne anser att infrastrukturen på de institutioner där de läser är god, dock ges underbetyg till tillgången på datorer. Bäst omdömen får lokalerna och tillgången på bibliotek. Kvinnor tenderar överlag att ge bättre betyg åt infrastrukturen än män. Bland studenter som läser kvällskurser är fler nöjda med lokalerna och organisationen än bland övriga 70

74 studenter, medan programstudenterna är mer nöjda med tillgången på bibliotek, expedition och studentservice. Minst missnöjda med tillgången på datorer är studenter som läser fristående kurs på dagtid. Fördelat på utbildningsområde är studenterna som läser administration/politik mer nöjda med bibliotek, expedition, organisation och studentservice än studenter som läser beteende- eller samhällsvetenskap. Studenter med erfarenhet av universitetsstudier gör i flertalet fall samma bedömningar om institutionernas infrastruktur som de helt nya studenterna. 71

75 Atmosfären på institutionen Studenternas uppfattning om atmosfären på den institution de tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (medelvärde) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Stämning 5,5 5,3 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,4 5,4 5,4 5,7 5,8 5,2 Studentsammanhållning 4,3 4,3 4,3 4,2 4,3 4,4 4,5 4,3 4,2 4,0 4,2 4,7 4,8 4,5 Lärarkontakt 4,5 4,6 4,5 4,3 4,8 4,8 4,5 4,6 4,5 4,6 4,5 4,5 5,7 4,6 Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = positiv inställning (bra/god) och 1 = negativ inställning (dålig). N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas uppfattning om atmosfären på den institution de tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Stämning 5,2 5,4 5,7 5,6 5,5 5,3 5,4 5,5 Studentsammanhållning 3,6 4,0 5,0 4,4 4,4 4,1 4,3 4,3 Lärarkontakt 4,6 4,5 4,6 4,5 4,7 4,3 4,7 4,3 Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = positiv inställning (bra/god) och 1 = negativ inställning (dålig). N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Atmosfären på institutionerna får bra omdömen av nybörjarstudenterna. Högst betyg får stämningen. Den positiva bilden gäller överlag men bland studenter som läser på program upplevs stämningen, studentsammanhållningen och lärarkontakten som bättre än vad den gör bland studenter som läser kvällsrespektive dagkurs. Fördelat på utbildningsområde ger studenter inom den administrativa/politiska grenen relativt sett lägst betyg åt atmosfären, även om betygen fortfarande är positiva. Bland studenter som tidigare studerat vid universitet eller högskola uppfattas lärarkontakten som bättre än bland studenter utan erfarenhet av universitetsstudier. 72

76 Välkomnandet på institutionen Studenternas uppfattning om hur välkomna och väl bemötta de blivit på den institution de tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (medelvärde) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Positivt bemött Varken eller Ej positivt bemött Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 14. Frågan består av 5 svarsalternativ. Svarsalternativen Ja, mycket samt ja, ganska är i tabeller i hopslagna till positivt bemötande och svarsalternativen nej, inte särskilt och nej, inte alls är i hopslagna till ej positivt bemötande. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas uppfattning om hur välkomna och väl bemötta de blivit på den institution de tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Positivt bemött Varken eller Ej positivt bemött ** ** 2 ** 2 Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 14. Frågan består av 5 svarsalternativ. Svarsalternativen Ja, mycket samt ja, ganska är i tabeller i hopslagna till positivt bemötande och svarsalternativen nej, inte särskilt och nej, inte alls är i hopslagna till ej positivt bemötande. Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Det finns en student i denna kategori som ej anser sig positivt bemött. Detta försvinner dock på grund av avrundning till heltal. Över fyra femtedelar av studenterna anser sig ha blivit positivt bemötta på den institution där de nu läser. Mönstret förändras inte vid uppdelning på kön, ålder eller subjektiv klass. Bland studenterna som läser på program anser sig en högre andel blivit positivt bemötta än bland studenter som läser fristående kurs på kvällsrespektive dagtid. Bland studenter som läser beteende- respektive samhällsvetenskapliga utbildningar anser sig en något större andel blivit positivt bemötta på de institutioner de tillhör än bland studenter som läser administration/politik. Även bland studenter med erfarenhet av universitetsstudier anser sig en högre andel blivit positivt bemötta än bland studenter utan erfarenhet. 73

77 Studentinflytande Studenternas inställning till graden av inflytande på den institution de tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Inst. är mottaglig för förändringar utifrån studenternas förslag Har haft möjlighet att utvärdera delkurser Lärarna uppmuntrar till utvärdering av delkurserna Ej min uppgift att arbeta för förbättring Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 15. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena och tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Drygt två tredjedelar av nybörjarstudenterna som studerar vid samhällsvetenskapliga fakulteten uppger att de fått möjligheten att utvärdera delkurser och nästan lika många uppger också att lärarna uppmuntrat dem till utvärdering av delkurserna. En fjärdedel av studenterna uppger att de instämmer med att institutionen de tillhör är mottaglig för förändringar utifrån studenternas förslag. Endast en liten minoritet av studenterna instämmer i påståendet att det inte är deras uppgift att arbeta för förbättring. 74

78 Studenternas inställning till graden av inflytande på den institution de tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Inst. är mottaglig för förändringar utifrån studenternas förslag Har haft möjlighet att utvärdera delkurser Lärarna uppmuntrar till utvärdering av delkurserna Ej min uppgift att arbeta för förbättring Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 15. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena och tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Bland nybörjarstudenter som läser kvällskurser är det en mycket mindre andel som instämmer i att institutionen är mottaglig för förändringar än bland studenter som läser fristående kurser på dagtid eller program. Kvällskursstudenterna är också mindre benägna att hålla med om att de fått utvärdera eller blivit uppmuntrade till att utvärdera delkurserna. Bland studenter som läser inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet är det överlag en större andel som håller med om att institutionen är mottaglig för förändringar samt att de fått möjlighet och blivit uppmuntrade att utvärdera delkurserna. 75

79 Diskriminering Studenternas upplevelse av diskriminering fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Har blivit diskriminerad Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 16. Endast de som svarat jakande på frågan ingår i tabellen och därför summerar inte tabellen till 100 procent. Studenternas upplevelse av diskriminering fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Har blivit diskriminerad Antal (N): Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 16. Endast de som svarat jakande på frågan ingår i tabellen och tabellen summerar därför inte till 100 procent. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Endast 4 procent av samtliga studenter upplever att de blivit diskriminerade. Av denna begränsade grupp (visas ej i tabell) är det två tredjedelar som anger att de blivit diskriminerade av lärare. Nära två femtedelar uppger att de blivit diskriminerade av andra studenter. Den främsta explicita anledningen till varför man blivit diskriminerad upplevs vara kön följt av social klass. Bland de som uppgivit att de blivit diskriminerade på grund av kön är samtliga kvinnor. 76

80 Val av Göteborgs universitet Motiv bakom studenternas val av Göteborgs universitet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Nära hem Släkt/bekanta/pojk-/flickvän i Göteborg Syskon/kamrater i Gbg Föräldrar har studerat i Gbg Bra bostadsförhållanden Trevlig stad Trevligt universitet Hög kvalitet på utbild Bra forskarutbildning Bra studentliv, föreningar etc Bra universitetsbibliotek Universitetet har gott rykte Hamnade här av en slump Har tidigare studerat vid GU Utbildningen fanns bara här Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 20. Frågan består av 5 svarsalternativ av hur stor betydelse de olika alternativen hade för valet av GU. Endast svarsalternativen mycket stor betydelse och ganska stor betydelse ingår i tabellen, d.v.s. endast de som angivit att alternativet har betydelse av ngn grad och tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen De främsta motiven bakom studenternas val av Göteborgs Universitet är att Göteborg är en trevlig stad, att det är en hög kvalitet på utbildningarna, att det är nära hem eller att man har nära och kära i staden, att universitetet har gott rykte samt att det är ett trevligt universitet. I samtliga av dessa påståenden håller över hälften av studenterna med om att det haft betydelse. Färre har valt Göteborg utifrån premisserna att deras föräldrar studerat här, att studentlivet skulle vara bra eller att de hamnat här av en slump. Bland äldre studenter är inte heller trevligt universitet respektive universitetets goda rykte lika viktigt som bland studenterna i de två yngre åldersgrupperna. 77

81 Motiv bakom studenternas val av Göteborgs universitet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Nära hem Släkt/bekanta/pojk-/flickvän i Göteborg Syskon/kamrater i Gbg Föräldrar har studerat i Gbg Bra bostadsförhållanden Trevlig stad Trevligt universitet Hög kvalitet på utbild Bra forskarutbildning Bra studentliv, föreningar etc Bra universitetsbibliotek Universitetet har gott rykte Hamnade här av en slump Har tidigare studerat vid GU Utbildningen fanns bara här Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 20. Frågan består av 5 svarsalternativ av hur stor betydelse de olika alternativen hade för valet av GU. Endast svarsalternativen mycket stor betydelse och ganska stor betydelse ingår i tabellen, d.v.s. endast de som angivit att alternativet har betydelse av ngn grad och tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Bland studenter som läser kvällskurser, som ofta handlar om vidareutbildning, hade motivet att det var nära hem en större betydelse för valet av Göteborgs universitet än bland studenter som läser fristående kurs dagtid eller program. Motsatt hade motiven nära och kära i Göteborg, trevligt universitet och universitetets goda rykte en större betydelse bland de sistnämnda studenterna. 78

82 Förtroende för GU Studenternas förtroende för Göteborgs universitet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Stort förtroende Varken stort eller litet Litet förtroende Ingen uppfattning Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 31. Frågan består av 5 svarsalternativ. Svarsalternativen mycket stort förtroende och ganska stort förtroende har i tabellen slagits ihop till kategorin stort förtroende. Svarsalternativen ganska litet förtroende och mycket litet förtroende har slagits samman till kategorin litet förtroende i tabellen. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas förtroende för Göteborgs universitet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Stort förtroende Varken stort eller litet Litet förtroende Ingen uppfattning Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 31. Frågan består av 5 svarsalternativ. Svarsalternativen mycket stort förtroende och ganska stort förtroende har i tabellen slagits ihop till kategorin stort förtroende. Svarsalternativen ganska litet förtroende och mycket litet förtroende har slagits samman till kategorin litet förtroende i tabellen. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Drygt två tredjedelar av nybörjarstudenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten anser att de har stort förtroende för Göteborgs universitet. Motsvarande andel som har stort förtroende för Chalmers Tekniska Högskola (visas ej i tabell) är en tredjedel, dock har nästan hälften av studenterna angivit att de inte har någon uppfattning om sitt förtroende för CTH. Bland kvinnor och yngre studenter är det en större andel som har förtroende för Göteborgs universitet än bland män respektive äldre studenter. Vidare är det en 79

83 mindre andel bland studenterna från arbetarfamilj som har stort förtroende för GU än bland övriga sociala klasser. Bland nybörjarstudenter som läser administration/politik har tre fjärdedelar högt förtroende för Göteborgs Universitet, vilket är en högre andel än bland studenter som läser beteendevetenskap respektive samhällsvetenskap. Andelen studenter med stort förtroende för GU är också högre bland dem utan erfarenhet av universitetsstudier än bland dem med erfarenhet. 80

84 Studentstaden Studenternas inställning till Göteborg som studentstad fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Lätt att få tag på bra studentbostäder För långt mellan universitetets olika delar God tillgång till kurslitteratur på universitetsbiblioteken Universitet har bra placering i stan Lätt att bli ensam Rikt utbud på trevliga caféer och restauranger Dyrt att leva som student Studentmiljön är överlag trivsam Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 21. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Även de som svarat vet ej/ej aktuellt på frågorna ingår i N-värdet. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Drygt fyra femtedelar av nybörjarstudenterna instämmer i påståendet att Göteborg har ett rikt utbud på trevliga caféer och restauranger. En majoritet av studenterna anser också att universitetet är bra placerat i stan och att studentmiljön är trivsam. Knappt hälften av studenterna anser att det är dyrt att leva som student i Göteborg. Få av studenterna instämmer i påståendet att det är lätt att få tag på bra studentbostäder. Bland kvinnorna respektive bland studenterna över 30 år anser en mindre andel att det är dyrt att leva som student i Göteborg än bland män respektive övriga åldersgrupper. 81

85 Studenternas inställning till Göteborg som studentstad fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Lätt att få tag på bra studentbostäder För långt mellan universitetets olika delar God tillgång till kurslitteratur på universitetsbiblioteken Universitet har bra placering i stan Lätt att bli ensam Rikt utbud på trevliga caféer och restauranger Dyrt att leva som student Studentmiljön är överlag trivsam Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 21. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Även de som svarat vet ej/ej aktuellt på frågorna ingår i N-värdet. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. En mindre andel av studenterna som läser kvällskurser är benägna att hålla med om att universitetet har bra placering i stan, att det är dyrt att leva som student samt att studiemiljön överlag är trivsam än bland studenter med annan utbildningsgång. Studenter som läser fristående kurs på dagtid eller program uppvisar också lika inställningar i nämnda påståendena om Göteborg som studentstad. 82

86 Studenttillvaron Studenternas syn på sin studenttillvaro fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Studierna har utvecklat mig som människa Känner mig anonym i den stora massan av studenter Får för lite ansvar som student Har fått många nya vänner Studenttillvaron är rolig och stimulerande Är besviken på livet som student Vill ha fler kontakter med andra studenter Att studera känns för mig meningslöst Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 17. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen En majoritet av studenterna som är nybörjare vid samhällsvetenskapliga fakulteten instämmer i att studierna utvecklat dem som människor samt att studenttillvaron är rolig och stimulerande. Cirka en tredjedel av studenterna känner sig anonyma i den stora massan och en något större andel skulle också vilja ha fler kontakter med andra studenter. Få instämmer i påståendet att studera skulle kännas meningslöst. En större andel kvinnor än män anser att studierna har utvecklat dem som människor. Bland studenter äldre än 30 år anser en mindre andel att de genom studierna fått många nya vänner eller att de vill ha mer kontakt med andra studenter än bland studenter i de andra två åldersgrupperna. 83

87 Studenternas syn på sin studenttillvaro fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Studierna har utvecklat mig som människa Känner mig anonym i den stora massan av studenter Får för lite ansvar som student Har fått många nya vänner Studenttillvaron är rolig och stimulerande Är besviken på livet som student Vill ha fler kontakter med andra studenter Att studera känns för mig meningslöst Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 17. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Bland studenter som läser program instämmer en större andel i att de genom studentlivet fått många vänner och att studenttillvaron är rolig och stimulerande än bland studenter på fristående kurs kvälls- och dagtid. Bland dagkursstudenterna känner sig fler anonyma och fler vill ha mer kontakter med andra studenter än bland kvällskurs- och programstudenter. 84

88 Studentkåren Studenternas upplevelse av den studentkår man tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Lätt att kontakta Har en viktig uppgift att fylla Medlemskap bör ej vara obligatoriskt Tillvaratar studenternas intressen på ett bra sätt Sköter utbildningsbevakning på ett bra sätt Fyller ingen funktion för mig Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 23. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Hälften respektive drygt hälften av nybörjarstudenterna instämmer i att studentkåren är lätt att kontakta och att den har en viktig funktion att fylla, samtidigt som nästan lika många anser att medlemskap ej bör vara obligatoriskt samt att kåren inte fyller någon funktion. Det är dessutom färre som har besvarat frågan än övriga frågor, vilket kan tyda på att många inte har någon uppfattning om kåren. En större andel bland kvinnorna än bland männen instämmer i att kåren har en viktig funktion att fylla medan en större andel bland männen än bland kvinnorna anser att medlemskapet inte borde vara obligatoriskt. Yngre studenter är överlag mer positivt inställda till kåren än äldre studenter. 85

89 Studenternas upplevelse av den studentkår man tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Lätt att kontakta Har en viktig uppgift att fylla Medlemskap bör ej vara obligatoriskt Tillvaratar studenternas intressen på ett bra sätt Sköter utbildningsbevakning på ett bra sätt Fyller ingen funktion för mig Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 23. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Studenter som läser kvällskurser är mer negativt inställda till kåren än dagkursstudenter, men framförallt mer negativa än programstudenter. Studenter utan erfarenhet av universitetsstudier är mer positivt inställda till kåren och dess verksamhet än studenter med erfarenhet av universitetsstudier. 86

90 Engagemang i studentkåren Studenternas engagemang i studentkåren fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)** Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Engagerad Icke engagerad Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 27. Endast de som svarat på frågan är med i procentbasen. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Studenter som läser kursen i sociologi har ej svarat på frågan eftersom denna frågan infördes i enkäten efter deras deltagande. Studenternas engagemang i studentkåren fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Engagerad Icke engagerad Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 27. Endast de som svarat på frågan är med i procentbasen. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Studenter som läser kursen i sociologi har ej svarat på frågan eftersom denna frågan infördes i enkäten efter deras deltagande. Endast 3 procent av nybörjarstudenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten är engagerade i den studentkår de tillhör. Bland yngre studenter, studenter från akademikerfamilj, studenter med nordiskt eller utomnordiskt ursprung är en något större andel aktiva i någon kår än bland studenter i andra åldrar, sociala klasser eller med svenskt ursprung eller andra generationen invandrare. 87

91 Studentkårens arrangemang Studenternas besök av studentkårens olika arrangemang fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Flera gånger/veckan Någon gång/veckan gånger/månaden gånger/termin Aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 24. Endast de som svarat på frågan är med i procentbasen. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas besök av studentkårens olika arrangemang fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Flera gånger/veckan Någon gång/veckan gånger/månaden gånger/termin Aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 24. Endast de som svarat på frågan är med i procentbasen. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. En majoritet av nybörjarstudenterna i något av fakultetens ämnen besöker aldrig arrangemang anordnade av studentkåren. Endast tre procent har angivit att de besöker något kårarrangemang någon gång eller flera gånger i veckan. En tredjedel av studenterna besöker något av studentkårens arrangemang ett par gånger per termin. En större andel bland de kvinnliga än bland de manliga studenterna har aldrig besökt ett arrangemang anordnat av kåren. Studenter över 88

92 30 år är mer sällsynta på kårens arrangemang än yngre studenter, likaså studenter som läser kvällskurser i jämförelse med studenter som läser dagkurser eller program. I båda grupperna är det cirka fyra femtedelar som aldrig besökt ett kårarrangemang. Studenter som läser på program är de mest frekventa kårbesökarna. 89

93 Universitets-TV Hur ofta studenterna tar del av Universitets-TV fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Flera gånger/veckan ** - ** ** - ** ** Någon gång/veckan gånger/månaden gånger/termin Aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 25:A * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Hur ofta studenterna tar del av Universitets-TV fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Flera gånger/veckan ** ** Någon gång/veckan gånger/månaden gånger/termin Aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 25:A * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Drygt fyra femtedelar eller nära nio tiondelar av studenterna har aldrig tagit del av Universitets-TV. En tiondel har angivit att de ser på Universitets-TV cirka en gång per termin. När studenterna med respektive utan universitetserfarenhet av jämförs kan inga skillnader i det allmänna mönstret skönjas. Det kan dock vara på sin plats att påpeka att förstagångsstudenterna inte haft lika lång tid på sig att ta del av och upptäcka olika studentmedier än studenter med erfarenhet av universitetsstudier. 90

94 Studentradion K103 Hur ofta studenterna tar del av Studentradion K103 fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Flera gånger/veckan ** ** - ** ** - - ** Någon gång/veckan ** gånger/månaden gånger/termin Aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 25 B * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Hur ofta studenterna tar del av Studentradion K103 fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Flera gånger/veckan - - ** ** - Någon gång/veckan - 2 ** gånger/månaden gånger/termin Aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 25:B * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Nio tiondelar av nybörjarstudenterna har aldrig lyssnat på Studentradion K103. Skillnaden är också liten mellan de olika grupperna och inte heller kan några skillnader mellan förstagångsstudenter och studenter som tidigare läst på universitetet iakttas. 91

95 Studentnätet Hur ofta studenterna tar del av Studentnätet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Flera gånger/veckan ** Någon gång/veckan gånger/månaden gånger/termin Aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 25 C * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Hur ofta studenterna tar del av Studentnätet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Flera gånger/veckan ** Någon gång/veckan gånger/månaden gånger/termin Aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 25 C * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Fyra femtedelar av studenterna har aldrig använt studentnätet, men totalt har en femtedel använt det minst en gång per termin. Bland studenterna äldre än 30 år och bland de som läser kvällskurser har cirka nio tiondelar aldrig använt studentnätet. 92

96 Götheborgske Spionen Hur ofta studenterna tar del av Götheborgske Spionen fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Flera gånger/veckan Någon gång/veckan ** 1 2 ** gånger/månaden gånger/termin Aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 25:D * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Hur ofta studenterna tar del av Götheborgske Spionen fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Flera gånger/veckan Någon gång/veckan gånger/månaden gånger/termin Aldrig Procent (%) Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 25:D * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Över hälften av nybörjarstudenterna tar minst någon gång per temin del av Götheborgske Spionen. Bland äldre studenter, studenter med arbetarbakgrund, kvällskursstudenter, studenter som läser beteendevetenskaplig utbildning och förstagångsstudenter är det en större andel som inte tar del av Spionen än bland yngre studenter, studenter från övriga sociala klasser, studenter inom andra utbildningsgångar respektive utbildningsområden och studenter med universitetserfarenhet. 93

97 GFS:s studentservice Studenter som någon gång varit i kontakt med någon av GFS:s studentservice fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna år år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Studenthälsan Stipendiesekreteraren Kuratorn Kyrkan i högskolan Juridisk rådgivning Annan aktivitet i Studenternas hus Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 26. Tabellen anger om man minst en gång tagit del av någon av de olika typerna av studentservice och därför summerar den inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenter som någon gång varit i kontakt med någon av GFS:s studentservice fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Studenthälsan Stipendiesekreteraren Kuratorn Kyrkan i högskolan Juridisk rådgivning Annan aktivitet i Studenternas hus Antal (N) Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 26. Tabellen anger om man minst en gång tagit del av någon av de olika typerna av studentservice och därför summerar den inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Bland de studenter som tagit del av GFS:s studentservice har de flesta kommit i kontakt med dem via någon aktivitet i Studenternas hus eller genom Studenthälsan. 94

98 4. Hur ser studenternas livsstilar och opinioner ut? Konsumtion av TV-nyheter Studenternas konsumtion av nyheter i TV (procent) Aktuellt SVT Rapport SVT Nyheterna TV4 Nyhetsprogram Morgon- TV SVT Nyhetsmorgon TV4 TV3 Direkt Dagligen gånger/veckan gånger/veckan gånger/veckan Mer sällan Aldrig Har ej tillgång Procent (%) Antal (N) Tabellen bygger på delar av fråga 28. ZTV Nytt BBC/ CNN Två femtedelar av studenterna ser på Aktuellt i SVT dagligen eller 5-6 gånger i veckan. Cirka en tredjedel av studenterna ser på Rapport lika ofta, medan knappt två femtedelar av studenterna angivit att de tittar på Nyheterna i TV4 5-6 gånger i veckan eller mer. Studenternas konsumtion av kanalernas morgonsändningar är inte lika hög. En femtedel av studenterna tittar på Morgon-TV i SVT minst 3 gånger i veckan och drygt en femtedel tittar lika ofta på Nyhetsmorgon i TV4. En tiondel av studenterna tittar på TV3 Direkt minst 5 gånger i veckan, medan betydligt färre studenter tittar ofta på ZTV Nytt eller BBC/CNN. Endast få procent av studenterna har angivit att de aldrig ser på Aktuellt, Rapport eller Nyheterna och totalt tittar mer än fyra femtedelar av studenterna minst en gång i veckan på Aktuellt, Rapport respektive Nyheterna. 95

99 Konsumtion av dagstidningar Studenternas konsumtion av olika dagstidningar (procent) Dagstidningar Göteborgs- Posten Metro GT Expressen Aftonbladet Annan Tidning** Dagligen gånger/veckan * gånger/veckan gånger/veckan Mer sällan Aldrig Har ej tillgång Procent (%) Antal (N) Tabellen bygger på delar av fråga 28. * Det finns studenter i denna kategori - avrundningen till heltal gör dock att dessa studenter faller bort i tabellen. ** 80% av studenterna har ej svarat på frågan. Göteborgs-Posten är den tidning som flest av studenterna läser. Hälften av studenterna har angivit att de tar del av GP minst 5 gånger i veckan medan motsvarande andel för Metro är en fjärdedel. Av studenterna läser sju tiondelar respektive två tredjedelar GP respektive Metro minst en gång i veckan. Få av studenterna tar lika ofta del av någon av kvällstidningarna och för GT respektive Expressen har två femtedelar angivit att de aldrig tar del av respektive tidning. Motsvarande andel för Aftonbladet är en tredjedel. Andelen studenter som regelbundet, det vill säga minst en gång i veckan, läser GP respektive Metro är dock ungefär lika stor, även om något fler regelbundet tar del av GP. Under en femtedel läser GT eller Expressen regelbundet medan en femtedel läser Aftonbladet minst en gång i veckan. Nära en femtedel av studenterna har också angivit att de minst en gång i veckan tar del av en annan tidning. 96

100 Konsumtion av andra nyheter: Internet och Sveriges radios Ekonyheter Studenternas tillägnelse av nyheter på Internet (procent) Totalt Dagligen dagar/veckan dagar/veckan dagar /veckan 14 Mer sällan 32 Aldrig 30 Har ej tillgång 4 Procent (%) 100 Antal (N) 902 Tabellen bygger på fråga 28. En tredjedel av studenterna tar del av nyheter på Internet minst en gång i veckan, men en nästan lika stor andel uppger att de aldrig brukar läsa nyheter på nätet. En större andel bland kvinnorna än bland männen brukar aldrig ta del av nyheter på Internet och omvänt är det en större andel bland männen än bland kvinnorna som minst en gång i veckan läser nyheter på Internet (visas ej i tabell). Studenternas tillägnelse av nyheter från Sveriges Radios Ekonyheter (procent) Totalt Dagligen dagar/veckan dagar/veckan dagar /veckan 11 Mer sällan 25 Aldrig 28 Har ej tillgång 2 Procent (%) 100 Antal (N) 902 Tabellen bygger på fråga 28. Något mindre än hälften av studenterna tar del av Sveriges radios ekonyheter minst en gång i veckan. En fjärdedel har angivit att de lyssnar på Ekot minst 5 dagar i veckan medan knappt en tredjedel aldrig brukar lyssna på Ekot. 97

101 Politisk orientering Studenternas sympati med olika politiska partier (procent) Totalt Vänsterpartiet 31 Socialdemokraterna 19 Centerpartiet 1 Folkpartiet 10 Moderaterna 13 Kristdemokraterna 7 Miljöpartiet 16 Annat parti 3 Procent (%) 100 Antal (N) 847 Tabellen bygger på fråga 29. Av alla studenter har nära en tredjedel angivit att det parti de tycker bäst om är vänsterpartiet. Socialdemokraterna är det bästa partiet hos en femtedel av studenterna medan få studenter håller på centerpartiet. En tiondel tycker bäst om folkpartiet och en något större andel har angivit moderaterna som bästa parti. Kristdemokraterna anges vara det bästa partiet hos knappt en tiondel av studenterna medan miljöpartiet är det tredje populäraste partiet bland studenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Studenternas partiövertygelse (procent) Totalt Mycket övertygad 10 Något övertygad 40 Inte övertygad 50 Procent (%) 100 Antal (N) 839 Tabellen bygger på fråga 29. Av samtliga studenter har hälften angivit att de är något eller mycket övertygade i sin partisympati och hälften att de inte alls är övertygade. 98

102 Studenternas politiska åsikter placerade på en vänster-högerskala (procent) Totalt Klart till vänster 25 Något till vänster 30 Varken till vänster 22 Eller höger Något till höger 19 Klart till höger 4 Procent (%) 100 Antal (N) 894 Tabellen bygger på fråga 30. Drygt hälften av studenterna placerar sig själva något eller klart till vänster på en vänster-högerskala. Drygt en femtedel anser att de varken står till höger eller till vänster medan en fjärdedel av studenterna placerar sig något eller mycket åt höger. Studenternas åsikt om det svenska EU-medlemskapet (procent) Totalt I huvudsak för det svenska 41 medlemskapet i EU I huvudsak emot det 43 svenska medlemskapet i EU Har ingen bestämd 16 uppfattning i frågan Procent (%) 100 Antal (N) 910 Tabellen bygger på fråga 33. Mycket lite skiljer mellan de studenter som huvudsakligen är för respektive huvudsakligen är mot det svenska medlemskapet i EU. Två femtedelar är för medlemskapet medan drygt två femtedelar är mot. 16 procent av studenterna har dock ingen bestämd uppfattning i frågan. 99

103 Studenternas inställning till olika politiska påståenden (medelvärde) Totalt Alla åsikter har lika stort 7,0 värde oavsett vem som framför dem. Var och en har rätt att 8,2 uttrycka sin åsikt även om andra människor finner den stötande. Människor har under 6,1 särskilda omständigheter rätt att bryta mot lagen för att föra fram sina åsikter. Genom att rösta i de 4,4 politiska valen kan man verkligen vara med och bestämma hur politiken skall utformas. Beslut fattade av 7,4 majoriteten måste alltid följas även om det går emot min egen åsikt. Antal (N) 904 Tabellen bygger på fråga 32. Tabellvärdena grundar sig på medelvärdet av en 11 gradig skala där 0 = helt felaktigt påstående och där 10 = helt riktigt påstående. Ju högre medelvärde innebär att desto fler instämmer i påståendet. N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. De flesta studenter anser att påståenden som att alla åsikter är lika mycket värda, att var och en har rätt att uttrycka sin åsikt och att beslut som är fattade av majoriteten skall följas är riktiga. Studenterna står och väger i påståendet huruvida man, under särskilda omständigheter, har rätt att bryta lagen för att föra fram sin åsikt och fler håller inte med om att man genom politiska val kan vara med och bestämma hur politiken skall utformas. 100

104 Studenternas åsikt om olika förslag i den politiska debatten (procent) Totalt Förbjuda rasistiska 66 organisationer Minska den offentliga 15 sektorn Satsa på ett samhälle med 93 ökad jämlikhet mellan kvinnor och män Införa 6 timmars arbetsdag 66 Förbjuda djurförsök inom 32 medicinsk forskning Sverige bör bli medlem i 25 EMU Sänka rösträttsåldern till år Bygga ut kollektivtrafiken 89 Införa republik med vald 19 president Tillåta homosexuella par att 58 adoptera barn Begränsa rätten till fri abort 8 Satsa mer på friskolor 24 Förhindra företag med 50 vinstsyfte att driva akutsjukhus Sverige bör på lång sikt 68 avveckla kärnkraften Tillåta försäljning av öl, vin 42 och sprit i livsmedelsbutikerna Införa reklam i Sveriges 9 Television Förbjud alla former av 40 pornografi Fri tillgång till musik och 53 film på Internet Ta emot färre flyktingar 12 Antal (N) 908 Tabellen bygger på fråga 34. I tabellen anges endast procentvärdet för de som ansett förslagen vara ett mycket bra förslag och ganska bra förslag. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Mellan hälften och drygt nio tiondelar av studenterna tycker att förslag som att förbjuda rasistiska organisationer, öka jämlikheten mellan män och kvinnor, införa 6 timmars arbetsdag, bygga ut kollektivtrafiken, tillåta homosexuella att få adoptera barn, företag med vinstsyfte skall inte driva akutsjukhus, och avveckla kärnkraften på lång sikt är bra förslag. Mindre än en femtedel av studenterna anser att förslag som begränsa rätten till fri abort, minska offentliga sektorn, sänka rösträttsåldern, införa republik, reklam i SVT och ta emot färre flyktingar är bra förslag. Bland kvinnorna är det en större andel än bland männen som tycker att det är ett bra förslag att förbjuda rasistiska organisationer, införa 6 timmars arbetsdag, på lång sikt avveckla kärnkraften och att förbjuda pornografi. 101

105 Studenternas förtroende för hur olika institutioner sköter sitt arbete (procent) Totalt Regeringen 37 Sjukvården 53 Riksdagen 39 Bankerna 29 Dagspressen 41 Radio/TV 48 Storföretagen 17 Kungahuset 35 Universiteten/högskolorna 73 De politiska partierna 27 EU-kommissionen 10 Europaparlamentet 12 FN 49 Antal (N) 909 Tabellen bygger på fråga 31. Frågan består av 5 svarsalternativ. Tabellen grundar sig på de som angivit svarsalternativen mycket stort förtroende och ganska stort förtroende, det vill säga de som har förtroende. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Universiteten/högskolorna och sjukvården är de institutioner som studenterna har högst förtroende för. Tre fjärdedelar av studenterna har stort förtroende för universitetet och drygt hälften har stort förtroende för sjukvården. Mellan två femtedelar och hälften av studenterna har stort förtroende för dagspressen, radio/tv och FN. Mindre än en femtedel av studenterna har stort förtroende för storföretagen, EU-kommissionen och Europaparlamentet. Knappt två femtedelar av studenterna har stort förtroende för riksdag respektive regering. 102

106 Föreningsmedlemskap Studenternas aktivitet i olika föreningar/organisation (procent) Organisation/förening Djurrättsorganisation Humanitär hjälporg. Idrottsförening Kulturförening Kvinnoorganisation Lokal aktionsgrupp Miljöorganisation Kyrklig org./förening Politiskt parti Org. för mänskliga rättigh. Annan förening Icke medlem Icke medlem, men har varit * aktiv på möte under de senaste 12 månaderna Medlem, men har inte varit * aktiv på möte under de senaste 12 månaderna Medlem och har varit på möte under de senaste 12 månaderna Möte och har någon typ av * * uppdrag Procent (%) Antal (N) Tabellen bygger på fråga 36. Endast de som svarat på något av itemen i frågan är med i procentbasen. * Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa studenter faller bort i tabellen. Drygt en fjärdedel av studenterna är medlem i någon idrottsförening och drygt en femtedel är medlem i någon humanitär hjälporganisation. En något mindre andel är medlem i en kulturförening. Mindre än en tiondel av studenterna är medlemmar i organisationer för djurens rätt, kvinnor, någon lokal aktionsgrupp, politiskt parti eller organisation för mänskliga rättigheter. De flesta som är medlemmar i någon organisation eller förening är dock passiva medlemmar. 103

107 Studenternas medlemskap i olika föreningar (procent) Totalt Djurrättsorganisation 6 Humanitär 22 hjälporganisation Idrottsförening 27 Kulturförening 17 (musik,dans) Kvinnoorganisation 3 Lokal aktionsgrupp 5 Miljöorganisation 10 Kyrklig organisation 10 Politiskt parti (även kvinnoel. 8 ungdomsförbund) Organisation för mänskliga 8 rättigheter Annan förening 23 Antal (N) 896 Tabellen bygger på fråga 36. Tabellen illustrerar medlemskap i någon typ av förening oavsett aktivitetsgrad. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Endast de som svarat på något av itemen i frågan är med i procentbasen. Den typ av förening som de flesta, drygt en fjärdedel, av nybörjarstudenter är medlem i är en idrottsförening. En något mindre andel är medlem i en annan förening eller in en humanitär hjälporganisation. Den organisation eller förening som minst andel studenter är medlemmar i är lokal aktionsgrupp eller kvinnoorganisation. Få är också medlemmar i något politiskt parti eller i en organisation för mänskliga rättigheter. 104

108 Fritidssysselsättning Studenternas aktivitetsgrad för olika fritidssysselsättningar (procent) Fritidssysselsättning Sysslat med sport/idrott Motionerat/idkat friluftsliv Gått på fotboll/ishockey Spelat på tips/lotto eller V75 Gått på bio Gått på teater Gått på rock-/popkonsert Besökt bibliotek Hyrt video Köpt CD-skiva Shoppat (kläder ed.) Läst någon bok Tittat på TV under dagtid Gått på restaurang/bar/pub på kvällstid Ätit snabbmat (varmkorv,hamburgare ed.) Ätit vegetarisk mat Druckit sprit/vin/starköl Diskuterat politik Deltagit i demonstrationer Sjungit eller spelat något musikinstr. Umgåtts med vänner/bekanta Åkt kollektivt Använt Internet Tränat på gym Läst musik-/film-(modemagasin Gått på café Bett till Gud Mediterat Flera gånger i veckan * * * Någon gång i veckan Någon gång i månaden Någon gång i kvartalet Någon gång i halvåret Någon gång under de senaste 12 månaderna * Ingen gång * Procent (%) Antal (N) Tabellen bygger på fråga 37. Endast de som svarat på något av itemen i frågan är med i procentbasen. * Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa studenter faller bort i tabellen. 105

109 Studenternas fritidssysselsättningar (procent) Totalt Sysslat med sport/idrott 65 Motionerat/idkat friluftsliv 75 Gått på fotboll/ishockey 10 Spelat på tips, Lotto el. V75 12 Gått på bio 43 Gått på teater 7 Gått på rock-/popkonsert 9 Besökt bibliotek 79 Hyrt video 56 Köpt CD-skiva 31 Shoppat (kläder ed.) 52 Läst någon bok 80 Tittat på TV under dagtid 80 Gått på restaurang/bar/pub 71 på kvällstid Ätit snabbmat 75 Ätit vegetariskt 63 Druckit sprit/vin/starköl 77 Diskuterat politik 79 Deltagit i demonstrationer 2 Sjungit eller spelat något 39 musikinstrument Umgåtts med 93 vänner/bekanta Åkt kollektivt 89 Använt Internet 94 Tränat på gym 37 Läst musik-/film- 53 /modemagasin Gått på café 60 Bett till Gud 24 Mediterat 13 Antal (N) 905 Tabellen bygger på fråga 37. Procentvärdena i tabellen grundar sig på de som minst någon gång i månaden har gjort något, det vill säga de som angivit att de någon gång i månaden, någon gång i veckan eller flera gånger i veckan gjort något av fritidssysslorna. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Endast de som svarat på något av itemen i frågan är med i procentbasen. En minoritet av studenterna har minst en gång i månaden gått på fotboll/ishockey, spelat på tips eller lotto, gått på bio eller teater, besökt rock/popkonsert, sjungit eller spelat något musikinstrument, bett till gud eller mediterat. Alla andra fritidssysselsättningar har en majoritet av studenterna gjort minst en gång i månaden. Umgås med vänner och använt Internet är något som över nio tiondelar av studenterna gjort minst en gång i månaden. Andra vanligt förekommande sysselsättningar är motionera, besöka bibliotek, läsa böcker, titta på TV dagtid, äta snabbmat, dricka vin/sprit/starköl, diskutera politik och åka kollektivt. Minst tre fjärdedelar av studenterna har gjort var och en av dessa fridtidssysselsättningar minst en gång i månaden under de senaste 12 månaderna. 106

110 Studenter som någon gång har båt-, tåg- eller flygluffat, studerat utomlands, varit på språkresa eller arbetet utomlands fördelat på totalt antal studenter (procent) Totalt Alla Tåg-/båt-/flygluffat 41 Studerat utomlands 29 Varit på språkresa 28 Arbetat utomlands 29 Antal (N) 905 Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 38. Endast de som svarat jakande på frågan ingår i tabellen oavsett om de gjort något av alternativen en eller flera gånger. N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Två femtedelar av studenterna har någon gång båt-/tåg- eller flygluffat. Knappt tre tiondelar av studenterna har studerat- respektive arbetat utomlands eller varit på språkresa. 107

111 Bilaga: Frågeformuläret 108

112 S A M H Ä L L E O P I N I O N M A S S M E D I A 2000 S a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a f a k u l t e t e n G ö t e b o r g s u n i v e r s i t e t